SLUTRAPPORT FÖR PROJEKT

Transkript

1 SLUTRAPPORT FÖR PROJEKT 1 INLEDNING 1.1 Allmänna uppgifter Datum: Projekttid: Stödmottagare (organisation): Järnboås Bygdegårdsförening Projektnamn: Projekt Järnkraft 2 Journalnummer: Sammanfattning Ange, gärna i punktform, positiva effekter och övriga erfarenheter av projektet. Efter drygt ett år har projekt Järnkraft 2 bl.a. genomfört eller bidragit till: Att nå ut med information om Järnboåsbygden till vår främsta målgrupp. Att attraherat och generera ett fördjupat intresse hos vår målgrupp. Att få inflyttning av 13(+2) barnfamiljer till Järnboåsbygden: 8 svenska, 3 holländska och 2 tyska familjer (+2 svenska barnfamiljer under Järnkraft 1). Mer än hälften av dessa familjer hade egna företag. Därtill har ytterligare 10 unga familjer (par utan barn) etablerat sig i Järnboåsbygden. Som nämnts ovan har totalt närmare 90 personer flyttat till Järnboåsbygden sedan 2010, varav mer än hälften har en direkt koppling till projekt Järnkrafts arbete. Inflyttningen har gett Järnboås skola och förskola och fritidshem ytterligare drygt 20 barn, och fler är på väg. 1 Att Järnboåsbygdens gemensamma logotyp och hemsida på svenska har kunnat drivas vidare och haft ett stort antal besökare från när och fjärran liksom Järnboås Facebookgrupp och Twitter. Därtill har en holländsk hemsida skapats (feb 2011) och drivits under projektet. Att genom Järnkrafts bygdemöten engagera många människor vilket skapade förutsättningar för att ett bolag för att främja service i bygden kunde bildas. Aktiebolaget, Järnboåsbygden AB, bildades våren 2011 med 159 aktieägare i bygden. Efter en nyemission är antalet aktieägare över 200, med ett totalt riskkapital på kronor. Lokaler iordningsställs under sommaren 2012 i en del av Järnboås skola. Servicepunkt med butik (tillägg: öppnades 1 augusti 2012). Därtill kommer

2 Järnboåsbygden AB även att starta en bymack i Järnboås under Vidare finns planer på att vidareutveckla med café och allt eftersom kommer nya tjänster att kunna läggas till såsom post- och bankservice, apoteksvaror, lokalproducerade varor, tandläkarbuss m.m. Att rör för bredbandsutbyggnad läggs ner i samband med Eons fortsatta grävningar i bygden (ingår inte i projektet men är en positiv effekt av projektet). Att företagarluncher har fortsatt arrangerats och planer för en informationskväll finns. Ett kunnigt och engagerat mentorskap för nya entreprenörer som har gett bygden fått flera nya företag. Ett bygdemöte som hållits under 2011 för att stämma av, behålla engagemang och förankring, sammanlagt har drygt 150 personer engagerat sig på något sätt i projekt Järnkraft. Regelbundna möten i Järnboås utvecklingsgrupp (projektgruppen) och kontakter med samrådsgrupp och arbetsgrupper har tillsammans med projektgruppens möten och samtal med kommunledning, myndigheter, företag, föreningar och andra organisationer, möjliggjort framsteg och goda resultat i projektet. Fortsatta kontakter och arbete för att möjliggöra bygge av lägenheter och trygghetsboende. Att öka det redan stora engagemanget i bygden överlag vilket bl.a. lett till nya arrangemang av återkommande slag, t.ex. Rastälvens dag och bytardagar i Järnboås skola. 2 PARTNERSKAP 2.1 Kontaktpersoner Ange personer som kan svara på frågor om projektet (OBS: Dessa ska underteckna godkännande om att finnas med i databas, se sista sidan) Namn, roll E-postadress eller telefonnummer Jan Forslund, ordförande i projektgruppen lobergstorp@telia.com, Kristina Dybeck, projektsamordnare KristinaDybeck@telia.com, Tore Carlsson, projektets ekonomiansvarige tore@bjorkborn.se,

3 2.2 Samarbetspartners Vilka organisationer och personer medverkade aktivt i projektets genomförande? Organisation, uppgift Kontaktperson Projektgrupp: Järnboås utvecklingsgrupp, ordförande Jan Forslund KD Information, Projektsamordnare Kristina Dybeck Järnboås Bygdegårdsförening Anna-Carin Andersson, ordförande Järnboås Idrottsförening Benny Kvarnström, ordförande Gölagården Gunne Larsson, företagare Samrådsgrupp: Nora kommun Jan Norlund, kommunchef, Håkan Ceder, turistchef, Joakim Skoglund, näringslivsfrågor. Svenska Kyrkan Ida Kleist-Andersson SPF, Sveriges Pensionärsförbund Birgitta Kip och Ulf Lindén Nyhyttans Adventkyrka Birgitta Kip Gammelhyttan Skog AB Therese Blidgren Grythyttan Vin AB Per Fritzell Skogsägare Mikael Norberg Lantliv Hjulsjö Rudy Hobbenschott Svened Rådgivningsbyrå Willeke van Nikkelen Nora Glass AB Anders och Lena Kadesjö Arbetsgrupper: Företagsgrupp Ulf Lindén, Gun Britt CroftGriggs, Gunne Larsson, Torbjörn Pettersson Bostad: lägenheter och äldreboende Kerstin Forslund, Kristina Lönnström, Birgitta Kip, Jolanda Kramer, Johanna Emming, Kerstin och Torbjörn Lindblom, Gunborg Lindquist Service Therese Blidgren, Rudy Hobbenschott, Annelie Törnkvist, Joakim Lööf Turism Nils Johansson, Joakim Lööf, Ingela Carlsson, Ingrid Johansson, Anita Maria Karlsson, Willeke van Nikkelen, PA Larsson, Erik Zijlstra, Stig Hellström 3

4 2.3 Samverkan Beskriv hur projektet varit organiserat och hur ert samarbete fungerat. Beskriv erfarenheter och lärdomar av samarbetet samt hur ni hanterat svårigheter som uppstått. Visa gärna på nya samarbeten eller processer som uppstått som en följd av projektet. Projekt Järnkraft har letts av en projektgrupp med en ordförande, projektsamordnare och representanter för bygdens föreningar och företag. Projektgruppen har samverkat med en samrådsgrupp där flera företagare och föreningar i bygden samt Nora kommun ingått. Järnboåsbygden har ca 950 invånare (SCB 2010), 200 av dem bor i Hällefors kommun. Under året har därför även Hällefors kommun informerats och representanter från kommunledningen har deltagit i möte om projektet på Järnboås skola. Projektet har även haft kontakter med en rad myndigheter och organisationer, däribland Länsstyrelsen, Örebro läns landsting, Regionförbundet och Trafikverket. Projekt Järnkraft har bjudit in alla boende i bygden till ett bygdemöte i september 2011 för idéutbyte och samtal och för att stämma av och förankra projektet. Alla boende i bygden har dessutom fått tala om vad de vill ha ut av projektet via en tipsfunktion på hemsidan, e-post, telefon och förslagslådor. I samband med Projekt Järnkraft 1 bildades arbetsgrupperna där ett 30-tal personer engagerat sig. Totalt har drygt 150 personer engagerat sig i någon form i projekt Järnkraft. Järnboåsbygden har många föreningar och företagare som skapar mycket engagemang och utför ett stort arbete. Bygdens stora evenemang hantverksmarknaden Larsmäss har tack vare gemensamma ansträngningar med Järnboås Bygdegårdsförening som bas, kunnat genomföras andra helgen i augusti under mer än 30 år i rad. Med projekt Järnkraft har denna förmåga till engagemang kunnat användas för att ta ett samlat grepp om bygdens utveckling och marknadsföring. Tidigare är det enskilda sakfrågor som engagerat folk, som skola, jakt eller fotboll. Nu har bygdens boende, föreningar och företag jobbat tillsammans och samverkat med kommun, myndigheter m.fl. organisationer. Gamla och unga, nyinflyttade sida vid sida av dem som bott länge i byn har samverkat vilket inneburit att man kommit närmare varandra, fått en gemensam framtidstro och nått resultat. Inflyttade holländare har fortsatt engagerat sig i projektet och bidragit positivt vilket lett till ökad integration, inflyttning och att ett målgruppsanpassat information för holländare på bygdens holländska hemsida. Därtill har vi tillsammans tagit emot många holländare som vi träffade på emigrantmässan i Utrecht i februari Genom bygdemöten, tipsfunktion och angivna e-postadresser och telefonnummer har engagemang och dialogen i projektet hållits öppen. Projektgruppen har insett vikten av att ta tillvara synpunkter och stödja initiativ i bygden genom användning av uppbyggda informationskanaler för att främja kontakt, utbyte och utveckling av projekt i syfte att utveckla och stärka bygden 4

5 3 PROJEKTETS GENOMFÖRANDE 3.1 Bakgrund Redogör kortfattat för bakgrunden till projektet och varför projektet startades. Utgå från Projektidé i er projektplan. Projektidé I Järnboås vill vi skapa återväxt, livskvalitet och utveckling genom att: Marknadsföra bygden på olika sätt i såväl Sverige som Nederländerna för att få fler barnfamiljer och entreprenörer att flytta hit. Underlätta entreprenörskap, stimulera bildandet av nya företag och utveckling av befintliga bl.a. genom att skapa nya mötes- och arbetsplatser, mentorskap m.m. Arbeta för att utöka bygdens service och skapa fler boendemöjligheter för olika grupper i form av bl.a. kooperativa hyresrätter och äldreboende. Varför? Bygden behöver: Fler barnfamiljer så att återväxten kan tryggas Fler företag och arbetstillfällen så att bygden kan utvecklas vidare Ett äldreboende samt lägenheter för att skapa möjlighet för de som vill bo i lägenhet, t.ex. äldre som önskar att flytta hit och bo kvar och barnfamiljer som vill flytta till bygden. Projekt Järnboås bygdeutveckling har som mål att göra Järnboåsbygden mer attraktiv och mer känd så att fler barnfamiljer, och företag kan lockas att flytta hit/etablera sig här och därigenom få fler arbetstillfällen och trygga bygdens återväxt. Bakgrund Järnboås utvecklingsgrupp hade framgångsrikt bedrivit Projekt Järnkraft 2009/2010. Totalt hade ca 150 personer engagerat sig i någon form i projekt Järnkraft och ca timmar har lagts ner. På bygdemötet 21 november 2010 kunde vi konstatera att mycket har hänt samtidigt som det finns mycket kvar att göra och som vi vill fortsätt att arbeta med. Fyra bygdemöten hade hållits under 2010 och där hade funnits ett enhälligt stöd att gå vidare och söka en fortsättning på Projekt Järnkraft. Projekt Järnkrafts samrådsgrupp, samtliga arbetsgrupper, styrelsen för Järnboås bygdegårdsförening och Nora kommun ställde sig positiva till en ny ansökan. 5

6 3.2 Målgrupp Beskriv målgruppen, hur de är involverade i projektet samt vilken nytta målgruppen har av projektet. Beskriv också om det finns grupper utanför projektet som vunnit på att projektet genomförts. Den primära målgruppen för marknadsföringsinsatserna är mellan år, par eller barnfamiljer, som bor i staden/förorten och vill flytta ut på landet (där de kanske vuxit upp en gång) och förverkliga sina drömmar. De har utbildat sig och är redo att slå sig ner och bli bofasta. De är engagerade, intresserade, kunniga och innovativa och vill påverka sitt liv. De söker efter sitt nya liv, sin dröm, sitt hus på Internet och lyssnar på råd och tips från andra. De vågar prova sig fram och är öppna för nyheter. Målgruppen finns både inom landet men även utomlands, framförallt Nederländerna och Tyskland. Målgrupper är också entreprenörer i alla åldrar som i Järnboåsbygden kan förverkliga sina affärsidéer och äldre personer som söker ett attraktivt boende i landsbygden. I projektgrupp och arbetsgrupper ingår personer som utgör målgruppen och som själva redan valt att flyttat till Järnboåsbygden. Därmed har vi god kunskap om vad det är som lockar målgruppen och vad det är som målgruppen saknar, dvs. vad vi behöver komplettera med. Målgrupp för vårt arbete med bygdeutveckling är i första hand de som redan bor i Järnboåsbygden. Genom att göra det så bra som möjligt för alla som bor i bygden så att de trivs bättre och stannar kvar, kan de också bli de bästa ambassadörerna för bygden och få ännu flera att hitta hit. Då får vi den utveckling och återväxt som är så viktig för bygden. 3.3 Genomförande Lämna en kort redogörelse för de aktiviteter som genomförts i projektet. Jämför med hur ni tänkte från början och kommentera eventuella avvikelser. Beskriv vad som gått bättre eller sämre än förväntat. Berätta också om svårigheter ni stött på under projektets gång, och hur dessa har påverkat genomförande och resultat. Holland: 6 Vi byggde upp en holländsk hemsida och deltog i emigrantmässan i Utrecht i februari 2011 med flera holländska barnfamiljer som bott i Järnboås 2-4 år och som har barn i Järnboås förskola och skola. Våra holländska kontaktpersoner berättade om hur det är att flytta till och att bo i Järnboås. Vi delade ut visitkort med mailadresser och hemsidesadress så att intresserade familjer enkelt kunde få mer information och ställa följdfrågor på holländska. Vi erbjöd flera konkreta tips om lediga jobb och bostäder. Vi samlade in e-postadresser från alla som önskade få mer information och följde

7 upp dessa kontakter med e-post samt tog emot besökande familjer och visade runt dem i Järnboåsbygden vilket ökar möjligheten att fler verkligen skulle välja att flytta. Vi genomförde en svenskkurs för holländare under hösten 2011 tio holländska familjer deltog. Sverige: Utveckla vår svenska hemsida och arbeta aktivt för att sökoptimera den och utveckla vår närvaro på Facebook och andra sociala medier för att nå ut till vår målgrupp. Vi tog fram attraktiva familjepaket för besökare och deltog i Vildmarksmässan för att få fler naturintresserade familjer att upptäcka Järnboåsbygden. Vi marknadsförde dessa paket via många kanaler hemsidor och turistbyrå: Barn i Bergslagen ( Nora turistbyrå, Nora kommun ( Tursam Bergslagen ( ), Konunga-Stollen ( samt Järnboåsbygden ( ). Vi utvecklade företagande genom mentorskap för nyföretagare. 7 Avvikelser (vad som gått bättre/sämre) och svårigheter samt hur vi hanterat dessa: Vi fick en mycket god respons på mässan i Utrecht. Vi hade ett unikt upplägg med en attraktiv, barnvänlig monter där holländska barnfamiljer, med egen erfarenhet av att flytta till och bo i Järnboås kunde berätta om bygden, förskola och skola m.m. Informationen var tydlig och relevant. De stora bilderna i vår monter visade det som är typiskt för Järnboåsbygden den vackra miljön vilket är just det man som barnfamilj söker. Detta uppskattades liksom det unika i att en bygd marknadsför sig själv. Övriga mässdeltagare representerade kommuner eller regioner. När flera av familjerna som träffade oss på mässan sedan besökte Järnboås under sommaren så konstaterade de att bilden av Järnboås stämde, ingenting vi sagt var fel och bygden var just så vacker och intressant som bilderna på väggar och bildspelet visat. Att som barnfamilj köpa hus, flytta och etablera sig på ett nytt ställe och få vardagen att fungera med arbete, förskola, skola och fritid innebär att man måste ta några av de största och avgörande besluten i livet. Om flytten därtill går till ett annat land som innebär ett nytt språk och en annorlunda kultur, så är beslutet än större. Inom Järnkraft är vi flera personer med egen kunskap och erfarenhet om detta i och med att vi befunnit oss i samma situation. Därför har vi lagt stor vikt vid att ta hand om och hjälpa de nyinflyttade att etablera sig. Vi är övertygade om att flera av våra nyinflyttade familjer inte valt att flytta till bygden ifall de inte fått hjälp med arbete, starta eget företag och en bra

8 introduktion till Järnboås förskola, skola och bygdegemenskap. Mot bakgrund av dessa våra egna erfarenheter tillsammans med vad vi fått fram i vår research om liknande inflyttningsprojekt, var vår urspungliga tanke att vi skulle arbeta långsiktigt med inflyttningen för att kunna nå största möjliga framgång. Vi sökte medel för att kunna arbeta långsiktigt från flera håll Leader Bergslagen, Nora kommun och Sparbanksstiftelsen men utan framgång, därför tvingades/tvingas vi att driva den största delen av uppföljningsarbetet i ideell regi. I ett inledande skede inför emigrantmässan i Utrecht i februari 2011, lovade Noras kommunledning att bistå med pengar, men när detta löfte i ett mycket sent skede drogs tillbaka tvingades inte bara Järnboås bygdegårdsförening att ligga ute med pengar utan även flera av våra småföretagare som deltog i projektet, däribland samordnaren som förutom stora utlägg för resa, logi och informationsmaterial, inte kunde fakturera för sitt utförda arbete under första kvartalet förrän i april månad Det har funnits en låg medvetenhet inom Noras kommunledning om de möjligheter som Järnboåsbygden kan erbjuda när det gäller attraktivt boende för barnfamiljer som drömmer om att bo på landet. Detta har i sin tur inneburit att de, trots omfattande information, inte förmått att se den potential som Järnboåsbygden innebär för kommunen. Inte heller då Järnkraft redovisade ett resultat över förväntan förmådde kommunledningen värdesätta framgången och inse möjligheterna för kommunen. Det är anmärkningsvärt med tanke på att det är kommunen som tjänar ekonomiskt på den inflyttning som Järnkraft bidrar till. Projekt Järnkraft skickade i november 2011 ett brev med ett konkret erbjudande till Nora kommun om hur de enskilda företagare som arbetat med inflyttning och marknadsföring skulle kunna fortsätta med detta för kommunens bästa. Men detta erbjudande valde kommunledningen tyvärr att tacka nej till. Nora kommun har inte bara saknat insikt i Järnboås potential utan även fallerat i sin roll som samverkanspartner i Järnkraft 2 genom att inte visa det engagemang och intresse som rollen kräver. Däremot har andra projekt inom Järnboåsbygden, projekt som är en följd av arbetet med Järnkraft, lyckats få hjälp och stöd från kommunen vilket är positivt: Järnboåsbygden AB har i sina kontakter med det kommunägda bolaget Nora Utveckling AB fått Nora kommun att investera över kr för att iordningställa lokalen i Järnboås skola för Servicepunkten. Nora kommun har agerat för bredbandskanalisation från centrala delar av Järnboås över Lindesby till Nyhyttan. Det hade inte hänt ifall inte projekt Järnkraft hade funnits och skapat grunden för ett bredbandsprojekt som kunde föra en aktiv 8

9 dialog med kommunen. Vi har fått en mycket god respons på hemsidan och på sociala medier. Besökarna har kommit från hela landet och det har blivit en samlingsplats på nätet. Här har många kunnat mötas: boende i bygden, sommargäster, ungdomar som väljer att stanna kvar i bygden, köpa hus och etablera sig här, utflyttade järnboåsare och potentiella inflyttare m.fl. Man har kunnat utbyta information och få del av nyheter och bilder från bygden. Vi har fått bekräftat att flera barnfamiljer valt att flytta just till Järnboås tack vare vår hemsida där de funnit attraktiv information som visar att bygden har det som de söker en bra förskola, skola och ett aktivt föreningsliv. Hemsidan får fler och fler besökare nya tillkommer och många återvänder regelbundet. I vår marknadsföring mot turister har vi vid flera tillfällen försökt att få ett gott samarbete med Nora turistbyrå. Våra föreningar som arbetar med besöksnäring upplever dock att de inte fått det stöd och den hjälp med marknadsföring som man önskat. Turistbyrån har inte tagit tillvara de resurser som Järnboåsbygden har. Som exempel på detta har Järnboåsbygden inte nämnts i de redaktionella texterna i det informationsmaterial som turistbyrån framställt utan bygden har varit hänvisat till att annonsera vilket varit alltför kostsamt för att kunna genomföras i någon större utsträckning. 4 MÅL OCH RESULTAT 4.1 Måluppfyllelse Ange projektets mål och hur dessa har uppfyllts. Vad har ni kvar att arbeta vidare med? Vad skulle ni behövt göra annorlunda för att nå hela vägen fram? 9

10 Mätbara mål för Projekt Järnkraft 2 Mål inflyttning och entreprenörskap Nå ut med information om Järnboåsbygden till vår främsta målgrupp: svenska och holländska barnfamiljer, gärna entreprenörer, som drömmer om att bo på landet och få tillgång till förskola, byskola och fritids samt ett rikt föreningsliv. Attrahera och generera ett fördjupat intresse hos vår målgrupp. Få en inflyttning av barnfamiljer till Järnboåsbygden (minst en svensk och en holländsk barnfamilj). Upprätthålla och utveckla företagarluncher, nätverk och mentorskap för nya företagare. Sammanfattning resultat, marknadsföring, Ca 90 personer har sedan 2010 flyttat till Järnboåsbygden, varav ca hälften har en direkt koppling till projekt Järnkrafts arbete. Inflyttningen har gett Järnboås skola och förskola och fritidshem ytterligare drygt 20 barn, och fler är på väg. Ca unika besökare från hela landet och många andra länder varit inne på Järnboåsbygdens svenska ( och holländska ( hemsidor sedan juli Ca hälften återkommer regelbundet. Järnboås Facebook-sida blivit allt mer populär och aktiv och fått stadigt fler vänner. Idag är det ca 300 vänner, spridda över Sverige och även utomlands. Aktuell information sprids via Facebook-sidan och Järnboås Twitter-konto Projekt Järnkraft marknadsfört Järnboås på Larsmäss, Noramarken, Ljusstråk, Vildmarksmässa i Stockholm samt emigrantmässa i Utrecht, Nederländerna. Ett tiotal holländska familjer och några tyska familjer besökt Järnboås och kommit fram till att de vill flytta hit. Ett par av dessa familjer har redan hunnit bosätta sig här, ytterligare ett par familjer flyttar in under sommaren Holland: Vi hade stor framgång med mässdeltagandet i Utrecht i februari Väldigt många människor besökte Järnboås-montern. Många familjer som fick information om Järnboåsbygden och som samtalade länge med våra holländska kontaktpersoner. Redan på mässan beslöt sig flera familjer för att komma till Järnboås för att lära 10 känna bygden. En holländsk småbarnsfamilj som varit sommarboende i bygden bestämde att de

11 skulle flytta hit permanent. Ett 80-tal personer skrev också upp sig på vår lista med e-postadresser. Järnboås holländska hemsida hade ca 500 besökare på de tre första veckorna. Vår monter och vår hemsida fick mycket bra omdömen och svenska ambassaden var imponerad och ville använda Järnboås-bilden i sin marknadsföring. Sverige: Järnboåsbygdens hemsidor besöks av i huvudsak bosatta i Sverige med även i övriga Skandinavien, övriga Europa, Kanada & USA. Under året har flera svensk familjer med små barn flyttat till Järnboås efter att ha upptäckt Järnboås via hemsidan. Projekt Järnkraft får varje vecka förfrågningar från enskilda individer och olika grupper som tack vare hemsidan upptäckt Järnboås och blivit intresserade av att besöka och lära känna bygden mer. Sammanfattning, måluppfyllelse marknadsföring Vi har lyckats väl och uppnått våra uppsatta mål för Järnkraft 2 (totalt Järnkraft 1 + 2): Nå ut med information om Järnboåsbygden till vår främsta målgrupp. Attrahera och generera ett fördjupat intresse hos vår målgrupp. Fått inflyttning av 13(+2) barnfamiljer till Järnboåsbygden: 8 svenska, 3 holländska och 2 tyska familjer (+2 svenska barnfamiljer under Järnkraft 1). Hälften av dessa familjer hade egna företag. Därtill har ytterligare 10 unga familjer (par utan barn) etablerat sig i Järnboåsbygden. Som nämnts ovan har totalt närmare 90 personer flyttat till Järnboåsbygden sedan 2010, varav mer än hälften har en direkt koppling till projekt Järnkrafts arbete. Inflyttningen har gett Järnboås skola och förskola och fritidshem ytterligare drygt 20 barn, och fler är på väg. 11

12 Sammanfattning resultat & pågående projekt, bygdeutveckling, Kanalisation för bredband pågår sedan 2010 och täcker nu in stora delar av bygden. Detta är ett omfattande arbete som alltjämt pågår och som sker i samarbete med bl.a. Nora kommun och Eon. (ingår inte i projektet men är en följd av det). Servicepunkt med butik ett arbete för att göra vardaglig service mer tillgänglig i bygden. Tack vare att Järnkrafts bygdemöten lyckades engagera många människor så skapades förutsättningar för att ett bolag kunde bildas i Järnboåsbygden. Aktiebolaget, Järnboåsbygden AB, bildades våren 2011 med 159 aktieägare i bygden. Lokaler iordningsställs under sommaren 2012 i en del av Järnboås skola. Servicepunkt med butik (tillägg: öppnades 1 augusti 2012). Därtill kommer Järnboåsbygden AB även att starta en bymack i Järnboås under Vidare finns planer på att vidareutveckla med café och allt eftersom kommer nya tjänster att kunna läggas till såsom post- och bankservice, apoteksvaror, lokalproducerade varor, tandläkarbuss m.m. 12 Entreprenörskap företagsluncher har gett företagare i bygden en träffpunkt vilket bl.a. gynnar ett utökat informationsutbyte och samarbete. Tack vare ett kunnigt och engagerat mentorskap för nya entreprenörer har bygden fått flera nya företag. Bostadsprojekt för fler boendealternativ i bygden Järnkraft 1 gjorde en marknadsundersökning i bygden 2010 och visade på ett stort intresse och efterfrågan på lägenheter och trygghetsboende i Järnboås. Ett samverkansprojekt bildades med Järnkrafts boende-grupp och Nora kommun. Under Järnkraft 2 har arkitetskisser färdigställts och lokala byggentreprenörer fått möjlighet att lämna offerter för lägenheter och trygghetsboende. På grund av inaktivitet från kommunens sida under

13 perioden har vi inte kunnat komma längre i projektet. Turism Järnkraft har tillsammans med flera andra aktörer i området och Nora turistbyrå deltagit i marknadsföring för att få fler turister att besöka Järnboåsbygden och upptäcka dess vackra natur och möjligheter till aktiviteter och rekreation. Även detta arbete har varit framgångsrikt och antalet övernattningar på Järnboås bygdegård har ökat liksom besökare till evenemang i bygden. Dessutom har flera familjer som tidigare turistat eller varit sommarboende i Järnboåsbygden valt att flytta permanent till bygden. Ett omfattande förankringsarbete under projektets gång har ett flertal bygdemöten, samrådsmöten och arbetsgruppsmöten hållits i Järnboås för att stämma av och förankra arbetet. Syftet har varit att få en så stor uppslutning som möjligt i arbetet med bygdeutveckling vilket också lyckats över förväntan. Av ca 950 invånare i hela bygden har fler än 150 personer engagerat sig på något sätt i projekt Järnkraft. Järnkraft har också kommunicerat med Nora och även Hällefors kommun samt Länsstyrelsen, Regionförbundet m.fl. organisationer och lyckats skapa en bra dialog och ett gott samarbete för utveckling av bygden och därmed kommunen/regionen. 13

14 4.2 Mätbara individbaserade resultat som följd av projektet Fyll i tabellen. Om ni inte kan mäta utfall nu kommentera varför, och när utfallet kan mätas. Beskriv också effekter som kan uppstå senare. Män Kvinnor Ungdomar (under 25 år) Nya företag till följd av projektet Nya arbetstillfällen utanför projektet Bevarade arbetstillfällen Deltagare i projektets verksamhet Summa Personer med utländsk bakgrund Kommentarer Vi har under Projekt Järnkraft 2 knutit kontakter och fått mycket arbete utfört av personer i bygden. Genom marknadsföring av bygden mot barnfamiljer bidrar projektet till en ökad inflyttning av familjer med barn som därmed bidrar till att förskola och skola får fler barn/elever vilket tryggar fortsatt drift och därmed bevaras arbetstillfällen inom barnomsorg och skola (8 arbetstillfällen). Servicepunkten har gett arbete till en föreståndare inflyttade från Nederländerna (1 arbetstillfälle) samt i förlängingen kan det även ge utökad beläggning för företag som erbjuder service i anslutning till denna som t ex frisör, catering etc. Mentorskap har lett till att nya företag etablerats i bygden (3 arbetstillfällen), vi har även fått många företag genom att flera av de som flyttat in är egna företagare som därmed tagit med sig sitt eget arbete (13 arbetstillfällen). Totalt har vi behållit/fått 25 arbetstillfällen. Genom att bygdens hemsidor drivs vidare av Järnboås bygdegårdsförening så kommer hemsidan även fortsättningsvis att kunna förmedla bilden av Järnboåsbygden och kunna vara en kommunikationskanal som hjälper potentiella inflyttare att hitta hit, få svar på sina frågor och få stöd och råd vid när de ska etablera sig i bygden. 14

15 4.3 Andra mätbara resultat som följd av projektet Fyll i tabellen. Om ni inte kan mäta utfall nu kommentera varför, och när utfallet kan mätas. Beskriv också effekter som kan uppstå senare. Mätpunkt Antal Beskrivning Nya produkter, tjänster 1 Holländsk hemsida med kontaktuppgifter till våra holländska kontaktpersoner. Detta möjliggör fortsatta kontakter och inflyttning från Nederländerna/Tyskland. Nya nätverk, samarbeten 1 Turismgrupp med Järnboås bygdegårdsförening, Konunga Stollen och Nyhyttans Äventyrsfiske. Gruppen sammankallades för att få ett bättre samarbete med Nora turistbyrå. Ett möte hölls under vårvintern 2012 där varje verksamhet fick presentera sig, utbyta kontaktuppgifter och få en närmare personlig kontakt med turistbyråns personal. Förhoppningsvis kan detta leda till ett fruktsamt samarbete framöver. Nya utvecklingsidéer 1 Rastälvens dag med kosläpp och många andra aktiviteter längs Rastälven som går genom Järnboåsbygden. Detta projekt blev ett eget projekt där även helt nya personer i bygden som tidigare inte engagerat sig tillsammans möttes och skapade en ny tradition. Dagen som genomfördes 5 maj 2012 lockade många nya besökare, Ideella föreningar som medverkar i projektet Privata företag som medverkar i projektet Andra organisationer som medverkar i projektet 15 inte minst barnfamiljer, till bygden. 3 Järnboås bygdegårdsförening, Järnboås Idrottsförening, och SPF. Därtill har vi haft kontakt med övriga föreningar i bygden, dvs ytterligare ca 15 föreningar. 14 Se samverkanspartners, punkt 2.2 samt därtill Gunne Larsson, Gölagården, som ingår i projektgruppen, Kristina Dybeck Information (projektets samordnare) samt Tjurskallen som aktivt bidrar i marknadsföringen, totalt 14 företagare. 3 Nora kommun, Svenska kyrkan, Nyhyttans Adventkyrka Kommentarer Projektet har utöver ovan nämnda företag, föreningar och organisationer, dessutom haft kontakt och/eller möten med Leader Bergslagen, Länsstyrelsen, Örebro läns landsting, SCB, Länstrafiken, Mobilsamåkningen i Tolg, Regionförbundet, HusmanHagberg, Fastighetsbyrån

16 Swedbank, LRF konsult, Skogs & Villamäklaren, Svenska Fastighetsförmedling, Hällefors kommun, BKT, BMB, Norabostäder, Rudskoga Fastigheter, Eon, Trafikverket, Lantmäteriet, Bygderådet, Hela Sverige ska leva, Jägarnas Riksförbund, Klacka-Ryttarna, Järnboås Ridcenter, LRF, Konunga-Stollen, Projekt Bergslagstramp, Barn i Bergslagen, Bergslagsgården, Järnboås skolas rektor, lärare och föräldraförening. 4.4 Horisontella mål Beskriv hur ni arbetat med jämställdhet, integration och miljö inom ert projekt. Beskriv också svårigheter och erfarenheter som ni stött på, som andra kan lära av. Horisontellt mål Kommentar Kvinnors och mäns lika möjligheter att nyttja och påverka det som skapas i projektet Involvera personer med utländsk bakgrund i projektet samt öka antalet personer med utländsk bakgrund som deltar i det lokala utvecklingsarbetet Projektets påverkan på natur, klimat, landskap 16 Projektet vänder sig lika mycket till män och kvinnor och i projektgrupp, samrådsgrupp och arbetsgrupper har vi en jämn könsfördelning. Utöver detta bjuds samtliga bygdebor in till bygdemöten för förankring, diskussion och avstämning. Män och kvinnor ges lika möjlighet att vara med och påverka projektet. I samrådsgruppen och i arbetsgrupperna ingår fyra medlemmar med utländsk bakgrund och i marknadsföringen av bygden på mässor och marknader har ytterligare bygdebor som flyttat in från Nederländerna engagerats. Diskussioner om omställning inleddes i projekt Järnkraft 1 och fortsätter i projekt Järnkraft 2. I kravspecifikationen till bostadsbygget är hållbarhet och minsta möjliga miljöpåverkan en viktig fråga samt att de nya bostäderna passar in i den miljö där de byggs. Målet är att projektet ska ha minsta möjliga negativa påverkan på miljön. Tillsammans med kommun och Länstrafiken har projektet arbetat för en utökad kollektivtrafik. En utökad service i bygden, bl.a. i form av servicepunkt och företagshotell kommer att innebära ett minskat resande och därmed minskad påverkan på naturen. Vid vårt bygdemöte i september 2011 hade vi en presentation om Mobilsamåkningen enligt Tolgs modell. Denna togs väl emot och förslaget skickades vidare till Nora kommun att arbeta vidare med och kunna inför inom hela kommunen. Järnboås Servicepunkt som öppnades 1 augusti 2012

17 Ungdomars inflytande, möjlighet och faktisk delaktighet i projektet innebär att det nu finns möjligheter att vidareutveckla verksamheten med nya, efterfrågade tjänster såsom postoch bankservice, apoteksvaror, lokalproducerade varor, tandläkarbuss m.m. Detta kommer i så fall innebära ett minskat resande och därmed en miljövinst. Alla boende i bygden har bjudits in till bygdemöten och dessa har även marknadsförts via Facebook-gruppen där många av bygdens ungdomar är medlemmar. Kommentarer Järnboåsbygden har tack vare sitt rika företags- och föreningsliv en bra bas för att engagera män, kvinnor och barn i olika åldrar och med olika ursprung och intressen. Föreningarnas årliga evenemang och rika utbud av aktiviteter ger möjlighet för nyinflyttade att träffas på ett enkelt sätt och utan stora kostnader. Bygdens församlingshem (däribland Järnboås kyrkas nybyggda med plats för 100 personer) bygdegårdar (däribland Järnboås bygdegård Finnsjöstrand med möjlighet till övernattning) samt Järnboås skola med gymnastiksal, gör tillsammans att det finns stora möjligheter för möten och evenemang i bygden. Med föreningslivet som bas ser vi stor potential för att fortsätta att utveckla gemenskapen, marknadsföra bygden och välkomna fler boende till bygden. 5 KOSTNADER OCH FINANSIERING 5.1 Budget och utfall, kontanta kostnader Kostnadslag Budget Utfall Kommentar Personalkostnader Investeringar Övriga kostnader ,85 Ev. indirekta kostnader Summa kostnader , Kontant finansiering Ange vilka intäkter och andra kontanta tillskott ni fått till projektet utöver stödet från Leader Intäktskälla Belopp 5.3 Ideellt arbete och andra resurser Ange stöd eller hjälp ni fått i annat än kontanta pengar 17

18 Från vem? Vad? Värde? Medlemmarna i projektgrupp, Ideellt arbete möten, kr holländska kontaktpersoner, m.fl. frivilliga förberedelser och efterarbete, kontaktarbete, marknadsföring, redovisning m.m. Summa kr 6 FORTSÄTTNING EFTER PROJEKTET 6.1 Varaktighet - fortsatt verksamhet och drift Beskriv vad som händer nu med det som skapats inom projektet Projekt Järnkraft 2 har genomförts under perioden 1 januari 2011 och till 19 juni Vi vill fortsätta arbeta i och ta tillvara det engagemang som väckts. Det har varit många delar i Projekt Järnkraft och vi ser att en av dessa, turism, har mycket att vinna på att skapa ett eget projekt. Bolaget Järnboåsbygden AB kommer att driva servicepunkten och annan service i bygden. På så sätt fortsätter utvecklingsarbetet. Järnboåsbygdens hemsidor kommer att drivas vidare av Järnboås bygdegårdsförening, delvis med stöd från andra föreningar i bygden. Frågan om bostäder respektive äldreomsorg drivs vidare inom Järnboåsbygden AB. Avsikten är att bredbandkanalisationen drivs vidare av en samfällighetsförening samt en operatör. 6.2 Nya utvecklingsmöjligheter som en följd av ert projekt Beskriv era idéer om hur projektet kan utvecklas vidare! Vem bör driva projektet vidare? Se ovan punkt 6.1 genom Järnboåsbygden AB och genom bygdens föreningar, med Järnboås bygdegårdsförening i spetsen som ägare av bygdens hemsidor. 6.3 Spridning av resultatet Redogör för hur ni har dokumenterat ert projekt och spridit resultatet. Beskriv också hur resultatet kan användas av andra, och var man kan få mer information om ert projekt. Projektet dokumenteras i huvudsak av samordnaren för Projekt Järnkraft. En sammanfattning av resultaten redovisas på Järnboåsbygdens hemsida Leader Bergslagen får all dokumentation vid projektets redovisning till gagn för framtida projekt. 7 ERFARENHETER 7.1 Erfarenheter, slutsatser och rekommendationer till andra Sammanfatta era erfarenheter och slutsatser av projektet och lämna rekommendationer som andra 18

19 projekt kan ha nytta av i sitt upplägg och genomförande. Det finns mycket att vinna på att få en bred bas och förankring i ett så stort och omfattande projekt som Järnkraft. Trepartssamverkan enligt Leader Bergslagens modell är mycket lämplig eftersom bygdeutveckling kräver såväl kommunens som lokala företagares och föreningars stöd och hjälp. Att ha bra kontakt med andra aktörer så som myndigheter, organisationer och företag av betydelse är också av avgörande vikt. Att avsätta tid för personliga möten är värdefullt, eftersom det många gånger inte räcker med e-post för att nå fram och få igång ett samarbete. Jämfört med Projekt Järnkraft 1 har vi denna gång haft svårt att få till möten och kontakter med Nora kommun vilket försenat projekt som bostäder och trygghetsboende. Det var även svårt att få förståelse för betydelsen av deltagandet på emigrantmässan hos kommunen vilket innebar att vi inte fick något ekonomiskt stöd från kommunen till detta eller till den långsiktiga uppföljningen av satsningen. Från projektgruppen sida har det varit svårt att förstå denna ovilja till att bistå projektet eftersom de ju är kommunen som tjänar pengar på inflyttningen. Med facit i hand ser vi att resultatet är över förväntan och därför borde ge kommunen anledning att omvärdera sin inställning. Fastighetsmäklarna har varit lättare att få till ett samarbete med än under Järnkraft 1. I deras annonser med objektbeskrivningar på fastigheter i Järnboåsbygden har vi kunnat få med en länk till vår hemsida med texten: Denna fastighet finns i Järnboåsbygden, läs mer om bygden på En fastighetsmäklare har i år på eget initiativ lagt till en positivt beskrivande text på sina objekt i bygden: Byn Järnboås är en idyll belägen längs den natursköna Rastälvsdalen. Här finns bland annat idrottsförening med fotboll, volleyboll, innebandy, gympa, box, barngymnastik mm. Det finns även en mycket aktiv bygdegårdsförening som anordnar bl. a. Larsmässmarknaden, pubkvällar, kulturdagar och midsommarfirande. Skola 1-6 och barnomsorg. Mer finns att läsa på 8 ATT ARBETA MED LEADER 8.1 Leader-stöd genomförande Hur upplever ni kontakten med Leader Bergslagen? Bra. Vi har fått hjälp och stöd, svar på frågor, möjlighet att bolla idéer och få tips. Tyvärr beslutade LAG om en mindre summa än den vi sökt vilket innebar att vi inte fick möjlighet att genomföra vår ursprungliga plan som innebar ett mer omfattande fortsättningsprojekt under två år. 8.2 Förbättringsområden Vad kan Leader Bergslagen bli bättre på? Försöka påverka Länsstyrelsen som har haft lång handläggning. Därtill är det är ett stort 19

20 problem för en ideell förening att utbetalningen av stödet blir så fördröjt. Att ligga ute med tals kronor i flera månader i väntan på utbetalning är en mycket tung börda för en ideell förening som kräver en ekonomi utöver det vanliga. 9 Bilagor Lista de bilagor ni bifogar slutrapporten, såsom affischer eller annan dokumentation Nr Beskrivning 1 Projekt Järnkraft aktiviteter och resultat. Sammanfattning av marknadsföring och bygdeutveckling. 2 Holländsk hemsida 3 Järnkraft Järnboås i massmedia: Kids-week, Nerikes Allehanda, TV4, NOS, Trouw 4 Beach-flagga 5 Välkomstskyltar 6 Handbok för The Heart of Sweden där Järnkraft lyfts fram som ett positivt exempel 7 Annons i Larsmäss-programmet Rastälvens dag ett exempel på det ökade engagemanget i bygden i och med Järnkraft 9 Artiklar om Järnboåsbygden AB, Järnboås Servicepunkt och by-mack en följd av Järnkraft Rapporten insändes elektroniskt till kansliet@leaderbergslagen.se 20