ÅTGÄRD 1 Produktion av drivmedelsetanol i Sala

Transkript

1 ÅTGÄRD 1 Produktion av drivmedelsetanol i Sala Beskrivning av projektet - bakgrund Ca två tredjedelar av de totala utsläppen av fossil koldioxid i Sala kommun härrör från transportsektorns användning av bensin och diesel. Sala kommuns klimatstrategi har tydliga och mycket offensiva mål vad gäller att minska utsläppen av växthuspåverkande ämnen från denna sektor: Utsläppen av växthusgaser från transportsektorn inom Sala kommun ska år 2015 vara halverade jämfört med utsläppsnivån Av den totala användningen av energi för transporter i Sala kommun ska minst 50 % utgöras av lokalt och hållbart producerade drivmedel till år Sala kommun med omnejd är en jordbruksbygd med stora arealer uppodlad mark och med en relativt stor andel sysselsatta i jordbrukssektorn. Mot bakgrund av detta faktum samt några lokala organisationers och företags visioner om att utveckla Sala-regionen på ett hållbart sätt har en förstudie utrett möjligheten till en lokal produktion av drivmedelsetanol. Förstudien utfördes i början av 2006 av Hushållningssällskapet, och initiativtagare till studien var Sala Sparbank, LRF och Sala-Heby Energi AB (SHE). Resultatet av förstudien visade att möjligheten till lokal etanolproduktion fanns tack vare goda lokala förutsättningar: stor potential för produktion av spannmål inom korta avstånd, tillgång till billig och miljövänlig processenergi samt goda avsättningsmöjligheter för foderbiprodukten, s.k. drank. Efter förstudiens lovande resultat gavs HESAB (Heby-Sala Bioenergiutvecklings AB), ett helägt bolag i SHE-koncernen, i uppdrag att fortsätta arbetet i att undersöka om en byggnation kunde bli verklighet. Åtta villkor sattes upp som en förutsättning för att få till stånd en byggnation. Villkoren rör bland annat tillstånds- och försörjningsfrågor. Det viktigaste och avgörande villkoret är dock att investeringssumman ska ligga inom ramarna för vad som skulle ge en företagsekonomiskt sund investering. Projektet syftar således till att få till stånd en produktion av drivmedelsetanol i Sala. Omfattningen av produktionen är planerad till m 3 etanol årligen. Om projektet kan genomföras kommer det att innebära kraftigt minskade utsläpp av fossil koldioxid, oavsett om 1

2 etanolen används vid en utökad låginblandning i bensin eller som E85 alternativt E100. Anläggningen kan få en viktig nationell betydelse i arbetet med att tillgodose efterfrågan på förnybart drivmedel på den växande inhemska marknaden för etanol. Åtgärden styr också mot ett viktigt mål såväl nationellt som inom EU: av allt fordonsbränsle skall andelen förnybara drivmedel vara minst 5,75 % år Beskrivning av projektet - genomförande En fabrik för tillverkning av drivmedelsetanol avses uppföras i anslutning till den befintliga siloanläggningen inom området Hyttan, strax utanför Sala tätort. Den befintliga siloanläggningen har en lagringskapacitet på ca ton spannmål. Den energi i form av ånga som behövs för tillverkningsprocessen kommer att levereras via en ledning från det biobränsleeldade kraftvärmeverket. På så sätt blir hela systemet att betrakta som ett bioenergikombinat, med högeffektiv samtidig produktion av etanol, el och fjärrvärme. Förutom etanol kommer även en hel del drank att produceras. En stor del av dranken kommer att användas i blöt form som foder till det omfattande antal grisar som föds upp strax norr om Mälaren. Detta kommer innebära att en hel del övrigt foder kommer att ersättas. Bland annat soja, som är en energiintensiv fodergröda och som inte kan odlas i Sverige och därför i normala fall måste importeras. Att dranken kommer till användning i blöt form innebär högre effektivitet i processen, eftersom torkning av drank till foderpellets är mycket energikrävande. På grund av att anläggningen byggs i en relativt liten skala bedöms anläggningen vara för liten för att uppnå godtagbar lönsamhet utan klimatinvesteringsbidrag, (se investerings- och lönsamhetskalkyl nedan). Lokal produktion av spannmål och lokal användning av drank medför korta transportsträckor och en effektiv logistik, vilket är en förutsättning för att projektet ska kunna bli av även med ett klimatinvesteringsbidrag. Projektägare är Heby-Sala Bioenergiutvecklings AB, förkortat HESAB. HESAB är ett helägt dotterdotterbolag till Sala-Heby Energi AB, som i sin tur ägs av Sala kommun till 87,5 % och av Heby kommun till 12,5 %. Ekonomi Total investering Anläggningen bedöms kosta kr. Då anläggningen avses upphandlas som en nyckelfärdig anläggning med funktionsgarantier är det inte möjligt att närmare specificera kostnader uppdelat på detaljer i process och byggnation, eftersom det kan variera från leverantör till leverantör beroende på val av bl.a. tekniska lösningar. Miljörelaterad investering Hela den totala investeringen är miljörelaterad. Investerings- och lönsamhetskalkyl för projektet Utgångsförutsättningarna i kalkylen är att spannmålspriset (vete/rågvete) är 1 kr/kg och att försäljningspriset för etanol är kr/m 3 ren etanol. Försäljningspriset för våt respektive torr drank är 10 öre/kg respektive 80 öre/kg i utgångsläget. Samtliga intäkter antas i kalkylen öka 2 % i genomsnittlig prishöjning årligen. Samtidigt antas kostnaden för insatserna av ånga, spannmål och el öka med 3 % årligen. Kostnader för vatten och drift och underhåll antas öka med 2 % årligen. 2

3 Täckningsbidraget (minskad årlig driftkostnad enligt klimpregelverkets terminologi) blir som ett årligt medelvärde över investeringens hela livslängd (20 år) kr. Kalkylräntan är satt till 5 %. Investeringssumman utgör nettoinvesteringen efter bidrag, dvs kr, och är uppdelad under tre år med fördelningen 55/36/9 % av hela summan. År 0 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 år 8 år 9 år 10 år 11 år 12 år 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år 19 år 20 Investering, ksek Produktion etanol, m Produktion drank blöt, ton Produktion drank torr, ton Förbrukning spannmål, ton Energibehov, GWh Summa intäkter, ksek Kostnader, ksek Ånga Spannmål El Vatten Drift och underhåll Summa kostnader, ksek Täckningsbidrag, ksek Diskonteringsfaktor 1,000 1,050 1,103 1,158 1,216 1,276 1,340 1,407 1,477 1,551 1,629 1,710 1,796 1,886 1,980 2,079 2,183 2,292 2,407 2,527 2,653 Diskonteringsbidrag, ksek Ackumulerat diskonteringsbidrag, ksek Sökt bidrag och annan finansiering För att kunna genomföra åtgärden söks ett klimatinvesteringsbidrag på kr motsvarande ca 5 % av investeringskostnaden. Annat offentligt finansieringsstöd har inte sökt för detta projekt. På grund av projektets ekonomiska omfattning är den övriga finansieringen ännu ej färdigbearbetad. Diskussionen sker mot en värdegrund att de slutgiltiga ägarna i etanolbolaget skall ha en tydlig leverans- och/eller köpkoppling till etanolprocessen, dvs. det skall finnas en långsiktighet och uthållighet. Ambitionen är att bolagets soliditet minst skall vara 20 %. Restvärde Anläggningens restvärde efter den förväntade tekniska livslängden (20 år) är noll. Ekonomisk livslängd på investeringen En anläggning av denna typ kan förväntas vara i drift ca 20 år. Under denna tid kan det bli förändringar i processen, t.ex. genom att andra råvaror såsom cellulosa kan komma att användas som råvara istället för spannmål. En exakt ekonomisk livslängd är dock svår att ange eftersom denna till mycket stor del beror på prisutvecklingen på olika drivmedel samt till viss del politiska beslut. Miljöeffekter Bränslen som förbrukas innan investering Drivmedel Bensin: ca MWh (motsvarande ca m 3 bensin) Bränslen som förbrukas efter investering Drivmedel Etanol: ca MWh (motsvarande ca m 3 etanol) 3

4 Förändrad miljöbelastning Vid förbränning av etanol i en motor bildas i regel mindre mängd lättflyktiga kolväten än vid motsvarande förhållanden vid bensin som drivmedel. Å andra sidan kan utsläpp av andra ämnen, t.ex. aldehyder, öka. Exakt vilka utsläppsförändringar som skiljer etanolfordon från bensinfordon är fortfarande föremål för mer djupgående utredningar, men av de studier som redan gjorts kan man dra slutsatsen att utsläppen av hälso- och miljöfarliga ämnen från moderna bilar som körs på E85 inte skiljer sig påtagligt från bensinbilar av motsvarande årgångar 1. Den stora förändringen i miljöbelastning kommer därför bero av kraftigt minskade utsläpp av fossil CO 2. Då processenergin kommer att vara av förnybart ursprung är det endast vid produktion av spannmål som utsläpp av fossil CO 2 kommer att ske. Sammantaget sett till livscykeln blir innehållet av fossil energi i etanol tillverkad på detta sätt ca 20 % 2, varför minskningen av CO 2 -utsläpp ca 80 % jämfört med motsvarande mängd bensin. Ytterligare en effekt är att värmeunderlaget för kraftvärmeverket i Sala kan komma att öka, vilket innebär möjligheter till ökad produktion av förnybar el under vissa tider på året. Produktionsökningen, som uppskattas till ca 15 GWh, kommer på marginalen att innebära en minskad elproduktion i kolkondenskraftverk. Övrig information Tidplan Det fördjupade arbetet med åtgärden börjar så snart besked om klimatinvesteringsbidrag har lämnats, dvs. i juni Anläggningen kan då troligen enligt preliminära tidsplaner tas i drift under Förberedelsearbetet startar dock snarast efter besked om bidragsbeviljande. På grund av projektets komplexitet och omfattning bedöms slutrapporteringen kunna ske efter fyra år, dvs. senast under april månad Nytänkande och helhetssyn Anläggningen kommer som ovan nämndes att vara en del av ett bioenergikombinat med samtidig produktion av etanol, el, fjärrvärme och drank. Det som kommer att utmärka anläggningen är att hela systemet är i en liten skala jämfört med andra bioenergikombinat under planering (hela den producerade mängden etanol motsvarar ungefär den totala energiåtgången i transportsektorn i Sala kommun). Kan man visa att projekt av denna storlek går att genomföra i denna skala öppnar det möjligheter för ett mycket stort antal bioenergikombinat i små och medelstora kommuner. Förutom miljövinsterna fås då också viktiga bieffekter såsom ökad försörjningssäkerhet, och möjligheter att skapa arbetstillfällen. En viktig grundtanke i projektet är också det lokala perspektivet: råvaror, produktion och konsumtion ska i så hög grad som möjligt vara lokal. Ett antal studier har visat att effektiviteten i bioenergikombinat är hög jämfört med att producera varje energibärare (el, värme, drivmedel etc.) för sig. Än så länge är dock antalet realiserade kombinat ett fåtal, och lösningar av mer praktiskt karaktär (teknik, arbetssätt) är därför ännu ett delvis outforskat område. Det kan t.ex. röra sig om att samordna driften mellan 1 ( ) 2 ( ) 4

5 kraftvärmeverk och etanolproduktion på ett optimalt sätt, såväl process- som bemanningsmässigt. Samverkan Redan under förstudien skedde samverkan på bred front, då mellan parterna Sala Sparbank, SHE, LRF och Hushållningssällskapet. Därefter har samverkan breddats ytterligare. Bland annat har potentialen för kraftvärme i kombination med etanolproduktion utretts närmare i samarbete mellan den tänkta energileverantören (SHE) och Mälardalens Högskola i form av en magisteruppsats. Ett fördjupat samarbete med Mälardalens Högskola diskuteras för närvarande, speciellt med avseende på uppföljning av produktion och systemaspekter vid ett eventuellt genomförande av bioenergikombinatet. Informationsträffar har i LRF:s regi hållits om råvaruleverans till etanolproduktionen. Dessa möten har varit mycket välbesökta, och engagemanget för frågan är stort hos de lokala lantbrukarna. En avsiktsförklaring har även tecknats mellan HESAB och Lantmännen om ett fördjupat samarbete om projektet realiseras. Spridningseffekt Projektet har mycket stor potential för spridning, vilket nämnts ovan; på många håll i Sverige finns potential för mindre bioenergikombinat, men det saknas exempel i en mindre storleksklass som visar att det är ekonomiskt och tekniskt möjligt. Ett kombinat av planerad typ och storlek skulle säkerligen röna mycket uppmärksamhet både inom lantbrukssektorn och energibranschen och därigenom få en stor spridningseffekt genom branschorganisationer såsom t.ex. Svensk Fjärrvärme, Svenska Bioenergiföreningen (Svebio), Värmeforsk, LRF m.fl. Uppföljning och utvärdering HESAB har huvudansvaret för uppföljning och utvärdering av projektet. Andra aktörer, exempelvis Mälardalens Högskola, kommer dock att vara delaktiga i uppföljning och utvärdering samt naturligtvis även ha en viktig roll i spridning av kunskaper och erfarenheter. Hela Sala-Heby Energi-koncernen är certifierad i miljö (ISO 14001), arbetsmiljö (AFS 2001:1) och kvalitet (ISO 9001). Som en del av det sistnämnda finns rutiner för uppföljning och utvärdering. Uppföljningen och utvärderingen kommer att följa de rutiner som finns i koncernens verksamhetssystem, benämnt MAK. Konkurrensbedömning Det råder idag ett underskott på drivmedelsetanol producerad i landet, vilket gör att importen i dagsläget är stor. Med utgångspunkt från bl.a. den snabbt växande fordonsflottan för E85- drivna bilar och de diskussioner som har förts på EU-nivå om att möjliggöra en ökad låginblandning av etanol i bensin från 5 % till 10 %, görs bedömningen att efterfrågan kommer att vara större än tillgången inom överskådlig tid, varför ett stort importbehov kommer att bestå. Konkurrensen på den inhemska marknaden för produktion av drivmedelsetanol kommer därför inte att påverkas av åtgärden. Bidragsmottagare Heby-Sala Bioenergiutvecklings AB (HESAB), organisationsnummer

6 Bidragsmottagarens kontaktperson Kenneth Mårtensson Box 34, Sala Telefon: E-post: 6