Kvalitetssäkring inom fastighetsförvaltning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetssäkring inom fastighetsförvaltning"

Transkript

1 Kvalitetssäkring inom fastighetsförvaltning av Ulrika Nylander Kristina Rinman Erik Persson Rapport nr 9 KTHs Bostadsprojekt

2 FÖRORD Denna rapport, Kvalitetssäkring inom fastighetsförvaltning, är en fristående del i det av FORMAS och ett antal företag/organisationer finansierade projektet Processer för planering, byggande och förvaltning av bostäder under konkurrens. Arbetet har utförts av Ulrika Nylander och Kristina Rinman, enheten för Bygg- och Fastighetsekonomi vid Institutionen för Infrastruktur vid Kungl. Tekniska Högskolan i Stockholm. Övergripande ansvariga för huvudprojektet är professor Stellan Lundström och docent Hans Lind. Direkt ansvarig för denna delrapport har varit docent Erik Persson. Till projekt har härutöver varit knuten en referensgrupp bestående av Leif Burman, SKB, Ulf Hofstedt, HFAB, William Holsner- Barclay, NewSec AB, Anders Linder, SABO, Bengt Olsson, Einar Mattsson AB, Ted Rapp, Sveriges Byggindustrier, Mats Tolonen, Lulebo, AB, Jahn Wahlback, HSB. Utan att framhålla någon speciellt vill vi även framföra ett stort tack till samtliga som finns nämnda under Muntliga källor i Litteraturförteckningen och som ställt upp på intervjuer och på annat sätt hjälpt oss i arbetet. Stockholm mars

3 INLEDNING Bakgrund Syfte FASTIGHETSFÖRVALTNING Inledning Fastighetsförvaltning Fastighetsföretagande KVALITETSSÄKRING Inledning Former för kvalitetssäkring Ackreditering Historisk utveckling av SWEDAC Ansökan om ackreditering Krav på ackreditering Bedömning av certifieringsorganet Ackrediteringen Begränsning eller upphörande av ackreditering Internationella aspekter Andra utredningar av intresse KVALITETSSÄKRING AV FÖRETAG Inledning ISO Vad är ett ledningssystem för kvalitet? ISO 9000 bakgrund och utveckling Certifiering enligt ISO 9000-serien Kravelementen i ISO 9000: Nya ISO 9000-standarden De nya standarderna och vägledningarna Målsättningar med ISO 9001 och ISO Två viktiga förändringar i ISO 9001 och ISO Tretton steg i att införa ett ledningssystem för kvalitet genom ISO 9001: Fördelar och nackdelar med ISO 9000-serien FR Syfte med FR FRs Kvalitets- och miljöråd Basversionens kravprofil Branschanpassning av FR Fördelar och nackdelar med FR Nackdelar USK Syfte Beskrivning av USK TQM Beståndsdelar i TQM TQM och ISO KVALITETSSÄKRING AV PERSON Inledning

4 5.2 Certifiering av person EN Kvalitetssäkring av olika yrkeskategorier i Sverige Revisorer Advokater Arkitekter KVALITETSSÄKRING INOM FASTIGHETSBRANSCHEN Inledning ISO-certifiering inom fastighetsbranschen Riksbyggen NewSec Förvaltning AB Branschanpassning av FR Kvalitetssäkring av yrkeskategorier inom fastighetsbranschen Fastighetsvärderare Fastighetsmäklare KVALITETSSÄKRING AV FASTIGHETSFÖRVALTARE I ANDRA LÄNDER Inledning Finland England USA Sammanfattning av kvalitetssäkring i andra länder SAMMANFATTANDE ERFARENHETER AV UNDERSÖKNINGEN Inledning Kvalitetssäkring och konsumentskydd Olika kvalitetssystem Nytta och kostnad Resursbehov Nytta Generella problem Sammanfattande synpunkter LITTERATURFÖRTECKNING Skriftliga källor Författningstext och föreskrifter Internet Muntliga källor BILAGA BILAGA BILAGA BILAGA BILAGA General Impartiality Structure BILAGA BILAGA BILAGA BILAGA BILAGA BILAGA

5 5

6 INLEDNING 1.1 Bakgrund Olika varors eller tjänsters kvalitet är i varierande grad svåra att bedöma och utvärdera för kund eller konsument vid nyttjandet. Speciellt gäller detta för lekmän som inte klarar av att bedöma vad som är skälig kvalitet och normal standard för en viss vara eller tjänst. För att skapa konsumentskydd har därför över tiden utvecklats olika former av kvalitetssäkring. Dessa kan ha formen av lagar och förordningar, bygga på normer och regler eller helt enkelt vara uttryck för yrkespraxis och sedvänja. Frågeställningen är lika viktig för kunden som för den som har att producera produkten eller att utföra uppdraget då båda har behov av vägledning i de dagliga relationerna men än mer för de fall då konflikter uppstår beroende på skillnader mellan förväntade och faktiska kvalitéer. I detta arbete kommer endast att behandlas sådana former av kvalitetssäkring som baseras på någon form av auktorisation eller certifiering. Den ursprungliga definitionen av kvalitet var uppfyllande av specifikationer. Kvalitet på en vara eller tjänst definieras idag som dess förmåga att tillfredsställa kunders behov eller förväntningar. Kvalitetssäkring används därför ur samhällsnyttosynpunkt i syfte att skapa ett skydd för konsumenten och har gjorts till en angelägenhet för både produktionen och anställda i ett företag, en förvaltning eller en organisation. 2 Den kan även placera företag eller personer i en bättre position vid konkurrens. Ett införande av en kvalitetssäkring kan verka positivt för en bransch som har haft svårt att hävda sin status, men kan omvänt ses som ett sätt att bygga barriärer som hämmar innovationskraften hos de som klarat kraven. En framgångsrik kvalitetsstrategi bygger på att man i ett företag sätter kunderna i centrum i ett arbete mot en ständig förbättring av företagets alla processer inom såväl utveckling, administration som tillverkning. 3 Det var inte förrän efter industrialismens genombrott som företag tog hjälp av systematiska metoder för att kunna styra kvaliteten. Tidigare hade den enskilda hantverkaren garanterat att produkten höll en viss kvalitetsnivå. Två personer som har haft stort inflytande på kvalitetsteknikens utveckling är amerikanerna Joseph M. Juran och W. Edwards Deming som bland annat poängterat företagsledningens avgörande roll. Utvecklingen under de senaste årtiondena har lett till att en allt större del av kvalitetsinsatserna genomförs allt tidigare under framtagning av produkter och processer. Kvalitetssäkringens popularitet nådde sin kulmen under 1990-talet och därefter har populariteten i användandet avtagit något. Kvalitetssäkring kan ha många olika former. Den kan vara mer eller mindre reglerad av myndigheter eller branschorganisationer och ha olika hög ambitionsnivå. Speciellt kan man skilja på huvudformerna kvalitetssäkring av företag respektive kvalitetssäkring av person. Vid kvalitetssäkring av företag godkänns processerna som används i företagets verksamhet. Alla system för kvalitetssäkring av företag är frivilliga. En standard som ofta används för 2 Nationalencyklopedin multimedia 2000 plus 3 Lundström, S. (2000) 6

7 detta är ISO FR (Företagarnas Riksorganisation) har en standard FR 2000 som bygger på ISO-standarderna. Naturligtvis både krävs och sker vissa branschanpassningar av dessa standarder. Vad beträffar en branschanpassning för fastighetsföretag har Sveriges Fastighetsägareförbund arbetat fram en sådan. Systemen kommer att beskrivas i kapitel 3, Kvalitetssäkring av företag. 5 Kvalitetssäkring av person kan vara en förutsättning för yrkesutövningen eller frivillig som en sorts kvalitetsgaranti. Kvalitetssäkringen av person kan bestå av att personens kompetens genom dennes teoretiska och praktiska bakgrund erkänns, men kan också innebära att den sökande måste godkännas i ett kunskapstest. Exempel på ett yrke där kvalitetssäkringen är obligatorisk är advokatyrket. För att få utöva detta yrke krävs att personen ifråga innehar titeln advokat, det vill säga att denne är ledamot av Sveriges Advokatsamfund. Frivilliga kvalitetssäkringar finns i olika former, till exempel personcertifiering enligt den europeiska standarden EuroNorm (EN 45013), auktorisation, godkännande eller registrering. Om man bortser från personcertifieringen sköts ofta kvalitetssäkring av person från yrkeskårernas branschorganisationer. Exempel på yrkeskårer där frivillig kvalitetssäkring av person finns är fastighetsvärderare och revisorer. När ett kvalitetssäkringssystem för företag eller person ska väljas är det viktigt att tänka på vilket syfte kvalitetssäkringen ska ha. Om det ska vara ett styrsystem och ha en ledfunktion väljs företrädesvis en kvalitetssäkring av företaget. Om det däremot gäller komplicerade eller viktiga uppgifter eller uppgifter vars resultat är svåra att kontrollera i efterhand bör väljas kvalitetssäkring av person. Ibland är det uppenbart vilken form som är lämpligast att använda för kvalitetssäkringen. Så är till exempel fallet för läkare där den personliga legitimeringen är obligatorisk. Lika enkelt är det dock inte vad gäller fastighetsförvaltning då det är svårt att definiera vad detta är och vad en fastighetsförvaltare har för arbetsuppgifter. Fastighetsförvaltning har ett starkt fokus på kund och service och karaktäriseras av långsiktighet samt en bred löpande verksamhet där mycket skiftande kompetenser krävs. I vissa länder finns mera formellt utvecklade kompetenskrav inom fastighetsförvaltning. I Sverige förs en diskussion om att införa ett formellt kvalitetssystem för fastighetsförvaltning eller för nyckelpersoner i fastighetsförvaltningsföretag. 1.2 Syfte Detta projekt, ursprungligen benämnt Auktorisations- och kompetensfrågor i fastighetsförvaltningen, ingår i ett mer omfattande projekt Processer för planering, byggande och förvaltning av bostäder under konkurrens som finansieras av olika branschorganisationer. Syftet med detta projekt är att studera olika yrkeskårers och företags kvalitetssäkringar nationellt och kvalitetssäkring för fastighetsförvaltare internationellt. Arbetet ska påvisa föroch nackdelar med de olika förfaringssätten. Detta för att slutsatser ska kunna dras angående vilket av förfaringssätten eller delar av förfaringssätten, som kan vara mest lämpade för kvalitetssäkring av fastighetsförvaltning i Sverige. Huvuduppgiften för detta arbete har alltså varit att studera olika kvalitetssäkringssystem och att utvärdera deras tillämpbarhet inom fastighetsförvaltning, inte att ge förslag på eller utforma ett lämpligt kvalitetssäkringssystem. 4 Bejrum, H. (2000) 5 7

8 2 FASTIGHETSFÖRVALTNING 2.1 Inledning Fastighetsförvaltning kan ses som ett paraplybegrepp över alla de tekniska, juridiska och ekonomiska åtgärder som utförs under en byggnads livstid. Någon allmänt känd definition av fastighetsförvaltning finns dock inte. 6 Olika synsätt har lett till att ett flertal varianter har utformats. Då detta arbete behandlar förutsättningar för kvalitetssäkring av fastighetsförvaltning ges därför först en beskrivning av vad som i arbetet menas med fastighetsförvaltning. 2.2 Fastighetsförvaltning Arbetsuppgifterna inom fastighetsförvaltning är mycket varierande. En förvaltares uppgifter är idag i hög grad beroende av vilken organisationsmodell företaget har, vilka affärsområden och vilken kompetens företaget vill att förvaltaren ska ha etcetera. Normalt uppfattas fastighetsförvaltningens kärnområde som administrativ, ekonomisk och juridisk förvaltning konkretiserat som: Marknadsföring och uthyrning Planerat mark- och byggnadsunderhåll Löpande underhåll av mark och byggnader Drift och underhåll av tekniksystem Skötsel och tillsyn av mark och byggnader Städning Mediaförsörjning Ytterligare funktioner som kan tillkomma i fastighetsförvaltning och ofta rubriceras som Facilities Management består av: Lokalresursplanering Verksamhetsinvesteringar Styrning av lokalnyttjande Flyttningsservice Intern transportservice Lokalservice Verksamhetsstädning Televäxel Datanät Säkerhetssystem, bevakning Restaurang Personaldaghem Friskvård 7 6 Grandin, A. (1997) 7 Bejrum, H. (2000) 8

9 Personliga egenskaper, såsom affärssinne och kunskap om fastigheten kan spela större roll än den formella utbildningen. Det finns ju inget som säger att man är bra på till exempel kundkontakter och förhandling, vilket är väldigt viktigt inom fastighetsförvaltning, bara för att man har en lång teknisk utbildning. Detta plus att det är svårt att definiera vad en förvaltare är gör det svårt att få ett bra fungerande system för kvalitetssäkring av person inom fastighetsförvaltning. 8 Den trend som har upplevts under de senaste åren med ökad decentralisering och profilering av förvaltningsorganisationerna ställer krav på en mer professionell och en mer kompetent fastighetsförvaltare. Detta rör i stort sett alla områden så som ekonomi, informationsteknologi, juridik, ledarskap, miljöfrågor och teknik. I offentliga fastighetsorganisationer identifieras ett antal nya områden och kompetenser som kommer att prägla framtiden för fastighetsförvaltarna inom den offentliga sektorns fastighetsorganisationer. Många av dessa nya arbetsuppgifter och områden bör ses i kombination med dagens arbetsuppgifter. 9 Från att ha varit generalister har fastighetsförvaltare kommit att bli mer och mer specialister. Framtidens olika tänkbara sorters fastighetsförvaltare på chefsnivå kan vara: Helhetsansvar för fastighetsföretaget (asset manager) Traditionell fastighetschef Helhetsansvar för byggande och förvaltning av bostäder och lokaler Traditionell byggnadsförvaltare/fastighetsingenjör Helhetsansvar för service till bostäder och lokalhyresgäster (service manager) Helhetsansvar för arbetsplatserna (facility manager) Det måste dock betonas att det är stor skillnad mellan små och stora förvaltningsorganisationer. I den lilla organisationen måste varje medarbetare vara en alltiallo person, medan större organisationer kan ha olika typer av specialister. Hela tiden måste yrkesmodellen och den nödvändiga kompetensen relateras till den verklighet man arbetar i. Helhetsansvar för fastighetsföretaget (asset manager) Helhetsansvar för fastighetsföretaget (asset manager) innebär att ägarfunktionen och ansvaret för kapitalförvaltningen betonas. Alla operativa och strategiska förvaltarfunktioner styrs via förvaltningsentreprenad eller sköts av egen personal. En asset manager är fastighetsägarens professionella ombud som ska kunna hantera en mängd olika förvaltningsfunktioner, alltifrån omstruktureringar av fastighetsbeståndet, långsiktigt underhåll, uthyrning av överblivna lokaler till beslut avseende källsortering av sopor. Alla typer av nyckeltal; strategiska, operativa, finansiella, nyttjas i styrningen av det offentliga fastighetsföretaget. Utöver de nämnda kategorierna fastighetsförvaltare har många fastighetsföretag fått upp ögonen för outsourcing, det vill säga att fastighetsförvaltningen läggs ut på entreprenad. Detta kan ske genom delad entreprenad eller generalentreprenad. Traditionell fastighetschef Den traditionelle fastighetschefen påminner mycket om den traditionelle byggnadsförvaltaren men den stora skillnaden är att fastighetschefen har en funktion som ställföreträdande ägare. Fastighetschefen har i huvudsak ett tekniskt/ekonomiskt synsätt och stor kompetens avseende 8 Intervju med Holsner-Barclay, W Bejrum, H. (2000) 9

10 byggprocessen och kapitalfrågor. Hyresförhandlingar, kontraktsfrågor liksom köp och försäljning av fastigheter är områden som fastighetschefen måste behärska. I större organisationer kan dessa frågor ligga på en marknadschef eller dylikt. Helhetsansvar för byggande och förvaltning av bostäder och lokaler Helhetsansvar för byggande och förvaltning av bostäder och lokaler med livscykel- eller processperspektiv innebär att fastighetsförvaltaren kontrollerar hela processen från nybyggnation till rivning, för alla förvaltningsobjekt. Genom att anpassa lokalbeståndet till kundernas krav fokuseras frågor som avser fastighetsbeståndets långsiktiga värdeutveckling det vill säga att bevara realvärdet. Livscykelvinsten, det vill säga det långsiktiga överskottet under byggnadens livslängd, sägs vara ett viktigt beslutskriterium. Traditionell byggnadsförvaltare/fastighetsingenjör Den traditionelle byggnadsförvaltaren/fastighetsingenjören är en person med en i huvudsak teknisk kompetens, inriktad på drift och underhåll. I fokus står byggnadens tekniska specifikationer och uppmätta prestanda. Kärnan i arbetet ligger i att hålla byggnaderna i bra kondition oavsett vilken verksamhet som bedrivs. Byggnadsförvaltaren har i regel mycket hög byggnadskompetens men är ofta sämre på installationsteknik och ekonomi. Byggnadsförvaltaren sägs bedriva verksamheten ur ett långsiktigt perspektiv. Helhetsansvar för service till bostäder och lokalhyresgäster (service manager) Helhetsansvar för service till bostäder och lokalhyresgäster (service manager) innebär att fastighetsförvaltaren alltid utgår från kundens eller hyresgästens situation. Service management innebär till exempel att tjänsterna anpassas till att passa hyresgästens krav och betalningsvilja. En prioritering av intäkts- eller nyttosidan är det främsta kännetecknet för detta synsätt. Helhetsansvar för arbetsplatserna (facility manager) Helhetsansvar för arbetsplatserna (facility manager) innebär att fastighetsförvaltaren även ansvarar för stödfunktionerna till den primära verksamheten, till exempel telefonväxel, datanät etcetera. Målet är att erbjuda arbetsmiljöer med, av kunden vald, kvalitet till lägsta kostnad. Denna funktion är mycket bred. Det totala resultatet, mätt som till exempel kostnaden per arbetsplats eller lokalkostnadsandel av lönesumman, är ett par av de mest intressanta nyckeltalen. 2.3 Fastighetsföretagande Enligt rapporten Fastighetsföretagande avser fastighetsföretagande den verksamhet som bedrivs för att tillhandahålla utrymme med service. Ett äkta fastighetsföretag har som huvudsaklig uppgift att internt eller externt tillhandahålla utrymme med service. I fastighetsföretagandet inräknas alla typer av aktiviteter under fastighetens livslängd; markanskaffning, fastighetsbildning, program för byggnadsfunktioner, projektering, byggande, förvaltning av färdig byggnad, ombyggnad och rivning. I fastighetsföretagande inryms också att skaffa kapital och successivt anpassa kapitalstrukturen så att en optimal förräntning erhålls med hänsyn till risk. Härtill inryms att utforma organisations- och styrsystem som är anpassade till den verksamhet som bedrivs och de mål man har inom det aktuella företaget. 10 Med ett tänkande och handlande i termer av fastighetsföretagande tillförs traditionell fastighetsförvaltning följande: 10 Lundström, S. (1989) 10

11 En process där arbete, fastighetskapital, kunnande och information omvandlas till utrymme, service och kunnande. Ett livscykelperspektiv på byggnaden och dess olika faser: behov, design, produktion, förvaltning och avveckling. En byggprocess som är en integrerad och en underordnad del av fastighetsföretaget. Processen styrs utifrån dess behov av produktionsresurser över tiden. Ett fastighetsekonomiskt synsätt på hanteringen av stora värden och komplicerade funktioner över tiden. Ett företagsekonomiskt synsätt i form av resursomvandling och produktion av utrymme med service och miljö. Ett professionellt fastighetsföretag med affärsidé, strategier, kompetens, organisation, informations- och styrsystem samt rutiner. Ett fokus på det enskilda objektet som ett företag i företaget. En tjänsteproduktion av fastighetsrelaterad service med byggnaden som medel och inte som mål. En kund- och kvalitetsorientering. Ett tänkande i begrepp som produktivitet, effektivitet och kvalitet. För det offentliga fastighetsföretaget tillkommer därutöver följande utmärkande egenskaper: Politisk styrning och skattefinansiering. En strategisk stödfunktion till en kärnverksamhet (facilities management). Lokaleffektivitet som ett strategiskt och högprioriterat område. Ett grundläggande krav som måste ställas på fastighetsföretaget är ett effektivt resursutnyttjande, vilket innebär att företaget har en anpassad mängd arbetskraft med god kompetens för ledning, administration, fastighetsskötsel med mera. Personalen ska ha ett kunnande inom teknik, ekonomi, juridik och sociala frågor som ger effektivitet och nöjda kunder både på lång och kort sikt. Alla dessa faktorer samordnas i ett antal huvud- och stödprocesser för att skapa mervärde för kunden. 11 Genom denna korta beskrivning av fastighetsförvaltning och fastighetsföretagande belyses bredden av kompetens som krävs av en fastighetsförvaltare och inom ett fastighetsföretag. Därmed kan svårigheten vad gäller att hitta ett lämpligt kvalitetssäkringssystem för fastighetsförvaltning inses. Detta tas närmare upp i kapitel Grandin, A. (1997) 11

12 3 KVALITETSSÄKRING 3.1 Inledning I detta kapitel ges en översikt över de olika formerna för kvalitetssäkring i Sverige. Kapitlet avslutas med en kortfattad översikt över certifieringsorgan i vissa andra länder. Vid projektets tillkomst användes ordet auktorisation för att benämna kvalitetssäkring. Detta är en alltför begränsad benämning. I detta arbete har därför auktorisation bytts ut mot det vidare begreppet kvalitetssäkring som ett samlingsbegrepp. 3.2 Former för kvalitetssäkring Som nämnts i bakgrunden så kan kvalitetssäkring ske genom kvalitetssäkring av ett företag eller av enskilda yrkesutövare. Kvalitetssäkringen kan ha många olika benämningar, så som certifiering, auktorisation, legitimering, behörighet, registrering, godkännande eller en särskild yrkesbeteckning. Det alla har gemensamt är att företaget/personen måste uppnå en viss miniminivå på kvaliteten för att erhålla kvalitetssäkringen. Kvalitetssäkringssystemet ska också uppmuntra entreprenörskap och nytänkande samt ha ett regelverk som uppmuntrar en utvecklad kundrelation. Certifiering står dock lite för sig själv då denna alltid måste utföras av ett oberoende ackrediterat certifieringsorgan (se avsnitt 3.3) och i enlighet med en i Sverige godkänd standard. De övriga formerna för kvalitetssäkring har egentligen samma innebörd, men olika benämningar. Detta kan bero på gamla traditioner inom olika branscher. Dessa kvalitetssäkringar är inte lika reglerade som en certifiering och utförs av en branschorganisation eller en myndighet. De kan vara olika utformade men bygger ofta, på ett eller annat sätt, på de internationella standarder som finns för certifiering, vilket leder till att det ändå finns ganska många likheter länder och branscher emellan. Inledningsvis skrevs att i varje fungerande samhälle finns lagar, förordningar och bestämmelser som utgör grunden för de olika normer, yrkespraxis, seder och synsätt som har vuxit fram bland yrkesutövare. Dessa tillsammans med kompetenskrav och yrkesetik reglerar yrkesutövningen. Allt detta ligger sedan till grund för kvalitetssäkringssystem som i sin tur ska vara uppbyggda av krav, standarder och normer tillsammans med utbildning och kompetenskontroll. Till kvalitetssäkringen bör det finnas system för uppföljning och helst även system för sanktioner vid missbruk. Fokuseringen är ofta på själva kvalitetssäkringsförfarandet, men detta är endast en del av sammanhanget. När ett kvalitetssäkringssystem ska utformas är det viktigt att tänka på följande frågor: Varför kvalitetssäkra? Vad ska kvalitetssäkras? För vem/vad är kvalitetssäkringen till nytta? Vem ska utföra kvalitetssäkringen? På vilket sätt ska kvalitetssäkringen ske? 12

13 Nedan illustreras kvalitetssäkring satt i sitt sammanhang: KRAV/STANDARD/NORM UTBILDNING KOMPETENS/KONTROLL KVALITETSSÄKRING (AUKTORISATION OSV.) UPPFÖLJNING/SANKTIONSSYSTEM Certifiering kan sägas vara den mest utvecklade formen av kvalitetssäkringssystem. Enligt Nationalencyklopedin är certifiering en Åtgärd genom tredje part vanligtvis certifieringsorgan som visar att tillräcklig tilltro har erhållits att en produkt, process eller tjänst är i överensstämmelse med standard eller annat regelgivande dokument. Certifieringen ska genomföras i enlighet med ett certifieringssystem med bestämda regler och ledning för verksamheten. Det centrala organet som förvaltar och administrerar ett certifieringssystem kan decentralisera arbete med rätten att utföra certifiering av överensstämmelse. Ett certifieringsorgan kan således driva egen provnings- och kontrollverksamhet eller låta denna verksamhet utföras av andra organ. I de flesta länder finns en av staten utsedd central certifieringsmyndighet, vilken i Sverige är SWEDAC, som har rätt att genom ackreditering bemyndiga andra att sköta certifieringen av svenska företag (se avsnitt 3.3). Enligt Nationalencyklopedin definieras auktorisation som tillstånd, bemyndigande eller legitimation att utöva ett visst yrke eller bedriva en viss typ av näringsverksamhet. Auktorisation lämnas av en statlig myndighet efter prövning av den sökandes kompetens och lämplighet. Exempel på detta är auktorisation av revisorer i större aktiebolag, av bevakningsföretag och av finansbolag. Inom vissa branscher är auktorisationen frivillig. Vid sidan av statlig auktorisation förekommer frivilliga auktorisationssystem som lyder under branschorganisationer. Exempel på detta är auktorisationen för fastighetsvärderare. Behörighet är enligt Nationalencyklopedin en juridisk term som används för att beskriva vad en fullmäktig är kompetent att göra. Denna har bindande verkan för fullmaktsgivaren, huvudmannen, vid ingående av avtal med tredje man Nationalencyklopedin multimedia 2000 plus 13

14 KVALITETSSÄKRING SWEDAC Ackreditering Branschorganisationer Myndigheter Certifieringsorgan Certifiering Övrig kvalitetssäkring Auktorisation, Registrering, Godkännande, Legitimering, Särskild yrkesbeteckning och Behörighet Företag Person Företag Person ISO EN USK FR2000 Branschspecifika system Principskiss över kvalitetssäkring 3.3 Ackreditering Ackreditering är enligt Nationalencyklopedin ett förfarande då ett behörigt opartiskt organ, ackrediteringsorgan, formellt bekräftar att en organisation eller ett företag besitter erforderlig kompetens för en specificerad teknisk uppgift. 13 Ackrediteringen sker enligt europeiska och internationella standarder där krav ställs på kvalitetssystem och kompetens som genom en ackreditering sätter en miniminivå på verksamheten. I Sverige är SWEDAC (Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll) ett centralt ackrediteringsorgan vilket innebär att det är den statliga myndighet som har rätt att ackreditera certifieringsorgan i Sverige. SWEDAC har befogenhet att ackreditera allt ifrån företag och organisationer, laboratorier, certifieringsorgan, miljökontrollanter för EMAS (EcoManagement and Audit Scheme) till granskare av rutiner för offentlig upphandling och 13 Nationalencyklopedin multimedia 2000 plus 14

15 kontroll- och besiktningsorgan enligt den internationella ISO-standarden och den europeiska EN-standarden. Principerna för ackreditering är de samma för de olika områdena men vissa krav kan skilja sig åt. Genom ackrediteringen blir certifieringsorganet formellt erkänt och kompetent att utföra specificerade certifieringar. Certifieringsorgan utför certifiering av: personal av olika kategorier, ledningssystem för företag för exempelvis kvalitet och informationssäkerhet och produkter som ska uppfylla särskilda krav. SWEDAC bedömer kompetensen hos företagen och organen som ansöker om ackreditering. Bedömningen bygger på en granskning av: dokumentation som beskriver kvalitetssystemet, verksamhet som bedrivs i praktiken och genomförda certifieringar. Företagen måste också uppfylla de krav som finns i SWEDACs föreskrifter om ackreditering. Endast juridiska personer kan bli ackrediterade (undantag är granskare av offentlig upphandling) Historisk utveckling av SWEDAC Från att tidigare ha varit två avdelningar Mätcentrum och Provcentrum vid Statens provningsanstalt bildades 1 juli 1983 en ny myndighet (SFS 1983:695), Statens mät- och provråd (MPR), sedermera Statens mät- och provstyrelse (MPR) Vid denna tid hade regeringen utsatt sammanlagt sju riksprovplatser, nämligen AB Svensk Bilprovning, AB Statens Anläggningsprovning, Svenska Elektriska Materialkontrollanstalten AB (SEMKO), Statens Maskinprovningar, Statens Provningsanstalt (SP), Apoteksbolaget AB samt Statens Väg- och Trafikinstitut. Samtliga riksprovplatser var statliga myndigheter eller aktiebolag med statligt majoritetsägande. Den 1 juli 1989 (SFS 1989:270) bytte MPR namn till Styrelsen för teknisk ackreditering (SWEDAC) och sedermera (1995) Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, men förkortningen var och är fortfarande SWEDAC Ansökan om ackreditering Ansökan om ackreditering eller utökning av ackreditering görs skriftligen på ett särskilt formulär i vilket det anges vilken metod och vilket ackrediteringsområde, i form av personalkategori och kravspecifikation, ackrediteringen ska ske mot. Certifieringsorganet upprättar en kravspecifikation som ska vara fastställd och allmänt tillgänglig och följa internationella standarder. Sedan bedömer SWEDAC om denna är möjlig att använda vid certifieringen. Ansöknings- eller utökningsformuläret skickas till SWEDAC tillsammans med de andra, i formuläret angivna, dokumenten Kronvall, P. (1999) 15 Oldegård, M

16 3.3.3 Krav på ackreditering SWEDAC reglerar de krav som ska gälla vid ackreditering. Kraven finns i olika så kallade STAFS-dokument (Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling). Som exempel kan nämnas dokument STAFS 1997:2 Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll föreskrifter för ackrediterade organ som certifierar personal. I denna står skrivet vilka föreskrifter och allmänna råd som ska följas av ackrediterade certifieringsorgan som certifierar personal. Till exempel ska de uppfylla kraven i den svenska standarden SS-EN Certifieringsorgan Allmänna krav vid certifiering av personal Bedömning av certifieringsorganet På SWEDAC utses en ansvarig handläggare som bekräftar att ansökan mottagits, beräknar auktoriseringens omfattning och offererar ett pris. SWEDACs tjänster är avgiftsbelagda och kostnaderna ges alltid i en offert. När offerten accepterats av det blivande certifieringsorganet gör SWEDAC, på plats hos det blivande certifieringsorganet, en bedömning av dess praktiska arbete, dokumentation och administrativa rutiner. Som en del av bedömningen ingår granskning av certifieringar. SWEDACs tillsyn av certifieringsorganet regleras av beslutet om ackrediteringen och dess omfattning. För kravspecifikation som inte reglerar övervakning av den certifierade under certifikatets giltighet, kan bara certifikat med ett års giltighet utfärdas. Avvikelser från SWEDACs krav noteras och bedömningen avslutas med att tekniska experter redogör för de eventuella avvikelserna och hur dessa borde åtgärdas, för företagets ledning och personal Ackrediteringen När alla krav är uppfyllda tas beslut, av SWEDACs generaldirektör eller chefen för den tekniska avdelningen, om ackreditering. Underlag för detta finns i de rapporter som SWEDAC upprättat om certifieringsorganets kompetens och ackrediteringens omfattning. Certifieringsorganet mottager beslutet tillsammans med ett ackrediteringsbevis och förbinder sig att uppfylla kraven så länge ackrediteringen gäller. SWEDACs ackrediteringsmärke får bara används av ackrediterade certifieringsorgan tillsammans med uppgift om mot vilken standard bedömningen skett och företagets ackrediteringsnummer. Ackrediteringen gäller tillsvidare under förutsättning att kraven uppfylls. Tillsynsbesök sker regelbundet, vanligtvis en gång per år av SWEDAC och en totalförnyad bedömning sker normalt vart fjärde år Begränsning eller upphörande av ackreditering När ett ackrediterat certifieringsorgan inte uppfyller ackrediteringsvillkoren kan SWEDAC: upphäva ackrediteringen, under en begränsad tid, upphäva certifieringsorganets rätt att utfärda nya certifikat inom ackrediteringen, fram till dess att certifieringsorganet åter uppfyller ackrediteringsvillkoren, ändra ackrediteringens omfattning och begära att certifieringsorganet vidtar rättelse. 17 STAFS 1997:

17 Överklagan av beslutet kan göras hos Länsrätten. Om SWEDAC har beslutat att upphäva certifieringsorganets rätt att utfärda nya certifikat inom ackrediteringen, fram till dess att certifieringsorganet åter uppfyller ackrediteringsvillkoren, ska certifieringsorganet dock utföra tillsyn och övriga förpliktelser enligt tidigare utfärdade certifikat. Om ett certifieringsorgan vill få sin ackreditering upphävd ska en skriftlig uppsägning ske till SWEDAC. Normalt gäller tre månaders uppsägningstid Internationella aspekter Ackrediteringsorgan finns i många länder. IAF (International Accreditation Forum) är en världsomspännande organisation vars huvuduppgift är att se till att ackrediteringsorganen i de olika länderna följer en internationell standard i sina sätt att ackreditera system, produkter och personer. IAF förespråkar världsvid handel och arbetar för att ta bort tekniska barriärer mellan länderna orsakade av olika system för certifiering. Inom IAF finns regionala grupper av länder. Sverige utgör, tillsammans med övriga Europa, ackrediteringsorganet EA (European co-operation of Accreditation). Sveriges ackrediteringsorgan SWEDAC lyder under EA. Inom EA har ett Multilateral Mutual Recognition Agreement (MLA) etablerats vilket innebär att länderna erkänner varandras ackrediteringssystem. Vidare har ett MLA etablerats inom IAF där även regionerna erkänner varandras ackrediteringssystem. Att länder erkänner varandras ackrediteringssystem har fått en ökad betydelse i och med bildandet av EU som förespråkar en fri handel med varor och tjänster över nationsgränserna. 3.5 Andra utredningar av intresse Frågor rörande kvalitetssäkring i form av certifieringar, auktorisation och så vidare finns naturligtvis över åren behandlade i en stor mängd utredningar och andra publikationer vilket bland annat framgår av bifogad litteraturförteckning. För den som vill ha en mera fyllig historisk översikt kan till exempel rekommenderas; Auktorisation och konsumentskydd, Konsumentverket.(1978) KOV (1978:8-01) Denna rapport utarbetades av KO i samarbete med NO, Svenska Handelskammarförbundet, SHIO och Statens Industriverk. På senare tid har Håkan Bejrum, Kungl. Tekniska Högskolan, på uppdrag av Sveriges Fastighetsägare år 2000 utarbetat en PM med rubriken Former för kvalitetskontroll i olika yrkesroller i fastighetssektorn, en översikt. Syftet var att belysa huruvida certifiering av fastighetsföretag och olika personkategorier inom fastighetsföretag är nödvändig eller önskvärd och i så fall hur denna ska gå till. Vidare kan nämnas att Väg-, Ban-, Luftfarts-, Fortifikationsverket och Statens fastighetsverk på uppdrag av regeringen har bildat Byggbranschens Kvalitetsråd. Uppdragets huvudsyfte är att intensifiera och påskynda arbetet med att få till stånd ett mera systematiskt kvalitetsarbete på byggområdet och i förvaltningen av byggnadsverk. De fem verken slutredovisade sitt uppdrag den 1 juni Material angående denna utredning och det vidare arbetet finns på hemsidan 19 STAFS 1997:2 17

18 4 KVALITETSSÄKRING AV FÖRETAG 4.1 Inledning Detta kapitel behandlar olika former av kvalitetssäkring av företag. Med kvalitetssäkring av företag menas ofta certifiering av dess produkter (varor och/eller tjänster) eller certifiering av dess kvalitetsledningssystem. Syftet med denna certifiering är att säkerställa att kundens krav uppfylls. Certifiering av produkter kan avse en specifik produkt eller produkter ur en löpande tillverkning och bygger på kravdokument i form av till exempel produktstandarder eller andra allmänt accepterade dokument, nationella eller internationella, vilka innebär att certifieringsorganet bekräftar att en produkt uppfyller de specificerade kraven ISO 9000 Internationella standarder för kvalitetssäkring och kvalitetsledning bygger på erfarenheter från flera branscher och kännetecknas av en kvalitetssyn baserad på förebyggande, förtroende och kundinriktning. 21 ISO 9000 är ett ledningssystem för kvalitet och kommer att beskrivas närmare i detta kapitel. För närvarande används två olika ISO-system, ISO 9000:1994 och det nyare ISO 9000:2000. ISO 9000:1994 håller på att avvecklas och syftet med det nya systemet är att få ett mer flexibelt system som dessutom är mer inriktat på kvalitetsledning. En närmare beskrivning av ISO 9000:2000 finns i avsnitt Formella kvalitetssystem har utvecklats för syftet att bättre täcka behovet av ökad säkerhet. I sin moderna form sägs de ha sitt ursprung i den militära sektorn. Den äldsta kvalitetsstandarden som brukar omtalas är från 1950-talet, den amerikanska militärstandarden MIL-9858, som tillkom för tillämpningar inom kärnkraftsindustrin. Något senare utgavs i Kanada standarden CSA Z299 och på 1980-talet i England utkom standarden BS 5750, båda för att täcka samma behov som den ursprungliga amerikanska militärstandarden. Den engelska standarden väckte intresse för övriga Europa och intresset spreds vidare utanför Europa Vad är ett ledningssystem för kvalitet? Ett kvalitetsledningssystem är ett system som används för att säkerställa kvaliteten på ett företags eller en organisations produkter omfattande organisatorisk struktur, ansvar och aktiviteter. Systemet baseras på en av ledningen fastlagd kvalitetspolicy, bland annat innebärande noggrann genomgång av verksamhetens rutiner, vilka dokumenteras och sammanfattas i en kvalitetsmanual som strikt ska tillämpas. Kunden sätts i fokus när det gäller ledningssystem för kvalitet eftersom det är kunden som är beställaren och det är dennes önskemål som ska tillfredsställas. Huvudsyftet med ett kvalitetsledningssystem är alltså att skapa kundnytta. Därtill kommer intressenytta som är beroende av vilka intressenter som identifieras som väsentliga och vars prioriteringar som kartlagts Nationalencyklopedin multimedia 2000 plus 22 www2.smelink.se 23 Nilsson, U. (2000) 18

19 4.2.2 ISO 9000 bakgrund och utveckling ISO står för International Organization for Standardization och 9000 är en nummerserie som valts för området kvalitet. ISO är en ickestatlig världsomfattande organisation som består av medlemmar från mer än 120 länder. Organisationen startades med anledning av att de kvalitetssystemstandarder som fanns inte ställde samma krav och detta gjorde att leverantörer kunde ställas inför olika krav från sina kunder. ISOs syfte var att ta fram en kvalitetssystemstandard som skulle vara generellt användbar, vilken skulle hjälpa både tillverkande och tjänsteproducerande organisationer, såväl inom offentlig som privat sektor, att på ett rationellt sätt utveckla sina respektive verksamheter. 24 ISO 9000-serien bygger på många människors kunnande och erfarenhet av kvalitetsstyrning och har därför fått stor genomslagskraft. 25 ISO 9000 och Utmärkelsen Svensk Kvalitet (USK, se avsnitt 4.4) är de två dominerande angreppssätten i Sverige när företag utvecklar sina kvalitetssystem. Den stora skillnaden mellan ISO och Utmärkelsen Svensk Kvalitet (USK) är att ISO inte värderar eller graderar utan endast godkänner eller underkänner. 26 Första utgåvan av ISO 9000-serien utkom 1987 och omfattade då fem dokument, varav två riktlinjer och tre kravstandarder (med något förkortade titlar): ISO 9000 Riktlinjer för val och användning ISO 9001 Krav vid konstruktion, utveckling, produktion, installation och service Denna standard ställer krav vid konstruktion, utveckling, produktion och slutkontroll och spänner över större delen av organisationen och innehåller flest krav. ISO 9002 Krav vid produktion och installation Denna standard ställer endast krav vid produktion och slutkontroll och gäller främst organisationer som får design- och produktspecifikationer från sina kunder. ISO 9003 Krav vid slutkontroll och slutprovning Denna standard ställer bara krav vid slutkontroll och spänner över minst del av organisationen. ISO 9004 Allmänna riktlinjer ISO 9001, 9002 och 9003 var tänkta att användas i affärsuppgörelser mellan köpare och säljare, vilket förklarar begreppet att leverantör är subjekt i standarderna. Tanken var inte vid denna tid att använda standarderna vid certifiering av kvalitetssystem, men det kom dock att bli den viktigaste användningen. Den första revisionen av standarderna gjordes 1994 och förändringarna blev små. ISO 9000 och ISO 9004 fick i 1994 års utgåva tilläggssiffran 1 (ISO och ISO ) för att markera att dessa riktlinjer skulle få flera delar. 27 Den senaste revideringen av ISO 9000-serien skedde De svenska utgåvorna har de internationella numrena, men föregångna av SS- (svensk standard) eller i vissa fall SS-EN. Det senare indikerar att de också är europastandarder. Här kommer för enkelhets skull endast de ursprungliga ISO-beteckningarna att anges. ISO 9000-familjens primära syfte var att ge organisationer olika kvalitetssystem, som i sin tur kan tjäna som stomme i organisationens arbete med ständiga förbättringar. 28 Under 1990-talet har ytterligare omkring femton standarder inom ISO 9000-familjen tillkommit, däribland: www2.smelink.se 26 Rylander, O. (1998) 27 www2.smelink.se

20 ISO 8402 Terminologi i projektledning ISO Riktlinjer för tillämpning av ISO 9001 vid utveckling, leverans och underhåll av programvara ISO Allmänna riktlinjer ISO Riktlinjer för kvalitet ISO Riktlinjer för revision av kvalitetssystem ISO Allmänna riktlinjer för framtagning av kvalitetsmanualer Av de nämnda standarderna var det enbart ISO 9001, ISO 9002 och ISO 9003 som var kravstandarder, det vill säga sådana där ordet måste användas. I de övriga som kallas riktlinjer eller vägledningar är verbformen bör Certifiering enligt ISO 9000-serien Företag vill kunna hävda sig i konkurrensen om marknadsandelar och att uppfylla kundernas krav. Företag vill visa att de har kunskapen och erfarenheten att producera och leverera produkter av hög standard. Många företag väljer därför att arbeta med ett kvalitetssäkringssystem i enlighet med den internationella standarden ISO 9000 och låta ett certifieringsorgan, ackrediterat av SWEDAC (se avsnitt 3.3), certifiera kvalitetssystemet. Det är sedan certifieringsorganet som även utför revision av det ISO-certifierade företaget. Certifiering av företag kan ske för att: få förtroende av kunder och intressenter, få ett internationellt bevis på att kvalitetssystemet fungerar effektivt, få en genomgång internt vad gäller engagemang och förändrings- och förbättringsarbeten, få ett effektivt verktyg att uppfylla företagets kvalitetspolicy och mål, få ett hjälpmedel till ständig förbättring, lättare identifiera kunders och intressenters krav, effektivt styra utvecklingsarbetet, få ett viktigt argument i marknadsföringen, och/eller samarbetet mellan leverantör och kund ska förbättras. En certifiering är beroende av vilket certifieringsorgan ett företag väljer att arbeta med. En certifiering kan huvudsakligen delas upp i fem steg: Planering Företaget väljer ett certifieringsorgan som ska utföra certifieringen och mellan dem skrivs ett kontrakt och tillsammans bestämmer de emot vilken standard företaget ska certifieras och vad denna innebär. Kostnader diskuteras (individuellt för varje certifieringsorgan) och en plan för hur certifiering ska gå till görs. Vissa certifieringsorgan har en fördiskussion där en grov bedömning görs av företagets kvalitetssystem och brister noteras. Dessa delar är frivilliga. Förrevision Även denna del är frivillig. Under denna görs en mer detaljerad bedömning av företagets kvalitetssystem inför certifieringsrevisionen. Resultaten dokumenteras www2.smelink.se 20

Konsoliderad version av

Konsoliderad version av Konsoliderad version av Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2007:11) om ackreditering av organ som certifierar personer Ändring införd t.o.m.

Läs mer

Kvalitetsledningssystem! och! ISO 9001! Copyright Cornema AB!

Kvalitetsledningssystem! och! ISO 9001! Copyright Cornema AB! Kvalitetsledningssystem! och! ISO 9001! Vad är kvalitet?! k u n d! behov/! krav! kundupplevd! nytta/kostnad! organisation (kund)! behov/! krav! kundupplevd! nytta/kostnad! leverantör! ett omdöme om en

Läs mer

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning SWEDAC DOC 12:1 2012-05-10 Utgåva 1 Inofficiell översättning av EA 2/15 M:2008 EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15

Läs mer

Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000

Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000 Document: STG/PS K 525SV1 Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000 SIS, Projekt Kvalitetsledning 1 1) Introduktion Produktstöd Två av de viktigaste målsättningarna i arbetet

Läs mer

VAD ÄR KVALITET? Röntgenveckan 2014-09-09 Monica Kasevik

VAD ÄR KVALITET? Röntgenveckan 2014-09-09 Monica Kasevik VAD ÄR KVALITET? Verksamhetsförbättring Kvalitetskontroll är allt som görs EFTER Kvalitetsstyrning är allt som görs för att säkra kvaliteten i ett pågående arbete, dvs NU Kvalitetssäkring är allt som görs

Läs mer

Ansökan om ackreditering som certifieringsorgan

Ansökan om ackreditering som certifieringsorgan Ansökan om ackreditering som certifieringsorgan Ackrediteringssökande är införstådd med reglerna för ackrediterade certifieringsorgan och förbinder sig att uppfylla dessa samt att till Swedac rapportera

Läs mer

ABC - Hur certifiera verksamheten?

ABC - Hur certifiera verksamheten? ABC - Hur certifiera verksamheten? Läser du detta så kan ett skäl vara att ni funderar på att införa ett ledningssystem i verksamheten. Det tycker vi är jättebra. En certifiering är dock ingen garanti

Läs mer

Sida 1 (av 12) Revision 1.18. Skall-krav

Sida 1 (av 12) Revision 1.18. Skall-krav 1 (av 12) I standarden SS-EN ISO 9000:2000 förekommer ordet skall 148 gånger. I 132 gånger används skall som ett krav. I till exempel 7.4.1 anges Inköpsinformationen skall specificera den produkt som skall

Läs mer

KVALITETSLEDNINGSSYSTEM

KVALITETSLEDNINGSSYSTEM KVALITETSLEDNINGSSYSTEM Bröderna Näslund Byggare AB Revision A 2009-02-30 Revision B 2012-04-03 INNEHÅLL KVALITETSPOLICY 3 ORGANISATION OCH LEDARSKAP 3 Allmänt 3 Organisation 3 Kvalitetssystem 3 Intern

Läs mer

K V A L I T E T S S Y S T E M

K V A L I T E T S S Y S T E M Personalhandbok 1/11 100 037 05 2013-12-10/JJ Roland Holmgren K V A L I T E T S S Y S T E M Personalhandbok 2/12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 4.0 INLEDNING 3 4.1 FÖRETAGSLEDNINGENS ANSVAR 3 4.1.1 Kvalitetspolicy

Läs mer

Konsekvensutredning av upphävande av föreskrifter och allmänna råd för ackrediterade kontrollorgan för kontroll av tryckbärande anordningar m.m.

Konsekvensutredning av upphävande av föreskrifter och allmänna råd för ackrediterade kontrollorgan för kontroll av tryckbärande anordningar m.m. 2014-11-04 2014/2883 Avdelningen för juridik och inre marknad Åsa Wiklund Fredström Direktnr: 08-406 83 06 E-post: asa.wiklkundfredstrom@swedac.se Konsekvensutredning av upphävande av föreskrifter och

Läs mer

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling ISSN 1400-4682 Utgivare: Gerda Lind STAFS 2010:12 Utkom från trycket den 16 december 2010 Styrelsens för ackreditering och teknisk

Läs mer

Trafikkontorets krav

Trafikkontorets krav Trafikkontorets krav avseende kvalitetsledningssystem vid leverans av varor, tjänster och entreprenader 2(2) Innehållsförteckning sida Inledning 3 1. på leverantör 4 2. Kvalitetsledningssystem 5 3. Resurser

Läs mer

Revisionsregler. för revision mot kraven i FR2000 Verksamhetsledning. antagna av Rådet för FR2000 den 2014-03-07 och gällande fr.o.m.

Revisionsregler. för revision mot kraven i FR2000 Verksamhetsledning. antagna av Rådet för FR2000 den 2014-03-07 och gällande fr.o.m. Revisionsregler för revision mot kraven i FR2000 Verksamhetsledning antagna av Rådet för FR2000 den 2014-03-07 och gällande fr.o.m. 2014-05-15 Revisionsregler/2014-03-15 1 Innehåll 1 Definitioner och begrepp

Läs mer

Certifieringsregler för entreprenadbesiktningsmän Entreprenadbesiktningar inom bygg-, anläggnings- och installationsbranschen

Certifieringsregler för entreprenadbesiktningsmän Entreprenadbesiktningar inom bygg-, anläggnings- och installationsbranschen 2015-03-06 Sida 1(5) Certifieringsregler för entreprenadbesiktningsmän Entreprenadbesiktningar inom bygg-, anläggnings- och installationsbranschen 1. Allmänt 1.1 Certifiering av besiktningsman utförs av

Läs mer

Vad är ackreditering?

Vad är ackreditering? Vad är ackreditering? Ackreditering är en kompetensbekräftelse på att en juridisk person (företag) uppfyller krav ställda i lagar, föreskrifter, standarder. Varför ackreditering? Ackrediteringen kan vara

Läs mer

Vägledning för certifieringsorgan vid ackreditering Produktcertifiering för korrosionsskyddssystem i form av beläggning enl.

Vägledning för certifieringsorgan vid ackreditering Produktcertifiering för korrosionsskyddssystem i form av beläggning enl. Vägledning för certifieringsorgan vid ackreditering Produktcertifiering för korrosionsskyddssystem i form av beläggning enl. MSBFS 2011:8 Grundförutsättningar Ackreditering av certifieringsorgan för certifiering

Läs mer

Grimslövs Järn & Bygg AB. Kvalitetsmanual. Kvalitetssäkringssystem Enligt SS-EN ISO 9002:1994. Utgåva nr 2 Januari 2007

Grimslövs Järn & Bygg AB. Kvalitetsmanual. Kvalitetssäkringssystem Enligt SS-EN ISO 9002:1994. Utgåva nr 2 Januari 2007 Grimslövs Järn & Bygg AB Kvalitetsmanual Kvalitetssäkringssystem Enligt SS-EN ISO 9002:1994 Utgåva nr 2 Januari 2007 Försäljningskontor, lager och butik: Sjöbyvägen 340 32 GRIMSLÖV Tel. 0470-75 01 90 Fax.

Läs mer

[ UPPHÄVD ] Statens räddningsverks författningssamling. SRVFS 1999:3 Utkom från trycket den 9 juli 1999

[ UPPHÄVD ] Statens räddningsverks författningssamling. SRVFS 1999:3 Utkom från trycket den 9 juli 1999 Statens räddningsverks författningssamling Utgivare: Key Hedström, Statens räddningsverk ISSN 0283-6165 Statens räddningsverks föreskrifter för ackreditering av organ som skall utföra certifiering av förpackningar

Läs mer

MULTICOMPONENT AB Kvalitetsmanual

MULTICOMPONENT AB Kvalitetsmanual MULTICOMPONENT AB Kvalitetsmanual Tel +46(0)300-690660 Fax +46(0)300-690661 Email info@multicomponent.se Web www.multicomponent.se Vat no SE-556555-3715-01 MULTICOMPONENT AB Varlabergsvägen 16 SE 434 39

Läs mer

Certifiering för framgång. Stärk ert varumärke - Marknadsför er certifiering

Certifiering för framgång. Stärk ert varumärke - Marknadsför er certifiering Certifiering för framgång Stärk ert varumärke - Marknadsför er certifiering Inledning När ert företag har visat att ledningssystem uppfyller internationella standarder vinner ett företag mycket på att

Läs mer

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling ISSN 1400-4682 Utgivare: Gerda Lind STAFS 2013:xx Utkom från trycket den xx månad 20XX Föreskrifter om ändring i Styrelsens för ackreditering

Läs mer

ANSÖKAN OM ACKREDITERING SOM BESIKTNINGSORGAN ENLIGT FORDONSLAGEN (2002:574)

ANSÖKAN OM ACKREDITERING SOM BESIKTNINGSORGAN ENLIGT FORDONSLAGEN (2002:574) Ansökningshandlingar för ackreditering av besiktningsorgan består av ett ansökningspaket med följande innehåll: Blankett B 38-2, Ansökan om ackreditering som besiktningsorgan enligt fordonslagen (2002:574),

Läs mer

Intern revision av ledningssystem

Intern revision av ledningssystem Intern revision av ledningssystem Intern revision av ledningssystem - en introduktion... en introduktion ISO 9000, ISO 14000, ISO 27000, OHSAS 18000 Behöver du en introduktion? Detta häfte är i första

Läs mer

Kravspecifikation för certifiering av Byggarbetsmiljösamordnare

Kravspecifikation för certifiering av Byggarbetsmiljösamordnare BAS-P för planering och projektering BAS-U för utförandet av ett byggnads- eller anläggningsarbete Detta dokument är framtaget av Samrådsgruppen (Scheme Committee) för certifiering av 1 Bakgrund och syfte

Läs mer

ANSÖKAN OM ACKREDITERING SOM KONTROLLORGAN INOM OMRÅDET REGLERAD MÄTTEKNIK

ANSÖKAN OM ACKREDITERING SOM KONTROLLORGAN INOM OMRÅDET REGLERAD MÄTTEKNIK ANSÖKNINGSHANDLINGAR SWEDAC:s ansökningshandlingar för ackreditering av kontrollorgan består av en ansökningspaket med följande innehåll: Blankett B 86, Ansökan om ackreditering för kontrollorgan inom

Läs mer

En övergripande presentation

En övergripande presentation En övergripande presentation Processorienterad verksamhetsledning för företag i BI:s verktyg för företagsutveckling Vad är Povel? Bakgrund Många byggföretag har svårt att hantera verksamhetsstyrning på

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet

Riktlinjer för kvalitet NHET, VERKSAMHETSOMRÅDE NF SAMRÅD N, D, IK DATUM VÅR BETECKNING 2009-11-04 TR12-14 TEKNISK RIKTLINJE REVISION B SvK405, v2.0, 2009-06-04 Riktlinjer för kvalitet TEKNISK RIKTLINJE 2009-11-04 TR12-14 REV

Läs mer

Konsoliderad version av. Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2010:10) om ackreditering

Konsoliderad version av. Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2010:10) om ackreditering Konsoliderad version av Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2010:10) om ackreditering Inledning Tillämpningsområde 1 Dessa föreskrifter tillämpas

Läs mer

Certifiering för framgång. Stärk ert varumärke - Marknadsför er certifiering

Certifiering för framgång. Stärk ert varumärke - Marknadsför er certifiering Certifiering för framgång Stärk ert varumärke - Marknadsför er certifiering April 2012 Inledning Grattis till ert företags certifiering! Nu när ert företag har visat att ert ledningssystem uppfyller internationella

Läs mer

FORUM FÖR FÖRVALTNING OCH SERVICE. Auktorisation. för fastighetsförvaltare Property Manager FASTIGHETS FÖRVALTARE

FORUM FÖR FÖRVALTNING OCH SERVICE. Auktorisation. för fastighetsförvaltare Property Manager FASTIGHETS FÖRVALTARE FORUM FÖR FÖRVALTNING OCH SERVICE Auktorisation för fastighetsförvaltare Property Manager AUKTORISERAD FASTIGHETS FÖRVALTARE AUKTORISERAD FASTIGHETS FÖRVALTARE Fastighetsförvaltaren har det affärsmässiga

Läs mer

1. Namn och adressuppgifter

1. Namn och adressuppgifter Ansökan om att bli utsedd till anmält organ för uppgifter enligt byggproduktförordningen (CPR), 305/2011/EU, samt ansökan om ackreditering i anmälningssyfte för detta ändamål Sökanden är införstådd med

Läs mer

Innehåll. 3 Figurförteckning... 5. 4 Bilagor... 5

Innehåll. 3 Figurförteckning... 5. 4 Bilagor... 5 Sammanfattning I detta kapitel beskrivs Höganäs verksamhetsstyrning och egenkontroll. Lagstiftning som styr egenkontroll utgörs huvudsakligen av kap 26 19 i miljöbalken samt förordningar och föreskrifter

Läs mer

marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93. 1(5)

marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93. 1(5) 2013-11-15 13/3072 Avdelningen för juridik och inre marknad Erika Palmheden Direktnr: 08-406 83 33 E-post: erika.palmheden@swedac.se Konsekvensutredning av ändringsförslag avseende föreskrifter och allmänna

Läs mer

RQ Rätt kvalitet Information om vårt kvalitetssystem

RQ Rätt kvalitet Information om vårt kvalitetssystem 1 av 8 TS-Kvalitetsinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 RQ RQ Rätt kvalitet Information om vårt kvalitetssystem av 8 TS-Kvalitetsinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 1 Inledning Tage & Söners kvalitetsarbete bygger på engagemanget

Läs mer

1. En beskrivning av problemet och vad man vill uppnå 2014-07-04 1 (8) Bakgrund. Myndighet. Statens Energimyndighet, Energimyndigheten.

1. En beskrivning av problemet och vad man vill uppnå 2014-07-04 1 (8) Bakgrund. Myndighet. Statens Energimyndighet, Energimyndigheten. 2014-07-04 1 (8) Myndighet Statens Energimyndighet, Energimyndigheten Diarienummer 2014-4020 Rubrik Konsekvensutredning över förslag till föreskrifter som meddelas i anslutning till lagen (2014:266) om

Läs mer

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Kravelementen enligt standarden ISO 14001:2004 Kap 4 Krav på miljöledningssystem 4.1 Generella krav Organisationen skall upprätta, dokumentera, införa,

Läs mer

MANUAL KVALITETSSYSTEM ISO 9001

MANUAL KVALITETSSYSTEM ISO 9001 MANUAL KVALITETSSYSTEM ISO 9001 HÄFLA BRUK KVALITETSSYSTEM Introduktion Häfla Bruks AB har i sin affärsidé att producera och leverera produkter till rätt kvalité i överensstämmelse med nationella och internationella

Läs mer

KVALITETS- OCH MILJÖLEDNINGSSYSTEM ÖVERSIKT

KVALITETS- OCH MILJÖLEDNINGSSYSTEM ÖVERSIKT Tritech_presentation_mall, 14-08-15 KVALITETS- OCH MILJÖLEDNINGSSYSTEM ÖVERSIKT Av: Förnamn Efternamn Datum: 20ÅÅ-MM-DD SYFTE MED UTBILDNINGEN Sida 2 En introduktion i ISO på Tritech Hur Tritech jobbar

Läs mer

KVALITETS- OCH KONTROLLBESTÄMMELSER FÖR ELEKTRISK UTRUSTNING

KVALITETS- OCH KONTROLLBESTÄMMELSER FÖR ELEKTRISK UTRUSTNING Sid 1 (5) KVALITETS- OCH KONTROLLBESTÄMMELSER FÖR ELEKTRISK UTRUSTNING Rubrik Dokument Allmänna kvalitets- och kontrollbestämmelser KBE 100-2 Utgåva 3 (S) Innehåll 1 KRAVNIVÅINDELNING... 2 2 KVALITETSSÄKRINGSSYSTEM...

Läs mer

Certifiering. En kvalitetssäkring av bostadsrättsföreningar

Certifiering. En kvalitetssäkring av bostadsrättsföreningar Certifiering En kvalitetssäkring av bostadsrättsföreningar Se till att er bostadsrättsförening blir kvalitetssäkrad Nu går det att få nöjda och trygga medlemmar samtidigt som ni i styrelsen får ett bevis

Läs mer

FORUM FÖR FÖRVALTNING OCH SERVICE. Auktorisation. för fastighetsförvaltare Property Manager FASTIGHETS FÖRVALTARE

FORUM FÖR FÖRVALTNING OCH SERVICE. Auktorisation. för fastighetsförvaltare Property Manager FASTIGHETS FÖRVALTARE FORUM FÖR FÖRVALTNING OCH SERVICE Auktorisation för fastighetsförvaltare Property Manager AUKTORISERAD FASTIGHETS FÖRVALTARE AUKTORISERAD FASTIGHETS FÖRVALTARE Fastighetsförvaltaren har det affärsmässiga

Läs mer

Facilities Management

Facilities Management Facilities Management Fastighetsförvaltning Med fastigheten som utgångspunkt Mål att utveckla fastighetens lönsamhet Fastighetsförvaltning är en kärnverksamhet FM definition Att få fastigheter, byggnader,

Läs mer

Företagsutveckling 2000 AB. 00-11-16 Lars Hålén. Seminarieprogram för införande av kvalitetsledningssystem enligt nya ISO 9000, ISO/FDIS 9001:2000.

Företagsutveckling 2000 AB. 00-11-16 Lars Hålén. Seminarieprogram för införande av kvalitetsledningssystem enligt nya ISO 9000, ISO/FDIS 9001:2000. Datum Företagsutveckling 2000 AB Vår ref. 00-11-16 Lars Hålén Er ref. Bilaga A 14 OFFERT / UPPDRAG NR: 046X Seminarieprogram för införande av kvalitetsledningssystem enligt nya ISO 9000, ISO/FDIS 9001:2000.

Läs mer

Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö.

Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö. NOP Bygg i Luleå AB Kvalitets- och miljöpolicy 1. Kvalitet Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö.

Läs mer

FCAB KVALITETSSYSTEM. Projektledning och kvalitetssäkring

FCAB KVALITETSSYSTEM. Projektledning och kvalitetssäkring Projektledning och kvalitetssäkring KVALITETSSYSTEM Kvalitetssäkring ingår som en naturlig del i FC. AB:s arbetsmodell. FC. AB:s arbetsmodell är väl dokumenterad och används för alla delar av utvecklingskedjan.

Läs mer

Kravspecifikation för certifiering av Byggarbetsmiljösamordnare

Kravspecifikation för certifiering av Byggarbetsmiljösamordnare BAS-P för planering och projektering BAS-U för utförandet av ett byggnads- eller anläggningsarbete Detta dokument är framtaget av Samrådsgruppen för certifiering av 1 Bakgrund och syfte med certifieringen

Läs mer

KVALITETSSÄKRINGSSYSTEM FÖR. GasNeon LED Sign AB

KVALITETSSÄKRINGSSYSTEM FÖR. GasNeon LED Sign AB KVALITETSSÄKRINGSSYSTEM FÖR GasNeon LED Sign AB Org. nr 556200-2690 Detta dokument gäller hela företaget och all dess verksamhet. Kvalitetsdokumentet är i huvudsak uppbyggt enligt ISO 9001. Dokumentets

Läs mer

SWEDAC DOC 05:6 Utgåva 2 2011-09-27 ISSN 1400-6138. Interna revisioner och ledningens. genomgång Vägledning för. laboratorier och kontrollorgan

SWEDAC DOC 05:6 Utgåva 2 2011-09-27 ISSN 1400-6138. Interna revisioner och ledningens. genomgång Vägledning för. laboratorier och kontrollorgan 2011-09-27 ISSN 1400-6138 Interna revisioner och ledningens genomgång Vägledning för laboratorier och kontrollorgan Detta dokument har utarbetats för att ge laboratorier och kontrollorgan riktlinjer till

Läs mer

Ledningssystem för IT-tjänster

Ledningssystem för IT-tjänster Styrning och ledning av IT med stöd av internationella standarder Ledningssystem för IT-tjänster sixten.bjorklund@sipit.se 2013-11-05 Sip It AB, Sixten Björklund 1 Kort om Sixten Konsult i eget bolag Ledning

Läs mer

Välkomna! Med utveckling menas som bekant åsiktsförändring i för bedömaren behaglig rikting. Hjalmar Söderberg

Välkomna! Med utveckling menas som bekant åsiktsförändring i för bedömaren behaglig rikting. Hjalmar Söderberg 2014 09 18 Kvalitets och miljösystem? Välkomna! Vad är ett kvalitets miljösystem? Varför i byggprocessen? (Vad består ett kvalitets miljösystem av?) Genomgång av uppgiften kopplad till modul kretslopp...

Läs mer

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 I checklistan gäller det att instämma med de påståenden som anges i listan för att vara säker på att verksamhetens miljöledningssystem

Läs mer

FR2000 Verksamhetsledning. Kvalitet, miljö, kompetensförsörjning, hälsa och säkerhet i ett system

FR2000 Verksamhetsledning. Kvalitet, miljö, kompetensförsörjning, hälsa och säkerhet i ett system FR2000 Verksamhetsledning Kvalitet, miljö, kompetensförsörjning, hälsa och säkerhet i ett system Alla i organisationen drar sitt strå till stacken Integrerad certifiering Fler och fler organisationer får

Läs mer

ISO/IEC 20000, marknaden och framtiden

ISO/IEC 20000, marknaden och framtiden ISO/IEC 20000, marknaden och framtiden Frukostseminarium 2009-10-05 Anita Myrberg BiTA Service Management anita.myrberg@bita.eu Agenda ISO/IEC 20000 Vad, varför, hur börja? Relation till andra standarder

Läs mer

Institutionen för fysik Fastställt 2009-xx-zz av Kjell Rönnmark, prefekt

Institutionen för fysik Fastställt 2009-xx-zz av Kjell Rönnmark, prefekt Definitioner och begrepp inom kvalitetsområdet Institutionen för fysik Fastställt 2009-xx-zz av Kjell Rönnmark, prefekt Institutionen för fysik KVALITETSSYSTEMET Handläggare: Magnus Cedergren Fastställt

Läs mer

Manual Kvalitet och Miljö

Manual Kvalitet och Miljö Manual Kvalitet och miljö enligt ISO 9001:2008 och ISO 14001:2004 Ett sammandrag har för att tydliggöra vårt kvalitets- och miljöarbete valt att arbeta enligt ett väl dokumenterat kvalitets- och miljöledningssystem

Läs mer

Kvalitetsmanual. Baserat på System ISO 9001. Active Care Sverup AB

Kvalitetsmanual. Baserat på System ISO 9001. Active Care Sverup AB Kvalitetsmanual Baserat på System ISO 9001 Active Care Sverup AB Uggledalsvägen 47, 427 40 BILLDAL Tel 031-91 75 25 Fax 031-91 75 05 Org. nr. SE556388-8766 www.activecare.se info@activecare.se Sammandrag

Läs mer

Krav för certifieringsorganisationer

Krav för certifieringsorganisationer Svenska PEFC ek för Krav för certifieringsorganisationer PEFC SWE 005:3 Dokumentnamn: Krav för certifieringsorganisationer Dokumenttitel: PEFC SWE 005:3 Godkänt av: Svenska PEFC Datum: 2011 01 31 Godkänt

Läs mer

MÖJLIGHETER MED ISO 9001:2000 OCH ISO 14001 INTEGRERADE VERKSAMHETSSYSTEM. Kvalitetsledningssystemet 9000- vad har man egentligen för nytta av det?

MÖJLIGHETER MED ISO 9001:2000 OCH ISO 14001 INTEGRERADE VERKSAMHETSSYSTEM. Kvalitetsledningssystemet 9000- vad har man egentligen för nytta av det? 1(5) MÖJLIGHETER MED ISO 9001:2000 OCH ISO 14001 INTEGRERADE VERKSAMHETSSYSTEM Kvalitetsledningssystemet 9000- vad har man egentligen för nytta av det? Innebär det inte bar a en massa byråkrati och papper?

Läs mer

Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson 2013-10-09

Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson 2013-10-09 Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik Lärandemål Få förståelse för hur ett kvalitetssystem är uppbyggt Förstå hur kvalitetssäkringen fungerar i praktiken Hur kan man själv bidra till att upprätthålla

Läs mer

Ledningssystem för informationssäkerhet - Kompetensprofil

Ledningssystem för informationssäkerhet - Kompetensprofil Handläggare, tfn Bengt Rydstedt, 08-555 520 28 E-post bengt.rydstedt@sis.se Ledningssystem för informationssäkerhet - Kompetensprofil Detta dokument har utarbetats av AG 8 inom projekt LIS, Ledningssystem

Läs mer

ISO 9001:2000 (International Organization for Standardization)

ISO 9001:2000 (International Organization for Standardization) ISO 9001:2000 (International Organization for Standardization) Inom ramen för ISO utvecklas fortgående system för att underlätta samarbetet mellan organisationer men även förbättra t.ex. konsumenters möjlighet

Läs mer

Krav på kalibrering och spårbarhet för. ackrediterade organ. SWEDAC DOC 04:2 2014-09-10 Utgåva 6

Krav på kalibrering och spårbarhet för. ackrediterade organ. SWEDAC DOC 04:2 2014-09-10 Utgåva 6 Krav på kalibrering och spårbarhet för ackrediterade organ Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15 Borås Tel. 0771-990 900 Innehållsförteckning 1 Introduktion 3 2 Definitioner

Läs mer

tveckla standarder kort om hur det går till

tveckla standarder kort om hur det går till tveckla standarder kort om hur det går till Det här är SIS SIS är en organisation som arbetar med standarder, både att ta fram dem och att sprida kunskap om dem. Vårt arbete är långsiktigt och präglas

Läs mer

Uppdateringar nya standarden ISO/IEC 17020:2012

Uppdateringar nya standarden ISO/IEC 17020:2012 Uppdateringar nya standarden ISO/IEC 17020:2012 Nu börjar vi närma oss en del av omfattningen av de förändringar som skett efter att ISO/IEC 17020:2012 trätt i kraft den 1:a oktober. Detta är den första

Läs mer

Läkemedelsverkets författningssamling

Läkemedelsverkets författningssamling Läkemedelsverkets författningssamling ISSN 1101-5225 Utgivare: Generaldirektör Christina Rångemark Åkerman Föreskrifter om ändring i Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2003:11) om medicintekniska produkter;

Läs mer

Systematiskt Kvalitetsarbete

Systematiskt Kvalitetsarbete 1. Kvalitetsledning Mediagården Grafisk Produktion AB arbetar med ett Systematiskt Kvalitetsarbete för att styra, leda och utveckla den genomgripande kvaliteten på sina produkter och tjänster. Ledningssystemet

Läs mer

Certifiering (EG-typkontroll) av personlig skyddsutrustning i kategori II och III, för CE-märkning

Certifiering (EG-typkontroll) av personlig skyddsutrustning i kategori II och III, för CE-märkning Certifiering (EG-typkontroll) av personlig skyddsutrustning i kategori II och III, för CE-märkning Inledning Detta är en information, utarbetad av SP, som kan användas som hjälpmedel för att sammanställa

Läs mer

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

OHSAS 18001.2007. Av Benny Halldin

OHSAS 18001.2007. Av Benny Halldin OHSAS 18001.2007 Av Benny Halldin Revision av OHSAS 18001 Ny standard klar juni/juli 2007! Mer lika ISO 14 001.2004 Mer tonvikt på Hälsa även psykisk sådan. Anläggningssäkerhet borttaget. Nytt avsnitt

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Energimyndigheten Avdelningen för energieffektivisering Johanna Moberg Vår referens/dnr: Er referens/dnr: 2014-4020 2014-09-11 Remissvar Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Läs mer

Vårt arbetssätt. Kvalitetsmanual enligt ISO 9001. Vårt arbetssätt (kvalitetsmanual) Utgåva: 1. Utfört i samarbete med Certway www.certway.

Vårt arbetssätt. Kvalitetsmanual enligt ISO 9001. Vårt arbetssätt (kvalitetsmanual) Utgåva: 1. Utfört i samarbete med Certway www.certway. Vårt arbetssätt Kvalitetsmanual enligt ISO 9001 Utfört i samarbete med Certway www.certway.se Godkänd av: Ida Johnsdotter Sida 1 av 13 Giltig fr o m: 2011-03-31 Innehållsförteckning 1. POLICY, MÅL OCH

Läs mer

KVALITETS- MANUAL. Ansvarig: Jonas Danielsson. Senast reviderad: Kvalitetsmanual: 2006-10-01 Kvalitetssystemets dokumentation: 2006-09-30

KVALITETS- MANUAL. Ansvarig: Jonas Danielsson. Senast reviderad: Kvalitetsmanual: 2006-10-01 Kvalitetssystemets dokumentation: 2006-09-30 KVALITETS- MANUAL Ansvarig: Jonas Danielsson Senast reviderad: Kvalitetsmanual: 2006-10-01 Kvalitetssystemets dokumentation: 2006-09-30 B2B IT-Partner AB Box 1018, Svetsarvägen 8, 171 21 Solna Telefon

Läs mer

Trender och utvecklingsområden inom certifieringsområdet

Trender och utvecklingsområden inom certifieringsområdet Trender och utvecklingsområden inom certifieringsområdet Peter Rohlin INCERT AB Svenska Kyl & Värmepumpdagen 2014 Installations Certifiering i Stockholm AB EIO Kyl & Värmepumpföreningen Svenska Kyltekniska

Läs mer

FM-standarder. IFMA:s frukostmöte 2012 02 23 i Göteborg Bertil Oresten FM Konsulterna AB

FM-standarder. IFMA:s frukostmöte 2012 02 23 i Göteborg Bertil Oresten FM Konsulterna AB FM-standarder IFMA:s frukostmöte 2012 02 23 i Göteborg Bertil Oresten FM Konsulterna AB Global marknad kräver globalt tänkande ISO International Organization for Standardization CEN Europeiska standardiseringskommittén

Läs mer

Bilaga 1. Begrepp Bra praxis Evidens Extern auditering Extern utvärdering Förutsättningar för anordnande av utbildning

Bilaga 1. Begrepp Bra praxis Evidens Extern auditering Extern utvärdering Förutsättningar för anordnande av utbildning Bilaga 1. Begrepp I denna bilaga har samlats de i kriteriet använda centralaste begreppen närmast gällande kvalitetsledning vid yrkesutbildning. En del begrepp har definierats med den av Finlands Standardiseringsförbund

Läs mer

KVALITETSLEDNINGSSYSTEM. Bröderna Näslund Byggare AB

KVALITETSLEDNINGSSYSTEM. Bröderna Näslund Byggare AB KVALITETSLEDNINGSSYSTEM Bröderna Näslund Byggare AB INNEHÅLL KVALITETSPOLICY 3 ORGANISATION OCH LEDARSKAP 3 Organisation och ledarskap 3 Kvalitetssystem 3 Intern revision 3 Utbildning 4 Referenser 4 DOKUMENTATION

Läs mer

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning Kvalitets- och miljöledning 1 Kvalitet som begrepp Den internationella standarden för kvalitetsledning ger nedanstående definition i ISO 9000:2005 Ledningssystem för kvalitet Principer och terminologi:

Läs mer

Kvalitet www.kalixtele24.se www.kalixtele24.se

Kvalitet www.kalixtele24.se www.kalixtele24.se Kvalitet Vi är en kvalitetsleverantör av telefonisttjänster. Kvalitet Vår viktigaste källa i kvalitetsarbetet är våra egna kunder. Varje år gör vi därför en kundundersökning där vi mäter vårt NKI (Nöjd-kund-index).

Läs mer

Korsreferenslista, bilaga till VoB Syds kvalitetshandbok (innehåller uteslutningar). Dokumenterat i VoBs kvalitetssäkring:

Korsreferenslista, bilaga till VoB Syds kvalitetshandbok (innehåller uteslutningar). Dokumenterat i VoBs kvalitetssäkring: 1/5 Korsreferenslista, bilaga till VoB Syds kvalitetshandbok (innehåller uteslutningar). SS-EN ISO 9001 VoB Syd ABs kvalitetssäkring Krav i ISO 9001 0.2 Processorientering a. förstå och uppfylla krav b.

Läs mer

POLICY FÖR ALTERNATIVA DRIFTFORMER FASTSTÄLLDA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-27, 10

POLICY FÖR ALTERNATIVA DRIFTFORMER FASTSTÄLLDA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-27, 10 1 (7) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING POLICY FÖR ALTERNATIVA DRIFTFORMER FASTSTÄLLDA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-27, 10 ATT GÄLLA FR O M 2005-03-01 Syfte Västerviks kommun vill tydliggöra förutsättningar

Läs mer

kvalitetsmanual för Energideklaration för byggnader

kvalitetsmanual för Energideklaration för byggnader Datum 2008-01-25 Utgåva 2 ISSN Vägledning för upprättande av kvalitetsmanual för ackrediterade kontrollorgan Energideklaration för byggnader Kapitel Datum: 2008-01-25 SIDFÖRTECKNING Energideklaration för

Läs mer

enligt ISO 9001:2008 och ISO 14001:2004 Ett sammandrag

enligt ISO 9001:2008 och ISO 14001:2004 Ett sammandrag Manual Kvalitet och miljö enligt ISO 9001:2008 och ISO 14001:2004 Ett sammandrag har för att tydliggöra vårt kvalitets- och miljöarbete valt att arbeta enligt ett väl dokumenterat kvalitets- och miljöledningssystem

Läs mer

Korsreferens mellan ISO 9001 ISO 14001 BF9K 1 (6) ISO 9001:2000/2008 ISO 14001:2004 BF9K Ledningssystem för Kvalitet (Endast rubrik)

Korsreferens mellan ISO 9001 ISO 14001 BF9K 1 (6) ISO 9001:2000/2008 ISO 14001:2004 BF9K Ledningssystem för Kvalitet (Endast rubrik) Korsreferens mellan ISO 9001 ISO 14001 BF9K 1 (6) Ledningssystem för Kvalitet 4 Krav på Miljöledningssystem 4 Inledning 1 Allmänna Krav 4.1 Generella krav 4.1 Dokumentation av KMA-systemet 3.3.4 Dokumentationskrav

Läs mer

Manual Kvalitet, Miljö och Arbetsmiljö

Manual Kvalitet, Miljö och Arbetsmiljö To t a l p r o j e k t i M ä l a r d a l e n A B Manual Kvalitet, Miljö och Arbetsmiljö enligt ISO 9001:2008, ISO 14001:2004 och OHSAS 18001:2007 Ett sammandrag Totalprojekt i Mälardalen AB har för att

Läs mer

KVALITETSPLAN. Entreprenad Styr & Övervakning. Objekt.. KVALITETSPLAN Datum: 040820 Sidan 1 / 8 Dok.nr

KVALITETSPLAN. Entreprenad Styr & Övervakning. Objekt.. KVALITETSPLAN Datum: 040820 Sidan 1 / 8 Dok.nr KVALITETSPLAN Entreprenad Styr & Övervakning KVALITETSPLAN Datum: 040820 Sidan 1 / 8 Dok.nr Kvalitetsplan Kapitel. Rubrik Sida 1. Omfattning och tillämpning 3 2. Referenser 3 3. Definitioner 3 4.1 Företagsledningens

Läs mer

ATIVA Development AB. ATIVA-Kunskap. Produktinformation. Sidan 1 av 10

ATIVA Development AB. ATIVA-Kunskap. Produktinformation. Sidan 1 av 10 ATIVA-Kunskap Produktinformation Sidan 1 av 10 Allmänt om ATIVA-Kunskap ATIVA Development AB ATIVA-Kunskap är samlingsnamnet för ett antal kunskapsmoduler som stöder arbetet inom kvalitet och miljö. Dessa

Läs mer

Föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Föreskrifter om energikartläggning i stora företag EM2010 W-4.0, 2010-11-22 FÖREDRAGNING 1 (5) Datum Avdelningen för energieffektivisering Martina Berg Föreskrifter om energikartläggning i stora företag Bakgrund Den 1 juni 2014 trädde lagen om energikartläggning

Läs mer

Information om vårt miljöledningssystem

Information om vårt miljöledningssystem 1 av 8 TS-Miljöinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 Information om vårt miljöledningssystem av 8 TS-Miljöinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 1 Inledning Tage & Söners miljöarbete bygger på engagemanget hos våra kunniga medarbetare

Läs mer

Praktiska råd för Hållbar IT-upphandling i offentlig sektor med hjälp av TCO Certified

Praktiska råd för Hållbar IT-upphandling i offentlig sektor med hjälp av TCO Certified Praktiska råd för Hållbar IT-upphandling i offentlig sektor med hjälp av TCO Certified Vägledning innan, under och efter upphandling för att ställa miljömässiga och sociala krav på ITprodukter och deras

Läs mer

CERTIFIERING NYHETSBREV nr 2 - December 2013. Kunddagar i Borås. Fältuppdrag. Tekniska enheten för Certifiering och Kontroll

CERTIFIERING NYHETSBREV nr 2 - December 2013. Kunddagar i Borås. Fältuppdrag. Tekniska enheten för Certifiering och Kontroll Höstens nyhetsbrev innehåller många punkter. Vi upplever att nästan allt i vår bransch är under förändring och för oss på Swedac gäller det att vi håller oss uppdaterade på det mesta. Det är även en utmaning

Läs mer

Revidering av ISO 9001 Kvalitetsledning. Tina Bohlin 2014-05-06

Revidering av ISO 9001 Kvalitetsledning. Tina Bohlin 2014-05-06 Revidering av ISO 9001 Kvalitetsledning Tina Bohlin 2014-05-06 Agenda 1. Vad är kvalitetsledning och ISO 9001? 2. Varför revidering? 3. 7 större förändringar med fokus på dokumenthantering 4. SIS/TK 304

Läs mer

FR2000 Verksamhetsledning. Kvalitet, miljö, kompetensförsörjning, hälsa och säkerhet i ett system

FR2000 Verksamhetsledning. Kvalitet, miljö, kompetensförsörjning, hälsa och säkerhet i ett system FR2000 Verksamhetsledning Kvalitet, miljö, kompetensförsörjning, hälsa och säkerhet i ett system Alla i organisationen drar sitt strå till stacken Integrerad certifiering Fler och fler organisationer (läs

Läs mer

Kvalitetssäkring Förnuft & Känsla Inspirationskällor: ISO, FR2000, TCO 6E samt egna erfarenheter och värderingar.

Kvalitetssäkring Förnuft & Känsla Inspirationskällor: ISO, FR2000, TCO 6E samt egna erfarenheter och värderingar. Kvalitetssäkring Förnuft & Känsla Inspirationskällor: ISO, FR2000, TCO 6E samt egna erfarenheter och värderingar. 1. KVALITETSSYSTEM För att styra arbetet och vår utveckling, minimera risken för missförstånd

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÖGSKOLAN I HALMSTAD

KVALITETSPOLICY FÖR HÖGSKOLAN I HALMSTAD Dnr. 19-2005-76 Kvalitetspolicy för Högskolan i Halmstad KVALITETSPOLICY FÖR HÖGSKOLAN I HALMSTAD Fastställd av styrelsen för Högskolan i Halmstad, juni 2011 Högskolan i Halmstad För utveckling av verksamhet,

Läs mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Förnamn Efternamn

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Förnamn Efternamn BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Förnamn Efternamn BFS 2011:x Boverkets föreskrifter och allmänna råd om certifiering av sakkunniga inom områdena betong-, trä- och stålkonstruktioner, geoteknik,

Läs mer

Kvalitetsmanual för Lunds Renhållningsverk

Kvalitetsmanual för Lunds Renhållningsverk Kvalitetsmanual för Lunds Renhållningsverk Lunds Renhållningsverk ansvarar på uppdrag av kommunfullmäktige för avfallshanteringen i Lunds kommun. Verksamheten är inriktad på att erbjuda kunderna miljöanpassade

Läs mer

Om ansökan avser organisation med filialer skall denna bilaga fyllas i och lämnas för varje arbetsställe som omfattas av ansökan.

Om ansökan avser organisation med filialer skall denna bilaga fyllas i och lämnas för varje arbetsställe som omfattas av ansökan. Om ansökan avser organisation med filialer skall denna bilaga fyllas i och lämnas för varje arbetsställe som omfattas av ansökan. OBS! Rödmarkerade fält är obligatoriska att fylla i. Arbetsställe/ort där

Läs mer

ISO 9000 Introduktion och produktstöd SS-EN ISO 9001:2000 avsnitt 1.2 Tillämpning Vägledning

ISO 9000 Introduktion och produktstöd SS-EN ISO 9001:2000 avsnitt 1.2 Tillämpning Vägledning Dokument: SIS/PS K 524R5SV1 ISO 9000 Introduktion och produktstöd SS-EN ISO 9001:2000 avsnitt 1.2 Tillämpning Vägledning SIS, Projekt Kvalitetsledning 1 (10) ISO/TC176/SC 2/N 524R5SV1 1. Inledning En av

Läs mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson BFS 2011:14 Boverkets föreskrifter och allmänna råd om certifiering av kontrollansvariga; Utkom från trycket den 26 april 2011 beslutade den 19 april

Läs mer