Osäker lönsamhet för bioenergikombinat

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Osäker lönsamhet för bioenergikombinat"

Transkript

1 E t t N y h e t s m a g a s i n f r å n v ä r m e f o r s k Nummer 2 Oktober 2011 Osäker lönsamhet för bioenergikombinat Högre ångtemperatur före år 2015 Enzymatisk förbehandling ger billigare pappersmassa Ny Miljöfaktabok för bränslen 1

2 Om konsten att mäta det omätbara Innehåll: Ledare Om konsten att mäta det omätbara sid.2 Vilken är nyttan med Värmeforsks forskning? Detta är en fråga som jag får ganska ofta, speciellt när vi söker finansiering för ett nytt program. I dessa diskussioner är jag alltid ute på svag is, ja egentligen ligger jag redan i vaken. Förutom det mest självklara, att branschgemensam forskning blir billigare för alla och andra uppenbara skäl, har jag svårt att hitta de där riktigt skarpa argumenten. Det enkla svaret på frågan är förmodligen att nyttan uppstår när resultaten används. Men jag är inte säker. Nyttan kan ju uppstå i olika sammanhang, bara vetskapen om forskningen kan ibland räcka. Det är ju också en annan femma att den forskning som bedrivs kan komma till nytta långt senare än den dag resultaten publiceras. Exempelvis upptäcktes neutronerna på trettiotalet, först trettio år senare tillämpades kunskapen när man byggde kärnkraftverk. Sedan får vi inte glömma att konsulter och leverantörer erbjuder konkreta lösningar oavsett om de är forskningsbaserade eller inte. När forskning bidrar till nytta i företag är det med andra ord inte ens säkert att man är medveten om och hur forskningsresultat är inbäddade i tekniska komponenter eller människors kunskap. I detta nyhetsblad beskrivs projektet Enzymatisk förbehandling av flis för energibesparing vid TMP tillverkning. Termomekanisk massa tillverkas genom en mycket energikrävande process, och med dagens höga energipriser är utveckling av processen nödvändig. Detta mycket spännande projekt visar att energiåtgången kan minskas med 20 procent om vedflisen först bearbetas med enzym. För mig är detta ett lysande exempel på ett forskningsprojekt som har hög nyttoaspekt och som verkligen lönar sig. Men egentligen vet jag inte. För nyttan och lönsamheten kan endast tillmätas då någon anläggning verkligen gör slag i saken och inför de förändringar som åstadkommer den minskade energiåtgången. Hur får jag reda på det? Med Din hjälp kan vi möjliggöra ett statistiskt underlag över användningen av Värmeforsks forskningsprojekt. Om Du någon gång tillämpat resultat från Värmeforsks forskning, berätta gärna om det på Facebook under Värmeforsk/diskussion. Trevlig läsning! Gullvi Borgström Vd, Värmeforsk Högre ångtemperatur före år 2015 sid. 3 Osäker lönsamhet för bioenergikombinat sid. 4 Väntar på kommersiellt genombrott sid. 5 Missa inte Ash 2012 sid. 6 Ny miljöfaktabok för bränslen sid. 6 Enzymatisk förbehandling ger billigare pappersmassa sid. 7 Finns flera sätt att producera värme sid. 8 Tillämpad förbräning startar i oktober sid. 8 Ny på kansliet sid. 8 Ansvarig utgivare: Gullvi Borgström Redaktör/texter: Lars Magnell, Tfn Produktion: Kreativ Media AB Formgivning: Gabriella Lindgren Omslagsfoto: Lars Magnell Tryck: Planograf, Stockholm 2011 Värmeforsk Service AB Stockholm Telefon: Telefax:

3 Avfallsförbränningsanläggningen Gärstadverket i Linköping. Högre ångtemperatur före år 2015 Högre ångtemperaturer i biobränsleeldade anläggningar ökar verkningsgraden. Baksidan är ökad grad av korrosion. Men detta problem går att komma till rätta med visar en Värmeforskstudie. Foto: Tekniska Verken Rapporten Ett gemensamt mål för el- och värmebranschen är att till år 2015 bygga en demonstrationsanläggning för biobränslen som klarar höjda ångtemperaturer om minst 50 grader. Detta för att åstadkomma verkningsgradsförbättringar på 3-4 procent. Förhöjd prestanda vid kraft- och värmeproduktion State of the art i materialutveckling rapportnummer: 1188 finns att ladda ned från rapporter Se också rapporten Material för högre ångtemperaturer i bio- och avfallseldade anläggningar rapportnummer: 1174 Goda erfarenheter För att detta ska vara möjligt behöver man bland annat identifiera lämpliga material som klarar de högre temperaturerna, berättar Behnaz Aghili som lett ett Värmeforskprojket där aktuell kunskap på området sammanställts. Studien omfattar eldstaden, överhettarna och ångledningar samt ånglådor. Det finns långa och goda erfarenheter av drift av både sodapannor och avfallspannor vid höga temperaturer beskrivna i litteraturen. Ytterligare höjning av ångdata kan vara möjlig genom olika åtgärder. Val av korrosionsbeständiga material är en åtgärd, men även konstruktion av pannan och optimal placering av de mest korrosionsutsatta delarna är viktiga åtgärder, säger Behnaz Aghili. En annan viktig åtgärd är att minska korrosiviteten i miljön och att ha kontroll över vilka korrosiva ämnen som förekommer i de olika bränslen en avfallspanna körs med. Nickelbaslegeringar som till exempel Alloy 625 i överhettaretuber kan möjliggöra drift av sodapannor vid högre ångdata. Även höglegerade austenitiska stål till exempel Sanicro 28 kan ha tillräcklig bra egenskaper för att kunna användas, dock under förutsättning att andra åtgärder (som de som beskrivs ovan) också vidtas. Men dessa material måste förstås utvärderas genom ytterligare laboratorie- och fältprovningar, säger Behnaz Aghili. De material som används i eldstaden, alltså murning eller SiC-plattor och Alloy 625 som påsvets eller kompoundtub, bedöms i studien kunna användas även med måttliga temperaturhöjningar i eldstaden som blir resultatet av högre ångdata. Alloy 625, som påsvets och/eller kompoundtub, bör utvärderas för användning i överhettarna i RT-flis- och avfallspannor när ångdata höjs. Användning av rostfria stål kan i vissa sammanhang vara ekonomisk försvarbara. Förutom de material som har rekommenderats bör högtemperaturstålet S30815 eller MAC-F, som båda innehåller Si också utvärderas vidare för användning i överhettaretuber, konkluderar studien.för ånglådor och ångledningar kan P11/P12 användas. Om ännu högre hållfasthet krävs rekommenderas P91. Ett sätt att befästa dessa slutsatser ytterligare vore att också ta kontakt med den japanska industrin som har lång och god erfarenhet av både avfallsanläggningar och sodapannor med högre ångdata, menar Behnaz Aghili. Det är en stark rekommendation från min sida. Japan har sedan drygt ett decennium kört anläggningar med högre ångdata. Dessutom har flera högtemperaturmaterial utvecklats där, men det är i dagsläget svårt att hitta tillräcklig information om dessa material och det är därför svårt att bedöma deras användbarhet i framtida anläggningar. Behnaz Aghili 3

4 Foto: Mölndal Energi Osäker lönsamhet för bioenergikombinat Idén med ett bioenergikombinat är att utnyttja så mycket som möjligt av råvaran genom att kombinera olika industriprocesser, till exempel kraftvärme med etanolproduktion. Trots samordningsvinster är dock lönsamheten i flera fall inte tillräcklig för att väga upp risken som satsning på ny teknik innebär. Men vilka är de begränsande faktorerna? Med låga världsmarknadspriser på såväl etanol som naturgas är det svårt att konkurrenskraftigt producera förnybara drivmedel från skogsråvara i Sverige. Kalkylen ser dock bättre ut om de gröna bränslena tillverkas i kombination med el- och värmeproduktion i så kallade bioenergikombinat. Men de mervärden som samproduktionen leder till tycks ändå inte tillräckliga för att investerare ska våga satsa på denna typ av samproduktion. I Värmeforskstudien Kritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat redogörs för ett antal orsaker till att det förhåller sig så. Ett stort hinder består i att tekniken för etanolframställning och biogas från skogsråvara (via termisk förgasning) ännu inte demonstrerats i kommersiell skala, konstaterar projektledaren Ingrid Nohlgren som också tror att lönsamhetens beroende av skattebefrielser kan göra att investerare tvekar. Styrmedel och skattebefrielser som på olika sätt stödjer biodrivmedelsproduktion är en förutsättning för lönsam biogasproduktion från skogsråvara. På samma sätt är styrmedel, skattebefrielser Ingrid Nohlgren eller investeringsbidrag sannolikt en förutsättning för att en investerare ska våga satsa på en ny teknik som etanolproduktion från skogsråvara, även om kalkyler visar på en viss lönsamhet med dagens investeringskostnader, råvarupriser och etanolpriser. Bättre ihop med pellets Däremot pekar studien på att ett bioenergikombinat som kombinerar kraftvärme med pellettillverkning har hyggligt goda kommersiella förutsättningar. När det gäller pellettillverkning, som idag redan sker kommersiellt, finns inte heller några tekniska eller andra hinder i vägen. Studiens slutsats är ändå att den ekonomiska driv- 4

5 Rapporten Idealet för ett biokombinat, sammanfattar studien, vore en anläggning som låg mitt i råvaran och nära till infrastruktur och ett stort befolkningsunderlag. Bilden föreställer Riskulla kraftvärmeverk i Mölndal som har nära till såväl skogen som naturgasnät och fjärrvärmenät. kraften för samproduktion av kraftvärme och pellets är tämligen svag. Men det finns också möjligheter att förlägga pelletproduktion i kombination med ett sågverk, där ett kraftvärmeverk försörjer sågverkets virkestork samt pelletstillverkningens råvarutork med processvärme och samtidigt producerar el. Då ökar lönsamheten jämfört med samproduktion med kraftvärmeverk, men det finns inte några sådana anläggningar i Sverige. Det är dock vanligt att en pelletfabrik läggs i anslutning till ett sågverk för att få tillgång till råvara. Det tyder på att det ur pelletproducentens synvinkel är viktigare att ha tillgång till billig råvara än att ha tillgång till billig processånga. Detta kan vi se i vår studie där råvarukostnaden är cirka 60 procent av produktionskostnaden för pellet, säger Ingrid Nohlgren. Mitt i råvaran Idealet för ett biokombinat, sammanfattar studien, vore en anläggning som låg mitt i råvaran, det vill säga med mycket god tillgång till råvara lokalt. Det borde också ligga nära en storstad med ett stort fjärrvärmebehov året om och därtill nära en hamn och järnvägsanslutning för att möjliggöra kostnadseffektiva transporter av råvaror och produkter. Det vore också önskvärt med närhet till ett naturgasnät. Givetvis finns det få lokaliseringar som kan tillgodose alla dessa förutsättningar, men till exempel Kritiska faktorer för lönsam produktion i Bioenergikombinat, kommer senare i höst finnas tillgänglig på att Göteborg Energis satsning på biogasproduktion från skogsråvara med placering i Göta älvs utlopp kan på många sätt ses som idealisk, konstaterar Ingrid Nohlgren. Väntar på kommersiellt genombrott Företaget SEKAB har under de senaste sex åren arbetat med teknikutveckling för framställning av etanol ur biomassa vid sin demoanläggning i Örnsköldsvik. Nu hoppas företaget kunna gå vidare med en första kommersiell referensanläggning. Vi har utvecklat tekniken i till en nivå där vi nu är mogna att gå vidare i kommersiell skala, säger projektledaren Jan Lindstedt. Hur ser de ekonomiska förutsättningarna för en fullskaleanläggning ut? Fortfarande krävs någon form av statsbidrag för att finansiera ett sådant här projekt. Vi har ansökt om pengar från EU:s NER300-program och hoppas kunna skapa finansiering för en anläggning i Polen. Anläggningen är tänkt att placeras intill en befintlig etanolanläggning som idag är baserad på spannmål. Genom integrationen så minskas kostnader för investering och drift. Varför Polen och inte Sverige? Att den hamnar i Polen beror till viss del på att vi redan är delägare i just den etanolfabriken, men även att samlokaliseringen innebär att fossil energi kan ersättas med biogas och lignin. Vi jobbar även med att hitta kunder för ett svenskt bioraffinaderi. Vi samarbetar med forskare vid högskolorna och för aktiva samtal med energiföretagen om tekniklösningar som skulle kunna kan passa in i ett framtida svenskt bioraffinaderi i anslutning till ett kraftvärmeverk. Råvara för kommersiell produktion av bioetanol är i dag i huvudsak sockerrör, majs och vete. Men i och med att den globala efterfrågan på biodrivmedel ökar kraftigt är det inte försvarbart, menar Jan Lindstedt, att endast förlita sig på import från de tropiska länderna, eller på jordbruksråvaror som kommer att begränsas av mängden tillgänglig jordbruksmark och befarad intensivodling. Han tror därför att Sverige på sikt kommer att kunna spela en viktig roll för utvecklingen av gröna drivmedel. Sverige Jan Lindstedt har en lång tradition av förädling av cellulosaråvara från skogen och här har vi kunnande och företag i absolut världsklass. Det öppnar för en kraftig ökning av råvarutillgången för etanolframställning från både skogen och andra cellulosaråvaror. Men räcker råvaran? Forskarna är överens om att vi kan producera mycket mera biomassa än vi gör idag på ett hållbart sätt. Det finns både nedlagda åkrar som EUkommissionen betalar bönderna för att inte odla och skogsarealer som kan utnyttjas på ett bättre sätt. Genom en effektiv samlokalisering kan biomassan användas så bra som möjligt till el, värme, kemikalier och drivmedel, säger Jan Lindstedt med hänvisning till studier som EU kommissionen låtit göra. De pekar på att biomassa skulle kunna ersätta mer än 50 procent av bensinen och dieseln inom transportsektorn, utan att inkräkta på matproduktion och annan användning som sågade trävaror, papper med mera. SEKAB-gruppen är en av Europas ledande etanolaktörer, och har bland annat utvecklat ED95 (95 % etanol) för modifierade dieselmotorer med hög energieffektivitet. 5

6 Missa inte Ash 2012 Missa inte nästa års internationella askkonferensen Ash 2012 i Värmeforsks regi. Konferensen hålls i Stockholm mellan den januari. Hela 14 länder kommer att vara representerade. ämne. Askor representerar en stor möjlighet som byggnadsmaterial i en rad tillämpningar. Det är viktigt att vi får en samsyn på askor hos alla aktörer; myndigheter, askanvändare, askproducenter och allmänheten, säger Birgitta Strömberg, som hoppas att konferensen ska visa vägen till ett klokt och effektivt användande av askor. Konferensens fokus är askor från biobränslen, torv och avfall. Ansvariga Birgitta Strömberg lovar många intressanta föredrag på temat miljöriktig användning av askor: Det här är ett mycket angeläget och aktuellt För vidare information om anmälan med mera se: Ny Miljöfaktabok för bränslen IVL:s uppskattade och efterfrågade Miljöfaktabok för bränslen finns nu i ny upplaga. Sedan den förra upplagan från år 2001 har mycket hänt inom energiområdet. Nya bränslen har tillkommit, ny produktions- och förbränningsteknik har tagits i bruk och metodiken kring livscykelstudier har utvecklats. 6 Det har skett en kraftig utveckling av energisystemet mot mer förnybart, kärnkraft och mindre fossila bränslen. Denna utveckling är resultat av bland annat kraftfulla styrmedel som koldioxidskatt och energiskatt, höga oljepriser och god tillgång till svenska biobränslen. Även forskningsinsatserna inom förnybar energi har ökat, inte minst inom bioenergiområdet. Det syns också i mängden tillgängliga studier om biobränslen, fasta, flytande och gasformiga, som tillkommit sedan Rapporten Miljöfaktaboken finns som rapport med det fullständiga namnet Miljöfaktaboken 2011 Uppskattade emissionsfaktorer för bränslen, el, värme och transporter rapportnummer 1183 finns att ladda ned från rapporter förra upplagan av Miljöfaktaboken, säger projektledaren Jenny Gode. Miljöfaktaboken är en unik sammanställning av livscykeldata för bränslen och energislag som används i Sverige för el- och värmeproduktion samt till transporter. Det är den mest detaljerade sammanställningen av emissionsfaktorer från olika bränslekedjor för svenska förhållanden och beskriver den totala miljöpåverkan från i Sverige vanligt förekommande energislag från hela livscykeln, det vill säga inkluderande råvaruutvinning, förädling, transport och förbränning. De bränslen Den nya Miljöfaktaboken är både mer komplett och mer lättläst och energislag som studeras är trädbränslen, RT-flis, energigrödor, biooljor för fasta anläggningar, avfallsbränslen, fossila bränslen för fasta anläggningar inklusive torv, biodrivmedel, fossila drivmedel inklusive fartygsbränslen, vattenkraft, vindkraft, kärnkraft samt solvärme. Jenny Gode hoppas att denna utgåva ska bli än mer uppskattad än den förra, som varit mycket väl citerad och välanvänd av en bred användargrupp. Den nya Miljöfaktaboken är både mer komplett och mer lättläst, så spridningen borde kunna bli stor, säger Jenny Gode. Jenny Gode Är det något särskilt som sticker ut? Jämfört med den förra Miljöfaktaboken kan konstateras att kärnkraften nu har betydligt lägre utsläpp. Den viktigaste orsaken är att man räknat med längre livslängd för kärnkraftsverken, 40 år jämfört med tidigare 25 år. Vad är det som förorenar mest? Det beror på vilken miljöeffekt som avses. Ur klimatsynpunkt är kol och torv ingen höjdare medan exempelvis vindkraft har mycket bra värden. Ser man till utsläpp av luftföroreningar såsom kväveoxider och svaveldioxid är det främst bensin, diesel och olja som sticker ut.

7 Det viktiga nu är att vi vet att metoden fungerar, säger Silvia Viforr Enzymatisk förbehandling ger billigare pappersmassa Termomekanisk massatillverkning är en energikrävande och kostsam process. Genom att förbehandla den flisade vedråvaran innan raffineringssteget kan man effektivisera och förbilliga tillverkningen. Foto: Lars Magnell Rapporten Enzymatisk förbehandling av flis för energibesparing vid TMP-tillverkning rapportnummer 1159 finns att ladda ned från rapporter Mekanisk bearbetning i kombination med så kallad enzymtisk behandling (se fakta) visar på stora energibesparingspotentialer. Det konstaterar Silvia Viforr, Invenntia, som för Värmeforsks räkning lett ett projekt där man kunnat påvisa att det går att kapa energiåtgången rejält, uppskattningsvis med omkring 20 procent, om man innan raffineringen av vedflisen först bearbetar denna med enzym. Detta har dock inte varit projektets huvuduppgift. Det primära har varit att finna en metod avsedd för laboratoriemiljö som kan utvärdera olika enzymers inverkan på vedråvaran, så att resultaten kan omsättas utan fullskaleförsök i massafabrikerna. Detta är önskvärt eftersom det vore dyrt att ägna sig åt den här typen av experiment i fabriksmiljö, säger Silvia Viforr. Frilägga fibern Själva enzymbehandlingen görs för att underlätta friläggandet av träets fibrer (så kallad defibrering), som normalt går till så att den fuktiga veden enbart behandlas mekaniskt samtidigt som värme tillförs. Genom att också tillsätta olika enzymer kan processen påskyndas och därmed bli mindre energikrävande. I projektet har en så kallad vingraffinör i laboratoriestorlek använts. Det viktiga nu är att vi vet att metoden fungerar. Nu återstår att utföra själva experimenten för att se vilka enzymer som är lämpliga att använda och på vilket sätt de påverkar träet. Det finns många osäkra variabler och det kommer att krävas ganska omfattande försök innan man har så mycket kunskap att man kan omsätta resultaten i verkliga projekt, säger Silvia Viforr. Fakta Enzymatisk behandling Enzymer är proteiner som katalyserar, alltså ökar kemiska reaktioners hastighet. Genom att använda enzymer vid mekanisk massatillverkning kan man påskynda den process som leder till att träets fibrer blottläggs innan själva raffineringsprocessen. 7

8 Tillämpad förbränning startar i oktober! Nu startar snart det nya forskningsprogrammet Tillämpad förbränning. Programmet är helt inriktat på förnybara bränslen inklusive avfallsbränslen och syftar till att lösa generella driftnära problem som deltagarna själva beslutar om. Programmet ska även vara en mötesplats för personal nära driften där möjlighet till nätverksbyggande och erfarenhetsutbyte med andra anläggningar ingår. Programmet har tre hörnstenar: Forskning och metodutveckling med syfte att lösa branschgemensamma problemställningar. Forum där personal från olika energiverksamheter kan träffa samman och utbyta erfarenheter. Målet är att: Minska driftrelaterade problem och underlätta driften. Minska driftkostnaderna för fastbränsleanläggningar. Minska emissioner från förbränningsanläggningarna. Anpassa tekniken till nya och skärpta myndighetskrav. För mer info, se hemsidan: tillampad-forbranning Ny på kansliet Line Widell som svarar för administration och kommunikation på Värmeforsks kansli har gått på mammaledighet. I hennes ställe välkomnar vi Inas Golam, som kommer att vikariera för Line fram till sommaren Inas har tidigare jobbat på LRF som systemadministratör. Så har vi nytta av Värmeforsk Finns flera sätt att producera värme Kommunalägda Eskilstuna Energi och Miljö levererar några av samhällets viktigaste förnödenheter: el, fjärrvärme, vatten, avloppsoch återvinningstjänster samt bredbandsnät. Ett sätt att sköta verksamheten effektivt är att aktivt använda sig av Värmeforsks tjänster. Det framhåller Eskilstuna Energi och Miljös energistrateg Jenny Holgersson. Värmeforsk ger oss möjligheter att bygga upp vår kompetens och utveckla tekniken i våra verksamheter. Det ger oss också en värdefull kontaktyta mot forskare i branschen. Att kunniga personer från olika delar av branschen deltar i projekten på ett eller annat sätt gör att projekten kan förankras i verksamheterna och att vi får tillgång till spetskompetens, säger Jenny Holgersson. Rapportdatabasen är en av de källor hon använder för att hitta information kring värmeprocesser. Men Eskilstuna Energi och Miljö deltar även aktivt i Värmeforsks verksamhet genom att delta i referensgrupper och i olika forskningsgrupper. Vi har bland annat varit med om att utveckla en mätare för fukthalt och att testa förbränning av rörflen. Vår äldsta biopanna har brunnit sedan 80-talet och kraftvärmeverket har gått i mer än tio år och vi vill ju förstås kunna köra pannorna optimalt trots att de åldras, säger Jenny Holgersson som själv har ett förflutet som forskare. Hon har en doktorsexamen i energiteknik och hon handleder även doktorander vid Mälardalens högskola. Jenny Holgersson Är du någonting du saknar i Värmeforsks verksamhet? På det stora hela tycker jag, som sagt, att den är väldigt bra och Värmeforsk bidrar verkligen till att vi kan hänga med i utvecklingen. Men man behöver kanske inte bara forska kring just förbränningsprocesser. Det finns ju andra sätt att producera värme på, med solvärme till exempel. Det vore kanske något för Värmeforsk att titta på också. Foto: Lars Magnell 8 Värmeforsk har allt sedan starten 1968 bedrivit forskning och utveckling inom området bränslebaserad kraft- och värmeproduktion. I Värmeforsk samlas energiproducenter såväl som skogsindustri, tillverkande industri och myndigheter Stockholm Telefon: Telefax:

Kritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat

Kritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat Kritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat Bränsle Kraftvärmeverk Material/ Energi Ny anläggning Råvara Ny produkt Andra produkter / Biprodukter El Värme Ingrid Nohlgren, Emma Gunnarsson,

Läs mer

Bioenergikombinat Status och Framtid

Bioenergikombinat Status och Framtid Bioenergikombinat Status och Framtid Bränsle Kraftvärmeverk Material/ Energi Ny anläggning Råvara Ny produkt Andra produkter / Biprodukter Ingrid Nohlgren El Värme Värme- och Kraftkonferensen 2010-11-10

Läs mer

Basprogram 2008-2011 Systemteknik

Basprogram 2008-2011 Systemteknik Basprogram 2008-2011 Systemteknik Allmän inriktning Basprogrammet systemteknik har under programperioden 2008-2011 sin tyngdpunkt i en mer långsiktig utveckling av energisystemlösningar, som skall möta

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Förnybar värme/el mängder idag och framöver Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen

Läs mer

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi

Läs mer

Basprogram 2012-2015 Systemteknik

Basprogram 2012-2015 Systemteknik Basprogram 2012-2015 Systemteknik Allmän inriktning Systemanalys innebär att studera samverkan mellan komponenter i en anläggning, samt samspelet mellan en anläggning och dess omgivning. För programområdet

Läs mer

Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi

Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi Fordonsbränsle från skogsråvara - tre huvudspår Tallolja till talloljediesel tallolja, en biprodukt vid massaproduktion,

Läs mer

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Department of Technology and Built Environment Energiflödesanalys av Ljusdals kommun Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Examensarbete 30 hp, D-nivå Energisystem 1 Bakgrund Beställare av denna analys

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog GoBiGas Gothenburg Biomass Gasification Project Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog 1 Klimatmål år 2020 EU Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med 1990 års nivå) Energianvändningen

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet

Läs mer

Jordbrukaren - framtidens oljeshejk!

Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Nonnendagen, Skara 27 maj 2005 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bakgrund Stora förväntningar på biobränslen i framtiden både nationellt

Läs mer

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné Biogas från skogen potential och klimatnytta marita@biomil.se 046-101452 2011-02-10 Konsulttjänster inom biogas och miljö Över 30 års erfarenhet av biogas Unika expertkunskaper Erbjuder tjänster från idé

Läs mer

Värmeforskdagarna 29-31 januari 2013

Värmeforskdagarna 29-31 januari 2013 Värmeforskdagarna 29-31 januari 2013 Energieffektivt - lönsamt säkert i skogsindustrin Få ut mer av din panna Nya bränslen - nya möjligheter Under tre intressanta dagar sammanfattar vi resultaten av fyra

Läs mer

Biogasens roll som fordonsbränsle. SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige

Biogasens roll som fordonsbränsle. SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige Biogasens roll som fordonsbränsle SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige Fordonsgas i Sverige Det finns 152 publika tankstationer, april 2014 Anders Mathiasson, Energigas Sverige 2014-05-14

Läs mer

Inbjudan till Värmeforsks forskningsprogram. Tillämpad förbränning 2011-2014. Ett driftnära forskningsprogram för kraft- och värmeproduktion

Inbjudan till Värmeforsks forskningsprogram. Tillämpad förbränning 2011-2014. Ett driftnära forskningsprogram för kraft- och värmeproduktion Inbjudan till Värmeforsks forskningsprogram Tillämpad förbränning 2011-2014 Ett driftnära forskningsprogram för kraft- och värmeproduktion Inbjudan till Värmeforsks forskningsprogram Tillämpad förbränning

Läs mer

Etanol från Cellulosa. BioEtanol. ETANOL - BRED RÅVARUPOTENTIAL Från Spannmål till biomassa med cellulosa. Barrskogsbältet. Processutvecklingssteg

Etanol från Cellulosa. BioEtanol. ETANOL - BRED RÅVARUPOTENTIAL Från Spannmål till biomassa med cellulosa. Barrskogsbältet. Processutvecklingssteg från Cellulosa 1909 Den första sulfit etanol anläggningen 1925 (Lättbentyl, 25% EtOH) 1941 Domsjö, Örnsköldsvik Organisk syntes, långt före den petrokemiska industrin Från Pilot till kommersiella anläggningar.

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Maria Grahn Fysisk resursteori, Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet (el, värme och transportbränslen) står

Läs mer

UNICONFORT GLOBAL. - Powered by Swebo.

UNICONFORT GLOBAL. - Powered by Swebo. UNICONFORT GLOBAL - Powered by Swebo. Den nuvarande energi politiken grundas uteslutande på att användningen av fossila bränslen inte längre kan fortsätta. Ur miljömässig synpunkt är användningen av de

Läs mer

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Look to Sweden Urban Kärrmarck Expert urban.karrmarck@energimyndigheten.se Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi (ER 2010:23)* Gemensam förslag

Läs mer

Förnybarenergiproduktion

Förnybarenergiproduktion Förnybarenergiproduktion Presentation av nuläget Energiproduktion och växthusgasutsläpp 1.Statistik 2.Insatser 3.Förväntad utveckling 1. Statistik Energitillförsel El, import Förnybara bränslen Fasta:

Läs mer

Ultimately our vision is about using science to make a difference in the world.

Ultimately our vision is about using science to make a difference in the world. GRAND CHALLENGE GRAND CHALLENGE Ultimately our vision is about using science to make a difference in the world. GRAND CHALLENGE GRAND CHALLENGE GRAND CHALLENGE GRAND CHALLENGE Information & Communication

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Miljöfaktaboken 2011 Värmeforsk 2012-05-23

Miljöfaktaboken 2011 Värmeforsk 2012-05-23 2011 Värmeforsk 2012-05-23 Jenny Gode Rapporten 2011 är skriven av: Jenny Gode, Fredrik Martinsson, Linus Hagberg, Andreas Öman, Jonas Höglund, David Palm. 2011 Uppskattade emissionsfaktorer för bränslen,

Läs mer

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Jonas Eskilsson Emma Olsson Projektuppgift inom kursen Simulering och optimering av energisystem D Handledare: Lars Bäckström

Läs mer

SEKAB PREMIUM. Sustainable Green Chemistry Solutions

SEKAB PREMIUM. Sustainable Green Chemistry Solutions SEKAB PREMIUM Sustainable Green Chemistry Solutions PREMIUM, PREMIUM PURE och en RAFFINADERITEKNOLOGI i absolut framkant. DET BÄSTA DU KAN FÅ INTRODUKTION SEKAB SEKABS HÅLLBARA PRODUKTER GÖR SKILLNAD FÖR

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Biooljors framtid. Charlotta Abrahamsson Svensk Fjärrvärme

Biooljors framtid. Charlotta Abrahamsson Svensk Fjärrvärme Biooljors framtid Charlotta Abrahamsson Svensk Fjärrvärme Biooljors framtid 1. Biooljor och fjärrvärme 2. Användning och driftserfarenheter 3. Förnybarhetsdirektivet och Hållbarhetskriterier 2 Fjärrvärmen

Läs mer

Falu Energi & Vatten

Falu Energi & Vatten Falu Energi & Vatten Ägarstruktur Falu Kommun Falu Stadshus AB Falu Förvaltnings AB Kopparstaden AB Lugnet i Falun AB Lennheden Vatten AB (50%) Dala Vind AB (5,8%) Dala Vindkraft Ekonomisk Förening (15

Läs mer

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan

Läs mer

Strategi för Hållbar Bioenergi. Delområde: Bränslebaserad el och värme

Strategi för Hållbar Bioenergi. Delområde: Bränslebaserad el och värme Strategi för Hållbar Bioenergi Delområde: Bränslebaserad el och värme Energiforskningens utmaningar Nio temaområden Transportsystemet Industri Bioenergi Hållbart samhälle Byggnader i energisystemet Elproduktion

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF-koncernen Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Förutsägbarhet

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker.

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Maria Grahn SP systemanalys Chalmers, Energi och Miljö Koordinator

Läs mer

Introduktion av förnybara fordonsbränslen SOU 2004:133

Introduktion av förnybara fordonsbränslen SOU 2004:133 Remissyttrande på slutbetänkandet från utredningen om förnybara fordonsbränslen: Introduktion av förnybara fordonsbränslen SOU 2004:133 Julia Hansson, Karl Jonasson, Maria Grahn, Göran Berndes och Björn

Läs mer

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg Framtiden är vår viktigaste marknad Preem AB Martin Sjöberg Framtiden är vår viktigaste marknad Så tänkte vi när vi utvecklade: Avsvavlar eldningsoljor Alkylatbensinen Miljödiesel Miljö- och klimatoptimerar

Läs mer

ANMÄLAN AV SVENSKA PEUGEOT för vilseledande marknadsföring

ANMÄLAN AV SVENSKA PEUGEOT för vilseledande marknadsföring Till Konsumentombudsmannen Konsumentverket 118 87 Stockholm Även via e-post på konsumentverket@konsumentverket.se ANMÄLAN AV SVENSKA PEUGEOT för vilseledande marknadsföring Anmälare BioAlcohol Fuel Foundation

Läs mer

Utsikt för förnybara drivmedel i Sverige till 2030

Utsikt för förnybara drivmedel i Sverige till 2030 Utsikt för förnybara drivmedel i Sverige till 2030, IVL Bygger på rapport framtagen med Maria Grahn, Chalmers Rapporten finns på: www.ivl.se och www.spbi.se Nuläge, drivmedelsalternativ och andras framtidsbiler

Läs mer

GoBiGas Framtiden redan här! Malin Hedenskog Driftchef GoBiGas Göteborg Energi Gasdagarna maj 2016

GoBiGas Framtiden redan här! Malin Hedenskog Driftchef GoBiGas Göteborg Energi Gasdagarna maj 2016 GoBiGas Framtiden redan här! Malin Hedenskog Driftchef GoBiGas Göteborg Energi Gasdagarna 25-26 maj 2016 Produktion av förnyelsebar biogas genom förgasning av skogsråvara Distribution av producerad biogas

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Branschstatistik 2015

Branschstatistik 2015 www.skogsindustrierna.org Branschstatistik 2015 Det här är ett sammandrag av 2015 års statistik för skogsindustrin. Du hittar mer statistik på vår hemsida. Skogsindustrierna Branschstatistik 2015 1 Fakta

Läs mer

Sysselsättningseffekter

Sysselsättningseffekter BILAGA 2 1(3) Underlag gällande Sysselsättningseffekter Sysselsättningseffekter - Underlag till Dalarnas Energi- och klimatstrategi 2012 2 Bakgrund och syfte I Dalarnas energi- och klimatstrategi 2012

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Hur blir energinettot vid förädling av energigrödorna?

Hur blir energinettot vid förädling av energigrödorna? Hur blir energinettot vid förädling av energigrödorna? Bioenergikonferens Alnarp 1 mars 2006 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energibalans för bioetanol - svenska studier Etanoutbyte

Läs mer

Introduktion av biodrivmedel på marknaden

Introduktion av biodrivmedel på marknaden 2002-01-25 Till Näringsdepartementet Att: Lars Guldbrand 103 33 Stockholm Status Introduktion av biodrivmedel på marknaden Myndighetsgruppens rekommendationer Föreliggande dokument kommer ytterligare att

Läs mer

En utlokaliserad energiproduktion

En utlokaliserad energiproduktion 1 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö 2011 2 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö Karleby/Kokkola

Läs mer

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker.

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker. Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker. Maria Grahn Fysisk resursteori, Energi och Miljö, Chalmers Koordinator

Läs mer

Yttrande angående Ägardirektiv till Göteborg Energi AB

Yttrande angående Ägardirektiv till Göteborg Energi AB Yttrande S, MP, V Kommunstyrelsen Ärende 2.2.14 2015-11-18 Yttrande angående Ägardirektiv till Göteborg Energi AB Göteborg Energis satsningar på biogas är lyckade ur klimatsynpunkt. Världen står inför

Läs mer

KONKURRENSEN OM BIORÅVARAN

KONKURRENSEN OM BIORÅVARAN KONKURRENSEN OM BIORÅVARAN 1 Detta kommer att styra utvecklingen EU:s energimål 20 / 20 / 20(10) till 2020 Klimat Försörjnings säkerhet 20 % reduktion av CO 2 utsläppen 20 % reducerad energi konsumtion

Läs mer

Greenchem. Speciality Chemicals from Renewable Resources. Hållbar produktion och bioteknik

Greenchem. Speciality Chemicals from Renewable Resources. Hållbar produktion och bioteknik Greenchem Speciality Chemicals from Renewable Resources Hållbar produktion och bioteknik Paradigmskifte för svensk kemiindustri? Det finns många skäl, såväl miljömässiga som ekonomiska, till att intresset

Läs mer

BiodriV ett treårigt projekt om biodrivmedel i Värmland

BiodriV ett treårigt projekt om biodrivmedel i Värmland BiodriV ett treårigt projekt om biodrivmedel i Värmland Christer Pettersson, projektledare Energikontor Värmland Kort om Energikontor Värmland Energikontor Värmland är ett regionalt kunskapscentrum för

Läs mer

Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013

Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013 Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013 Hållbara biodrivmedel Hållbarhetskriterier för biodrivmedel syftar till att minska utsläppen av växthusgaser och säkerställa att produktionen av förnybara

Läs mer

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Genom hållbara inköp läggs grunden för hållbara transporter. När du och din organisation köper in eller leasar bilar och drivmedel kan organisationen

Läs mer

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Bengt- Erik Löfgren ÄFAB/IRETIse Flis av Salix och Poppel inte annorlunda Enhet POPPEL Flis ref 1 Flis ref 2 Flis ref 3 Fukthalt % 22,5

Läs mer

Skandinaviens största sågverk

Skandinaviens största sågverk Bravikens sågverk Rapport Nr:01 Juni 2008 Om byggandet av Skandinaviens största sågverk i Norrköping Skandinaviens största sågverk Holmen investerar drygt en miljard kronor i det som kommer att bli Skandinaviens

Läs mer

Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen

Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen Verksamhetsorganisation Gasföreningen enar gasbranschen Medlemsfinansierad branschförening med över 100 medlemmar Biogas Fordonsgas

Läs mer

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR MED PRODUKTION AV KEMIKALIER, MATERIAL OCH BRÄNSLEN FRÅN

Läs mer

El från förnybara källor. Den nya torktumlaren

El från förnybara källor. Den nya torktumlaren El från förnybara källor Den nya torktumlaren Många stora förändringar Ved (förnybart) Kol och olja Kol och olja Kol, olja och vattenkraft (förnybart) Kol, olja och vattenkraft Vattenkraft och kärnkraft

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

Biogas. Klimatcertifikat för biodrivmedel Helena Gyrulf Piteå, 13 november 2013

Biogas. Klimatcertifikat för biodrivmedel Helena Gyrulf Piteå, 13 november 2013 Biogas Klimatcertifikat för biodrivmedel Helena Gyrulf Piteå, 13 november 2013 Dagens presentation Biogasläget idag Produktion och användning av biogas år 2012 Biogas som fordonasgas Hur ser marknaden

Läs mer

Höganäs på väg mot Magnus Pettersson, Energisamordnare

Höganäs på väg mot Magnus Pettersson, Energisamordnare Höganäs på väg mot 2050 Magnus Pettersson, Energisamordnare STÅLINDUSTRINS GEMENSAMMA VISION STÅLINDUSTRINS ÅTAGANDE Vår arbetsmiljö tillverkning använder stimulerar resurser så Vår forskning och innovation

Läs mer

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01 Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett

Läs mer

BioEnergi Kombinatet i Härjedalen

BioEnergi Kombinatet i Härjedalen BioEnergi Kombinatet i Härjedalen en idé som innebär att: omvandla lokal förnyelsebar skogsråvara till efterfrågade och miljövänliga regionala biobränslen. kombinatets olika delar samverkar och ger en

Läs mer

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Biogas i Sverige idag Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Presentationen i korthet Om Energigas Sverige Produktion och användning av biogas 2013 Prognos Vad är på

Läs mer

Remissyttrande över Statens Energimyndighets rapport Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi

Remissyttrande över Statens Energimyndighets rapport Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi REMISSYTTRANDE 2011 04 04 N2009/5373/E Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Statens Energimyndighets rapport Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi Svenska Bioenergiföreningen

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson, Sofia Backéus. REMISSYTTRANDE M2015/04264/Ee

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson, Sofia Backéus. REMISSYTTRANDE M2015/04264/Ee SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson, Sofia Backéus 2016-04- 04 REMISSYTTRANDE M2015/04264/Ee Till Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Remissvar om Underlag inför beslut om riktlinjer

Läs mer

Tillsammans för ett fossilfritt Sverige

Tillsammans för ett fossilfritt Sverige Tillsammans för ett fossilfritt Sverige Klimatkommunernas årsmötesdagar 21-22 april 2016, Uppsala Statssekreterare Yvonne Ruwaida Regeringen skärper klimatpolitiken Sverige ska bli ett av världens första

Läs mer

Energigaser bra för både jobb och miljö

Energigaser bra för både jobb och miljö Energigaser bra för både jobb och miljö Energitillförsel Sverige 2008 (612 TWh) 2 Biobränslen 183 123 Vattenkraft Naturgas 68 Olja Kol Värmepumpar Kärnkraft Vindkraft 5 27 194 10 Energitillförsel i Sverige

Läs mer

Vad gör BioFuel Region och vårt intresse kring tung trafik. arne.smedberg@biofuelregion.se

Vad gör BioFuel Region och vårt intresse kring tung trafik. arne.smedberg@biofuelregion.se Vad gör BioFuel Region och vårt intresse kring tung trafik arne.smedberg@biofuelregion.se En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara Alviksgården

Läs mer

Bio2G Biogas genom förgasning

Bio2G Biogas genom förgasning Bio2G Biogas genom förgasning Jan-Anders Svensson, E.ON Gasification Development AB Gasdag Karlstad 2012-02-09 EUs klimatmål 20/20/20 år 2020 Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med

Läs mer

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil

Läs mer

Konkurrensen om skogsråvaran

Konkurrensen om skogsråvaran Inbjudan till hearing om: Konkurrensen om skogsråvaran Foto: Jesper Andersson Tid: Torsdagen den 24 januari 2013, 09.00-16.15 Plats: Finlandshuset Fazer Konferens, Snickarbacken 2-4, Stockholm Anmälan:

Läs mer

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att

Läs mer

ÅTGÄRD 1 Produktion av drivmedelsetanol i Sala

ÅTGÄRD 1 Produktion av drivmedelsetanol i Sala ÅTGÄRD 1 Produktion av drivmedelsetanol i Sala Beskrivning av projektet - bakgrund Ca två tredjedelar av de totala utsläppen av fossil koldioxid i Sala kommun härrör från transportsektorns användning av

Läs mer

Vilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr! folke.nystrom@bahnhof.se

Vilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr! folke.nystrom@bahnhof.se Vilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr! folke.nystrom@bahnhof.se En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara Alviksgården Biosling

Läs mer

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Välkommen till REKO information Fjärrvärme Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser framtiden ut 5. Hur ser prisutvecklingen ut 6. Vad är

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Köparens krav på bränsleflis?

Köparens krav på bränsleflis? Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade

Läs mer

Kraftfull entré för LNG på den svenska marknaden

Kraftfull entré för LNG på den svenska marknaden Kraftfull entré för LNG på den svenska marknaden Lars Frisk, Chef Affärsutveckling Swedegas - nav med nationellt perspektiv Investerar i infrastruktur för gas Äger och driver svenska stamnätet för gas

Läs mer

INFO från projektet 04

INFO från projektet 04 HIGHBIO - INTERREG NORD 2008-2011 Högförädlade bioenergiprodukter via förgasning INFO från projektet 04 Förädling av bioenergiråvaror EUROPEAN UNION European Regional Development Fund Under de senaste

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel!

Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel! Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel! Sveriges energianvändning 2013 (inkl. elexport) Naturgas Kol 9,7 TWh; 2,5% 18,7 TWh;

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

Vattenfall Värme Uppsala

Vattenfall Värme Uppsala Vattenfall Värme Uppsala - dagsläget Johan Siilakka, chef anläggningsutveckling - utveckling Anna Karlsson, miljöspecialist - varför biobränslen? - tidplaner och delaktighet 2013-03-02 Foto: Hans Karlsson

Läs mer

En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara

En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara Loggor Utveckling av Skogsbränsle från Mittregionen SLU 19 Mars Magnus Matisons Projektledare Forest Refine

Läs mer

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? STF - Kärnkraft 2009 Paul Westin, Energimyndigheten Hypotesen och frågan Elbilar och elhybridbilar, mer järnvägstransporter och en betydande värmepumpsanvändning.

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

VärmlandsMetanol AB!

VärmlandsMetanol AB! Klimat - Rio 1992!! Etanol!! Rapsolja!! Biogas!! Begränsad råvarubas?!! Elbilar batterier eller bränsleceller!! Vätgas!! Byta ut fordon, ny infrastruktur, el?!! Metanol!! Passar både förbränningsmotor

Läs mer

Basprogram 2012-2015 Anläggnings- och förbränningsteknik

Basprogram 2012-2015 Anläggnings- och förbränningsteknik Basprogram 2012-2015 Anläggnings- och förbränningsteknik Allmän inriktning Den övergripande målsättningen med arbetet inom programområdet Anläggnings- och förbränningsteknik är att ta fram kunskap som

Läs mer

Kommentar till prisexempel

Kommentar till prisexempel Kommentar till prisexempel En redovisning av kostnader är svårt och bör därför inte presenteras utan man har tillfälle till kommentarer. Priserna på energi varierar ofta och förutsättningarna är olika

Läs mer

Program och hålltider

Program och hålltider Program och hålltider 9.30 Registrering och kaffe 10.00 Linnéuniversitetet aktuell forskning Projekt: Energi från skogen, sammanfattning och nuläge Sune Bengtsson Projekt: Mätning och analys av heta rökgaser

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Biogasens utveckling och framtid. Jönköping 20 november Anders Mathiasson Vd, Energigas Sverige

Biogasens utveckling och framtid. Jönköping 20 november Anders Mathiasson Vd, Energigas Sverige Biogasens utveckling och framtid Jönköping 20 november Anders Mathiasson Vd, Energigas Sverige Biogasutvecklingen i Sverige Långsam men säker volymutveckling i flera år Kretslopps och avfallstanken driver

Läs mer

Finsk energipolitik efter 2020

Finsk energipolitik efter 2020 Finsk energipolitik efter 2020 Norges energidager 2016 13.10.2016 Bettina Lemström Innehåll Finlands målsättningar och åtaganden Nuläget Framtida utveckling, energi- och klimatstrategins basskenarie Eventuella

Läs mer