Depression, skrot & piller

Transkript

1 Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier - ISV Depression, skrot & piller En antologi om förlossningsdepression, träning och ADHD i en tid av biomedikalisering Sara Bjälemark Gustav Backlund Alexandra Troulioti Eren Erdogan Idris Özturk Antologi från Samhälls- och kulturanalys år 2015 Handledare: Anna Bredström

2 Förord Ett stort tack till vår handledare Anna Bredström som hjälpt oss och väglett oss i processen som lett till denna Antologi. Vi vill även tacka våra respektive informanter som medverkat i våra intervjuer och gett oss material och grund för våra uppsatser. Tack livet för att vi finns.

3 Innehåll HÄLSONORMER, KROPPSIDÉAL OCH AVVIKELSE... 1 FÖRLOSSNINGSDEPRESSION... 2 TRÄNING OCH HÄLSA... 3 ADHD... 4 REFERENSER... 5 FÖRLOSSNINGSDEPRESSION NÄR SOCIALA ERFARENHETER TRÄNGER UNDAN DEN BIOMEDICINSKA DISKURSEN AV SARA BJÄLEMARK INLEDNING INLEDNING SYFTE/FRÅGESTÄLLNINGAR BAKGRUND Förlossningsdepression hantering och åtgärd Medicinska studier om förlossningsdepression DISPOSITION/AVGRÄNSNING Uppsatsens disposition Avgränsning METOD INSAMLINGSMETOD URVAL ETIK ANALYSMETOD Diskursanalys kopplat till studien TEORI BIOMEDIKALISERING GENUS OCH FEMINISTISKT PERSPEKTIV PÅ DEPRESSION TIDIGARE FORSKNING, NÄRLIGGANDE STUDIER ANALYS ERFARENHETER VS BIOLOGISKA ORSAKER DE SOMATISKA EXPERTERNAS ANSVAR SUBJEKTETS EGET ANSVAR DEN SOCIALA DISKURSEN I FOKUS DEN GENUSKODADE, NORMATIVA FÖRÄLDRAROLLEN KONKLUSION AV ANALYEN... 34

4 5. SLUTDISKUSSION OCH VIDARE FORSKNING SLUTDISKUSSION VIDARE FORSKNING REFERENSER REFERENSER INTERNERKÄLLOR BILAGOR EPDS-FORMULÄR HÄLSOHETS I ETT UTSEENDEFIXERAT SAMHÄLLE EN B-UPPSATS OM TRÄNING, HÄLSA OCH DEN PERFEKTA KROPPEN AV GUSTAV BACKLUND OCH ALEXANDRA TOULIOTI INTRODUKTION SYFTE BAKGRUND OCH TIDIGARE FORSKNING TEORETISK FÖRANKRING BIOMEDIKALISERING Optimering, somatiska kroppar & experter Ansvarstagande, normativitet & etikpolitik FEMINISTISKA PERSPEKTIV PÅ KROPP OCH IDENTITET HETERONORMATIVITET OCH PERFORMATIVITET Situerade sanningar om kroppen Affektekonomier METOD KVALITATIVA INTERVJUER URVAL FORSKNINGSETISKA PRINCIPER REFLEXIVITET DISKURSANALYS RESULTAT OCH ANALYS ATT TRÄNA FÖR ATT MÅ BRA ELLER FÖR ATT VARA DUKTIG KÄNSLORS KLIBBIGHET I RELATION TILL KROPPEN TRÄNING SOM IDENTITETSSKAPANDE NÄR OPTIMERINGEN NÅR SINA GRÄNSER SLUTDISKUSSION FRAMTIDA FORSKNING REFERENSER... 61

5 ADHD SOCIALT PROBLEM MED BIOMEDICINSK LÖSNING? AV IDRIS ÖZTURK OCH EREN ERDOGAN INLEDNING PROBLEM BAKGRUND SYFTE & FRÅGESTÄLLNING TIDIGARE FORSKNING METOD URVAL ANALYSMETOD TEORI ANALYS VAD ÄR ORSAKEN TILL ADHD? När är ADHD konstruerat? När individen avviker från den sociala omgivningen Kunskapsbristens fel Inkluderingen som fungerar exkluderande ADHD kategorins födelse Den biologiska diskursens överordning, trots allt HUR SER BEHANDLINGEN AV ADHD UT? Läkemedlen dämpar symptomen Screening + symptom = läkemedel Du sköna nya liv VAD ÄR ADHD EN SOCIALISATIONSPROCESS OCH/ELLER EN SYMPTOMSJUKDOM? Identifieringsprocessen Den sociala stigmatiseringen och exkluderingen Den ansvarsfulle individen I skuggan av symptomen och ifrågasättandet av dessa Samhällsutvecklingens dubbelmoral SLUTDISKUSSION REFERENSLISTA LITTERATURLISTA OTRYCKTA KÄLLOR... 86

6 1 Hälsonormer, Kroppsidéal och Avvikelse Försök att tänka dig en värld som är helt och hållet fri från normer. Hur skulle samhället se ut då? Vad skulle vi ha för mål och vad skulle vi sträva efter att bli? Om vi inte kan sätta en norm för vad en normal och frisk människa är, hur kan vi då förhålla oss till människor som inte är friska? Hur kan vi förhålla oss till något om vi inte har något att jämföra det med? När vi talar i termer av till exempel genus, förhåller vi oss till detta genom att konstatera vad dess motsats är. Jag vet att jag är en kvinna för att jag inte är en man, heterosexuell för att jag inte är homosexuell, vuxen för att jag inte är barn, etc. På samma sätt vet jag att jag inte har en depression eller en ADHD-diagnos för att jag helt enkelt inte uppfyller kriterierna för dessa. Liksom med träning och optimering av kroppen, jag vet att jag har en stark och frisk kropp för att det finns människor som inte har det. Språket och diskurser konstrueras genom sociala interaktioner och vi förstår och konstruerar kunskap om vår omvärld genom att tillsammans upprätta olika föreställda sanningar. Gemensamt för denna antologi kan ses vara olika sanningar om kroppen och hur subjekten bör ta hand om den och förbättra den. Det handlar om konstruerade sanningar om sjukdomar och hälsa utifrån samtidens kunskap om våra biologiska kroppar. 1 För att knyta an till frågan i inledningen så står vi inför ett dilemma, går det att tänka sig en värld fri från normer? Vi pratar om normer och utgår från normer eftersom det inte finns något annat att förhålla sig till, hur kan vi någonsin kunna tänka oss en värld fri från normer när språket begränsar oss från att göra det? Även våra tankar är präglade av språket, frågan man kan ställa sig här är hur fritänkande vi egentligen är då språket även sätter premisserna för våra tankar. Normer kan enkelt beskrivas som regler som människor, i ett särskilt sammanhang, förväntas följa. En social norm kan antingen vara en uttalad eller en osynlig regel. Det kan handla om hur vi ser ut, beter oss, vilka åsikter vi har eller hur vi pratar. 2 Normer kan vara osynliga regler eller riktmönster, konstruerade för individen att följa, med eller utan en subjektiv medvetenhet. Här finns det ett stort utrymme för omdefiniering och det skiljer sig exempelvis från de traditionella lagarna där juridiska beslut tas aktivt av diverse makthavare. I takt med att samhället ständigt förändras, kräver det även nya normer vilket också återspeglar sig rent historiskt i hur vi ser på moraliska frågor. Normer tillämpas i praktiken på många olika sätt, i vardagssituationer, på arbetsplatsen eller i skolan, det som är gemensamt för alla dessa normer är att de reproduceras när vi utför dem i handling. Individen försöker ständigt att passa in i den sociala omvärlden för att inte sticka ut genom att i sociala sammanhang ändra på sin attityd, sitt beteende eller utseende för att passa in bättre i de sociala normerna. 3 Det behöver dock inte betyda att normer bara är 1 Marianne Winther Jørgensen & Louise, Phillips Diskursanalys som teori och metod (Lund, 2000), s Linda Gidlund & Cecilia Elmqvist (red.), Agera utan att diskriminera: [en handbok för arbete mot diskriminering], Agera, (Uppsala, 2010), s Gidlund & Elmqvist, s. 78.

7 2 negativa, eftersom dessa också bidrar till att samhället fungerar. Däremot är det en fördel att kunna ställa sig kritisk till dem och att kunna arbeta emot dem när det behövs. 4 Normer om individers beteenden, utseende, funktion och hälsa, genomsyrar vårt samhälle på ett så påtagligt sätt att de kan påverka våra livsvillkor och våra identiteter. Vissa normer kan vara mer styrande än andra, särskilt när normerna är baserade på biologiska faktorer så som genus eller etnicitet. Vi förväntas leva upp till normer utifrån våra biologiska kroppar och när dessa inte upprätthålls, hamnar individer i fallgropar där de blir avvikande. En norm som är föremål för ständig debatt i det offentliga rummet är diskussionen kring kropp och hälsa. Kritiken gentemot livsmedelsverket har intensifierats på senare tid, individens kropp har alltid varit en statlig angelägenhet, särskilt kvinnans kropp, olika normer har talat om för oss hur vi bör se ut och vad vi bör göra för att hela tiden se bättre ut, detta återspeglar sig i alla de hälsoidéal och dieter som idag finns. I takt med utvecklingen av det nyliberala samhället som vi lever i så har individen fått en ökad medvetenhet om sina begränsningar och förutsättningar för att upprätthålla en god hälsa. Samhällets normer kring hälsa sträcker sig även till vår psykiska hälsa i en allt större utsträckning. Allt eftersom mer forskning riktat in sig på psykisk ohälsa, ställs fler och fler diagnoser som försätter individer i vissa mallar med syfte att förklara vad som inte står rätt till i hjärnan och psyket. Åtgärderna som finns i form av medicin, terapi och så vidare, fungerar för att se till att individer som lider av psykisk ohälsa ska bli så normala som möjligt för att passa in och fungera i samhället. Diagnoser så som ADHD, Aspergers eller depression skapar nya identiteter, både individuellt och kollektivt. Dessa kan fungera som en trygghet för individer som kan finna förklaringar för sitt utanförskap i sin sjukdom eller som en känsla av att tillhöra en grupp med liknande problem. Normer och deras funktion på individer är en central del i uppsatserna som finns att läsa i denna antologi. Utifrån valda teoretiska förankringar, förhåller sig varje uppsats till normer och vad som blir avvikande i ett samhälle som genomsyras av en biomedikaliserad syn på kroppen. Med hjälp av bl.a. Nikolas Rose s teorier om biomedikalisering, sker diskursanalyser av empiriskt material som belyser de tolkningsramar och diskurser som finns hos informanterna vad gäller kropp och hälsa. Hur spelar dessa normer och idéal om hälsa och ohälsa in i deras egna berättelser och hur tolkar de sina erfarenheter i relation till vår tids biomedikaliserade syn på kroppar? Nedan följer sammanfattningar av antologins tre uppsatser. Förlossningsdepression I Förlossningsdepression när sociala erfarenheter tränger undan den biomedicinska diskursen, berörs olika diskurser kring fenomenet förlossningsdepression. Utifrån en kvalitativ intervjustudie av fem kvinnors berättelser om sina förlossningsdepressioner, har en diskursanalys utförts. Författaren har analyserat hur informanterna tolkar sitt mående, vilka diskurser de använder sig 4 Gidlund & Elmqvist, s. 78.

8 3 av och tittat på hur de stämmer överens med vårdens syn på sjukdomen med kroppens biologiska funktioner i fokus. I vårt biomedikaliserade samhälle, föreligger det en klinisk syn på fenomenet med fokus på kroppens och hjärnans förändringar och processer. Kvinnornas sociala kontext blir sekundärt när det kommer till orsak och behandling och istället görs de till somatiska individer och kroppar som kan återställas och förbättras genom medicinsk vård. 5 Utifrån denna biologiska syn på människan har författaren tittat på hur dessa kvinnor själva uppfattar sina depressioner och vad de använder sig av för tolkningsrepertoarer för att förklara sitt mående. När blir den biomedikaliserade diskursen stark hos informanterna och när tolkas de utifrån andra diskurser? Nyblivna mödrar har inte bara normer kring sin kvinnlighet att förhålla sig till utan även normer kring föräldraskap, hur en mor ska vara och om rollen som partner i en situation där nya familjekonstellationer uppstår. Både hennes kropp och sociala miljö förändras och påverkar henne, samtidigt som hon ska försöka upprätthålla alla dessa föreställningar och idéal. 6 Det problem som författaren har kommit fram till är hur denna biomedikaliserade diskurs inte stämmer överens med kvinnornas egna förklaringar och hur detta kan påverka deras situation, både vad gäller att söka vård och att ta emot behandling för sin depression. Träning och hälsa I detta kapitel behandlas ämnet hälsohets och utseendeideal. Problematiken som uppsatsen utgår ifrån, är rådande kroppsideal där människor förväntas leva upp till ett utseendeideal som baseras på heteronormativa föreställningar om människokroppen och ett hälsoideal som innebär ett ansvar för varje individ att se till sin egen hälsa och vara den bästa versionen av sig själv. Kan en aktiv strävan efter att bli så hälsosam som möjligt leda till uppfyllandet av ett utseende som är eftersträvansvärt? Eller kan det vara så att det finns faktorer som förhindrar en individ att både sträva efter det perfekta utseendet och samtidigt kunna vara hälsosam? Med detta som bakgrund används teoretisk förankring, så som biomedikalisering, samt feministiska teorier kring kropp och identitet, för att förstå dessa kropps- och hälsoideal och vilken effekt de kan ha på individer. Genom kvalitativa intervjuer med personer som ses av författarna som en del av träningskulturen, undersöks till viss del hur dessa individers identitetskapande påverkas av träningen och hur träningen i sin tur påverkar deras hälsa, såväl psykisk som fysisk. Genom träning och språket kring träning cirkulerar och reproduceras känslor om hur kroppar ska se ut. Diskursanalys används för att analysera intervjuerna där mycket fokus läggs på varför informanterna uttalar sig på ett visst sätt och hur detta kan få förklaringar i de valda teorierna. Genom att både fokusera på empiriskt material och analys av teorier kring kropp och identitet, kan en djupare förståelse av informanternas uttalanden nås och teorierna kan sättas på prov. 5 Nikolas Rose, The politics of life itself (Princeton, 2007), s Michelle N. Lafrance & Janet M. Stoppard, Re-Storying Women s Depression, i Narrative Therapy. Making meaning, making lives, red. Catrina Brown & Tod Augusta-Scott (Thousand Oaks, 2007), s

9 4 Förhoppningen är att kunna se hur den biomedikaliserade synen på kroppen kan kombineras med feministiska teorier kring kropp och identitet, samt på vilket sätt dessa teorier kan svara på frågor som Rose biomedikaliseringsteori inte svarar på. ADHD I denna uppsats ges läsaren en inblick i hur ADHD (Attention deficit hyperactivity disorder) kan förstås och tolkas utifrån olika diskurser. ADHD innebär bristande förmåga att kontrollera uppmärksamhetsfokus och/eller hyperaktivitet. I diagnostiseringen av ADHD patienter använder sig vården av ICD-10 och DSM IV, metoderna utgår från DSM metoden som publicerades Den internationella sjukdomsklassifikationen ICD (International Classification of Diseases) är en statistisk klassifikation med diagnoskoder för att kan kunna grupper sjukdomar och dödsorsaker för att kunna göra åskådliga statistiska översikter och analyser. 7 DSM (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) är en instruktion för psykiatrin, som behåller standarddiagnoser för psykiatriska sjukdomstillstånd. 8 Här har det upprättats listor på typiska drag hos personer med ADHD, varav ett visst antal måste uppfyllas för att en person ska kunna få diagnosen. Det har debatterats väldigt mycket utifrån det faktum att de biologiska faktorerna får stå representativa i dessa metoders tillvägagångssätt, frågeformulären omfattas inte av de sociala aspekterna i lika stor utsträckning, trots att många forskare studerat kring dessa aspekter och menat att vården bör ta hänsyn till dem i lika stor utsträckning. Utifrån kvalitativa intervjuer och med avstamp i teorier om biomedikalisering, har författarna, med hjälp av diskursanalys som metod, analyserat det empiriska materialet. Syftet har bland annat varit att undersöka hur identiteter skapas utifrån nya kategorier inom den biomedicinska diskursen, läkemedlens betydelse i biomedikaliseringen av samhället och vilken del av ADHD problematiken som förläggs på biologiska, respektive sociala faktorer. Utmärkande symptom för ADHD-patienter är koncentrationssvårigheter, impulsivitet och överaktivitet, och en stor del av problemtiken förläggs, inom den vetenskapliga diskursen, på de biologiska faktorerna. De sociala faktorerna och diskursen kring dem, är underordnade den biologiska diskursen och förklaringsmodellerna och här har författarna, med hjälp av den diskursiva analysmetoden, undersökt när och var de sociala faktorerna blir viktiga. Intervjuerna har syftat till att försöka få en förståelse för hur människor, som i sin dagliga verksamhet kommer i kontakt med ADHD-patienter, uppfattar diagnosen och patienterna. De inspelade intervjuerna, har sedan transkriberats, tematiserats och kodats för att skapa en bredare bild av text där tanken har varit att analysera den egentliga verkligheten som informanterna berättar, medvetet eller omedvetet. Den här diskursiva analysmetoden kan hjälpa oss att förstå 7 Socialstyrelsen, Diagnoskoder ICD-10 hämtad 01/ Socialstyrelsen, 16_ pdf hämtad 01/04-15.

10 5 hur sociala praktiker utvecklas, vilket har varit avgörande för studien då ADHD som neuropsykiatrisk funktionsnedsättning kommit att förstås och förklaras, utifrån nya sätt i takt med utvecklingen av det högteknologiska och nyliberala samhälle som vi lever i. Vi hoppas att denna antologi hjälper dig som läsare att tänka och reflektera kring en samhällsutveckling som präglats av en förändrad syn på kropp och hälsa och hur dessa komponenter agerar i symbios. /Författarna Referenser Gidlund, Lina & Elmqvist, Cecilia (red.), Agera utan att diskriminera: [en handbok för arbete mot diskriminering], Agera, (Uppsala, 2010). Jørgensen, Marianne Winther & Phillips, Louise, Diskursanalys som teori och metod (Lund, 2000). Lafrance, Michelle N. & Stoppard, Janet M. Re-Storying Women s Depression, i Narrative Therapy. Making meaning, making lives, red. Catrina Brown & Tod Augusta-Scott (Thousand Oaks, 2007), s Rose, Nikolas, The politics of life itself (Princeton, 2007). Socialstyrelsen, 16_ pdf hämtad 01/ Socialstyrelsen, Diagnoskoder ICD-10 hämtad 01/04-15.

11 6 Förlossningsdepression när sociala erfarenheter tränger undan den biomedicinska diskursen Av Sara Bjälemark 1. Inledning 1.2 Inledning -[...] alltså jag ville knappt titta på bebisen, jag ville liksom inte, jag orkade inte... jag kände att han kom och störde vår familj, jag undrade när nån skulle komma och hämta honom så jag fick va med min riktiga familj. Att få barn är för de flesta en av de stora milstolparna i livet. Det innebär inte bara en kroppslig förändring för kvinnan som går igenom en graviditet och förlossning och som både under och efter detta, påverkas av hormonförändringar och kroppsliga bieffekter. Det är även en stor omställning i själva livet. Tankar och föreställningar kring moderskap, föräldrarollen och självidentiteten kan förändras och ställas på sin spets. Ovanstående citat är hämtat från en av de intervjuerna med kvinnor som deltagit i denna studie, där hon berättar om hur hon kände inför sitt barn som nybliven mamma. För henne var inte förlossningsdepressionen något som bara skedde i hennes hjärna och biologiska kropp, det påverkade även hennes familjerelationer och hela den sociala vardagen. Framförallt förändrade depressionen hennes syn på sig själv och rollen som mor, kvinna och partner. Förlossningsdepression drabbar ca 8-15% av alla nyblivna mödrar och är alltså inte helt ovanligt förekommande. 9 För att fånga upp kvinnor som anses ligga i riskzonen för att insjukna, används idag ett internationellt skattningsformulär kallat EPDS. Detta rekommenderas för alla nyblivna mammor och utförs vanligen på BVC eller mödravården mellan 6-8 veckor efter förlossningen. Utifrån svaren som kvinnan fyller i, får BVC-sköterskan eller barnmorskan fram ett resultat och vid högre poäng slussas hon vidare för vård och behandling. 10 Staten tar således ett ansvar för deprimerade mödrar i Sverige och förlossningsdepression ses ur ett biologisk och medicinskt perspektiv som ett tillfälligt tillstånd som kan botas och behandlas. Dock kan egna och omgivningens erfarenheter av fenomenet antyda att det förligger tabu och skam kring det. Forskning tvistar om ifall förlossningdepression orsakas av biologiska faktorer, exempelvis hormonförändringar eller förändrade processer i hjärnan. Om det handlar om miljöförändringar och ökade krav och begränsningar som nybliven mamma eller om arv och miljö samverkar och påverkar varandra. Denna studie syftar inte till att klarlägga depressionens bakomliggande orsaker utan fokuserar istället på att se hur kvinnor som mått dåligt efter 9 SBU, Kunskapscentrum för hälso- och sjukvården, Förebyggande av postpartumdepression ( ), (hämtad ). 10 Rikshandboken Barnhälsovård, Depression hos nyblivna mammor och screening med EPDS ( ), EPDS-Psykisk-halsa/ (hämtad ).

12 7 förlossningen själva ser på sin eventuella diagnos och hur de upplever fenomenet i förhållande till sin omgivning. I vårt biomedikaliserade samhälle där statens riktlinjer och vårdens metoder fokuserar på den medicinska och molekylära synen på kroppen, tycks den sociala kontexten av psykisk ohälsa hamna i skymundan. Studier görs om huruvida förlossningsdepressionen orsakas av hormonell obalans, strukturerade frågeformulär ges till nyblivna mödrar så att vården kan se vem som uppfyller kriterier för depression och det talas om att screena kvinnor via blodprov redan under graviditeten för att förebygga insjuknad. 11 Den biomedikaliserade diskursen om förlossningsdepression och hur den bör förhindras och botas, är således stark men hur står den i kontrast till hur kvinnor själva tolkar sin förlossningsdepression? Hur tänker kvinnorna själva kring vad de gått igenom? Hos vem ligger det största ansvaret att komma ur depressionen, är det vården eller kvinnorna själva och om de nu får hjälp, hur ser hjälpen ut och motsvarar den kvinnornas egentliga behov? 1.3 Syfte/frågeställningar Studien syftar till att undersöka och analysera fem kvinnors erfarenheter av förlossningsdepression. Jag ämnar undersöka om och i sådana fall hur den biomedikaliserade diskursen används som tolkningsrepertoar i deras berättelser. Mina frågeställningar lyder följande; -Hur tolkar informanterna sin förlossningsdepression, vilka diskurser blir tydliga? -Skiljer sig informanternas upplevelser av förlossningsdepression mot vårdens biomedicinska syn på fenomenet, och i så fall hur? 1.4 Bakgrund Förlossningsdepression hantering och åtgärd Enligt SBU, Kunskapscentrum för hälso och sjukvård, drabbas ca 8-15% av alla mödrar av förlossningsdepression. Detta påverkar inte bara kvinnan utan även spädbarnet, partnern och övriga familjen. 12 I Sverige utgår vården från ett internationellt screeningformulär för att fånga upp kvinnor med förmodad förlossningsdepression, kallad Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS). 13 Detta utförs av sköterskor eller barnmorskor inom barn- och mödravården och rekommenderas till alla nyblivna mödrar inom sex till åtta veckor efter förlossningen. I BVCjournalen antecknar sköterskan om EPDS har erbjudits och det ska noteras om kvinnan har avböjt. Formuläret innehåller tio frågor med fyra svarsalternativ på varje fråga som kan generera i noll till tre poäng, där noll ges för det normala svaret och tre ges för det allvarligaste svaret. Får kvinnan mer än tolv poäng erfodras en uppföljningsintervju och därpå eventuellt stödsamtal, 11 D. Mehta, m.fl, Early predictive biomarkers for postpartum depression point to a role for estrogen receptor signaling, Psychological Medicine, Volume 44, Issue 11 (August 2014), pp SBU, Kunskapscentrum för hälso- och sjukvården. 13 Se bilaga 7.2.

13 8 psykologisk och/eller medicinsk behandling inom mödra- och barnhälsovården. Vid allvarligare fall bör läkare eller psykiatriker inom den allmäna vården kontaktas för en klinisk bedömning. Vissa av frågorna är riktade på att fånga upp ångesttillstånd hos kvinnan och vid höga resultat på dessa rekommenderas även då en remittering till läkare för klinisk bedömning. Det är alltså inte enbart totalsumman av svaren på alla frågor som avgör om uppföljning är nödvändigt och enligt riktlinjer bör sköterskan gå igenom svaren och ge feedback på dem tillsammans med kvinnan för att få en mer enhetlig bild av hennes situation. Vårdpersonal som utför EPDS bör vara uppmärksamma på att enbart formulärets resultat inte kan stå som grund för en diagnos och att även om kvinnan får tolv poäng eller mer, behöver det inte innebära en förlossningsdepression utan svaren kan bero på dagsform. De bör även vara uppmärksamma på att låga resultat inte behöver innebära att kvinnan inte har en förlossningsdepression, det kan istället innebära att hon inte vill avslöja hur hon mår. Andra uppmaningar till vårdpersonal som utför EPDS är att inte prata poäng med kvinnan när de går igenom resultatet tillsammans då det säger henne ingenting. Dessutom blir inte kvinnor som redan behandlas för en depression eller annat psykiskt sjukdomstillstånd, erbjudna att fylla i ett EPDS-formulär. 14 Även om kriterierna för förlossningdepression utgår från kriterierna för vanlig depression så anser SBU att skillnaden ligger i att familjen och särskilt spädbarnet är i ett särskilt utsatt läge. Det anses nödvändigt med effektiva insatser för att förebygga och bota sjukdomen så tidigt som möjligt, detta för att minska risker för långsiktiga negativa konsekvenser och påverkan på barnen. Vårdens fokus ligger på psykosociala och psykologiska insatser, individuellt anpassade kort efter förlossningen, exempelvis medicin eller terapi. Interpersonell psykoterapi (IPT) som riktar in sig på hur relationer påverkar psykisk ohälsa och hur psykisk ohälsa påverkar relationer, har uppvisat effekt för förebyggande av förlossningsdepression. Gruppterapi har inte visat på någon förebyggande effekt, däremot har hembesök av vårdpersonal efter förlossningen visat sig kunna minska risken för att insjukna med 40%. SBU efterfrågar studier som kan bekräfta att metoderna även fungerar inom svensk sjukvård och trycker även på att det ska ge samma effekt och vara lika kostnadseffektivt Medicinska studier om förlossningsdepression Tidigare forskning kring ämnet har gjorts bl.a. av Miki Bloch, m.fl. i Risk factors associated with the development of postpartum mood disorders. Dessa försöker klargöra relationen mellan förlossningsdepressioner och hormonella förändringar, exempelvis PMS. I studien har högriskoch lågriskkvinnor, enligt fixerade kriterier, intervjuats och författarna säger sig ha hittat signifikanta riskfaktorer som PMS, humörsvängningar, tidigare erfarenheter av psykisk ohälsa och tidigare erfarenheter av humörsvängningar vid användande av p-piller. Författarna ser studien som prelimenärt bevis för att förlossningsdepressioners bakomliggande orsaker är 14 Rikshandboken Barnhälsovård. 15 SBU, Kunskapscentrum för hälso- och sjukvården.

14 9 hormonrelaterade och anser att vården bör ta detta i beaktning vid sina riskbedömningar för postpartum depression. 16 En annan studie som gjorts är Magnitude and risk factors for postpartum symptoms: A literature review av M. N. Norhayati m.fl. Författarna har genom en litteraturstudie, undersökt den allmänna förekomsten av förlossningdepression världen över och sedan jämfört utvecklade länders resultat från självskattningsformulär om förlossningsdepression med utvecklingsländers sådana. Litteraturstudien genomfördes under nio år och resultat från 42 länder undersöktes och jämfördes. Studiens resultat visar att postpartum depression förekommer, i högre grad, bland mödrar i utvecklingsländer, det är exempelvis stor skillnad mellan mödrar i Finland och mödrar i Indien. Författarna tycker sig ha funnit stöd i att bidragande orsaker kan vara graviditetsdepression, ångest, tidigare psykisk ohälsa, dåligt äktenskap, stressigt liv, kriser i livet, negativ attityd till graviditeten och brist på socialt stöd. 17 I Early predictive biomarkers for postpartum depression point to a role for estrogen receptor signaling av D. Mehta m.fl, hävdar författarna att förlossningsdepression har en negativ inverkan på mor och barn och att pålitliga, biologiska tester, är möjligt och nödvändigt för att så tidigt som möjligt upptäcka och förebygga detta. I studien har analyser av blodprov och genetiska variationer mellan kvinnor som fått diagnosen förlossningsdepression och kvinnor som haft normala sinnestämningar, utförts under första och tredje trimestern i graviditeten och även kort efter förlossningen. Resultaten anses visa på biologiska förändringar/variationer under tredje trimestern och sägs stämma med 88 % säkerhet. Denna biologiska screening skulle kunna tillåta vetenskapen att förutse vem som riskerar förlossningsdepression och därmed även kunna förebygga och hindra mödrar från att insjukna. 18 Annan tidigare forskning inom ämnet har gjorts av Emma Robertson m.fl. i Antenatal risk factors for postpartum depression: a synthesis of recent literature. I studien har författtarna undersökt olika riskfaktorer hos kvinnor när det kommer till att utveckla förlossningsdepression. Dessa ser ett samband mellan psykisk ohälsa under graviditeten och/eller om kvinnan har tidigare erfarenheter av psykisk ohälsa under andra perioder av livet. Även livskriser, exempelvis närståendes död eller brist på socialt stöd anses kunna vara eventuella påverkansfaktorer. Studiens resultat visar inte på några direkta kopplingar till ålder, socioekonomisk status, grad av utbildning, hur länge relationen varat eller vilket kön barnet hade. Författarna har utgått från medicinska kriterier för förlossningsdepression, exempelvis sömnstörningar, aptitlöshet, dåligt minne, stor oro för barnet, etc. och dessa kriterier ska ha varat under minst två veckors tid och påverkat individens vardag i större grad Miki Bloch m.fl. Risk factors associated with the development of postpartum mood disorders Journal of Affective Disorders, Volume 88, Issue 1 (September 2005), pp M. N. Norhayati, Magnitude and risk factors for postpartum symptoms: A literature review Journal of Affective Disorders, Volume 175 (April 2015), pp Mehta, m.fl,, s Emma Robertson, m.fl. Antenatal risk factors for postpartum depression: a synthesis of recent literature, General Hospital Psychiatry, Volume 26, Issue 4 (July-August 2004), pp