Verksamhetsplan för Kulturparken Småland 2012

Transkript

1 Erica Månsson Kulturparken Småland AB Antagen av styrelsen Reviderad Verksamhetsplan för Kulturparken Småland 2012 Kulturparken Småland är ett kommunalt bolag som ägs av Landstinget Kronoberg och Växjö kommun (med aktiefördelningen 59 41) som har uppdraget att samordna kulturarvsfrågorna i Kronobergs län. Ändamålet med bolagets verksamhet är att utan vinstsyfte förvalta de tillgångar som har ställts till bolagets förfogande av Stiftelsen Smålands Museum och föreningen Kronobergsarkivet för folkrörelse- och lokalhistoria, att tillgängliggöra länets kulturarv för allmänheten, att bedriva och främja kulturminnesvård och museal verksamhet samt att fullgöra profiluppdraget som Sveriges Glasmuseum. Syftet är vidare att samla, inventera, förteckna, bevara och vårda arkivalier från organisationer av folkrörelsekaraktär, näringsliv och övriga enskilda arkivbildare i länet samt att väcka intresse för och bedriva lokal- och regionalhistorisk forskning. En ny verksamhetsplan togs fram i samarbete med all personal och antogs av styrelsen för Kulturparken Småland : Kulturparkens uppdrag är att driva våra mötesplatser, att fylla dem med väsentligt innehåll och göra dem till platser för kommunikation och möten kring den småländska samhällsutvecklingen och om smålänningarnas vardag. Kulturparken ska vara en samlingsplats och en referenspunkt för debatt och samtal när Smålands framtid formas. Under hösten 2011 antogs Kulturplan Kronoberg av Regionförbundet södra Småland och Landstinget Kronoberg. Kronobergs läns kulturpolitiska mål är: Ett innovativt kulturklimat med bredd och spets. För att uppnå det regionala målet ska kulturpolitiken: främja en kulturell infrastruktur med bredd och spets,

2 verka för att utveckla befintliga och identifierade behov av nya mötesplatser för samarbeten, främja konstnärlig förnyelse och kvalitet på kulturområdet, främja samverkan mellan, akademi, näringsliv, offentlig sektor och civilsamhälle. Verksamhetsplanen baseras på de ekonomiska ramar som huvudmännen har beslutat för Kostnader för respektive insats i linje med det utvecklingsarbete som beslutats i Kulturplan Kronoberg preciseras separat. Förtydligande är första året som den så kallade samverkansmodellen tillämpas i Kronobergs län. RFSS och Landstinget Kronoberg har därför gett kulturinstitutionerna i uppdrag att göra en uppdaterad verksamhetsplan utifrån den av de politiska församlingarna fastställda Kulturplan Kronoberg. Detta gör att verksamhetsplanen i hög grad fokuserar på satsningar i linje med Kulturplan Kronoberg och i mindre mån beskriver den ordinarie verksamhet som Kulturparken Småland bedriver inom sitt grunduppdrag. Alltså, extrasatsningarna redovisas, på uppmaning av RFSS/Landstinget Kronoberg, i denna uppdaterade verksamhetsplan. Grunden i verksamheten är givetvis även under 2012 vårt grunduppdrag enligt bolagsordningen. Just nu gör vi ett stort arbete inför verksamhetsplan där vi använder ett Deltaperspektiv. Det är vår ambition att denna verksamhetsplan ska vara tydligare vad gäller både ordinarie kärnverksamhet och extrasatsningar i linje med länets kulturplan. Speciella satsningar och utmaningar 2012 Under 2012 kommer Kulturparken Småland fokusera på att få organisationen med sina olika arenor/mötesplatser att fungera. En stor utmaning är att få till ett bättre samarbete i Utvandrarnas hus och vitalisera huset så att det blir intressantare för besökare. Utvecklingen av Kulturarvscentrum södra Småland kommer också att vara ett prioriterat område. Vi kommer även att arbeta internt med en rad nya frågor, bl.a. deltagarperspektivet och en ny strategi för pedagogiken utifrån organisationens nya förutsättningar. Vi kommer under året arbeta med en renodling av Kulturparkens verksamhet för att kunna satsa mera systematisk på kärnuppdraget. Utveckla metoder kring deltagarkultur Deltagarperspektivet och roll som kulturinstitution En satsning kring deltagarperspektivet och utveckling av kulturinstitutionernas roll. Hur arbetar vi med tolerans- och mångfaldsfrågorna? Vi genomför ett mera långsiktigt metodutvecklingsprojekt som syftar till att klargöra kulturinstitutionens roll i en ny och föränderlig samhällig kontext. Detta arbete är en del av det ordinära planerings- och uppföljningsarbetet. Arbetet samordnas också med Regionförbundets satsningar i linje med Kulturplan Kronoberg: Metodutveckling och utvärdering av specifika deltagarprojekt hos Kulturparken Småland och Regionteatern Blekinge Kronoberg i samarbete med Linneuniversitet. I syfte att öka medborgarnas delaktighet och samskapande i kulturinstitutionernas verksamheter.

3 Kostnader för insatserna tas inom befintlig budget. Kostnaderna består i huvudsak av nedlagd arbetstid och vi ansöker också om utvecklingsbidrag hos Kulturrådet för insatsen. Stärka bild och formområdet Definiera och utveckla Kulturparken Smålands roll på bild och formområdet Vi ska medverka i arbetet för en politisk vision och strategi för bild och formområdet i regional samverkan med andra aktörer inom området. Vi ska också tydligare definiera vår egen roll inom området och avgränsa denna från andra organisationer. Vidare ska vi fortsätta att utveckla arenor för oetablerad bild- och formkonst bl.a. genom att arbeta med olika oväntade arenor och vårt så kallade arenarum. Från 2012 ska vi tillämpa MU-avtalet i våra utställningskontrakt i enlighet med statliga museernas direktiv. Detta innebär ökade kostnader för konst- och formutställningar. Vi ser vår roll som att via konsten föra dialog om vad som händer vid olika utvecklingsbrott genom historien. Med våra samlingar och vår breda kulturhistoriska kunskap har vi möjlighet att inom ramen för ett konstperspektiv ge historiska perspektiv och reflektioner och bidra till en intressant samhällsdebatt inom detta område. Utvecklingsbrott, skiften och förändringar skapar ofta friktionsytor som på många sätt utgör de hållpunkter som vi hänger upp historieskrivningar på. Genom att kombinera den kulturhistoriska kunskap vi har inom organisationen och de konstsamlingar vi har hoppas vi kunna belysa olika samhälleliga skiften genom hela historien. En förutsättning för detta är dock resurser till antikvariska insatser för vår konstsamling. Kostnaderna för att arbeta med oetablerade konstnärer, arbetet med den politiska visionen och den museala verksamheten inom konstområdet tar vi inom befintlig budget. Extrakostnader för insatsen: MU-avtalet: för 2012, fortsättningsvis ca kr. per år, summan ställs i relation till antalet konstutställningar Restaurering av konstsamlingarna i urval enligt en trappstegsmodell i fyra år, kr. per år (se separat utredning), 2012: , 2013: , 2014: Utveckla samarbetsmodeller kring kultur och hälsa Kulturparken Småland ska medverka i det regionala utvecklingsarbetet kring kultur och hälsa. Initiera ett samarbete med Landstinget Kronoberg om en gestaltning av något väntrum (t.ex. Barnmottagningen) utifrån ett kulturhistoriskt perspektiv. Erbjuda ett specialdesignat program för äldreomsorgen inom något tema utifrån våra kulturhistoriska samlingar och arkiv. Vi medverkar med arbetstid i utvecklingsarbetet kring kultur och hälsa. Extrakostnader för insatsen: för utveckling av programverksamhet. Programmet erbjuds till självkostnadspris. Utveckla och fördjupa scenkonstsamarbetet Vi ska medverka till att utveckla Cirkus i Glasriket till en gemensam samverkansplattform mellan icke-etablerade aktörer och institutioner i syfte att främja konstnärlig förnyelse kring

4 nycirkus, musik, dans och glaskonst. Kulturparken ska här arbeta med att definiera sin egen roll i detta samarbete. Vi noterar risken med att institutionalisera ett entreprenöriellt och innovativt kulturprojekt. Vår insats består i hög grad av arbetstid inom pedagogik och samlingar. Utveckla förutsättningarna för att bevara, vårda, tillgängliggöra och utveckla vårt kulturarv Kulturarvscentrum södra Småland Genom en satsning på Smålands museums föremålsdepå på Norremark i Växjö skapas ett unikt kulturarvscentrum där kulturarvet i bred mening blir tillgängligt för allmänhet och forskare Kulturarvscentrum södra Småland. En ny arkivbyggnad ska uppföras och beräknas stå klart årsskiftet 2012/2013. Här ryms såväl Smålands museums föremålssamling (med ca föremål), som Kronobergsarkivets förenings- och näringslivsarkiv, Smålands museums arkiv och bibliotek och Växjö kommuns arkiv. Detta är ett unikt kulturarvscentrum. Centrumet kommer att bemannas dagligen och stå öppet för allmänhet, forskare och t.ex. skolklasser. Här önskar vi utveckla samarbetet med fler föreningar och kommuner som kan bevara och tillgängliggöra sitt kulturarv i det nya centrumet. Detta innebär bl.a. en satsning på öppna magasin, utveckla metoder för kulturarvspedagogik och säkerställa en ökad tillgänglighet för den regionalhistoriska forskningen. Här krävs ett stort praktiskt arbete kring att få ihop samlingar och arkiv, samordna de olika aktörerna, Växjö kommun, Kulturparken Småland och Kronobergsarkivet. Vi ska också under året ta fram en gemensam vision för centrumet och mera preciserade mål. Merparten av kostnaderna tar vi själva genom omfördelning inom vår ordinarie budget samt de fonderade medel som Kronobergsarkivet ställt till Kulturarvscentrums förfogande. Extrakostnader för insatsen: Vi behöver ett etablerings- och metodutvecklingsstöd för att utveckla ett deltagarperspektiv i verksamheten. Metodutvecklingsstöd: 2012: , 2013: , 2014: Vi behöver även ett etableringsstöd för det praktiska samordningsarbetet: 2013: , 2014: Kulturarvet på nätet Utvecklingen kring digitalisering av kulturarvet går fort och nya tekniker kommer ständigt. Vi vill här genom att byta till ett tillförlitligare databassystem för digitalisering av våra samlingar säkra hem den digitalisering som vi hittills gjort. Detta kostar en del pengar men vi anser att det här är grundinfrastruktur i kulturarvsfrågor. Vidare vill vi utveckla metoder för att tillgängliggöra kulturarvet digitalt i första hand via de öppna system som finns, t.ex. Platsr, Wikipedia, Y-tube med mera. Vi har dragit igång ett samarbete i länet om frågorna tillsammans med bl.a. Länsbibliotek Sydost och Stadsbiblioteket i Växjö. Vi har också stöd från Riksantikvarieämbetet i metodarbetet. Vi vill utveckla kulturarvet på nätet systematiskt, i linje med svensk och europeisk standard och med utgångspunkt från de system som idag finns tillgängliga på nätet.

5 Arbete med metodutveckling och samarbete med Stadsbiblioteket tas inom befintlig budget. Extrakostnader för insatsen: Byte till tillförlitligare databassystem med europeisk standard: 2012: Öka tillgängligheten till kultur för barn och unga Vi har i dagsläget pedagogisk verksamhet för ca barn och unga varje år. Vi kommer medverka i arbetet kring att samordna programinnehållet i skapande skola. Vidare kommer vi att arbeta med att formulera en ny strategi för vårt pedagogiska arbete med utgångspunkt från alla våra nya arenor och deltagarperspektivet. Vår pedagogiska verksamhet är omfattande och vi måste noggrant överväga hur vi ska finansiera en utökning av den när efterfrågan förmodligen ökar genom kulturbiljetten. En utökning av den pedagogiska verksamheten kommer att kräva en rejäl resursförstärkning då kraftiga avgiftshöjningar minskar möjligheten för många skolor att delta i den pedagogiska verksamheten. Alternativt en drastisk omfördelning inom ordinarie verksamhet. Stärka strukturerna för kulturella och kreativa näringar Kulturparken Småland kommer att arbeta för att utveckla kreativa miljöer inom våra mötesplatser för att stimulera företagande inom kreativa näringar. Vi är i ett inledningsskede och arbetar aktivt med att knyta nya kontakter, men vi har redan nu flera olika aktörer i våra lokaler och ett bättre samarbete kan utvecklas här. Samverkan med andra aktörer Vi samordnar gärna verksamhet tillsammans med många olika aktörer som t.ex. Hemslöjden, Reaktor Sydost eller utställningshallen i Alvesta. Men när det gäller att regelrätt driva andra verksamheter krävs ökade resurser och att verksamheten planeras och struktureras. Extra bidrag har sökts via ESF och ERUF till att initiera en inkubator för kreativa sektorn inom Kulturparken Småland. Tillsammans med Musik i Syd utveckla Utvandrarnas hus till en levande mötesplats för musik och migration. Kostnader för detta tas inom befintlig budget Extrakostnader för insatsen: Medel sökt från ERUF Utveckla samarbetet mellan kulturarv och besöksnäring Nya Småland Med arbetsnamnet Nya Småland vill vi i ett gemensamt projekt diskutera, problematisera och kommunicera tankar och idéer kring regional identitet och regional utveckling i ett småländskt perspektiv. Projektet tenderar alltmera bli en del av den löpande verksamheten genom att nya mål formulerades i verksamhetsplanen. Genom den samlade kompetens och erfarenhet som finns inom ramen för Kulturparkens verksamhetsområde kan vi ta ett nytt och samlat grepp kring identitetsfrågor och utveckling i ett regionalt perspektiv. Med utgångspunkt i att det gamla Småland möter det nya Småland vill vi lyfta fram och utveckla lokal och regional identitet, entreprenörskap och

6 samverkansformer och inte minst en diskussion och problematisering av Småland som begrepp och identitetsmarkör i dåtid, nutid och framtid. Vi arbetar bl.a. med följande: Att använda historisk kunskap om Småland och Smålands starka varumärke till att utveckla och stärka entreprenörskap inom bland annat besöksnäring. Att diskutera regional identitet utifrån perspektivet global migration som ställer nya frågor kring begreppet. Vem är smålänning och vem är inte? Vad händer när det gamla Småland möter det nya mångkulturella Småland? Kronobergs slottsruin Kronobergs slottsruin är en viktig historisk och identitetsmässig plats i länet. Här finns en enorm utvecklingspotential. Vi har gjort en förstudie kring utveckling av platsen, kortsiktigt och långsiktigt. Vi inleder ett systematiskt utvecklingsarbete kring Kronobergs slottsruin som länets främsta kulturarvsbesöksmål i samarbete med övriga aktörer. För att erhålla bättre förutsättningar för en satsning på Kronobergs slottsruin är ägarfrågan av central betydelse. Vi har tagit initiativ till att slottsruinen överförs från Riksantikvarieämbetet till Statens fastighetsverk. För att visionen om Kronobergs slottsruin som ett unikt besöksmål med upplevelseorienterad verksamhet och ett visitor-center ska bli verklighet krävs ett starkt ekonomiskt stöd från främst Växjö kommun och ett utökat samarbete med Destination Småland. Vi kommer att avsätta en 50% tjänst som projektledare för att utveckla verksamheten vid Kronobergs slottsruin. Kostnader för extrainsatsen: Vid ett eventuellt ägarbyte räknar vi med ett ökat statligt stöd från Statens fastighetsverk. En förutsättning är dock en stark regional och lokal medfinansiering. Utveckla en plattform för det fria ordet Kulturparken Småland vill tillsammans med andra aktörer medverka till att utveckla en plattform för det fria ordet. Vi ser emellertid inte oss som koordinator eller drivande i denna fråga, men bidrar självfallet med den kunskap och kompetens som finns samlad inom vår organisation. Frågan kring ett författarmuseum är ännu oklar och för att gå vidare med denna fråga kan det komma att krävas ökade resurser under Utmaningar och visioner Förutom de utmaningar och visioner som vi tidigare nämnt vill vi peka på några mera övergripande frågor under Vi utvecklar Utvandrarnas hus med nya hyresgästen Musica Vitae till ett levande kulturhus med fokus på musik och migration. Under året försöker vi få till och professionalisera konferensverksamheten i linje med den konferenspolicy som ska tas fram. Det blir en grannlaga uppgift att kombinera verksamheter såsom fullmäktigemöten, migrationsseminarier och konserter i lokalerna. En diskussion pågår om försäljning av Smålands museums fastigheter till Vöfab. Genomförs en sådan försäljning kommer Kulturparken Småland drabbas av ökade fastighetskostnader med en högre hyresnivå, men långsiktigt garanteras ett professionellt fastighetsunderhåll. För att åstadkomma en väl fungerade verksamhet i museiparken och vid Smålands museum och Utvandrarnas hus skulle en förbindelsegång mellan nämnda byggnader lösa en rad problem och ge oss möjlighet att på ett tydligare sätt samordna verksamheten.

7 Receptionsservicen kan koncentreras och genom att bygga en förbindelsegång i glas får vi möjlighet att profilera mot industriglas och design. En annan stor utmaning är renodling av verksamheten och det uppdrag som stipuleras i bolagsordningen. Detta innebär att i högre grad köpa in tjänster och koncentrera verksamheten kring de arenor som redan är etablerade. Därför bör vår roll i nysatsningar inom kulturområdet i bred bemärkelse som Formens Hus och Plattform för det skrivna ordet noggrant övervägas. Bilaga 1. Verksamhetsplan för respektive avdelning Bilaga 2. Beskrivning av kostnader för restaurering av konstsamlingen Växjö Erica Månsson, VD Kulturparken Småland

8 Bilaga 1 Avdelningen för samlingar, arkiv och bibliotek 1. Det som kommer att ta mest resurser och tid under 2012 är naturligtvis färdigställandet och igångkörningen av Kulturarvcentrum södra Småland. 2. Kulturparkens bibliotek kommer att ordnas upp och tas i drift i det till Kulturarvcentret utflyttade kompaktsystemet under första hälften av Under våren 2012 kommer vi att inviga den gestaltade utställningen av Gunnar Ells samlingar. 4. Göra den inscannade delen av bildsamlingen sökbar via en lämplig webbapplikation knuten till Kulturparkens hemsida. 5. Se till att våra besökare får möjlighet att ta del av det arkiverade/magasinerade kulturarvet trots omfattande byggarbeten på Kulturarvcentret. 6. Hålla lantbruksmuseet säsongsöppet som förut, vårda mark och byggnader enl. fasta planer och skötselavtal samt bistå med hjälp till ett antal gestaltade tillfälliga utställningar på plats. 7. Arbeta för att etablera ett levande byggnadsvårdscentrum på Hjärtenholm med Alvesta kommun som ledande partner. 8. Fortsätta med evakueringen av föremål från lantbruksmuseet till kulturarvcentret. 9. Se till att bemanningen av myntkabinettet säkerställs inför den närmsta framtiden. 10. Tillsammans med Musik i Syd, Tyrolens vänner och Alvesta kommun utveckla Tyrolenmuseet, vid den gamla festplatsen i Blädinge. 11. Utarbeta en strategi för gallring, insamling och samtidsdokumentation Avdelningen för kulturmiljö och forskning 1. Fortsatt samarbete om länets kulturmiljövård tillsammans med länets kommuner, Länsstyrelsen, Svenska Kyrkan och Skogsvårdsstyrelsen för att öka kunskapen om och nyttjandet av det fysiska kulturarvet. 2. Delta i regionens strategiska utvecklingsarbete i samarbete med Regionförbundet, Länsstyrelsen och länets kommuner. 3. Rådgivning till allmänhet och civilsamhället när det gäller kulturarvsfrågor. 4. Bidra till utarbetande av en strategi för forskning och samtidsdokumentation. 5. Samverkan med Linnéuniversitetet kring kurser i byggnadsvård, kulturmiljövetenskap och arkeologi. 6. Utföra inkommande uppdrag inom arkeologi och byggnadsvård. 7. Delta i utvecklandet av kulturarvet på nätet 8. Delta i utvecklingsarbetet kring Kronobergs slottsruin 9. På årsbasis driva högst två till tre projekt tillsammans med andra organisationer, myndigheter, kommuner, föreningar (ex Pilgrimsled, På Spaning, Sagomuseet). 10. Bedriva forskningsprojekt kring runstenar, medeltida järnhantering, fornborgen Gripeberg samt invandrare i Glasriket

9 Publika avdelningen 1. Att göra alla våra mötesplatser attraktiva och tillgängliga bl.a. genom att arbeta med en sammanlänkning av Smålands museum och Utvandrarnas hus. 2. Att vara en flexibel och lyhörd organisation som kan hänga på aktuell samhällsdebatt. Programverksamheten kommer att vara fortsatt hög och vi kommer att fokusera på att agera mera på olika platser i länet. 3. Vara en viktig aktör i Trästad 2012 med utställningar och konferenser. 4. Tillfälliga utställningar är bl.a. den erkända textilkonstnären Agneta Flock och en skulpturutställning på Kronobergs slottsruin i samarbete med Växjö Konsthall. Under sommaren visas en egenproducerad utställning: Musikens sju underverk i samarbete med Musik i Syd. 5. Påbörja arbetet med en ny basutställning: Svenskt glas under sex sekel. 6. Att vidareutveckla Museiparken som kulturell mötesplats.

10 Konstsamlingarna Bilaga 2 som tillhör Smålands Museum, vad består de av? Hur och var förvaras de och på vilket sätt är de tillgängliga nu och i framtiden? Kort historik: Sedan i slutet på 1700-talet har det funnits samlingar av konst i Växjö. Det som idag berör Sm.museum är den sk. Wexiö Konstkammare vilken inrättades i en kammare i det södra Domkyrkotornet med början 1792.Initiativtagare var den dynamiske Växjöbiskopen Olof Wallqvist. Ovan nämnda samling består av ett drygt hundratal nr varav ca 20st är att betrakta som rena konstföremål. Av dessa är 5st oljemålningar på duk. Därefter skedde ett uppehåll av accessionen fram till bildandet av Smålands Museum i slutet av 1860-talet. När Gunnar-Olof Hyltén- Cavallius donerade en stor samling av etnologica 1867så fanns i den ett tiotal porträtt och några bonadsmålningar som tillfördes de spirande museisamlingarna. Den stora insamlingsepoken för konst inleddes därmed och kulminerade i slutet av 1900-talet med Sven Joanns donation på nästan 900 enskilda konstverk Däremellan har det varit några större konstdonationer på 1920-talet ( Christina Nilsson ) samt den Sv-amerikanska gåvan Det har också förekommit att man vid tillfälliga konstutställningar köpt in konst direkt från utställaren. Det har inte funnits någon klar insamlingspolitik vad avser inköp och donationer av konst, därför är konstsamlingen blandad vad gäller innehåll och ålder. De äldsta konstverken är från 1500-talet och de senaste förvärven har skett under innevarande år. Det ger en spännvidd på konstsamlingens ålder på mer än 500år! Hur många finns det av de olika kategorierna? Oljemålningar, akvareller, pennteckningar mm. Det är svårt att ange det exakta antalet men troligtvis finns det omkr. 800 oljemålningar, ca skisser och teckningar, några hundra reproduktioner, kopparstick, grafik, planschverk mm. Övrig konst, ex. skulptur, reliefer,mf.l, ca 200 föremål. Sedan så finns det ett åttiotal bonadsmålningar vilka är att betrakta såsom konstföremål ( folkkonst ).Dessutom så finns det nog mer i samlingarna som går att betrakta som konst. Exempel kan vara textila föremål ( stora vävda bonader ), kyrkliga inventarier av textil, speciella dräkter mm. Det kan också vara smycken eller föremål av tenn och silver. Vi har stora samlingar av medaljer och utmärkelser i myntkabinettet.men jag stannar här och går över till : Glassamlingarna

11 Under mitten på 1930-talet och i samband med om-och tillbyggnad av museets utställningslokaler så påbörjades en aktiv insamlingsperiod av glasföremål. Det var i huvudsak bruksglas som samlades in, men även det som idag betraktas som konstglas togs in i de alltmer omfattande glassamlingarna. Det finns säkert över etthundra olika formgivare representerade i alla de bruksglas som trängs på hyllorna. Om vi gör enbart definitionen konstglas och lägger till studioglas så ligger det totala antalet på uppskattningsvis st. Hur förvaras konsten idag? Oljemålningar, skisser, grafik mm. förvaras ändamålsenligt inom klimatstyrda magasin på Kulturarvcentret. Detta gäller även skulptur, textila föremål, smycken mm. Övriga konstföremål förvaras inom annat klimatstyrt magasin. Konstglasföremålen förvaras i stora glasmagasinet under museibyggnaden, studioglaset har sin förvaring inom Kulturarvcentret vid glastekniken. Tillgänglighet idag. Nästan all målerikonst på duk eller papper är inventerade, registrerade och digitalt fotograferade. Nästan allt studioglas är registrerat och fotat.övrig konst är bara delvist inventerad. I princip skulle man kunna lägga ut större delen av konstsamlingen på vår hemsida, den skulle kunna göras sökbar via en skräddarsydd sökmotor. Vill man se på konsten får man ta sig ut till Kulturarvcentret, ta del av våra utställningar inom museibyggnaderna eller på annat sätt fysikt uppsöka förvarings/utställningsplatsen. Vi har även lånat ut ett antal konstverk, och placerat dem i offentlig miljö ( Östrabo, m.fl ) I samband med att Kulturarvcentret byggs ut så kommer konsten att bli ännu mer tillgänglig, dels via digital teknik och dels via en utbyggd kulturarvspedagogik samt via skräddarsydda visningar i de öppna magasinen. I vilket skick är våra konstsamlingar? När det gäller ramade oljemålningar, så är de överlag i ett smutsigt kantstött skick. Några övergripande vårdåtgärder har aldrig vidtagits. Vi har ställt ut och flyttat denna konst under många decennier och det säger sig självt att utan vård blir skicket därefter. Repiga dukar, sönderslagna ramar, tjocka lager med smuts. Detta tar tid att åtgärda och drar åtskilligt med resurser. En försiktig gissning är att varje konstverk ( oljemålningar på duk ) kostar i storleksordningen och uppåt att

12 konservera.totalt sett så kan den totala slutsumman bli några miljoner i konservatorsarvode utslaget på några år. Det finns ju en hel del konst på papper (akvareller mm ), dessa bör ses över av en papperskonservator. Kostnad okänd. Vi har några textila konstverk i våra samlingar, naturligtvis bör dessa rengöras och konserveras av en textilkonservator. Kostnad okänd. Folkkonsten i form av bonadsmålningar och bemålade träföremål är heller inte skött på rätt sätt. Flera av de större bonadsmålningarna limmades på ett textilunderlag under början på 1980-talet. Detta visade sig vara helt felaktigt och kostar nu mycket att göra om. Arbetet måste utföras av en textilkonservator, kostnad okänd. Glassamlingar är förhållandevis lättskötta, rengöring kan utföras av Kulturparkens egen personal. Vid en totalskada så görs i allmänhet en utgallring av det skadade föremålet. Konserveringskostnader, hur mycket? Att göra en trovärdig kalkyl av totalkostnaden för att återställa konsten är närmast omöjlig. Man måste i så fall ta in offerter på varje föremål, bara offertkostnaden skulle då bli orimligt hög. Man kan även tänka sig att ta konserveringen på löpande räkning. Detta innebär att konservatorn debiterar ut ca.1.000:- / tim. Eftersom det inte finns någon konservator inom närområdet så måste vi också räkna med dryga transportkostnader t.o.r.ateljén. Om man måste utföra arbetet inom en given tid måste man definitivt räkna med högre kostnader än om man kan planera in åtgärderna under en längre tid i en egen ateljé. Gissningsvis hamnar totalkostnaden på flera miljoner för åtgärda all konst. Hur ska vi göra? Om vi tar in en konservator och gör en stor punktinsats så löser vi bara en del av problematiken med att sköta och förvalta konsten. För att kunna vara en seriös institution måste vi kunna långsiktigt planera konstsamlingarnas vård över längre tid. Det enklaste sättet för att få en långsiktig vårdplanering / skötsel av konstsamlingarna är att låta en konstkonservator etablera sig inom Kulturarvcentrets lokaler. Det bästa är då om Kulturparken äger ateljéutrustningen och konservatorn betalar hyra i form av utfört arbete, då skulle han/hon även kunna serva andra institutioner samt privatpersoner i närområdet. Man kan även tänka sig en uppdragsfinansierad eller en tillsvidaretjänst. Hur man än gör så kostar det resurser i form av lokalhyra, utrustning samt personalkostnader.

13 Mitt förslag är att vi på sikt bygger om snickeriverkstaden på Kulturarvcentret till en eller flera konservatorsateljeér. För nuvarande används denna lokal bara någon gång i veckan,och jag anser att det är slöseri med resurser att göra på detta sätt. Jag kan ju inte ensam besluta om hur konstsamlingarna ska skötas, utan ser fram emot en animerad diskussion ang. denna viktiga fråga. Kulturarvcentrum Södra Småland, den 8/ Lars Palm