Energikartläggning NAMN PÅ GÅRD OCH LANTBRUKARE

Transkript

1 Energikartläggning NAMN PÅ GÅRD OCH LANTBRUKARE

2 Företag: Brukare: Adress: Postadress: Telefon: E-post: Datum för rådgivning: Rådgivare Nils Helmersson, HIR Malmöhus ENERGIRÅDGIVNING MÅL OCH OMFATTNING Rådgivningen omfattar kartläggning av företagets direkta energianvändning (el, diesel mm). Dessutom görs en översiktlig genomgång av den indirekta energianvändningen samt företagets möjligheter att byta till och utveckla förnybara energikällor. KARTLÄGGNING METOD OCH AVGRÄNSNINGAR Energikartläggningen genomfördes genom faktainsamling och ett gårdsbesök som resulterades i ett rådgivningsbrev innehållande en åtgärdsplan. Avgränsningar Gränserna för energianvändning i djurproduktionen har satts på följande sätt. Det räknas från och med uttagning av foder från lager, (spannmålsficka, foderficka, plansilo, rundbal, etc.) uttagning av strö från lager samt till och med uttransport av gödsel till lager, mjölken finns kyld i tanken eller producerade djur lämnar gården. Energi för stängsling eller skötsel av beten och flyttning av djur räknas också in. Skörd och inläggning av foder ingår inte och inte heller uttransport och spridning av stallgödsel. Detta räknas här till växtodlingen. Ingen fördjupning i energianvändning för växtodling. Begränsningar vad gäller indirekt energi, se nedan. Om uträkningar och antaganden Fördelningen mellan de olika momenten inom djurproduktionen (utfodring, belysning etc) bygger på antagna driftstider, märkeffekt samt uppskattad verkningsgrad. I de fall det inte gick att finna uppgift om märkeffekt har antaganden gjorts utifrån fysisk storlek på motorn. I några fall har energianvändning beräknats utifrån schabloner och nyckeltal. Sida 2(12)

3 KORT BESKRIVNING AV GÅRDEN OCH DESS ENERGIANVÄNDNING Grisproduktion med 200 suggor i produktion (SIP). Produktionen innefattar både smågrisproduktion och slaktsvinproduktion. Produktionen är helintegrerad. Grisproduktion Grisproduktionen innefattar 200 suggor som föder upp 4300 grisar. Produktionen är helintegrerad. Nedan beskrivs grisproduktionen men är sedan uppdelad i smågrisproduktion och slaktsvinproduktion. Stallsystemet i verksamheten är tillväxtsystem, dvs BB och tillväxt är i olika avdelningar. BB- och sinsuggstall är byggt Tillväxt- och slaktsvinstall är byggt Utfodring Allt foder köps in som färdigfoder. Det finns både torrutfodring och blötfodring på gården. Det eget foderkök. Det är en hammarkvarn med sug och tryck. Hammarkvarnen är på 10 kw. Utfodringen är gemensam till både smågrisar och slaktgrisar. Ventilation Undertrycksventilation med spänningsreglerade fläktar. En fläkt är spänningsreglerad och medan ytterligare fläkt har on/off-styrning och är en trefasfläkt. Ventilationssystemet är ett Primavent Samma ventilation i alla stallar. Belysning Genomgående lysrör, T8 2*36W i alla stallar alternativt 1*36W. Viss belysning är timerstyrd. Dubbla brytare används ej. Har provat LED-lysrör i personalrum. Stall Ant armaturer Brinntid (h/dygn BB 24 st 1*36W 10 Tillväxt 40 st 2*36W 13 Sinsuggstall 43 st 2*36W 17 Slaktsvinstall 80 st 2*36W 9 Uppvärmning Tillväxt- och slaktsvinstall värms upp med värmepump med slinga i gödselränna. BB värms upp med hjälp av värmefläktar och värmelampor. En spannmålspanna används för uppvärmning av boningshuset. Sida 3(12)

4 Utgödsling Vakuumutgödsling i tillväxt och slaktsvinstall. BB-stall har skrapor. Sinsuggstall har lösdrift, ströad liggyta. Flytgödsel vidare ut till pumpbrunnar och sedan till gödselbehållare. Det finns 4 st gödselbehållare på gården med olika storlek l, 1500 l, 600 l, och 300 l. Den största på 2500 l har elektriskt omrörning. De övriga rörs om med dieseldriven omrörare. Gemensam el- och dieselförbrukning Hit räknas elanvändning till ytterbelysning, gårdsverkstad, kontor och omklädningsrum. Sam även den elektriska gödselomröraren. Hit räknas också dieselanvändning för snöskottning, vägunderhåll och företagsbilar. Den största mängden diesel används till gödselomrörning (2 m3) och legokörning (1,3 m3). Legokörningen består av spridning av egen gödsel. Indirekt energi Den indirekta energin har inte dokumenterats. Sida 4(12)

5 RESULTAT Tabell 1; Energianvändning på gården. Energislag El Dieselolja not Nordisk medel 5 el% RME Enheter enhet kwh/år m3/år Kvantitet inköpt enheter/år ,5 Avdrag privat användning enheter/år Användning i företaget enheter/år ,5 Värmevärde, kwh/enhet kwh/enhet Summa Företagets energianvändning kwh/år kwh/år Kostnader kr/enhet 0, kr/kwh 0,85 0,92 Summa kr/år kr/år Genomsnittlig energikostnad 0,86 kr/kwh Emission, koldioxid kg CO 2 e/enhet 0, Summa (biobränslen är CO2-neutrala) kg CO 2 e/år Energiavändning Gemensamt för företaget El Dieselolja enheter/år ,200 SUMMA summa kwh/år kwh/år summa kr/år kr/år Slaktsvinsproduktion 144,1 (flik Slsvn) Drivmedel för ev. inlejda maskiner ingår inte El Dieselolja 1 UTFODRING VENTILATION UTGÖDSLING BELYSNING Nyckeltal 5 UPPVÄRMNING ,5 kwh/gris 6 ÖVRIGT ,200 summa enheter/år ,200 SUMMA summa kwh/år kwh/år summa kr/år kr/år Smågrisproduktion 246,7 (flik Smgrs) Drivmedel för ev. inlejda maskiner ingår inte El Dieselolja 1 UTFODRING VENTILATION UTGÖDSLING ,200 Nyckeltal 4 BELYSNING ,4 kwh/smågris 5 UPPVÄRMNING ÖVRIGT ,900 SUMMA summa enheter/år ,100 Smågrisproduktion summa kwh/år kwh/år summa kr/år kr/år Sida 5(12)

6 NYCKELTAL OCH KOMMENTARER Smågrisproduktion Tabell 2; Företagets produktion Antal suggor 200 st Årsproduktion 4300 smågrisar/år Stallsystem Integrerat med BB och tillväxt separerat. De jämförbara gårdarna producerar i genomsnitt smågrisar per år och använder 33,2 kwh/smågris. Den egna gården använder 48,8 kwh/smågris. Enligt Neuman (2009) använder företag med integrerad produktion i medeltal 45,7 kwh/smågris. Den egna gården använder något mer till belysning och uppvärmning. Figur 1; Energianvändningen kwh/smågris och fördelning på de jämförbara gårdarna. Den egna gården är stapeln längst till höger. Stapeln näst längst till höger visar genomsnittet av de jämförbara gårdarna. Utfodringen sker med hammarkvarn med sug och tryck. Studier visar att det mer energikrävande jämfört med hammarkvarn utan lufttransport. Uppvärmningen i BB består av värmefläktar och värmelampor. Det finns 52 värmelampor. De som används är 100W. Värmelamporna tänds i genomsnitt 1 vecka innan grisningen och är sedan tända 3 veckor under vintertid och 2 veckor under Sida 6(12)

7 sommartid. Varje suggomgång/grisningsomgång är 37 dagar inklusive tomdagar. Detta ger 10 suggomgångar per år. Det finns ingen reduceringsknapp eller möjlighet till dimmring av värmelamporna. Det finns hemmabyggda tak över några smågrishörnor. Bara värmelamporna beräknas använda 8 kwh/smågris. Det är inte ovanligt att värmelamporna använder kwh/smågris. Men det finns de som inte använder mer än 2 kwh/smågris. Figur 2; Fördelning av energianvändningen. Den egna gården till höger och de jämförbara gårdarna till vänster. Belysningen är något högre än jämförbara gårdar. Orsaken till detta framkommer inte i denna sammanställning. Det är inte gjort några ljusmätningar och bedömning av storleken av naturliga ljusinsläpp. Sida 7(12)

8 Slaktsvinproduktion Gården producerar slaktsvin per år. De jämförbara gårdarna som visas i de vänstra staplarna i figuren ovan har en produktion i medeltal slaktsvin per år och använder 22,7 kwh/gris. Den egna gården använder 33,5 kwh/slaktsvin. Enligt Neuman (2009) använder företag med smågris och slaktsvinproduktion 31,3 kwh/smågris i medeltal. Figur 3; Energianvändningen kwh/slaktsvin och fördelning på de jämförbara gårdarna. Den egna gården är stapeln längst till höger. Stapeln näst längst till höger visar genomsnittet av de jämförbara gårdarna. Utfodringen är inte procentuellt högre men är däremot högre i antalet kwh. Vilket kan förväntas med tanke på att det används en hammarkvarn med sug och tryck. Belysningen är högre än jämförbara gårdar. Belysningen har fler brinntimmar jämfört med jämförbara gårdar. Om det finns någon skillnad i mängd ljus framkommer inte i denna sammanställning. Ventilation är något lägre i procent men inte i antal kwh. Den energi som används till utfodring och ventilation är svår att beräkna. Sida 8(12)

9 Figur 4; Fördelning av energianvändningen. Den egna gården till höger och de jämförbara gårdarna till vänster. Sida 9(12)

10 ÅTGÄRDSPLAN Generella rekommendationer Var noga med att sköta underhåll och rengöring av motorer och maskiner, det förlänger livslängden och spar energi Rengör fönster och övriga dagsljusinsläpp. På så sätt kan det finnas möjlighet att minska behovet av elektriskt ljus. Nedan redovisas förslag till åtgärder för att spara energi. Investeringstak har beräknats utifrån antagande om kalkylränta 4% och avskrivningstid på 5 år. Energipris är satt detsamma som i tabell ovan. Tabell 3; Åtgärd 1 Rengöra ventilation 2 Tak och styrning i smågrishörnan. Åtgärdsplan Beskrivning Men regelbunden rengöring av ventilation kan man spara 5%. Med styrning och tak i smågrishörnan bedöms det användas 30% mindre energi. 3 LED-belysning LED-belysning i betäckningsavd. Sparpot. (kwh/å r) Inv.- tak (kr) Sparpot. (kg CO2- ekv) Rak Payof f (år) LED-lysrör LED-lysrör i tillväxtstall Sparsam körning Sparsam körning bedöms kunna ge en besparing på Eldriven gödselomrörar e 7 Mätning av energi 8 Byta lufttransport av foder 3%. Byta till elektrisk gödselomrörare ger en 30% besparing. Mäta ger kunskap. Kunskap som kan omsättas till effektiviseringsåtg. Mätning rekomenderas främst av utfoder och ventilation. Åtg förväntas spara 3%. Byta lufttransport av foder till skruvtransport. Studier visar på en potentiell halvering av energi. Räknar med 30% Sida 10(12)

11 Summa Total energianvändning Besparing i procent 16% 18% Sida 11(12)

12 Hör gärna av dig om du har frågor. Med vänlig hälsning, Nils Helmersson Borgeby Slottsväg Bjärred , Sida 12(12)