Depression, skrot & piller

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Depression, skrot & piller"

Transkript

1 Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier - ISV Depression, skrot & piller En antologi om förlossningsdepression, träning och ADHD i en tid av biomedikalisering Sara Bjälemark Gustav Backlund Alexandra Troulioti Eren Erdogan Idris Özturk Antologi från Samhälls- och kulturanalys år 2015 Handledare: Anna Bredström

2 Förord Ett stort tack till vår handledare Anna Bredström som hjälpt oss och väglett oss i processen som lett till denna Antologi. Vi vill även tacka våra respektive informanter som medverkat i våra intervjuer och gett oss material och grund för våra uppsatser. Tack livet för att vi finns.

3 Innehåll HÄLSONORMER, KROPPSIDÉAL OCH AVVIKELSE... 1 FÖRLOSSNINGSDEPRESSION... 2 TRÄNING OCH HÄLSA... 3 ADHD... 4 REFERENSER... 5 FÖRLOSSNINGSDEPRESSION NÄR SOCIALA ERFARENHETER TRÄNGER UNDAN DEN BIOMEDICINSKA DISKURSEN AV SARA BJÄLEMARK INLEDNING INLEDNING SYFTE/FRÅGESTÄLLNINGAR BAKGRUND Förlossningsdepression hantering och åtgärd Medicinska studier om förlossningsdepression DISPOSITION/AVGRÄNSNING Uppsatsens disposition Avgränsning METOD INSAMLINGSMETOD URVAL ETIK ANALYSMETOD Diskursanalys kopplat till studien TEORI BIOMEDIKALISERING GENUS OCH FEMINISTISKT PERSPEKTIV PÅ DEPRESSION TIDIGARE FORSKNING, NÄRLIGGANDE STUDIER ANALYS ERFARENHETER VS BIOLOGISKA ORSAKER DE SOMATISKA EXPERTERNAS ANSVAR SUBJEKTETS EGET ANSVAR DEN SOCIALA DISKURSEN I FOKUS DEN GENUSKODADE, NORMATIVA FÖRÄLDRAROLLEN KONKLUSION AV ANALYEN... 34

4 5. SLUTDISKUSSION OCH VIDARE FORSKNING SLUTDISKUSSION VIDARE FORSKNING REFERENSER REFERENSER INTERNERKÄLLOR BILAGOR EPDS-FORMULÄR HÄLSOHETS I ETT UTSEENDEFIXERAT SAMHÄLLE EN B-UPPSATS OM TRÄNING, HÄLSA OCH DEN PERFEKTA KROPPEN AV GUSTAV BACKLUND OCH ALEXANDRA TOULIOTI INTRODUKTION SYFTE BAKGRUND OCH TIDIGARE FORSKNING TEORETISK FÖRANKRING BIOMEDIKALISERING Optimering, somatiska kroppar & experter Ansvarstagande, normativitet & etikpolitik FEMINISTISKA PERSPEKTIV PÅ KROPP OCH IDENTITET HETERONORMATIVITET OCH PERFORMATIVITET Situerade sanningar om kroppen Affektekonomier METOD KVALITATIVA INTERVJUER URVAL FORSKNINGSETISKA PRINCIPER REFLEXIVITET DISKURSANALYS RESULTAT OCH ANALYS ATT TRÄNA FÖR ATT MÅ BRA ELLER FÖR ATT VARA DUKTIG KÄNSLORS KLIBBIGHET I RELATION TILL KROPPEN TRÄNING SOM IDENTITETSSKAPANDE NÄR OPTIMERINGEN NÅR SINA GRÄNSER SLUTDISKUSSION FRAMTIDA FORSKNING REFERENSER... 61

5 ADHD SOCIALT PROBLEM MED BIOMEDICINSK LÖSNING? AV IDRIS ÖZTURK OCH EREN ERDOGAN INLEDNING PROBLEM BAKGRUND SYFTE & FRÅGESTÄLLNING TIDIGARE FORSKNING METOD URVAL ANALYSMETOD TEORI ANALYS VAD ÄR ORSAKEN TILL ADHD? När är ADHD konstruerat? När individen avviker från den sociala omgivningen Kunskapsbristens fel Inkluderingen som fungerar exkluderande ADHD kategorins födelse Den biologiska diskursens överordning, trots allt HUR SER BEHANDLINGEN AV ADHD UT? Läkemedlen dämpar symptomen Screening + symptom = läkemedel Du sköna nya liv VAD ÄR ADHD EN SOCIALISATIONSPROCESS OCH/ELLER EN SYMPTOMSJUKDOM? Identifieringsprocessen Den sociala stigmatiseringen och exkluderingen Den ansvarsfulle individen I skuggan av symptomen och ifrågasättandet av dessa Samhällsutvecklingens dubbelmoral SLUTDISKUSSION REFERENSLISTA LITTERATURLISTA OTRYCKTA KÄLLOR... 86

6 1 Hälsonormer, Kroppsidéal och Avvikelse Försök att tänka dig en värld som är helt och hållet fri från normer. Hur skulle samhället se ut då? Vad skulle vi ha för mål och vad skulle vi sträva efter att bli? Om vi inte kan sätta en norm för vad en normal och frisk människa är, hur kan vi då förhålla oss till människor som inte är friska? Hur kan vi förhålla oss till något om vi inte har något att jämföra det med? När vi talar i termer av till exempel genus, förhåller vi oss till detta genom att konstatera vad dess motsats är. Jag vet att jag är en kvinna för att jag inte är en man, heterosexuell för att jag inte är homosexuell, vuxen för att jag inte är barn, etc. På samma sätt vet jag att jag inte har en depression eller en ADHD-diagnos för att jag helt enkelt inte uppfyller kriterierna för dessa. Liksom med träning och optimering av kroppen, jag vet att jag har en stark och frisk kropp för att det finns människor som inte har det. Språket och diskurser konstrueras genom sociala interaktioner och vi förstår och konstruerar kunskap om vår omvärld genom att tillsammans upprätta olika föreställda sanningar. Gemensamt för denna antologi kan ses vara olika sanningar om kroppen och hur subjekten bör ta hand om den och förbättra den. Det handlar om konstruerade sanningar om sjukdomar och hälsa utifrån samtidens kunskap om våra biologiska kroppar. 1 För att knyta an till frågan i inledningen så står vi inför ett dilemma, går det att tänka sig en värld fri från normer? Vi pratar om normer och utgår från normer eftersom det inte finns något annat att förhålla sig till, hur kan vi någonsin kunna tänka oss en värld fri från normer när språket begränsar oss från att göra det? Även våra tankar är präglade av språket, frågan man kan ställa sig här är hur fritänkande vi egentligen är då språket även sätter premisserna för våra tankar. Normer kan enkelt beskrivas som regler som människor, i ett särskilt sammanhang, förväntas följa. En social norm kan antingen vara en uttalad eller en osynlig regel. Det kan handla om hur vi ser ut, beter oss, vilka åsikter vi har eller hur vi pratar. 2 Normer kan vara osynliga regler eller riktmönster, konstruerade för individen att följa, med eller utan en subjektiv medvetenhet. Här finns det ett stort utrymme för omdefiniering och det skiljer sig exempelvis från de traditionella lagarna där juridiska beslut tas aktivt av diverse makthavare. I takt med att samhället ständigt förändras, kräver det även nya normer vilket också återspeglar sig rent historiskt i hur vi ser på moraliska frågor. Normer tillämpas i praktiken på många olika sätt, i vardagssituationer, på arbetsplatsen eller i skolan, det som är gemensamt för alla dessa normer är att de reproduceras när vi utför dem i handling. Individen försöker ständigt att passa in i den sociala omvärlden för att inte sticka ut genom att i sociala sammanhang ändra på sin attityd, sitt beteende eller utseende för att passa in bättre i de sociala normerna. 3 Det behöver dock inte betyda att normer bara är 1 Marianne Winther Jørgensen & Louise, Phillips Diskursanalys som teori och metod (Lund, 2000), s Linda Gidlund & Cecilia Elmqvist (red.), Agera utan att diskriminera: [en handbok för arbete mot diskriminering], Agera, (Uppsala, 2010), s Gidlund & Elmqvist, s. 78.

7 2 negativa, eftersom dessa också bidrar till att samhället fungerar. Däremot är det en fördel att kunna ställa sig kritisk till dem och att kunna arbeta emot dem när det behövs. 4 Normer om individers beteenden, utseende, funktion och hälsa, genomsyrar vårt samhälle på ett så påtagligt sätt att de kan påverka våra livsvillkor och våra identiteter. Vissa normer kan vara mer styrande än andra, särskilt när normerna är baserade på biologiska faktorer så som genus eller etnicitet. Vi förväntas leva upp till normer utifrån våra biologiska kroppar och när dessa inte upprätthålls, hamnar individer i fallgropar där de blir avvikande. En norm som är föremål för ständig debatt i det offentliga rummet är diskussionen kring kropp och hälsa. Kritiken gentemot livsmedelsverket har intensifierats på senare tid, individens kropp har alltid varit en statlig angelägenhet, särskilt kvinnans kropp, olika normer har talat om för oss hur vi bör se ut och vad vi bör göra för att hela tiden se bättre ut, detta återspeglar sig i alla de hälsoidéal och dieter som idag finns. I takt med utvecklingen av det nyliberala samhället som vi lever i så har individen fått en ökad medvetenhet om sina begränsningar och förutsättningar för att upprätthålla en god hälsa. Samhällets normer kring hälsa sträcker sig även till vår psykiska hälsa i en allt större utsträckning. Allt eftersom mer forskning riktat in sig på psykisk ohälsa, ställs fler och fler diagnoser som försätter individer i vissa mallar med syfte att förklara vad som inte står rätt till i hjärnan och psyket. Åtgärderna som finns i form av medicin, terapi och så vidare, fungerar för att se till att individer som lider av psykisk ohälsa ska bli så normala som möjligt för att passa in och fungera i samhället. Diagnoser så som ADHD, Aspergers eller depression skapar nya identiteter, både individuellt och kollektivt. Dessa kan fungera som en trygghet för individer som kan finna förklaringar för sitt utanförskap i sin sjukdom eller som en känsla av att tillhöra en grupp med liknande problem. Normer och deras funktion på individer är en central del i uppsatserna som finns att läsa i denna antologi. Utifrån valda teoretiska förankringar, förhåller sig varje uppsats till normer och vad som blir avvikande i ett samhälle som genomsyras av en biomedikaliserad syn på kroppen. Med hjälp av bl.a. Nikolas Rose s teorier om biomedikalisering, sker diskursanalyser av empiriskt material som belyser de tolkningsramar och diskurser som finns hos informanterna vad gäller kropp och hälsa. Hur spelar dessa normer och idéal om hälsa och ohälsa in i deras egna berättelser och hur tolkar de sina erfarenheter i relation till vår tids biomedikaliserade syn på kroppar? Nedan följer sammanfattningar av antologins tre uppsatser. Förlossningsdepression I Förlossningsdepression när sociala erfarenheter tränger undan den biomedicinska diskursen, berörs olika diskurser kring fenomenet förlossningsdepression. Utifrån en kvalitativ intervjustudie av fem kvinnors berättelser om sina förlossningsdepressioner, har en diskursanalys utförts. Författaren har analyserat hur informanterna tolkar sitt mående, vilka diskurser de använder sig 4 Gidlund & Elmqvist, s. 78.

8 3 av och tittat på hur de stämmer överens med vårdens syn på sjukdomen med kroppens biologiska funktioner i fokus. I vårt biomedikaliserade samhälle, föreligger det en klinisk syn på fenomenet med fokus på kroppens och hjärnans förändringar och processer. Kvinnornas sociala kontext blir sekundärt när det kommer till orsak och behandling och istället görs de till somatiska individer och kroppar som kan återställas och förbättras genom medicinsk vård. 5 Utifrån denna biologiska syn på människan har författaren tittat på hur dessa kvinnor själva uppfattar sina depressioner och vad de använder sig av för tolkningsrepertoarer för att förklara sitt mående. När blir den biomedikaliserade diskursen stark hos informanterna och när tolkas de utifrån andra diskurser? Nyblivna mödrar har inte bara normer kring sin kvinnlighet att förhålla sig till utan även normer kring föräldraskap, hur en mor ska vara och om rollen som partner i en situation där nya familjekonstellationer uppstår. Både hennes kropp och sociala miljö förändras och påverkar henne, samtidigt som hon ska försöka upprätthålla alla dessa föreställningar och idéal. 6 Det problem som författaren har kommit fram till är hur denna biomedikaliserade diskurs inte stämmer överens med kvinnornas egna förklaringar och hur detta kan påverka deras situation, både vad gäller att söka vård och att ta emot behandling för sin depression. Träning och hälsa I detta kapitel behandlas ämnet hälsohets och utseendeideal. Problematiken som uppsatsen utgår ifrån, är rådande kroppsideal där människor förväntas leva upp till ett utseendeideal som baseras på heteronormativa föreställningar om människokroppen och ett hälsoideal som innebär ett ansvar för varje individ att se till sin egen hälsa och vara den bästa versionen av sig själv. Kan en aktiv strävan efter att bli så hälsosam som möjligt leda till uppfyllandet av ett utseende som är eftersträvansvärt? Eller kan det vara så att det finns faktorer som förhindrar en individ att både sträva efter det perfekta utseendet och samtidigt kunna vara hälsosam? Med detta som bakgrund används teoretisk förankring, så som biomedikalisering, samt feministiska teorier kring kropp och identitet, för att förstå dessa kropps- och hälsoideal och vilken effekt de kan ha på individer. Genom kvalitativa intervjuer med personer som ses av författarna som en del av träningskulturen, undersöks till viss del hur dessa individers identitetskapande påverkas av träningen och hur träningen i sin tur påverkar deras hälsa, såväl psykisk som fysisk. Genom träning och språket kring träning cirkulerar och reproduceras känslor om hur kroppar ska se ut. Diskursanalys används för att analysera intervjuerna där mycket fokus läggs på varför informanterna uttalar sig på ett visst sätt och hur detta kan få förklaringar i de valda teorierna. Genom att både fokusera på empiriskt material och analys av teorier kring kropp och identitet, kan en djupare förståelse av informanternas uttalanden nås och teorierna kan sättas på prov. 5 Nikolas Rose, The politics of life itself (Princeton, 2007), s Michelle N. Lafrance & Janet M. Stoppard, Re-Storying Women s Depression, i Narrative Therapy. Making meaning, making lives, red. Catrina Brown & Tod Augusta-Scott (Thousand Oaks, 2007), s

9 4 Förhoppningen är att kunna se hur den biomedikaliserade synen på kroppen kan kombineras med feministiska teorier kring kropp och identitet, samt på vilket sätt dessa teorier kan svara på frågor som Rose biomedikaliseringsteori inte svarar på. ADHD I denna uppsats ges läsaren en inblick i hur ADHD (Attention deficit hyperactivity disorder) kan förstås och tolkas utifrån olika diskurser. ADHD innebär bristande förmåga att kontrollera uppmärksamhetsfokus och/eller hyperaktivitet. I diagnostiseringen av ADHD patienter använder sig vården av ICD-10 och DSM IV, metoderna utgår från DSM metoden som publicerades Den internationella sjukdomsklassifikationen ICD (International Classification of Diseases) är en statistisk klassifikation med diagnoskoder för att kan kunna grupper sjukdomar och dödsorsaker för att kunna göra åskådliga statistiska översikter och analyser. 7 DSM (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) är en instruktion för psykiatrin, som behåller standarddiagnoser för psykiatriska sjukdomstillstånd. 8 Här har det upprättats listor på typiska drag hos personer med ADHD, varav ett visst antal måste uppfyllas för att en person ska kunna få diagnosen. Det har debatterats väldigt mycket utifrån det faktum att de biologiska faktorerna får stå representativa i dessa metoders tillvägagångssätt, frågeformulären omfattas inte av de sociala aspekterna i lika stor utsträckning, trots att många forskare studerat kring dessa aspekter och menat att vården bör ta hänsyn till dem i lika stor utsträckning. Utifrån kvalitativa intervjuer och med avstamp i teorier om biomedikalisering, har författarna, med hjälp av diskursanalys som metod, analyserat det empiriska materialet. Syftet har bland annat varit att undersöka hur identiteter skapas utifrån nya kategorier inom den biomedicinska diskursen, läkemedlens betydelse i biomedikaliseringen av samhället och vilken del av ADHD problematiken som förläggs på biologiska, respektive sociala faktorer. Utmärkande symptom för ADHD-patienter är koncentrationssvårigheter, impulsivitet och överaktivitet, och en stor del av problemtiken förläggs, inom den vetenskapliga diskursen, på de biologiska faktorerna. De sociala faktorerna och diskursen kring dem, är underordnade den biologiska diskursen och förklaringsmodellerna och här har författarna, med hjälp av den diskursiva analysmetoden, undersökt när och var de sociala faktorerna blir viktiga. Intervjuerna har syftat till att försöka få en förståelse för hur människor, som i sin dagliga verksamhet kommer i kontakt med ADHD-patienter, uppfattar diagnosen och patienterna. De inspelade intervjuerna, har sedan transkriberats, tematiserats och kodats för att skapa en bredare bild av text där tanken har varit att analysera den egentliga verkligheten som informanterna berättar, medvetet eller omedvetet. Den här diskursiva analysmetoden kan hjälpa oss att förstå 7 Socialstyrelsen, Diagnoskoder ICD-10 hämtad 01/ Socialstyrelsen, 16_ pdf hämtad 01/04-15.

10 5 hur sociala praktiker utvecklas, vilket har varit avgörande för studien då ADHD som neuropsykiatrisk funktionsnedsättning kommit att förstås och förklaras, utifrån nya sätt i takt med utvecklingen av det högteknologiska och nyliberala samhälle som vi lever i. Vi hoppas att denna antologi hjälper dig som läsare att tänka och reflektera kring en samhällsutveckling som präglats av en förändrad syn på kropp och hälsa och hur dessa komponenter agerar i symbios. /Författarna Referenser Gidlund, Lina & Elmqvist, Cecilia (red.), Agera utan att diskriminera: [en handbok för arbete mot diskriminering], Agera, (Uppsala, 2010). Jørgensen, Marianne Winther & Phillips, Louise, Diskursanalys som teori och metod (Lund, 2000). Lafrance, Michelle N. & Stoppard, Janet M. Re-Storying Women s Depression, i Narrative Therapy. Making meaning, making lives, red. Catrina Brown & Tod Augusta-Scott (Thousand Oaks, 2007), s Rose, Nikolas, The politics of life itself (Princeton, 2007). Socialstyrelsen, 16_ pdf hämtad 01/ Socialstyrelsen, Diagnoskoder ICD-10 hämtad 01/04-15.

11 6 Förlossningsdepression när sociala erfarenheter tränger undan den biomedicinska diskursen Av Sara Bjälemark 1. Inledning 1.2 Inledning -[...] alltså jag ville knappt titta på bebisen, jag ville liksom inte, jag orkade inte... jag kände att han kom och störde vår familj, jag undrade när nån skulle komma och hämta honom så jag fick va med min riktiga familj. Att få barn är för de flesta en av de stora milstolparna i livet. Det innebär inte bara en kroppslig förändring för kvinnan som går igenom en graviditet och förlossning och som både under och efter detta, påverkas av hormonförändringar och kroppsliga bieffekter. Det är även en stor omställning i själva livet. Tankar och föreställningar kring moderskap, föräldrarollen och självidentiteten kan förändras och ställas på sin spets. Ovanstående citat är hämtat från en av de intervjuerna med kvinnor som deltagit i denna studie, där hon berättar om hur hon kände inför sitt barn som nybliven mamma. För henne var inte förlossningsdepressionen något som bara skedde i hennes hjärna och biologiska kropp, det påverkade även hennes familjerelationer och hela den sociala vardagen. Framförallt förändrade depressionen hennes syn på sig själv och rollen som mor, kvinna och partner. Förlossningsdepression drabbar ca 8-15% av alla nyblivna mödrar och är alltså inte helt ovanligt förekommande. 9 För att fånga upp kvinnor som anses ligga i riskzonen för att insjukna, används idag ett internationellt skattningsformulär kallat EPDS. Detta rekommenderas för alla nyblivna mammor och utförs vanligen på BVC eller mödravården mellan 6-8 veckor efter förlossningen. Utifrån svaren som kvinnan fyller i, får BVC-sköterskan eller barnmorskan fram ett resultat och vid högre poäng slussas hon vidare för vård och behandling. 10 Staten tar således ett ansvar för deprimerade mödrar i Sverige och förlossningsdepression ses ur ett biologisk och medicinskt perspektiv som ett tillfälligt tillstånd som kan botas och behandlas. Dock kan egna och omgivningens erfarenheter av fenomenet antyda att det förligger tabu och skam kring det. Forskning tvistar om ifall förlossningdepression orsakas av biologiska faktorer, exempelvis hormonförändringar eller förändrade processer i hjärnan. Om det handlar om miljöförändringar och ökade krav och begränsningar som nybliven mamma eller om arv och miljö samverkar och påverkar varandra. Denna studie syftar inte till att klarlägga depressionens bakomliggande orsaker utan fokuserar istället på att se hur kvinnor som mått dåligt efter 9 SBU, Kunskapscentrum för hälso- och sjukvården, Förebyggande av postpartumdepression ( ), (hämtad ). 10 Rikshandboken Barnhälsovård, Depression hos nyblivna mammor och screening med EPDS ( ), EPDS-Psykisk-halsa/ (hämtad ).

12 7 förlossningen själva ser på sin eventuella diagnos och hur de upplever fenomenet i förhållande till sin omgivning. I vårt biomedikaliserade samhälle där statens riktlinjer och vårdens metoder fokuserar på den medicinska och molekylära synen på kroppen, tycks den sociala kontexten av psykisk ohälsa hamna i skymundan. Studier görs om huruvida förlossningsdepressionen orsakas av hormonell obalans, strukturerade frågeformulär ges till nyblivna mödrar så att vården kan se vem som uppfyller kriterier för depression och det talas om att screena kvinnor via blodprov redan under graviditeten för att förebygga insjuknad. 11 Den biomedikaliserade diskursen om förlossningsdepression och hur den bör förhindras och botas, är således stark men hur står den i kontrast till hur kvinnor själva tolkar sin förlossningsdepression? Hur tänker kvinnorna själva kring vad de gått igenom? Hos vem ligger det största ansvaret att komma ur depressionen, är det vården eller kvinnorna själva och om de nu får hjälp, hur ser hjälpen ut och motsvarar den kvinnornas egentliga behov? 1.3 Syfte/frågeställningar Studien syftar till att undersöka och analysera fem kvinnors erfarenheter av förlossningsdepression. Jag ämnar undersöka om och i sådana fall hur den biomedikaliserade diskursen används som tolkningsrepertoar i deras berättelser. Mina frågeställningar lyder följande; -Hur tolkar informanterna sin förlossningsdepression, vilka diskurser blir tydliga? -Skiljer sig informanternas upplevelser av förlossningsdepression mot vårdens biomedicinska syn på fenomenet, och i så fall hur? 1.4 Bakgrund Förlossningsdepression hantering och åtgärd Enligt SBU, Kunskapscentrum för hälso och sjukvård, drabbas ca 8-15% av alla mödrar av förlossningsdepression. Detta påverkar inte bara kvinnan utan även spädbarnet, partnern och övriga familjen. 12 I Sverige utgår vården från ett internationellt screeningformulär för att fånga upp kvinnor med förmodad förlossningsdepression, kallad Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS). 13 Detta utförs av sköterskor eller barnmorskor inom barn- och mödravården och rekommenderas till alla nyblivna mödrar inom sex till åtta veckor efter förlossningen. I BVCjournalen antecknar sköterskan om EPDS har erbjudits och det ska noteras om kvinnan har avböjt. Formuläret innehåller tio frågor med fyra svarsalternativ på varje fråga som kan generera i noll till tre poäng, där noll ges för det normala svaret och tre ges för det allvarligaste svaret. Får kvinnan mer än tolv poäng erfodras en uppföljningsintervju och därpå eventuellt stödsamtal, 11 D. Mehta, m.fl, Early predictive biomarkers for postpartum depression point to a role for estrogen receptor signaling, Psychological Medicine, Volume 44, Issue 11 (August 2014), pp SBU, Kunskapscentrum för hälso- och sjukvården. 13 Se bilaga 7.2.

13 8 psykologisk och/eller medicinsk behandling inom mödra- och barnhälsovården. Vid allvarligare fall bör läkare eller psykiatriker inom den allmäna vården kontaktas för en klinisk bedömning. Vissa av frågorna är riktade på att fånga upp ångesttillstånd hos kvinnan och vid höga resultat på dessa rekommenderas även då en remittering till läkare för klinisk bedömning. Det är alltså inte enbart totalsumman av svaren på alla frågor som avgör om uppföljning är nödvändigt och enligt riktlinjer bör sköterskan gå igenom svaren och ge feedback på dem tillsammans med kvinnan för att få en mer enhetlig bild av hennes situation. Vårdpersonal som utför EPDS bör vara uppmärksamma på att enbart formulärets resultat inte kan stå som grund för en diagnos och att även om kvinnan får tolv poäng eller mer, behöver det inte innebära en förlossningsdepression utan svaren kan bero på dagsform. De bör även vara uppmärksamma på att låga resultat inte behöver innebära att kvinnan inte har en förlossningsdepression, det kan istället innebära att hon inte vill avslöja hur hon mår. Andra uppmaningar till vårdpersonal som utför EPDS är att inte prata poäng med kvinnan när de går igenom resultatet tillsammans då det säger henne ingenting. Dessutom blir inte kvinnor som redan behandlas för en depression eller annat psykiskt sjukdomstillstånd, erbjudna att fylla i ett EPDS-formulär. 14 Även om kriterierna för förlossningdepression utgår från kriterierna för vanlig depression så anser SBU att skillnaden ligger i att familjen och särskilt spädbarnet är i ett särskilt utsatt läge. Det anses nödvändigt med effektiva insatser för att förebygga och bota sjukdomen så tidigt som möjligt, detta för att minska risker för långsiktiga negativa konsekvenser och påverkan på barnen. Vårdens fokus ligger på psykosociala och psykologiska insatser, individuellt anpassade kort efter förlossningen, exempelvis medicin eller terapi. Interpersonell psykoterapi (IPT) som riktar in sig på hur relationer påverkar psykisk ohälsa och hur psykisk ohälsa påverkar relationer, har uppvisat effekt för förebyggande av förlossningsdepression. Gruppterapi har inte visat på någon förebyggande effekt, däremot har hembesök av vårdpersonal efter förlossningen visat sig kunna minska risken för att insjukna med 40%. SBU efterfrågar studier som kan bekräfta att metoderna även fungerar inom svensk sjukvård och trycker även på att det ska ge samma effekt och vara lika kostnadseffektivt Medicinska studier om förlossningsdepression Tidigare forskning kring ämnet har gjorts bl.a. av Miki Bloch, m.fl. i Risk factors associated with the development of postpartum mood disorders. Dessa försöker klargöra relationen mellan förlossningsdepressioner och hormonella förändringar, exempelvis PMS. I studien har högriskoch lågriskkvinnor, enligt fixerade kriterier, intervjuats och författarna säger sig ha hittat signifikanta riskfaktorer som PMS, humörsvängningar, tidigare erfarenheter av psykisk ohälsa och tidigare erfarenheter av humörsvängningar vid användande av p-piller. Författarna ser studien som prelimenärt bevis för att förlossningsdepressioners bakomliggande orsaker är 14 Rikshandboken Barnhälsovård. 15 SBU, Kunskapscentrum för hälso- och sjukvården.

14 9 hormonrelaterade och anser att vården bör ta detta i beaktning vid sina riskbedömningar för postpartum depression. 16 En annan studie som gjorts är Magnitude and risk factors for postpartum symptoms: A literature review av M. N. Norhayati m.fl. Författarna har genom en litteraturstudie, undersökt den allmänna förekomsten av förlossningdepression världen över och sedan jämfört utvecklade länders resultat från självskattningsformulär om förlossningsdepression med utvecklingsländers sådana. Litteraturstudien genomfördes under nio år och resultat från 42 länder undersöktes och jämfördes. Studiens resultat visar att postpartum depression förekommer, i högre grad, bland mödrar i utvecklingsländer, det är exempelvis stor skillnad mellan mödrar i Finland och mödrar i Indien. Författarna tycker sig ha funnit stöd i att bidragande orsaker kan vara graviditetsdepression, ångest, tidigare psykisk ohälsa, dåligt äktenskap, stressigt liv, kriser i livet, negativ attityd till graviditeten och brist på socialt stöd. 17 I Early predictive biomarkers for postpartum depression point to a role for estrogen receptor signaling av D. Mehta m.fl, hävdar författarna att förlossningsdepression har en negativ inverkan på mor och barn och att pålitliga, biologiska tester, är möjligt och nödvändigt för att så tidigt som möjligt upptäcka och förebygga detta. I studien har analyser av blodprov och genetiska variationer mellan kvinnor som fått diagnosen förlossningsdepression och kvinnor som haft normala sinnestämningar, utförts under första och tredje trimestern i graviditeten och även kort efter förlossningen. Resultaten anses visa på biologiska förändringar/variationer under tredje trimestern och sägs stämma med 88 % säkerhet. Denna biologiska screening skulle kunna tillåta vetenskapen att förutse vem som riskerar förlossningsdepression och därmed även kunna förebygga och hindra mödrar från att insjukna. 18 Annan tidigare forskning inom ämnet har gjorts av Emma Robertson m.fl. i Antenatal risk factors for postpartum depression: a synthesis of recent literature. I studien har författtarna undersökt olika riskfaktorer hos kvinnor när det kommer till att utveckla förlossningsdepression. Dessa ser ett samband mellan psykisk ohälsa under graviditeten och/eller om kvinnan har tidigare erfarenheter av psykisk ohälsa under andra perioder av livet. Även livskriser, exempelvis närståendes död eller brist på socialt stöd anses kunna vara eventuella påverkansfaktorer. Studiens resultat visar inte på några direkta kopplingar till ålder, socioekonomisk status, grad av utbildning, hur länge relationen varat eller vilket kön barnet hade. Författarna har utgått från medicinska kriterier för förlossningsdepression, exempelvis sömnstörningar, aptitlöshet, dåligt minne, stor oro för barnet, etc. och dessa kriterier ska ha varat under minst två veckors tid och påverkat individens vardag i större grad Miki Bloch m.fl. Risk factors associated with the development of postpartum mood disorders Journal of Affective Disorders, Volume 88, Issue 1 (September 2005), pp M. N. Norhayati, Magnitude and risk factors for postpartum symptoms: A literature review Journal of Affective Disorders, Volume 175 (April 2015), pp Mehta, m.fl,, s Emma Robertson, m.fl. Antenatal risk factors for postpartum depression: a synthesis of recent literature, General Hospital Psychiatry, Volume 26, Issue 4 (July-August 2004), pp

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 25 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 DSM 5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) En handbok för psykiatrin, som innehåller

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer.

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer. Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade

Läs mer

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Koncentrationssvårigheter Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Koncentrationssvårigheter vad är det? 2. Olika typer av koncentrationssvårigheter 3. Typiska problem

Läs mer

Autism en introduktion

Autism en introduktion Autism en introduktion SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se DIAGNOSTIK Brytningstid: Två diagnostiska system ICD-10 (WHO:s) och DSM 5 (APA) som inte är matchade med varandra

Läs mer

Introduktion - Förklara hur intervjun går till - Påbörja ljudinspelningen

Introduktion - Förklara hur intervjun går till - Påbörja ljudinspelningen Bilaga 1 Svensk översättning: Föräldrar Denna guide är framtagen för att vägleda en semistrukturerad intervju. Syftet med intervjuguiden är att presentera öppna frågor så att deltagarna uppmuntras att

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som lider av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Björn Kadesjö UPP-centrum, Socialstyrelsen, Stockholm och ö. l. Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, Björn

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Regeringens uppdrag till SBU inom psykiatrin

Regeringens uppdrag till SBU inom psykiatrin Regeringens uppdrag till SBU inom psykiatrin Diagnostik av förstämningssyndrom Diagnostik och behandling av ADHD och autismspektrumtillstånd (AST) Implementering av psykiatriska riktlinjer och evidensbaserad

Läs mer

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Befolkningsundersökning 2009 och 2010 Uppsala län Bakgrund Regeringen har gett i uppdrag till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan för psykisk

Läs mer

Kommunikation av sjukdom

Kommunikation av sjukdom Kommunikation av sjukdom Hur sjukdom uppfattas och hur sjukroller uttrycks och kommuniceras är kulturberoende och varierar i tid och rum hur förklarar man sjukdom till vem vänder man sig när man är sjuk

Läs mer

Depressioner hos barn

Depressioner hos barn Depressioner hos barn Konferens Draken 2011-12-08 Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR Frågorna handlar om Föräldrarna Barnen/ungdomarna Vad man kan göra Samverkan En del annat Dokumentationen kommer att finnas

Läs mer

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Marie Julin, specialpedagog Diana Lorenz, socionom Autismforum 2010-04-12 Marie Julin och Diana Lorenz 1 Huvudkriterier för Aspergers syndrom Enligt DSM-IV-TR

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

Vi blir också äldre 14 november 2013. Ida Kåhlin Doktorand, MScOT, Arbetsterapeut Linköpings universitet

Vi blir också äldre 14 november 2013. Ida Kåhlin Doktorand, MScOT, Arbetsterapeut Linköpings universitet Vi blir också äldre 14 november 2013 Ida Kåhlin Doktorand, MScOT, Arbetsterapeut Linköpings universitet Delaktig (även) på äldre dar - om delaktighet och åldrande bland personer med utvecklingsstörning

Läs mer

HÄLSOVÅRD. Ämnets syfte

HÄLSOVÅRD. Ämnets syfte HÄLSOVÅRD Ämnet hälsovård är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, medicin, vårdvetenskap och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa, förebyggande och hälsovårdande arbete samt vanligt förekommande

Läs mer

Ett barn är fött. En rapport om förlossningsvård och föräldrautbildning

Ett barn är fött. En rapport om förlossningsvård och föräldrautbildning Ett barn är fött En rapport om förlossningsvård och föräldrautbildning Förlossningsvården bättre än Betlehem? Många av oss känner till historien om de överfulla härbärgena i Betlehem och om stallet dit

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som har ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Handledning: Nu blev det KNAS

Handledning: Nu blev det KNAS Förord Många ungdomar befinner sig idag i en värld där dem kämpar för att passa in, viljan och pressen att vara som alla andra är stor. I en grupp vill man känna sig inkluderad och inte känna skuld eller

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Depression post partum. Psykisk ohälsa i samband med barnafödandet

Depression post partum. Psykisk ohälsa i samband med barnafödandet Depression post partum Psykisk ohälsa i samband med barnafödandet Depression post partum Psykisk ohälsa i samband med barnafödandet Varför uppmärksamma BVC unik plats för nyblivna föräldrar Risk för att

Läs mer

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi?

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist

Läs mer

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Gert Helgesson Fördelar med informationsteknologi snabb- och lättillgänglig information ökade möjligheter att snabbt & lätt kommunicera dito

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning 2005-02-18 Genusforskning är ett ungt och expanderande

Läs mer

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Stjärnmodellen Analys Utvärdering Implementation Prototyper Krav Design 100326 Datainsamling

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Stöd för lärande- förenar pedagogiskt och psykosocialt stöd Individer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Stöd för lärande- förenar pedagogiskt och psykosocialt stöd Individer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Stöd för lärande- förenar pedagogiskt och psykosocialt stöd Individer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Vedrana Bolic, doktorand & leg. arbetsterapeut Institutionen för Samhälls- och Välfärdsstudier

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Etiska riktlinjer för. Utarbetade av Etikrådet och fastställda av Förbundsstyrelsen i Sveriges Farmaceuter

Etiska riktlinjer för. Utarbetade av Etikrådet och fastställda av Förbundsstyrelsen i Sveriges Farmaceuter Etiska riktlinjer för farmaceuter Utarbetade av Etikrådet och fastställda av Förbundsstyrelsen i Sveriges Farmaceuter Sveriges Farmaceuter 2013 Grafisk form: Erika Jonés Foto: Ola Hedin Tryck: Vitt Grafiska

Läs mer

Värt att veta om ADHD

Värt att veta om ADHD Sidan 1 Värt att veta om ADHD - förhållningssätt & strategier för personal Anna Backman Legitimerad psykolog ADHD-center, SLSO anna.backman@sll.se Sidan 2 Översikt 1. Diagnosen ADHD 2. Vad innebär svårigheterna?

Läs mer

HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV

HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV 14 april 2015 Batja Håkansson Leg läk, fil kand International Health Care Services, Stockholm TRAUMA Många olika betydelser Grekiska: Sår, skada (ursprungligen

Läs mer

KLARA LIVET LÄRARHANDLEDNING NIO STÄRKANDE ÖVNINGAR

KLARA LIVET LÄRARHANDLEDNING NIO STÄRKANDE ÖVNINGAR KLARA LIVET LÄRARHANDLEDNING NIO STÄRKANDE ÖVNINGAR 1 OM KLARA LIVET Den mobilanpassade webbplatsen Klara LIVET är ett stöd för elever som vill utmana sig själva och träna sig i att må bättre. Webbplatsen

Läs mer

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär Örebro kommun 2015 01 21 Ks 1130/2014 orebro.se 2 RIKTLINJER FÖR UTFORMANDE AV ENKÄTER PROGRAM

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Den eftersträvansvärda kroppen(?) - om gränsdragningar, idealbildningar och normalitet i välfärdstatens framväxt -

Den eftersträvansvärda kroppen(?) - om gränsdragningar, idealbildningar och normalitet i välfärdstatens framväxt - Forskningsansökan Örebro universitet Humboldt Universität zu Berlin: Kulturella gränsdragningsprocesser mellan hälsa och sjukdom i välfärdsstaterna Sverige och Tyskland Projektskiss september 2004 Anna-Karin

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Neuropsykiatri Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Diagnoser Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar avser diagnoser: 1. ADHD - med både hyperaktivitet och uppmärksamhetsstörning - med enbart hyperaktivitet

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen?

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Föreläsning 12-11-22 Stockholm Kati Falk, leg psykolog falkbo@swipnet.se Kati Falk, Lund 2012 1 Att utveckla föräldraskapet trots

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar

Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar Psynk psykisk hälsa barn och unga Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar 2015-04-16 ing-marie.wieselgren@skl.se www.psynk.se Psykisk hälsa hos barn och unga. Vad kommer hända framöver? Förväntningar

Läs mer

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström.

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström. Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Studiehandledningen utgår från boken Samhällsbaserad psykiatri 2012 Studiehandledningen får kopieras. För mer information kontakta: Anja

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof

Läs mer

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Nationell konferens barn som anhöriga 2013-09-14 Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand vid Psykologiska institutionen,

Läs mer

Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi?

Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Elisabeth Fernell, Gunnar Fransson, Mats Johnson och Sven Östlund /Presentation I: Elisabeth Fernell 2012-10-25 Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Utvecklingsneurologiska

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik

Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik Cecilia Löfstrand Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik A 390913 ÉGALITÉ Innehåll Tabell- och figurförteckning i kapitel 1-10 10 Förord 11 DEL L PROBLEM OCH METOD 15 1 Inledning: policy, problem

Läs mer

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981) Organisationskultur Organisationskulturer och kommunikation Jacobsen och Thorsvik kap. 4 & 8 Wahl kap 6 Medel för att förbättra resultat Förebild: Japanska företag Betonar Samarbete Medverkan Kommunikation

Läs mer

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching Ämne ICF Kärnkompetenser en översättning till svenska Dokumentansvarig Styrelsen för ICF Sverige 2009 Datum ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching ICF har definierat elva kompetenser som utgör

Läs mer

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte IDROTT OCH HÄLSA Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse såväl för enskilda människors hälsa som för folkhälsan. Ämnet idrott och hälsa förvaltar ett kulturellt

Läs mer

Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande. Landstingets ledningskontor

Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande. Landstingets ledningskontor Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande Deltagarmål Ha kännedom om hur normer påverkar vår arbetsmiljö och vårt bemötande

Läs mer

VÅRDANDE SOM ETIK, RELATION OCH PROCESS 10,5 HP

VÅRDANDE SOM ETIK, RELATION OCH PROCESS 10,5 HP VÅRDANDE SOM ETIK, RELATION OCH PROCESS 10,5 HP Kurskod: VAE010 GRUPPINLÄMNING 3.3 20130504 Vårdande som etik, relation och process 1. VÅRDETISKT PROBLEM Viola Smith född 1929 inkom för tre veckor sedan

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller

Läs mer

Uppgift filosofi - En modell för etisk analys

Uppgift filosofi - En modell för etisk analys Uppgift filosofi - En modell för etisk analys Läs följande text Konflikt mellan principer och diskutera: 1. Vilken av principerna: självbestämmande, principen att inte skada, göra gott principen och rättviseprincipen

Läs mer

Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring

Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring Anteckningar från kvällsseminarium inom projektet Från forskningsobjekt till medaktör Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring Kerstin Möller, Örebro universitet

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

BARNFETMABEHANDLING OCH

BARNFETMABEHANDLING OCH BARNFETMABEHANDLING OCH BARNPSYKIATRI SAMVERKAN OCH GRÄNSDRAGNINGAR BORISDAGEN 2013 Emilia Löttiger, psykolog Karolinska Gudrun Furumark, psykolog BUP DISPOSITION Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar med

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Kursen presenterar olika perspektiv inom beteendevetenskap med fokus på metod. Praktisk övning i datainsamlingstekniker ges.

Kursen presenterar olika perspektiv inom beteendevetenskap med fokus på metod. Praktisk övning i datainsamlingstekniker ges. Beteendevetenskaplig metod Kursen presenterar olika perspektiv inom beteendevetenskap med fokus på metod. Praktisk övning i datainsamlingstekniker ges. Kursens mål är att ge kännedom om beteendevetenskaplig

Läs mer

LPP Tema Må Bra vecka 35-41

LPP Tema Må Bra vecka 35-41 LPP Tema Må Bra vecka 35-41 Tema Må Bra tar sin utgångspunkt ur olika hälsomässiga perspektiv - såväl individuellt, lokalt och globala perspektiv. Hur ska vi människor leva för att må bra i vardagen? Vad

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer