Hållbarhet i svensk grisnäring på gårdsnivå Håkan Wahlstedt, Hidinge Gård
|
|
- Gösta Magnusson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hållbarhet i svensk grisnäring på gårdsnivå Håkan Wahlstedt, Hidinge Gård
2 Hidinge Gård växtodling: spannmål, oljelin ärter, potatis (7ha) totalt 180 ha mulljord potatis skog Förklaring Invallat dieselhus Biobädd /Påfyllningsplats Invallningspumpar Svartån
3 Grishus 4 st, 10 st slaktsvinsavdelningar, med foderkök, 4+3 gödselbrunnar
4 Grisproduktionen på Hidinge Gård 10 avdelningar, drygt 440 i varje avdelning 4680 platser 3,25 omgångar per år = ca st /år Externintegrerad, friska grisar, växer ca 950 g / dag Alternativfoder: bröd, öljäst, vassle, spillmjölk Vi har stundtals försökt dra ned på soja förbrukningen. Fullt möjligt men vi får sämre tillväxt och klassning
5 FODEROPTIMERING Användning av fytas. Enzymet gör foderfosforn mer lättillgänglig, därmed blir det möjligt att använda mindre mängd fosfor i fodret och därmed blir det lägre fosforförluster genom grisen och tillika lägre halter av fosfor i gödseln. Användning av fria aminosyror för att kunna optimera foderblandningen och balansera aminosyrasammansättningen. Därmed kan man använda så lite proteinfoder som möjligt och minska förlusten av kväve genom grisen ut i gödseln. Trefasutfodring för att kunna optimera fodret och anpassa det efter grisens olika tillväxtfaser, resultat mindre förluster av näringsämnen till gödseln
6 Alternativa fodermedel till gris Stora möjligheter att utnyttja restprodukter Bröd, glass, godis, saft, soppor, chips, marmelad, choklad, pizzakanter. Dessutom vassle, spillmjölk, öljäst, stärkelse, drank, kli, raps o sojaexpeller. I vår besättning produceras ca slaktsvin per år vilket motsvarar ca 1,4 milj. kg kött, ca 0,6 % av Sveriges produktion Normal spannmålsåtgång ca ton per år (mjöl och vatten) Vi förbrukar i medel ca ton spannmål per år, lägsta åtgång ton spannmål per år. Som mest 65 % och som medel nästan 50 % av foderspannmålen ersatt av restprodukter
7 Koldioxidemission kg CO 2 ekv. per kg kött Svin Kyckling Nöt Baljväxt 3,5 kg CO 2 ekv. 2,2 kg 20,0 kg 0,2-1,4 kg SIK (2009)
8
9
10 9,5 km t.o.r. 1,8 km
11 Spridningsareal 700 ha 500 ha /år kbm/år från årssvin Maximal stallgödsel giva 22 kg P per ha som medel under en femårsperiod
12 Gödselpump med hydraulisk kran och kompressor ca 100 kbm per timme
13 Äkta släpslangsspridning med släpslangsramp 3-5 ha per timme exkl. ställtider
14
15 Halmeldning sedan 1996 effekt 300 kw Ca 600 MWh / år Uppvärmning hela gården samt spannmålstorkarna Inbesparad mängd olja ca 70 kbm
16 Tork & torksilo ca 1700 ton torkning endast med halmpannan Gris med LED-ljusslinga
17
18 Gastätlagring av spannmål sedan 2008 ca 1000 ton
19 Energianvändning, indelning i energislag på Hidinge Gård Energislag Använd- Enhet Omräkning Energi Pris Pris Kostnad ning (värmevärde) MWh/år kr/enhet kr/mwh kr/år El 320 MWh/år 1, , Dieselolja (5 %RME) 17 m3/år Halm 149 ton/år , Summa Summa
20 Energi i slaktsvinsproduktionen på Hidinge
21 Antagen energiförbrukning (kwh/kg kött) vid uppfödning av slaktsvin i jämförelse med förbrukningen på Hidinge 2012 (Kartläggning av jordbrukets energianvändning, JTI 2010). Medel Max Min Hidinge Differens medel o Hidinge Belysning, el 0,036 0,150 0,004 0,009-0,027 Ventilation, el 0,240 0,480 0,004 0,086-0,154 Foder, el 0,160 0,450 0,011 0,078-0,082 Utgödsling, el 0,009 0,065 0,000 0,001-0,007 Uppvärmning, el 0,120 0,320 0,009-0,120 Uppvärmning, biobränsle 0,233 +0,233 Övrigt, el (på Hidinge i huvudsak tvätt) 0,028 0,078 0,078 0,015-0,013 Övrigt, diesel (hantering halmströ) 0,004 0,004 Summa, kwh/kg kött 0,59 0,43-0,
22 Dieselanvändning, Hidinge Gård, 2012 Potatis, 7 ha Antal gånger per ha o år liter/år Spannmål, 110 ha Antal gånger per ha o år liter/år Markberedning potatis Kultivator 2,5 935 Kultivering höst, Catros 2 48 Sådd Kultivering våren 2 48 Spridning mineralgödsel 1 80 Kupfräsning Spridning flytgödsel Sättning 1 63 Sprutning 2,5 315 Spridning mineralgödsel 2 28 Tröskning Kupning 2 63 Inlejd tröskning Sprutning Transport t lager 0,5 158 Upptagning Inlejd pressning halm Transport till lager Transp. t lager, inkl lastare 0,5 291 Summa potatis Summa spannmål Potatis, liter/ha 173 Spannmål, liter/ha 50 Spannmål, liter/ha exkl. flytg & halm
23 Möjliga åtgärder på Hidinge Gård 1. Frekvensstyrning av ventilationsfläktar i resterande 4 avd. 2. En eldriven gödselomrörare är anskaffad, eventuellt ytterligare en på gång istället för traktordriven 3. Byta ut kvicksilverlampor och lysrör mot LED 4. Byta den blåsande hammarkvarnen mot en med mjölpump eller skruv transport 5. Dieseldriven blåsning av spannmål bytes mot eldriven elevator 6. Biogasproduktion 7. Solceller för elproduktion 8. Övergång till biobränslen (RME...?) i traktorerna
24 Koldioxidemission kg CO 2 ekv. per kg kött Svin Kyckling Nöt Baljväxt 3,5 kg CO 2 ekv. 2,2 kg 20,0 kg 0,2-1,4 kg SIK (2009)
25 Demonstrationsgård Hidinge - Effektiva åtgärder på Hidinge 2 % av arealen lärkrutor Buskplantering Fågelåker Solrosor Honungsört Fleråriga örter Hidinge maj 2013
26 Biologisk mångfald, Hidinge Gård Rationellt jordbruk, stora fält utan diken, stenrösen och holmar, fältstorlek ha. Beväxta kantzoner som slås sent ca. 3,5 ha Sprutfria kantzoner, ca. 1 ha Vattenförande kanaler, året runt + Svartån Branddamm Alléer och gamla stora träd Betesmarker för hästar Buskar och träd längs vissa diken Spara vinterståndare, skräp marker Lärkrutor, osådda små rutor Remsor för fåglar och humlor/bin Blommande grödor lin, ärter, åkerbönor, raps Potatis Foderspill i måttliga mängder Tillgång till gödsel och/eller lera
27
28 Hidinge Gård, 3 liter / år, 0,2 ml / djur eller 0,002 ml / kg
29
30
31
32 TACK FÖR MIG
Gynna mångfalden hur och varför? Exemplet Hidinge
Gynna mångfalden hur och varför? Exemplet Hidinge Fåglar Pollinatörer Skadegörares naturliga fiender Variationens betydelse SVEA-konferensen 2016 Petter Haldén, Hushållningssällskapet Håkan Wahlstedt,
Läs merEKOSYSTEMTJÄNSTER I LANTBRUKET OCH HUR JAG GYNNAR DEM
Hidinge Gård Bi sysslor som gynnar mångfalden. eller EKOSYSTEMTJÄNSTER I LANTBRUKET OCH HUR JAG GYNNAR DEM Håkan Wahlstedt 2018-11-23 1 Intressenter 2018 17 pilotgårdar runt Sverige Odling i Balans sedan
Läs merBäckens gård. Västra Götaland ENERGIFAKTA
ENERGIFAKTA Bäckens gård Västra Götaland På Bäckens gård satsar man på att vara självförsörjande på energi. Här produceras slaktsvin, grödor till foder och avsalu och 2 89 kwh produceras årligen från vind,
Läs merEnergikartläggning NAMN PÅ GÅRD OCH LANTBRUKARE
Energikartläggning NAMN PÅ GÅRD OCH LANTBRUKARE Företag: Brukare: Adress: Postadress: Telefon: E-post: Datum för rådgivning: 2013-03-12 Rådgivare Nils Helmersson, HIR Malmöhus ENERGIRÅDGIVNING MÅL OCH
Läs merJordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar
Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil
Läs merFörändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering
Ändringar i IP SIGILL Gris_tillvalsregler klimat_111215.doc Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering Nummer Befintlig regeltext/verifiering Ny formulering 1 K Rubrik: 1K Energianvändning
Läs merKlimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar
Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22, 076-105 73 45 Koldioxid från fossil energi Jordbrukets
Läs merKartläggningen ska kunna styrkas med fakturor eller liknande. a) använd mängd direkt energi i relation till areal för växtodlingen (kwh per hektar)
Ändringar i IP SIGILL Mjölk_tillvalsregler klimat_111215.doc Förändringar i IP SIGILL Mjölk, tillvalsregler för klimatcertifiering Nummer Befintlig regeltext/verifiering Ny formulering 1 K Rubrik: 1K Energianvändning
Läs merStyrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan
Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil energi Jordbrukets
Läs merÄndringar i IP SIGILL Frukt & Grönt, tillvalsregler för klimatcertifiering. Verifiering:
Ändringar i IP SIGILL Frukt Grönt_tillvalsregler klimat_111215.doc Ändringar i IP SIGILL Frukt & Grönt, tillvalsregler för klimatcertifiering Sida Nummer Befintlig regeltext/verifiering 1 K Rubrik: 1K
Läs merStödmaterial till regel 1.3 Bas (Ny regel 2011) En energikartläggning ska göras
Stödmaterial till regel 1.3 Bas (Ny regel 2011) En energikartläggning ska göras Energibesparingar är bra både för miljön och plånboken. Genom att göra en energikartläggning är det lättare att identifiera
Läs merFörnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp
Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag
Läs merHidinge gård- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar.
Hidinge gård- en pilotgård inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt och konventionellt.
Läs merEtt fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?
Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Sju Gårdar Mars 2009 Oscar Franzén Ekologiska Lantbrukarna Oscar Franzén Uppsala 16 april 2009 Jordbrukets energianvändning Energianvändning
Läs merVad kan SLU göra? Utdrag ur Jordbruksboken - En studie- och debattbok om jordbruk och miljö. Redaktörer Hesselman, Klas & Rönnelid, Johan
Vad kan SLU göra? Sammanfatta - syntetisera - befintlig kunskap Kommunicera dvs. det vi gör idag Ny kunskap behövs också.. Biologiskt fokuserar på aminosyror Kvaliten på produkterna? Ekonomiskt- marginalutbytet
Läs merEnergi i lantbruk. Nils Helmersson, HIR Malmöhus
Energi i lantbruk Nils Helmersson, HIR Malmöhus Växtodling HIR Malmöhus En stark konsultgrupp med 36 rådgivare Som hjälper dig att öka lönsamheten i din verksamhet med oberoende rådgivning Energi Bär &
Läs merEnergianvändning i jordbruket 2018
Datum 1/7 2019-03-11 Energianvändning i jordbruket 2018 Logga in på www.scb.se/jordbruk med det användarnamn och lösenord som finns förtryckt på brevet du fått och lämna uppgifterna Lämnade uppgifter ska
Läs merProduktiviteten, effektiviteten och klimatet
Produktiviteten, effektiviteten och klimatet Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland Jordbrukets klimatpåverkan är inte som andras påverkan Koldioxid från Kol i Lustgas Metan från Utsläpp från fossil
Läs merVälkomna till Mittens rike
Välkomna till Mittens rike 2016-05-17 3 Ekologi och ekonomi i balans under 25 års tid Föreningens syfte och mål Främja utvecklingen av svenskt jordbruk med målsättningen att näringen skall bedrivas med
Läs merReglerna i detta kapitel gäller för produkter som odlas på friland, t ex spannmål, trindsäd, potatis, grönsaker, frukt och bär.
3 VÄXTODLING Reglerna i detta kapitel gäller för produkter som odlas på friland, t ex spannmål, trindsäd, potatis, grönsaker, frukt och bär. Målet med reglerna är att minska klimatpåverkan i växtodlingen.
Läs merutsläpp av klimatgaser Jan Eksvärd, LRF
Klimatkollen 27 okt 2010 Potentialer ti och möjligheter att minska utsläpp av klimatgaser Jan Eksvärd, LRF Innehåll Konkurrensläget Klimatfrågan Energipriserna gp Energi och klimat LRFs strategier Livsmedel
Läs merSvensk djurhållning utan soja?
Svensk djurhållning utan soja? Margareta Emanuelson Institutionen för Husdjurens Utfodring och vård Greppa Näringen temadag 29 november 2010, Stockholm Disposition * Hur mkt soja används i Sverige? * Fördelning
Läs merFörst några siffror som sätter kött i ett sammanhang:
Om kött och klimat Först några siffror som sätter kött i ett sammanhang: Genom den mat varje svensk äter under ett år ger hen i genomsnitt upphov till utsläpp av cirka 2 ton växthusgaser (koldioxidekvivalenter).
Läs merTre typgårdar i VERA. Typgård växtodling
Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna
Läs merBleka gård. Jämtland ENERGIFAKTA
ENERGIFAKTA Bleka gård Jämtland Bleka gård är en ekologisk dikoproduktion. Miljö är ett varumärke och målet är att producera minst hälften av elbehovet på gården. Idag finns flera solpaneler installerade
Läs merFörändringar i IP SIGILL Lamm, tillvalsregler för klimatcertifiering
Ändringar i IP SIGILL Lamm_tillvalsregler klimat_111215.doc Förändringar i IP SIGILL Lamm, tillvalsregler för klimatcertifiering Nummer Befintlig regeltext/verifiering Ny formulering 1 K Rubrik: 1K Energianvändning
Läs merUtvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne tom 2013 på konventionella gårdar
Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne tom 213 på konventionella gårdar Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Sjöbos, Hörbys och Tomelillas kommuner finns en mosaik av olika
Läs merChristl Kampa-Ohlsson
Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder
Läs merLeif Göransson
Leif Göransson goranssonleif@telia.com leif.goransson@slu.se Diversearbetare i grisfoderbranschen SLU Djuren behöver protein för sitt kroppsunderhåll och sin produktion Behovet av såväl mängd som kvalitet
Läs merEffektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.
Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens
Läs merSamrådsunderlag inför planerad ansökan för. kläckäggsproduktion
Samrådsunderlag inför planerad ansökan för kläckäggsproduktion Övraby Lantbruk AB Övraby 110 385 50 Söderåkra Hushållningssällskapet Flottiljvägen 18 392 41 Kalmar beate.leggedor@hushallningssallskapet.se
Läs merKarin Eliasson. Hushållningssällskapet/ Rådgivarna. Karin.eliasson@radgivarna.nu. www.hush.se
Karin Eliasson Energirådgivare Hushållningssällskapet/ Rådgivarna 0325 618 612 Karin.eliasson@radgivarna.nu Jordbruket en energiomvandlare Sol energi Värme från djur, människor, maskiner och energiomvandling
Läs merJordbruk, biogas och klimat
214-12- Biogas och klimatnytta Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 3-46 22, 76-1 73 4 Jordbruk, biogas och klimat Mycket prat om KOLDIOXID från fossila
Läs merTre typgårdar i VERA. Typgård växtodling
Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna
Läs merFAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!
FAKTABLAD Matproducenter bidrar till mer än mat! Matproducenter bidrar till mer än mat! sida 2 Matproducenter bidrar till mer än mat! Ekosystemtjänster är produkter och tjänster som naturen ger oss människor.
Läs merDieselförbrukning och andra energiinsatser
Dieselförbrukning och andra energiinsatser Nedanstående data och information är hämtat från bla www.bioenergiportalen.se, www.jti.se, www.greppa.nu/adm och ger lite vägledande siffror på dieselförbrukning
Läs merHur kan jordbruket bidra till att minska klimatpåverkan? Anna Richert, Svenskt Sigill Norrköping, 25 jan 2011
Hur kan jordbruket bidra till att minska klimatpåverkan? Anna Richert, Svenskt Sigill Norrköping, 25 jan 2011 Kontrollmärkningen för svensk mat och blommor Sex argument 1. Svenska råvaror 2. Friska djur
Läs merResultatrapport. Distribution Koldioxid,
Info Kom igång Resultatrapport Produkt IN Produktsök Produkt UT Dieselförbrukning Djurhållning Distribution Koldioxid, Lustgas Lustgas Metan lustgas, metan Lagringsteknik Spridning N-Förlust Referenser
Läs merUtvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 2013
kg N-överskott per ha Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 13 Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Kristianstads och Bromölla kommuner, finns
Läs merVäxthusgasutsläppen från svensk grisproduktion beräknas i genomsnitt till cirka 3,4 kg koldioxidekvivalenter
Kvantifiering av möjliga utsläppsminskningar av klimatcertifieringsreglerna för gris Maria Berglund, Ulf Sonesson, Christel Cederberg, SIK Institutet för Livsmedel och Bioteknik, december 2010 Växthusgasutsläppen
Läs merIntroduktion till klimatberäkningarna i VERA. Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland
Introduktion till klimatberäkningarna i VERA Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland Om verktyget Klimatkollen i VERA Anpassat för att beräkna ett klimatavtryck (på engelska Carbon Footprint ) av
Läs merDagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg
Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg 2011-11-18 Vilka problemområden har vi? Alltid varit rätt att producera så mycket som möjligt
Läs merKvävebalanser på mjölkgårdar
Kvävebalanser på mjölkgårdar Var tar det oförklarade kvävet vägen? Sara B Nilsson 035-465 09 0730-46 93 18; sara.nilsson@vxa.se Innehåll Svåra frågor Vilka förluster är normalt i Sverige/internationellt
Läs merVilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige?
Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige? SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp georg.carlsson@slu.se Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem,
Läs merJordbrukets klimatpåverkan
Jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Jordbrukets klimatpåverkan är inte som andras påverkan Koldioxid från fossil
Läs merGödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år
Gödsel luktar illa men gör stor nytta Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Disposition Olika djurslag ger olika typer av gödsel Utgödslingssystem Näringsinnehåll
Läs merNy foderstrategi. -en lönsam historia
Ny foderstrategi -en lönsam historia Bakgrund och frågeställning Är det lönsamt att investera i ny inomgårdsutrustning för att kunna hantera fler/nya fodermedel? Hur har utfallet blivit för dem som gjort
Läs merVÄXTODLING Regler för minskad klimatpåverkan inom växtodlingen
VÄXTODLING Regler för minskad klimatpåverkan inom växtodlingen Inledning Livsmedelskedjan står för minst 20-25 % av Sveriges totala bidrag till utsläppen av klimatpåverkande gaser. Största delen uppstår
Läs merKlimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merUtvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne
Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Sjöbos, Hörbys och Tomelillas kommuner finns en mosaik av olika jordar med både baltisk morän
Läs merVäxtodling. Nyckeltalen växtodling (många)
Växtodling Nyckeltalen växtodling (många) Hög jämn skörd över åren (precisionsodling, sort, dränering, växtskydd...) Effektivt N utnyttjande Effektivt utnyttjande av N i organiska gödselmedel Låg insats
Läs merFAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!
FAKTABLAD Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! sida 2 Så här producerar
Läs merEnergisatsningar på gårdsnivå
Energisatsningar på gårdsnivå Det går inte att visa bilden. Det finns inte tillräckligt med ledigt minne för att kunna öppna bilden eller så är bilden skadad. Starta om datorn och öppna sedan filen igen.
Läs merGenerellt. Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 %
Norge Generellt Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 % Markanvändning inom EU (Inkl. Norge) 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10
Läs merEnergieffektivisering - - varför det?
Energieffektivisering - - varför det? Energieffektivisering Lars Neuman Energi- och teknikrådgivare,, Ulricehamn tidigare även maskinkonsulent, lärare, landsbygdsutvecklare från 2006 Energikollen underlag
Läs merEnergieffektivisering i växtodling
Energieffektivisering i växtodling Temadag Odling i Balans 21 januari 2009, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling idag Energy input Bioenergy
Läs merEnergieffektivisering. - varför det?
Energieffektivisering - varför det? Energieffektivisering Lars Neuman Energi- och teknikrådgivare,, Ulricehamn tidigare: maskinkonsulent, lärare, landsbygdsutvecklare från 2006 Energikollen underlag för
Läs merLivscykelanalys av svenska biodrivmedel
Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Mikael Lantz Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola 2013-04-12 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt. Resultaten
Läs merHållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder
Hållbara kretslopp mellan stad och land Nära mat, Luleå 2012-09-24 26 januari 2016 Janne Linder Varför jordbruk? Varför jordbruk? Producera mat, foder, energi mm Positiva bieffekter: öppet landskap, biologisk
Läs merVad kan vi göra för att minska fosforförlusterna från åkermark
Vad kan vi göra för att minska fosforförlusterna från åkermark Var är vi Vad vill vi Vad kan vi (inte) Vad gör vi (i alla fall) Martin Larsson Vattenmyndigheten Norra Österjöns Vattendistrikt / Länsstyrelsen
Läs merRegional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne
Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne Databasen 13 4 växtnäringsbalanser 6 15 specifika gårdar 3 15 gårdar där det finns två balanser
Läs merMiljöpåverkan från mat. Elin Röös
Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merKonsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning
Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning 1. 100 % av foderstaten ska vara svenskodlad a) Kravet kan antingen uppfyllas genom egen eller närliggande foderproduktion eller genom att välja
Läs merGårdsexempel Ekologisk Kvävestrategi 11 E. Anna Linnell Hushållningssällskapet Sörmland Skövde 13 november 2017
Gårdsexempel Ekologisk Kvävestrategi 11 E Anna Linnell Hushållningssällskapet Sörmland Skövde 13 november 2017 11 E Gårdsexempel Växtodlingsgård Nötkött Mjölk Gris Höns Inte rena vallgårdar 15A istället
Läs merHållbara livsmedelssystem. marknad - ett produktionsperspektiv. Anne-Maj Gustavsson Norrländskt jordbruksvetenskap
Hållbara livsmedelssystem - ekologisk produktion och marknad - ett produktionsperspektiv Anne-Maj Gustavsson Norrländskt jordbruksvetenskap SLU Livsmedelskedjan Avfall - matrester Växtodling Konsument
Läs merDatainsamling för djurgård
Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Klimatkollen (20B) Hej! Här kommer en sammanställning från vårt besök på gården. Syftet med Klimatkollen är att du ska få en grov uppskattning
Läs merDagordning 2015-04-29
Dagordning 2015-04-29 Bakgrund till projektet Presentation av resultaten: energieffektivisering potentialen energinyckeltal utbildning och kalibrering av energikartläggare På gång inom Greppa Näringen
Läs merVad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster?
2010-11-23 Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster? Lärdomar från det deltagardrivna forskningsprojektet Klimatsmart Lantbruk Johanna Björklund, CUL, SLU
Läs merUpplägg. Beräkningarna. Vanliga fallgropar Körslor
Beräkningarna Vanliga fallgropar Körslor Upplägg Resultatet/Tolkning Vad är normalt? Nyckeltal Kolets och kvävets kretslopp Övriga klurigheter och frågor Rådgivningstillfället och sälja in Klimatkollen
Läs mer8 Produktionsmedel inom jordbruket
8 Produktionsmedel inom jordbruket 105 8 Produktionsmedel inom jordbruket I kapitel 8 redovisas uppgifter om jordbrukarnas inköp av traktorer och andra maskiner och redskap. Vidare redovisas uppgifter
Läs merMänsklighetens säkra handlingsutrymme. Upplägg i stora drag
Svensk matproduktion: Miljö och hållbarhet nutid och framtid Ulf Sonesson, SP Food and Bioscience Upplägg i stora drag Läget och ramarna Matens miljöpåverkan - snabbkurs Miljöpåverkan för morgondagens
Läs merUtvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013
kg N-överskott per ha Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 213 Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Simrishamns, Skurups och Ystads kommuner,
Läs merVårt klot så ömkligt litet. 3. Konsten att odla gurka
Vårt klot så ömkligt litet 3. Konsten att odla gurka Världarnas utveckling, Svante Arrhenius, 1906 Man hör ofta beklagande öfver, att de i jorden samlade kolskatterna hastigt förskingras af nutidens människa
Läs merHur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Produktionsområden Nö Nn Ssk Gsk Ss Gns Gmb Gss Område (ha) Största gröda Näst största Största avbrotts-gröda Total åkerareal Gss Höstvete
Läs merEnergikollen Modul 21C
kwh per år Energikollen Modul 21C SAM nr: Brukare: Adress: Postadress: Telefon: E-post: Datum för rådgivning: 2012-11-19 Sammanfattning 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 Diesel RME el 20 000
Läs merOmläggning till ekologisk svinproduktion
Omläggning till ekologisk svinproduktion Ingela Löfquist HS Kristianstad Tel 0708-945351 www.hush.se/l Vilka mål finns inom ekologisk svinproduktion *Växtodling och djurhållning i harmoni, integrerad produktion.
Läs merGenerellt. Befolkning 59 milj. Lantbruksareal 17 milj. ha. Antal Lantbruk Medelareal 70 ha. Ekologisk 1,8%
Storbrittanien Generellt Befolkning 59 milj. Lantbruksareal 17 milj. ha. Antal Lantbruk 240.000 Medelareal 70 ha. Jordart Mycket varierande Ekologisk 1,8% Generellt Befolkning 59 milj. (1 % i lantbruk)
Läs merProduktionsuppföljning och nyckeltal
Produktionsuppföljning och nyckeltal Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 PRODUKTIONSUPPFÖLJNING... 2 FOKUS PÅ ENERGIUTBYTE... 2 ENERGIUTBYTE OCH TILLVÄXT. 3 KORTISAR
Läs mer11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling
165 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning
Läs merEnkla mångfaldsåtgärder på gården. Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv
2015-06-29 Enkla mångfaldsåtgärder på gården Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv 1 Mångfald på slätten Både tio ton vete och lärksång Jordbruksverket Fyra fokusområden: Nyttodjur Fåglar
Läs merGruppträff två är planerad till den: XX månad i Y Folkets hus. Förslag energieffektivisering- generella rekommendationer
kwh per år Besöksdatum SAM-nr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Energikollen Modul 21C Gruppträff två är planerad till den: XX månad i Y Folkets hus Sammanfattning Förslag energieffektivisering-
Läs merHållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan
Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara
Läs merUtvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Skåne
Utvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Fördelning inom länet Det finns 97 ekogårdar i med mer en balans så att det går att titta på eventuella förändringar. Dessa är inte jämnt fördelade över länet.
Läs merkunskap till landsbygdens näringar.
Karin Eliasson Energirådgivare Hushållningssällskapet Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap till landsbygdens näringar. 300 miljoner till energieffektivisering Solcellsstöd Solvärmestöd
Läs merHur odlar vi och vad behöver ändras?
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Produktionsområden Nö Nn Ssk Gsk Ss Gns Gmb Gss 1 Vad odlar vi var? GSS Höstvete Vårkorn Höstraps 324000 NN Slåttervall Vårkorn Vårrybs
Läs merSLAKTGRIS produktion och lönsamhet
SLAKTGRIS produktion och lönsamhet Slaktgriskalkylen Vilka kostnader är påverkbara? För en företagare är det viktigt att se över de kostnader som finns i företaget. Nyckeln till ökad lönsamhet är inte
Läs merGrunddata. 0.1 Jordartsfördelning 0.3 Inriktning (markera med kryss) 0.2 Markvärden - genomsnitt 0.4 Speciella data. 0.
Grunddata Namn: 0.1 Jordartsfördelning 0.3 Inriktning (markera med kryss) Jordart Andel konventionell Svagt leriga jordar (< 5 % ler) Växtodling < 25 % ekologisk Leriga jordar (5-15 % ler) 25-90 % ekologisk
Läs merInformation inför tillsynsbesöket
Information inför tillsynsbesöket I den här broschyren har vi försökt att sammanfatta viktiga bestämmelser i miljöbalken som det är vanligt att man får anmärkningar på. Allt som vi tar upp i broschyren
Läs merSökande Person/organisationsnummer
Sidan 1 av 7 (dock ej mer än 400 djurenheter) Sökande Namn Person/organisationsnummer Utdelningsadress Postnummer Ort Telefon bostaden Telefon mobil Telefon arbetet E-post Fakturamottagare Namn/firmatecknare
Läs merFosfor användning och balanser. Stina Olofsson, Greppa Näringen, Jordbruksverket Linköping
Fosfor användning och balanser Stina Olofsson, Greppa Näringen, Jordbruksverket Linköping 19-01-17 Sverige var tidigt ute med att reglera fosfortillförseln 1983 kom regler om lagring och spridning av stallgödsel
Läs merKulbäckslidens lantbruk Västerbotten
ENERGIFAKTA Kulbäckslidens lantbruk Västerbotten På Kulbäckslidens lantbruk produceras mjölk, kött samt el vid en biogasanläggning. Företaget ligger bra till vad gäller energianvändning per kg mjölk beroende
Läs merJordbrukets klimatpåverkan
Jordbrukets klimatpåverkan och utsläpp på gårdsnivå å Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Jordbrukets klimatpåverkan k är inte som andras påverkan
Läs merKartläggning av jordbrukets energianvändning
JTI Uppdragsrapport Kartläggning av jordbrukets energianvändning Ett projekt utfört på uppdrag av Jordbruksverket Författare Andras Baky Martin Sundberg Nils Brown 2010 Uppdragsgivaren har rätt att fritt
Läs merMATENS KLIMATPÅVERKAN
MATENS KLIMATPÅVERKAN - VILKEN FÖRBÄTTRINGSPOTENTIAL FINNS? Britta Florén VGR miljönämnd 1 mars 2018, Mariestad Research Institutes of Sweden BIOVETENSKAP OCH MATERIAL JORDBRUK OCH LIVSMEDEL Vad är stort
Läs merAtt beställa och genomföra energikartläggningar
Datum 1 (10) Att beställa och genomföra energikartläggningar Lantbruk EM4500 W-4.0, 2010-11-22 Datum 2 (10) Att beställa och genomföra energikartläggning lantbruk Här presenteras information om vad som
Läs merEnergi. Behov för rörelse, värme, tillväxt, matsmältning och reproduktion.
Energi Anges som MJ i Sverige ( omsättbar energi svin ). Obs! MJ/kg eller MJ/Ts? I Danmark FEsv+FEso. Lite bökigt att vi inte har samma energivärderingssystem. Behov för rörelse, värme, tillväxt, matsmältning
Läs merAnmälan av C-anläggning -Lantbruk över 100 djurenheter Enligt punkt 1.20 i miljöprövningsförordningen (2013:251)
Miljönämnden Anmälan av C-anläggning Enligt 21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899) Anmälan av C-anläggning -Lantbruk över 100 djurenheter Enligt punkt 1.20 i miljöprövningsförordningen
Läs merPassiv gödselseparering
Passiv gödselseparering För effektivare näringsanvändning och biogasproduktion sara.nilsson@hushallningssallskapet.se 035-465 09 Det här kommer jag att tala om: Bakgrund Varför är det ett problem med vatten
Läs merMiljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011
Miljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011 1 2 Miljöregler i Jönköpings län Denna skrift ger en kort sammanfattning av de miljöregler som gäller för jordbruket i Jönköpings län. Regler som har med
Läs merHållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018
Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018 Elin Röös, biträdande lektor i miljösystemanalys för livsmedel, Institutionen för energi och teknik, SLU Uppsala Sommaren 2018 gav en försmak
Läs mer