Oppen 1:128, Tanums kommun

Transkript

1 R A.docx Oppen 1:128, Tanums kommun Beräkning av buller från vägtrafik Till denna rapport hör två bilagor. Uppdrag Gärdhagen Akustik AB har fått i uppdrag att beräkna buller från vägtrafik för en fastighet i Tanums kommun som ska bebyggas med bostadshus. Uppdragsgivare Werner Arkitekter AB, genom Stefan Werner. Sammanfattning Ljudnivå utomhus från vägtrafik har beräknats för ett förslag på bebyggelse. De föreslagna bostäderna uppfyller riktlinjerna för buller från vägtrafik enligt förordning SFS 2015:216, givet att nedan redovisade förutsättningar uppfylls. Trafiken ökar markant under cirka två sommarmånader. Eftersom ökningen förekommer under så lång tid har ljudberäkningarna enligt gällande rättspraxis baserats på sommartrafiken. Riktvärden för ekvivalent respektive maximal ljudnivå inomhus kan klaras med standardlösningar alternativt goda standardlösningar. Resultat Buller från vägtrafik har beräknats som A-vägd dygnsekvivalent och maximal ljudnivå i enlighet med Naturvårdsverkets beräkningsmodell 1. Beräkningarna baseras på den trafiksituation som råder under sommarmånaderna (högsäsong). Resultatet redovisas som fasadnivåer och bullerkonturer, se bilaga 1-2. Kommentar Fasadnivåerna vid de flesta föreslagna lägenheterna (24 av totalt 30) klarar trafikbullerförordningens riktlinjer enligt 3. Vid de sex lägenheter där fasadnivåerna är högre än riktlinjerna i 3, kan förordningens avstegsfall enligt 4 tillämpas, under förutsättning att carportar enligt nedan uppförs. Det finns goda förutsättningar att anordna gemensamma uteplatser som uppfyller förordningens riktvärden. 1 Vägtrafikbuller Nordisk beräkningsmodell, reviderad 1996", Naturvårdsverkets rapport 4653

2 Dokumentnamn: R A.docx Sida 2 (10) Därtill kan balkonger och altaner med ljudnivå över riktvärde för uteplats, om så önskas, förses med delvis inglasning och takabsorbenter för att klara riktvärde. Erforderlig grad av inglasning för berörda balkonger och altaner behöver i så fall dimensioneras med beräkningar i varje enskilt fall. Bedömningsgrund Ljudnivå utomhus I Förordning om trafikbuller vid bostäder (SFS 2015:216) anges riktvärden för ljudnivå utomhus från trafik. Förordningens avsnitt Buller från spårtrafik och vägar anger följande villkor: 3 Buller från spårtrafik och vägar bör inte överskrida dba ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad, och dba ekvivalent ljudnivå samt 70 dba maximal ljudnivå vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden. För en bostad om högst 35 kvadratmeter gäller i stället för vad som anges i första stycket 1 att bullret inte bör överskrida 60 dba ekvivalent ljudnivå vid bostadsbyggnadens fasad. 4 Om den ljudnivå som anges i 3 första stycket 1 ändå överskrids bör 1. minst hälften av bostadsrummen i en bostad vara vända mot en sida där 55 dba ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasaden, och 2. minst hälften av bostadsrummen vara vända mot en sida där 70 dba maximal ljudnivå inte överskrids mellan kl och vid fasaden. Vid en sådan ändring av en byggnad som avses i 9 kap. 2 första stycket 3 a plan- och bygglagen (2010:900) gäller i stället för vad som anges i första stycket 1 att minst ett bostadsrum i en bostad bör vara vänt mot en sida där 55 dba ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasaden. 5 Om den ljudnivå om 70 dba maximal ljudnivå som anges i 3 första stycket 2 ändå överskrids, bör nivån dock inte överskridas med mer än 10 dba maximal ljudnivå fem gånger per timme mellan kl och

3 Dokumentnamn: R A.docx Sida 3 (10) Ljudnivå inomhus Trafikbullerförordningen (SFS 2015:216) innehåller inte riktvärden för buller inomhus. Boverket anger minimikrav i BBR 21, dessa återges i Tabell 1. Dygnsekvivalent Maximal ljudnivå 3, ljudnivå 2 kl I utrymme för sömn, vila eller daglig samvaro I utrymme för matlagning eller personlig hygien 30 dba 45 dba 35 dba - Tabell 1. Minimikrav på ljudnivå inomhus från yttre ljudkällor (från BBR 21). Ökad trafik under sommarmånaderna Under perioden cirka 1 juni 15 augusti varje sommar ökar trafiken väsentligt, se [5]. En regelbunden trafikökning som förekommer under så lång tid blir dimensionerande 4. Bebyggelse Bullerberäkningarna har gjorts för bebyggelse enligt Figur 1 - Figur 4. I bilaga 1-2 redovisas plushöjder för färdig golvhöjd hos plan 1 (FGH) för samtliga byggnader. Hustyp A och B är tvåvåningshus med 5,8 m höjd (ovanför färdig golvhöjd för plan 1) och 2,8 m höjd per våningsplan. Parkeringsplatserna har antagits vara bebyggda med 3,2 m höga carportar enligt Figur 2. Carportarna utgör en väsentlig bulleravskärmning mot Bullarevägen. Det redovisade utförandet har dimensionerats för att trafikbullerförordningens riktvärden ska klaras. Sophuset har antagits vara 3 m högt (ovanför färdig golvhöjd). 2 Avser dimensionerande dygnsekvivalent ljudnivå. Se Boverkets handbok Bullerskydd i bostäder och lokaler. För andra yttre ljudkällor än trafik avses ekvivalenta ljudnivåer för de tidsperioder då ljudkällorna är i drift mer än tillfälligt. 3 Avser dimensionerande maximal ljudnivå som kan antas förekomma mer än tillfälligt under en medelnatt. Med natt menas perioden kl. 22:00 till kl. 06:00. Dimensioneringen ska göras för de mest bullrande vägfordons-, tåg- och flygplanstyper, samt övrigt yttre ljud, exempelvis från verksamheter eller höga röster och skrik, så att angivet värde inte överstigs oftare än fem gånger per natt och aldrig med mer än 10 db. 4 Jämför Miljööverdomstolens domslut i mål nr M , angående vägbuller i Kalmar sommartid. Även ljudklassningsstandarden SS 25267, utgåva 3 anger att som riktvärde är en trafikökning under minst 2 månader i följd dimensionerande.

4 Dokumentnamn: R A.docx Sida 4 (10) Figur 1. Förslag till bebyggelse. De inritade parkeringsplatserna har i beräkningarna utgjorts av 3,2 m höga carportar. Se Figur 3 och Figur 4 för planlösningar. Figur 2. 3,2 m höga (över FGH, se bilagor för plushöjder) carportar med ljudtäta väggar på kortsidor, samt på långsidor mot Bullarevägen.

5 Dokumentnamn: R A.docx Sida 5 (10) Figur 3. Planlösning hustyp A. Figur 4. Planlösning hustyp B.

6 Dokumentnamn: R A.docx Sida 6 (10) Förklaring av akustiska grundbegrepp Med A-vägd ljudnivå menas att de uppmätta eller beräknade värdena anpassats för att i grova drag motsvara hur den mänskliga hörseln uppfattar ljud. A-vägningen används ofta för att presentera ljudnivåer i sammanhang där man vill bedöma risk för störning eller hörselskaderisk. Den momentana ljudnivån är värdet hos ljudnivån i ett visst ögonblick. Ekvivalentnivån är energimedelvärdet av ljudnivån över en viss tid. Den A-vägda ekvivalentnivån betecknas vanligen L Aeq. I denna utredning beräknas den A-vägda ekvivalentnivån över ett dygn, L Aeq24h. 70 maximal ljudnivå Ljudnivå (dba) ekvivalent ljudnivå Tid (s) Figur 5. Exempel på momentan ljudnivå (blå linje), ekvivalent ljudnivå (grön linje) och maximal ljudnivå. Med maximalnivå menas den högsta ljudnivån som förekommer under en viss tid. I denna utredning har maximalnivå från vägtrafik beräknats som den femte högsta A-vägda maximalnivå som förekommer under timmen med mest trafik kl , L AFmax5e, i enlighet med anvisningar i Boverkets handbok Bullerskydd i bostäder och lokaler. Frifältsnormerad ljudnivå betyder att ljudnivån korrigerats för ljudreflexer från den byggnad vid vilken nivån ska mätas eller beräknas, som om byggnaden inte fanns. Om man mäter den A-vägda ljudnivån 2 m framför fasaden blir det mätta värdet ca 3 db högre än det A-vägda frifältsnormerade värdet. Placerar man istället mikrofonen dikt an mot fasaden kommer den uppmätta A-vägda ljudnivån att bli ca 6 db högre än den frifältsnormerade A-vägda nivån. Bullerkonturer redovisar ljudnivå på en viss höjd över marken. Av beräkningstekniska orsaker brukar bullerkonturer inte vara frifältsnormerade. Vid beräkning av bullerkonturer beräknas först ljudnivån på en och samma höjd över marken i ett stort antal punkter. När själva ljudberäkningen är färdig används resultatet som underlag för att rita ut linjer som markerar fasta ljudnivåintervall. Se Figur 6.

7 Dokumentnamn: R A.docx Sida 7 (10) Figur 6. Princip för framställning av bullerkonturer. Till vänster: Ljudnivå beräknas i ett stort antal punkter. Mitten: Linjer som markerar fasta intervall placeras ut m h a interpolering. Till höger: Fälten mellan linjerna färgläggs. Vid översiktliga kartläggningar i Sverige (och många andra länder) är beräkningshöjden 2 m vanlig. Bullerkonturerna kan då användas för att utvärdera ljudnivån i höjd med byggnaders första våningsplan samt i vistelsemiljöer utomhus. Om bullerkonturerna i första hand ska användas för att avspegla ljudnivå på uteplats är det dock fördelaktigt att istället använda beräkningshöjden 1,5 m, som bättre motsvarar den höjd man befinner sig på. Ljudnivån 2 m över mark kan vara lägre än ljudnivån högre upp eftersom ljud som breder ut sig nära marken kan dämpas av skärmande objekt (byggnader, skärmar, terräng) och den s k markdämpningen. Vid bullerberäkning i enlighet med EU:s bullerdirektiv (2002/49/EG) används istället beräkningshöjden 4 m. Med fasadnivå avses en ljudnivå som är beräknad eller uppmätt vid en byggnads fasad. Enligt praxis är den nivå som redovisas frifältsnormerad. Vid beräkning av fasadnivå placeras beräkningspunkter ut på byggnadsfasader, vid varje våningsplan. Se Figur 7. Figur 7. Exempel på sätt att redovisa fasadnivåer. Till vänster, med färgskala. Till höger, med tabeller.

8 Dokumentnamn: R A.docx Sida 8 (10) Trafikuppgifter De trafikdata som använts som indata till beräkningarna redovisas i Tabell 2. Trafikmängder för Bullarevägen, Brehogsvägen samt den nya anslutningsvägen mellan dessa vägar har hämtats från trafikutredningen för Tanums näringspark 5. Trafikutredningen redovisar uppgift om antal fordon under maxtimme (Figur 8) vilket har räknats 6 om till dygnstrafik (Tabell 2). Uppgift om andel tung trafik, som inte framgår av trafikutredningen, har lämnats av Maria Lindelöf, WSP, en av trafikutredningens författare. Uppgift om hastigheter, som har stämts av med Roger Andersson vid Tanums kommun, kommer från Tekniska nämndens förslag till ny hastighetsplan 7 för kommunen. Trafikmängden på Skogshuggarevägen har skattats baserat på antagande om att varje hushåll genererar sju fordonsrörelser per dygn. Oppen 1:128 Figur 8. Trafikflöden under maxtimme, sommar. Detalj av figur 28 i trafikutredningen 5 (med figurtexten Trafik sommar. Full utbyggnad. Trafik från E6:N 50% via Tanummotet ). Den utredda fastighetens ungefärliga läge har markerats med grön färg. 5 Trafiktekniskt PM, tillhörande: Utveckling av Tanums näringspark, , WSP. 6 Baserat på trafikutredningens förutsättning att maxtimme innehåller 12 % av dygnstrafiken. 7 Förslag reviderad hastighetsplan 3 Tanums kommun,

9 Dokumentnamn: R A.docx Sida 9 (10) väg/delsträcka antal fordon per dygn hastighet Bullarevägen (väg 914) väster om Ny väg öster om Ny väg Brehogsvägen väster om Ny väg öster om Ny väg Ny väg (mellan Bullarevägen och Brehogsvägen) totalt andel tung trafik 8 % 8 % 8 % 8 % 60 km/h 70 km/h 40 km/h 40 km/h % 40 km/h Skogshuggarevägen % 40 km/h Tabell 2. Indata till bullerberäkning. Avser trafiksituationen under sommarmånaderna. Maximalnivå Maximalnivå har beräknats för den femte bullrigaste passagen under timmen med mest trafik under dag och kväll (06-22). Därvid har antagits att timmen innehåller 10 % av dygnets trafik, samt att trafikens sammansättning är normalfördelad. Kartunderlag Kartunderlaget utgörs av kommunens primärkarta vilken kompletterats med Werner Arkitekter ABs förslag till placering av nya bostadshus samt planlösningar för byggnaderna (skiss ). Beräkningsutförande Beräkningarna utfördes i programmet SoundPLAN version 7.3 (uppdatering ). Kartmaterial och trafikdata lagrades i SoundPLANs databas som en tredimensionell modell. Modellen utgörs i huvudsak av vägar, höjdkurvor, punkthöjder, markens akustiska egenskaper samt byggnader. Följande programinställningar användes vid beräkningarna: Reflection order 3 Maximal reflection distance to receiver 200 m Maximal reflection distance to source 50 m Search radius 5000 m Weighting: db(a) Tolerance: 0,01 Standards: Roads: Road Traffic Noise - Nordic Pred. Method; 1996 Driving on right side Emission according to: RTN - Nordic 1996 Lmax Type: LAFMax,5th Assessment: Sverige vägtrafik

10 Dokumentnamn: R A.docx Sida 10 (10) Göteborg, den 8 oktober 2015 Gärdhagen Akustik AB handläggare kvalitetsgranskning Andreas Gustafson Bo Gärdhagen

11 R A Bilaga FGH = +55,53 m FGH = +55,52 m FGH = +55,55 m FGH = +56,20 m FGH = +56,20 m : FGH = +56,38 m FGH = +56,15 m Oppen 1:128 Buller från vägtrafik A-vägd dygnsekvivalent ljudnivå L Aeq24h Nivåtabeller: frifältsnormerad dygnsekvivalent ljudnivå L Aeq24h per våningsplan. Bullerkonturer: dygnsekvivalent ljudnivå L Aeq24h inklusive reflexer på 1,5 m höjd över marken. Förklaringar Vägyta Emissionslinje Järnväg (spårmitt) Byggnad Uthus Höjdnivåkurva Bullerskärm 1 Beräkningspunkt 2 Beräkningspunkt över 55 dba L Aeq24h Nivåtabell db(a) FGH = +56,60 m FGH = +56,67 m > 65 Skala 1: m Chalmers Teknikpark, Göteborg info@gardhagen.se

12 R A Bilaga FGH = +55,53 m FGH = +55,52 m FGH = +55,55 m FGH = +56,20 m FGH = +56,20 m : FGH = +56,38 m FGH = +56,15 m Oppen 1:128 Buller från vägtrafik A-vägd maximal ljudnivå L AFmax5e Nivåtabeller: frifältsnormerad maximal ljudnivå L AFmax5e per våningsplan. Bullerkonturer: maximal ljudnivå L AFmax5e inklusive reflexer på 1,5 m höjd över marken. Förklaringar Vägyta Emissionslinje Järnväg (spårmitt) Byggnad Uthus Höjdnivåkurva Bullerskärm 1 Beräkningspunkt 2 Beräkningspunkt över 70 dba L AFmax5e Nivåtabell db(a) FGH = +56,60 m FGH = +56,67 m > 80 Skala 1: m Chalmers Teknikpark, Göteborg info@gardhagen.se