KALLELSE Regionstyrelsen

Transkript

1 KALLELSE Regionstyrelsen Regionstyrelsen kallas till sammanträde för behandling av ärenden enligt bilagd förteckning. Tid: Onsdagen den 26 november 2014 kl ca Plats: Ryssbygymnasiet, Kungsvägen 36 A, RYSSBY OBS! Möjligheter för gruppöverläggningar finns mellan i anslutning till sammanträdeslokalen. Styrelsens sammanträde avslutas med gemensam lunch på gymnasiet. Roland Gustbée Ordförande Delges Patric Littorin Sekreterare Kallas Roland Gustbée (m) Carina Bengtsson (c) Robert Olesen (s) Suzanne Frank (m) Bo Frank (m) Ann-Charlotte Wiesel (m) Britt-Louise Berndtsson (c) Bengt Germundsson (kd) Gunnar Nordmark (fp) Monica Widnemark (s) Rose-Marie Jönsson Neckö (s) Charlotta Svanberg (s) Anna Fransson (s) Carin Högstedt (v) Peter Skoog Lindman (s) För kännedom Patrick Ståhlgren (m) Gunnar Elm (c) Mikael Jeansson (s) Mats Johnsson (m) Sonja Emilsson (m) Margareta Schlee (m) Anders Jonsäng (c) Eva Johnsson (kd) Rolf Andersson (fp) Joakim Pohlman (s) Ingemar Almqvist (s) Anne Karlsson (s) Mikael Sjöö(s) Wirginia Bogatic (v) Kjell Jormfeldt (mp) Kallade ersättare Patrick Ståhlgren (M) ersättare för Roland Gustbée (M) Joakim Pohlman (S) ersättare för Anna Fransson (S) Övriga kallade Sven Sunesson (c), Elizabeth Peltola (C), Åke Carlson (C) och Mats Johnsson (M). Tjänstemän Peter Hogla, Thomas Nilsson, Ulf Petersson, Karin Palmér, Ann Mårtensson och Eva Palmér. Vid förhinder anmäls detta till telefon eller via e-post: patric.littorin@rfss.se 2

2 Regionstyrelsens sammanträde den 26 november 2014 Förteckning över regionstyrelsens ärenden Ärende Info/beslut Handling 1. Justering av protokoll (föreslås att Robert Olesen utses att jämte ordförande justera protokollet) 2. Fastställande av dagordning./. 3. Rapporter från externa uppdrag Information 4. Aktuella frågor för regional utveckling - Regiondirektören informerar Information 5. Ekonomi a. Kvartalsrapport 2014 Q3 Beslut./. b. Ekonomiskt läge projektmedel 2014 Information./. 6. Infrastruktur och kommunikation a. Smala vägar i Kronobergs län rapport Beslut./. b. Infrastrukturprojekt järnväg Beslut./. rapport c. Trafikförsörjningsprogram för Beslut./. Kronobergs län - remissutgåva d. Länstrafiktaxa 2015 länsöverskridande Beslut./. kollektivtrafiktaxor e. Redundant Sydnet förlikning Information./. 7. Förnyelse och dynamik a. TvärdraG lägesrapport Information./. b. TvärdraG Next Step - projektansökan Beslut./. c. Nationell strategi för främjande på lika Beslut./. villkor - yttrande d. ALMI Företagspartner Kronoberg AB Beslut./. ägardirektiv 2015 e. Företagsfabriken i Kronoberg AB Beslut./. ägardirektiv 2015 f. AB Destination Småland ägardirektiv Beslut./ g. Linnaeus Technical Centre 2.0 Beslut./. projektansökan h. VÄXARENA ALMI Företagspartner Beslut./. Kronoberg AB projektansökan i. IEC 2020 projektansökan Beslut./. j. Förstärk det statliga inkubationsstödet - skrivelse Information./. 8. Livskraft a. Gör Småland lättare att hitta Beslut./. uppföljning av fullmäktiges beslut b. Klimatberedningens slutrapport Beslut./. 2

3 Regionstyrelsens sammanträde den 26 november 2014 c. Hållbarhet i arbetskooperativ projektansökan d. Översyn av stödsystem riktat till kulturskapare e. Samgående mellan Sensus studieförbund och Studieförbundet Bilda skrivelse f. AB Destination Småland - Verksamhetsplan Regionfrågan a. Bildande av Region Kronoberg 2015 och sydsvensk regionbildning lägesrapport b. Region Kronoberg avveckling av regionförbundet Beslut./. Beslut./. Beslut./. Information./. Information./. Beslut./. 10. Anmälningsärenden: a. Regiondirektörens delegationsbeslut Information./. b. Arbetsutskottets protokoll Information./. och Trafiknämndens protokoll c. Delegationsbeslut Färdtjänst och Information./. Riksfärdtjänst d. SKLs Cirkulär 14:41 Information./. 11. Övriga ärenden 3

4 Regionstyrelsen Ärende 5 a Kvartalsrapport Dnr 12/0011 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att notera kvartalsrapport för kvartal till protokollet. Ärendet Till styrelsen lämnas kvartalsrapport 3 för året Kvartalsrapporten är en redovisnig över regionförbundets verksamhet med tillhörande budget under juli-sep Föreslås att styrelsen noterar kvartalsrapport för kvartal till protokollet. Bifogade handlingar - Arbetsutskottets protokoll 195/14 - Tjskr Kvartalsrapport inkl bilagor

5 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida (30) 195 Kvartalsrapport Dnr 12/0011 Bakgrund Till styrelsen lämnas kvartalsrapport 3 för året Kvartalsrapporten är en redovisning över regionförbundets verksamhet med tillhörande budget under juli-sep En stor del av de pågående processerna är knutna till bildandet av Region Kronoberg. Resultatet för perioden är 3,9 MKR vilket är 21,3 MKR bättre än budget. Prognosen för 2014 är ett resultat med 17,0 MKR vilket är 10,0 MKR bättre än budget. Föreslås att styrelsen noterar kvartalsrapport för kvartal till protokollet. Beslut Arbetsutskottet beslutar föreslå styrelsen Att notera kvartalsrapport för kvartal till protokollet. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

6 Dnr 13/ Peter Hogla Tel: Tjänsteskrivelse - Verksamhetsredovisning juli september samt ekonomisk redovisning januari - september 2014 Ärendet Verksamhetsredovisning avseende perioden juli - september 2014 samt ekonomisk redovisning avseende perioden januari september 2014 bifogas. En stor del av de pågående processerna är knutna till bildandet av Region Kronoberg. Resultatet för perioden är 3,9 MKR vilket är 21,3 MKR bättre än budget. Prognosen för 2014 är ett resultat med 17,0 MKR vilket är 10,0 MKR bättre än budget. Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår regionstyrelsen besluta att notera informationen till protokollet. Bilagor: Bilaga 1 Verksamhetsredovisning juli - september 2014 Bilaga 2 Ekonomisk redovisning januari september (1) Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se

7 Bilaga 1 Verksamhetsredovisning juli-september 2014 Övergripande stöd Förvaltning och myndighetsutövning Arbetet inom förvaltning och myndighet följer delvis angivna insatserna inom verksamhetsplan De övergripande administrativa resurserna har under tredje kvartalet mer och mer kommit att involverats i planeringsarbetet inför bildande av Region Kronoberg, förutom att inom befintliga ramar stödja och administrera regionförbundets inre kansliarbete och myndighetsutövning. Kanslifunktionerna har på ett flertal områden utgjort tjänstemannastöd till Regionbildningskommittén som har det politiska ansvaret för de olika områdena i Genomförandeplan för bildande av Region Kronoberg, såsom den politiska organisationen, reglementen och arbetsordningar. Därutöver har inledande avvecklingsprocesser inletts med fokus på det inre kansliarbetet, såsom arkiv, diarium och avslutande av ärenden inför fusionen. Kommunikation och regional profilering Förutsättningarna för arbete med regionförbundets information och kommunikation har förändrats med anledning av den stundande regionbildningen och omprioriteringar har gjorts för att möjliggöra informations- och kommunikationsarbete kopplat till Region Kronoberg 1 januari Arbetet med att anpassa och planera regionförbundets information och kommunikation utifrån resultatet från medlemsenkäten som genomfördes 2013 har inte utvecklats vidare. Regionförbundets externa veckobrev har dock fortsatt produceras och 11 nummer har skickats ut till medlemmar och intressenter under årets tredje kvartal, i syfte att informera om regionförbundets verksamhet och för att göra fler delaktiga i södra Smålands utveckling. I snitt har veckobrevet under juni-september haft 231 läsare i veckan. Regionförbundets förtroendevalda har genomfört en medlemsturné med fokus på budget samt genomfört en medlemsturné för att informera om och diskutera den Regionala utvecklingsstrategin. Revidering och vidareutveckling av regionförbundets intranät har inte påbörjats med anledning av att en helt ny webb ska tas fram i samband med regionbildningen 1 januari Arbete med ett nytt intranät för Region Kronoberg ska därefter påbörjas. Utöver de prioriterade insatserna: Tillsammans med Landstinget Kronobergs informationsavdelning har regionförbundets kommunikationsverksamhet genomfört flera informationsinsatser kopplat till Region Kronoberg: En grafisk profil för Region Kronoberg har tagits fram och godkändes av landstingsstyrelsen 17 juni. En intern kommunikationsinsats har gjorts i form av ett informationspaket för chefer och medarbetare, innehållande en film, tryckt material och presentationsmaterial, för att informera om regionbildningen. 1

8 Bilaga 1 En tillfällig webbplats har publicerats som fungerar som en samlingsplats för information om Region Kronoberg. Där kan alla som är intresserade ta del av senaste nytt inom regionbildningen och följa processen. En informationskampanj togs fram och pågick mellan 25 augusti och 13 september som syftade till att göra det känt att Landstinget Kronoberg och Regionförbundet Södra Småland går ihop och bildar Region Kronoberg. I kampanjen förtydligades det också att det på valsedlarna stod Val till landstingsfullmäktige trots att valet gällde för regionfullmäktige. Arbetet med att skapa en ny webbplats för Region Kronoberg fortgår. Webbplatsen planeras att publiceras i januari Pressaktiviteter angående Region Kronoberg har genomförts. Internationellt samarbete Arbetet med en internationell strategi och implementeringen av den skjuts upp med hänvisning till den pågående regionbildningen. Genomförande av informationsinsatser inför kommande programperiod, strategisk bevakning och kompetensutveckling internt och externt avseende projektfinansiering och projektutveckling löper enligt plan. Småland Blekinges Brysselkontor: Arbetet löper enligt plan. Euroregion Baltic: Arbetet löper i enlighet med plan. Sydafrika: Arbetet löper i enlighet med plan. Två nya ansökningar har lämnats in och en beviljats medel från ICLD. Kina: Arbetet fortskrider över förväntan. Samverkan med Suzhou har intensifierats genom projektet Light, Fire, Life och vidareutvecklas genom gemensamma insatser som t.ex. utbyten mellan regionförbundet, företag i regionen samt Suzhou stad på IT-området i skolan. Södra Småland har erhållit det nationella priset International Friendship Award i Kina för sitt samarbete med staden Suzhou. Projektet Kinasatsning är förlängt till och i samverkan med Regionförbundet i Kalmar utvecklas ett gemensamt fortsättningsprojekt. Regionalt internationellt nätverk: Nätverket samordnas mellan samtliga deltagande aktörer. Samtliga kommuner deltar i nätverket samt Linnéuniversitetet, Länsstyrelsen Kronoberg och Landstinget Kronoberg. Arbetet går enligt plan. Regionförbundet som arbetsgivare Arbetet inom HR har prioriterats om och fokus är det processarbete som pågår gemensamt med Landstinget Kronoberg för en gemensam organisation Verksamhetsplanens prioriterade insatser under 2014 har fått ge vika för arbetet med bildandet av Region Kronoberg. 2

9 Bilaga 1 Regionförbundets utmaningar och mål för en hållbar utveckling Infrastruktur och kommunikationer Långsiktiga utvecklingssatsningar Arbetet med nästa trafikförsörjningsprogram har pågått under hela 2014, parallellt med RUS-processen. Till det nya programmet kopplas även en hållplatshandbok baserad på den inventering av länets hållplatser och bytespunkter som genomförts och som ska innehålla riktlinjer för utformning och tillgänglighet. Tidplanen för trafikförsörjningsprogrammet har flyttats fram en månad och remissförslaget lämnas till politiken inför regionstyrelsens arbetsutskott 5 november. Remissförslaget planeras att skickas ut efter regionstyrelsens sammanträde 26 november och remissperioden pågår till 27 februari Som ett led i arbetet med att realisera Länstransportplanen har 2014 inneburit fördjupning, uppföljning och strukturering kring infrastrukturplaneringen. Arbetet att ta fram en ny verksamhetsplan för länstransportplanen pågår och nya rutiner för ansökningar av statliga bidrag till kollektivtrafikåtgärder presenteras under hösten. Arbetet med cykelstrategin är inte så långt framme som planerat, huvudsakligen beroende på hög arbetsbelastning på avdelningen. Arbetet intensifieras under hösten och sker i samverkan med Trafikverket, kommunerna och närliggande regioner. Arbetet med Trafikförsörjningsprogrammet och relaterad information kan följas på en egen blogg Regional kollektivtrafik De prioriterade insatserna genomförs enligt plan. Bland fortsatta åtgärder för att stärka länstrafikens varumärke samt kunskap om de produkter och tjänster som erbjuds märks medverkan på tre orter under europeiska trafikantveckan (Moheda, Ljungby och Växjö), samt medverkan vid Välkomstmässan på Linnéuniversitetet och stadsfestivaler som Braåsdagen och Familjefestivalen i Älmhult. För att resenärerna ska få så bra bemötande som möjligt är det viktigt att länstrafikens samarbete med entreprenörerna fungerar väl. Som är en del i arbetet med att stärka samarbetet med entreprenörerna genomför Serviceresor en förarcertifiering. Fram till har 65 förare genomgått utbildningen och 35 förare har certifierats. Utbildningsinsatserna och certifieringen pågår under hela hösten 2014 och fortsätter även Sommarens och höstens nya scheman för fordonen kommer att utvärderas under hösten. För att möta kundernas behov och nyttja nästa generations teknik fick Serviceresor uppdrag från Trafiknämnden i augusti att avsätta tid och ekonomiska resurser för att undersöka vad andra IT- system kan erbjuda. Att få ett driftsäkert system som ger ett bättre resursutnyttjande av fordonen och samplanerar resorna på bästa och miljömässiga sätt är vinster vi ser i ett nytt system. Arbetet har så smått påbörjats, en teknisk konsult är anlitad och arbetet med underlaget till upphandlingen kommer att starta inom kort. Under våren 2015 kan då en upphandling av nytt IT-system påbörjas. Under försommaren drabbades Öresundstågen av en arbetsmarknadskonflikt, vilket påverkade resandet och intäkterna. Krösatågen har fortsatt att utvecklas. Resandet har ännu inte riktigt motsvarat 3

10 Bilaga 1 förväntningarna. Fordonsombyggnaden har försenats och bitvis har det förekommit fordonsproblem vilket påverkat trafiken. Under sommaren förekom ett stort antal störningar i trafiken, vilket enligt Trafikverket till stor del berodde på åsknedslag i anläggningen. Konsekvensen var att rättidigheten för tågen under sommaren var jämförelsevis mycket låg. Kompetens- och arbetskraftsförsörjning Kompetensplattformsarbete Under den gångna perioden har fokus legat på arbetet med den regionala kompetensförsörjningsstrategin och att få igång processen med att synka arbetet med övriga strategiprocesser. Studie- och yrkesvägledning samt samverkan mellan skola och näringsliv har lyfts fram i flera olika processer som mycket viktiga prioriteringar att arbeta vidare med. När det gäller projekten så rullar Studentmedarbetare Kronoberg vidare med ett ökat antal studentmedarbetartjänster och ett erfarenhetsutbyte med andra regioner som arbetar med konceptet har genomförts. Plug-in och Yrkeshögskola Kronoberg är inne i slutfaserna, Plugin har fokuserat på spridning av resultat medan Yrkeshögskola Kronoberg har fokuserat på verksamhet efter projektets slut samt att uppfylla de kvarvarande målen i projektet, som avslutas vid årsskiftet. Digital kompetens Arbetet går enligt plan. Nätverket för skolbibliotekarier fortsätter och tjänsten Läshörnan testas fram till mitten av november. Regionförbundet undersöker möjligheterna för länets skolor att få tillgång till en tjänst för strömmande e-böcker. Coder Dojo - kurserna fortsätter med förändringen att AV-Media tills vidare har huvudansvaret för verksamheten via medel från Sparbankstiftelsen och Växjö kommun. Kompetensutveckling i offentlig sektor Den upplevda nyttan av innehållet i genomförda kurser och konferenser har fr.o.m. maj 2013 uppmätts genom kursutvärderingar. Fram till tredje kvartalet 2014 har respondenter svarat på frågan Jag kommer att ha nytta av kursens innehåll i mitt arbete. 90 % ligger i svarsspannet 3-5 på en skala där 5 motsvarar Instämmer helt och 1 motsvarar Instämmer inte alls. 74 % ligger inom svarspannet 4-5. Andelen kursdeltagare från regionförbundets medlemmar är ca 30 %. Kompetensbehoven fångas upp via regionförbundets nätverk samt via omvärldsbevakning, kursutvärderingar och via rfss.se. Förnyelse och dynamik Under det tredje kvartalet 2014 har ett förslag till remissversion av den Regionala Innovationsstrategin färdigställts. Konsultbolaget har inkommit med sin slutrapport och denna har sedan bearbetats vidare internt för att passa den insatslogik som regionförbundet arbetar efter i arbetet med den nya regionala utvecklingsstrategin. Planeringen för att implementera innovationsstrategin har påbörjats. Projektet TvärdraG har utvärderats och kan visa på mycket goda resultat. Planeringen av nästa projekt TvärdraG Next Step har påbörjats. Samarrangemang av Innovationsdag Småland 2014 är en av TvärdraGs större aktiviteter under hösten. Utöver TvärdraG har även resurser kopplat till innovationsstrategin och Resurscentrum södra Småland använts i planeringen av Innovationsdagen i oktober. 4

11 Bilaga 1 Arbetet med Småland Business Region har fortsatt och diskussioner kring det ekonomiska upplägget har påbörjats, men inte avslutats. Inom arbetet med Träregion Småland har avslutningen av det pågående projektet förberetts. Samtidigt har förberedelserna för en fortsatt verksamhet påbörjats, bl.a. med rekrytering av projektledare och diskussioner om de ekonomiska ramarna och prioriterade arbetsområden. Uppföljning av rekommendationer från halvtidsutvärderingen av handlingsplanen för jämställd regional tillväxt har genomförts. Bland annat har en elektronisk verktygslåda för jämställdhetsintegrering tagits fram och spridits till personalen på avdelningen för regional utveckling. Förberedelser för slutrapportering av handlingsplanen har påbörjats. Insatserna inom Främja kvinnors företagande löper på enligt tidsplan. Förberedelse för slutrapportering i december är påbörjad. Resurscentrum södra Småland har nu pågått halva projekttiden och arbetet genomförs enligt plan. Arbetet med den småländska glasutställningen Light, Fire, Life i Kina har avslutats med mycket lyckat resultat. De båda muséerna är väldigt nöjda med projektet och hur det fallit ut. Planeringen för hur det fortsatta Kina-samarbetet ska se ut har påbörjats, men inte avslutats under kvartalet. Projektet Sydostleden har avslutats enligt plan och slutrapporten är skriven. Slutrapporten godkänns officiellt under kvartal 4. Arbetet med nästkommande projekt Sydostleden växlar upp har även det påbörjats och en ansökan kommer att färdigställas och beslutas under nästa kvartal. Livskraft Miljö Arbetet pågår enligt plan. Med anledning av framtagandet av en ny RUS 1 har en tematisk fördjupning kring hållbarhetsperspektiv i regionalt utvecklingsarbete genomförts. Klimatberedningens slutrapport, med förslag till fortsatt arbete, tas fram under hösten parallellt med RUS-processen och den fördjupning som gjorts inom hållbar utveckling. Det länsgemensamma projektet inom klimat- och energiområdet kommer att utformas som utbildningsinsatser inom Miljösamverkan Kronoberg-Blekinge i samarbete med Energimyndigheten under hösten Kultur Regional kulturplan för Kronobergs län genomförs enligt plan. Under perioden har bland annat verksamhetssamtal genomförs med driftsorganisationerna som en del i den årliga uppföljningen. Revideringen av planen inför löper enligt den processplan som beslutats, med en nära samverkan med RUS-processen. Mellan 18 juni- 31 augusti har planen varit ute på remiss hos kommuner, länsstyrelsen, berörda nationella myndigheter och myndigheterna i Kronobergs län (formella remissinstanser) samt med möjlighet för alla som vill att lämna synpunkter. 37 remissvar inkom varav alla har beaktats och har i olika stor utsträckning arbetats in i planen. Regionstyrelsens kulturberedning och 1 Regional utvecklingsstrategi 5

12 Bilaga 1 landstingsstyrelsens kulturberedning behandlade planen på ett gemensamt sammanträde inför vidare beslut i respektive styrelse och fullmäktige i kvartal fyra. Välfärd Pågående arbeten med äldre, barn och unga, missbruks- och beroendevården, e-hälsa, funktionsnedsättning och regionala stödstrukturer fortsätter enligt plan. Nya områden som har tillkommit är: Barnahus På uppdrag från kommuner, polismyndighet och åklagarmyndighet genomför Regionförbundet södra Småland en utredning om Barnahus i Kronobergs län. Utredningen ska inkludera finansiering och ansvarsfördelning och en skriftlig rapport ska lämnas innan 2015 års utgång. Kartläggning för förbättrade stöd- och behandlingsinsatser för berusade personer Regionförbundet genomför en kartläggning av hur många personer i Kronobergs län som omhändertas enligt LOB. Syftet med kartläggningen är att ge ett underlag till huvudmännen; landsting, kommuner och polis för att dessa skall kunna ingå en lokal överenskommelse som innebär att den medicinska säkerheten och omsorgen om de personer som omhändertas förbättras genom att utveckla alternativa lösningar till förvaring i arrest. Syftet är att öka den medicinska säkerheten och förbättra omvårdnaden om personer som omhändertagits enligt LOB. Ekonomisk redovisning Resultatet i sammandrag för januari september 2014 är enligt följande (belopp i tkr): Verksamhet Utfall Budget Differens Differens, prognos 2014 Länstrafiken Regionförbundet, övrig basverksamhet SUMMA Detaljerad ekonomisk redovisning per resultatenhet finns i bilaga 2. 6

13 Ekonomisk redovisning - Länstrafiken Kronoberg Bilaga 2 Period: Januari - September 2014 Resultatenhet Periodens kostnader,utfall Periodens kostnader, budget Periodens intäkter,utfall Periodens intäkter, budget Periodens differens Budget helår Differens Prognos helår 1 - Förtroendevalda Personalkostnader Trafikadministration Kollektivtrafikmyndighet Marknadsföring Utredningsuppdrag Regiontrafik Medlemsbidrag Räntor Växjö Stadstrafik Älmhults Stadstrafik Abonnerad skolskjuts Krösatåg Nord Krösatåg Syd Öresundståg Sida 1 av 5

14 Resultatenhet Periodens kostnader,utfall Periodens kostnader, budget Periodens intäkter,utfall Periodens intäkter, budget Periodens differens Budget helår Differens Prognos helår 45 - Kust till Kust-banan Pågatåg Kompletteringstrafik Gods Serviceresor Sjukreseadministration SUMMA LÄNSTRAFIKEN Sida 2 av 5

15 Ekonomisk redovisning - Övrig basverksamhet Regionförbundet Period: Januari - September 2014 Resultatenhet Periodens kostnader,utfall Periodens kostnader, budget Periodens intäkter,utfall Periodens intäkter, budget Periodens differens Budget helår Differens Prognos helår Revision Förtroendevalda Kansli Kurs och konferens Medlemsbidrag Medlemsskap Projektmedel Driftstöd Regional utveckling Gemensamt, övrigt Gem. personalkostnader ERB Sida 3 av 5

16 Resultatenhet Periodens kostnader,utfall Periodens kostnader, budget Periodens intäkter,utfall Periodens intäkter, budget Periodens differens Budget helår Differens Prognos helår Internationellt arbete SKL särskilda satsningar AV-Media Övriga bidrag Färdtjänst SUMMA REGIONFÖRBUNDET, ÖVRIG BASVERKSAMHET Sida 4 av 5

17 SAMMANFATTNING Ekonomisk redovisning - Hela Regionförbundets driftverksamhet Period: Januari - September 2014 Resultatenhet Periodens kostnader,utfall Periodens kostnader, budget Periodens intäkter,utfall Periodens intäkter, budget Periodens differens Budget helår Differens Prognos helår Länstrafiken Regionförbundet, övrig basverksamhet SUMMA Resultatenheter avseende projekt ingår ej i kvartalsredovisningen! Kostnader och intäkter är periodiserade. Kvartalsrapporten är framtagen G:\Administration\Kallelse och protokoll\kallelser 2014\Styrelsen\141126\[Ärende 5 a Kvartalsrapport bilaga 2.xlsx]kvartalsrapport Sida 5 av 5

18 Regionstyrelsen Ärende 5 b Ekonomiskt läge projektmedel (1:1) Dnr 14/0017 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att notera Ekonomiskt läge projektmedel (1:1) till protokollet. Ärendet Föreslås att styrelsen noterar Ekonomiskt läge projektmedel (1:1) till protokollet. Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 197/14 - Ekonomiskt läge projektmedel (1:1)

19 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida (30) 197 Ekonomiskt läge projektmedel 2014 Dnr 14/0017 Bakgrund Föreslås att styrelsen noterar Ekonomiskt läge projektmedel (1:1) till protokollet. Beslutsunderlag - Ekonomiskt läge projektmedel (1:1) Beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen besluta Att notera Ekonomiskt läge projektmedel (1:1) till protokollet. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

20 Ekonomiskt läge projektmedel oktober 2014 (1:1) -ordinarie anslag (kr) Återstående innan Projekt föreslagna varav Återstående efter RUP-område beslut varav 2014 för bifall 2014 beslut varav 2014 Förnyelse och dynamik Kompetens Infrastruktur Livskraft SUMMA Inneliggande projekt för beslut RSAU / RUP-område Beslutsförslag Varav 2014 Hållbarhet i arbetskooperativ F&D Bifall kr VÄXARENA Almi Kronoberg F&D Bifall kr Linneaus Technical Centre 2.0 F&D Bifall kr IEC 2020 F&D Bifall kr Tvärdrag next step F&D Bifall kr

21 Regionstyrelsen Ärende 6 a Trafikverket 2014 Väg - utredning av smala vägar i Kronobergs län (bl.a. väg 941) Dnr 14/0041 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att, med utgångspunkt från Trafikverkets utredning Vägutredning av smala vägar i Kronobergs län, besluta att de smala vägarna i Kronobergs län ska åtgärdas i enlighet med den prioriteringsordning som anges i utredningen. Ärendet I samband med att Länstransportplanen för Kronobergs län fastställdes av regionfullmäktige den 13 december 2014, gavs också ett uppdrag till styrelsen att kostnadsberäkna väg 941 för inarbetning i LTP inför verksamhetsplanen I bifogat underlag presenteras utredningen och kostnadsberäkningen för väg 941 inför vidare beslut i ärendet. För att erhålla en kostnadsberäkning för breddning av hela väg 941 och för att få en helhetsbedömning av breddningsbehovet i det smala vägnätet i Kronoberg begärde regionförbundet att Trafikverket skulle genomföra en inledande bristanalys. Smala vägar i Kronobergs län inledning till bristanalys bifogas som bilaga till tjänsteskrivelsen. I analysen identifieras 23 vägsträckor i länet som utifrån vägbredd och trafikbelastning är i störst behov av breddning till en uppskattad kostnad av miljoner kronor. Analysen utgör ett viktigt delunderlag för kommande prioriteringar av breddningsåtgärder i länet. Väg 941 har breddats över mossar och försetts med mötessträckor på 13 vägavsnitt med sammantaget ca 1/3 av vägens längd. Kostnaden för att bredda resterande 2/3 av väg 941 är av Trafikverket bedömd till miljoner kronor. Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 198/14 - PM från Trafikverket. Smala vägar i Kronobergs län inledning till bristanalys

22 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida (30) 198 Smala vägar i Kronobergs län - rapport Dnr 14/0041 Bakgrund I samband med att Länstransportplanen för Kronobergs län fastställdes av regionfullmäktige den 13 december 2014, gavs också ett uppdrag till styrelsen att kostnadsberäkna väg 941 för inarbetning i LTP inför verksamhetsplanen I bifogat underlag presenteras utredningen och kostnadsberäkningen för väg 941 inför vidare beslut i ärendet. För att erhålla en kostnadsberäkning för breddning av hela väg 941 och för att få en helhetsbedömning av breddningsbehovet i det smala vägnätet i Kronoberg begärde regionförbundet att Trafikverket skulle genomföra en inledande bristanalys. Smala vägar i Kronobergs län inledning till bristanalys bifogas som bilaga till tjänsteskrivelsen. I analysen identifieras 23 vägsträckor i länet som utifrån vägbredd och trafikbelastning är i störst behov av breddning till en uppskattad kostnad av miljoner kronor. Analysen utgör ett viktigt delunderlag för kommande prioriteringar av breddningsåtgärder i länet. Väg 941 har breddats över mossar och försetts med mötessträckor på 13 vägavsnitt med sammantaget ca 1/3 av vägens längd. Kostnaden för att bredda resterande 2/3 av väg 941 är av Trafikverket bedömd till miljoner kronor. Beslutsunderlag - PM från Trafikverket. Smala vägar i Kronobergs län inledning till bristanalys Beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen besluta Att, med utgångspunkt från Trafikverkets utredning Vägutredning av smala vägar i Kronobergs län, besluta att de smala vägarna i Kronobergs län ska åtgärdas i enlighet med den prioriteringsordning som anges i utredningen. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

23 Dnr 14/ Information Per Hansson Tjänsteskrivelse - Rapportering från utredning av smala vägar i Kronobergs län Ärendet I samband med att Länstransportplanen för Kronobergs län fastställdes av regionfullmäktige den 13 december 2014, gavs också ett uppdrag till styrelsen att kostnadsberäkna väg 941 för inarbetning i LTP inför verksamhetsplanen Väg 941 är cirka en mil lång och går mellan Fröseke och Grönskåra i Uppvidinge kommun. I Kronobergs län finns sammanlagt 141 mil allmänna vägar som är smalare än 5,6 meter. Trafikarbetet på dessa smala vägar uppgår till 4 procent. För att erhålla en kostnadsberäkning för breddning av hela väg 941 och för att få en helhetsbedömning av breddningsbehovet i det smala vägnätet i Kronoberg begärde Regionförbundet att Trafikverket skulle genomföra en inledande bristanalys. Analysen presenteras i PM från Trafikverket. Smala vägar i Kronobergs län inledning till bristanalys bifogas som bilaga till tjänsteskrivelsen. I analysen identifieras 23 vägsträckor i länet som utifrån vägbredd och trafikbelastning är i störst behov av breddning till en uppskattad kostnad av miljoner kronor. Analysen utgör ett viktigt delunderlag för kommande prioriteringar av breddningsåtgärder i länet. Väg 941 har breddats över mossar och försetts med mötessträckor på 13 vägavsnitt med sammantaget ca 1/3 av vägens längd. Kostnaden för att bredda resterande 2/3 av väg 941 är av Trafikverket bedömd till miljoner kronor. Bakgrund Det statliga vägnätet i Kronobergs län uppgår till totalt ca 360 mil. Av dessa ingår ca 26 mil i det nationella stamvägnätet där standardförbättringar finansieras via nationell plan, medan standardförbättringar på de resterande 334 mil allmän statlig väg finansieras via den regionala länstransportplanen. I länet finns också ca 390 mil statsbidragsberättigad enskild väg. Väg 941 har under en längre tid varit föremål för diskussion. Genom ett flertal uppvaktningar har vägens betydelse och behov av upprustning framförts. Med anledning av den låga trafikmängden och med hänsyn till andra behov, har åtgärder på väg 941 inte kunnat prioriteras. I samband med verksamhetsplan 2012, att med hjälp av finansiering från Trafikverkets bärighetsanslag, genomföra förbättringar. Vid planeringen av åtgärder möjliggjordes också att medel från olika anslag kunde läggas samman för att genomföra åtgärder på vägen. Detta resulterade i att längre mötesplatser kunde byggas och vägens bärighet förbättras. Av vägens 11,2 km har sammanlagt ca 3,9 km uppnått en bredd av ca 6,5 Sida 1 av 4

24 Dnr 14/ Information Per Hansson meter. Arbetet var klart våren Kvar återstår ca 7,3 km fördelat på 13 sträckor, som har en bredd av ca 5,3 meter. I och med att vägen nu har ett flertal mötesplatser och god bärighet innebär det att breddning av återstående kilometer skall ses som en standardhöjning och då finansieras genom medel från Länstransportplanen. Utöver redan genomförda åtgärder har det framförts anspråk om att återstående kilometrar skall åtgärdas för att få en bredd av 6,5 meter. I förbindelse med att Länstransportplanen för Kronobergs län fastställdes av regionfullmäktige den 13 december 2013 beslutades att uppdra till styrelsen att kostnadsberäkna väg 941 för inarbetning i LTP inför verksamhetsplanen För att kunna prioritera åtgärder på det smala vägnätet och för att erhålla en kostnadsberäkning av åtgärder på väg 941 begärde Regionförbundet södra Småland den 15 april att Trafikverket skulle genomföra en bristanalys av det smala vägnätet i Kronobergs län. Analysen presenteras i PM från Trafikverket. PM från Trafikverket Trafikverkets PM Smala vägar i Kronobergs län inledning till bristanalys bifogas som bilaga till denna tjänsteskrivelse. Nedan följer en kortfattad sammanfattning av analysen. Trafikverket inleder med att utifrån fyra lägesbilder ger en samlad beskrivning av länets vägnät. De fyra lägesbilderna är över länets breda vägar, över smala vägar, hastighetsstandarden och bosättningsmönstret i länet. Det redovisas också att på de breda vägarna, dvs. motorvägar och 2+1 vägar som endast utgör ca 6 procent av vägnätet, utförs nära 40 procent av trafikarbetet. På de vanliga landsvägarna, som är bredare än 6,5 meter och utgör 30 procent av vägnätet, sker nästan hälften av allt trafikarbete. Återstår gör 40 procent av vägnätet som är smalare än 5,6 meter och på vilka endast 4 procent av trafikarbetet sker. Trafikverket redovisar vidare hur de arbetar med bärighetsåtgärder samt vilka prioriteringsgrunder som ligger till grund för breddning av smala vägar. Vid prioriteringen av vägbyggnads- och breddningsåtgärder genomförs också en analys av vilken roll vägen har i trafiksystemet. Som underlag för prioritering kan de vägar som är angelägna att bredda delas in i tre grupper: A. Viktiga länsvägar med mycket tung trafik, mer än 100 lastbilar/dygn och en vägbredd kring 6 meter. Möten mellan tunga fordon är många och marginalerna mycket små, om inte lastbilen skall sänkafarten betydligt vid möten. Breddning bör ske till 7-8 meter. B. Mindre vägar som är viktiga för näringslivets transporter, ca lastbilar/dygn eller mer och en vägbredd kring eller mindre än 5,5 meter. Möten mellan tunga fordon kan endast ske vid låg fart om fordon samtidigt kör utanför vägbanan eller vid mötesplatser. Både möte lastbil-lastbil som möten med buss. Även möten mellan lastbil och personbil kan utgöra problem. Breddning bör ske till 6-6,5 meter. C. Mindre länsvägar med få lastbilar och problem vid möten. Genomgående breddning bedöms ej som rimlig, men mötesmöjligheterna bör förbättras med enkla mötesplatser. Anläggande av smärre mötesfickor bör normalt kunna inrymmas i bärighetsförstärkningen och inte belasta något av länsplanens utrymme. Sida 2 av 4

25 Dnr 14/ Information Per Hansson För att få en mer allsidig bild av förhållandena i länet och presenterar Trafikverket i analysen ett första underlag för kommande prioriteringar av breddning av vägar i Kronobergs län. De har genomfört en bristinventering för tre grupper av vägar via en GIS-analys. De tre grupperna som har analyserats är: Identifiera vägar/vägavsnitt med en bredd av 6-6,5 meter och mer än 100 tunga fordon per dygn. (Svarar mot grupp A i prioriteringsgrunderna som redovisas i avsnitt 3 ovan) Identifiera vägar/vägavsnitt med vägbredd av 5,5-6 meter och mer än ca 30 tunga fordon per dygn*. Identifiera vägar/vägavsnitt med vägar smalare än 5,5 meter och ca 30 tunga fordon per dygn*. * (I de två nedre analysgrupperna återfinns vägavsnitt som svarar mot grupp B i prioriteringsgrunderna. Att 30 fordon och inte 20 valts som nedre gräns vid urvalet motiveras med att det är de med mest tung trafik som har högst prioritet, att osäkerheten av redovisade trafiktal är relativt hög vid låga trafiktal och att tillräckligt antal sträckor som är i behov av åtgärder faller ut vid denna valda gräns.) I analysen har det identifierats sammanlagt 23 vägar eller vägavsnitt fördelat på de tre kategorierna som är i behov av breddning. Trafikverkets uppskattning av kostnader för att bredda samtliga utpekade vägar uppgår till miljoner kronor. För två av de utpekade vägarna; väg 536 Glamshult - Lidhult och väg 120 Göteryd Älmhult är planeringen långt framskriden och breddning kommer att ske inom en treårsperiod. Det framgår inte av Trafikverkets analys, men några exempel på vägar som breddats under de senaste åren är: Väg 838 Kosta - länsgränsen Väg 905 Bro vid Braås Väg 902 Böksholm-länsgränsen Väg 122 Ingelstad - Linneryd Väg 120 Tingsryd - Holmahult Två mindre vägar som under senare år försetts med mötesfickor i samband med bärighetsförstärkning, dvs åtgärder enligt alternativ C i underlag för prioritering för breddning är: Väg 907 Drev - Hornaryd Väg 966 Hult - Labbemåla Trafikverkets analys beskriver slutligen väg 941 och de åtgärder som har genomförts på denna. Enligt den officiella trafikmätningen har vägen en årsdygnstrafik (ÅDT) på 160 fordon varav 20 tunga, vilket gör att vägen inte finns med bland de 23 mest prioriterade vägarna. I prioriteringsgrunden för smala vägar tillhör vägen kategori C. Vägens bärighetssituation var fram till 2011 besvärlig. För att lösa bärighetssituationen genomfördes under förstärkningsåtgärder. Ur bärighetssynpunkt var passagerna över två mossar särskilt kritiska. Därför genomfördes, byggande av ett antal mötesfickor, även en breddning av vägen över mossarna. Den totala väglängden på 11,2 km har nu 1/3, dvs meter, breddats till 6,5 meter fördelat på 13 delsträckor. Sida 3 av 4

26 Dnr 14/ Information Per Hansson För att bredda resterande 2/3 av vägen till 6,5 meter bedömer Trafikverket kostnaden till miljoner koronor. Om det ska bli aktuellt med ytterligare breddningsåtgärder måste dessa föregås av en åtgärdsvalsstudie och en bredare bristanalys. Arbetsgång vid nya vägobjekt Med anledning av att önskemål om åtgärder på en specifik väg föranlett detta ärende beskrivs här kortfattat arbetsgången och vedertagen praxis för nya vägprojekt. Regionförbundet södra Småland är länsplaneupprättare i Kronobergs län. Det innebär att Regionförbundet vart fjärde år upprättar en strategisk plan över hur Regionförbundet vill att de regionala vägarna ska utvecklas, dvs. vilka vägar som ska standardhöjas. För de nationella vägarna, dvs. E4 väg 25 samt för järnväg upprättas en nationell plan av Trafikverket. I Länstransportplanen pekas de kostnadsmässigt större objekten ut med namn. I planen avsätts också medel i en så kallad pott. (Mindre investeringar, pott för anpassning av transportinfrastukturen.) Det innebär att Regionförbundet har gett ett uppdrag till Trafikverket att genomföra kompletterande investeringar i transportsystemet för att understödja och för att erhålla ett komplett och samspelande trafiksystem i länet. Med potten finansieras åtgärder upp till 25 miljoner kronor. Genom uppdraget till Trafikverket att förvalta potten möjliggörs också för Trafikverket att samordna standardhöjande åtgärder med drift- och underhållsåtgärder. Drift- och underhållsåtgärder har egen budgetlinje i den nationella planen. För att optimera denna samordning krävs en framförhållning på några år. Även om Trafikverket har uppdraget att hantera åtgärder i den så kallade potten, sker det löpande en dialog mellan framförallt Trafikverket och Regionförbundet, men Trafikverket för också dialog med länets kommuner, näringsliv m.fl. För att tydliggöra prioriteringarna av åtgärder finansierade via potten presenteras för Regionförbundets styrelse en årlig verksamhetsplan. Av tradition har endast ettårsperspektivet presenterats, men ambitionen är att förlänga tidshorisonten. Avslutande kommentarer Utifrån Trafikverkets analys och med tanke på de begränsade resurser som avsatts i Länstransportplanen till åtgärder i potten, föreslås inga ytterligare åtgärder på väg 941 i nuläget. Regionförbundet anser inte att det föreligger synnerliga skäl för att prioritera väg 941 högre i förhållande till det åtgärdsbehov som finns på det övriga smala vägnätet i länet. Väg 941 att finnas med och bevakas i det fortsatta arbetet. Förslag till beslut - Att, med utgångspunkt från Trafikverkets utredning Vägutredning av smala vägar i Kronobergs län, besluta att de smala vägarna i Kronobergs län ska åtgärdas i enlighet med den prioriteringsordning som anges i utredningen. Sida 4 av 4

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42 Regionstyrelsen Ärende 6 b Infrastrukturprojekt järnväg rapport Dnr 09/0193, 08/0209, 10/0167, 11/0170, 12/0247, 12/0249 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att godkänna slutrapport avseende projekten Pågatåg Nordost - södra Småland, TSS Tågstopp - Södra Stambanan, TUSS - Alvesta Resecentrum och Mötesspår Åryd och Örsjö, Mötesspår Räppe, Markaryds station För framtiden Projektering och Markaryds station För framtiden - Byggnation. Ärendet Under åren har sex EU-projekt avseende järnvägsinvesteringar genomförts inom infrastrukturområdet. Samtliga EU-projekt är nu avslutade och godkända av Tillväxtverket. Projekten har resulterat i ett nytt resecentrum i Alvesta, sex nya stationer, tre nya mötesspår, en extra plattform i Markaryd samt delfinansiering av ombyggnaden av Växjö bangård. Denna rapport är en kortfattad beskrivning av EU-projektens bakgrund, genomförande och ekonomi. Avsikten är att på en övergripande och samlad nivå redogöra för projekten och hur problem och avvikelser har hanterats. Rapporten kommenterar inte trafikutveckling eller andra effekter. Flera utvärderingar pågår emellertid och redovisas när de föreligger. Projekten samlade finansiering har varit 585* miljoner kronor, fördelade mellan staten via nationell plan 186 miljoner kronor*, regionerna via bl a länstransportplaner 175 miljoner kronor, EU 118 miljoner kronor samt kommunerna 103 miljoner kronor*. *Summorna omfattar endast delar av den totala statliga och kommunala finansieringen av Växjö bangård. Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 199/14 - Rapport Infrastrukturprojekt järnväg

43 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida (30) 199 Infrastrukturprojekt järnväg rapport Dnr 09/0193, 08/0209, 10/0167, 11/0170, 12/0247, 12/0249 Bakgrund Under åren har sex EU-projekt avseende järnvägsinvesteringar genomförts inom infrastrukturområdet. Samtliga EU-projekt är nu avslutade och godkända av Tillväxtverket. Projekten har resulterat i ett nytt resecentrum i Alvesta, sex nya stationer, tre nya mötesspår, en extra plattform i Markaryd samt delfinansiering av ombyggnaden av Växjö bangård. Denna rapport är en kortfattad beskrivning av EU-projektens bakgrund, genomförande och ekonomi. Avsikten är att på en övergripande och samlad nivå redogöra för projekten och hur problem och avvikelser har hanterats. Rapporten kommenterar inte trafikutveckling eller andra effekter. Flera utvärderingar pågår emellertid och redovisas när de föreligger. Projekten samlade finansiering har varit 585* miljoner kronor, fördelade mellan staten via nationell plan 186 miljoner kronor*, regionerna via bl a länstransportplaner 175 miljoner kronor, EU 118 miljoner kronor samt kommunerna 103 miljoner kronor*. *Summorna omfattar endast delar av den totala statliga och kommunala finansieringen av Växjö bangård. Beslutsunderlag - Rapport Infrastrukturprojekt järnväg Beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen att besluta Att godkänna slutrapport avseende projekten Pågatåg Nordost - södra Småland, TSS Tågstopp - Södra Stambanan, TUSS - Alvesta Resecentrum och Mötesspår Åryd och Örsjö, Mötesspår Räppe, Markaryds station För framtiden Projektering och Markaryds station För framtiden - Byggnation. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

44 Diarienr: 09/0193, 08/0209, 10/ /0170, 12/0247, 12/0249 Rapport Infrastrukturprojekt järnväg Växjö Eva Palmér

45 Infrastrukturprojekt i södra Småland Förord Under åren har sex EU-projekt avseende järnvägsinvesteringar genomförts inom infrastrukturområdet. Dessa projekt har resulterat i ett nytt resecentrum i Alvesta, sex nya stationer, tre nya mötesspår, en extra plattform i Markaryd samt delfinansiering av ombyggnaden av Växjö bangård. Projekten hade med stor sannolikhet inte kunnat finansieras och genomföras utan EU-medel. Denna rapport är en kortfattad beskrivning av EU-projektens bakgrund, genomförande och ekonomi. Avsikten är att på en övergripande och samlad nivå redogöra för projektens genomförande och hur problem och avvikelser har hanterats. Det ska i sammanhanget påpekas att EU-projektens budget och utfall inte alltid överensstämmer med ett byggprojekts totala budget eller utfall. Rapporten kommenterar inte trafikutveckling eller andra effekter av projekten. Det pågår emellertid flera utvärderingar och förs även resonemang kring hur man kan förvalta och använda den nya infrastrukturen för övrig samhällsutveckling. Dessa kommer att redovisas när de föreligger. Trafikverket ansvarar för upphandling och byggnation av järnvägsanläggningar i Sverige. De objekt som här redovisas har upphandlats, projekterats och byggts av Trafikverket inom ramen för flera olika byggprojekt. Regionförbundet södra Småland har varit projektägare för fem av projekten och Trafikverket för ett. Regionförbundet har dock ansvarat för projektadministration av samtliga projekt och även administrerat finansiering och förskottering. Järnvägsprojekten har i huvudsak finansierats av EU Småland & Öarna, berörda regionförbund och kommuner samt av staten genom Trafikverket. Under de senaste 5 årens tunga investeringar i infrastruktur inom järnvägsområdet har det funnits en strävan att använda beslutade medel så effektivt som möjligt. I den mån det varit möjligt har medel kunnat flyttas mellan objekt. Tillsammans har projekten omfattat 515 miljoner kronor, varav kommunerna har finansierat 103 miljoner kronor*, regionerna via bl a länstransportplaner samt övriga intressenter 175 miljoner kronor och staten via bl a Nationell plan för infrastruktur 186 miljoner kronor*. *Summorna omfattar endast delar av den totala finansieringen av Växjö bangård. EU Småland och öarna har totalt beslut om 120 miljoner kronor i finansiering av projekten. Av dess har strax över 2 miljoner kronor kr inte betalats ut på grund av för låga kostnader för två enskilda objekt. Samtidigt har andra objekt haft betydande avvikelser från budget åt andra hållet, vilket har drabbat kommunerna hårt. Det ekonomiska utfallet redovisas separat för respektive projekt. Samtliga EU-projekt är nu avslutade. Såväl kommunerna som Trafikverket har tidigare uttryckt önskemål om att regionförbundet ska hålla i överföringar och återbetalningar av förskotterade medel mellan parterna även efter att projekten avslutats. Det innebär i praktiken att alla ekonomiska medel mellan kommuner och Trafikverket passerar regionförbundet. Detta förfarande kan pågå under omkring fem år framåt i tiden, beroende på när förskotteringarna ska återbetalas. 2

46 Infrastrukturprojekt i södra Småland Pågatåg Nordost södra Småland Administrativ information Projektägare Regionförbundet södra Småland Diarienummer 09/0193 Resultatenhet 236 Ärende-ID Tillväxtverket Trafikverkets projekt Pågatåg nordost och Krösatåg (Stationer) Objekt Ny station - Gemla Växjö kommun Ny station Vislanda Alvesta kommun Ny station - Diö Älmhults kommun Ny station - Markaryd Markaryds kommun Del av Växjö bangård Växjö kommun Bakgrund EU-projektet Pågatåg Nordost södra Småland prioriterades i juni 2009 av strukturfondspartnerskapet för Småland och öarna. Det omfattade totalt 86,2 miljoner kronor, varav 34,5 miljoner kronor EU-medel, närmare 51 miljoner kronor i kommunal medfinansiering, en mindre del från Regionförbundet södra Småland samt en mycket liten del från Trafikverket. Budgeten var fördelad med 36,2 miljoner kr till nya stationer i Gemla, Vislanda, Diö och Markaryd samt 50 miljoner kronor till ombyggnaden av Växjö bangård. Trafikverket ansvarar för upphandling och byggnation av järnvägsanläggningar i Sverige. Objekten ovan har genomförts inom ramen för två olika byggprojekt, Järnväg Sydost (Växjö bangård) och Pågatåg Nordost och Krösatåg (stationerna Gemla, Diö, Vislanda och Markaryd). Regionförbundet södra Småland har som projektägare för EU-projektet ansvarat för administration och den ekonomiska hanteringen av medel mellan intressenterna, inklusive kommunernas förskottering av statliga medel. Syfte Projektets syfte var att förtäta trafiken på befintliga järnvägar genom lokala tågsystem som Pågatåg och Krösatåg, för att komplettera och avlasta befintlig Öresundstågstrafik. Genomförande - Stationer Trafikverkets byggprojekt Pågatåg Nordost och Krösatåg omfattade, utöver de fyra småländska stationerna, ytterligare 11 stationer i Skåne. Ett genomförandeavtal med en kostnadsbedömning för hela projektet på 563 miljoner kronor, undertecknades mellan Trafikverket, kommunerna och de två regionerna. Projektet kom därefter med i Nationell plan för transportinfrastruktur , vilket innebar att Trafikverkets finansiering om ca 60 % av totalkostnaden säkrades. Genomförandeavtalet är konstruerat så att avvikelser i kostnadsbedömningen regleras solidariskt mellan parterna i förhållande till avtalets kostnadsfördelning. Den småländska finansieringen av projektet utgörs av 6,4 % av den totala slutkostnaden. 3

47 Infrastrukturprojekt i södra Småland Trafikverket beslutade att även byggnationen av de tre stationerna Moheda, Lammhult och Stockaryd skulle omfattas av byggprojektet. Detta finansierades i egen ordning genom EUprojektet, TSS Tågstopp södra Stambanan. En samrådsgrupp bildades med politisk representation från Regionförbundet södra Småland och Region Skåne samt var sin politisk representant för kommunerna i Småland respektive Skåne. Samrådsgruppen träffades inledningsvis ca fyra gånger om året, därefter något glesare. För att bereda frågor till Samrådsgruppen bildades också en beredningsgrupp med representanter från regionerna, Trafikverket och dess projektledning samt Skånetrafiken och vid olika tillfällen annan kompetens, beroende på aktuella frågor. Projektering och byggnation kännetecknades av ett mycket högt tempo med många parallella processer. Att projektet skulle drabbas av substantiella kostnadsökningar stod klart ganska tidigt när projektering inleddes. Det höga tempot kan förvisso delvis förklara den upplevda bristen på säkerställd ekonomisk information under projektets första år men skapade icke desto mindre frustration hos de involverade kommunerna, som i enlighet med genomförandeavtalet skulle bli ansvariga för att täcka Smålands del av projektets totala kostnad. Först 2012 kunde Trafikverket presentera en kvalitetssäkrad kalkyl, som nu visar sig hålla hela vägen. När projektet nu avslutas är resulterat ett stort antal nya och väl fungerande stationer, varav fyra i Småland. Genomförande - Växjö bangård I december 2009 undertecknades ett genomförandeavtal avseende mötesstationer i Åryd och Örsjö, ombyggnad av Växjö bangård samt Alvesta Resecentrum. Avtalet tecknades mellan staten, Regionförbundet södra Småland, Regionförbundet i Kalmar län samt kommunerna Växjö, Alvesta, Lessebo, Emmaboda, Nybro och Kalmar. Avtalet låg till grund för statens finansiering genom Nationell plan för transportinfrastruktur samt finansiering från respektive länstransportplan. Av objekten i genomförandeavtalet berördes endast Växjö bangård av finansiering från EU-projektet Pågatåg Nordost södra Småland. Övrig finansiering av Växjö bangård kom från Växjö kommun, länstransportplanen för Kronobergs län samt från staten genom nationell plan. Trafikverkets byggprojekt Järnväg Sydost omfattade, utöver Växjö bangård, även upprustning av sträckan Emmaboda-Karlskrona, inklusive ett antal nya stationer, mötesspår i Blekinge samt mötesspår i Räppe och Åryd i Kronoberg och Örsjö i Kalmar. Åryd och Örsjö finansierades via EU-projektet TUSS Tillväxt och utveckling i södra Sverige samt genom länstransportplaner och nationell plan. Räppe finansierades av Regionförbundet södra Småland och ett eget EUprojekt. Ett särskilt genomförandeavtal, daterat i december 2011, undertecknades mellan Trafikverket, Växjö kommun och Regionförbundet södra Småland avseende Växjö bangård. Kostnadskalkylen i detta uppgavs till 148,8 miljoner kronor. Byggnationen av Växjö bangård och de kostnadsökningar som uppstått i projektet har i huvudsak hanterats mellan Trafikverket och Växjö kommun. Tidplan Beslutet om EU-finansieringen till Pågatåg-projektet omfattade ursprungligen perioden Beslutet förlängdes senare med 1 år. EU-projektet avslutades och efter att slutredovisningen godkänts av Tillväxtverket betalades sista delen av EU-medlen ut i augusti Byggprojektet avslutas under

48 Infrastrukturprojekt i södra Småland Ekonomi och avvikelser Budgeten i EU-projektet Pågatåg nordost södra Småland baserades på de underlag som var kända i mars När genomförandeavtalet var på plats och Trafikverket inledde projekteringen av de olika stationerna stod det ganska snart klart att projektet skulle innebära substantiella kostnadsökningar. Under de första åren av projektet pendlade kalkylen upp och ner och först i november 2012 kunde Trafikverket presentera en kvalitetssäkrad beräkning av projektets slutkostnad, som då uppgavs till 797,1 miljoner kronor. I förbindelse med detta besked klargjorde berörda kommuner i södra Småland att man avsåg följa genomförandeavtalet och även de konsekvenser detta medförde i form av förskottering av den statliga finansieringen. Man klargjorde också att reglering av kostnadsökningen skulle göras först när hela byggprojektet är klart och total slutkostnad föreligger. Även om samtliga stationer är klara och invigda, återstår således den ekonomiska uppgörelsen mellan kommunerna. Denna består av kostnadsökningen i byggprojektet samt kostnader för regionförbundets projektledning och administration. Ett förslag på en princip för hur kostnadsökningarna kan fördelas mellan kommunerna togs fram 2012 och har presenterats för involverade kommunala tjänstemän samt beskrivits för politiken meddelade Trafikverket att slutsumman inte kommer att överstiga gällande prognos om 797,1 miljoner. Detta innebär att processen att fördela projektets kostnadsökningar nu kan fortgå och Regionförbundet södra Småland avser kontakta involverade kommuner hösten Växjö bangård finansierades endast delvis genom Pågatåg-projektet med totalt 50 miljoner kronor, varav 20 miljoner kronor från EU och 30 miljoner kronor av Växjö kommuns totala insats som medfinansiering. Därutöver hämtades 70 miljoner kronor från Länstransportplanen. Kalkyl och utfall EU-Projekt Finansiärer Genomförandeavtal Kalkyl mkr Växjö kommun/gemla Alvesta kommun/vislanda Älmhults kommun/diö Markaryds kommun/markaryd Regionförbundet s Småland Trafikverket EU Småland och öarna Summa Slutprognos Max belopp Hela projektet 15 stationer Skåne och Småland Stationerna i Småland 4 styck Smålands del 6,4 % av hela projektet Smålands finansiering av Genomförandeavtal Återstår Underskott mot EU-budget (administration) - Utfall Underskott totalt Fördelning mellan kommunerna

49 Infrastrukturprojekt i södra Småland TSS Tågstopp södra Stambanan Administrativ information Projektägare Regionförbundet södra Småland Växjö kommun tom 2009) Diarienummer 08/0209 Resultatenhet 299 Ärende-ID Tillväxtverket Trafikverkets projekt Pågatåg nordost och Krösatåg (Stationer) Objekt Ny station - Moheda Alvesta kommun Ny station - Lammhult Växjö kommun Ny station - Stockaryd Sävsjö kommun Bakgrund EU-projektet TSS- Tågstopp södra Stambanan prioriterades i december 2008 av strukturfondspartnerskapet för Småland och öarna. EU-projektet omfattade totalt 32 miljoner kronor, varav 12,5 miljoner kronor EU-medel, knappt 19 miljoner kronor i kommunal medfinansiering, 0,6 miljoner kronor från de båda regionförbunden och Jönköpings Länstrafik samt en mycket liten del från Trafikverket. Budgeten var fördelad med knappt 30 miljoner kronor till stationerna och 2,1 miljoner kronor till en systemanalys för Växjö bangård och en trafikanalys sträckan Växjö-Jönköping. Trafikverket ansvarar för upphandling och byggnation av järnvägsanläggningar i Sverige. Objekten ovan har genomförts inom ramen för byggprojektet, Pågatåg Nordost och Krösatåg men finansierats i egen ordning genom detta EU-projekt. Regionförbundet södra Småland har som projektägare för EU-projektet ansvarat för administration och den ekonomiska hanteringen av medel mellan intressenterna, inklusive kommunernas förskottering av statliga medel. Syfte Syftet var att realisera ett lokaltågssystem med fler tåguppehåll mellan Jönköpings län och Kronobergs län för att därigenom uppnå en utökad arbetsmarknadsregion. Genomförande Inledningsvis var Växjö kommun projektägare för EU-projektet. För att i möjligaste mån hålla samman påbörjade och planerade infrastrukturprojekt övertog Regionförbundet södra Småland projektägarskapet Genomförandeavtal undertecknades hösten 2011 mellan Trafikverket, kommunerna och Regionförbundet södra Småland. De tre stationerna byggdes inom ramen för Trafikverkets byggprojekt Pågatåg Nordost och Krösatåg. Byggprojektet avslutades under 2011 och invigdes 4 januari

50 Infrastrukturprojekt i södra Småland Tidplan Beslutet om EU-finansiering av TSS omfattade ursprungligen perioden Beslutet förlängdes senare med 6 månader. Projektet avslutades och slutredovisningen godkändes av Tillväxtverket. Ekonomi och avvikelser Budgeten i EU-projektet TSS Tågstopp södra Stambanan baserades på de underlag som var kända när projektansökan lämnades in Trafikverket beslutade att stationerna skulle byggas inom byggprojektet Pågatåg nordost och Krösatåg. När projekteringen inleddes stod det ganska snart klart att projektet skulle bli nästan dubbelt så dyrt som den bedömning som låg till grund för EU-projektet. När genomförandeavtalet undertecknades hösten 2011 noterades den beräknade investeringskostnaden till 52,5 miljoner kronor. Genom att projektet kunde ingå i Nationell plan för transportinfrastruktur (åtgärdsområde Trimning och effektivisering under delrubriken ökat kollektivtrafikresande ) kunde Trafikverket bidra med totalt 7 mkr, vilka fördelades med 1/3-del per station. Trafikverkets insats finansieras genom förskotteringsavtal om 2,33 miljoner kronor per kommun. Trafikverkets andel villkorades också till att trafikeringen ska uppgå till dubbelturer per dag innan återbetalning av förskotterade medel sker till kommunerna. Slutsumman för projektet uppgick till drygt 55,6 miljoner kronor, inklusive systemanalys för Växjö bangård och trafikanalys Växjö-Jönköping. Kostnadsökningen drabbade de tre kommunerna hårt då dessa fick stå för den största delen av kostnadsökningen. Fördelningen av kostnaderna utgick från ursprunglig finansiering som i princip delades lika mellan kommunerna. När slutkostnaden förelåg skilde den sig åt mellan stationerna och kommunerna täckte respektive underskott (se tabell nedan). Därutöver förskotterade kommunerna statens finansiering med 2,33 miljoner kronor vardera. EU-Projekt Kalkyl mkr Finansiärer Växjö kommun/lammhult Alvesta kommun/moheda Sävsjö kommun/stockaryd Regionförbundet södra Småland Nässjö kommun Jönköpings Länstrafik Trafikverket EU Småland och öarna Summa Utfall Max belopp Hela projektet 3 stationer, 2 rapporter, administration Trafikverket (genom förskottering) Övriga finansiärer EU Småland och öarna Total Fördelning mellan kommunerna

51 TUSS Tillväxt och utveckling i södra Sverige Infrastrukturprojekt i södra Småland Administrativ information Projektägare Trafikverket Region Syd Projektadministration Regionförbundet södra Småland Diarienummer 10/0167 Resultatenhet 310 Ärende-ID Tillväxtverket Trafikverkets projekt Järnväg Sydost (mötesstationer) Objekt Mötesstation - Åryd Växjö kommun Mötesstation Örsjö Regionförbundet Kalmar län Alvesta Resecentrum Alvesta kommun Bakgrund EU-projektet TUSS Tillväxt och utveckling i södra Sverige prioriterades i juli 2011 av strukturfondspartnerskapet för Småland och öarna. EU-projektet omfattade totalt 194,2 miljoner kronor, varav 65 miljoner kronor EU-medel, 50 miljoner kronor från Regionförbundet södra Småland (LTP), 22,4 miljoner kronor från Regionförbundet i Kalmar län (RTP), knappt 43 miljoner kronor från staten (Nationell plan) samt drygt 5 miljoner kronor från Alvesta kommun och 8 miljoner kronor från Växjö kommun. Budgeten fördelades med 54,2 miljoner kronor till Åryd, 57,1 miljoner kronor till Örsjö och 82,4 miljoner kronor till Alvesta Resecentrum samt en mindre del för projektadministration. Trafikverket ansvarar för upphandling och byggnation av järnvägsanläggningar i Sverige. Objekten ovan har genomförts inom ramen för två olika byggprojekt, Järnväg Sydost (Åryd och Örsjö) och Alvesta Resecentrum. Trafikverket har varit projektägare för EU-projektet. Regionförbundet södra Småland har ansvarat för administration av EU-projektet och för den ekonomiska hanteringen av medel mellan intressenterna, inklusive kommunernas förskottering av statliga medel. Syfte Projektets syfte var att knyta samman de investeringar som genomförts i regionen till en helhet och skapa förutsättningar för snabbare och bättre trafik med effektiva och moderna bytespunkter, för att därmed öka människors benägenhet att nyttja kollektivtrafiken. Projektet syftade även till att förbereda Kust till kustbanan för huvudmännens långsiktiga ambitioner för trafiken samt skapa förutsättningar för att vidareutveckla de ambitioner och målsättningar som finns för regionens fortsatta hållbara utveckling, särskilt vad gäller regionförstoring, kollektivtrafikens attraktivitet med bättre pendlingsmöjligheter och en sammanhängande transportinfrastruktur. Genomförande Genomförande- och finansieringsavtal Kust till kust Kapacitetsförstärkning på Kust till kustbanan, delen Alvesta-Kalmar, tecknades i december 2009, inför statens beslut om 8

52 Infrastrukturprojekt i södra Småland Nationell plan för transportinfrastruktur , i april Detta genomförandeavtal omfattade, utöver Alvesta Resecentrum och mötesspåren i Åryd och Örsjö även Växjö bangård. Mötesstationen i Åryd var det första objektet som färdigställdes, den togs i bruk Den andra mötesstationen, Örsjö, togs i bruk I Örsjö byggdes också en plattform för av- och påstigning. Denna plattform byggdes inom ramen för Järnväg Sydost men finansierades i sin helhet av Nybro kommun och Regionförbundet i Kalmar län. Alvesta Resecentrum fick efter många år tillbaka sin planskilda plattformsförbindelse i och med att Alvesta Resecentrum invigdes av dåvarande infrastrukturminister Catarina Hjälmsäter-Svärd den 1 november Den gamla bron byggdes 1913 och revs Plattformarna i Alvesta är smala och byggnationen var krävande rent genomförandemässigt eftersom tågtrafiken i princip gick som vanligt under arbetet. Vissa justeringar utifrån den ursprungliga planen gjordes, bl a kunde inte hela gångbron glasas in. En högst spektakulär del av byggnationen var när hela bropartiet sköts på plats i slutet av mars Eventet lockade många intresserade medborgare som önskade närvara vid denna historiska händelse. Så småningom byggdes också bron ihop med stationshuset och idag har Alvesta ett modernt Resecentrum i en historisk omgivning. Tidplan Beslutet om EU-finansieringen till TUSS omfattade ursprungligen perioden Beslutet förlängdes senare till och med då byggnationen av Örsjö inte kunde färdigställas inom planerad tidsram.. Ekonomi och avvikelser Budgeten i EU-projektet TUSS baserades på Trafikverkets beräkningar vid tiden för EUansökan. Separat genomförandeavtal tecknades för Alvesta Resecentrum respektive mötesstationerna i Åryd och Örsjö. Ekonomin i projektet komplicerades av en rad olika faktorer. I genomförandeavtalet från december 2009 var kostnadsbedömningen av några objekt lägre (Växjö bangård och Alvesta Resecentrum) och andra högre (Åryd och Örsjö) än den slutliga budgeten. Man räknade med väsentligen högre EU-medel än det slutligen blev medan statens bidrag genom Nationell plan blev något lägre än beräknat. Efter indexering av projekten i december 2010 uppstod en kostnadsökning vilket tillsammans med den lägre finansieringen resulterade i en differens om 39,4 miljoner kronor. Detta förhållande presenterades för berörda politiker i december Efter diskussion med Trafikverket gjordes en fördelning av kostnadsökningarna mellan Trafikverket och kommunerna. I mars 2011 meddelade Trafikverket att Växjö bangård skulle bli dyrare medan Åryd och Örsjö skulle genomföras till totalt sett 20 miljoner kronor lägre kostnad. Då Växjö bangård, Åryd och Örsjö alla ingick i Trafikverkets byggprojekt Järnväg Sydost, önskade Trafikverket omfördela denna kostnadsminskning till Växjö bangård, vilket också gjordes. Det visades sig senare att både Åryd och Örsjö genomfördes till ännu lägre kostnader. När EUprojektet för Räppe lämnades in kunde därför en mindre del av kostnadsminskningen i Åryd omfördelas till Räppe. Det sista objektet som färdigställdes var Örsjö. När slutrapporten till EU Småland och öarna sammanställdes visade kostnadsbilden att alla beslutade EU-medel inte skulle komma att betalas ut. Den plattform för resandeutbyte som byggdes i Örsjö ingick inte i EU-projektet. Kostnaden för denna motsvarade emellertid ungefär den summa som fattades för att hela EU-bidraget 9

53 Infrastrukturprojekt i södra Småland skulle betalas ut. I syfte att optimera utfallet ställdes frågan till EU Småland och öarnas förvaltningskansli huruvida man i efterhand skulle kunna lyfta in denna plattform med tillhörande kommunal/regional finansiering. Detta undersöktes men befanns tyvärr inte vara förenligt med regelverket. Resultatet blev att drygt 1 miljon kronor av EU-bidraget till TUSS inte kunde betalas ut. När EU-projektet nu är avslutat återstår hanteringen av förskottering. Såväl kommunerna som Trafikverket har tidigare uttryckt önskemål om att regionförbundet ska hålla i överföringar och återbetalningar av förskotterade medel mellan parterna även efter att projekten avslutats. Det innebär i praktiken att alla ekonomiska medel mellan kommuner och Trafikverket passerar regionförbundet. EU-Projekt Kalkyl mkr Finansiärer Växjö kommun Alvesta kommun Regionförbundet södra Småland (Länstransportplan) Regionförbundet Kalmar län (Regional transportplan) Trafikverket (Nationell plan) EU Småland och öarna Summa Slutkostnad Åryd Örsjö Alvesta Resecentrum Summa Utbetalade EU-medel Ej utbetalade EU-medel (för låg kostnad Örsjö) Trafikverket är projektägare och hanterar justeringar mellan budget och utfall som inte berör finansieringen. 10

54 Infrastrukturprojekt i södra Småland Mötesspår Räppe Administrativ information Projektägare Regionförbundet södra Småland Diarienummer 11/0170 Resultatenhet 341 Ärende-ID Tillväxtverket Trafikverkets projekt Järnväg Sydost Objekt Mötesstation - Räppe Växjö kommun Bakgrund EU-projektet Mötesspår Räppe prioriterades i juli 2012 av strukturfondspartnerskapet för Småland och öarna. EU-projektet omfattade totalt 27,4 miljoner kronor varav 5 miljoner kronor EU-medel och 22,4 miljoner kronor från Regionförbundet södra Småland. EU-projektet var något mindre i omfattning än den reella ursprungliga kostnadsberäkningen från Trafikverket, vilken uppgick till 35 miljoner kronor beslutade förbundsstyrelsen att prioritera Räppe som den viktigaste tillkommande infrastruktursatsningen, då ett mötesspår i Räppe utgjorde en kapacitetsmässig förutsättning för den framtida trafiken mellan Alvesta och Kalmar. Trafikverket klargjorde också att om Räppe byggdes samtidigt med Växjö bangård skulle kostnaderna stanna vid 35 miljoner kronor. I annat fall beräknades Räppe bli minst 7 miljoner kronor dyrare beslutade förbundsstyrelsen även att anvisa 2,5 mkr för projekteringen. Avsiktsförklaring för långt mötesspår Räppe undertecknades senare av Trafikverket och Regionförbundet södra Småland som bekräftelse på den gemensamma ambitionen. I avsiktsförklaringen anges att Trafikverket kunde stå för maximalt 20 % av kostnaden, dvs. 7 miljoner kronor beslutade förbundsstyrelsen föreslå förbundsfullmäktige att anvisa 24 mkr från försäljning av tåg till mötesspår Räppe. Förbundsstyrelsens ordförande och trafiknämndens ordförande fick i uppdrag att föra en fortsatt dialog med Trafikverket avseende finansieringen gav Trafiknämnden i uppdrag att till augusti 2011 bereda EU-ansökan för delfinansiering av mötesspår Räppe. För att en EU-ansökan skulle behandlas av Småland och Öarna krävdes medfinansieringsintyg från samtliga finansiärer som kan tänkas finansiera projektet. Finansiärerna utgjordes av Regionförbundet södra Småland, Trafikverket, Växjö, Alvesta och Älmhults kommuner samt EU. Ansökan avslogs inlämnades en ny EU-ansökan vilken godkändes i juli undertecknades Genomförandeavtal för Räppe, mötesspår/objektnummer Budgeten för mötesspår Räppe omfattade då 35 miljoner kronor. Enligt genomförandeavtalet fördelas eventuella kostnadsökningar proportionerligt mellan parterna enligt samma princip som den ursprungliga fördelningen. 11

55 Infrastrukturprojekt i södra Småland Syfte Projektet syftade till att säkerställa kapaciteten för planerad och beslutad trafikering. Genomförande Byggnationen av mötesspår Räppe genomfördes parallellt med och som en del av ombyggnaden av Växjö bangård. Trafikverket ansvarar för upphandling och byggnation av järnvägsanläggningar i Sverige. Mötesspår Räppe genomfördes inom ramen för byggprojektet, Järnväg Sydost. Regionförbundet södra Småland har som projektägare för EU-projektet ansvarat för administration och den ekonomiska hanteringen av medel mellan intressenterna. Tidplan Beslutet om EU-finansieringen till Mötesspår Räppe omfattade Ekonomi och avvikelser EU-projektet är avslutat och godkänt av Tillväxtverket. Under de senaste 5 årens tunga investeringar i infrastruktur inom järnvägsområdet har det funnits en strävan att använda beslutade medel så effektivt som möjligt. I den mån det varit möjligt har medel kunnat flyttas mellan objekt. Ett sådant exempel är Räppe, där finansiering via länstransportplanen för Åryd kunde användas, då slutkostnaden för Åryd blev lägre än budgeterat. Övrig finansiering av EU-projektet framgår av tabellen nedan. Trafikverket meddelade hösten 2013 att Mötesspår Räppe blivit ca 9 miljoner kronor dyrare än budgeterat. Regionförbundet södra Småland ansvarar enligt genomförandeavtal för 8,1 mkr (90 %) av kostnadsökningen. En diskussion kring hur kostnadsökningen ska finansieras har därefter förts på tjänstemannanivå mellan Trafikverket, Regionförbundet södra Småland och Växjö kommun. När denna rapport skrivs är diskussionen inte helt avslutad. Förslag till fördelning redovisas nedan. Noteras att diskussionen kring detta inte är avslutad när denna rapport skrivs. Mötesspår Räppe Finansiering Kalkyl mkr (inklusive EU-projekt) Regionförbundet södra Småland Trafikverket Överskott Åryd (LTP) EU Småland och öarna Summa Slutprognos Mötesspår Räppe Regionförbundets ansvar (90 %) NEDAN: Föreliggande förslag finansiering kostnadsökning EJ KLAR! Trafikverket (omfördelning andra projekt) Ca Växjö kommun (medfinansiär EU-projekt nr 1) Regionförbundet södra Småland/Länstransportplan Summa

56 Infrastrukturprojekt i södra Småland Markaryd station För Framtiden Del 1 Projektering och Del 2 Byggnation Administrativ information Projektägare Regionförbundet södra Småland Diarienummer 12/0247 (Del 1) och 12/0249 (Del 2) Resultatenhet 368 (Del 1) och 371 (Del 2) Ärende-ID Tillväxtverket (Del 1) och (Del 2) Trafikverkets projekt Pågatåg nordost och Krösatåg Objekt Plattform - projektering Markaryds kommun Bakgrund EU-projekten Markaryd station För Framtiden Del 1 Projektering och Markaryd station För Framtiden Del 2 Byggnation prioriterades i maj 2013 av strukturfondspartnerskapet för Småland och öarna. Del 1 omfattade totalt 3,6 miljoner kronor, varav 1,4 miljoner kronor EU-medel. Regionförbundet södra Småland finansierade resterande 2,2 miljoner kronor genom 1:1- medel. Del 2 omfattade totalt 4,2 miljoner kronor, varav 1,6 miljoner kronor EU-medel. Mrkaryds kommun finansierade resterande 2,6 miljoner kronor. Beslut om EU finansiering av plattformen var beroende av att ej använda medel i andra projekt betalades tillbaka, varför Tillväxtverket önskade dela finansieringen i två olika EU projekt. Detta förfarande får betraktas som en teknikalitet i sammanhanget. Projekten initierades för att möjliggöra framtida genomgående trafik Hässleholm-Halmstad när Hallandstunneln står klar Genom att projektera och bygga den extra plattformen inom ramen för samma upphandling som Pågatåg nordost och Krösatåg bedömdes kostnaden kunna hållas på en rimlig nivå. Trafikverket ansvarar för upphandling och byggnation av järnvägsanläggningar i Sverige. I Trafikverkets byggprojekt har varje enskilt objekt inom byggprojekt ett eget arbetsordernummer för att säkerställa att rätt kostnad hamnar på rätt objekt. Objekten ovan har genomförts inom ramen för byggprojektet Pågatåg nordost och Krösatåg. Regionförbundet södra Småland har som projektägare för EU-projekten ansvarat för administration och ekonomisk hantering av medel mellan intressenterna. Syfte Projekten syftade till att färdigställa Markaryds station för kommande genomgående trafik mellan Hässleholm och Halmstad. Genomförande Projekten genomfördes enligt plan och en extra plattform vid spår 3 i Markaryd projekterades och byggdes. 13

57 Infrastrukturprojekt i södra Småland Tidplan Båda EU-projekten pågick under perioden Ekonomi med avvikelser När Trafikverket redovisade den totala kostnaden för projekten inför slutrapporteringen till Tillväxtverket, visade det sig att kostnaderna i båda projekten blev lägre än beräknat. Detta påverkade självklart den totala finansieringen på så sätt att beviljade EU medel inte kunde betalas ut i sin helhet. I konsekvens av detta blev även Markaryds kommuns medfinansiering väsentligen lägre. Finansiärer Kalkyl mkr Regionförbundet södra Småland (1:1-medel) Markaryds kommun EU Småland och öarna Summa budget Utfall Slutkostnad Regionförbundet södra Småland Markaryds kommun EU Småland och öarna Retur EU

58 Infrastrukturprojekt i södra Småland Översikt (ungefärlig*) kostnader och finansiering Projekt Total mkr Kommun mkr Region/Övriga mkr EU mkr Staten mkr Pågatåg nordost Stationer Småland 166,6 21,5 0,2 14,5 130,4 Pågatåg nordost och Växjö bangård (del av finansiering* + LTP) 120,0 30,0 (endast del) 70,0 (LTP Växjö bangård) 20,0 Uppgift saknas TSS 55,6 35,8 0,3 12,5 7,0 TUSS 194, , ,7 Räppe (NB! finansiering ej avslutad) 44 1,5 28,8 (inkl. LTP/Åryd) 3,4 (evt. LTP) 5 5,3 Markaryd Plattform Del 1 och 2 4,5 0,6 2,2 1,7 0 SUMMA 584,7 103,4 175,2 117,7 186,4 *) Den totala finansieringen av Växjö bangård har hanterats mellan Växjö kommun och Trafikverket och ingår endast delvis i denna uppställning. Detta medför också att summeringen inte stämmer helt. Översikt Koppling mellan EU-projekten och Trafikverkets byggprojekt Objekt EU-Projekt Trafikverkets byggprojekt Stationerna Gemla, Vislanda, Diö Pågatåg nordost södra Småland Pågatåg nordost och Krösatåg och Markaryd Stationerna Moheda, Lammhult TSS Tågstopp södra Stambanan Pågatåg nordost och Krösatåg och Stockaryd Växjö bangård Pågatåg nordost södra Småland Järnväg Sydost Räppe Mötesspår Räppe Järnväg Sydost Alvesta Resecentrum Mötesspår Åryd och Örsjö Markaryd Extra plattform TUSS Tillväxt och utveckling i södra Sverige TUSS Tillväxt och utveckling i södra Sverige Markaryd station För Framtiden Del 1 och 2 Alvesta Resecentrum Järnväg Sydost Pågatåg nordost och Krösatåg 15

59 Regionstyrelsen Ärende 6 c Trafikförsörjningsprogram Kronoberg förslag till remissutgåva Dnr:11/0172 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att godkänna remissutgåvan av Trafikförsörjningsprogram för Kronobergs län , i enlighet med upprättad handling. Ärendet Trafikförsörjningsprogrammet (TFP) ska fastställas av regionfullmäktige våren Styrelsen föreslås härmed godkänna remissutgåva av Trafikförsörjningsprogram för Kronobergs län Förslaget kommer att justeras under remissperioden eftersom det bl.a. pågår processen att utifrån genomförd inventering av hållplatser och bytespunkter ta fram en hållplatshandbok med tillhörande prioriteringar av tillgänglighetsåtgärder. Remissperioden är 27/11-27/ Dialog kommer att föras med intressenterna kring följande frågor: 1) Hur stödjer TFP utvecklingsarbetet i er organisation? 2)Vilka utvecklingsprocesser driver eller deltar ni i som bidrar till att uppfylla målen i TFP?3)Vilka ytterligare aktiviteter ser ni som angelägna för TFP genomförande? 4)Vad saknar ni för att driva utveckling i linje med programmet?5) Hur kan Region Kronoberg stödja er i det kommande arbetet? Remissperioden avslutas med en remisskonferens under Regiondagarna januari Reviderat förslag till Trafikförsörjningsprogram efter arbetsutskottets sammanträde skickas ut per epost onsdagen den 19 november. Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 200/14

60 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida (30) 200 Trafikförsörjningsprogram för Kronobergs län - remissutgåva Dnr 11/0072 Bakgrund Trafikförsörjningsprogrammet (TFP) ska fastställas av regionfullmäktige våren Styrelsen föreslås härmed godkänna remissutgåva av Trafikförsörjningsprogram för Kronobergs län Förslaget kommer att justeras under remissperioden eftersom det bl.a. pågår processen att utifrån genomförd inventering av hållplatser och bytespunkter ta fram en hållplatshandbok med tillhörande prioriteringar av tillgänglighetsåtgärder. Remissperioden är 27/11-27/ Dialog kommer att föras med intressenterna kring följande frågor: 1) Hur stödjer TFP utvecklingsarbetet i er organisation? 2)Vilka utvecklingsprocesser driver eller deltar ni i som bidrar till att uppfylla målen i TFP?3)Vilka ytterligare aktiviteter ser ni som angelägna för TFP genomförande? 4)Vad saknar ni för att driva utveckling i linje med programmet?5) Hur kan Region Kronoberg stödja er i det kommande arbetet? Information om remissen och dialogdatum publiceras på bloggen Intressenter ska kunna ge inspel via dokumentation på dialogmöten, meddelande på bloggen, via e-post eller post. Remissperioden avslutas med en remisskonferens under Regiondagarna januari I den efterföljande diskussionen lyfts frågor om kollektivtrafik som strukturbildande för samhällsutvecklingen och kollektivtrafikens marknadsandelar. Förtydligande av formuleringar kring detta genom redaktionella justeringar föreslås. Beslutsunderlag - Trafikförsörjningsprogram för Kronobergs län , remissförslag - Bilaga1: Behovsanalys Beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen att besluta Att godkänna remissutgåvan av Trafikförsörjningsprogram för Kronobergs län , i enlighet med upprättad handling och redaktionella ändringar enligt ovan. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

61 Regionstyrelsen Ärende 6 d Länstrafiktaxa översyn avseende länsöverskridande kollektivtrafiktaxor Dnr 13/0012 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att invänta den pågående utredningen för de sydsvenska länens räkning avseende länsgränsöverskridande kollektivtrafiktaxor. Ärendet Regionstyrelsen beslöt 166/14 att uppdra åt trafikdirektören att senast till regionstyrelsens sammanträde 26 november återkomma med förslag till en taxa i nivå med den som gäller inom länet för ett länsgränsöverskridande månadskort. Föreslås att regionstyrelsen invänta den pågående utredningen för de sydsvenska länens räkning avseende länsgränsöverskridande kollektivtrafiktaxor, inför vidare beredning av Länstrafiktaxa Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 201/14 - Länstrafiktaxa översyn avseende länsöverskridande kollektivtrafiktaxor, inklusive bilagor.

62 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida (30) 201 Länstrafiktaxa 2015 länsöverskridande kollektivtrafiktaxor Dnr 13/0012 Bakgrund Regionstyrelsen beslöt 166/14 att uppdra åt trafikdirektören att senast till regionstyrelsens sammanträde 26 november återkomma med förslag till en taxa i nivå med den som gäller inom länet för ett länsgränsöverskridande månadskort. Föreslås att regionstyrelsen inväntar den pågående utredningen för de sydsvenska länens räkning avseende länsgränsöverskridande kollektivtrafiktaxor, inför vidare beredning av Länstrafiktaxa Beslutsunderlag - Länstrafiktaxa översyn avseende länsöverskridande kollektivtrafiktaxor, inklusive bilagor. Beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen att besluta Att invänta den pågående utredningen för de sydsvenska länens räkning avseende länsgränsöverskridande kollektivtrafiktaxor. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

63 Dnr 13/ Patrik Ohlson Tel: Tjänsteskrivelse redogörelse för länsgränsöverskridande kollektivtrafiktaxor Ärendet Regionstyrelsen beslöt 166/14 att uppdra åt trafikdirektören att senast till regionstyrelsens sammanträde 26 november återkomma med förslag till en taxa i nivå med den som gäller inom länet för ett länsgränsöverskridande månadskort. I och med att Kronobergs län gränsar till så många andra län så är det länsgränsöverskridande resandet högt omfattande och sker över skiftande avstånd och med olika färdmedel. Utredningen visar att det är mera angeläget att se över prissättning för kortare pendlingssträckor inom länet snarare än att fokusera på länsgränsöverskridande resande. Bakgrund Kollektivtrafiktaxan i de olika länen i Sydsverige är en lokalt beslutad angelägenhet för de olika politiska entiteterna i länen. På samma sätt som geografi, befolkningsstruktur, arbetsmarknad och infrastruktur skiljer sig åt så har man inte sällan olika medel/mål när det gäller prissättning, finansieringsnivåer och inte minst trafikutbud. För det stora flertalet (d.v.s. resande på en busslinje eller en tåglinje) så är dagens system rent funktionsmässigt tillfredsställande, och som presentationen (Bilaga 1) visar, så är priset för den enskilde uttryckt i kronor/mil som man reser på en nivå som vida understiger motsvarande kostnad för bil och inte väsentligt annorlunda för länsgränsöverskridande resande jämfört med pendlingsresande inom Kronobergs län. Ekonomiska effekter De största skevheterna återfinns vid resande mot Skåne län. Till en stor del beror denna dels på det geografiska läget för stationerna i Markaryd och Älmhult som ligger mycket nära länsgränsen men även på det faktum att Skånetrafikens taxa är väsentligt lägre prissatt jämfört med Länstrafiken Kronobergs (och övriga Sydtaxelän). Det är dock viktigt att poängtera att mycket av det resande som sker över länsgräns mot Skåne ändå inte är väsentligt dyrare för den enskilde än om det helt och hållet 1 (2) Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se

64 Dnr skulle skett inom Kronobergs län. I och med att länstrafiktaxan i Kronobergs län ligger högre finns det skäl att anta att eventuella förändringar kommer att leda till minskade intäkter. Det förefaller svårt att genomföra endast enstaka ändringar för att komma till rätta med de skevheter som kan identifieras. Därför föreslår länstrafiken att regionstyrelsen inväntar den utredning som utförs av Trivector på uppdrag av Kollektivtrafikgruppen inom den sydsvenska regionbildningen, med syfte att utreda vilken av nuvarande taxor som skulle vara bäst för kunden, samt vilka konsekvenser detta skulle få för länen. Underlaget föreslås tas i beaktande inför taxa/budgetarbete inför I det arbete som senare utförs av länstrafikens tjänstemän när ett resultat av utredningen finns att tillgå finns det skäl att ta hänsyn till prissättningen för kortare buss- och tågresor, vilket också finns med i Regionstyrelsens sammanträdesprotokoll av den 24/9 och som framgår av presentationen (Bilaga 1) Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen besluta - Att invänta den pågående utredningen för de sydsvenska länens räkning avseende länsgränsöverskridande kollektivtrafiktaxor. Bilagor: 1. Presentation - länsgränstaxor 2 (2)

65 Redogörelse för länsgränsöverskridande kollektivtrafiktaxor.

66 Pendlingssträckor över länsgräns Alvesta-Värnamo 50 km 4.19 kr/mil/resa Periodkort 880:- Tåg Åseda-Oskarshamn 79 km 3.98 kr/mil/resa Periodkort 1320:- Buss Buss Ljungby-Halmstad 72 km 5.19 kr/mil/resa Periodkort 1570:- Tåg Växjö-Kalmar 111 km 4.16 kr/mil/resa Periodkort 1940:- Markaryd-Hässleholm 37 km 7.30 kr/mil/resa Periodkort 1135:- Tåg Tåg Älmhult-Osby 21 km 7.65 kr/mil/resa Periodkort 675:- Buss Växjö-Ronneby 84 km kr/mil/resa Periodkort 1350:-

67 Pendlingssträckor inom länet Alvesta-Växjö 20 km 10.95/8.81 kr/mil/resa Periodkort 920:-/740:- Tåg/Buss Växjö-Åseda 49 km 4.18 kr/mil/resa Periodkort 860:- Buss Buss Ljungby-Alvesta 41 km 4.65 kr/mil/resa Periodkort 800:- Växjö-Lessebo 50 km 7.14/5.69 kr/mil/resa Periodkort 1080:-/860:- Tåg/Buss Markaryd-Ljungby 50 km 4.10 kr/mil/resa Periodkort 860:- Buss Tåg Älmhult-Växjö 73 km 4.04 kr/mil/resa Periodkort 1240:- Buss Växjö-Tingsryd 45 km 4.55 kr/mil/resa Periodkort 860:-

68 Prissättningens anatomi Länsgränsöverskridande (tåg) Skåne (46 km) Länsgräns Kronoberg (70 km) Hässleholm Växjö 6 zoner = 795:- 7 zoner = 1240:- Pris, periodkort Hässleholm-Växjö: 2035:- Taxan beslutar respektive län om. Detta gäller även taktaxa och ev. förekommande gränsrabatt I Skåne infaller taktaxan vid 10+ zoner I Kronoberg infaller taktaxan vid 8+ zoner

69 Prissättningens anatomi forts Länsgränsöverskridande kort resa (tåg) Osby Skåne (18,5 km) Länsgräns Kronoberg (2,5 km) Älmhult 2 zoner (385:-) gränsrabatt 50:- = 335:- 1 zon (660:-) gränsrabatt 320:- = 340:- Pris, periodkort Osby-Älmhult: 675:- Gränsrabatt används för att minska trappstegseffekter till följd av en högre kostnad för den första zonen i ett län I Skåne rabatteras med 50 kr för 1-3 zoner I Kronoberg rabatteras med 320 kr (1-2 zoner) alt 360 kr (3 zoner)

70 Jämförelser avstånd och orter Sträcka Pris Fördelning mellan län - intäkt Avstånd Fördelning mellan län - avstånd % intäkt LTK % sträcka Kronoberg kr/mil/resa Ljungby-Halmstad :- LTK 770:- HLT km Kronoberg 30 km Halland 51 58% 5.19 kr Markaryd-Hässleholm :- LTK 795:- ST 37 6 km Kronoberg 31 km Skåne 30 16% 7.30 kr Älmhult-Osby :- LTK 335:- ST 21 2,5 km Kronoberg 18,5 km Skåne 50 12% 7.65 kr Växjö-Ronneby :- LTK 490:- BT km Kronoberg 32 km Blekinge 64 62% 3.83 kr Växjö-Kalmar :- LTK 800:- KLT km Kronoberg 64 km Kalmar län 59 53% 4.16 kr Åseda-Oskarshamn :- LTK 800:- KLT km Kronoberg 66 km Kalmar län 39 16% 3.98 kr Alvesta-Värnamo :- LTK 540:- JLT km Kronoberg 37 km Jönköpings län 39 26% 4.19 kr Älmhult-Olofström :- LTK 335:- ST 490:- BT 50 2,5 km Kronoberg 26,5 km Skåne 21 km Blekinge 29 12% 5.55 kr Inomläns Tingsryd-Växjö kr Ljungby-Växjö kr Lessebo-Växjö kr Växjö-Alvesta kr Markaryd-Ljungby kr Ljungby-Alvesta kr Växjö-Åseda kr Inomläns tåg Växjö-Älmhult kr Växjö-Alvesta kr Gemla-Alvesta kr

71 Prissättning på korta avstånd Korta inomlänssträckor är högre prissatta än länsgränsöverskridande sträckor Risk att tappa pendlare som kalkylerar med bilresande

72 Principer för zonavstånd i Kronoberg Från zonutvärderingen 2011 Zoner Avstånd (km) Periodkort 1 zon zon 2 zoner zon 3 zoner zon 4 zoner zon 5 zoner zon 6 zoner zon 7 zoner zon 8+ zoner 75+ Länskort De allra flesta orter och avstånd i länet stämmer in med denna tabell

73 Regionstyrelsen Ärende 6 e Redundant Sydnet - mål nr T och T mellan NCC Roads och Regionförbundet södra Småland Dnr 09/0128 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att notera information avseende mål nr T och T mellan NCC Roads och Regionförbundet södra Småland till protokollet. Ärendet Regiondirektör Peter Hogla redogör för förlikningsförhandlingar i Växjö tingsrätts mål nr T och T mellan NCC Roads och Regionförbundet södra Småland vid styrelsens sammanträde den 26 november.

74 Regionstyrelsen Ärende 7 a TvärdraG - lägesrapport Dnr 11/0226 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att notera lägesrapport avseende projekt TvärdraG till protokollet. Ärendet Regionstyrelsen beslöt 214/11 att bevilja projektet TvärdraG högst kr (1:1) fördelat under Vid regionstyrelsens sammanträde lämnas en muntlig lägesrapport eftersom projektet har förlängts till december 2014, samt inför beslut om projekt Tvärdrag next step. Bifogade handlingar - Arbetsutskottets protokoll 202/14 - Utvärdering TvärdraG juni 2014

75 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida (30) 202 TvärdraG - lägesrapport Dnr 11/0226 Bakgrund Regionstyrelsen beslöt 214/11 att bevilja projektet Tvärdrag högst kr (1:1) fördelat under Vid arbetsutskottets sammanträde lämnas en muntlig lägesrapport eftersom projektet har förlängts till december 2014, samt inför beslut om projekt Tvärdrag Next step. Beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen att besluta Att notera lägesrapport avseende projekt Tvärdrag till protokollet. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

76 Utvärdering av TvärdraG Juni

77 Titel på rapport Utvärdering av Tvärdrag Juni 2014 För frågor angående rapporten Senioranalytiker Jan Persson Analytiker Hjalmar Eriksson 1

78 Innehåll 1. SAMMANFATTNING 4 2. INLEDNING Rapportens disposition TvärdraG Metod Teori: konceptet intermediär TVÄRDRAGS UTFORMNING OCH GENOMFÖRANDE TvärdraGs influenser TvärdraGs olika delar UTVÄRDERING AV TVÄRDRAGS AKTIVITETSMÅL Kommunikationsplattform och kommunikationsstrategi Webbportal Marknadsföringsinsatser Metod för inflyttarservice Aktiviteter för att öka stoltheten för regionen Struktur för fortsatt samverkan ANALYS OCH SLUTSATSER Tvärdrags effekter på lång sikt Övriga slutsatser REKOMMENDATIONER Rekommendationer till beslutsfattare Rekommendationer till projektaktörerna BILAGA Källförteckning 37 2

79 3 Titel på rapport

80 1. Sammanfattning I slutet av 2013 fick Oxford Research i uppdrag av Regionförbundet Södra Småland att utvärdera projektet TvärdraG i Kronobergs län. TvärdraG är ett projekt för regional profilering och samverkan som ägs av Regionförbundet Södra Småland med regionförbundet självt och Europeiska Regionalfonden som huvudfinansiärer. Projektet påbörjades den 1:a november 2011 och avslutas den 31:a oktober Utvärderingen genomfördes under våren TvärdraG är ett brett projekt som har arbetat både med konkreta insatser och med att utveckla strukturer för samverkan. Enligt projektplanen är projektets syfte att skapa regional tillväxt genom att på lång sikt attrahera fler inflyttare med efterfrågade kompetenser till Södra Småland. De övergripande målen är att projektet ska få effekter i första hand i form av ökad inflyttning och i andra hand i form av ökad samverkan och stolthet i regionen. Projektets syfte och övergripande mål ska nås genom aktiviteter inom sex områden, främst med fokus på regional profilering och attraktivitet. I projektgenomförandet har arbete med att bygga strukturer för samverkan fått lika hög prioritet som arbetet med regional profilering och attraktivitet. De strukturer som avses i sammanhanget är regionala strukturer för samverkan kring regional utveckling, både för näringslivsansvariga i länets kommuner och för näringslivsföreträdare från länet. Prioriteringen beror på att TvärdraG springer ur två parallella processer, dels ur ett nätverk för att utveckla samarbetet mellan näringslivsansvariga i länets kommuner, dels ur ett forum där näringslivsföreträdare från länet har engagerat sig i den regionala utvecklingen. Regional profilering och attraktivitet är en central frågeställning i arbetet för regional utveckling och gjordes till den samlande frågan att fokusera på i projektet. Samtidigt fanns höga förväntningarna på resultat i form av strukturer som kan leva vidare efter projektets slut. TvärdraG har genomfört merparten av de planerade aktiviteterna för ökad attraktivitet och inflyttning. De främsta resultaten av det arbetet är en kommunikationsplattform och ett varumärke för att marknadsföra regionen för inflyttare. Varumärket har lanserats och man har byggt en webbportal som kommunicerar varumärket och samlar information om regionen. Lanseringen av varumärket var framgångsrik i att nå ut och skapa uppmärksamhet men har ännu inte påverkat målgrupperna för marknadsföringen. Arbetet har ännu inte börjat locka inflyttare och sådana effekter är beroende dels av att det finns en mottagare som fortsatt kan förvalta resultaten, dels av att förankringen hos beslutsfattare stärks. Medan effektmålet att locka inflyttare till regionen ännu inte har börjat uppfyllas har TvärdraG redan lett till en ökad samverkan. Det har tagit sig i uttryck genom ett förbättrat samarbetsklimat, särskilt mellan näringslivsansvariga i länets kommuner. Det har också lett till samarbete inom och mellan näringsliv och offentlig sektor i konkreta insatser för regional utveckling. Dessutom har man utarbetat ett konkret förslag på en fortsatt struktur för samverkan kring regionala utvecklingsfrågor, där regional attraktivitet är ett av fyra fokusområden. 4

81 Titel på rapport Strukturen för fortsatt samverkan har fått arbetsnamnet Småland Business Region. Det är en struktur inom vilken de näringslivsansvariga inom länets kommuner är tänkta att lägga tio procent av sin arbetstid för att arbeta med frågor på regional nivå och utnyttja varandras styrkor för att få komparativa fördelar. I förslaget ingår en plan för fyra fokusområden och en organisering i arbetsgrupper, vilka redan har börjat att träffas. Småland Business Region har potential att ta över den roll som samordnare av utvecklingsarbete inom näringslivsfrågor som projektet TvärdraG har haft under de senaste åren. Det skulle innebära att det skulle finnas en mottagare för de övriga projektresultaten, vilket är nödvändigt för att förvalta och kapitalisera på de investeringar som har gjorts i till exempel kommunikationsplattformen. Än viktigare är att TvärdraG och Småland Business Region redan i dagsläget fungerar som ett regionalt näringslivskontor som arbetar med länsövergripande utvecklingsfrågor. Detta innebär att det finns stor potential att korta tid och minska kostnader för att etablera en sådan funktion i den kommande regionkommunen genom att finansiera en samordnande resurs och inkorporera förslaget i ett regionalt näringslivskontor i regionkommunen som bildas den 1:a januari

82 2. Inledning I slutet av 2013 fick Oxford Research i uppdrag av Regionförbundet södra Småland att utvärdera projektet TvärdraG i Kronobergs län. Utvärderingen genomfördes under våren Syftet med utvärderingen var att utifrån projektets aktivitets- och effektmål belysa projektets resultat och effekter. Utvärderingen skulle även bidra till lärande inför fortsatt arbete, främst för att stödja de rådande samverkansformerna mellan näringsliv och offentlig sektor i regionen. 2.1 RAPPORTENS DISPOSITION I denna inledning presenteras TvärdraG, dess bakgrund, mål och syfte samt projektorganisationen. Dessutom presenteras utvärderingens metod och det forskningsbaserade konceptet intermediär som illustrerar TvärdraGs funktion under projekttiden. Därefter, i kapitel 3, följer en kort redogörelse av hur TvärdraG har utformats och organiserats. Detta kapitel fungerar som en bakgrund som nyanserar bilden av projektets bredd i relation till projektplanen. Kapitel 4 består av presentationer av resultat inom vartdera av de sex aktivitetsmålen. I kapitel 5 analyseras resultaten och slutsatser dras kring projektets potential att bidra till att effektmålen nås. 2.2 TVÄRDRAG TvärdraG är ett projekt för regional profilering och samverkan som ägs av Regionförbundet södra Småland, nedan regionförbundet. Projektets totala budget är på drygt 8 Mkr, främst finansierad av den Europeiska Regionalfonden och regionförbundet. Projektperioden startade den 1:a november 2011 och avslutas den 31:a oktober Projektets kontext, kompetensförsörjning i Kronobergs län Projektet har sin bakgrund i insikten att regionen står inför utmaningar vad gäller kompetensförsörjningen. Flera av Kronobergs kommuner har en växande andel åldrad befolkning samtidigt som den yngre befolkningen lämnar till förmån för andra delar av landet. Trots detta är länets totala inflyttningsnetto positivt på grund av invandring. Enligt prognoser från Tillväxtanalys kommer Kronobergs län ha en brist på arbetskraft med eftergymnasial utbildning år Utan kompetent arbetskraft riskerar företag på lång sikt att välja att etablera sig i andra kommuner. Kronobergs län behöver finna vägar att attrahera pendlare och inflyttare för att möta den väx- 1 Tillväxtanalys,

83 Titel på rapport ande efterfrågan på arbetskraft. Redan i dagsläget upplever företagare en minskad tillgång på kompetent arbetskraft. Detta anges även vara det största hindret för tillväxt enligt småföretagarna i länet. 2 Trots att företagarna upplever en brist på kompetent arbetskraft ligger regionens arbetslöshetssiffror över rikssnittet. 3 Ungdomsarbetslösheten har tenderat att ligga något högre över rikets genomsnitt med cirka två procentenheter. 4 Därmed finns potential att minska det gap mellan utbud och efterfrågan som förväntas att växa ytterligare i framtiden. Det finns även outnyttjad potential att behålla en ökad andel sistaårsstudenter på Linnéuniversitetet i regionen. Idag rekryteras 40 procent av universitets studenter från regionen och 45 procent bor kvar i regionen två år efter examen. Regionen har inte lyckats behålla sistaårsstudenter i samma höga utsträckning som till exempel Linköping eller Örebro. Det finns med andra ord goda möjligheter att öka regionens potential. Redan idag har regionen en tillväxt som ligger över genomsnittet för mindre regioner. 5 Dock hämmas denna potential och tillväxt av bristen på kompetens som kan tillgodose näringslivets efterfråga på arbetskraft. 6 Residensstaden Växjö förväntas växa och attrahera kompetensarbetskraft i tillräcklig grad men prognosen för de övriga kommunerna är inte lika god. I dagsläget drivs flera projekt som adresserar kompetensförsörjning i regionen. Ett exempel är regeringens uppdrag till regionförbundet att upprätta kompetensplattformar. Inom uppdraget ska regionförbundet utveckla kunskapsunderlag och behovsanalyser. Man arbetar med samverkan på lång och kort sikt rörande kompetensförsörjning och utbildningsplanering. Tvärdrag har utformats för att adressera kompetensförsörjningsproblematiken genom att på olika sätt bidra till att regionen blir mer attraktiv för inflyttare Syften och mål TvärdraGs syften och mål definieras i projektplanen. Där står att läsa att TvärdraGs syfte är att skapa regional tillväxt genom att på lång sikt attrahera fler inflyttare med efterfrågade kompetenser till Södra Småland. Detta ska uppnås genom att projektet ska nå sex aktivitetsmål. Aktivitetsmålen är: 1. Ta fram en kommunikationsplattform och kommunikationsstrategi 2 Företagarna/Swedbank/Sparbankerna, Småföretagsbarometern HT Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen OECD, Regionförbundet Södra Småland,

84 2. Ta fram en gemensam webbportal 3. Genomföra minst 20 marknadsföringsinsatser för potentiella inflyttare 4. Ta fram en metod för inflyttarservice 5. Genomföra minst 6 större aktiviteter för att öka stoltheten i regionen 6. Utveckla en struktur för fortsatt samverkan näringsliv-offentlighet De övergripande effektmålen på längre sikt är att projektets aktiviteter ska leda till ökad inflyttning, till ökad stolthet i regionen och till ökad samverkan mellan regionens aktörer Projektorganisationen TvärdraGs planerade projektorganisation har förändrats och anpassats efter arbetets gång. I nästa kapitel beskrivs hur TvärdraG har växt fram ur flera olika processer, och hur projektets aktiviteter har haft en bred spännvidd. Nedan i Figur 1 presenteras en schematisk bild över projektorganisationen och delar av det ekosystemet som har funnits runt den. Figur 1. Tvärdrags projektorganisation och relaterade aktörer. Länsstyrelsen Kristina Alsér, landshövding RFSS Anders Unger Regionalt Forum/ Referensgrupp Ca 40 företag och andra organisationer. Upplöst. Styrgrupp Länsstyrelsen, RFSS, näringsliv, kommuner Näringslivsnätverket Kommunernas Näringslivschefer Lokala näringslivsarenor Växande Älmhult, Tillväxt Markaryd, Vi företagare i Tingsryd, Expansiva Växjö, Ljungby Business Arena och Attraktiva Lessebo. Projektgrupp 2 Kristina Alsér, ca 10 Representanter lokala näringslivsarenor m.fl TvärdraG Projektgrupp 1 Kommunernas Näringslivschefer Inflyttarnätverk Kommunrepresentanter och Medak

85 Titel på rapport TvärdraG har bestått av fyra olika organ som har tillkommit i olika steg. När TvärdraG bildades bestod organisationen av projektledning, styrgrupp samt en arbetsgrupp: Projektgrupp 1. Dessutom fungerade nätverket Regionalt forum som referensgrupp till projektet. Regionalt forum bestod av företag och andra organisationer. Det växte fram ur ett initiativ från landshövdingen. Initiativet var svar på ett regeringsuppdrag att samordna länets aktörer för att hantera varselvågen efter finanskrisen Regionalt forum är numer upplöst. Det skedde i samband med att den andra projektgruppen bildades i slutet av 2012: Projektgrupp 2. Projektgrupp 2 består av representanter för näringslivet i regionen, främst från lokala näringslivsarenor i kommunerna. De lokala näringslivsarenorna beskrivs närmare i kommande kapitel. Ett inflyttarnätverk har också tillkommit till projektorganisationen. Det skedde efter sommaren 2013 och är relevant i relation till aktivitetsmålet att ta fram en metod för inflyttarservice. Inflyttarnätverket består av personer som arbetar med inflyttning på kommunerna i länet. Utöver de organisationser som har en direkt anknytning till projektorganisationen har TvärdraG samarbetat med ytterligare ett antal regionala aktörer. Däribland finns Linnéuniveristetet som har varit en samarbetspart inom vissa aktivitetsområden. Där ingår också regionala utvecklingsprojekt som Framtid Kronoberg, ett projekt riktat till unga som står långt från arbetsmarknaden. TvärdraG har varit en kanal för det regionala näringslivet att engagera sig i projektet. Detta beskrivs närmare när TvärdraGs delprojekt tas upp i nästa kapitel. 2.3 METOD Utvärderingens syfte är tvådelat. För det första ska utvärderingen belysa vilka resultat som har uppnåtts i förhållande till projektets mål. För det andra ska den bidra med lärande inför fortsatt handling, speciellt när det gäller samverkansformer mellan offentliga aktörer och näringsliv. Oxford Research har utgått från ett genomförande i två delar. Den första delen består av kvantitativa resultatutvärderingar av projektets aktivitetsmål. Syftet med den första delen har varit att ge en klar och tydlig bild av vilka resultat som har uppnåtts inom aktivitetsmålen. Det har visat sig att många av aktiviteterna har haft en karaktär mer som process än som insats. Det innebär att denna del av utvärderingen också har fått kompletteras med kvalitativa inslag. Det sista aktivitetsmålet, samverkansformer mellan det offentliga och näringslivet, knyter an till utvärderingens andra syfte. Det är en mer komplex fråga och har därför att utvärderas i uppdragets andra del genom en intervjustudie. För att fördjupa resultaten av den kvantitativa utvärderingen har intervjustudien också använts som komplement till de kvantitativa resultatutvärderingarna. 9

86 Baserat på utvärderingens resultat och på det teoretiska ramverket analyseras och bedöms projektets möjligheter att nå effektmålen Dokumentstudier I syfte att kartlägga projektet har Oxford Research genomfört dokumentstudier. Utgångspunkten i dessa studier har varit de sex aktivitetsmålen listade i projektansökan. Materialet i dokumentstudierna bestod främst av material från TvärdraG. Inledningsvis användes främst projektets lägesrapporter för att kartlägga aktiviteter och skapa en övergripande bild av projektets utveckling. Materialet kompletterades senare med minnesanteckningar från styrgruppen och projektgrupperna. Dokumenten användes för att kartlägga de genomförda aktiviteterna och kostnaden för dem Kvantitativa uppföljningar av webbportalen och marknadsföringsinsatser Oxford Research har gjort kvantitativa uppföljningar av webbportalen och marknadsföringsinsatsernas resultat. Sammanställningarna bygger på webbstatisk och trafikflödesmätningar. Det har visat sig att det inte har varit relevant att studera statistik över flyttmönster då projektet ännu inte har haft mätbara effekter på antalet inflyttare. Statistiken för webbportalen sodrasmaland.se hämtades från Google Analytics. Programmet har mätt besökares aktivitet, frekvensen och beteende över tid. Detta material har sedan analyseras av Oxford Research. För marknadsföringens mest omfattande del, lanseringen av varumärket Södra Småland, användes en uppskattning av antal personer som har exponerats för kampanjen. Detta för att bedöma hur väl lanseringskampanjen har kommunicerats ut i storstadsregionerna. Exponeringsgraden bygger dels på trafikflödessiffror från storstadskommunerna, dels på resenärsstatistik från Storstockholms Lokaltrafik och Swedavia. Oxford Research har också jämfört webbstatistiken och marknadsföringsinsatserna. Detta för att få uppfattning om marknadsföringens genomslag genom att studera hemsidans statistik Kvalitativ uppföljning av webbplattformen och marknadsföring För att få kvalitativa inspel till målgruppens upplevelser av webbplattformen och marknadsföringen intervjuades personer som deltagit i flyttestet, en tävling som skulle locka till interaktion med webbportalen. Sammanlagt genomfördes intervjuer med nio av flyttestets 29 svenskspråkiga deltagare bosatta i Sverige. Intervjuerna var korta strukturerade intervjuer och genomfördes över telefon. Vid tiden för deltagandet i flyttestet bodde en person i Kronobergs län, fyra i Stockholm eller Malmö och resterande deltagare var spridda i de södra delarna av landet. Sju av respondenterna hade någon form av koppling till regionen Intervjustudie Intervjustudiens ursprungliga syfte var att utvärdera processen att bygga strukturer för fortsatt samverkan kring arbetet med attraktivitet. I praktiken har intervjustudien fungerat som ett underlag för att utvärdera pro- 10

87 Titel på rapport cessen att bygga strukturer för samverkan kring regional utveckling i stort. Dessutom har den gett inspel till utvärderingen av flera av aktivitetsmålen där arbetet har varit mer processorienterat än insatsorienterat. Det gäller exempelvis metoden för inflyttarservice och arbetet för att öka stoltheten i regionen. Intervjustudien omfattar 24 telefonintervjuer om cirka 45 minuter vardera. Respondenterna utgjordes främst av aktiva i projektets olika organ, men också av samarbetspartners till TvärdraG. Intervjustudien genomfördes under två veckor i mars Intervjuerna genomfördes som semi-strukturerade intervjuer. En semistrukturerad intervju innebär att utgå från ett antal centrala frågeställningar som följs upp baserat på respondentens svar. Det försäkrar att intervjun blir heltäckande samtidigt som det möjliggör att rikta fokus på det som är mest relevant för varje respondent och på respondentens främsta kunskapsområden. 2.4 TEORI: KONCEPTET INTERMEDIÄR TvärdraG har inte bara fungerat som insatsorganisation i syfte att göra åtgärder för ökad regional attraktivitet. Projektorganisationen har också haft en funktion som regional samordnare av utvecklingsprocesser. Intermediär är ett forskningsbaserat begrepp som kan användas för att förstå den funktionen. Det finns ingen vedertagen definition av begreppet intermediär men det syftar i grunden på funktionen som mellanliggande förbindelse mellan olika parter. Dessutom beskrivs en intermediär ofta i termer av en pådrivare av utveckling. 7 En intermediär kan vara en organisation, institution eller individ och kan verka på olika nivåer. En regional intermediärs främsta syfte är att skapa samverkan mellan aktörer i regionen. 8 Enligt forskningen skapar den regionala intermediärfunktionen konkurrensfördelar i arbetet med samhällsutveckling. 9 Stewart och Hyysalo identifierar tre roller en intermediär bör anta för att den ska vara framgångsrik: den ska underlätta, konfigurera och förmedla. Intermediären ska underlätta samverkansformen genom att utbilda aktörerna och sätta upp regler för samarbetet. Intermediären ska även konfigurera samarbetet genom att påverka uppfattningen hos aktörerna och få aktörerna att arbeta mot samma mål. Slutligen ska intermediären fungera som mellanhand och förmedla kontakter med sponsorer och leverantörer i anslagsprocesser. 10 En intermediär kan vara projektbaserad eller ingå i ordinarie verksamhet. Oavsett längden på intermediärens uppdrag är intermediärens roll att koordinera arbetsinsatser och agera för utveckling. Nyttofunktionen är avgörande i en intermediärs fortsatta verksamhet, dvs. om bedömningen är att en sammanhållande kraft är 7 Kock och Wallo Kock och Wallo Etzkowitz och Klofsten Stewart och Hyysalo 2005 (Originalbegrepp: configuring, facilitating, broker). 11

88 nödvändig för utveckling 11. Det som skiljer intermediärer från andra projektägare är att de hanterar både strategiskt och operativt arbete i växelverkan. Intermediärens funktion är därmed inte alltid att genomföra projekt utan ofta att arbeta utifrån en mer koordinerande roll. Intermediärer ska dock genomföra projekt i de fall då intermediärens kompetens kräver att den är projektägare. En intermediär blir framförallt en motor i utveckling genom skapandet av samverkan mellan intresserade aktörer Jönsson, Ljungzell, Andersson och Holmquist Jönsson och Ljungzell

89 Titel på rapport 3. TvärdraGs utformning och genomförande Oxford Researchs uppdrag har bestått i att bedöma projektets resultat utifrån de mål och syften som finns definierade i projektplanen. Projektplanen ger däremot inte en helt rättvisande bild av de förväntningar som funnits på TvärdraG, samt av den diversitet av aktiviteter och processer som har funnits inom projektet. De olika influenserna till att TvärdraG initierades presenteras i kapitlets första avsnitt och ger en förklaring till projektets utformning som komplettering till bakgrunden i regionens kompetensförsörjningsproblematik. De olika influenserna ger också en grund för att förstå projektets diversifiering och olika delar, som beskrivs i kapitlets andra avsnitt. 3.1 TVÄRDRAGS INFLUENSER TvärdraGs utformning har påverkats av flera olika processer som var aktiva när projektet initierades. Bland annat fanns det från både näringslivets och kommunernas näringslivsansvarigas sidor förväntningar på att projektet skulle leda till fastare strukturer för samverkan kring regional utveckling. Projektplanen skrevs däremot med ett fokus på insatser istället för på organisation TvärdraG bygger på flera perspektiv I intervjustudien framträder tre perspektiv på TvärdraGs bakgrund. Ett perspektiv grundar sig i regeringens uppdrag till Länsstyrelsen att samordna de regionala aktörerna för att möta varslen i kölvattnet av den ekonomiska krisen Länsstyrelsen inkluderade näringslivet i detta arbete och bjöd in näringslivsrepresentanter till träffar på Länsstyrelsens residens. Efter att varselsamordningsuppdraget var över ville deltagarna fortsätta att utveckla den mobilisering för regional utveckling som skapades på dessa möten. En respondent beskriver det som att krismedvetenheten gav insikten att näringslivet måste tala med en gemensam röst i frågor som rör den regionala utvecklingen. En konsult handlades upp för att samla åsikterna bland näringslivsföreträdarna om regionens behov. Resultatet presenterades på ett möte våren 2011 där man också tog beslutet att skapa ett projekt. Under mötet myntades projektnamnet och regionens attraktivitet identifierades som främsta insatsområde. Parallellt med att representanter för näringslivet på Länsstyrelsens initiativ engagerade sig i den regionala utvecklingen möttes också kommunernas näringslivsansvariga regelbundet. Det är grunden till det andra perspektivet på projektets bakgrund. De näringslivsansvariga var redan formerade i ett näringslivsnätverk som var en del av kommunernas engagemang i regionförbundet. De hade en ambition att fördjupa och förbättra samarbetet. En respondent förklarar att vid tiden då TvärdraG initierades satte de ned foten och tog beslut att på allvar formera sig regionalt. Det tredje perspektivet som har haft inflytande på projektets utformning tillkom i projektplaneringen. Regionförbundet har erfarenhet och kompetens att planera och driva projekt och fick därför i uppdrag att skriva plan och ansökan. Från regionförbundets sida hade man dåliga erfarenheter av ett tidigare projekt som syf- 13

90 tade till att bygga organisationsstrukturer. Därför valde man att skriva en ansökan och projektplan med fokus på insatser och aktiviteter Bilden av TvärdraGs syfte har varit tvådelad De olika perspektiven på TvärdraGs bakgrund kan bidra till att det finns en tvådelad bild av vad som är TvärdraGs syfte. I intervjustudien framgår att ungefär lika många respondenter ser attraktivitet som projektets främsta syfte som de som anser att det är att bygga strukturer. Ett par respondenter resonerar kring att det finns skillnader mellan projektplanen och det arbete som har skett inom projektet. Skillnaderna motiveras genom att det är vilka effekter man kan nå på längre sikt som är intressant, snarare än de enskilda aktivitetsmålen. En respondent ger också uttryck för en mer allmän tankegång att arbetet med attraktivitet kräver att allt det andra redan är på plats. De olika perspektiven på projektet och otydligheten i vad som är huvudsyftet har varit en utmaning för projektet. Vid tiden för utvärderingen verkar man dock ha lyckats etablera en samsyn kring hur arbetet ska fortskrida framöver. 3.2 TVÄRDRAGS OLIKA DELAR De olika ingångarna till arbetet i projektet TvärdraG har lett till att projektet har diversifierats. Mycket arbete och engagemang har skett som inte direkt ingår den ursprungliga projektplaneringen. TvärdraG har i större utsträckning fungerat som utvecklingsprocess än som ett insatsprojekt. Det innebär att de konkreta aktivitetsmålen i projektplanen inte är ett fullständigt bra mått på vad projektet har uppnått. För att ge en mer rättvisande bild av projektet kan man dela in det i tre olika delar efter de olika perspektiv som har legat till grund för projektet. Dessa delar är inte tydligt avgränsade eller oberoende av varandra utan det är ett sätt att förstå hur arbetet har organiserats. De tre delarna är: Arbete direkt mot aktivitetsmålen Internt arbete bland kommunernas näringslivsansvariga Arbete för att ta tillvara näringslivets engagemang Dessa tre delar beskrivs nedan i varsitt stycke Arbete direkt mot aktivitetsmålen Flera av aktivitetsmålen i projektplanen är konkreta. Projektet skulle ta fram en kommunikationsplattform och webbportal samt genomföra ett visst antal marknadsföringsinsatser och insatser för att öka stoltheten i 14

91 Titel på rapport regionen. Dessa aktiviteter har i stor utsträckning koordinerats och genomförts av projektledningen i TvärdraG. TvärdraGs projektledare har koordinerat marknadsföringsarbetet. En extern konsult har levererat en varumärkesplattform, lanseringskampanj och webbportal baserat på inspel från projektaktiva och andra regionala aktörer. Projektledaren har också representerat projektet på mässor och andra aktiviteter. Aktivitetsmålet att öka stoltheten i regionen formulerades för att fungera som en möjlighet att fortsätta att utveckla näringslivets deltagande i de regionala innovationsdagarna på Linnéuniversitetet. I det arbetet har projektledaren fungerat som representant för näringslivet Internt arbete bland kommunernas näringslivsansvariga De näringslivsansvariga är tjänstemän som arbetar med näringslivsfrågor i länets kommuner. De har ingått i ett näringslivsnätverk inom ramarna för kommunernas samarbete i regionförbundet. Redan innan TvärdraG initierades hade de en ambition att öka samarbetet och använda varandras kompetenser i större utsträckning. De hade förväntningen att projektet skulle bidra till att uppnå detta. De näringslivsansvariga i näringslivsnätverket har också utgjort TvärdraGs Projektgrupp 1. Projektgruppen har deltagit i och bidragit till arbetet mot aktivitetsmålen. En betydande del av arbetet har också riktats mot att samordna gemensamma angelägenheter och bygga upp en struktur för ett mer formellt samarbete över kommungränserna. Målet har varit att få till stånd en struktur som kan leva kvar efter projektet är slut. Detta har utmynnat i ett förslag till struktur för samarbetet som kallas Småland Business Region. Småland Business Region beskrivs närmare i nästa kapitel. Denna breddning av projektets fokus motiveras genom att Småland Business Region är den struktur för fortsatt samverkan som ska ta över huvudansvaret för att arbeta med regionens attraktivitet Arbete för att ta tillvara näringslivets engagemang Beslutet att starta ett projekt och kalla det TvärdraG togs för att ta vara på näringslivets engagemang i regionens utveckling. Det har varit en av förväntningarna på projektet. TvärdraG har fått ta över rollen som arena för näringslivet att samverka på. Detta gäller speciellt efter att Projektgrupp 2 bildades i slutet av 2012, samtidigt som nätverket Regionalt forum upplöstes. Målet för detta arbete är att bilda en regional näringslivsarena som ska fungera som det regionala näringslivets samlade röst i utvecklingsfrågor. Att ta tillvara näringslivets engagemang har tagit sig flera uttryck under projektets gång. Ett uttryck är delprojekt som har stöttats av TvärdraG. Exempelvis har TvärdraG fungerat som en länk mellan näringslivet och kompetensförsörjningsprojektet Framtid Kronoberg. Det delprojektet har kallats Lärlingspaketet och har syftat till att få företag att ta emot arbetslösa ungdomar på praktik. Ett annat exempel är Kompetensmatrisen som har syftat till att tillvarata ett verktyg för kompetensplanering som utvecklats av ett företag i regionen. Det har inte funnits utrymme inom detta uppdrag att utvärdera dessa aktiviteter. Respondenterna be- 15

92 skriver dock att samarbetet med Framtid Kronoberg har lett till att man tagit fram ett material för hur företag kan arbeta med ungdomsarbetslöshet samt att kompetensmatrisen används i vissa av länets kommuner. Ett andra uttryck för förvaltandet av näringslivets engagemang har varit arbete i lokala näringslivsarenor. De lokala näringslivsarenorna är medlemsorganisationer för företag i de enskilda kommunerna. De arbetar för utveckling på lokal nivå. I flera kommuner fanns sådana sammanslutningar etablerade sedan tidigare. TvärdraG har bidragit med konsultstöd för att utveckla de lokala näringslivsarenorna. Dels har man arbetat med att mobilisera företagen och ta fram visioner för framtiden, dels har man försöka bidra till att fler arenor bildas. Arbetet i de lokala arenorna beskrivs delvis som ett sätt att öka stoltheten i regionen och nämns under det aktivitetsmålet i nästa kapitel. De lokala arenornas roll i processen att bygga en regional näringslivsarena nämns under aktivitetsmålet om en struktur för fortsatt samverkan. 16

93 Titel på rapport 4. Utvärdering av TvärdraGs aktivitetsmål Detta kapitel presenterar resultaten av utvärderingen av TvärdraGs aktivitetsmål. Vissa av aktivitetsmålen är av kvalitativ karaktär. I andra fall är processen inte avslutad. Det innebär att Oxford Research har följt upp de befintliga resultat som finns att utvärdera och i övriga fall anlagt ett processutvärderingsperspektiv. Varje aktivitetsmål är indelat i tre delar. Först presenteras aktivitetsområdets syfte, mål och planerade aktiviteter. Därefter beskrivs genomförandet. Sist presenteras uppföljningen av resultaten inom området. 4.1 KOMMUNIKATIONSPLATTFORM OCH KOMMUNIKATIONSSTRATEGI Syfte, mål och planerade aktiviteter Syftena med kommunikationsplattformen och kommunikationsstrategin var att identifiera och beskriva prioriterade målgrupper och lämpliga insatser för projektet, samt att lyfta regionens potential och kommunernas individuella styrkor under ett och samma varumärke. Målet var att detta skulle ligga till grund för projektets fortsatta arbete med marknadsföring och varumärkesbyggande. Planerade aktiviteter var analys och inventering av den outnyttjade potentialen i Kronobergs län samt en utblick mot liknande projekt. Initialt planerade projektet att genomföra workshops och inventera innovativa företag och rekryteringsbehov. Man planerade även en nulägesanalys, målgruppsanalys och att upprätta kontakter med liknande projekt. Enligt tidsplaneringen skulle kommunikationsplattformen och -strategin vara klar i slutet av maj Sedan skulle man gå över till att arbeta med marknadsföring Genomförande Arbetet med kommunikationsplattformen kom igång snabbt. Under projektets första månader låg fokus främst på planering, analys och förankringsarbete. En viktig komponent var att projektet inledde med att kartlägga regionens behov och svagheter. Detta gjordes bland annat via omfattande workshops med över 200 personer, främst från näringslivet. En annan del av det inledande arbete var att studera andra fall av platsmarknadsföring, vilket genomfördes av projektets praktikant. Detta resulterade i rapporten Hur har andra gjort? som blev klar under våren I april 2012 slutfördes planerings- och analysfasen. Med stöd av analysarbetet fastställde projektledningen i samarbete med den upphandlade reklambyrån en plan för framtagandet av kommunikationsplattformen. Plattformen innehöll varumärke, grafisk profil, webbportal samt lanseringen av varumärket. Den resterande delen av 2012 ägnades åt att genomföra de olika faserna av planen. En webbgrupp arbetade fram hemsidans viktigaste funktioner. De olika delarna av plattformen utarbetades av reklambyrån och i slutet av 2012 var den 17

94 grafiska profilen/manualen färdig. Det arbete som återstod var webbdesign, programmering av hemsida och kampanjplan. I januari 2013 avslutade reklambyrån arbetet med de återstående uppgifterna och varumärket södra Småland lanserades v Eftersom arbetet blev mer omfatta mer än vad som hade förutsetts blev kommunikationsplattformen klar drygt ett halvår senare än planerat Resultat Kommunikationsplattformen är ett gediget arbete som bygger på ett genomarbetat underlag. Projektorganisationen har genomfört ett omfattande analysarbete både genom skrivbordsstudier och genom workshops. Den upphandlade reklambyrån har också gjort analysarbete och samlat material från regionen. Processen har utgått från forskning om platsmarknadsföring och exempel på andra liknande processer. Den varumärkesplattform som har levererats är också tydlig och omfattande. De flesta av respondenterna i intervjustudien är nöjda med varumärkets utformning, speciellt näringslivsföreträdarna är positivt inställda. Bland kommunernas näringslivsansvariga finns ett visst ifrågasättande mot att man inte var mer involverad i processen att ta fram varumärket. Det är däremot flera som tycker att det är en fördel att man har valt ett koncept med Småland i namnet. Det ses som kaxigt. Kommunikationsplattformen och -planen har alltså fler styrkor. För att problematisera något, och ge perspektiv på hur processen kan stärkas ytterligare, finns det några punkter att lyfta Möjligheter till utveckling För det första är en starkare förankring viktig för att varumärkesbyggandet ska bli mer framgångsrikt. Internförankring av varumärket ingick inte i reklambyråns uppdrag. Intervjustudien visar också att det är få, om ens någon, av organisationerna som är knutna till projektet som har använt varumärket i betydande utsträckning. Eftersom det inte har funnits något politiskt uppdrag att ta fram ett varumärke har den politiska förankringen inte heller kommit naturligt. Den återstår att etablera. För det andra har marknadsföringen tappat i fart efter att lanseringskampanjen genomfördes. Den har inte följts upp med marknadsföringsaktiviteter som har hållit uppe intresset för varumärket. Detta har haft sina naturliga orsaker i och med att det har varit nödvändigt att rikta projektets fokus mot att få de framtida strukturerna på plats. Att varumärkesarbetet på detta sätt har tappat fart är olyckligt, men det innebär inte att varumärket har förlorat i styrka. Slutligen, för det tredje, är det möjligt att varumärket kan stärkas av att också signalera närvaron av moderna stadsmiljöer i regionen. Det är ett element som vissa projektaktörer har efterfrågat i intervjuerna. Vår uppföljning av tävlingen flyttestet ger stöd till den uppfattningen. Respondenterna anser att bilden av länet är att det är en hemtrevlig, lantlig region nära naturen med vackra somrar men något långt borta från händelsernas centrum. De upplevde att varumärket och speciellt utformningen av kampanjen vinklade platsens egenskaper på ett orättvisande hårdraget sätt. 18

95 Titel på rapport 4.2 WEBBPORTAL Syfte, mål och planerade aktiviteter Syftet med utvecklingen av en gemensam webbportal var att bygga upp en samlad plats för att kommunicera och informera om regionens möjligheter. Målet var att utveckla en webbportal som skulle vara ett huvudverktyg för marknadsföringen av regionen samt att utveckla marknadsföringsmaterial för att använda under marknadsföringsinsatser. Webbportalen skulle fungera som en resursbank för hela regionen, alltifrån lediga jobb till bostäder skulle annonseras ut. Webbportalen och marknadsföringsmaterial skulle utvecklas och tas fram baserat på kommunikationsplattformen Genomförande Under senvåren 2012 påbörjades arbetet med den gemensamma webbportalen och utformandet av marknadsföringsmaterial. Inledningsvis inhandlades tillgång till regionens register över företag och industritomter. Detta för att alla kommuner skulle ha en översikt över regionens resurser. Genom att binda dessa resurser samman var det även möjligt att förmedla resurserna i marknadsföringen för t.ex. företagsetableringar. För att ge exempel på personer som redan tagit beslutet att bo i södra Småland genomförde projektets praktikant intervjuer med återvändare. Dessa historier publicerades senare på webbportalen. Planering av marknadsföringsinsatser genomfördes parallellt med utvecklingen av webbportalen. Den återstående tiden innan lanseringen ägnades åt att färdigställa webbdesignen och programmera portalen. Vid tiden av lanseringen i januari 2013 var detta arbete avslutat Resultat Nedan beskrivs grundläggande statistik över besök på webbportalen, över trafikmönster och över besökarnas ursprung. Sammantaget visar sammanställningen att webbportalen fungerar genomsnittligt väl för dem som besöker den. Däremot räcker inte besöken genom länkar till andra hemsidor, sökningar eller exponering på sociala medier för att nå målen i antalet besök. För närvarande är intresset för hemsidan relativt lågt. Statistiken visar dock att marknadsföringsinsatserna har haft en effekt på intresset för webbportalen. Det gäller speciellt lanseringskampanjen som gav mycket uppmärksamhet åt varumärket. Riktade marknadsföringsinsatser är troligtvis särskilt viktigt för att nå ut till målgrupperna utanför Kronoberg eftersom besökare från Kronoberg står för över en tredjedel av besöken. Det innebär att det är möjligt att den återstående marknadsföringskampanjen kan bidra till att målen nås, och än viktigare, att exponeringen för målgrupperna ökar Grundläggande statistik Sodrasmaland.se har haft unika besökare som har gjort besök från lanseringen i slutet av januari 2013 till och med 23:e februari Målet är att få minst 5000 besökare till hemsidan är alltså inom räckhåll. Den genomsnittliga besökaren tillbringar tre minuter på sodrasmaland.se. Under den tiden hinner besökaren 19

96 öppna i genomsnitt cirka fyra sidor. Alla webbportalens sidor nås av besökare, så det finns inga onödiga delar. Andelen besökare som lämnade webbportalen direkt var 45 %, vilket är en genomsnittlig andel. 13 Dock är variationen kring denna siffra stor och förbättras av de dagar då hemsidan inte har några besökare alls Trafiken har sjunkit sedan lanseringen Under Södra Smålands första lanseringsmånad var trafiken som mest intensiv. Efter sidans toppnotering på 194 besökare en dag i början av februari 2013 sjönk antalet besökare snabbt. Även intresset för att interagera med sidan var högst i samband med lanseringen. Besökare tillbringade då i snitt något längre tid på hemsidan. Antal besök på webbportalen har generellt ökat i samband med marknadsföringsinsatser. Den 8:e mars 2013, dagen efter Linnéuniversitetets arbetsmarknadsdagar Amårmässan, hade sidan en toppnotering på 80 besökare. Även tävlingen flyttestet väckte ett intresse för hemsidan då man fick toppnoteringar på 59 besökare en dag och 35 besökare en annan. Efter dessa noteringar har webbportalen inte haft mer än 25 besökare per dag. Oftast ligger antalet besökare per dag mellan noll och tio. Webbportalen står inte på egna ben utan fungerar bäst i samband med kampanj/marknadsföringsinsatser. Att lanseringen av varumärket var en slagkraftig insats för webbportalen märks tydligt då antalet nya besök sjönk kraftigt under mars Övriga marknadsföringsinsatser tenderar också att ge enskilda korta utslag på statistiken men ger inte en noterbar effekt över en längre tid Besökarna till webbportalen Den största andelen av besökare kommer från länkar på andra webbplatser (39 %) se Figur 2. De populäraste webbplatserna att komma ifrån är rfss.se, facebook, alvesta.se och markaryd.se. Av de besökare som kommer via portaler som facebook och twitter lämnar över 77 % sodrasmaland.se direkt. Resterande delen av besökarna kommer direkt (34,5 %) och via en sökmotor (26,5 %). Under lanseringen var andelen besökare som kom direkt högre än genomsnittet, vilket är en ytterligare indikation på lanseringskampanjens effekt. De vanligaste sökorden i sökmotorer är: södra Småland; Smålandsoperan; regionförbundet södra Småland; och dans Älmhult. Figur 2 Anslutning till sodrasmaland.se 39% 34,50% 26,50% Länk via andra webbplatser Direkt Via en sökmotor Källa: Google Analytics 13 Kaushik. Google Analytics - Bounce Rate: The Simply Powerful Metric besökare ger 0 % av besökare som lämnar sidan direkt 20

97 Titel på rapport Merparten av besökarna kommer framförallt från Kronobergs län och de län där man genomförde kampanjen, se Figur 3. I övrigt kan man notera att det är residens i angränsande län till Kronoberg som har besökt hemsidan. Besökare från storstadsregionerna sökte upp hemsidan direkt i större utsträckning. Kronobergs läns besökare kom i större utsträckning från sociala medier och länkar. Figur 3 Besökarnas geografiska fördelning. 37% 31% 15,50% 10% 6,65% Kronobergs län Stockholms län Resten av landet Västra Götaland Skånes län Källa: Google Analytics 4.3 MARKNADSFÖRINGSINSATSER Syfte, mål och planerade aktiviteter Syftet med att göra marknadsföringsinsatser var att exponera potentiella inflyttare för regionen som plats att leva, bo och arbeta. De planerade aktiviteterna skulle rikta sig mot flera målgrupper, speciellt mot storstadsbor utflyttade från länet. Planerade insatser var större aktiviteter för återvändare i storstadsområden, marknadsföring av regionen mot sistaårsstudenter vid Linnéuniversitet, arbetsmarknadsdagar och kampanjer i media Genomförande Den första marknadsplanen färdigställdes början på hösten Den innehöll bland annat en plan för annonsering då varumärkets logotyp blev klar under samma period. Man beslutade att skicka ut en offertförfrågan gällande utomhusreklam i de tre storstadsregionerna. Marknadsföringsinsatserna påbörjades i början av 2013 med lanseringen av varumärket. Webbportalen publicerades och kampanjen annonserade på stortavlor i Stockholm, Göteborg och Malmö. Efter januari kompletterades lanseringen med ytterligare annonsering på stortavlor i Sturup och i Göteborgspostens tematidning Västsvenska visioner. Lanseringen uppmärksammades i Sveriges Television, TV4 och Sveriges Radio. 15 Enligt tidsplanen skulle marknadsföringen ha påbörjats i 15 Radar, Smålandsnytt-SVT Regionalt och Nyheterna Växjö-TV4 21

98 maj Fördröjningen berodde på att kommunikationsplattformen blev mer omfattande och genomarbetad än vad som hade planerats. Efter varumärkets lansering deltog projektet i tre olika mässor under Emigrationsmässan i Utrecht, Amårmässan Linnéuniversitets arbetsmarknadsdagar och välkomstmässan för internationella studenter på Linnéuniversitet. Under våren 2013 anordnades även en tävling på hemsidan för potentiella inflyttare, flyttestet. Tävlingen gav deltagarna en chans att vinna en weekendresa till södra Småland. Tävlingens syfte var att locka till interaktion med webbportalen. Projektet har också arbetat med att bygga ett nätverk, i första hand i Stockholm, för personer som tidigare varit bosatta i Kronobergs län. I januari 2014 genomfördes en marknadsföringsinsats på prov i form av en träff för nätverkets medlemmar. Reklambyrån som fick i uppdrag att ta fram kommunikationsplattformen samt genomföra lanseringskampanjen, har under våren 2014 fått i uppdrag att ta fram ett koncept för en ny kampanj. Förarbetet för detta ska vara klart till sommaren Kampanjen ska sedan genomföras någon gång under hösten Resultat Analysen av webbportalen visar att mässorna och de mindre marknadsföringsinsatserna har skapat ett visst tidsbegränsat resultat vad gäller intresset för Södra Småland. De överskuggas dock av lanseringskampanjen som fram till tiden för utvärderingen varit det bärande elementet i marknadsföringen. Lanseringens exponeringsgrad beskrivs närmare nedan. Som webbstatistiken tyder på lyckades den med att skapa ett intresse för varumärket. Den riktade exponeringen mot den identifierade målgruppen utflyttare tycks dock hittills ha varit mindre omfattande, speciellt i och med att flyttestet har lockat få deltagare. Det beskrivs också närmare nedan. Tillkomsten av ett nätverk av utflyttare och den andra större kampanjen som ska genomföras innebär dock att projektet har resurser att nå ut mer direkt till målgrupperna framöver Lanseringskampanjen Lanseringskampanjen är den enskilt största marknadsföringsinsatsen som har genomförts inom projektet. Den exponerade ett stort antal människor för varumärket. Kampanjen genomfördes genom reklam på tavlor i Stockholm, Göteborg och Malmö. Majoriteten av annonsering låg i anslutning till större trafikleder eller trafikpunkter såsom tunnelbana och flygplats. Oxford Research har gjort en uppskattning av nivån av exponeringen baserat på trafikflödessiffor. Slutsatsen är att minst personer exponerades för kampanjen per 16 Trafikflödessiffror från AB Storstockholms Lokaltrafik, Swedavia, Göteborg Stad och Malmö stad. 22

99 Titel på rapport dygn. 17 Kampanjen köpte även ett uppslag i Göteborgs Postens annonstidning Västsvenska Visioner med exemplar. 18 Målet med kampanjen var att lansera och skapa intresse för varumärket södra Småland. Bland annat genom att locka besökare till hemsidan sodrasmaland.se. Det lyckades i och med att vid lanseringen av kampanjen var antalet besökare på hemsidan högt. Ju längre tid som har förflutit sedan lanseringen desto lägre har intresset också blivit för webbportalen, därmed troligtvis också för varumärket. Av sidans besökare har 35 % kommit från antingen Stockholm, Göteborg eller Malmö Flyttestet En annan del av marknadsföringen är flyttestet som bland annat annonserades ut i lanseringskampanjen. Flyttestet erbjöd chanser att vinna en weekend i södra Småland. Testet påbörjades av färre än 100 personer och slutfördes av 29 svenskspråkiga deltagare utan kopplingar till projektet. Av dessa var färre än tio personer från en storstadsregion. Trots hög exponeringsgrad för varumärket har flyttestet alltså inte lockat särskilt många deltagare. Det tyder på att en liknande insats behöver stöttas av fler och andra marknadsföringsinsatser som mer direkt når ut till målgrupperna. I detta sammanhang är det dock viktigt att nämna att syftet med lanseringskampanjen inte var att locka deltagare till flyttestet. Vår uppföljning av deltagarna i flyttestet kan också ge vissa inspel till att förklara varför deltagandet har varit lågt trots hög exponering. De som redan skulle flytta till Södra Småland såg det som en rolig grej att göra. Andra uppgav att viljan att flytta till länet minskade då de saknade upplevelsen att det finns stadsmiljöer i regionen. Intervjuerna är dock för få och begränsade i omfattning för att ge definitiva resultat. De intervjuade kan tillhöra en grupp som oavsett omständigheterna inte skulle vara intresserade av att flytta till regionen. 4.4 METOD FÖR INFLYTTARSERVICE Syfte, mål och planerade aktiviteter Meningen med att skapa en metod för inflyttarservice var att skapa tydliga kontaktvägar för personer intresserade av att flytta till länet. Målet var att samordna existerande resurser runt om i kommunerna, inte att skapa en ny organisatorisk enhet. Genomförandet skulle inte bekostas av projektet utan vara ett sätt att gemensamt över kommungränserna driva frågan framåt. 17 Denna siffra är en uppskattning. Siffran för exponeringen i Stockholm är högre men går ej att fastställa närmare eftersom vi har saknat uppgifter om samtliga annonseringsplatser. 18 Jonsson, S., januari 2013 till 23 februari

100 4.4.2 Genomförande Under den inledande fasen i projektet, december 2011 till januari 2012 inventerades inflyttarservicen i regionen. Detta för att man ansågs sig behöva samarbeta för att nå resultat. Målet var även att skapa en långsiktig strategi för inflyttning. I början av 2012 inledde TvärdraG också samarbete med Medflyttakademin 20, som sedan dess har utsetts till Växjö kommuns inflyttarservice. Arbetet med inflyttarservice tog fart i augusti 2013 då ett inflyttarnätverk skapades. Nätverket bestod av representanter från regionens kommuner och Medflyttarakademin. De träffades för att skapa samarbete kring inflyttarfrågan och bidra till erfarenhetsutbyte och en långsiktig strategi. Situationen på bostadsmarknaden ur ett inflyttarperspektiv har också varit en fråga för inflyttarnätverket Resultat Enligt projektansökan skulle arbetet med en metod för inflyttarservice pågå mellan juni 2012 och juni Arbetet med att harmonisera och samordna inflyttarservicen har dock varit mer intensivt efter denna period och arbetet har fokuserat mer på erfarenhetsutbyte, kunskapsuppbyggnad och gemensamma målsättningar än på metodutveckling. Det innebär att vid tiden för genomförandet av utvärderingen har det inte funnits en gemensam metod för inflyttarservice att utvärdera enligt den metod som Oxford Research föreslagit. Projektbudgeten har inte använts för att finansiera arbetet mot detta aktivitetsmål. Det innebär i princip att allt arbete som sker inom området är ett positivt resultat. Inflyttarnätverkets har bidragit med erfarenhets-, kunskaps- och informationsutbyte mellan kommunerna och man har kommit överens om ett gemensamt ramverk med syfte mål och strategi för det regionala arbetet med inflyttning. Det är en positiv grund för att länka ihop den lokala servicen med det externa kommunikationsarbetet för att locka inflyttare. 4.5 AKTIVITETER FÖR ATT ÖKA STOLTHETEN FÖR REGIONEN Syfte, mål och planerade aktiviteter Genom att lyfta fram goda exempel och nytänkande satsningar ville TvärdraG öka stoltheten i regionen. Om invånare och näringsliv känner stolthet och ser sin region som spännande och engagerad minskar incitamenten att flytta och enskilda fungerar som ambassadörer för regionen. Detta skulle ske genom två större aktiviteter årligen. 20 Medflyttarakademin (Medak) är företag som arbetar med inflyttarservice i Växjö kommun 24

101 Titel på rapport Genomförande Aktiviteterna inom detta aktivitetsområde har legat inom två spår. Dels har konsultstöd upphandlats för att driva utvecklingen av de lokala näringslivsarenorna. Dels har TvärdraG fungerat som näringslivets representant i organiseringen av innovationsdagar på Linnéuniversitetet Utveckling av de lokala näringslivsarenorna I de inledande faserna av projektet genomförde TvärdraG två företagssafarier där man besökte ett antal företag i regionen. Företagssafarierna gjordes på prov och var tänkta att ligga till grund för fler framtida evenemang. Deltagarna var främst redan involverade aktörer som medlemmar i referensgruppen Regionalt forum. Oxford Research känner inte till att konceptet har upprepats sedan de inledande försöken. I augusti 2012 anlitades den externa konsult som bidrog med processtöd när projektet initierades än en gång. Denna gång var uppdraget att stödja processen att utveckla och skapa lokala näringslivsarenor i regionens kommuner. Aktiviteten beskrivs i projektdokumentationen som att den egentligen ska syfta till att nå målen med struktur för fortsatt samverkan. Konsulten har arbetat med de lokala näringslivsarenorna över längre tid. Arbetets karaktär har skiftat efter de lokala förutsättningarna. I vissa kommuner har det funnits väletablerade organisationer medan det har saknats i andra. Målet för arbetet har varit att varje kommun ska ha en lokal näringslivsarena med en målbild och tillväxtstrategi för kommunen Innovationsdagar När det gäller innovationsdagar deltog TvärdraG under hösten 2012 i Midweek, en företagardag och innovationshelg. Syftet var dels att föra en dialog kring regionens innovationsstrategi men också att skapa stolthet. Midweek var ett samarrangemang med Linnéuniversitetet, Företagarna, Svenskt Näringsliv, Almi, Länsstyrelsen, Växjö kommun med flera. Projektet deltog även i följande års innovationsdag i november Innovationsdagen 2013 byggde på samma tema som Midweek men skedde istället under en dag. Målet var att genom möten mellan näringsliv, det offentliga och studenter skulle man berika och utveckla innovationskraften i regionen. Inför 2014 är näringslivet genom TvärdraG huvudarrangörer för innovationsdagen Resultat Aktiviteterna inom detta område har utvecklats positivt under projekttiden. Oxford Research anser dock att de har andra mer framträdande resultat än att bidra till en stolthet som minskar incitamentet att flytta och gör att invånare fungerar som ambassadörer Lokala visioner ska skapa stolthet I arbetet med de lokala näringslivsarenorna har en del varit att ta fram tillväxtstrategier och mål för framtiden. Detta beskrivs av respondenter som ett sätt att skapa tro på framtiden och en stolthet över de lokala förutsättningarna. Oxford Research har inte haft möjlighet att inom ramarna för denna utvärdering studera arbetet i de enskilda lokala arenorna. Vi har dock genomfört en intervju med konsulten som har stöttat arbetet och har i skrivande stund fått tillgång till visionsdokument från fem av regionens kommuner. 25

102 Visionsdokumenten spänner över breda målområden, från rena tillväxt- och planeringsfrågor till identitet och varumärkesbyggande. Det är möjligt att identitetsskapande och varumärkesbyggande på lokal nivå bidrar till stolthet och en vilja att utvecklas och möta utmaningar. Oxford Research har inte haft möjlighet att mäta hur brett detta arbete når ut i kommunerna och kan därmed inte uttala sig om resultatet bland invånarna i stort. Troligtvis är omfattande kommunikation och marknadsföring nödvändig för att effekterna ska nå ut bredare än till de inblandade. Visionsdokumenten ska dock inkorporeras i den regionala tillväxtstrategin, vilket skulle kunna innebära en större spridning och potentiellt bredare effekt. Utöver att skapa stolthet är visionsarbetet troligtvis positiv för att det mobiliserar stöd för lokalt utvecklingsarbete. Däremot vill Oxford Researchs lyfta att det är viktigt att visionsarbetet är tillräckligt realistiskt och utmynnar i faktiska verkningsfulla insatser för att eventuella resultat ska bli bestående Innovationsdagar för att inspirera I projektets planeringsstadium låg fokus inom detta aktivitetsområde främst på innovationsdagarna. Uppslutningen kring dessa dagar har varit god med cirka 150 deltagare från näringsliv, forskning och offentligheten per år. Ansvaret som huvudarrangör för innovationsdagarna har skiftat mellan åren men 2014 står näringslivet genom TvärdraG som huvudarrangör. En målsättning som har uttryckts inför detta år är att få dit företagare som aldrig tidigare har satt sin fot på universitetet. Detta indikerar att samverkan har utvecklats mot att konkret adressera behovet i regionen att få industrin att höja sig i värdekedjan. Respondenterna från universitetet kan också peka på exempel där innovationsdagarna har bidragit till samverkan mellan näringslivet och akademin. Innovationsdagarna var exempelvis den tändande gnistan till ökat samarbete inom två klusterinitiativ, dels inom IT, dels inom tillverkande industri. För att nå syftet att skapa stolthet har innovationsdagarna också omfattat prisutdelningar och inspirationsföreläsningar. På den kommande innovationsdagen ska framgångsrika utflyttare komma och tala och förklara varför de fortfarande har sitt hjärta i Södra Småland. Oxford Research ställer sig dock frågande till om skapande av stolthet är aktivitetens främsta resultat. Som ett led i en process för att öka samverkan mellan i första hand näringslivet och akademin är det en naturlig aktivitet som kan redovisa resultat. Om syftet är att öka stoltheten i regionen i stort är det möjligt att bredare insatser skulle få större genomslag. 4.6 STRUKTUR FÖR FORTSATT SAMVERKAN Syfte, mål och planerade aktiviteter I projektplanen anges att syftet med aktivitetsområdet har varit att fungera som en grund för ett arbete på längre sikt. Målet var att nå fram till ett förslag om fortsatt finansiering och struktur. Arbetet skulle ske genom 26

103 Titel på rapport att under de två första åren testa samverkansformer för att under det sista året diskutera samverkan kring marknadsföring av regionen. Utöver det som nedtecknades i projektplanen har det funnits förväntningar på att projektet skulle bidra till att bygga upp strukturer för samverkan kring regionala utvecklingsfrågor i allmänhet. Kommunernas näringslivsansvariga var redan sedan tidigare inställda på att öka sitt samarbete och erfarenhetsutbyte inom flera områden. Bland representanterna för näringslivet fanns också förväntningar på att projektet skulle bidra till att näringslivets engagemang för regionens utveckling i stort kanaliserades in i en mer hållbar struktur Genomförande Arbetet med strukturer för fortsatt samverkan har bestått av två spår. Dels har kommunernas näringslivsansvariga arbetat med en process för att öka samarbete och samordning mellan kommunerna. Dels har företrädare för näringslivet samlats för att bygga upp och förstärka strukturer på såväl lokal som regional nivå Kommunernas näringslivsansvariga har processat sitt interna samarbete Vid projektets start träffades kommunernas näringslivsansvariga regelbundet under rubriken näringslivsnätverket i regionförbundets regi. Nätverket hade redan ambitionen att samarbeta mer och bättre, speciellt kring de regionala näringslivsfrågorna. När projektet kom till identifierades nätverket som en plattform för att svara upp mot näringslivets förväntning på utökad regional samverkan. Kommunerna bidrog till projektet genom att finansiera med tio procent av de näringslivsansvarigas arbetstid under projekttiden. Initialt gick arbetet i gruppen trögt. Man hade ännu inte etablerat ett samarbetsklimat med en samsyn kring vad man gemensamt skulle bidra med. Det fanns också flera olika förväntningar som arbetet skulle svara upp mot. Regionförbundet hade tagit fram en projektplan med definierade projektaktiviteter och ett tydligt fokus på attraktivitet. Gruppen hade själv en förväntning på att kunna fokusera på att förbättra samarbetet och på de frågor som var mest relevanta för lyckas med det. Efter att skiljelinjerna i gruppen hade bearbetats, drygt ett år efter projektstart, började arbetet med den gemensamma strukturen att ta fart. I juni 2013 tog man fram ett förslag på områden att samarbete inom och en ansvarsfördelning. Ett av områdena kallades initialt för kompetensförsörjning men har nu gått över till att benämnas attraktivitet. Sedan förslaget togs fram har arbetet tagit fart med arbetsgrupper med individuella handlingsplaner för vartdera området. Den nya strukturen för arbetet kallas för Småland Business Region. I april 2014, efter att Oxford Research gjort intervjuer, genomfördes möten i samtliga kommuner för att förankra arbetet hos de lokala politikerna. I planen ingår att Småland Business Region ska administreras av den kommande regionkommunen. 27

104 Näringslivet har arbetat i strukturer på flera nivåer Konsulten som bidrog med processtöd inför att projektet initierades hade fortsatt uppdrag att följa upp det arbetet under projektets första tid. Inför sommaren 2012 kom näringslivsföreträdarna med önskemål om att göra en satsning på att utveckla och etablera arenor med fokus på tillväxt och utveckling för näringslivet på lokal och regional nivå. Projektets styrgrupp beslutade att stödja detta. Efter flera offertförfrågningar fick samma konsult uppdrag att arbeta vidare med dessa processer. Lokala föreningar för näringslivet fanns redan i fyra av länets kommuner. Växjö kommun har en plattform för samverkan med näringslivet som har tagit motsvarande roll och valde därför att tacka nej till konsultstödet. I de kommuner där en lokal arena saknades har fokus legat på att samla näringslivet och skapa en organisation. I övriga kommuner har arbetet fokuserat på att generera mål, strategier och visioner för kommunens utveckling och att börja göra insatser för att nå dit. I Lessebo bildades i januari 2014 en lokal arena: Attraktiva Lessebo. I Uppvidinge och Alvesta finns ännu inte någon formell organisation. Syftet med att bilda lokala arenor där näringslivet engagerar sig i utvecklingsfrågor har varit dels att stärka näringslivets röst i kommunerna, dels att fungera som en plattform för en motsvarande regional arena för näringslivet. De lokala arenorna tog i slutet på 2012 initiativ till att bilda ytterligare en projektgrupp inom ramen för TvärdraG. Denna projektgrupp har arbetat för att etablera samverkan mellan de lokala arenorna och driva utvecklingen mot en regional arena. I slutet av 2013 togs de första stegen för att formalisera strukturen när syfte, mål och vision för arbetet formulerades Resultat Kommunernas näringslivsansvariga har byggt upp en organiserad struktur och ett välfungerande samarbete. För den strukturen, Småland Business Region, är utmaningen att förankra och befästa strukturen för framtiden. När det gäller den regionala näringslivsarenan är framtiden mer osäker. Det finns vision och mål för arbetet men fortsatt stöd kommer att vara nödvändigt för att den ska få en livskraftig form Småland Business Region Det finns en färdig plan för hur det kommunövergripande samarbetet, Småland Business Region, ska se ut. Det ska vara ett nätverk för kommunernas näringslivsansvariga där de fortsatt ska lägga tio procent av sin tid. Skillnaden mot det tidigare näringslivsnätverket är den gemensamma agendan att driva den regionala utvecklingen inom fyra definierade områden och en tydlig ansvarsfördelning där man ska utnyttja varandras styrkor. Arbetet inom projektet har varit centralt för att nå fram till den samsyn och de ambitioner som nu har etablerats. En rent teknisk förutsättning har varit att de näringslivsansvariga har fått avsätta en del av sin arbetstid till samarbete och regionala frågor. Det har lett till förslaget att de fortsatt ska lägga samma mängd arbetstid inom ramarna för Småland Business Region. Den ökade kontakten och arbetet för en gemensam agenda har också varit viktigt för att förbättra samarbetsklimatet. Flera respondenter berättar att det tidigare fanns olika agendor inom gruppen och att man konkurrerade om exempelvis företagsetableringar. 28

105 Titel på rapport Utöver det formella resultatet i form av en struktur för det fortsatta arbetet finns redan flera exempel på konkret samarbete. Bland annat har man samarbetat kring etableringar över kommungränserna med inställningen att det viktigaste är att etableringen blir i regionen. Man har också samarbetat vid varsel och nedläggningar, för att marknadsföra arbetsmarknaden i angränsande kommuner till arbetstagarna och vice versa. Från att närmast ha varit i en konkurrenssituation är detta mycket positiva resultat. Efter att samordningen mellan kommunernas näringslivsarbete har etablerats har man också börjat att diskutera samordning bland företagsfrämjande aktörer och inom besöksnäringen. Det är viktigt att samarbetet formaliseras ytterligare för att de goda resultaten ska förvaltas. Från politiskt håll har det inte funnits ett uttalat uppdrag att formalisera samarbetet. Förankringen i kommunerna har varit på en informell nivå, åtminstone fram till de förankringsmöten som hölls i april Landstingspolitikerna, som har ansvaret för det som kommer att bli lejonparten av regionkommunens budget, har inte varit involverade i processen och arbetar heller inte dagligdags med denna typ av frågor. Förankringen hos politikerna i regionen är dock en nyckel för att få mandat och finansiering till arbetet. Det innebär att dessa omständigheter är viktiga utmaningar inför projektets sista månader Regional näringslivsarena Den regionala arenans syfte är att arbeta gemensamt över kommungränserna för attraktivitet, kompetensförsörjning och tillväxt. Det finns idéer om att den kan utformas som en ekonomisk förening för de lokala näringslivsarenorna. Arbetet med de lokala näringslivsarenorna har gått framåt i och med att ytterligare en arena har bildats och det strategiska planeringsarbete som har gjorts för att ta fram visionsdokument. I två kommuner saknas fortfarande arenor för näringslivet. Möjligheten att etablera sådana organisationer är dock starkt beroende av intresset hos de lokala företagen. De lokala näringslivsarenor som finns pekar på kunskaps- och erfarenhetsutbyte som positiva resultat av det ökade samarbetet inom ramen för projektet. Det gäller exempelvis spridning av verktyg som kompetensmatrisen, eller modeller för samarbete skola-näringsliv, där det finns ett framgångsrikt arbete i Älmhult att lära av. Flera respondenter nämner även de delprojekt som beskrevs i föregående kapitel som viktiga element i de lokala arenornas samverkansarbete. Eftersom de lokala arenorna har olika mognadsgrad har den regionala näringslivsarenan ännu inte lika fasta konturer som Småland Business Region. Det finns ambitioner och engagemang men behövs enligt respondenter fortsatt offentligt stöd för att koordinera samarbetet. Detta motiveras med att näringslivets engagemang i utvecklingsfrågor är viktigt, och att det behövs en motpart och kravställare för den offentliga organisationen. Det innebär att det är centralt att säkra fortsatt finansiering för strukturens fortlevnad. Det är en förutsättning för att näringslivet i förlängningen ska kunna gå vidare med konkreta insatser för att marknadsföra regionen för inflyttare. 29

106 5. Analys och slutsatser I Oxford Researchs uppdrag ingår att belysa TvärdraGs potential att bidra till att effektmålen nås på längre sikt. Möjligheterna till detta analyseras i första avsnittet nedan. Därefter följer ett avsnitt med övriga slutsatser om TvärdraGs genomförande för att bidra till lärande om projekt som arbetsform. 5.1 TVÄRDRAGS EFFEKTER PÅ LÅNG SIKT TvärdraGs effektmål på längre sikt är: Ökad inflyttning i Kronobergs län Ökad stolthet hos invånarna Ökad samverkan mellan regionens aktörer Nedan analyseras potentialen för dessa målsättningar var för sig. Det är dock inom ökad samverkan som projektet hittills har nått störst effekt. Några av projektets viktigaste resultat finns i just arbetet för att bygga strukturer för samverkan. Dessa resultat utgör förutsättningen för att nå effekter även inom de andra områdena Ökad inflyttning i Kronobergs län? TvärdraG har förberett för en ökad inflyttning genom att lägga grunden för ett varumärkesbyggande arbete. Förutsättningarna för att detta arbete ska ge långsiktiga effekter är att det förankras och drivs vidare av mottagare med resurser och mandat TvärdraG har lagt grunden för ett fortsatt varumärkesbyggande arbete En gedigen kommunikationsplattform har producerats inom ramarna för TvärdraG. Varumärket som plattformen bygger på har lanserats med god exponering. Intensiteten i marknadsföringen har inte upprätthållits sedan lanseringen. Däremot finns materialet kvar med i stort sett samma aktualitet. Det finns också en utbyggd och mer långsiktig organisationsstruktur för att driva marknadsföringen. Det gäller dels nätverket av utflyttare som har etablerats, dels mobiliseringen kring frågan om attraktion bland kommunernas näringslivsansvarig, i näringslivsarenorna och hos andra aktörer i och kring TvärdraG. Sammantaget utgör dessa delar en grund för ett långsiktigt och ihållande varumärkesbyggande arbete Projektresultatens bidrag till ökad inflyttning beror på hur arbetet tas vidare TvärdraG har lagt grunden för att marknadsföra regionen för potentiella inflyttare. Däremot är effekterna på målgrupperna ännu inte betydande. Det framgår av hur intresset för varumärket har utvecklats. Eventuella bidrag till en ökad inflyttning är därför beroende av två nyckelkomponenter. 30

107 Titel på rapport För det första kan varumärkesarbetets framtidsutsikter förbättras genom en ökad förankring. Dels har varumärket ännu inte använts i betydande omfattning utanför själva projektaktiviteterna. Det finns en risk att varumärket utnyttjas i låg grad om det bara exponeras i rena marknadsföringskampanjer och på webben. Dels finns ännu inte stöd för varumärket, inklusive namnet, från den kommande regionkommunen. Det har inte funnits ett politiskt uppdrag att ta fram ett varumärke utan det har varit ett frivilligt initiativ. Det innebär att processen har relativt liten i omfattning. Därmed har den troligtvis varit mindre tungrodd än annars. Det innebär dock också att resultatet behöver inarbetas hos ansvariga politiker. Ett tydligare stöd från regionkommunen skulle innebära ett starkare mandat att arbeta utifrån framöver och en möjlighet till fortsatt finansiering. För det andra är det nödvändigt att en stabil mottagare av projektresultaten etableras. Möjligheten att projektet på lång sikt ska bidra till inflyttning är beroende av att projektresultaten förvaltas av en mottagare med resurser och förmåga att fortsätta arbetet. Småland Business Regions framtid är ännu inte avgjord vilket innebär en osäkerhet för de framtida effekterna av projektets aktiviteter Ökad stolthet hos invånarna? Aktiviteterna för en ökad stolthet har visat positiva resultat. De direkta resultaten av detta arbete är däremot troligtvis inte en ökad stolthet hos invånarna i stort. Det kan dock vara en indirekt sidoeffekt på längre sikt Aktiviteterna för en ökad stolthet har positiva resultat Innovationsdagarna som har varit en del i arbetet för en ökad stolthet har haft goda resultat. Främst rör dessa resultat rena tillväxtfrågor som klusterbildning och samverkan mellan näringsliv och akademi. Visionsarbetet i de lokala näringslivsarenorna har också gått framåt. Att visionsdokumenten ska fungera som underlag till den regionala utvecklingsstrategin visar också på att de har legitimitet. Oxford Research kan dock inte uttala sig närmare om betydelsen av arbetet på det lokala planet Ökad stolthet hos invånarna är eventuellt en indirekt effekt av arbetet Det är möjligt att ökad stolthet är ett av resultaten hos deltagarna i innovationsdagarna och i visionsarbetet i de lokala näringslivsarenorna. Oxford Research ställer sig däremot frågande till att dessa aktiviteter i första hand ger en direkt effekt på stoltheten hos invånarna i regionen i stort. Utan en tydlig mediestrategi och omfattande kommunikation med ökad stolthet som främsta syfte i anslutning till dessa insatser är det inte sannolikt att de påverkar invånarna direkt. Snarare är de direkta effekterna ökad samverkan och uppslutning kring lokal och regional utveckling. Det är möjligt att det i sin tur påverkar stoltheten hos invånarna, med detta är i sådana fall en indirekt effekt Ökad samverkan mellan regionens aktörer? TvärdraG har redan lett till ökad samverkan mellan regionens aktörer. Det är en av projektets största framgångar. Möjligheterna att den ökade samverkan i sin tur framöver ger bidrag till den regionala utvecklingen är också betydande. 31

108 TvärdraG har redan haft positiva effekter på regional samverkan TvärdraG har redan gett ett antal konkreta bidrag genom en ökad regional samverkan. Dessa omfattar bland annat: Erfarenhetsdelning mellan näringslivet i olika kommuner Ett förbättrat samarbetsklimat mellan kommunernas näringslivsansvariga Konkreta samarbeten mellan kommunernas näringslivsansvariga kring företagsetableringar och uppsägningar Samarbete mellan näringslivet och det offentliga kring konkreta problem som ungdomsarbetslösheten Ökad kontakt och samarbete mellan näringslivet och akademin genom innovationsdagarna Gemensamma regionala agendor för regional utveckling, både inom näringslivet och för näringslivsfrågor inom det offentliga Effekterna av regional samverkan framöver kan bli betydande För att återkoppla till det inledande teoriavsnittet kan TvärdraG under projekttiden sägas ha fungerat som en intermediär på den regionala nivån. TvärdraG har underlättat samverkan mellan olika aktörer genom att erbjuda processtöd. Processtödet har bestått i att projektledaren har tagit en roll som kunskapsförmedlare mellan olika grupper och som koordinator för möten och planering. TvärdraG har också bidragit till att konfigurera tillväxtaktörerna i regionen. En stor del av arbetet har ägnats åt att nå fram till en grundläggande samsyn och sedan utifrån denna definiera ett ramverk för det framtida arbetet. Dessutom har TvärdraG konfigurerat sammansättningen av aktörer i olika insatser, exempelvis genom att bidra till näringslivets deltagande i projektet Framtid Kronoberg och utökade engagemang i innovationsdagarna. Slutligen har TvärdraG också delvis fungerat som mellanhand genom att man har förmedlat finansiering från regionförbundet till delprojekt. Bidraget från projektbudgeten till processtödet för att utveckla de lokala näringslivsarenorna kan också ses som förmedling av finansiering. Forskningen visar att en välfungerande regional intermediär är en konkurrensfördel i det regionala tillväxtarbetet. Småland Business Region har en möjlighet att ta över och utveckla de funktioner som TvärdraG har haft under projekttiden och fortsätta driva utvecklingen på samma sätt. Detta är en möjlighet för den kommande regionkommunen att redan från första dagen få ett näringslivskontor med en strategi, etablerade arbetsformer och ett konkurrenskraftigt funktionssätt. Det skulle potentiellt kunna ha en betydande effekt på den regionala utvecklingen. Det är dock troligt att det är nödvändigt med en central funktion med liknande uppgifter som TvärdraGs projektledning för att fortsatt administrera och leda processen. 32

109 Titel på rapport 5.2 ÖVRIGA SLUTSATSER TvärdraG har bestått av en mycket stor projektorganisation som har koordinerat många aktörer och intressen. Projektet har diversifierats under projekttiden och anpassat sig efter dessa komplexa förutsättningar. Ett ökat fokus på processer och strukturer på bekostnad av insatser innebär däremot en risk för att delar av projektets resultat inte lever vidare. Det inskärper vikten av förankring och fortsatt hårt arbete. Projektledningens kompetens framstår som en nyckelfaktor för att projektet ändå har lyckats så pass väl Det finns en risk att delar av TvärdraG stannar på processtadiet När ansökan och projektplan skrevs fanns en ambition från regionförbundets sida att fokusera på göra insatser istället för på att bygga strukturer. Det baserades på tidigare dåliga erfarenheter av ett projekt som syftade till att skapa en ny organisation. Det är naturligt att projekt som arbetar för att bygga strukturer som sedan i sin tur ska uppfylla långsiktiga mål löper en risk att inte uppnå de tänkta effekterna om inte strukturen lever vidare. Ett projekt med fokus på konkreta insatser löper inte samma sorts risk. I TvärdraG har projektgenomförandet främst fokuserat på att bygga strukturer eftersom detta har varit den outtalade förväntningen och det identifierade behovet hos projektaktörerna. Det är också inom strukturbyggande och samverkan som projektet har nått sina främsta resultat. Detta innebär dock att det finns en risk att processer som har tagit mycket tid och energi stannar och blir vilande om de strukturer som finns på förslag inte etableras i sin helhet. Detta inskärper vikten av uthållighet och beslutsamhet i att förankra och ta nästa steg i arbetet Projektledningens kompetens har varit en nyckelfaktor för projektets framgång Mötet mellan projektplanens övervägande fokus på insatser och de existerande förväntningarna på projektet som en process har också tagit sig i uttryck i skiljelinjer bland aktörerna under projektgenomförandet. Bland annat bidrog det till att fördröja arbetet med en struktur för kommunernas näringslivsansvariga. Det bidrog också till att arbetet med marknadsföringen sjönk i intensitet efter att varumärket lanserades för att fokus flyttade till strukturarbetet. Oxford Researchs uppfattning är att projektledarens omvittnat höga kompetens och goda förmåga troligtvis är en betydande anledning till att skiljelinjerna kunde överbryggas. I förlängningen har detta varit en förutsättning för projektet att nå sina goda resultat. Det är en viktig lärdom inför framtida projektaktiviteter, både inför projektplanering och i rekryteringen av projektledare. 33

110 6. Rekommendationer Detta kapitel innehåller rekommendationer baserat på utvärderingens resultat. Rekommendationerna består av två delar. Den första riktar sig till beslutsfattare i regionen och handlar om att förvalta projektresultaten. Viktigaste punkten för beslutsfattare är att ta vara på strukturen för samverkan kring regionalt utvecklingsarbete genom att inkorporera den i regionkommunen. Den andra riktar sig till projektaktörerna och fokuserar på deras möjligheter att påverka dels projektgenomförandet under de sista månaderna, dels projektresultatens förutsättningar att leva vidare. 6.1 REKOMMENDATIONER TILL BESLUTSFATTARE Inkorporera Småland Business Region i regionkommunen Utvärderingen visar att TvärdraG har fungerat som en intermediär i det regionala utvecklingsarbetet. Det innebär att projektet har samordnat utvecklingsaktörerna, stakat ut en riktning för arbetet och bidragit till att insatser och processer kunnat finansieras. Det framgår också att denna utveckling mot ökad samverkan inte hade varit trolig utan projektet som sammanhållande kraft. Forskning har visat att en välfungerande intermediärfunktion är en konkurrensfördel. I och med att länet från 2015 blir regionkommun finns en värdefull möjlighet att redan från dag ett ha ett regionalt näringslivskontor med en struktur med etablerade och fungerande arbetsmetoder, med ett strategiskt ramverk för regionens utveckling och med förankring i både kommuner och hos företrädare för näringslivet i regionen. Att välja att inte inkorporera förslaget Småland Business Region i regionkommun innebär en risk att man måste återupprepa motsvarande process till nya kostnader och arbetstid men utan det stöd som nu finns för förslaget. Det skulle också innebära att det saknas en mottagare som kan förvalta och kapitalisera på projektets resultat Ta beslut om kommunikationsplattformen som grund för regionens varumärkesarbete Inom ramarna för TvärdraG har en kommunikationsplattform med ett varumärke tagits fram för att användas till att profilera regionen och för en ökad attraktivitet och inflyttning. Detta arbete har skett på initiativ av näringslivet. Kommunikationsplattformen är ett gediget arbete men skulle kunna ha större genomslag om den hade starkare förankring och stöd. För att arbetet för regional utveckling och attraktivitet ska bli uthålligt krävs att det finns en långsiktighet i både strategi och i finansieringen. En nyckelfaktor för att uppnå detta är att det finns stöd från beslutsfattare på regional nivå att stödja arbetet. Ett långsiktigt beslut om kommunikationsplattformens och varumärkets användning skulle utgöra en grund för ett mer systematisk arbete för regional profilering. Om det inte är möjligt att enas om den befintliga plattformens som underlag för en långsiktig satsning är förutsättningarna dåliga för att nå effekter i form av ökat antal inflyttare. Då kan det vara mer fruktbart att göra ett omtag kring kommunikationsplattform och varumärke för den regionala profileringen. 34

111 Titel på rapport 6.2 REKOMMENDATIONER TILL PROJEKTAKTÖRERNA Använd resultaten inom ökad samverkan för att synliggöra behovet av fortsatt satsning på näringslivssamverkan De främsta värden som utvärderingen har identifierat finns i de exempel på samverkan och samarbete i konkreta insatser som respondenterna för intervjuerna har kunnat ge. Exemplen visar också på behovet av projektledningen som en samordnande funktion för att få till stånd en ökad samverkan och ett förbättrat samarbetsklimat. Denna rapport lyfter flera av de exempel som respondenterna har tagit upp i avsnitt men de kan utökas och kompletteras. En sammanställning av de goda exempel som finns i form av konkreta insatser och förbättrat samarbetsklimat skulle fungera både som ett kunskapsunderlag för hur en process som TvärdraG fungerar och ett underlag för att synliggöra behovet av fortsatta satsningar på näringslivssamverkan. Sammanställningen av projektets resultat och effekter inom samverkan kan också tydliggöra hur strukturerna behöver utformas, både för projektorganisationen och för de beslutsfattare som ska ta beslut om hur projektresultaten ska förvaltas Använd olika alternativ för att förankra den regionala näringslivsarenan Det finns en stark ambition att förankra en regional arena för näringslivet lokalt i länets kommuner. Det är inte säkert att den typ av lokala näringslivsarenor som projektet har arbetat med kommer att bildas i de sista två kommunerna, Alvesta och Uppvidinge. Däremot finns andra företagarorganisationer och -nätverk som organiserar många företag i länet. Varefter den regionala arenan får fastare former och ett tydligare innehåll finns möjligheter att stärka den lokala och regionala förankringen genom att söka samarbeten, synergier och finna en nisch i förhållande till andra lokala och regionala företagarorganisationer och -nätverk Skifta fokus från att arbeta med organisering till att formulera konkreta insatser När TvärdraG initierades fanns en befogad oro att ett projekt som fokuserar på att bygga organisation inte alltid bidrar till att nå projektets syften, i det här fallet attraktivitet och inflyttning. Projektet har haft ett större fokus på frågor om struktur och organisering av utvecklingsarbetet än vad projektplanen indikerar och har ännu inte börjat påverka inflyttningen till länet. Både utvecklingsarbetets innehåll och dess organisation har ingått som frågor i utformningen av strukturer för fortsatt samverkan. Diskussionerna om innehåll har däremot vid tiden för utvärderingen ännu inte nått fram till planer för konkreta insatser. För att uppnå projektets syften är det viktigt att aktörer och arbetsgrupper så snart som möjligt övergår till att också planera för konkreta insatser. Behovet av att genomföra insatser tydliggör också varför strukturerna för fortsatt samverkan ska formaliseras och få fortsatt finansiering. 35

112 6.2.4 Förtydliga tanken bakom insatser för ökad stolthet Ett av TvärdraGs effektmål har varit att skapa stolthet som leder till att människor väljer att stanna kvar och talar gott om länet. Det har inte varit det primära resultatet av de aktiviteter som har genomförts med det uttalade syftet att uppnå målet. Om skapa stolthet ska vara en av målsättningarna i det regionala utvecklingsarbetet är det nödvändigt att förtydliga vad det innebär och hur det ska gå till. När varumärkesarbetet startades gick man igenom relevant litteratur och gjorde en översikt över liknande initiativ. En motsvarande process skulle kunna användas för att skapa systematik i hur man arbetar för att marknadsföra regionen mot de egna invånarna Ta vara på erfarenheterna från TvärdraG för att förbereda och förankra framtida projekt Tvärdrags projektorganisation har bestått av många projektmedarbetare från olika organisationer. Samtidigt har ansvaret för projektplanering och ansökan legat på en aktör, regionförbundet, och inte på dem som skulle komma att utgöra projektets arbetsgrupper. En extern projektledare fick sedan i uppdrag att implementera projektet. Det framgår av utvärderingen att dessa förutsättningar var en utmaning för projektets genomförande. Dessa erfarenheter är viktiga att ta vara på inför riggning och planering av framtida projekt. Det belyser vikten av att förankra inte bara projektets syfte utan också den konkreta projektutformningen hos samtliga som ska vara operativt aktiva i projektet. Det innebär inte bara att få ett godkännande av formuleringar och skrivningar i ansökan och projektplan utan också att tydliggöra och acceptera roller och uppgifter i projektorganisationen. Med så många inblandade aktörer och olika förväntningar kan en mer omfattande förberedande process bidra till ett smidigare projektgenomförande. 36

113 Titel på rapport 7. Bilaga 7.1 KÄLLFÖRTECKNING Referenser Tryckta källor AB Storstockholms lokaltrafik (2013). Fakta om SL och länet Tillgänglig: Acs, Zoltan J. Audretsch, David B. Braunerhjelm, Pontus Carlsson, Bo (2004). The KNowledge Spillover theory of Entrepreneurship i Small Business Economics 32, 1 (2004) pp Asheim, Björn T. Coenen, Lars (2005). Knowledge Bases and Regional Innovation Systems: Comparing Nordic Clusters i Research Policy 34 (2005), pp Cooke, Philip Uranga, Mikel G. Etxebarria, Goio (1997). Regional innovation systems: Institutional and organisational dimensions i Research Policy 29 (1997) pp Etzkowitz, Henry Klofsten, Magnus (2005). The Innovating Region: Toward a Theory of Knowledgebased Regional Development i R&D Management 35, 3, Fogelberg, Hans Thorpenberg, Stefan (2012). Regional Innovation Policy and Public-Private Partnership: The Case of Triple Helix Arenas in Western Sweden i Science and Public Policy 39 (2012), pp Johannisson B. (2000). Networking and Entrepreneurial Growth in Sexton, D.L. & Landström, H. (red), The Blackwell Handbook of Entrepreneurship. Oxford: Blackwell Kock, Henrik Wallo, Andreas (2013). Begreppet intermediär i Ljungzell, Malin [red.] (2013), Uppdrag kompetensförsörjning. Rollen som intermediär. SPeL-rapport nr 10, Jönsson, Fredrik Ljungzell, Marie (2013) Resultat från studien i två regioner i Ljungzell, Malin [red.] (2013), Uppdrag kompetensförsörjning. Rollen som intermediär. SPeL-rapport nr 10, Jönsson, Fredrik Ljungzell, Marie Andersson, Gerry Holmquist, Mats (2013). Vad kan vi lära för framtiden i Ljungzell, Malin [red.] (2013), Uppdrag kompetensförsörjning. Rollen som intermediär. SPeL-rapport nr 10,

114 Ljungzell, Malin [red.] Andersson, Gerry Holmquist, Mats Jakobsson, Erik Jönsson, Fredrik Kock, Henrik Wallo, Andreas Åberg, Carina (2013), Uppdrag kompetensförsörjning. Rollen som intermediär. SPeLrapport nr 10, Örebro: APeL FoU Lundberg, Johan (2003). Samverkan mellan forskningsinstiutioner och näringsliv en litteratursöversikt och förslag till forskningsansatser i Cerum Working Paper 59 (2003). Centrum för regionalvetenskap: Umeå Universitet. OECD (2012), OECD Territorial Reviews: Småland-Blekinge, Sweden 2012, Regional council of Southern Småland, Sweden. Powell, Walter W. Grodal, Stine (2005). Networks of Innovators in Fagerberg, J., Mowery, D.C., & Nelson, R.R. (eds.), The Oxford Handbook of Innovation. NY: Oxford University Press. Regionförbundet Södra Småland (2012) Kompetensbehovet i södra Småland Stewart, James Hyysalo, Sampsa (2008). Intermediaries, Users and Social Learning in Technological Innovation in International Journal of Innovation Management, Vol. 12, No. 3 (Sept. 2008) pp Svensson, Peter (2010). The Dynamics of Innovation and Knowledge-Based Regional Development. Linköping: Studies in Science and Technology, Dissertation No Tillväxtanalys (2010) Regioners arbetskraftsförsörjning En analys av nuvarande och framtida kompetens- och arbetskraftsförsörjning i Sveriges FA-regioner. Rapport 2010:06, Östersund Övriga källor Arbetsförmedlingen ( ). Sökande , Arbetsförmedlingens arbetslöshetsstatistik. Tillgänglig: Företagarna/Swedbank/Sparbankerna, Småföretagsbarometern HT2013 Tillgänglig: Google Analytics. Audience overview. Tillgänglig: Göteborgs stad. Trafikmängden på olika gator. Tillgänglig: Q7wD3Py8ffy9LAyACiKBCgxwAEcDQvr9PPJzU_Vzo3IsAArUieg!/dl4/d5/L2dBISEvZ0FBIS9nQSEh/ 38

115 Titel på rapport Jonsson, S. (2014). Göteborgs-Posten. Nationalencyklopedin. [ ] Malmö stad (2013). Trafikmängder på Malmös gator. Tillgänglig: Nyheterna Växjö (2013). Regionförbundet satsar på att locka storstadsbor till länet. [TV-program]. TV4, 25 januari. Tillgänglig: Radar (2013). Intervju med Karin Palmér. [radioprogram] Sveriges Radio, P4 Kronoberg 29 januari 2013 [ ]. Tillgänglig: Smålandsnytt, SVT Regionalt (2013). Regionförbundet vill vända flyttströmmen.[tv-program]. Sveriges Television, 27 januari. Tillgänglig: Swedavia (2009-). Utförligare statistisk: Malmö Airport. Tillgänglig: Kaushik, Avinas (2007). Google Analytics - Bounce Rate: The Simply Powerful Metric. Tillgänglig: Respondenter Respondent Organisation Datum Anders Unger Regionförbundet södra Småland Anne Engmann Sommer Vi Företagare i Tingsryds kommun Bengt-Göran Söderlind Markaryd kommun Camilla Simonson Tidigare Emballator Växjöplast Carl Johan Lindgren Kreation Cecilia Sandstedt Expansiva Växjö/Länsförsäkringar Eddie Hansson Älmhults kommun Elin Lindkvist Linnéuniversitetet Emma Hermansson Linnéuniversitetet Erik Wennerhag Tillväxtverket Jan Melkersson Ljungby kommun Jimmi Olsson Uppvidinge kommun Joakim Danéus Kreation

116 Karin Palmér TvärdraG Kristina Alsér Länsstyrelsen John Gustavsson Växande Älmhult Lillemor Karmenstad Lessebo kommun Marcus Brunskog Ljungby Business Arena/Brunskoggruppen Stefan Hörberg HP Tronic Thomas Carlzon IKEA AB Thomas Karlsson Växjö kommun Thomas Mattson Tingsryd Kommun Tomas Hedevik Alvesta kommun Tommy Ivarsson Tillväxtakademin

117 Titel på rapport DANMARK NORGE SVERIGE FINLAND Oxford Research A/S Oxford Research AS Oxford Research AB Oxford Research Oy Oxford Research Oy Falkoner Allé 20 Østre Strandgate 1 Box 7578 Helsinki: Kotka: 2000 Frederiksberg 4610 Kristiansand Stockholm Fredrikinkatu 61a, 6krs. Heikinkatu 7 Danmark Norge Sverige Helsinki, Suomi Kotka, Suomi Tel: (+45) Tel: (+47) Tel: (+46) office@oxfordresearch.dk post@oxford.no office@oxfordresearch.se office@oxfordresearch.fi office@oxfordresearch.fi 41

118 Regionstyrelsen Ärende 7 b TvärdraGs Next Step - projektansökan Dnr 14/0244 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att bevilja projektet TvärdraGs Next Step maximalt kr, med fördelningen kr år 2015, kr år 2016 samt kr år 2017 Att anslå medlen ur anslaget 1:1. Ärendet Regionförbundet södra Småland ansöker om kr till rubricerat projekt. Projektet pågår till Projektet är en fortsättning på tidigare projekt TvärdraG , vilket regionförbundet finansierat med kr. Syftet för TvärdraGs Next Step är att stärka och ytterligare etablera den regionala näringslivsarenan i rollen som intermediär för att därigenom kunna stimulera och samordna gemensamma initiativ för innovationshöjande och konkurrensstärkande insatser. Huvudmål är att etablera TvärdraG som en väl fungerande regional näringslivsarena för att initiera konkurrenshöjande insatser inom innovation, kompetens och ledarskap. Målgruppen utgörs framförallt av små- och medelstora företag i regionen. Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 203/14 - Tjänsteskrivelse, daterad Bilaga till tjänsteskrivelse, daterad

119 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida (30) 203 TvärdraGs Next Step - projektansökan Dnr 14/0244 Bakgrund Regionförbundet södra Småland ansöker om kr till rubricerat projekt. Projektet pågår till Projektet är en fortsättning på tidigare projekt TvärdraG , vilket regionförbundet finansierat med kr. Syftet för TvärdraGs Next Step är att stärka och ytterligare etablera den regionala näringslivsarenan i rollen som intermediär för att därigenom kunna stimulera och samordna gemensamma initiativ för innovationshöjande och konkurrensstärkande insatser. Huvudmål är att etablera TvärdraG som en väl fungerande regional näringslivsarena för att initiera konkurrenshöjande insatser inom innovation, kompetens och ledarskap. Målgruppen utgörs framförallt av små- och medelstora företag i regionen. Beslutsunderlag - Tjänsteskrivelse, daterad Bilaga till tjänsteskrivelse, daterad Beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen att besluta Att bevilja projektet TvärdraGs Next Step maximalt kr, med fördelningen kr år 2015, kr år 2016 samt kr år 2017 Att anslå medlen ur anslaget 1:1. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

120 Dnr 14/ Emelie Johansson Tjänsteskrivelse - TvärdraGs Next Step Ärendet Regionförbundet södra Småland har ansökt om kr för projektet TvärdraGs Next Step som pågår mellan Projektet bedrivs i Kronobergs län och medfinansiering söks hos Europeiska Regionalfonden. Projektet TvärdraG genomfördes och beviljades kr av regionförbundet (dnr 11/0226). TvärdraG har under sin treåriga projektperiod samordnat lokalt näringsliv, skapat intresse, engagemang, samsyn och handling i regionala utvecklingsfrågor som till exempel den egna kommunens attraktionskraft, ungdomsarbetslösheten och den framtida kompetensförsörjningen. Inom ramen för TvärdraG har lokala företagsnätverk vuxit fram i fler kommuner än tidigare, och en vision har tagits fram för ett gemensamt regionalt arbete där samtliga arenor 1 deltar. Genom projektet har näringslivet bl.a. varit en aktiv part i framtagandet av en näringslivsstrategi i det regionala arbetsmarknadsprojektet Framtid Kronoberg, agerat samtalspart i arbetet med den regionala innovationsstrategin samt tagit aktiv del i att initiera ett regionalt skola-näringslivsarbete i projektet Mot nya höjder. Näringslivet har medfinansierat projektet med sin arbetstid, närmare en halv miljon kr (2232 timmar à 220kr), vilket tyder på stort engagemang. Enligt Oxford research, vilka genomförde utvärderingen av TvärdraG , visar forskningen att en välfungerande regional intermediär är en konkurrensfördel i det regionala tillväxtarbetet. TvärdraG har under projekttiden fungerat som en intermediär på den regionala nivån. På så sätt har TvärdraG underlättat samverkan mellan olika aktörer genom att erbjuda processtöd, agerat kunskapsförmedlare mellan olika grupper och som koordinator för möten och 1 Med de lokala arenorna avses Växande Älmhult, Vi företagare i Tingsryds kommun, Ljungby Business Arena, Tillväxt Markaryd, Attraktiva Lessebo och Expansiva Växjö 1 (5) Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se

121 Dnr 14/ planering. TvärdraG har också bidragit till att konfigurera tillväxtaktörerna i regionen. En stor del av arbetet har ägnats åt att nå fram till en grundläggande samsyn och sedan utifrån denna definiera ett ramverk för det framtida arbetet. Syftet för TvärdraGs Next Step är att stärka och ytterligare etablera den regionala näringslivsarenan i rollen som intermediär för att därigenom kunna stimulera och samordna gemensamma initiativ för innovationshöjande och konkurrensstärkande insatser. Projektets huvudmål är att etablera TvärdraG som en väl fungerande regional näringslivsarena. Ett annat mål är att minst tre innovationshöjande projekt/insatser startar under eller i direkt anslutning till projekttiden (med annan finansiering). Målgruppen utgörs framförallt av små- och medelstora företag i regionen. Den regionala näringslivsarenan utgår från de lokala arenor som finns, och bygger på den vision som tagits fram i föregående projekt. TvärdraGs regionala arena kommer att dela upp ansvarsområden utifrån de olika arenornas kompetens och förutsättningar. För att skapa en hållbar struktur som varar efter projektets slut måste projektet börja med att utgå från behovet och förutsättningarna i varje lokal arena. Det innebär att samordnaren/projektledaren medverkar vid lokala träffar, för över information mellan arenorna, träffar innovationsfrämjande systemet, övriga näringslivsföreträdare för informationsöverföring, lyfter fram och tillvaratar idéer genom att hålla kontakt med koordinatorer och möjliga finansiärer och samordnar initiativ till gemensamma projekt. När aktiviteter ska genomföras finns goda möjligheter till samhandling då upparbetade forum finns för samverkan på lokal och regional nivå och mellan näringslivet och det offentliga. Ett exempel på hur rollen kan fungera är projektet Mot nya höjder under Projektet Mot Nya Höjder kommer framförallt att fokusera på aktiviteter i skolan och syftet är att stimulera och öka intresset för naturvetenskap och teknik. TvärdraGs samverkan med Mot nya Höjder bygger framförallt på näringslivets uttalade behov av kompetens inom förut nämnda områden. De skolaktiviteter som planeras i Mot Nya Höjder sker på lokal nivå i samverkan med de lokala näringslivsarenorna och TvärdraG samordnar och sprider information. Det gemensamma rymdtemat i skolaktiviteterna har också stor betydelse för samtidig informationsspridning och kunskapsöverföring om affärs- och projektmöjligheterna inom industri kopplat mot rymden. Redan i inledningsskedet av projektet påbörjas avslutningen för att säkerställa att TvärdraG kan fortsätta agera som en regional näringslivsarena även efter att projektet är avslutat. Syftet med den inledande analysen är att ta reda på vilka möjligheter och förutsättningar var och en av de lokala arenorna kan bidra med i det regionala samarbetet så att det varje arena åtar sig är väl förankrat och därigenom hållbart. Utifrån varje arenas egna förutsättningar sätter man sedan tillsammans en struktur för 2 (5)

122 Dnr 14/ det regionala samarbetet. Projektledarens roll efter projekttidens slut blir att successivt träda tillbaka i samordnarrollen. Stöd för samordning från det offentliga kommer förmodligen att behövas även framledes men den regionala arenan är också till stor nytta för det offentliga som får en värdefull speaking partner. Projektets budget ser ut som följande. KOSTNADER TOTALT Personal Köp av tjänst Investeringar Övriga kostnader OH-kostnader Bidrag i annat än pengar Summa FINANSIERING TOTALT Regionförbundet södra Småland ERUF Bidrag i annat än pengar Summa Bidrag i annat än pengar utgörs av näringslivets nedlagda tid. Överensstämmande med formella krav och grunder för prioritering Projektet överensstämmer med samtliga formella krav och de flesta grunder för prioritering. Projektet innebär att en regional näringslivsarena etableras. Potentialen för fortsättning är god men i högsta grad beroende av att processen för att lösa finansiering från och med projektslut startar tidigt i projektet. För mer information, se matris i bilaga. Jämställdhet, miljö och mångfald En Swotanalys ur ett jämställdhetsperspektiv för hela eller delar av projektet genomförs i initialskedet. Seminarier och träffar jämställdhetssäkras enligt modell som använts vid Innovationsdag Småland Utbildningsinsats genomförs med 3 (5)

123 Dnr 14/ styrgruppen med hjälp av Elsa Anderman, Rfss. Intern och extern kommunikation genomlyses av checklista för normkritisk kommunikation. Projektet kommer att lägga särskild vikt vid mångfaldsperspektivet vid inbjudningar till olika träffar och möten. TvärdraGs Next Step har inget specifikt uttalat mål angående mångfald men under TvärdraGs projekttid har näringslivet visat stort engagemang för bland annat frågan om ungdomsarbetslöshet och har också medverkat till att ta fram en näringslivsstrategi för densamma. Det finns idéer inom TvärdraG att använda dessa erfarenheter för att hitta lämpliga sätt att arbeta även med integration. Ett samarbete med mångfaldsperspektiv som redan påbörjats kallas för Ett spännande samtal och innebär att företagare och ensamkommande flyktingbarn träffas för ömsesidigt utbyte men framförallt för att delge direkt från källan vad arbetsgivare tycker är viktigt när man utbildar sig och söker jobb. En sådan regional träff har hållits och planer finns på att arrangera fler sådana samtal fast då på lokal nivå. Ett spännande samtal sker i samarbete med Länsstyrelsen. Tack vare redan upparbetade kontakter med Rymdstyrelsen och dess verksamhet kommer miljö och klimatfrågorna att lyftas som möjliga utvecklingsområden gentemot målgruppen. Konsekvensbeskrivning Ett bifall innebär att små- och medelstora företag i Kronobergs län får tillgång till en regional näringslivsarena vars arbete ökar företagens konkurrenskraft. Det innebär även att det utvecklingsarbete som påbörjats får möjlighet att fortsätta utvecklas. Utöver detta finns även en förväntan från näringslivet på en fortsättning. Bifallet påverkar som alltid tillgången på projektmedel, men projektet bedöms ha en inriktning som stämmer överens med det regionala utvecklingsprogrammet och föreslås därför prioriteras. Ett avslag innebär att projektet inte blir av då finansieringen från europeiska regionalfonden kräver medfinansiering. Det innebär även att arbetet och resultaten i projektet TvärdraG inte kommer att tas om hand regionalt. Diskussion/överväganden Projektet ligger i linje med det regionala utvecklingsprogrammet, inom området Förnyelse och dynamik när det gäller att vidareutveckla och förstärka samordningen av stödstrukturerna till nya och befintliga företagare. Utvärderingen av tidigare projekt konstaterar att det är viktigt att ta vidare goda resultat och att behovet av en välfungerande regional intermediär är en konkurrensfördel i det regionala tillväxtarbetet. TvärdraG har också fungerat som en länk för det offentliga till 4 (5)

124 Dnr 14/ näringslivet, vilket varit värdefullt när näringslivets input eller deltagande har eftersökts och därmed underlättat kontakterna med näringslivet. Beslutet föreslås förknippas med särskilda krav på uppföljning, där projektägaren förbinder sig att samla in information om deltagande företag som möjliggör djupare uppföljning också efter projekttiden, utöver den ordinarie utvärderingen. Projektet är beroende av medfinansiering från Regionalfonden, vars första utlysning ännu ej är tidssatt. Budget, omfattning av aktiviteter och projektperiod kan därmed komma att ändras. Regionförbundets medfinansiering kommer att utgå från den andel och maxsumma som tas i detta beslut. Förslag till beslut Att bevilja projektet TvärdraGs Next Step maximalt kr, med fördelningen kr år 2015, kr år 2016 samt kr år 2017 Att anslå medlen ur anslaget 1:1. 5 (5)

125 Datum Bilaga till tjänsteskrivelse Emelie Johansson Tel: Projekt: TvärdraGs Next Step Uppfyllande av krav och grunder för prioritering Formella krav JA NEJ Kommentarer Ansökan inlämnad på X regionförbundets ansökningshandlingar (komplett ifylld) Bidrar till att uppnå målen X Inom ramen för Förnyelse och dynamik i RUP Ersätter inte ordinarie verksamhet, utan adderar X Arbetar med de lokala näringlivsarenorna vilket ligger utanför ordinarie uppdrag ett mervärde Beaktar och arbetar med X Kommer att arbeta med jämställdhetsintegrering miljö, jämställdhet och mångfaldsfrågor Mätbara mål X Tydlig aktivitetsplan X Gynnar inte enbart enskild aktör, snedvrider inte konkurrensen i näringslivet Innehåller inte enbart enskilda insatser, t.ex. bok, resa, konferens etc. RFSS andel av finansieringen är rimlig X X X Arbetar med länets små- och medelstora företag genom de lokala näringslivsarenorna Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se

126 Grunder för prioritering JA NEJ Kommentarer Aktiv dialog med RFSS innan ansökan lämnats in Överensstämmer med VP 2014 Regionalt mervärde EU-, nationell eller annan finansiering X X X X Ingen tydlig koppling till VP. Planerad EU-finansiering Nytänkande (X) Fortsättning på tidigare projekt. Strukturpåverkande X En regional näringslivsarena är i längden strukturpåverkande Potential och plan för fortsättning utan projektmedel Plan/budget för uppföljning/utvärdering (krav för projekt som beviljas mer än kr) Samverkan mellan flera olika aktörer X X X Frågan om fortsatt finansiering ingår i projektet. 2 (2)

127 Regionstyrelsen Ärende 7 c Nationell strategi för främjande på lika villkor yttrande Dnr 14/0262 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att godkänna av ordförande vidtagen åtgärd att avge svar på remiss Nationell strategi för främjande på lika villkor i enlighet med upprättad handling. Ärendet Regionförbundet södra Småland har beretts möjlighet att avge yttrande över Tillväxtverkets remiss Nationell strategi för främjande på lika villkor. På grund av kort remisstid beslutade arbetsutskottet ( 204/14) att uppdra åt ordförande att avge svar på yttrande för senare godkännande i styrelsen. Föreslås att regionstyrelsen godkänner av ordförande vidtagen åtgärd att avge svar på remiss Nationell strategi för främjande på lika villkor i enlighet med upprättad handling. Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 204/14 - Nationell strategi för främjande på lika villkor remiss och yttrande

128 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida (30) 204 Nationell strategi för främjande på lika villkor - yttrande Dnr 14/0262 Bakgrund Regionförbundet södra Småland har beretts möjlighet att avge yttrande över Tillväxtverkets remiss Nationell strategi för främjande på lika villkor. Eftersom handlingen inkom sent och med en kort remisstid har inte förslag till yttrande hunnit beredas inför arbetsutskottets sammanträde. Föreslås att arbetsutskottet uppdrar åt ordförande att avge yttrande över remissen Nationell strategi för främjande på lika villkor för senare godkännande av vidtagen åtgärd i regionstyrelsen den 26 november. Beslutsunderlag - Nationell strategi för främjande på lika villkor Beslut Arbetsutskottet beslutar Att uppdra åt ordförande att avge yttrande över remissen Nationell strategi för främjande på lika villkor för senare godkännande av vidtagen åtgärd i regionstyrelsen den 26 november. Beslutsexpediering Ordförande Roland Gustbée Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

129 Dnr 14/ Elsa Anderman Tel: Förslag till remissyttrande - Nationell strategi för ett företagsfrämjande på likvärdiga villkor Bakgrund Regionförbundet södra Småland har beretts möjlighet att avge ett yttrande över Nationell strategi för ett företagsfrämjande på likvärdiga villkor Regionförbundet södra Småland är en politiskt styrd organisation som är offentligt finansierad och ägs av länets 8 kommuner och landstinget. Det övergripande uppdraget är att stärka samverkan på regional nivå och kraftfullt verka för utveckling och hållbar tillväxt i regionen. Ledorden ett gott liv i södra Småland ska genomsyra all verksamhet. Generella synpunkter Regionförbundet anser att strategin är välskriven och innehåller en bra analys. Strategin lyfter frågor av vikt för utveckling på såväl nationell, regional som kommunal nivå. Att strategin fokuserar såväl på höjda krav som på ledarskap och kunskapsutveckling ser Regionförbundet som positivt, då vi menar att endast höjda krav troligtvis inte skulle leda till jämställdhetsintegrering av de berörda verksamheterna. Att uppnå jämlik resursfördelning i det företagsfrämjande systemet kommer att kosta både tid och pengar. Det är därför viktigt att understryka att såväl styrning som stöd från nationell nivå kommer att behövas. Kunskap och inte minst resurser behöver tilldelas aktörerna för att en strukturomvandling ska kunna komma till stånd. När det gäller ansvaret för genomförandet av strategin ser vi en viss problematik med att strategin vänder sig till ett mycket brett spektra av aktörer, från nationell till 1 (5) Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se

130 Dnr 14/ kommunal nivå, då vi menar att det skapar en otydlighet i vem som har ansvaret för genomförandet. Regionförbundet menar också att strategin skulle få större vikt om näringsdepartementet stod som avsändare av/lanserade strategin. Ytterligare en aspekt vi vill belysa är den eventuella målkonflikt som skapas med andra nationella och europeiska strategier, till exempel EU2020, som prioriterar smart specialisering och att främja företag med tillväxtpotential. Riktlinjerna i dessa strategier kan gå emot åtgärdsförslagen i den nationella strategin för ett företagsfrämjande på likvärdiga villkor, som prioriterar diversifiering. Vidare utformar Vinnova just nu stöd för inkubation. Strategin för ett företagsfrämjande på likvärdiga villkor bör synkas med detta arbete samt med andra nationella strategier, för att aktörer inte ska bli överbelastade vad gäller mätningar och uppföljning. Nedan presenteras specifika synpunkter med sidhänvisning. Specifika synpunkter med sidhänvisning S.14 Utveckling i en positiv riktning : De sju första styckena pekar ut konkreta åtgärder på regional nivå genomförda av Regionförbund/Regioner. Regionförbundet föreslår att dessa stycken stryks, då de inte direkt speglar de utmaningar som tidigare tagits upp samt de aktörer som strategin vänder sig till. Om Tillväxtverket väljer att behålla styckena önskar vi en omformulering gällande Regionförbundet södra Smålands rapport Vem syns, vem hörs, vem finns? till: Syftet har varit att förse de granskade aktörerna med underlag som ska användas för att förändra arbetssätt gällande marknadsföring och kommunikation (sista meningen, femte stycket). S. 17 Mål för styrning, punkt 3: Målet nämner att konkreta mål och aktiviteter som syftar till en jämlik resursfördelning är en del av verksamheten. Vad menas med Jämlik resursfördelning i detta sammanhang? Är det att offentliga resurser till företagsfrämjande ska fördelas 50%-50% mellan kvinnor och män, 40%-60% mellan kvinnor och män eller handlar det om att minst spegla andelen företagande kvinnor och män i företagsstocken, vilket det hänvisas till i förslagen på åtgärder (se nästa kommentar)? Förtydliga detta. S. 17 Förslag på åtgärder, samtliga företagsfrämjande aktörer, punkt 2: Punkten pekar ut åtgärden Utveckla smarta mål för att nå ut till/fördela resurser till olika målgrupper. Se till att målen för olika grupper minst motsvarar andelen företagare i företagsstocken. För att verka för förändring bör målen ligga högre. Här bör tydliggöras vad som egentligen föreslås, är det att resurser fördelas minst motsvarande andelen företagare i företagsstocken eller är rekommendationen att sikta högre? Om 2 (5)

131 Dnr 14/ måluppfyllelse av mål punkt 3, Konkreta mål och aktiviteter som syftar till en jämlik resursfördelning är en del av verksamheten, ska uppnås bör rekommendationen vara att sikta högre än den nuvarande andelen i företagsstocken. Samtidigt bör det finnas en medvetenhet om risken med att sätta upp mål för medelsfördelning. Detta kan till exempel leda till att pengar låses till vissa branscher, vilket kan verka utestängande och leder inte automatiskt till att aktörer från kvinnodominerade branscher söker mer pengar. Vidare bör åtgärdsförslagen kopplade till Mål för styrning inkludera framtagande av strategier hos de företagsfrämjande aktörerna för att nå ut till olika målgrupper, vilket tidigare i strategin konstateras saknas hos flera aktörer. S.17 Regionalt tillväxtansvariga, länsstyrelser och kommuner föreslås, punkt 1 och 2: Första punkten handlar om att integrera ett genus- och mångfaldsperspektiv i styrdokument som regionala utvecklingsplaner (RUS/RUP) och landsbygdsstrategier som en del i länens långsiktiga arbete för regional tillväxt. I denna första punkt bör kommunala utvecklingsplaner också inkluderas. I den andra punkten, som handlar om att kommunernas näringslivsplaner bör kopplas till RUP/RUS och landsbygdsstrategier, bör kommunernas utvecklingsplaner i stort inkluderas. Detta då det finns många andra kommunala planer utöver näringslivsplanerna som har bäring på kvinnors och mäns företagande. S. 18, punkt 1: I punkten föreslås att sanktioner vid behov kan användas av Regeringen om utvecklingsarbete och resultat kopplade till målen för styrning uteblir, samt att premiering kan användas om utvecklingsarbetet och resultatet når över förväntan. Regionförbundet ställer sig tveksam till premiering/sanktioner i detta sammanhang. Att ställa om verksamheten kommer att ta tid och resurser behövs, vilket också konstateras i strategin. Den nationella nivån bör istället för premiering/sanktioner bistå med stöd och tillgång till kompetens så att aktörerna kan arbeta med jämställdhet som horisontellt kriterium på ett bättre sätt. Om ett premierings-/sanktionssystem utformas är det av yttersta vikt att detta görs i nära samarbete med aktörerna. S. 18, punkt 2: Här föreslås att regeringen ska ge i uppdrag till nationell myndighet att utveckla ett enhetligt uppföljningssystem för aktörer på nationell, regional och lokal nivå med gemensamma indikatorer för att följa upp resursfördelning på kön, bakgrund och ålder. Detta anser vi vara bra och av särskild vikt. S. 19, andra stycket: I texten konstateras att nationella insatser som riktas till den regionala nivån även fortsättningsvis måste bygga på dialog och samverkan. Regionförbundet vill understryka vikten i detta. 3 (5)

132 Dnr 14/ S. 20 Regeringen, myndigheter, regionalt tillväxtansvariga aktörer och kommuner föreslås, punkt 3: RegLab föreslås fungera som en arena för dialog och lärande kring likvärdiga villkor inom företagsfrämjandet. Regionförbundet instämmer i att RegLab är ett passande forum för detta. SKL generellt bör också nämnas. S. 20 Regeringen föreslås, punkt 3: Regeringen föreslås att ställa krav på och stötta de regionalt tillväxtansvariga aktörerna att skapa goda förutsättningar för ett tydligt genus- och mångfaldsmedvetet regionalt ledarskap. En del i detta ser Regionförbundet är att ta fram/tydliggöra riktlinjer för ansvarsfördelning på regional nivå. Idag upplevs direktiven till Regionförbund och Länsstyrelse många gånger ligga så pass nära varandra att gränsdragningar är svåra att göra. S. 21 Bransch, första stycket: I stycket konstateras att synen på tillväxtbranscher och kunskap om vad som är tillväxtdrivande i svenska ekonomi behöver vidgas. Här finns ett behov av ökat stöd till regionala aktörer i att ta fram mätinstrument för att mäta tillväxtbranscher på nya, mer inkluderande sätt. S. 21 Mål för bransch, samt förslag på åtgärder : I målformuleringen konstateras att samtliga branscher ska främjas på likvärdiga villkor. Åtgärdsförslagen till företagsfrämjande aktörer fokuserar dock endast på ökad kunskap och att inkludera ett genus- och mångfaldsperspektiv. I dag finns strukturella hinder för vissa branscher, till exempel när det gäller tillgång till finansiering. Dessa strukturella hinder saknar åtgärder i åtgärdsförslagen. Strukturpåverkande åtgärder som förändrade regelverk gällande tillgång till finansiering bör inkluderas för att måluppfyllelse ska kunna nås. Åtgärdsförlag gällande detta bör riktas såväl till företagsfrämjande aktörer som till regeringen. S. 21 Samtliga företagsfrämjande aktörer föreslås, punkt 2: I punkten rekommenderas att ett genus- och mångfaldsperspektiv vid finansiering av kluster och inkubatorsverksamhet ska inkluderas. Varför endast inkludera kluster- och inkubatorverksamhet och inte breddaktörer? S. 21 Regeringen föreslås, punkt 3 och 4: Regeringen föreslås att ge i uppdrag till regionalt tillväxtansvariga aktörer att ta fram handlingsplaner för hur regionala projektstöd inom 1:1 anslaget ska fördelas likvärdigt till kvinnors respektive mäns företag, samt att ge i uppdrag till länsstyrelser att ta fram handlingsplaner för hur företagsstöd inom 1:1 anslaget och inom landsbygdsprogrammet ska fördelas likvärdigt. Regionbildning pågår i flera regioner och företagsstöd inom 1:1 anslaget kommer i flera fall att flyttas över till regionalt tillväxtansvariga. Formuleringarna bör anpassas efter detta. 4 (5)

133 Dnr 14/ Bilaga 2: I bilagan beskrivs utmaningar hos Almi Företagspartner AB och NyföretagarCentrum. Aktörer som Coompanion och Drivhuset, som också erhåller offentlig finansiering till rådgivning, saknas. Varför? Bilaga 2, s. 17, stycke 5 om kluster: I stycket konstateras att informella förhandskontakter mellan tjänstemän i offentlig sektor, näringsliv och regionala politiker i bildandet av kluster kan verka missgynnande för företagande kvinnor i icke mansdominerade branscher. I Kronoberg har kluster ofta skapats genom en bottom-up process där Regionförbundet inte varit involverade i början, varför Regionförbundet inte helt delar den uppmålade bilden. Den regionala nivån skulle här kunna vara behjälplig genom att uppmuntra till gränsöverskridande samverkan när en ny konstellation vänder sig till Regionförbundet för att få stöd. Vidare ser Regionförbundet att det saknas ett resonemang i strategin om kluster som arbetsmetod. Det finns ett mervärde i att organisera kluster utifrån utpekade utmaningar istället för bransch utmaningsorienterad klustersamverkan kan leda till gränsöverskridande samverkan oberoende av kön, ursprung eller ålder. Vidare bör frågan ställas om kluster är det bästa sättet att utveckla företag inom kvinnodominerade branscher, eller om det finns andra arbetssätt som aktörerna bör satsa på för att utveckla företag i dessa branscher? Pengafördelningen mellan olika arbetssätt är en viktig fråga att diskutera med koppling till detta. Växjö den 4 november 2014 REGIONFÖRBUNDET SÖDRA SMÅLAND Roland Gustbée Ordförande regionstyrelsen Peter Hogla regiondirektör 5 (5)

134 Nationell strategi för ett företagsfrämjande på likvärdiga villkor Observera att detta är en rapportversion av strategin som ska lämnas in till regeringen våren 2015 och som innehåller ingående beskrivningar av det offentligt finansierade företagsfrämjande systemet och hur resurser fördelas. Tillväxtverket kommer också att ta fram en populärversion som ska vara enkel och lättillgänglig och som fokuserar på det prioriterade arbetet framåt. Det är populärversionen som kommer att spridas och kommuniceras.

135 Förord GD Sammanfattning Sammanfattning engelska INNEHÅLL 1 STRATEGIUPPDRAGET Bakgrund..s.3 Syfte och mål..s.3 Likvärdiga villkor. s.4 Jämställdhet, mångfald och tillväxt.....s.4 Koppling till näringspolitik, regional tillväxt och jämställdhet.. s.5 Målgrupper för strategin....s.6 Avgränsningar..s.6 Så har strategin tagits fram...s.7 Disposition....s. 7 2 UTMANINGAR I DET FÖRETAGSFRÄMJANDE SYSTEMET...s.8 Fördelning av resurser till kvinnors respektive mäns företagande....s.8 Företagare med utländsk bakgrund och unga företagare..s.10 Sammanfattning av utmaningar utifrån prioriterade områden..s.12 3 PRIORITERADE OMRÅDEN, MÅL OCH FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER.s.14 Utveckling i en positiv riktning..s.14 Integrering eller riktade insatser.....s.15 Prioriterade områden där utveckling behöver ske.. s.16 Styrning...s.16 Mål för styrning... s.17 Förslag på åtgärder. s.17 Ledarskap...s.18 Mål för ledarskap.....s.19 Förslag på åtgärder. s.19 Bransch. s.21 Mål för bransch.....s.21 Förslag på åtgärder.. s.21 Begrepp och definitioner...s.23 Referenser.....s.26 Bilaga 1: Företagsfrämjande systemet i Sverige Bilaga 2 Utmaningar i främjandesystemet utförlig beskrivning Bilaga 2: Insatser inom ramen för strategin 2 (27)

136 STRATEGIUPPDRAGET Bakgrund Uppdraget att ta fram en nationell strategi för ett företagsfrämjande på likvärdiga villkor gavs till Tillväxverket 2011 inom regeringsuppdraget att främja kvinnors företagande. Syfte och mål Strategins syfte är att bidra till en utveckling av det offentligt finansierade företagsfrämjandet på nationell, regional och lokal nivå för att nå det långsiktiga målet - att kvinnor och män, oavsett ålder och etnisk bakgrund, ska ta del av företagsfrämjande på likvärdiga villkor. Utgångspunkten är att en utveckling av likvärdiga villkor inom det företagsfrämjande systemet bidrar till hållbar tillväxt och ökad konkurrenskraft i företag och regioner. Det är viktigt att ta tillvara alla individers företagsamhet och innovationskraft - en mångfald av företagare, företagande och företagsformer bidrar till förnyelse i näringslivet. Det pågår en spännande förändringsprocess inom företagsfrämjandet på regional, kommunal och nationell nivå som behöver fortsätta att utvecklas och förstärkas. Nationella och regionala uppdrag såsom Jämställd regional tillväxt, Främja kvinnors företagande, Resurscentra för kvinnor, Jämställdhetsintegrering i myndigheter (JIM) är några exempel på verksamheter som bidragit positivt. På liknande sätt har olika program och insatser för unga företagare och företagare med utländsk bakgrund påverkat utvecklingen. Samtidigt kvarstår flera utmaningar när det gäller företagsfrämjandets kapacitet att erbjuda rådgivning, affärsutveckling, kluster- och inkubatorverksamhet samt finansiering på likvärdiga villkor till kvinnor och män som vill starta, driva eller utveckla företag. Utmaningarna är flerfaldiga men kan sorteras in i tre huvudkategorier; 1) företagsfrämjandet är uppbyggt kring traditionellt mansdominerade branscher inom industri och tillverkning, 2) ett genus- och mångfaldsperspektiv ges inte tillräcklig prioritet i styrning av verksamheterna, 3) det finns behov av ett tydligare ledarskap för förändring. Ledarskapet kan delas in i underkategorierna; a) kunskap och lärande, kommunikation och förebilder samt b) samverkan. Gemensamt för samtliga utmaningar är att ett genomgående genus- och mångfaldsperspektiv är centralt för en fortsatt utveckling. Utifrån de utmaningar som identifierats, och som beskrivs i kapitel 2 (samt mer utförligt i bilaga 2 till strategin), föreslås nedanstående områden att prioriteras i det fortsatta arbetet. På dessa områden finns mål och åtgärdsförslag. Strategin föreslås gälla under perioden : Styrning Ledarskap - a) kunskap och lärande, kommunikation, förebilder - b) samverkan Bransch 3 (27)

137 Likvärdiga villkor I strategin används begreppet likvärdiga villkor brett och det kopplas till individuella bakgrundsfaktorer såsom kön, ålder och etnisk bakgrund men också till bransch. Med likvärdiga villkor vad gäller kön, ålder och etnisk bakgrund menas att det inte ska förekomma någon otillbörlig särbehandling eller diskriminering, vare sig medveten eller omedveten, när det gäller bemötande, fördelning av resurser, kapital, rådgivning etc. som kan kopplas till företagarens kön, ålder och/eller etniska bakgrund. Likvärdiga villkor inkluderar således både ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv. Branschperspektivet har en avgörande betydelse i det offentligt finansierade företagsfrämjande systemet. Mycket pekar på att skillnader i förutsättningar för företag att ta del av företagsfrämjande är större mellan olika branscher än beroende på företagarens kön, ålder eller bakgrund. Företagsfrämjandet behöver därför utvecklas till att möjliggöra likvärdiga villkor utifrån ett branschperspektiv. Idag är det vanligast att driva företag inom tjänstedominerade sektorer, både för kvinnor och män. Det är därför viktigt att företagsfrämjandet anpassas efter de behov som finns inom de nya branscher som växer fram och till de pågående förändringar som sker i näringsliv och branschstruktur. 1 Jämställdhet, mångfald och tillväxt Sveriges ekonomi och näringslivets internationella konkurrenskraft har utvecklats väl på senare år 2. Innovation är avgörande för långsiktig produktivitetsutveckling och därmed för tillväxt och välstånd. Ett gott innovationsklimat är ett villkor för företagens konkurrenskraft. För att konkurrera i allt mer globala produktions- och innovationsnätverk krävs ständig förnyelse av erbjudanden, processer och organisation. 3 Inkludering av jämställdhets- och mångfaldsperspektiv är centralt för att bidra till förnyelseförmåga hos företag och organisationer och därmed ökad konkurrenskraft. För att kunna verka för ekonomisk förnyelse är det angeläget att aktörer inom det företagsfrämjande systemet når ut till en bredd av grupper som med olika erfarenheter och kompetenser kan utveckla företag, branscher och näringsliv. Det finns flera argument för hur jämställdhet och mångfald bidrar till att skapa bättre förutsättningar för förnyelseförmåga, tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft. I handlingsplanen för jämställd regional tillväxt lyfter regeringen 1 I strategin används begreppet kvinno- respektive mansdominerade branscher för att på ett lättförståeligt sätt beskriva en verklighet såsom den ser ut idag. Samtidigt är det viktigt att inte bidra till att skapa inlåsningseffekter kopplat till kön och bransch. Det bör betonas att kvinnor och män driver företag inom alla branscher om än i olika omfattning. Könssegregeringen i utbildnings- och yrkesval påverkar företagandet och val av bransch. Eftersom de flesta startar och driver företag där de har utbildnings- och yrkeserfarenhet är företagandet lika könsuppdelat som inom utbildningssektorn och arbetsmarknaden. Kvinnor är också i större utsträckning än män verksamma inom yrken där möjligheter och villkor för företagandet har varit begränsade. I ett längre perspektiv är det betydelsefullt att motverka könssegregering kopplat till bransch så att fler kvinnor startar företag inom mansdominerade branscher och att fler män startar företag inom kvinnodominerade branscher. Detta arbete har en stark koppling till arbetet för att bredda ungdomars utbildnings- och yrkesval samt kompetensförsörjningsfrågor. 2 Se till exempel Statsrådsberedningen 2013, Svenska framtidsutmaningar. Slutrapport från regeringens framtidskommission. Ds 2013:19. 3 Näringsdepartementet (2012) Den nationella innovationsstrategin. 4 (27)

138 fram fyra samband mellan jämställdhet och tillväxt. 4 Dessa samband kan även inkludera ett mångfaldsperspektiv: Jämställdhet/mångfald och resursutnyttjande Jämställdhet/mångfald och demokrati Jämställdhet/mångfald och regional attraktivitet Jämställdhet/mångfald och innovation Jämställdhet, mångfald och resursutnyttjande Jämställdhet och mångfald bidrar till ett mer effektivt utnyttjande av mänskliga resurser (humankapital) såsom kunskap och kompetens. Om kvinnor och män oavsett bakgrund fritt söker sig till de jobb och den utbildning de önskar utan strukturella hinder och diskriminering, bidrar det till att kunskap och kompetens utnyttjas optimalt. Det innebär att kvinnor och män deltar på arbetsmarknaden i samma utsträckning, kvinnor och män finns i de yrken som de har kompetens för och att lönerna är jämställda. Jämställdhet, mångfald och demokrati Jämställdhet och mångfald bidrar till stärkt demokrati, vilket i sin tur bidrar till att skapa förutsättningar för ökad tillväxt. Ett samhälle som välkomnar mångfald och inte utesluter människor från tillgången på kapital, nätverk, institutioner osv. bidrar till en större tillit och känsla av att vara delaktig i samhället. Tillit och mångfald i sociala kontakter ökar möjligheterna till samverkan mellan företag och offentliga aktörer och på så sätt främjas en innovativ potential i samhället. Jämställdhet, mångfald och regional attraktivitet Jämställdhet och mångfald på regional nivå kan enligt forskning bidra till att göra regionen mer attraktiv genom att locka till sig kreativa och talangfulla människor samt kunskapsintensiva företag och kapital i högre utsträckning. Regionens förmåga att konkurrera med andra länder och regioner om olika former av resurser ökar. Jämställdhet, mångfald och innovation Flera studier tyder på att mångfald bidrar till ett mer innovativt klimat, vilket i sin tur skapar förutsättningar för hållbar tillväxt och utveckling. Rent konkret kan det handla om att om fördelningen av medel till innovationer och kluster blir jämställd, kan innovationer utvecklas inom fler sektorer av arbetsmarknaden och därmed kan antalet innovationer totalt sett öka. Koppling till näringspolitik, regional tillväxt och jämställdhet Strategins inriktning och förslag till åtgärder ligger i linje med Sveriges mål för näringspolitik, regional tillväxt och jämställdhet. Såväl näringspolitik som regional tillväxtpolitik ska bidra till hållbar tillväxt där jämställdhet, integration och mångfald samt miljö är viktiga byggstenar. EU:s strategi för tillväxt och sysselsättning, EU2020, som är en viktig plattform för svensk politik, vilar på mål om smart, hållbar och inkluderande tillväxt. 5 Sveriges nationella innovationsstrategi lyfter fram mångfaldsperspektivets betydelse för innovation och kreativitet och anger att 4 Sambanden mellan jämställdhet och tillväxt i regeringens handlingsplan är hämtade från rapporten Att välja jämställdhet Tillväxtverket (2012). Sambanden grundar sig på resultatet från en forskningsöversikt, Saarinen, Hallin, Kempinsky (2011) Jämställd tillväxt (27)

139 innovation och kreativitet gynnas av möten och samarbeten mellan människor av olika kön, ålder och etnisk tillhörighet. 6 Den nationella strategin för regional tillväxt och attraktionskraft betonar att hållbarhetsperspektivet måste stärkas. Målet är att kvinnor och män, oavsett ålder och bakgrund, ska ha samma rätt och möjlighet till inflytande och tillgång till resurser i det regionala tillväxtarbetet. 7 Jämställdhetspolitikens övergripande mål är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Av de fyra delmålen relaterar strategin för företagsfrämjande på likvärdiga villkor framför allt till jämn fördelning av makt och inflytande och ekonomisk jämställdhet. 8 Målgrupper för strategin Strategin riktar sig till alla aktörer som ansvarar för eller arbetar med tillväxtfrågor, utvecklar näringslivet eller fördelar resurser till företag och företagande och som har offentlig finansiering. Det innebär således politiskt styrda organisationer, myndigheter, regionalt tillväxtansvariga aktörer, kommuner och företagsfrämjande organisationer med offentlig finansiering som verkar på lokal, regional och nationell nivå. Avgränsningar Det offentligt finansierade företagsfrämjande systemet är komplext. Ansvar och genomförande sker i ett så kallat flernivåsystem med en mängd olika aktörer på europeisk, nationell, regional och lokal nivå. Samverkan sker både mellan och inom de olika nivåerna. Det är till exempel inte ovanligt att den nationella, regionala och lokala nivån parallellt är involverade i att medfinansiera ett företags utveckling eller samverkar i satsningar på en särskild bransch eller klusterverksamhet. Dessutom har varje region sin specifika blandning av företagsfrämjande aktörer. Systemet präglas av komplexitet, heterogenitet och till viss del av otydlighet i ansvarsfördelning och transparens. 9 Strategin identifierar ett antal utmaningar samt pekar på inriktningar och förslag på åtgärder som framförallt berör offentliga aktörer på nationell och regional nivå. Regeringen är främjandesystemets främsta huvudman och har därmed en central roll. Eftersom mycket av genomförandet av företagsfrämjandet sker på regional nivå, har den regionala nivån ett särskilt fokus. Den kommunala näringslivsverksamheten är en betydelsefull del av det offentligt finansierade företagsfrämjandet men berörs översiktligt. Strategin fokuserar på offentliga insatser och fördelning av resurser som sker inom områdena rådgivning, affärsutveckling, kluster- och inkubatorverksamhet samt finansiering. De delar inom det offentligt finansierade företagsfrämjandet som uteslutande ägnar sig åt information och upplysning, som exempelvis Verksamt, eller de informations- och upplysningstjänster som Skatteverket m fl. ger till företagare omfattas inte. 6 Den nationella innovationsstrategin (2012) Näringsdepartementet. 7 Nationell strategi för regional tillväxt och attraktionskraft (2014) Näringsdepartementet Se t ex. Riksrevisionens rapport Förvaltningen av regionala projektmedel delat ansvar, minskad tydlighet? (RiR 2014:10) 6 (27)

140 Så har strategin tagits fram Strategin bygger på olika typer av kunskapsunderlag, erfarenheter av insatser som har genomförts, och på en bred dialog med olika aktörer. Tillväxtverket har finansierat och genomfört ett antal insatser inom ramen för arbetet med strategin under Insatsernas syfte har varit att bidra till en utveckling av det företagsfrämjande systemet, ge kunskap till strategin och främja dialog och lärande. Läs mer om de olika insatserna och dialogerna i bilaga 2 till strategin. Disposition Kapitel två beskriver kortfattat de utmaningar som finns inom det offentligt finansierade företagsfrämjande systemet med fokus på kvinnors företagande samt företagare med utländsk bakgrund och unga företagare. Kapitlet avslutas med en sammanfattning av utmaningar inom företagsfrämjandet kategoriserade utifrån de prioriterade områdena styrning, ledarskap och bransch. Sammanfattningen baseras på en mer utförlig beskrivning av utmaningar som finns i bilaga 2 till strategin. Kapitel tre pekar på det strategiska arbetet framåt och innehåller mål och förslag på konkreta åtgärder inom de tre prioriterade områdena. Ett genomgående genus- och mångfaldsperspektiv förslås vara centralt i det fortsatta arbetet. Tre bilagor finns till strategin: Bilaga 1 ger en kortfattad beskrivning av det offentligt finansierade företagsfrämjande systemet i Sverige och dess aktörer på nationell, regional och lokal nivå. Bilaga 2 ger en mer utförlig beskrivning av hur resurser inom det offentligt finansierade företagsfrämjandet fördelas till kvinnors respektive mäns företag samt de hinder som kvinnor som driver företag, företagare med utländsk bakgrund och unga företagare möter. Bilaga 3 beskriver insatser som har genomförts inom strategiuppdraget Längst bak finns en ordlista med förklaringar av de begrepp som används. 7 (27)

141 2 UTMANINGAR I DET FÖRETAGSFRÄMJANDE SYSTEMET Kapitlet inleds med en kort beskrivning av hur offentliga resurser fördelas till kvinnors respektive mäns företag och till branscher, samt de hinder som kvinnor som vill driva och utveckla företag, företagare med utländsk bakgrund, och unga företagare möter inom främjandesystemet. Därefter följer en sammanfattning av utmaningar inom företagsfrämjandet kategoriserade utifrån de prioriterade områdena styrning, ledarskap och bransch. Sammanfattningen baseras på en mer utförlig beskrivning av utmaningar som återfinns i bilaga 2 till strategin. Fördelning av resurser till kvinnors respektive mäns företag Tillväxtanalys har genomfört en studie som visar att under 2011 var nettokostnaden för det totala offentliga stödet till näringslivet 27,4 miljarder kronor. 10 I studien framgår det inte hur stor andel av de knappa 30 miljarderna i statligt stöd som går till företag med kvinnor respektive män i företagsledande position. Det innebär att det saknas kunskap om hur det offentligt finansierade företagsfrämjandet når kvinnors respektive mäns företag på en aggregerad nivå. En anledning är att det inte finns uppgifter om stödmottagarens kön för samtliga stöd. 11 Samtidigt finns det kunskap inom olika delområden av företagsfrämjandet som visar att en stor del av de offentliga resurserna går till mäns företag. En förklaring är att det företagsfrämjande systemet är uppbyggt kring traditionellt mansdominerade branscher inom industri- och tillverkning. Det medför att de resurser som fördelas, till exempel i form av företagsstöd, regionala projektmedel och riskkapital i högre grad går till branscher inom dessa sektorer och kommer därmed mäns företag till del i större utsträckning. Till exempel så visar en uppföljning av Tillväxtverkets beviljade medel för 2013 att cirka 85 procent av de som fick företagsinriktade ekonomiska stöd är företag som drivs av män. 12 Likaså visar en analys av beviljat företagsstöd från 1:1 anslaget Regionala tillväxtåtgärder att i absoluta tal beviljades mäns företag 1,4 miljarder kronor i företagsstöd samtidigt som kvinnors företag beviljades 116 miljoner kronor under perioden Beviljandegraden för kvinnor och män som sökte företagstöd var relativt lika men kvinnor sökte och beviljades betydligt lägre belopp än män. Den största skillnaden i fördelningen av företagsstöd mellan företag som drivs av kvinnor respektive män förklaras av branschtillhörighet respektive företagsstorlek. Kvinnor driver i högre grad än män företag i branscher som har en regional eller lokal marknad. Dessa branscher exkluderas från att ta del av vissa företagsstöd av konkurrensskäl I Tillväxtanalys studie Statligt stöd till näringslivet 2011 ingick totalt 68 stödprogram som administrerades av en rad myndigheter; ALMI, Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsdepartementet/ESF-Rådet, Boverket, AB Svensk exportkredit, Exportkreditnämnden, Exportrådet, Finansdepartementet, Försäkringskassan, Industrifonden, Jordbruksverket, Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet, Naturvårdsverket, Norrlandsfonden, Tillväxtverket, Näringsdepartementet, Riksgäldskontoret, Statens energimyndighet, SVID Stiftelsen, VINNOVA. 11 Alla myndigheter som lämnar stöd är skyldiga att lämna uppgifter till Tillväxtanalys en gång per år. Uppgiftslämnarna uppmanas då att lämna uppgifter om varje enskild stödmottagare så långt det är tillåtet eller praktiskt möjligt. En del av stöden redovisas inte till Tillväxtanalys på företagsnivå. 12 Referens tillväxtverkets uppföljning. 13 Hur kan företagsstöden bli mer jämställda? Tillväxtverket (2013). 8 (27)

142 Det finns ingen samlad bild av hur regionala projektmedel (från 1:1 anslaget Regionala tillväxtåtgärder) som beviljas till insatser för företag fördelas till kvinnors respektive mäns företag, eftersom projektmedel inte följs upp utifrån kön på nationell nivå. Flera regioner har dock börjat göra egna analyser av hur regionens projektmedel fördelas utifrån ett genusperspektiv, till exempel Kalmar, Gävleborg och Västerbotten. Analysen i Västerbotten visar att det framförallt var transportsektorn och träindustrin som beviljades regionala projektmedel. 14 Flera statliga riskkapitalfonder följer inte heller upp beviljade medel/investeringar utifrån kön, ett undantag är Norrlandsfonden där 18 procent av beviljade/investerade medel gick till kvinnors företag år ALMI uppnår med god marginal organisationens uppsatta mål vad gäller andelen kvinnor som tar del av lån, som enligt målet ska vara högre än andelen i företagsstocken. Under 2013 var andelen kvinnor som fick lån hos ALMI 30 procent respektive 36 procent för nystartade företag. Dock är lånebeloppet lägre för kvinnor än för män. 15 Exemplet ALMI illustrerar att det finns en stor skillnad mellan så kallade breddoch spetsaktörer inom det offentligt finansierade företagsfrämjandet. Breddaktörer, såsom ALMI och Nyföretagarcentrum som träffar många företagare (och potentiella företagare) och där tid och resurser för varje kund är ganska låg, har en relativt jämn fördelning av kvinnor och män bland sina kunder. Det är till exempel fler kvinnor än män sett utifrån andelen i företagsstocken som tar del av rådgivning i uppstartsfasen. 16 Spetsaktörer, som ofta har branschspecifik kompetens och träffar få kunder med mer tid och resurser per kund, har däremot betydligt fler män bland sina kunder. Samtidigt går en stor del av de offentliga resurserna till spetsaktörer. I Uppsala län gick till exempel 14 procent av den kända offentliga finansieringen till breddaktörer medan spetsaktörerna fick 86 procent. 17 En utmaning inom företagsfrämjandet, förutom att det saknas könsuppdelad statistik, är således att många verksamheter inte styrs utifrån ett genus- och mångfaldsperspektiv med tydliga mål för vad som ska uppnås. Det visar sig även genom att de horisontella kriterier som ska beaktas i EU-finansierade projekt, såsom jämställdhet och mångfald/integration, inte får genomslag i de olika företagsfrämjande verksamheter som medfinansieras med EU-medel. 18 Det gäller EU:s regionala strukturfondsprogram i stort men även de elva regionala riskkapitalfonderna, företagsstödet inom landsbygdsprogrammet liksom inkubatorverksamhet och klusterinitiativ som medfinansieras med EU-medel. 19 De flesta offentliga aktörer har någon form av regeringsdirektiv om att nå ut till olika målgrupper, arbeta för jämställdhet och mångfald, genomföra jämställdhetsintegrering med mera, men trots detta så brister implementeringen i 14 Analysen gäller projektmedel som beviljades Kommande rapport från Region Västerbotten. 15 ALMI Årsredovisning Jämställdhetsintegrering av det företagsfrämjande systemet i Uppsala län (2012) Kontigo. 18 Horisontella kriterier i de regionala strukturfondsprogrammen Tillväxtverket (2012, Info 0424). 19 Se bilaga 2 till strategin. 9 (27)

143 verksamheten många gånger. Tänkbara orsaker till detta diskuteras i strategins åtgärdsdel. Ett annat hinder för kvinnor som vill starta, driva och utveckla företag är de traditionella genusmönster som finns i samhället och som riskerar att återspeglas i den företagsfrämjande verksamheten. Det leder till att det finns attityder och föreställningar om kvinnor och män som företagare, som kan påverka i mötet med företagsfrämjande aktörer. Det finns också en risk att kunskapen är lägre om branscher där kvinnors företag i större utsträckning finns. Även attityder och värderingar om branscher, företagsform och storlek påverkar. Kunskapen om genus- och jämställdhetsfrågor varierar mellan olika företagsfrämjande aktörer på regional nivå och även mellan olika personer inom det företagsfrämjande systemet. Samtidigt finns det en utbredd uppfattning om att det företagsfrämjande systemet är jämställt och att det inte finns några särskilda hinder för kvinnor som företagare. 20 Många företagsfrämjare anser sig rikta sig till alla utan att ha strategier för att nå alla. Det medför en risk att det företagsfrämjande systemets utbud inte marknadsförs på ett strategiskt sätt till kvinnor som driver företag eller till branscher där många kvinnor driver företag. Det finns ett behov av såväl normkritisk som målgruppsanpassad kommunikation. Det finns också ett behov av förebilder och goda exempel som kan bredda synen på företagandet och vem som är företagare. Ett tydligare nationellt respektive regionalt ledarskap som driver på utvecklingen mot mer likvärdiga villkor inom företagsfrämjandet efterfrågas. Det finns också behov av en bättre samverkan mellan olika företagsfrämjande aktörer inom den regionala nivån och mellan regional nivå och lokal respektive nationell nivå. 21 Företagare med utländsk bakgrund och unga företagare Företagare med utländsk bakgrund 22 och unga företagare (18-30 år) riskerar, liksom kvinnor som vill starta, driva eller utveckla företag, att möta hinder inom företagsfrämjandet. Främjandeaktörernas ordinarie arbetsformer behöver anpassas för att erbjuda likvärdiga villkor till såväl företagare med utländsk bakgrund som till unga företagare. Det behövs ökad kunskap om målgrupperna, vilka behov som finns och hur företagsfrämjare bäst når ut till dessa grupper. Det är viktigt att konsekvent synliggöra gruppernas behov och villkor, samtidigt som det är centralt att lyfta fram att det är en heterogen grupp av företag och företagare, precis som gruppen kvinnor. Det kan dock noteras att likheterna mellan företag som leds av personer med utländsk bakgrund och företag som leds av personer med svensk bakgrund är större än skillnaderna. Företagare med utländsk bakgrund vill dock i högre utsträckning låta sitt företag växa, samtidigt som de i högre grad anger att det finns hinder för 20 Vision hållbar tillväxt (2013) Tillväxtverket 21 Vision hållbar tillväxt (2013) Tillväxtverket 22 Företagare med utländsk bakgrund definieras som en person som startar eller driver ett företag samt är född utomlands eller född i Sverige och har båda sina föräldrar födda utomlands. Företagare med utländsk bakgrund finns, precis som andra typer av företagare, i alla typer av branscher och de driver företag av olika företagsklass, i olika bolagsform med mera. Målgruppen är alltså inte homogen utan präglas av en stor variation. 10 (27)

144 företaget att växa. Det kan handla om tillgång till lån och krediter och avsaknad av nätverk. 23 Företagare med utländsk bakgrund anger också att det finns utbredda förutfattade meningar bland finansiärer och rådgivare om vad invandrare jobbar med. Normer som styr synen på vilken typ av företag som dessa personer startar, och som kan bidra till avslag på en låneansökan. 24 Intervjuer visar att företagare med utländsk bakgrund anser sig i lägre utsträckning ha tillgång till den rådgivning som krävs för att utveckla företaget. Många företagare är också positiva till det stöd man får men vill att det ska finnas mer stöd efter själva etableringsfasen. 25 Det finns behov av ökad information och marknadsföring av tillgängliga stöd som når ut till företagare med utländsk bakgrund och till nyanlända. Det finns också ett behov av förebilder och exempel som visar att det går att lyckas med sitt företagande. 26 Unga har i många fall inte hunnit skaffa sig erfarenhet av företagande och har inte kontaktnät i lika stor utsträckning som äldre, vilket ställer särskilda krav på främjandesystemet. Främjandesystemet är svårnavigerat för unga. 53 procent 27 vet inte vart de ska vända sig för att få information om att starta företag. I första hand söker de sig till släkt och vänner. Fler unga än äldre anger att de vänder sig till Arbetsförmedlingen för information om att starta företag. 28 Det behövs således bättre samordning mellan stödaktörer och framförallt en tydligare profilering av vad man som aktör erbjuder. Att hamna hos rätt aktör snabbt istället för att slussas runt i främjandesystemet kan vara avgörande för att potentialen hos unga ska tas tillvara. 29 Främjandeaktörerna behöver anpassa kommunikationen för att bättre nå ut till målgruppen unga, men även anpassa sitt erbjudande efter unga företagares behov. De finansieringslösningar som erbjuds är inte i tillräckligt stor utsträckning anpassade efter målgruppen 30. Små och flexibla tillskott har visat sig ha en stor potentiell betydelse initialt för att unga ska kunna prova på företagande och testa sina idéer. Unga efterfrågar också enklare ansökningsförfaranden och att synen på hur stödet får användas är mer flexibelt, det vill säga både kan användas för att täcka levnadsomkostnader och investeringar i företaget. 31 I likhet med företagare med utländsk bakgrund finns en hög tillväxtvilja hos unga företagare - unga företagare vill växa i större utsträckning än äldre både vad gäller omsättning och antal anställda Företagare med utländsk bakgrund Företagens villkor och verklighet Fakta och statistik (2012) Tillväxtverket. 24 Företagare med utländsk bakgrund, Entreprenörskapsbarometern (2013) Tillväxtverket. 25 Villkor och strategier för unga företagare med utländsk bakgrund (2006) Nutek. 26 Tillgången till kapital En studie om samhälls-/social företag och företagare med utländsk bakgrund (2014) Tillväxtverket. 27 Jämförande siffra för äldre är 40 procent. Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta och statistik 2013 (2013) Tillväxtverket. 28 Entreprenörskapsbarometern 2012 (2013) Tillväxtverket procent av unga (18-30 år) kan tänka sig att bli företagare, 35 procent vill helst vara företagare, men endast 4 procent är företagare idag. Av de unga som är företagare är en tredjedel kvinnor (33 procent). Det är en större andel kvinnor bland unga företagare än bland äldre. 30 Innovationssystemets stödaktörer möter unga (2012) Vinnova 31 Slutrapport följeforskning Ungas Innovationskraft (2013) Vinnova 32 Företagens villkor och verklighet (2011) Tillväxtverket 11 (27)

145 Sammanfattning Nedan ges en sammanfattning av de utmaningar som finns inom det offentligt finansierade företagsfrämjandet som helhet, och som beskrivs mer ingående i bilaga 2 till strategin. Utmaningarna är sorterade efter strategins prioriterade områden. För samtliga områden gäller att ett genus- och mångfaldsperspektiv behöver förstärkas. Styrning Det saknas en genus- och mångfaldsmedveten styrning och mål för hur resurser ska fördelas till kvinnors respektive mäns företag/företagare med utländsk bakgrund och unga företagare och/eller till olika branscher. På grund av bristande uppföljning saknas det kunskap om hur offentliga resurser fördelas till kvinnors respektive mäns företag på en aggregerad nivå. Användning av könsuppdelad statistik, samt statistik nedbruten på ålder och bakgrund, saknas eller brister inom flera delar av det företagsfrämjande systemet, liksom uppföljning av hur resurser fördelas. Följeforskning visar att horisontella kriterier såsom jämställdhet, integration och mångfald inte får genomslag i fördelningen av resurser inom EU:s regionala strukturfondsprogram. Projekten har inte integrerat de horisontella kriterierna i affärs- och verksamhetsutvecklingen och därmed inte heller i tillväxtarbetet. De elva regionala riskkapitalfonderna brister i att ta hänsyn till horisontella kriterier. Varken urval eller förvaltning av portföljbolag genomförs utifrån horisontella kriterier. Inga tydliga krav ställs från regionala finansiärer. Endast en liten andel av ansökningarna till företagsstöd inom landsbygdsprogrammet kommer från kvinnor. Handläggare uppger att det är svårt att ta hänsyn till horisontella kriterier i handläggningen av företagsstöd och efterfrågar tydligare instruktioner. Ledarskap Ledarskap delas in i underkategorierna a) kunskap och lärande, kommunikation, förebilder samt b) samverkan Kunskap och lärande, kommunikation, förebilder Det finns attityder, normer och värderingar inom företagsfrämjandet som i större utsträckning är begränsande för kvinnor, unga och personer med utländsk bakgrund, och som riskerar att påverka i mötet med företagsfrämjande aktör. Kunskap om genus- och mångfaldsfrågor varierar mellan företagsfrämjande organisationer. Många företagsfrämjande aktörer upplever att företagsfrämjandet är jämställt och jämlikt och att det inte finns några specifika hinder för kvinnor, företagare med utländsk bakgrund eller unga företagare. Företagsfrämjandet riktar sig till alla utan strategier att nå alla. Många företagsfrämjare anser sig vara öppna för alla typer av företag oavsett fas, storlek, bransch och vem som driver företaget. Samtidigt finns inte tydliga strategier för hur man ska kommunicera och nå ut till olika målgrupper. Det behövs ökad kunskap om olika målgruppers villkor och behov för att kunna profilera sig och nå ut med erbjudanden. Det finns ett behov av förebilder och goda/lärande exempel som visar på bredden i företagandet och synliggör såväl kvinnors företagande som företagare med utländsk bakgrund och unga företagare. Förebilder som bidrar till att öka kunskap, motverka förutfattade meningar och inspirera till företagande. 12 (27)

146 Samverkan Samverkan mellan aktörer och funktioner både inom nationell och regional nivå och mellan nivåerna kan utvecklas. Ett tydligare nationellt och regionalt ledarskap efterfrågas för att i större samverkan driva en utveckling av främjandesystemet mot likvärdiga villkor. Brist på samverkan och nätverkande gör att erfarenheter och lärande från tidigare arbete riskerar att stanna inom organisationer, och kunskapsöverföring av metoder och goda exempel mellan organisationer hindras. Tillgång till affärsnätverk efterfrågas. Existerande nätverk består i hög grad av män och kan upplevas som mer svårtillgångliga för kvinnor som driver företag. Även företagare med utländsk bakgrund och unga företagare har behov av tillgång till nätverk för erfarenhetsutbyte och affärsmöjligheter. Bransch I de fall där uppföljning görs utifrån könsuppdelad statistik kan vi se att resurser i stor utsträckning fördelas till mansdominerade branscher inom industri och tillverkning. De statliga 1:1 anslaget, som är ett viktigt instrument för att uppnå målet med regional tillväxtpolitik, går i hög utsträckning till mäns företag och mansdominerade branscher. 33 Det finns en skillnad mellan så kallade breddaktörer och spetsaktörer i det företagsfrämjande systemet. Breddaktörer, som ger ett generellt stöd oavsett bransch och som träffar många företagare (eller potentiella företagare) vid få tillfällen och där tidsåtgången för varje kund är låg, har en relativt jämn fördelning mellan kvinnor och män. (Andelen kvinnor som tar del av rådgivning är större än andelen män sett till hela företagspopulationen, framförallt i uppstartsfas). Däremot har spetsaktörer, som ofta har branschspecifik kompetens och som träffar få kunder och lägger ned mycket tid och resurser på varje kund, betydligt fler män bland kunderna. En stor del av de offentliga resurserna går till spetsaktörer. Inkubatorverksamhet och satsningar på klusterinitiativ är i hög utsträckning inriktade mot branscher inom industri och tillverkning där mäns företag dominerar. Direktiv, mål och strategier för att nå ut till kvinnor som driver företag brister. Statligt riskkapital kommer i stor utsträckning mäns företag och mansdominerade branscher till del. Direktiv, mål och strategier för att nå ut till kvinnors företag brister. Näringsgrensindelningen, SNI, har trubbiga branschindelningar framförallt inom tjänstesektorer, och det är vanligare att kvinnor driver företag i okänd bransch. Det bidrar till osynliggörande och lägre kunskap om kvinnors företagande och branscher där kvinnor i hög utsträckning driver företag. Kunskap om produkter (varor och tjänster) och företagande i branscher inom tjänstedominerade sektorer riskerar att vara lägre hos företagsfrämjande aktörer än kunskap om branscher inom industri och tillverkning. Attityder och värderingar kopplat till bransch och företagsform/-storlek riskerar att hindra kvinnors företagande i större utsträckning. Detsamma gäller för företagare med utländsk bakgrund och unga företagare. 33 1:1 anslaget Regionala tillväxtåtgärder omfattar regionala projektstöd och företagsstöd. 13 (27)

147 3 PRIORITERADE OMRÅDEN, MÅL OCH FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER UTVECKLING I EN POSITIV RIKTNING På många håll i landet pågår ett förändringsarbete för ett företagsfrämjande på likvärdiga villkor. Olika insatser under de senaste åren har lett till ett ökat medvetande om villkoren i företagsfrämjandet och behovet av förändring. Det finns många initiativ att lära och inspireras av. Bland annat har flera län/regioner kommit långt i sin förändringsprocess. Kalmar, Gävleborg och Västerbotten arbetar till exempel med att jämställdhetsintegrera hanteringen av företagsstöd och projektmedel för att i större utsträckning nå både kvinnors och mäns företag. Region Västerbotten är också en av flera regioner som har integrerat ett genusperspektiv i sin regionala utvecklingsstrategi (RUS). Västra Götalandsregionen har samlat regionens aktörer för gemensamma rundabordssamtal om rådgivning till kvinnors och mäns företagande, vilket också har bidragit till gemensamt lärande och en ökad samverkan. Region Uppsala har byggt upp forum för dialog och ökad samverkan mellan de företagsfrämjande aktörerna, i syfte att utveckla likvärdiga villkor inom främjandet. Region Dalarna har medvetet strävat efter en breddad syn på tillväxtföretagande genom sina satsningar på besöksnäringar. Länsstyrelsen i Västmanland strävar efter att bygga upp ett gemensamt uppföljningssystem på regional nivå som ska säkerställa en långsiktig och mer jämlik resursfördelning till företag. Vissa regioner har arbetat särskilt med normkritisk kommunikation eller kommunikation med ett genus- och mångfaldsperspektiv. Till exempel har Region Värmland tagit fram publikationen Schyst! Framgångsfaktorer för jämlik kommunikation 34. Södra Småland har i rapporten Vem syns, vem hörs, vem finns? 35 låtit analysera bland annat marknadsföring och kommunikation hos flertalet av de företagsfrämjande aktörerna i regionen. Syftet har varit att synliggöra dolda föreställningar inom den företagsfrämjande verksamheten. Det här är några exempel på det positiva förändringsarbete som pågår. Även kommuner, länsstyrelser, företagsfrämjande organisationer och myndigheter är inne i en process att utveckla sin verksamhet så att företagare kan ta del av den på likvärdiga villkor. Samtidigt är det viktigt att betona att den positiva utvecklingen kräver fortsatt arbete, fortsatta insatser samt resurser för att förändringsarbetet ska hålla fokus. Alla företagsfrämjande aktörer som har offentlig finansiering har ett ansvar att utifrån sina förutsättningar medverka till att arbetet drivs framåt. En strategi som strävar efter att omfatta hela det offentligt finansierade företagsfrämjandet blir till sin karaktär övergripande. En stor del av åtgärdsförslagen i detta kapitel är formulerade så att alla aktörer kan arbeta efter dem. Det innebär att vissa av de strategiska inriktningarna och åtgärdsförslagen som pekas ut måste lyftas hem till den egna organisationen och konkretiseras utifrån organisationens specifika förutsättningar. Det kan handla om att ta fram mer detaljerade handlings- och åtgärdsplaner på organisationsnivå utifrån de 34 Schyst! (2014) Region Värmland. 35 Vem syns, vem hörs, vem finns? (2014) Kontigo. 14 (27)

148 strategiska inriktningarna. Eller att implementera metoder för uppföljning utifrån könsuppdelad statistik, eller metoder för jämställdhetsintegrering. Andra förslag i strategin riktar sig till specifika aktörer och en del av dem kräver att regeringen eller någon annan aktör tar initiativ till nya uppdrag eller genomför en större förändring. Integrering eller riktade insatser Bör ett fortsatt utvecklingsarbete inom företagsfrämjandet inriktas mot att införliva ett genus- och mångfaldsperspektiv i all företagsfrämjande verksamhet eller är riktade insatser till vissa målgrupper viktiga även i fortsättningen? Tillväxtverket gör bedömningen att huvudinriktningen fortsatt bör vara att utveckla det företagsfrämjande systemet så att det erbjuder likvärdiga villkor för alla företagare genom att införliva ett genus- och mångfaldsperspektiv i allt företagsfrämjande arbete. Målet är att ett genus- och mångfaldsarbete ska vara en beständig och naturlig del av samtliga företagsfrämjande aktörers dagliga arbete och en del i verksamhetens kvalitetsutveckling. För att nå dit behövs särskilda nationella och regionala satsningar för att förstärka ett genus- och mångfaldsperspektiv och för att arbeta med jämställdhetsintegrering och mainstreaming av integration i det regionala tillväxtarbetet. 36 Det behövs öronmärkta resurser för att stödja ett implementeringsarbete och särskilt avsatta resurser för kunskapsutveckling, lärande samt metod- och processtöd. Samtidigt är det avgörande att samtliga kommande regeringsuppdrag, myndighetsuppdrag, regionala och lokala satsningar inom näringslivsutveckling och regional tillväxt omfattar ett genus- och mångfaldsperspektiv. Med andra ord bör ett genus- och mångfaldsarbete inte enbart bedrivas i projektverksamhet och som särskilda satsningar. Risken med en projektifiering är att arbetet inte blir hållbart i organisationen och att det avstannar när jämställdhets- och mångfaldssatsningen avslutas och finansiering saknas. En annan risk är att det uppstår målkonflikter mellan riktade uppdrag och insatser som har ett tydligt genus- och mångfaldsperspektiv, och uppdrag och insatser som saknar perspektivet. Slutligen är det också viktigt att uppmärksamma att även om ett integrerat genusoch mångfaldsperspektiv i allt företagsfrämjande arbete är huvudinriktningen kan det i vissa fall vara motiverat med riktade insatser för vissa grupper av företagare/potentiella företagare som idag får sämre tillgång till företagsfrämjandet. Det kan till exempel handla om riktade insatser för att utveckla kunskap eller samarbeten för att finansiering ska nå vissa målgrupper, såsom unga företagare eller företagare med utländsk bakgrund. Skälet är att det tar tid att förändra på struktur- och systemnivå och så länge det finns grupper som inte bedöms ha likvärdiga villkor kan riktade insatser för dessa grupper behövas på kort sikt. 36 Mainstreaming av integration i tillväxtpolitiken. Varför och hur - en introduktion (2014) Tillväxtverket. Mainstreaming är ett annat ord för integrering. 15 (27)

149 PRIORITERADE OMRÅDEN DÄR UTVECKLING BEHÖVER SKE Styrning En sammanhållen och strategisk styrning är avgörande för att utveckla det företagsfrämjande systemet så att det gynnar kvinnors och mäns företag likvärdigt, oavsett ålder, bakgrund och bransch. För att uppnå likvärdiga villkor och skapa goda förutsättningar för konkurrenskraft och tillväxt behöver styrningen utgå ifrån ett genus- och mångfaldsperspektiv. Regeringen har som främjandesystemets främsta huvudman ett särskilt ansvar för systemets styrning. Regeringen har möjlighet att genom förordningar, regleringsbrev, ägardirektiv, villkorsbeslut med mera tydliggöra vad som förväntas och krävs av de aktörer som förfogar över offentliga resurser för företagsfrämjande. Samtidigt har offentligt finansierade aktörer ett ansvar att styra verksamheten i enlighet med de direktiv som finns. Flertalet offentligt finansierade företagsfrämjande aktörer har direktiv för styrning som i någon form innefattar genus- och mångfaldsfrågor. Direktiven kan bland annat handla om att vissa målgrupper, såsom kvinnor som driver företag och företagare med utländsk bakgrund, ska prioriteras. ALMI ska till exempel prioritera att nå kvinnor och personer med utländsk bakgrund med sina erbjudanden, där målet är att nå en större andel kvinnor och personer med utländsk bakgrund än vad som finns inom företagsstocken. Det kan även handla om att följa upp verksamheten utifrån kön, ålder och bakgrund, att arbeta med jämställdhetsintegrering med mera. Liknande direktiv finns för flertalet aktörer, men trots det så fungerar i många fall inte styrningen och implementeringen i verksamheten brister eller uteblir. En viktig orsak är att resultat av genus- och mångfaldsarbete inte prioriteras eller efterfrågas och därmed inte följs upp i tillräckligt omfattning. Det bidrar till att andra mål för verksamheten i praktiken blir viktigare. Det blir heller inga tydliga konsekvenser för de företagsfrämjande aktörer som inte uppvisar resultat av sitt arbete för att uppnå likvärdiga villkor i sin företagsfrämjande verksamhet. Premiering och/eller sanktioner är styrmedel som sällan används som en del i styrprocessen. En annan viktig orsak är att kvalitets- och verksamhetsutveckling, som integrering av ett genus- och mångfaldsperspektiv innebär, sker i en lärandeprocess som behöver process- och metodstöd och där särskilda resurser för kunskapsutveckling och implementering behöver avsättas. När ett sådant stöd saknas riskerar ett utvecklingsarbete att inte få fäste i verksamheten/organisationen. 37 Ytterligare en orsak till bristande implementering av ett genus- och mångfaldsperspektiv i den företagsfrämjande verksamheten kan vara att de direktiv som finns inte är tillräckligt tydliga. 37 Se tex. Att spränga normer om målstyrningsprocesser för jämställdhetsintegrering (2009) Eva Wittbom. 16 (27)

150 Mål för styrning Utifrån de utmaningar som beskrivits i strategin föreslås följande mål fram till 2020: Samtliga offentligt finansierade företagsfrämjande aktörer på nationell, regional och lokal nivå har integrerat ett genus- och mångfaldsperspektiv i all sin företagsfrämjande verksamhet. Könsuppdelad statistik används för att följa upp och förändra hur resurser fördelas till kvinnors respektive mäns företag. Den statistik som tas fram ska också vara nedbrytbar på ålder och utländsk bakgrund. Konkreta mål och aktiviteter som syftar till en jämlik resursfördelning är en del av verksamheten och har sin utgångspunkt i en genus- och mångfaldsmedveten analys av statistik och kartläggningar. Förslag på åtgärder Samtliga företagsfrämjande aktörer föreslås 38 Se till att aktivt följa de krav och direktiv som gäller för offentlig verksamhet avseende styrning och uppföljning utifrån ett genus- och mångfaldsperspektiv. Se det som en del i kvalitets- och verksamhetsutvecklingen och som ett led i att verka för hållbar tillväxt och ökad konkurrenskraft i företag och regioner. Utveckla smarta (specifika, mätbara, accepterade, realistiska, tidsbundna) mål för att nå ut till/fördela resurser till olika målgrupper. Se till att målen för olika grupper minst motsvarar andelen företagare i företagsstocken. För att verka för förändring bör målen ligga högre. Följ upp och säkerställ att aktörer som hanterar eller medfinansierar strukturfondsmedel tar hänsyn till de krav som horisontella kriterier medför gällande jämställdhet, mångfald och integration. 39 Regionalt tillväxtansvariga, länsstyrelser och kommuner föreslås Integrera ett genus- och mångfaldsperspektiv i styrdokument som regionala utvecklingsplaner (RUP/RUS) och landsbygdsstrategier som en del i länens långsiktiga arbete för regional tillväxt. Integrera ett genus- och mångfaldsperspektiv i kommunala näringslivsplaner och strategier som en del i det långsiktiga arbetet för tillväxt. Kommunernas näringslivsplaner bör kopplas till de regionala utvecklingsplanerna (RUP/RUS) samt landsbygdsstrategier. Regeringen föreslås Ställa tydligare krav på att offentligt finansierade aktörer med uppgift att främja företagande sätter upp mål för fördelning av resurser till kvinnors 38 Med samtliga företagsfrämjande aktörer avses alla företagsfrämjande aktörer som har offentlig finansiering, såsom myndigheter, regionalt tillväxtansvariga aktörer, länsstyrelser, företagsfrämjande organisationer, kommuner m fl. 39 I den nya strukturfondsperioden heter det horisontella principer istället för kriterier. Mångfald och integration har bytts ut mot icke-diskriminering. Tillgänglighet är ett nytt kriterium som tillkommit. 17 (27)

151 respektive mäns företag, samt för företagare med utländsk bakgrund och unga företagare, samt använder sig av könsuppdelad statistik, följer upp hur resurser fördelas och analyserar utfall. Kraven bör formuleras i gällande styrdokument; såsom regleringsbrev till myndigheter, villkorsbrev till regionalt tillväxtansvariga aktörer, ägardirektiv till ALMI, statliga riskkapitalfonder med mera. Efterfråga redovisning av resultat och samla in utfall för analys. Om utvecklingsarbete och resultat uteblir i organisationen, alternativt implementeras med gott resultat, kan premiering/sanktioner vid behov användas. Ge i uppdrag till nationell myndighet att utveckla ett enhetligt uppföljningssystem för aktörer på nationell, regional och lokal nivå med gemensamma indikatorer för att följa upp resultat av insatser och resursfördelning uppdelat på kön, bakgrund och ålder. I uppdraget inkluderas att ta fram enhetliga definitioner så att jämförelser kan göras över tid och mellan aktörer om hur företagsfrämjande insatser når företag, utifrån kön, ålder och bakgrund. Se över förordning (2007:713) om regionalt tillväxtarbete så att den innehåller ett tydligt genus- och mångfaldsperspektiv. Det innebär till exempel att ansvaret att ta fram regional utvecklingsplan/-strategi även omfattar ansvaret att ett genus- och mångfaldsperspektiv ska integreras samt omfatta konsekvensbeskrivningar för hur insatser främjar företagande hos olika målgrupper, sett till kön, ålder och bakgrund. Förtydliga ansvaret hos regionalt tillväxtansvariga aktörer att arbeta för att uppnå ett likvärdigt företagsfrämjande. Det bör även ingå i regionalt tillväxtansvariga aktörers lärplaner. Ställa tydligare krav på att de horisontella kriterierna (där jämställdhet och integration/mångfald ingår) ska få genomslag i hanteringen av EU-medel, landsbygdsprogram med mera. Efterfråga årlig redovisning av resultat och använd premiering/sanktioner vid behov. Ledarskap Att leda och styra i ett flernivåsystem med en stor mängd aktörer på nationell, regional och lokal nivå ställer särskilda krav på dialog och samverkan. Här har regeringen, nationella myndigheter, regionalt tillväxtansvariga aktörer, länsstyrelser och kommuner en viktig uppgift utifrån sina specifika roller. Idag upplevs ledarskapet många gånger som splittrat. De regionalt tillväxtansvariga aktörerna efterfrågar ett starkare och mer samlat nationellt ledarskap, och på regional nivå efterfrågas att de regionalt tillväxtansvariga aktörerna har en mer samlad och tydlig ledarroll för att driva det regionala tillväxtarbetet framåt. I många regioner brister samverkan mellan den regionala nivån och den lokala nivån, trots att kommunerna har en viktig roll i främjande- och tillväxtarbetet. Det behövs en struktur för samverkan mellan den nationella och regionala nivån och mellan den regionala och lokala nivån, där regeringen, nationella myndigheter, regionalt tillväxtansvariga aktörer och kommuner kan föra en dialog kring frågor som rör utvecklingen av ett genus- och mångfaldsmedvetet företagsfrämjande- och tillväxtarbete. 18 (27)

152 De regionalt tillväxtansvariga aktörerna bör uppmuntras till att ta ett större ansvar för att leda arbetet på regional nivå genom att samverka med företagsfrämjande organisationer, branschorganisationer, ideella organisationer och kommuner för att på så sätt skapa regionala forum och nätverk för erfarenhetsutbyte och lärande. Det krävs att nationella myndigheter är lyhörda, flexibla och dialoginriktade gentemot aktörer på den regionala nivån. Nationella uppdrag behöver anpassas efter olika regionala förutsättningar och behov. Nationella insatser som riktas till den regionala nivån måste även fortsättningsvis bygga på dialog och samverkan. Att implementera ett genus- och mångfaldsperspektiv i en verksamhet är en lärandeprocess som behöver metod- och processtöd, och som med fördel genomförs i dialog med andra aktörer inom det företagsfrämjande systemet. Därför är det viktigt att som en del i ett medvetet och framåtsyftande ledarskap satsa resurser på lärande, kunskapsspridning och dialog. Det finns också behov av att ta fram olika typer av kunskapsunderlag och analyser, såsom till exempel bransch- och målgruppsanalyser som innehåller ett genus- och mångfaldsperspektiv, statistik med mera. Även detta kräver resurser för att det ska leda till förändring och faktiska resultat. Ett gott ledarskap förstår att kommunicera genus- och mångfaldsmedvetet, och att arbeta med lärande exempel och förebilder. Normkritisk kommunikation bidrar till att förändra stereotypa attityder och värderingar. Mål för ledarskap Utifrån de utmaningar som beskrivits i strategin föreslås följande mål fram till 2020: Samverkan - Ett genus- och mångfaldsmedvetet ledarskap som driver på förändring, utveckling och samverkan inom företagsfrämjandet så att företagare tar del av resurser på likvärdiga villkor. Kunskap och lärande, kommunikation och förebilder - Utveckling baseras på kunskapsunderlag som innehåller ett genus- och mångfaldsperspektiv, och sker genom dialog och lärande. - Kommunikationen utgår ifrån ett genus- och mångfaldsperspektiv. - Förebilder lyfts fram för att bredda synen på företagare/företagandet, motverka stereotypa föreställningar och inspirera till entreprenörskap och företagande. Förslag på åtgärder Samtliga företagsfrämjande aktörer föreslås Arbeta utifrån ett genus- och mångfaldsperspektiv i kommunikation, affärsrådgivning och kundbemötande. Att vid verksamhetsprioriteringar utgå ifrån kartläggningar och analyser av branscher, målgrupper, med mera som innehåller ett genus- och mångfaldsperspektiv. 19 (27)

153 Samordna uppdrag och insatser, skapa mötesplatser för lärande och erfarenhetsutbyte med fokus på att skapa likvärdiga villkor inom företagsfrämjandet. Ställa krav på att eventuella stödmottagares insatser ska utformas och redovisas utifrån ett genus- och mångfaldsperspektiv. Använda ett genus- och mångfaldsperspektiv vid offentlig upphandling av varor och tjänster inom företagsfrämjandet, som kan omfatta konsekvensanalyser för olika grupper av företagare. Vid upphandling av affärsrådgivarfunktioner bör krav ställas på genus- och mångfaldskompetens hos leverantören av tjänster. Lyfta fram och sprida lärande exempel, metoder och förebilder. Till exempel framgångsrikt genus- och mångfaldsarbete inom företagsfrämjandet, som bidrar till att synliggöra olika typer av företagare, företagsformer, branscher osv. och som bidrar till att bryta stereotypa normer och föreställningar kring företagande. Regeringen, myndigheter, regionalt tillväxtansvariga aktörer och kommuner föreslås Vidareutveckla formerna för samverkan och dialog mellan, dels regionalt tillväxtansvariga aktörer och nationella myndigheter, dels regionalt tillväxtansvariga aktörer och kommuner i syfte att utveckla företagsfrämjandet mot likvärdiga villkor. Använda Forum för regional tillväxt och attraktionskraft som en arena för dialog och lärande kring likvärdiga villkor inom företagsfrämjandet. Förstärk RegLab som forum för lärande och strategiskt kunskaps- och erfarenhetsutbyte för att nå ett genus- och mångfaldsmedvetet främjandeoch tillväxtarbete. Regeringen föreslås Ge ett samordningsuppdrag till en nationell myndighet som omfattar kunskapsutveckling, metod- och processtöd samt dialog och lärande för att stödja implementering av nya arbetssätt och metoder i syfte att uppnå ett likvärdigt företagsfrämjande på regional nivå. Ge i uppdrag till regionalt tillväxtansvariga aktörer att leda och samordna det regionala tillväxtarbetet för att uppnå ett likvärdigt företagsfrämjande. Ställa krav på och stötta de regionalt tillväxtansvariga aktörerna att skapa goda förutsättningar för ett tydligt genus- och mångfaldsmedvetet regionalt ledarskap. Att vid behov och i mindre skala fortsätta med riktade satsningar till vissa målgrupper i ett övergångsskede. Detta för att kompensera för att det är tidskrävande att implementera ett genus- och mångfaldsperspektiv i företagsfrämjande verksamhet. 20 (27)

154 Bransch Synen på tillväxtbranscher och kunskap om vad som är tillväxtdrivande i svensk ekonomi behöver vidgas om målen för hållbar tillväxt i EU 2020 och i svensk närings- och tillväxtpolitik ska uppnås. I en global ekonomi med hög omvandlingstakt växer nya branscher snabbt fram och näringslivet är i ständig förändring. Tjänstesektorerna växer mest i Sverige besöksnäringarna och kulturella och kreativa näringar är exempel på näringar som haft en god tillväxt under senare år. Företagsfrämjande aktörer behöver kunskap om nya branscher, marknadslogiker och affärsmodeller för att bidra till företags utveckling och tillväxt. Mål för bransch Utifrån de utmaningar som beskrivits i strategin föreslås följande mål fram till 2020: Det finns god kunskap om samtliga branscher, inklusive nya och tjänstebaserade branscher och de främjas på likvärdiga villkor, oavsett företagarens kön, ålder och bakgrund. Förslag på åtgärder Samtliga företagsfrämjande aktörer föreslås Att fortsätta att utveckla kunskaper om nya branscher, affärsmodeller och kommunikationsstrategier som globaliseringen för med sig (ex digitalisering som möjliggör andra former av kund- och leverantörsrelationer via Internet) och den potential till internationalisering som följer, så att fler hållbara och lönsamma företag kan utvecklas. Inkludera ett genus- och mångfaldsperspektiv vid finansiering av klusteroch inkubatorsverksamhet. Gör satsningar inom branscher där många kvinnor driver företag, exempelvis inom kulturella och kreativa näringar, besöksnäringar med flera. Regeringen föreslås Fortsätta att utveckla förordningarna för företagsstöd så att de i större utsträckning är anpassade även till branscher där många kvinnor driver företag. Sätta kvantitativa mål för fördelningen av företagsstöd och projektmedel som minst motsvarar andelen företag som drivs av kvinnor respektive män i företagsstocken. För att verka för förändring bör målen ligga högre. Ge i uppdrag till regionalt tillväxtansvariga aktörer att ta fram handlingsplaner för hur regionala projektstöd inom 1:1 anslaget ska fördelas likvärdigt till kvinnors respektive mäns företag. Ge i uppdrag till länsstyrelser att ta fram handlingsplaner för hur företagsstöd inom 1:1 anslaget och företagsstöd inom landsbygdsprogrammet ska fördelas likvärdigt till kvinnors respektive mäns företag. Genomföra nationella satsningar på kluster- och inkubatorsverksamhet med ett genus- och mångfaldsperspektiv. Ge uppdrag till Statistiska Centralbyrån (SCB) att, i samarbete med motsvarande part i andra EU-länder och inom FN, utveckla SNI-koderna, så 21 (27)

155 att de bättre förmår att följa utvecklingen i nya branscher och ger en relevant spegling av näringslivsstrukturen. 22 (27)

156 BEGREPP OCH DEFINITIONER Det företagsfrämjande systemet Ett samlingsbegrepp för samtliga företagsfrämjande aktörer som verkar i samhället, vilket även omfattar regionalt tillväxtansvariga aktörer och nationella myndigheter. Denna strategi fokuserar på de delar inom det företagsfrämjande systemet som finansieras helt eller delvis med offentliga medel. EU: s regionala utvecklingsprogram EU: s regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning tillför resurser till det regionala tillväxtarbetet och omsätts i olika projekt i regionerna. 40 EU: s sammanhållningspolitik EU:s sammanhållningspolitik, det vill säga den regionala tillväxtpolitiken inom EU, är och ska vara en integrerad del i den svenska regionala tillväxtpolitiken. Ett viktigt instrument för detta är de så kallade strukturfondsprogrammen, som tillför resurser till det regionala tillväxtarbetet och omsätts i olika projekt i regionerna. 41 Företagsfrämjande aktörer Organisationer och myndigheter som erbjuder olika tjänster så som exempelvis rådgivning, finansiering eller inkubatorsplats för kvinnor och män som vill utveckla sina företag eller starta företag. Denna strategi fokuserar på företagsfrämjande aktörer som finansieras helt eller delvis med offentliga medel. Företagsstöd Företagsstöd är ett samlingsnamn för Regionalt investeringsstöd (RIS), Regionalt bidrag till företagsutveckling, Såddfinansiering och Stöd till Kommersiell service. Stödet söks hos länsstyrelsen, regionförbund/samverkansorgan eller hos Tillväxtverket. 42 Genusperspektiv Analys av företeelser, förhållanden och processer i samhället utifrån ett perspektiv som tar hänsyn till att relationer mellan kön kan inverka även i till synes könsneutrala sammanhang. Genusperspektiv uppmärksammar även att föreställningar om kön skapar systematisk ojämlikhet mellan könen. 43 Hållbar tillväxt Den ekonomiska tillväxten är hållbar när vi kan tillfredsställa våra behov idag, ekonomiskt, miljömässigt och socialt, samtidigt som vi ger förutsättningar för kommande generationer att tillgodose sina behov. För att kunna möta samhällsutmaningar av olika slag, allt från klimatförändringar till åldrande befolkning, och för att inte förlora sin konkurrenskraft behöver regioner ständigt utvecklas Om regional tillväxtpolitik, 41 Om regional tillväxtpolitik, 42 Hur kan företagsstöden bli mer jämställda?(2013)tillväxtverket 43 Ordlista, Nationella sekretariatet för genusforskning 44 Hållbar Tillväxt enligt Tillväxtverket, 23 (27)

157 Jämställdhetsintegrering I Sverige är jämställdhetsintegrering den huvudsakliga strategi som används för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen. Jämställdhetsintegrering innebär att beslut inom alla politikområden ska präglas av ett jämställdhetsperspektiv. 45 Jämställdhetspolitik Jämställdhetspolitik syftar dels till att motverka och förändra system som konserverar fördelningen av makt och resurser mellan könen på en samhällelig nivå, dels till att skapa förutsättningar för kvinnor och män att ha samma makt och möjlighet att påverka sin livssituation. Jämställdhet bidrar också till ekonomisk tillväxt genom att människors kompetens och skaparkraft främjas. 46 Mångfaldsperspektiv Hänsyn till olika bakgrunder, religioner, etniska tillhörigheter, åldrar, kön, sexuella läggningar, funktionshinder, värderingar och andra skillnader. Denna strategi fokuserar på ålder och etnisk bakgrund (unga företagare och företagare med utländsk bakgrund). Normkritik Normkritik handlar om att sätta fokus på makt. Det innebär bland annat att få syn på, och ifrågasätta, de normer som påverkar uppfattningar om vad som är normalt och därmed oreflekterat uppfattas som önskvärt. 47 Regionala projektmedel Projektmedel får lämnas för att genomföra projekt som bidrar till att uppnå målet för den regionala tillväxtpolitiken 48 och får beslutas av regionalt tillväxtansvarig aktör. Regionalt tillväxtansvariga aktörer I varje län finns en aktör med regionalt tillväxtansvar. Det kan vara regionala självstyrelseorgan som landsting och kommun (regioner), regionala samverkansorgan (regionförbund) eller länsstyrelser i respektive region. Det regionala tillväxtansvaret innebär ansvar för att ta fram ett regionalt utvecklingsprogram, att samordna genomförandet av programmet, att följa utvecklingen i regionen och att följa upp, utvärdera och rapportera resultatet av det regionala tillväxtarbetet varje år till regeringen. 49 I den nationella strategin för regional tillväxt och attraktionskraft namnges regionalt tillväxtansvariga aktörer som regionalt utvecklingsansvariga aktörer. Regionalt tillväxtarbete Insatser för att skapa hållbar regional tillväxt och utveckling. Det regionala tillväxtarbetet kallades tidigare regionalt utvecklingsarbete. Den nationella strategin för regional tillväxt och attraktionskraft är vägledande för det regionala tillväxtarbetet Jämställdhetsintegrering, 46 Jämställdhet, 47 Normkritik, 48 Förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken 49 Förordning (2007:713) om regionalt tillväxtarbete, Svensk författningssamling 50 Förordning (2007:713) om regionalt tillväxtarbete, Svensk författningssamling 24 (27)

158 RUP/RUS Ett regionalt utvecklingsprogram/en regional utvecklingsstrategi är en samlad strategi för ett eller flera läns regionala tillväxtarbete. Utvecklingsprogrammet binder samman planeringsprocesser med betydelse för en hållbar regional utveckling och underlättar samverkan mellan länen. 51 Unga företagare Företagare som är år. Utländsk bakgrund En person som antingen är född utomlands eller som är född i Sverige med två föräldrar som är födda utomlands. Detta är den definition som Statistiska Centralbyrån (SCB) använder. 51 Förordning (2007:713) om regionalt tillväxtarbete, Svensk författningssamling 25 (27)

159 REFERENSER Akademiskt nyföretagande: inkubatorer och entreprenörsutbildning för kvinnors företagande, Lindholm Dahlstrand, Å. (2011). ALMI Årsredovisning 2013 (2013) Almis rapportserie om inkubation helår ALMI (2013). Att spränga normer om målstyrningsprocesser för jämställdhetsintegrering (2009) Eva Wittbom. Att välja jämställdhet (2012) Tillväxtverket Att utveckla regionernas lärande 2013:02, Tillväxtanalys (2013) En nationell strategi för regional tillväxt och attraktionskraft , Regeringskansliet (2014) Entreprenörskap i Sverige nationell rapport Entreprenörskapsforum (2014) Entreprenörskapsbarometern 2012 (2013) Tillväxtverket. Företagsvinster med jämställdhet. Intervjuer med klusterledare i Norra Mellansverige. Holm, Elisabeth (2012). Företagare med utländsk bakgrund Företagens villkor och verklighet Fakta och statistik (2012) Tillväxtverket. Företagare med utländsk bakgrund, Entreprenörskapsbarometern (2013) Tillväxtverket Från icke-fråga till tillväxtfråga. Genusperspektiv för hållbar tillväxt en förstudie inom kluster och innovationssystem, Ann-Sofie Däldehög och Marita Svensson, Fiber Optic Valley (2010). Förvaltningen av regionala projektmedel delat ansvar, minskad tydlighet? RiR 2014:10, Riksrevisionen (2014) Följeforskning Regionala riskkapitalfonder. Rapport Tillväxtverket (2013). Handlingsplan för jämställd regional tillväxt, Regeringskansliet (2012). Horisontella kriterier i de regionala strukturfondsprogrammen, Info 0424 Rev A Tillväxtverket (2012). Hur kan företagsstöden bli mer jämställda? rapport 0151, Tillväxtverket (2013) Vision hållbar tillväxt, Tillväxtverket (2013). Inkubatorer och jämställdhet En granskning av GU Holding, Sahlgrenska Science Park och Chalmers Innovation och deras verksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv (2014) Emelie Andersson. Innovationssystemets stödaktörer möter unga (2012) Vinnova Jämställt företagarindex 2013, Företagarna (2013) Jämställdhet företagsstöd inom landsbygdsprogrammet (2013) Caroline Wigren-Kristoferson. Jämställdhetsintegrering av det företagsfrämjande systemet i Uppsala län (2012) Kontigo. Kartläggning av det företagsfrämjande systemet i Sverige, Ramböll (2014). Kartläggning av svenska klusterinitiativ, VR 2009:31, VINNOVA (2009). Klusterprogrammet. Slututvärdering, Ramböll (2011). Statligt finansierad företagsrådgivning För fler och växande företag FBA (2009). Klassificering och perception. En studie av genusperspektiv på SNI-koden Nutek (2006). Kvinnors och mäns företagande Fakta & Statistik 2012 Tillväxtverket (2012) Ledningsstyrt jämställdhetsarbete i Genusmedvetet ledarskap resan från ickefråga till tillväxtfråga (2012) Christina Franzén. Lokalt tillväxtarbete, en kvalitativ studie. Kan kommuner påverka tillväxt och i så fall hur? (2011) Tillväxtverket. Länens analyskapacitet och behov av analysstöd Sweco (2014) 26 (27)

160 Mainstreaming av integration i tillväxtpolitiken. Varför och hur - en introduktion (2014) Tillväxtverket. Mikrodatabas över statligt stöd till näringslivet Ett verktyg för att följa upp och utvärdera tillväxtpolitiska insatser i enskilda företag 2012:06, Tillväxtanalys (2012). Mångfald för tillväxt. Redovisning av Tillväxtverkets arbete för mångfald 2013 Tillväxtverket (2014). Möjligheternas marknad (2010) Tillväxtverket. Nationella innovationsstrategin Regeringskansliet (2013). Nätverk och skuggstrukturer i regionalpolitiken (2010) Forsberg & Lindgren. Partnerskap och genus i den regionala röran. I Kvinnors företagande mål eller medel. (2011) Gun Hedlund. Pilotprogrammet för utvecklingscheckar inom hälsa, vård och omsorg samt kulturella och kreativa näringar, slututvärdering (2013) Ramböll Rika II. Under ytan (2014) Jeaneth Johansson & Malin Malmström. Studien är inte publicerad ännu. Samlad lägesrapport Programperioden d nr Tillväxtverket (2014). Schyst! Region Värmland 2014 Slutrapport Ta täten! (2014) Inger Danilda. Studien är inte publicerad ännu. Slutrapport följeforskning Ungas Innovationskraft (2013) Vinnova. Slututvärdering pilotprojekt för jämställdhetsintegrering inom företagsfrämjandet (2014) Kontigo. Studien är inte publicerad ännu. Statens insatser för riskkapitalförsörjning - i senaste laget Riksrevisionen (2014). Statligt stöd till näringslivet 2011 Tillväxtanalys (2012). Tillgången till kapital En studie om samhälls-/social företag och företagare med utländsk bakgrund (2014) Tillväxtverket. Två steg framåt och ett tillbaka? (2014) Katarina Pettersson. Studien är inte publicerad ännu. Utvecklingskraft i kommuner och regioner Tillväxtarbete i flernivåstyrningens tidevarv Tillväxtanalys (2011). Vem syns, vem hörs, vem finns? Kontigo 2014 Verkliga och imaginära företagande kvinnor. I Kvinnors företagande mål eller medel (2011) Mona Hedfeldt. Ungas Innovationskrafts slutrapport (2013) Tillväxtverket. 27 (27)

161 Bilaga 1 FÖRETAGSFRÄMJANDE SYSTEMET I SVERIGE Bilagan syftar till att ge en korfattad beskrivning av det offentligt finansierade företagsfrämjandet i Sverige. Frågeställningar som berörs är: Hur ser systemet av aktörer ut? Hur ser ansvarsfördelning, styrning och organisering ut? Vilka tjänster erbjuds och hur finansieras systemet? Från ett centralt till ett decentraliserat system Det svenska företagsfrämjandet har utvecklats från ett centralt system med en regionalpolitisk inriktning mot industriföretag till ett decentraliserat system där regionernas möjlighet att påverka utifrån behov och förutsättningar har fått allt större betydelse. Historiskt har näringspolitiken och det företagsstöd som följt i dess spår till stor del fokuserat på traditionellt manligt dominerande industri- och tillverkningsbranscher. I början av 1990-talet skedde flera större förändringar i samband med att Industridepartementet döptes om till Näringsdepartementet och fick förändrade ansvarsområden. En näringspolitisk myndighet, NUTEK, bildades genom sammanslagning av Statens industriverk, Statens energiverk och Styrelsen för teknisk utveckling. En bredare definition av begreppet näringspolitik infördes där till exempel även kompetensförsörjningsfrågor ingår. De förändringar på departements- och myndighetsnivå som genomfördes under 1990-talet har lagt grunden för det företagsfrämjande som existerar i Sverige idag. En parallell viktig händelse är även EU-medlemskapet där främjandesystemet i än högre grad har kommit att organiseras genom nationella program som implementeras regionalt. 1 Regeringen främjandesystemets främsta huvudman Det offentligt finansierade främjandesystemets främsta huvudman är regeringen som genom departementen verkställer politiken via olika myndigheter på nationell och regional nivå. På den regionala nivån finns förutom myndigheter även organisationer med ett regionalt tillväxtansvar. På lokal nivå har Sveriges 290 kommuner genom kommunallagen möjlighet att arbeta med företagsfrämjande åtgärder. Figur 1: Främjandesystemets huvudmän 1 Kartläggning av det företagsfrämjande systemet i Sverige (2014) Ramböll 1 (26)

162 Företagsfrämjandet på nationell nivå Företagsfrämjandet på nationell nivå kan organiseras inom fyra områden: Departement, Myndigheter, Universitet och Högskolor samt särskilda nationella insatser och program. Till stor del är det Näringsdepartementet som ansvarar för huvuddelen av de företagsfrämjande åtgärderna på regeringsnivå, men det finns flera departement som har uppdrag att främja företagande. Utrikesdepartementet ansvarar till exempel för att främja svenska företags intressen utanför Sverige. Det sker genom olika insatser för exportfrämjande, motverkande av handelshinder och finansieringslösningar. Det finns också flera andra departement som ansvarar för myndigheter som företagen är beroende av, såsom Finansdepartementet, Arbetsmarknadsdepartementet och Socialdepartementet. Genom statliga bolag som Almi Företagspartner AB och offentliga riskkapitalbolag verkar även staten direkt som utförare inom det företagsfrämjande systemet. 2 Flera myndigheter är viktiga för företagare I huvudsak ansvarar sju myndigheter för näringslivsutvecklingen; Tillväxtverket, Tillväxtanalys, Vinnova, Bolagsverket, Konkurrensverket, Patent- och registreringsverket och Patentbesvärsrätten. Utöver det finns också flera andra myndigheter med uppdrag som omfattar företagsfrämjande åtgärder och näringslivsservice. Till exempel Skatteverket, Arbetsförmedlingen, Energimyndigheten och Tullverket. Myndigheterna tillhandahåller i olika utsträckning information och rådgivning om företagande, handlägger ärenden som skatt och företagsstöd, tillhandahåller olika E-tjänster och erbjuder olika finansieringslösningar som till exempel lån, bidrag och krediter. Flera av de nationella myndigheter som bedriver företagsfrämjande insatser verkar även regionalt genom regionala och lokala kontor. Universitet och högskola har en central roll I Sverige finns 34 statliga universitet och högskolor. Förutom särskilda entreprenörskapsinriktade utbildningar och inslag av information kring att starta och driva företag fördelar regeringen sedan 2009 medel till innovationskontor vid 12 lärosäten. Innovationskontoren hjälper forskare och studenter med rådgivning kopplat till affärsutveckling, patent, juridik, licensiering och bolagsbildning. Vissa innovationskontor erbjuder även finansiellt stöd för tidiga verifieringsinsatser och fungerar som inkubatorer via universitetens holdingbolag. Via stiftelsen Drivhuset erbjuder universiteteten också en mer traditionell rådgivning och vägledning. Universitet och högskola utgör centrala delar i innovationssystemet med koppling till såväl kompetensförsörjning som FoU. Särskilda nationella insatser och program Alla offentliga företagsfrämjande insatser på nationell nivå är inte permanenta. Utifrån de utmaningar näringslivet och företagare står inför utformar regeringen 2 Kartläggning av det företagsfrämjande systemet i Sverige (2014) Ramböll 2 (26)

163 olika tidsbegränsade uppdrag i olika nationella program och insatser som flera myndigheter och utförare samverkar kring. Programmen spänner över olika företagsfrämjande områden såsom rådgivning, finansiering och internationalisering utifrån olika gruppers, branschers eller företags behov. 3 Företagsfrämjandet sker till stor del på regional nivå En stor del av utförandet inom det företagsfrämjande systemet kopplat till affärsrådgivning och finansiering genomförs på regional och lokal nivå. I varje län/region finns det en organisation som har ett regionalt tillväxtansvar. 4 Ansvaret innebär bland annat en skyldighet att ta fram regionala utvecklingsprogram och samordna genomförandet av dem, följa utvecklingen i länet i förhållande till regionala och nationella mål, och följa upp, utvärdera och redovisa resultaten av det regionala tillväxtarbetet varje år till regeringen. EU:s åtta regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning finansierar en stor del av de företagsfrämjande insatser som genomförs på regional nivå. Inriktningen för strukturfondsprogrammen beslutas av de organisationer som har ett regionalt tillväxtansvar. Länsstyrelserna har också företagsfrämjande uppdrag, till exempel genom handläggningen av landsbygdsprogrammets företagsstöd och företagsstöd via det statliga 1:1 anslaget för Regionala tillväxtåtgärder. Olika nationella regelverk gäller för utbetalning av olika typer av företagsstöd, men det är också vanligt att de branscher som är angivna i regionens utvecklingsprogram (RUP) prioriteras. Det innebär att regionernas inriktning för företagsstödet skiljer sig åt. Det offentligt finansierade företagsfrämjandet ser olika ut i Sveriges regioner. Det som påverkar kan till exempel vara vilken organisation som har det regionala tillväxtansvaret, hur förekomsten av regionspecifika initiativ ser ut, (såväl privata som offentligt finansierade) och regionens branschsammansättning. Till exempel har en del kommuner och länsstyrelser valt att upphandla privata aktörer som revisionsbyråer för delar av nyföretagarrådgivningen. Även rådgivningsfunktioner med nationell täckning som ALMI, Nyföretagarcentrum, Coompanion, Business Sweden och regionala resurscentra har olika erbjudanden. Även tillgången till offentligt riskkapital varierar. Eftersom företagsrådgivning och finansiering på regional nivå ofta sker inom ramen för både nationellt utformade projekt och EU-program finns det sällan en enskild aktör som kan styra utformningen av företagsfrämjandet i en region. 5 Det finns också skillnader mellan hur regionala tillväxtaktörer hanterar exempelvis medel från strukturfonderna för företagsfrämjande insatser vilket får effekt på systemets utformning. 6 3 Kartläggning av det företagsfrämjande systemet i Sverige (2014) Ramböll 4 Det regionala tillväxtansvaret anges i förordning 2007: Statligt finansierad företagsrådgivning. För fler och växande företag FBA (2009). 6 I Västra Götaland fördelar exempelvis regionen strukturfondsmedel till befintlig infrastruktur i form av inkubatorer, forskningsparker och kluster medan Skåne i större utsträckning istället valt att satsa motsvarande medel i egna projekt. Det har i sin tur resulterat i framväxten av en stor mängd tidsbegränsade företagsfrämjande insatser i Skåne. 3 (26)

164 En betydande utmaning är att det företagsfrämjande systemet på regional nivå å ena sidan består av ett stort antal aktörer och å andra sidan är ett ständigt föränderligt system med en stor andel projektbaserade insatser. Kommunen är en central aktör Kommunallagen ger kommunerna och landstingen mandat att genomföra åtgärder för att allmänt främja näringslivet i kommunen eller landstinget (2 kap 8 ). Det har under åren utvecklats en praxis om vilka verksamheter som ryms inom kommunens företagsfrämjande insatser. Grundprincipen är att kommunen har befogenhet att arbeta allmänt med främjandeinsatser för det lokala näringslivet. Det kan vara att bygga nätverk mellan aktörer, initiera och driva olika utvecklingsprojekt tillsammans med näringslivet, bedriva rådgivningsverksamhet och arbeta med företagslotsar och information. Kommunala näringslivskontor är ofta den funktion med djupast insikt i de lokala företagens behov och i förmedlingen av kontakter till länsstyrelser och regionalt tillväxtansvariga för fördelning av olika former av företagsstöd och projektmedel. Förutom främjandeåtgärderna har kommunen i uppdrag att arbeta med förutsättningarna för att driva företag, exempelvis upphandling, tillstånd inom olika områden och markfrågor. Det företagsfrämjande arbetet i kommunerna sträcker sig också över andra områden via till exempel näringslivskontor eller bolag. Hur de kommunala näringslivskontoren arbetar skiljer sig åt. Det är vanligt att kommuner medfinansierar verksamheter och projekt för att kunna erbjuda specifika former av företagsrådgivning och främjande såsom Drivhus eller Ung Företagssamhet. Dessutom är samarbete med aktörer som ALMI och NyföretagarCentrum vanligt, organisationer som ofta ger rådgivning till företag på uppdrag av kommunen. 7 Hela 70 procent av företagen hade under 2013 kontakt med kommunen. Den vanligaste typen av kontakt gällde frågor om tillstånd och tillsyn. 21 procent av företagen vände sig till kommunen för mer typiska främjandeåtgärder, till exempel rådgivning. 8 Ekonomiskt stöd till företag Förutom rikstäckande informations- och rådgivningsinsatser erbjuder det företagsfrämjande systemet en rad olika former av ekonomiskt stöd till företag. Stödet kan delas in i kategorierna lån, riskkapital, garantier eller bidrag för att starta eller utveckla företag. Ett antal myndigheter erbjuder ekonomiskt stöd eller bidrag till särskilda målgrupper. Det är vanligt att olika regionala aktörer beviljar flera av dessa nationella bidrag. Exempelvis beviljar ALMI, Industriella utvecklingscentra och Coompanion VINNOVA:s innovationscheckar till företag för att ta fram innovativa tjänster, varor 7 Kartläggning av det företagsfrämjande systemet i Sverige (2014) Ramböll 8 Svenskt näringslivs undersökning till företagare. 4 (26)

165 eller processer. Tillväxtverkets affärsutvecklingscheckar tillhandahålls i första hand via regionala partnerskap där till exempel kommuner och länsstyrelser ingår. Finansering av det offentliga företagsfrämjandet Det är svårt att uppskatta omfattningen av det offentligt finansierade främjandesystemet av flera anledningar, bland annat beroende av hur systemet avgränsas och vad som bedöms ingå i företagsfrämjande insatser. 9 Den offentligt finansierade företagsrådgivningen och finansieringen bedrivs som projekt, program, statliga bolag, myndighetsuppdrag, som stöd till föreningar och stiftelser samt genom direkta stödinsatser (ex. regionalt investeringsstöd). Främjandeinsatser såsom rådgivning och finansiering som utförs främst på regional nivå baseras på en mix av olika finansieringskällor. En stor del utgörs av strukturfonderna (främst Regionala utvecklingsfonden) och Landsbygdsprogrammet, regionala företagsstöd och direkta anslag till myndigheter och statliga bolag såsom Tillväxtverket och ALMI. Kommunerna är också en viktig finansiär inom främjandesystemet genom bland annat verksamhetsbidrag till olika aktörer, medfinansiering i projekt/upphandling av rådgivningstjänster eller genom att tillhandahålla andra typer av företagstjänster (lotsar, näringslivsbolag, etc.). 10 Myndigheten Tillväxtanalys genomförde 2012 en studie över det statliga stödet till näringslivet, Statligt stöd till näringslivet Syftet var att beskriva stödet under det gångna året och visa hur stödet utvecklas över tid. 11 I rapporten medräknas allt stöd till företag i näringslivet. Stöden indelas efter bransch samt i FoU-, energi-, export-, regional- och småföretagsstöd. Näringslivet får statligt stöd i enlighet med EU:s regler för statligt stöd och nationellt utfärdade principer. I Tillväxtanalys studie ingick totalt 68 stödprogram som administrerades av en rad myndigheter. 12 År 2011 var nettokostnaden för det totala offentliga stödet till näringslivet 27,4 miljarder kronor exklusive krisåtgärder. Statligt riskkapital Till detta kommer statligt riskkapital. Det finns primärt fyra statliga aktörer som bedriver företagsfinansiering med ägarkapital. Det är Almi Företagspartner AB, Fouriertransform AB, Inlandsinnovation AB och stiftelsen Industrifonden. Dessutom finns ett antal statligt delägda regionala bolag som samägs med landsting eller regionala aktörer (ex. Norrlandsfonden). Därutöver investerar även Sjätte AP-fonden i onoterade bolag. Totalt har dessa aktörer tillgångar på 38 miljarder kronor, varav omkring 30 miljarder är avsett för investeringar i ägarkapital. Exklusive Sjätte AP- 9 Den största utgiftsposten av statligt stöd till näringslivet utgörs till exempel av skatteutgifter vid användning av energi/energistöd. Kartläggning av det företagsfrämjande systemet i Sverige. 10 Kartläggning av det företagsfrämjande systemet i Sverige (2014) Ramböll. 11 Statligt stöd till näringslivet Tillväxtanalys (2012). 12 ALMI, Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsdepartementet/ESF-Rådet, Boverket, AB Svensk exportkredit, Exportkreditnämnden, Exportrådet, Finansdepartementet, Försäkringskassan, Industrifonden, Jordbruksverket, Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet, Naturvårdsverket, Norrlandsfonden, Tillväxtverket, Näringsdepartementet, Riksgäldskontoret, Statens energimyndighet, SVID Stiftelsen, VINNOVA. 5 (26)

166 fondens kapital återstår cirka 10 miljarder kronor. Uppemot 60 procent av kapitalet har begränsats till investeringar i specifika geografiska områden eller branscher och är därmed per definition inte rikstäckande Statens insatser för riskkapitalförsörjning - i senaste laget. Riksrevisionen (2014). 6 (26)

167 Bilaga 2 Utmaningar i främjandesystemet utförlig beskrivning Tillväxtanalys genomförde 2012 en studie över det statliga stödet till näringslivet, Statligt stöd till näringslivet I Tillväxtanalys studie ingick totalt 68 stödprogram som administrerades av en rad myndigheter. 15 Under 2011 var nettokostnaden för det totala offentliga stödet till näringslivet 27,4 miljarder kronor. I Tillväxtanalys studie framgår inte hur stor andel av de knappa 30 miljarderna i statligt stöd som går till företag med kvinnor respektive män i företagsledande position. Alla myndigheter som lämnar stöd är skyldiga att lämna uppgifter till Tillväxtanalys en gång per år. 16 Uppgiftslämnarna uppmanas då att lämna uppgifter om varje enskild stödmottagare så långt det är tillåtet eller praktiskt möjligt. Idag finns det inte uppgifter om stödmottagarens kön för samtliga stöd på en aggregerad nivå. 17 Det innebär att det saknas kunskap om hur det offentligt finansierade företagsfrämjande systemet når kvinnor respektive män på en aggregerad nivå. Detta är en brist i sig, och visar på att tydliga direktiv om, och/eller implementering av uppföljning och användning av könsuppdelad statistik i flera fall saknas eller brister. 18 Men även om det saknas en samlad bild av hur offentliga resurser fördelas till kvinnors respektive mäns företag så finns det kunskap inom olika delområden av det företagsfrämjande systemet. Nedan följer en beskrivning av hur olika typer av företagsfrämjande stöd, insatser och verksamheter som har statlig finansering (men där beslut ofta fattas på regional nivå) når ut till kvinnors respektive mäns företag. Företagare med utländsk bakgrund samt unga företagare inkluderas i viss mån i beskrivningen men fokus ligger på kvinnors respektive mäns företag. Inledningsvis beskrivs Tillväxtverkets, ALMIs och Nyföretagarcentrums verksamhet kort. Därefter beskrivs olika stöd- och finansieringsformer såsom företagstöd, projektmedel, EU:s regionala utvecklingsfonder, landsbygdsprogrammet med mera. Observera att beskrivningen utgörs av ett urval av aktörer, stöd- och finansieringsformer och är långt ifrån heltäckande. Sammantaget bedöms dessa exempel dock ge en god bild av hur resurser inom det företagsfrämjande systemet når 14 Statligt stöd till näringslivet Tillväxtanalys (2012). 15 ALMI, Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsdepartementet/ESF-Rådet, Boverket, AB Svensk exportkredit, Exportkreditnämnden, Exportrådet, Finansdepartementet, Försäkringskassan, Industrifonden, Jordbruksverket, Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet, Naturvårdsverket, Norrlandsfonden, Tillväxtverket, Näringsdepartementet, Riksgäldskontoret, Statens energimyndighet, SVID Stiftelsen, VINNOVA. 16 Enligt Förordning (1988:764) om statligt stöd till näringslivet. 17 En del av stöden redovisas inte till Tillväxtanalys på företagsnivå fick Tillväxtanalys i uppdrag av Näringsdepartementet att utveckla en mikrodatabas över de statliga stöd till näringslivet som myndigheter, statliga bolag och stiftelser lämnar. Mikrodatabasen är under uppbyggnad och omfattar i dag stöd från Tillväxtverket, Skatteverket, Vinnova, Energimyndigheten och ALMI. Mikrodatabas över statligt stöd till näringslivet Ett verktyg för att följa upp och utvärdera tillväxtpolitiska insatser i enskilda företag (Tillväxtanalys 2012:06). 7 (26)

168 kvinnors respektive mäns företag samt i viss mån företagare med utländsk bakgrund och unga företagare. 19 Tillväxtverkets insatser Tillväxtverket har gjort en uppföljning av beviljade medel för 2013 i enlighet med regleringsbrevet. Tabell 10 nedan visar hur Tillväxtverket nått ut till målgrupperna i de olika program och verksamheter som bedrivits under Beräkningar visar att cirka 85 procent av de som får företagsinriktade ekonomiska stöd är företag som drivs av män. 20 Förutom andel bifallsbeslut framgår också stödbeloppet fördelat på olika målgrupper. Tabell 1o: Operativ företagsledare i stödföretag för beviljade medel i Tillväxtverkets program I tre av elva program och verksamheter översteg andelen företagarkvinnor genomsnittet för Sveriges företag som helhet. Ett av programmen, Resurscentra för kvinnor, handlar dock om öka kvinnors inflytande i det regionala tillväxtarbetet och riktar sig enbart till kvinnor. Ett annat program, Vård och omsorg- Utvecklingscheckar, vänder sig till en bransch där företagen ofta leds av kvinnor. Omvänt går de regionala företagsstöden och insatserna i leverantörsprogrammet till branscher som domineras av män. Systemet med checkar inom vård och omsorg och kulturella och kreativa näringar bidrog till att minska de trösklar för stöd som vanligtvis finns, som till exempel krav på att företaget ska ha minst två anställda och minst en miljon kronor i omsättning. Checksystemet har på kort sikt även visat på god ekonomisk utväxling hos företagen. Att stödpengarna nått en hög andel kvinnor, och för kulturella och kreativa näringar även företagare med utländsk bakgrund och unga, är en indirekt effekt. Om det beror på de sänkta trösklarna till utvecklingsmedel, på branscherna i sig, eller en kombination av båda är inte utrett. 22 Under 2014 har Tillväxtverket påbörjat ett arbete med att utöka uppföljningen av sin verksamhet med fokus även på andra aktiviteter än direkt ekonomiskt stöd. Att sätta 19 ALMI och Nyföretagarcentrum har valts på grund av sin storlek. Det finns fler organisationer på nationell nivå som redovisar hur resurser fördelas till kvinnors respektive mäns företag som inte ingår i beskrivningen. 20 Organisationsnummer har använts för att identifiera operativ företagsledare. Uppgifterna baseras på data från SCB, Entreprenörskapsdatabasen. 21 Mångfald för tillväxt. Redovisning av Tillväxtverkets arbete för mångfald Tillväxtverket (2014). 22 Pilotprogrammet för utvecklingscheckar inom hälsa, vård och omsorg samt kulturella och kreativa näringar, slututvärdering (2013) Ramböll 8 (26)