Regionalt Vårdprogram

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Regionalt Vårdprogram"

Transkript

1 Medicinskt programarbete Regionalt Vårdprogram Akut appendicit Stockholms läns landsting 2007

2

3 Regionalt Vårdprogram Akut appendicit Rapporten är framtagen av Lennart Boström Johan Styrud Håkan Jorulf Bo Westman Ingemar Nilsson Johan Apelman Joakim Pålstedt Tina Granhol Magnus Jonsson Sylvie Kaiser ISBN Forum för kunskap och gemensam utveckling

4 Om det medicinska programarbetet i SLL Det medicinska programarbetet i Stockholm syftar till att vårdgivare, beställare och patienter skall mötas för att forma en god och jämlik vård för länets 1,9 miljoner invånare. Kunskapen om den goda vården skall vara gemensam, tillgänglig och genomlysbar och bilda grund för bättre beslut i vården. Arbetet drivs inom Forum, Centrum för Vårdutveckling, i samverkan med såväl sakkunnigorganisationen som leverantörerna och beställarna. Patientorganisationerna medverkar också i arbetet. Programarbetet bildar en gemensam arena för vårdens parter. De regionala vårdprogrammen ska vara till stöd för hälso- och sjukvårdspersonal i det praktiska vardagsarbetet och ett kunskapsunderlag för att utveckla och följa upp vårdens innehåll och kvalitet. Fokusrapporterna ska lyfta fram och belysa angelägna förbättringsoch utvecklingsområden. De ska också beskriva metoder och verktyg att använda i arbetet med att förbättra och utveckla hälso- och sjukvården

5 Förord Misstanke om akut appendicit är en av de vanligaste orsakerna till inläggning och observation på kirurgisk klinik. Föreliggande vårdprogram syftar till att ge adekvata vårdåtgärder till den stora patientgrupp som drabbas, samt att utgöra ett underlag för säkrare och snabbare handläggning av akuta/misstänkta appendiciter, vilket på sikt kan leda till en kostnadseffektivare vård. Ytterligare ett syfte med vårdprogrammet är att erbjuda underlag för patientinformation (t.ex. genom Vårdguiden) och för arbete i vårdkedjan. Det regionala vårdprogrammet Akut appendicit har tagits fram inom det Medicinska programarbetet och har godkänts av Collegium Chirurgicum i Stockholm, där samtliga verksamhetschefer i kirurgi inom SLL ingår. Ordförande för arbetsgruppen har varit Lennart Boström, överläkare, docent, kirurgiska kliniken, Södersjukhuset. Stockholm i maj 2007 Göran Stiernstedt tf Landstingsdirektör Christina Torstensson tf Hälso- och sjukvårdsdirektör - 3 -

6 - 4 -

7 Innehåll Om det medicinska programarbetet i SLL...2 Förord...3 Innehåll...5 Inledning...7 Syfte...7 Uppdraget...7 Arbetsgrupp...8 Uppdatering av vårdprogrammet...8 Definition...8 Epidemiologi...9 Symtom och sjukhistoria...9 Differentialdiagnoser...10 Diagnostik...12 Klinisk undersökning...12 Laboratorieprover...13 Flödesschema Akut appendicit från akuten...16 Gynekologisk undersökning...13 Radiologisk diagnostik...14 Kliniskt förlopp och handläggning...15 Behandling...16 Öppen operation...17 Laparoskopi och laparoskopisk appendektomi...18 Antibiotika...20 Smärtbehandling och postoperativ vård...21 Flödesschema Smärtlindring...23 Komplicerad akut appendicit...24 Perforerad appendicit...24 Appendicitabscess...24 Douglasabscess...24 Sepsis...25 Komplikationer postoperativt...26 Intraabdominell abscess...26 Sårinfektion...26 Ileus...26 Blödning...26 Patologisk Anatomisk Diagnos (PAD)...27 Uppföljning...29 Prognos och behandlingsresultat

8 Kvalitetsindikatorer Sex kvalitetsområden Led i vårdkedjan Sammanställning över valda indikatorer Referenser Bildtext Bilaga 1 Utförda appendektomier i Stockholms läns landsting fördelade efter operationssätt samt patienternas ålder och kön Bilaga 2 Kostnader för Appendektomier i Stockholms läns landsting år 2005 fördelade efter komplikationsgrad samt patienternas ålder och kön

9 Inledning Akut appendicit är en vanlig kirurgisk sjukdom som föranleder operation. I Stockholms läns landsting beräknades enbart sjukvårdskostnaden vara drygt 60 miljoner kronor år 2006 enligt DRG-systemet. Till detta kommer betydande samhällskostnader för sjukskrivning, produktionsbortfall i arbetet etc. Utförligare kostnadsredovisning baserad på KPP-data (Kostnad per patient) för år 2005 återfinns i bilaga 2. Diagnostiken av akut appendicit kan vara svår och tillståndet kräver sjukvårdsinsatser av olika slag, dygnet runt. Den bästa vården för patienten erhålles genom att samordna befintliga resurser och anpassa dem till gold standard. På så sätt kan andelen onödiga operativa ingrepp sänkas, risken för komplikationer minskar och en mer kostandseffektiv vård utvecklas. Syfte Vårdprogrammet syftar till att ge adekvata vårdåtgärder till den stora patientgrupp som drabbas av misstanke om appendicit. Ett annat syfte med programmet är att utgöra ett underlag för verksamhetsutveckling innebärande en säkrare och snabbare handläggning av akuta / misstänkta appendiciter, vilket på sikt kan leda till en kostnadseffektivare vård. Programmet kan också vara till hjälp för att definiera rätta kompetenser för hela vårdkedjan. Ytterligare ett syfte med vårdprogrammet är att erbjuda underlag för patientinformation, exempelvis genom Vårdguiden. Uppdraget Vårdprogrammet har skapats på uppdrag av Collegium Chirurgicum i Stockholm, där samtliga verksamhetschefer i kirurgi inom SLL ingår

10 Arbetsgrupp Ordförande för arbetsgruppen har varit Lennart Boström, överläkare, docent, kirurgiska kliniken, Södersjukhuset. Övriga som ingått i arbetsgruppen är: Johan Styrud, överläkare, docent, kirurgiska kliniken, Danderyds sjukhus Håkan Jorulf, överläkare, docent i radiologi tidigare Astrid Lindgrens barnsjukhus Bo Westman, överläkare, kirurgiska kliniken, Södertälje sjukhus Ingemar Nilsson, överläkare, med dr, Capio St Görans sjukhus Johan Apelman, specialistläkare, Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge Joakim Pålstedt, specialistläkare, Karolinska universitetssjukhuset, Solna Tina Granholm, överläkare, med dr, barnkirurgiska kliniken, Astrid Lindgrens barnsjukhus Magnus Jonsson, ST-läkare, kirurgiska kliniken, Norrtälje sjukhus Sylvie Kaiser, överläkare, med dr, Barnröntgen, Astrid Lindgrens barnsjukhus Ansvariga för redigering och produktion av vårdprogrammet inom avdelningen för och kunskapsstöd (MPK) har varit Kerstin Kindert-Sjölander och Torgny Nilsson. Uppdatering av vårdprogrammet Vårdprogrammets nätversion uppdateras fortlöpande. Den tryckta versionen kommer att nytryckas senast under Ansvarig för uppdatering och revidering av vårdprogrammet är ordförande i specialitetsrådet Kirurgi. Definition Akut appendicit är akut inflammation i appendix vermiformis, det maskformiga bihanget till cekum. Det finns även en kronisk form av inflammation i appendix. Etiologin till akut appendicit är oklar (Bild 1)

11 Epidemiologi Misstanke om akut appendicit är en av de allra vanligaste orsakerna till inläggning och observation på en kirurgisk klinik. Incidensen i Sverige är 1/1000 invånare och år. År 1999 utfördes appendektomier i Sverige, år 2004 var siffran varav 1500 laparoskopiska (1). I region Stockholm som beräknas ha en population på 1,9 miljoner invånare, utföres nu cirka 2100 appendektomier årligen varav 350 laparoskopiska. Behandlingsresultaten är goda med låg morbiditet och mortalitet efter operation. För utförligare redovisning av epidemiologiska data hänvisas till bilaga 1. Symtom och sjukhistoria Akut appendicit är vanligast i åldern år och är relativt ovanlig efter 50 års ålder (Bild 1a och 1b). Vid akut appendicit kan det ibland vara mycket svårt att tolka sjukhistoria och kliniska fynd. Symptomen kan vara otydliga. En av fyra saknar de mest typiska symptomen och det gäller främst små barn, gravida samt äldre personer. Klassiska symptom är debut av buksmärta i övre delen av buken ovan naveln. Smärtan är ofta relativt plötsligt påkommande, men kan också komma smygande. Efter några till timmars tid förflyttar smärtan sig vanligen till höger fossa iliaca, så kallad smärtvandring. Smärtan tilltar efterhand och intensifieras av hosta, nysning, djupandning och av att patienten rör sig. Dålig matlust, illamående och sömnsvårigheter är vanligt förekommande samt en tilltagande feber (37,5 38,5 grader). Kräkning, diarré men även förstoppning kan förekomma. Akut appendicit kan ha ett lindrigt förlopp och spontanläka

12 Klassiska symptom på akut appendicit Smärtan debuterar i övre delen av buken ovan naveln och är ofta relativt plötsligt påkommande Efter några timmar förflyttar sig smärtan vanligen till höger fossa iliaca, så kallad smärtvandring Smärtan tilltar efter hand och intensifieras av hosta, nysning, djupandning och av att patienten rör sig Dålig matlust, illamående och sömnsvårigheter är vanligt förekommande Kräkning, diarré men även förstoppning kan förekomma Tilltagande feber (37,5 38,5 grader) Differentialdiagnoser Hos de cirka 10 procent som vid operation ej har akut appendicit ser man vanligen en annan orsak till buksmärtorna. Som exempel på sådana differentialdiagnoser kan nämnas: körtelbuk (lymfadenitis mesenterica), rupturerad ovarialcysta, salpingit, terminal ileit, divertikulit, Meckels divertikulit, endometrios, cekal- eller appendixtumör. Andra orsaker som ej kan ses under operationen kan vara: hydronefros, urinvägsinfektion,

13 bukmuskelhematom, gastroenterit eller herpes zoster. Om ingen differentialdiagnos hittas vid operation/laparoskopi blir diagnosen buksmärtor UNS, dvs oklar orsak, vilket vanligen är ett godartat tillstånd hos en ung individ men kan vara anledning att utreda hos en äldre person för att utesluta en malignitet

14 Diagnostik När patienten kommer in till sjukhuset är det väsentligt att på ett enkelt sätt informera om vad som planeras och vilka procedurer som kommer att ske. Dokumentation görs i vårdplan. Klinisk undersökning Klinisk undersökning är tillsammans med sjukhistoria den viktigaste vägledningen för att ställa rätt diagnos. När det gäller patientens allmäntillstånd ser patienten ofta sjuk ut, cirkumoral blekhet ses ibland, rodnade kinder, matthet i ögonen. Anhöriga ser ofta skillnaden. Det kliniska förloppet måste följas med upprepad bukpalpation för att avslöja tilltagande ömhet i buken. Detta kräver stor klinisk erfarenhet av undersökaren. Typiskt är: distinkt ömhet med tilltagande muskelförsvar över McBurneys punkt (MB) i höger fossa iliaca, både vid perkussion och ytlig/djup palpation, ofrivilligt spänd bukmuskulatur vid peritonitretning, indirekt släpp-ömhet. (Vid tryck med handen i vänster fossa iliaca, som man därefter snabbt släpper, framkallas ofta smärta i höger fossa iliaca). Många patienter får ont när de ligger på rygg och man lyfter höger ben i sträckt läge. Smärtan accentueras vid olika kroppsrörelser, till exempel när patienten går eller hoppar. Appendix position påverkar palpationsfyndet och symptomatologin. Vid retrocekalt belägen appendix eller position i lilla bäckenet förekommer sällan smärtvandring eller distinkt ömhet över MB. Appendix kan ligga högt, strax under levern vilket ej ger ömhet över MB utan högre upp under höger

15 revbensbåge. Likaså kan en höggravid kvinna ha appendix förskjuten lateralt och uppåt vilket försvårar palpationsfyndet. Vid rektalpalpation kan man finna ömhet uppåt höger vid akut appendicit men ofta saknas detta tecken (2). Undersökningen ska alltid utföras, med undantag av små barn, för att utesluta andra differentialdiagnoser. Se flödesschema Akut appendicit från akuten sida 16. Laboratorieprover Blodundersökning Monitorering av laboratorieprover innebär att man följer vita blodkroppar (LPK) som vanligen är förhöjda till mer än 9,0 x 10 miljarder/l (leukocytos) men sjunker ofta senare i förloppet. CRP över 10 mg/l kan tala för akut appendicit, men patienter med kort anamnes (< 12 timmar) har ibland ej hunnit utveckla CRP-stegring. Upprepa därför provet eftersom CRP stiger under inflammationsförloppet. Är CRP mer än 100 bör man misstänka perforerad appendicit. LPK stegring kommer tidigare än CRP stegringen (3, 4). Urinundersökning Urinsediment ska tas och ibland noteras erytrocyter och leukocyter, men undersökningen är vanligen normal och är viktig för att utesluta differentialdiagnoser som urinvägsinfektion, njurbäckeninflammation eller njurstensanfall. Gynekologisk undersökning Gynekologisk konsultation bör utföras på fertila kvinnor om gynekologisk åkomma ej kan uteslutas. Därvid användes även transvaginalt ultraljud som hjälpmedel. Vanliga differentialdiagnoser är rupturerad ovarialcysta och akut salpingit

16 Radiologisk diagnostik Förbättrad radiologisk diagnostik med ultraljud (UL) och datortomografi (DT) har ökat träffsäkerheten för rätt diagnos vid akut appendicit de senaste 15 åren. Ultraljud väljs i första hand hos vuxna om symptombilden är oklar. Fördelen är att man inte utsätter patienten för radioaktiv strålning, men resultatet av undersökningen är beroende av undersökarens vana. Vid övervikt (BMI >25) försvåras diagnostiken med UL. Kan appendix ej visualiseras utesluter detta ej appendicit. Om diametern på appendix är mindre än 6 mm är den frisk. Sensitiviteten för ultraljud buk är 0,70-0,80 och specificiteten 0,89 med BMI < 25 (5, 6) (Bild 2). Meteorism i buken och bukfetma försvårar UL-undersökningen och då är DT- buk med intravenös kontrast ett bra alternativ. Sensitiviteten för DT buk är 0,82 och specificiteten 0,97 för alla patienter oavsett BMI (5). Hos äldre patienter bör man vara mer frikostig med DT buk eftersom man även kan se t.ex. divertikulit och maligniteter. DT buk med kontrast är en tillförlitlig metod som kan påvisa en normal eller sjuk appendix (Bild 3). Hos barn (0-15 år) väljs alltid ultraljud i första hand, oavsett BMI då sambandet mellan detta värde och diagnostiska svårigheter inte är lika självklart hos barn. Ultraljud har hos barn en sensitivitet 0,80 0,86 och specificitet 0,94 0,95 (7). Om ultraljudundersökningen är inkonklusiv pga meteorism eller dylikt, alternativt inte påvisar appendix, men patienten har en klinisk bild som inger stark misstanke på appendicit, bör utredningen kompletteras med DT. Denna bör utföras endast med intravenös kontrast (2 ml/kg kroppsvikt, maximalt 100 ml), medan kontrast per os eller per rektum vanligen inte behövs (8-11). För närvarande föredrar de flesta radiologer att inkludera hela buken i undersökningsfältet, även om fältet sannolikt kan begränsas till att omfatta endast nedre delen av buken hos de flesta barn. Stråldosen bör hållas så låg som möjligt, exponeringsparametrar anpassade för vuxendiagnostik bör ej använ

17 das rutinmässigt (12). DT utförd på detta sätt hos barn har sensitivitet 0,90 och specificitet 0,94 (8). Kombinationen UL + efterföljande DT har sensitivitet 0,99 och specificitet 0,89 (7). För diagnosen appendicit med såväl UL som DT gäller appendix diameter > 6 mm, även hos barn. Kliniskt förlopp och handläggning Med ledning av ovanstående symptom och undersökningsfynd fattar läkaren på akuten beslut om inläggning på vårdavdelning eller inte. Vid inläggning ska patienten vara fastande och dropp ordineras till nästkommande morgon. Tydliga instruktioner om fortsatta kontroller ges vid inläggningen när det gäller bukpalpation samt ny kontroll av CRP och LPK, t.ex. om 4 timmar. Temperaturkurvan ska följas och dokumenteras. Subfebrilitet till stigande feber ses under det progredierande inflammationsförloppet. För att kunna fatta beslut om operation eller fortsatt observation räcker det i majoriteten av fallen med de sammantagna fynden av sjukhistoria, upprepad bukpalpation, temperatur och utveckling av laboratorieprover (CRP, LPK)

18 Flödesschema Akut appendicit från akuten Buksmärta, misstanke om appendicit Sjukhistoria, klinisk undersökning (bukstatus), lab. (CRP, LPK), temp., gynekologisk undersökning Oklar diagnos, mjuk buk Stor sannolikhet för appendicit Observation Appendektomi Ompalpation, nya prover, temp. UL (alltid hos barn) och/eller DT vid behov Förbättrad Oklart fall med bukstatus Frisk Laparoskopi (främst fertila kvinnor)

19 Behandling Patienten bör informeras om de olika operationsmetoder som används och om det finns möjlighet att välja metod. Öppen operation Öppen appendektomi är standardingreppet, när den kliniska bilden, med eller utan den preoperativa diagnosen med UL eller DT starkt talar för appendicit. Vid fynd av frisk appendix ska den alltid tas bort vid öppen operationsteknik. Appendektomi av frisk appendix ``en passant vid annat bukingrepp eller à froid efter tidigare utläkt appendicit är ingen operationsindikation och ska ej utföras. Gravida med appendicit Gravida med appendicit behandlas som övriga, d.v.s. med appendektomi. I sista trimestern är laparoskopi kontraindicerat och öppen appendektomi utföres. Före vecka 20 kan laparoskopi och laparoskopisk appendektomi utföras. Öppen appendektomi operationsteknik Buken öppnas via ett litet växelsnitt i höger fossa iliaca (13) (bild 4, 5). Appendix avligeras vid basen, gärna med suturligatur. Invagination med tobakspungssutur och z-plastik bör ej göras i rutinfallet (14)

20 Ileocekalresektion bör i möjligaste mån undvikas och behövs ytterst sällan. Det gäller främst vid svår inflammation vid basen av appendix eller manifest ileus pga svår inflammation i hela området i och runt caecum. Om väggen vid appendixbasen har tveksam viabilitet eller man är rädd för perforation kan man i något enstaka fall använda suturmaskin och dela av distala cekum på tvären istället för ileocekalresektion (under samtidig kontroll av ileocekalvalveln). Laparoskopi och laparoskopisk appendektomi Den laparoskopiska metoden är överlägsen när det gäller att få överblick i bukhålan för att kunna klarlägga differentialdiagnoser, inte minst gynekologiska tillstånd. Några kliniker i landet utför laparoskopisk appendektomi som standardmetod. Det är ingen signifikant skillnad i behandlingsresultaten när det gäller öppen eller laparoskopisk appendektomi (15). Vid klinisk misstanke om appendicit bör operationen inledas med laparoskopisk teknik (laparoskopi) främst hos fertila kvinnor, men även i andra fall där diagnosen är oklar. Misstanke om perforerad appendicit är ingen kontraindikation för laparoskopisk operation. Om appendix befinnes vara frisk kvarlämnas den, men vid tvesamhet bör den avlägsnas. Laparoskopisk appendektomi operationsteknik Den första porten bör introduceras med öppen teknik. Via ett subumbilikalt snitt öppnas fascia och peritoneum under ögats kontroll. En 11 mm trubbig troakar införes och bukhålan insuffleras med koldioxid till ett tryck av 12 mm Hg

21 Kamera med 30 graders optik införes och bukhålan inspekteras översiktligt. Om appendix befinnes vara frisk skall hela bukhålan noggrant inspekteras för att försöka klarlägga diagnosen. Vid appendicit (Bild 6) sättes två arbetsportar (5 resp mm), en suprapubiskt och en i vänster fossa. Mesoappendix delas med hook och diatermi. När appendixbasen är helt fripreparerad förslutes densamma med två loop-ligaturer. En tredje loop-ligatur sättes några mm distalt därom varefter appendix avklippes mellan loop nr två och tre. Om appendix ej är alltför svullen kan den ofta dras in i den största porten. Om detta ej går eller om appendix är perforerad skall den läggas i plastpåse och tas ut via det största porthålet (16,17). En alternativ metod är att dela såväl mesoappendix som basen av appendix med endoskopisk stapler (Endo-GIA). Med trubbig dissektion görs först en lucka i mesoappendix nära basen. I normalfallet delas först mesoappendix därefter appendixbasen. En fördel med denna metod är att en svårtillgänglig appendix kan lösas i retrograd riktning dvs man staplar först av basen och delar därefter mesoappendix med hook eller stapler. En annan möjlighet med denna metod är att stapla av en del av cekalpolen om appendixbasen är så kraftigt inflammerad att den inte lämpar sig för loop-förslutning. Vid perforerad appendicit med fritt pus i bukhålan bör man göra en noggrann rensugning för att minska risken för postoperativ djup infektion. För att se operationstekniken, titta in på MIK s hemsida och länka vidare till Örebro s videobibliotek (adress

22 Antibiotika Vid icke perforerad appendicit är antibiotikabehandling ett alternativ för patienter som ej kan sövas på grund av kontraindikation för narkos (t ex akut hjärtinfarkt, grav obesitas eller annan allvarlig sjukdom). Behandlingen innebär viss risk för återfall av samma storlek som risken för komplikation vid operation. Vid behandling ska både ett medel mot aeroba mikroorganismer (t.ex. cefuroxim) och ett medel mot anaeroba mikroorganismer (t.ex. metronidazol) användas. Antibiotikaprofylax och behandling Antibiotikaprofylax är omdiskuterat, men kan troligen minska infektionsfrekvensen postoperativt. Läkemedelsverket rekommenderar en engångsdos antibiotika mot anaeroba bakterier preoperativt som engångsdos, till exempel metronidazol. Vid flegmonös appendicit rekommenderas även tillägg av medel mot aeroba mikroorganismer peroperativt, till exempel cefuroxim. Vid gangrenös appendicit rekommenderas minst 24 timmars behandling med kombinationen metronidazol och cefuroxim. (Bild 7) Vid perforerad appendicit ges intravenös antibiotikabehandling som byts till peroral behandling så snart patienten kan försörja sig per os. Total behandlingstid bör vara minst 7 dagar. Behandlingstiden styrs av det kliniska förloppet. (Bild 8)

23 Antibiotikatabell Profylax Flegmonös appendicit Gangrenös appendicit: Perforerad appendicit: Intraabdominell abscess Subcutan abscess: engångsdos metronidazol till alla pre-/peroperativt tillägg engångsdos cefuroxim iv peroperativt minst 24 timmars iv behandling med metronidazol / cefuroxim intravenös behandling med metronidazol / cefuroxim, när patienten tolererar po behandling ges metronidazol / ciprofloxacin, total behandlingstid minst 7 dagar (cekum, Douglas): som vid behandling av perforerad appendicit, + ev. kirurgisk dränering kirurgisk dränering (ta bort suturer), om avsaknad av flegmone: inget antibiotika Om flegmone finns: behandla som vid perforerad appendicit Abdominell sepsis, med hotande septisk shock imipenem intravenöst + aminoglykosid intravenöst Smärtbehandling och postoperativ vård Efter läkarundersökning på akutmottagningen kan smärtstillande ges (t.ex. opioid). Likaså ges smärtlindring, när man beslutat om operation. Se flödesschema smärtlindring sid 23. I utvalda fall kan man även smärtlindra före läkarundersökningen. Vanligtvis planeras nästa bukpalpation om 4 timmar eller tidigare vid försämring. Man bör ej ge smärtlindring, innan kirurgen åter palperat buken

24 Effekten av smärtbehandlingen utvärderas och dokumenteras genom smärtskattning med visuell analogskala (VAS). Behandlingsmål är lägre än 4 på den 10-gradiga VAS-skalan. Patienten informeras om hur effekten av smärtbehandlingen ska mätas och vilka effekter som kan märkas. Patientens kunskap om sårvård bedöms. Eventuellt kan undervisning behövas om hur såret skall skötas. Dokumentation om detta görs i patientens journal. Några timmar efter uppvaknandet ur narkosen får patienten dricka och därefter fritt intaga flytande och fast mat. Smärtstillande tabletter i fulldos insättes då snarast för att patienten ska kunna mobiliseras (paracetamol och tramadol eller dextropropoxifen). Ett dygn efter operation avlägsnas sårförbandet. Patienten kan duscha redan ett dygn efter operationen. De flesta patienter med okomplicerad appendicit kan skrivas ut inom 1 dygn efter operationen, medan patienter med perforerad appendicit som regel behöver vårdas 2-4 dagar postoperativt (Bild 9)

25 Flödesschema Smärtlindring Efter läkarundersökning på akuten, opiod vid behov Observation Beslut om operation, ge opioid Förnyad bukundersökning före smärtlindring Postoperativt: Paracetamol, tramadol, eller dextropropoxifen för att underlätta mobilisering Frisk Vid postoperativa komplikationer och svår smärta: ge opioider

26 Komplicerad akut appendicit Perforerad appendicit Perforerad appendicit konstateras av kirurgen vid operation när det finns fritt pus i bukhålan. Ibland upptäcks perforation först i PAD. Frekvensen perforerad appendicit är procent. Hos små barn och äldre patienter är perforationsfrekvensen betydligt högre än för övriga patienter. Behandlas med antibiotika under minst 7 dagar. Appendicitabscess Appendicitabcess diagnosticeras som palpabel svullnad i höger fossa iliaca hos en patient som söker sent, ofta en vecka, efter symptomdebuten. Diagnosen verifieras med ultraljud eller datortomografi. Appendicitabscess behandlas med antibiotika i minst 10 dagar och i utvalda fall med ultraljudsledd punktion och inläggande av pig-taildränage (plastslang) i abscesshålan. Observera att en tydlig abscesshåla ska föreligga. Dränageslangen inlägges på röntgenavdelningen. Dränaget får kvarligga några dagar och genomspolas med koksaltlösning flera gånger dagligen. Tarmperforation vid slanginläggning är en kalkylerad risk som skall vägas mot operationstraumat vid öppen dränering som tidigare var rutinmetod. Bakterieodling skall alltid göras. Douglasabscess Douglasabscess kan förekomma primärt hos patienter som söker sent efter symptomdebut, ofta först efter någon vecka. Diagnosen ställs med rektalpalpation och datortomografi buk

27 Tillståndet behandlas med punktion och dränering av abscess med specialinstrument via rektum. För att säkra dränaget kan en grov Foley-kateter inläggas med ballong uppblåst i abcesshålan. Katetern kan/ska sedan spolas flera gånger dagligen. Katetern kan dras efter några dagar när det inte längre rinner pus. Ingreppet utföres på operationsavdelningen med patienten i narkos liggande på rygg och i benstöd. Antibiotikabehandling ges i minst 10 dagar. Sepsis Abdominell sepsis till följd av generell peritonit på grund av perforation och fekalt läckage i fri bukhåla ses någon enstaka gång hos äldre och nergångna patienter som söker sent i sjukdomsförloppet. Det är ett svårt tillstånd som kan kräva kirurgi och vård på IVA

28 Komplikationer postoperativt Intraabdominell abscess Upp till en vecka postoperativt efter appendectomi kan patienten söka för både intraabdominell abscess i området för cekum eller i Fossa Douglasi (Douglas-abscess). Incidensen för intraabdominell abscess är ett par procent. Är abscessen avgränsad utan större mängd vätska/pus och patienten mår bra räcker det ofta med enbart antibiotikabehandling, men vanligen blir det aktuellt med pig-taildränage eller dränering av var via rektum. Sårinfektion Subkutan sårinfektion, brukar uppträda inom en vecka efter operation. Incidensen är cirka 4 procent. Behandlas med suturtagning i hud och dränering av abscess. Ileus Tidig mekanisk eller paralytisk ileus postoperativt inträffar i cirka 3 procent av fallen, vanligen efter perforerade appendiciter med lokal peritonit och flegmone runt cekum. Paralytisk ileus brukar lösa sig spontant, mekanisk ileus med totalstopp måste åtgärdas genom operation. Blödning Postoperativ blödning är sällsynt men förekommer hos cirka 1 procent av patienterna. Ibland orsakar blödningen ileus, särskilt om det är en större blödning vid cekumområdet. Då kan en reoperation bli aktuell. Mindre lokal post-operativ blödning subcutant eller intraabdominellt som avstannar spontant och som ej påverkar gastrointestinalkanalens funktion behandlas konservativt

29 Patologisk Anatomisk Diagnos (PAD) Histopatologisk undersökning av appendix är standard på många kirurgkliniker. Av kostnadsskäl är det dock på vissa kliniker rutin att klippa upp appendix och noggrant undersöka slemhinnan och endast skicka för PAD om det finns tumörmisstanke eller tveksamhet om diagnosen. På andra kliniker skickas appendix för PAD om den ser sjuk ut medan de till synes normala preparaten kastas (Bild 10). Kirurgens bedömning av om appendix är frisk eller sjuk har dock visat sig vara otillräcklig. En uppföljning av alla appendektomier på S:t Görans sjukhus visar att kirurgen i cirka 4procent av fallen bedömt appendix som sjuk medan PAD visat normal appendix. I en studie har man visat att även det motsatta förhållandet gäller. I cirka en fjärdedel av de fall där kirurgen bedömde appendix vara normal visade PAD akut inflammation (18). I en annan studie fann man oväntat att uppklippning av appendix ledde till att fler friska appendices missbedömdes som inflammerade (19). Vid akut appendicit finns en rad olika histologiska förändringar, från den tidiga inflammationen i mukosan, som torde vara svår att upptäcka makroskopiskt, till den transmurala inflammationen med dilatation av lumen och slutligen gangrän med perforation. Vid histopatologisk undersökning av appendix får man oväntade diagnoser i ungefär 2 procent av fallen och en inte obetydlig del av dessa är neoplasier. Benigna tumörer (polyper, adenom, cystadenom, m.m) utgör cirka 0,2 procent. Carcinoider, som förekommer i cirka 0,5 procent, är helt dominerande bland de maligna tumörerna, därnäst kommer mucinöst cystadenocarcinom och adenocarcinom. Vid den makroskopiska bedömningen kan man även missa andra ovanliga men kliniskt relevanta tillstånd t ex tuberkulos, olika svampinfektioner och olika parasitsjukdomar

30 PAD måste anses vara gold standard för diagnosen akut appendicit oberoende av kirurgens makroskopiska bedömning (Bild 10). En säker slutdiagnos är en förutsättning för att få ett tillförlitligt mått på andelen negativa (friska) appendektomier, den kanske viktigaste kvalitetsindikatorn. Appendix bör därför alltid skickas för PAD inte minst för att få jämförbara resultat mellan sjukhusen

31 Uppföljning Vid okomplicerad appendicit är återbesök inte nödvändigt. Det räcker om patienten vid utskrivningen får en skriftlig information om sjukdomen och vad man ska tänka på. Endast vanliga värktabletter utskrives, t ex paracetamol och tramadol alternativt dextropropoxifen. Suturer tas hos distriktsköterskan inom dagar postoperativt. Sjukskrivning 1-2 veckor räcker för de allra flesta. Vid komplicerad appendicit kan patienten behöva längre sjukskrivningstid. Patienter som behandlas konservativt för akut appendicit bör följas upp med coloskopi eller colonröntgen inklusive rektoskopi för att utesluta cekaltumör eller appendixcancer (20). Detta gäller framför allt patienter över 40 år. Vid behov utföres UL eller DT buk. Undersökningen utföres cirka 1-2 månader efter vårdtillfället. Idag anses det ej nödvändigt att avlägsna appendix a froid om patienten ej har efterföljande besvär, dvs kronisk appendicit eller recidiv, efter konservativt behandlad appendicit eller utläkt appendicitabcess. Risken för en operationsrelaterad komplikation är mycket större än risken att få recidiverande appendicit. Prognos och behandlingsresultat Behandlingsresultaten är goda och majoriteten av patienterna skrivs ut friska utan komplikationer. En fjärdedel av patienterna har perforerad appendicit och det är främst hos dem som komplikationer ses, vilket också innebär något förlängda vårdtider. Cirka 10 procent av patienterna visar sig ha frisk appendix vid operationen, men som regel finner man någon annan bukåkomma istället

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng HT-06 A Kirurgifrågor, 25 poäng A1 En 60-årig man, som är gallopererad för 15 år sedan, söker en eftermiddag p g a buksmärtor på akutmottagningen, där du är primärjour på kirurgen. Patienten har känt sig

Läs mer

APPENDICIT. Emma Bartfai Jenny Linvik Joakim Isendahl 14/2-14

APPENDICIT. Emma Bartfai Jenny Linvik Joakim Isendahl 14/2-14 APPENDICIT Emma Bartfai Jenny Linvik Joakim Isendahl 14/2-14 APPENDIX VERMIFORMIS Bihang som utgår från cekum som är första delen av colon ascendens, där ileum tömmer sig i colon. Histologiskt lik övriga

Läs mer

Sylvie Kaiser Överläkare, med dr. Barnröntgen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Sylvie Kaiser Överläkare, med dr. Barnröntgen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Sylvie Kaiser Överläkare, med dr Barnröntgen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Ont i magen? Dominerande diagnoser vid akuta buksymptom hos förskolebarn resp skolbarn

Läs mer

Del 3_ 8 sidor_15 poäng

Del 3_ 8 sidor_15 poäng _ 8 sidor_15 poäng 52-årig kvinna, tidigare väsentligen frisk, har kommit in till Akuten. Avgående jour tog primärt hand om henne och hann ta blodprover på patienten och bl a finns ett högt CRP (150).

Läs mer

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats.

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Vad var det som gjorde ont i buken? Hur såg blindtarmen ut? Behöver jag äta antibiotika efter operationen?

Läs mer

1.1 Vilken anamnestisk uppgift bör Du komplettera? Hur vill Du undersöka henne? (2p)

1.1 Vilken anamnestisk uppgift bör Du komplettera? Hur vill Du undersöka henne? (2p) En 22-årig kvinna söker akutmottagningen en lördag vid lunchtid pga långvariga buksmärtor som successivt förvärrats. Hon berättar att besvären började efter en semesterresa till Turkiet för cirka 6 månader

Läs mer

Datortomografi eller ultraljud vid frågeställningen akut appendicit

Datortomografi eller ultraljud vid frågeställningen akut appendicit Örebro Universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Röntgensjuksköterskeprogrammet, 180 hp Medicin C, Examensarbete, 15 hp Vårterminen 2012 Datortomografi eller ultraljud vid frågeställningen

Läs mer

Kirurgiska bukinfektioner Fredrik Hjern

Kirurgiska bukinfektioner Fredrik Hjern Kirurgiska bukinfektioner Fredrik Hjern Sammanfattning Infektion i bukhålan uppstår oftast genom perforation av gastrointestinalkanalen. Noggrann diagnostik för att kartlägga var perforationen uppstått

Läs mer

Akut buk T Ann Langerth Spec. kirurgi Lever-Pankreas sektionen UAS

Akut buk T Ann Langerth Spec. kirurgi Lever-Pankreas sektionen UAS T6 2015 Ann Langerth Spec. kirurgi Lever-Pankreas sektionen UAS Patientfall 1 43-årig man med hypertoni och övervikt Buksmärtor Puls 80, bt 150/85, temp 38 Definition på akuta buksmärtor: akut uppkomna

Läs mer

Kirurgiska bukinfektioner Fredrik Hjern

Kirurgiska bukinfektioner Fredrik Hjern Kirurgiska bukinfektioner Fredrik Hjern Sammanfattning Infektion uppstår i bukhålan oftast genom perforation av gastrointestinalkanalen. Noggrann diagnostik för att kartlägga var perforationen uppstått

Läs mer

Buksmärta hos barn. RETTS Nordic Meeting 16 oktober 2014. Peter Adrian, specialist i barnkirurgi Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Göteborg

Buksmärta hos barn. RETTS Nordic Meeting 16 oktober 2014. Peter Adrian, specialist i barnkirurgi Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Göteborg Buksmärta hos barn RETTS Nordic Meeting 16 oktober 2014 Peter Adrian, specialist i barnkirurgi Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Göteborg Barnakuten i Göteborg 45 000 besök/år 4 000 på grund av

Läs mer

Ershad Navaei Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge

Ershad Navaei Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge Datortomografi kontra ultraljud i diagnostik av akut divertikulit En review studie i metodernas noggrannhet Ershad Navaei Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge ershad.navaei@karolinska.se Bakgrund

Läs mer

Gallblåsa. Magsäcken. Djupa gallgången med stenar. Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation

Gallblåsa. Magsäcken. Djupa gallgången med stenar. Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation Gallblåsa Magsäcken Djupa gallgången med stenar Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation 1(9) Patientinformation inför gallstensoperation med titthålsteknik då

Läs mer

Gallstenssjukdomen. Britt-Marie Karlson, kir klin UAS

Gallstenssjukdomen. Britt-Marie Karlson, kir klin UAS Gallstenssjukdomen Britt-Marie Karlson, kir klin UAS 2002-02-08 Gallstenssjukdomen naturalhistoria operationsindikationer laparoskopisk / öppen operation ERCP NATURALFÖRLOPP Incidens > 60 år kvinnor 25%

Läs mer

Bakjoursskolan. 2009 Kir klin UMAS

Bakjoursskolan. 2009 Kir klin UMAS Inklämda bråck Bakjoursskolan 2009 Kir klin UMAS Typer av bråck Ljumskbråck inguinala femorala Ärrbråck Navelbråck Epigastrikabråck Obturatoriusbråck Övriga bråck Definitioner inklämning Icke reponibelt

Läs mer

Del 4. 9 sidor 17 poäng

Del 4. 9 sidor 17 poäng 9 sidor 17 poäng En 35-årig kvinna söker akut pga hög feber sedan ett dygn tillbaka. Hon mår egentligen inte dåligt och har kunnat äta hela tiden. Har dock fått mera ont till vänster i buken nertill. Vid

Läs mer

Anamnes 2013-09-01. Att överväga olika diagnoser. Akut ont i magen. Smärtanames. Anamnes. Buksmärta

Anamnes 2013-09-01. Att överväga olika diagnoser. Akut ont i magen. Smärtanames. Anamnes. Buksmärta Akut ont i magen EVA I PERSSON Att överväga olika diagnoser Anamnes Status Undersökningar Medicinering Tidigare sjukdomar Operationer Ålder Kön Smärtanalys Anamnes Smärtanames Smärtdebut när och hur Karaktär

Läs mer

2013-09-03. Akut ont i magen. Smärta. Att överväga olika diagnoser. Ångest Rädsla-skräckslagen Hjälplöshet Förstärker smärtupplevelsen

2013-09-03. Akut ont i magen. Smärta. Att överväga olika diagnoser. Ångest Rädsla-skräckslagen Hjälplöshet Förstärker smärtupplevelsen Akut ont i magen EVA I PERSSON Smärta Ångest Rädsla-skräckslagen Hjälplöshet Förstärker smärtupplevelsen Lyssna på patientens berättelse och fråga hur patienten själv har förstått sitt tillstånd Att överväga

Läs mer

CRP och procalcitonin: Variation vid okomplicerad elektiv sectio

CRP och procalcitonin: Variation vid okomplicerad elektiv sectio CRP och procalcitonin: Variation vid okomplicerad elektiv sectio Vetenskapligt arbete under ST tjänstgöring Patrik Alm, ST läkare Kvinnokliniken, Gävle sjukhus Innehållsförteckning 1.1 Introduktion...2

Läs mer

Giltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01

Giltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01 1 (5) Vårdrutin Fotinfektioner riktlinjer för antibiotikabehandling. Godkänd av: Karin Malmqvist Divisionschef Allmänmedicin Erik Sandholm Verksamhetschef Infektionskliniken CSK Utarbetad/reviderad av:

Läs mer

2015-02-01. Symtom och tecken vid ohälsa i nedre magtarmkanalen. Appendicit. Appendicit-symptom och utredning

2015-02-01. Symtom och tecken vid ohälsa i nedre magtarmkanalen. Appendicit. Appendicit-symptom och utredning Symtom och tecken vid ohälsa i nedre magtarmkanalen EVA I PERSSON Appendicit 10-30 års ålder Långsamt isättande smärta Smärtvandring Initialt omkring naveln-mcburneys punkt Smärta Rörelse Hosta Höger fossa

Läs mer

Ärrbråck. Ärrbråck. Information inför operation av ärrbråck. Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona

Ärrbråck. Ärrbråck. Information inför operation av ärrbråck. Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona Ärrbråck Ärrbråck Information inför operation av ärrbråck Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery Utformning, PatientForum

Läs mer

Ileus Lars Börjesson

Ileus Lars Börjesson Ileus Lars Börjesson Docent/Överläkare Kirurgkliniken SU/Ö Ileus - tarmvred Tarmvred - en förenkling Passagen genom tarmen fungerar inte 1. Tarmen kontraherar sig inte ändamålsenligt - paralytisk ileus

Läs mer

Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013

Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013 Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013 Els-Marie Raupach Överläkare Bild och funktionsmedicin Skövde 130201 Som man frågar får man svar! Remissen är radiologens verktyg och styr: Prioritering

Läs mer

Appendicit - vanligast hos tonåringar

Appendicit - vanligast hos tonåringar Appendicit - vanligast hos tonåringar Incidens per 100.000 inv 400 350 300 250 200 150 100 Jönköpings län 1984-1989 n=3,029 Perforerad Icke perforerad Negativ exploration 50 0 0-5- 10-15- 20-25- 30-35-

Läs mer

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p.

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p. MEQ-fråga 2 Försättsblad Tentamen i medicin 2007-09-14 Max 10p. Tentamenskod:.. Sida 2 Du tjänstgör på medicin akutmottagningen på ett länssjukhus. Du träffar en 27 årig tidigare frisk kvinna som är civilekonom

Läs mer

Del 5_14 sidor_26 poäng

Del 5_14 sidor_26 poäng _14 sidor_26 poäng En 35-årig kvinna söker akut pga hög feber sedan ett dygn tillbaka. Hon mår egentligen inte dåligt och har kunnat äta hela tiden. Har dock fått mera ont till vänster i buken nertill.

Läs mer

Målbeskrivning KIRURGI Termin 8

Målbeskrivning KIRURGI Termin 8 Målbeskrivning KIRURGI Termin 8 1. Övergripande syfte och mål För en rad sjukdomar och trauma är kirurgisk behandling en förutsättning för bot, inte sällan i kombination med andra medicinska behandlingar.

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

www.endometriosforeningen.se

www.endometriosforeningen.se www.endometriosforeningen.se Endometrios en kvinnlig sjukdom som ofta förbises E n d o m e t r i o s. Svårt ord för en vanlig kronisk inflammatorisk sjukdom hos kvinnor. Så många som 10-15% av alla kvinnor

Läs mer

Praktiskt prov (OSCE) Kirurgkursen VT 2016 SP - Kirurgi, 11 minuter

Praktiskt prov (OSCE) Kirurgkursen VT 2016 SP - Kirurgi, 11 minuter Praktiskt prov (OSCE) Kirurgkursen VT 2016 SP - Kirurgi, 11 minuter Bemanning En kirurg till stationen En SP (standardiserad patient) Utrustning på SP Kirurgi Handskar Plastförkläde Stetoskop BT-manchett

Läs mer

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Workshop 5-6/11 2008 Läkemedelsverket Strama Christer Norman, DL Sidan 1 Diagnosfördelning primärvård 2000, 2002 och 2005

Läs mer

Del 6_6 sidor_16 poäng

Del 6_6 sidor_16 poäng _6 sidor_16 poäng En 55-årig kvinna inkommer till akutmottagningen med tilltagande buksmärtor i övre delen av buken sedan tre timmar. Hon är så pass smärtpåverkad att det är svårt att få några bra svar

Läs mer

Tentamensskrivning Pediatrik. Del I - MEQ-frågor

Tentamensskrivning Pediatrik. Del I - MEQ-frågor Tentamensskrivning 2007-10-23 Pediatrik Del I - MEQ-frågor! När skrivningen börjar tar Du det första (översta bladet) och vänder det rätt.! Fyll i Din kod högst upp.! Besvara frågan och lägg bladet i kuvertet.

Läs mer

Obesitaskirurgi. efter operationen. Ersta sjukhus en del av Ersta diakoni

Obesitaskirurgi. efter operationen. Ersta sjukhus en del av Ersta diakoni Obesitaskirurgi efter operationen Ersta sjukhus en del av Ersta diakoni Smärtlindring Värk och smärta från operationsområdet brukar kvarstå cirka en vecka för att sedan avta. Värk från axlar kan sitta

Läs mer

till dig som ska opereras för Gallsten

till dig som ska opereras för Gallsten till dig som ska opereras för Gallsten Information till dig som ska opereras för gallsten Varför bildas gallsten? Gallan bildas i levern och når via den djupa gallgången sin lagringsplats, gallblåsan,

Läs mer

PROSTATACANCER. Johan Stranne Docent/Överläkare 17/11-2015. SK-kurs Uroradiologi Prostatacancer

PROSTATACANCER. Johan Stranne Docent/Överläkare 17/11-2015. SK-kurs Uroradiologi Prostatacancer PROSTATACANCER 17/11-2015 SK-kurs Uroradiologi Disposition Bakgrund hur vanligt? hur farligt? Diagnostik vad gör vi Lokaliserad PC diagnos kurativ behandling postoperativa komplikationer Avancerad PC komplikationer

Läs mer

Behandling av rinosinuit (inflammation i näsa och bihålor)

Behandling av rinosinuit (inflammation i näsa och bihålor) Behandling av rinosinuit (inflammation i näsa och bihålor) Sammanfattning Rinosinuit är en inflammation i näsan och bihålorna. Det kan finnas flera orsaker till inflammationen till exempel infektioner

Läs mer

Införande av rutiner för hantering och dokumentation av perifer venkateter på Kirurgiska kliniken VIN

Införande av rutiner för hantering och dokumentation av perifer venkateter på Kirurgiska kliniken VIN Vrinnevisjukhuset i Norrköping, VIN Anna Bergqvist, Spec.sjuksköterska Införande av rutiner för hantering och dokumentation av perifer venkateter på Kirurgiska kliniken VIN Bakgrund Perifer venkateter,

Läs mer

Kan man misstänka avstängd pyelit tidigare? En kartläggning av handläggandet av patienter med misstänkt avstängd pyelit.

Kan man misstänka avstängd pyelit tidigare? En kartläggning av handläggandet av patienter med misstänkt avstängd pyelit. Kan man misstänka avstängd pyelit tidigare? En kartläggning av handläggandet av patienter med misstänkt avstängd pyelit. Projekt av Stina Lemoine, Läkarprogrammet, termin 11, 2005, Uppsala Universitet

Läs mer

Del 6_9 sidor_13 poäng

Del 6_9 sidor_13 poäng En 22-årig kvinna söker akut för blodiga diarréer. Hon är avmagrad och blek. Hon har varit sjuk i några veckor, kanske 1½ månad och successivt blivit sämre. Du gör en rektoskopi på akuten och finner en

Läs mer

DILALA CRF UPPFÖLJNING 12 MÅNADER

DILALA CRF UPPFÖLJNING 12 MÅNADER DILALA CRF UPPFÖLJNING 12 MÅNADER 1. Dagens datum: 2. PatientID (studiespecifikt): 3. Patient: Ålder 1 man 2 kvinna 4. Vem fyller i (namn): 5. Vem fyller i (titel): Om cancer påvisades vid den patologiska

Läs mer

Antibiotikabehandling vid vissa gynekologiska tillstånd

Antibiotikabehandling vid vissa gynekologiska tillstånd Kvinnokliniken Allmänna principer Rekommendationer avseende antibiotikaval gäller när odlingssvar ej finns tillgängligt. När positivt odlingssvar finns ges riktad antibiotikabehandling enligt resistensbestämning,

Läs mer

Navelbråck. Navelbråck. Information inför operation av navelbråck. Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona

Navelbråck. Navelbråck. Information inför operation av navelbråck. Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona Navelbråck Navelbråck Information inför operation av navelbråck Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery Utformning, PatientForum

Läs mer

Nationell satsning för. Ökad patientsäkerhet

Nationell satsning för. Ökad patientsäkerhet Nationell satsning för Ökad patientsäkerhet Förord I denna broschyr redovisas en kort sammanställning av riskreducerande åtgärder mot vanligt förekommande vårdskador i svensk hälso- och sjukvård. Åtgärderna

Läs mer

Ljumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod

Ljumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod Ljumskbråck Ljumskbråck Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery

Läs mer

MEQ gynekologi T8 VT 2001

MEQ gynekologi T8 VT 2001 MEQ gynekologi T8 VT 2001 Du arbetar som ST-läkare på en kvinnoklinik vid ett centralsjukhus i södra Sverige och har precis gått på ett kvällsjourpass. Gunilla Gunnarsson är en 26-årig kvinna som söker

Läs mer

Manual. Nationellt Kvalitetsregister för Urinblåsecancer- Cystektomikomplikationsregistrering 2014-01-01

Manual. Nationellt Kvalitetsregister för Urinblåsecancer- Cystektomikomplikationsregistrering 2014-01-01 Manual Nationellt Kvalitetsregister för Urinblåsecancer- Cystektomikomplikationsregistrering 2014-01-01 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Nationell registrering av Urinblåsecancer Cystektomikomplikationsregistrering...

Läs mer

DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2

DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2 Integrerande MEQ 2 DX2 2014-04-23 Totalt 20 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 6 sidor (inkl. detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig information

Läs mer

Information om operation av barnbråck hos flickor och pojkar Mer information: Sök http://www.usorebro.se/sv/videoarkiv/ under patientinformation

Information om operation av barnbråck hos flickor och pojkar Mer information: Sök http://www.usorebro.se/sv/videoarkiv/ under patientinformation Kirurgiska kliniken, L-G Larsson, överläkare Reviderat 2014-01-24 Information om operation av barnbråck hos flickor och pojkar Mer information: Sök http://www.usorebro.se/sv/videoarkiv/ under patientinformation

Läs mer

Bukväggsbråck. Bukväggsbråck. Information inför operation av bukväggsbråck

Bukväggsbråck. Bukväggsbråck. Information inför operation av bukväggsbråck Bukväggsbråck Bukväggsbråck Information inför operation av bukväggsbråck Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery Utformning,

Läs mer

Del 7 medicin. Totalt 7 sidor. Maxpoäng: 15p

Del 7 medicin. Totalt 7 sidor. Maxpoäng: 15p Totalt 7 sidor. Maxpoäng: 15p Erik är en 29-årig man som söker till akutmottagningen en dag när du är primärjour. Han arbetar på bank, är gift och nybliven far till en liten flicka. Under tonåren kontrollerades

Läs mer

Årsrapport Adnexkirurgi på benign indikation utförd år 2013

Årsrapport Adnexkirurgi på benign indikation utförd år 2013 Årsrapport Adnexkirurgi på benign indikation utförd år 2013 FRÅN GYNOP-REGISTRET Delregister: Adnexregistret Författare: Mathias Pålsson Delregisteransvarig adnexregistret REGISTRET UNDERSTÄLLT SFOG RAPPORTEN

Läs mer

DILALA - CRF - OPERATION

DILALA - CRF - OPERATION DILALA - CRF - OPERATION Fråga 1-15 fylls i på samtliga patienter, även de som ej blivit randomiserade 1. Operationsdatum: åå - mm - dd 2. PatientID (studiespecifikt): 3. Patientens randomiseringsnummer:

Läs mer

Det som göms i snö. Pia Teleman Kvinnokliniken SUS. SFOG-veckan 2012

Det som göms i snö. Pia Teleman Kvinnokliniken SUS. SFOG-veckan 2012 Det som göms i snö Pia Teleman Kvinnokliniken SUS SFOG-veckan 2012 Danmarks Radio 20 augusti Underlivsnet: Lægeforening kræver skrappere regler for udstyr Farligt underlivsnet: Patientforening kræver undersøgelse

Läs mer

Patientinformation rörande: Grå starr

Patientinformation rörande: Grå starr Specialitet: Godkänt datum: Patientinformation rörande: Grå starr Kort om sjukdomsförloppet Katarakt eller grå starr, innebär grumling av ögats egen lins och är en av de vanligaste orsakerna till synnedsättning

Läs mer

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sårvård Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik Utredning

Läs mer

Ljumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med titthålsmetoden

Ljumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med titthålsmetoden Ljumskbråck Ljumskbråck Information inför operation av ljumskbråck med titthålsmetoden Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery

Läs mer

Information om Bråck på stora kroppspulsådern

Information om Bråck på stora kroppspulsådern Information om Bråck på stora kroppspulsådern Society of Interventional Radiology, www.sirweb.org Vad är ett pulsåderbråck och varför måste det behandlas? Pulsåderbråck (aortaaneurysm) är en vidgning av

Läs mer

Sonograf EN KARRIÄRMÖJLIGHET FÖR RÖNTGENSJUKSKÖTERSKAN. Karin Asplund Sonograf Maria Zetterman Sonograf

Sonograf EN KARRIÄRMÖJLIGHET FÖR RÖNTGENSJUKSKÖTERSKAN. Karin Asplund Sonograf Maria Zetterman Sonograf Sonograf EN KARRIÄRMÖJLIGHET FÖR RÖNTGENSJUKSKÖTERSKAN Karin Asplund Sonograf Maria Zetterman Sonograf Utbildning till sonograf Uppdragsutbildning vid Karolinska Institutet Vidareutbildning i medicinskt

Läs mer

1.1 Vilka differentialdiagnoser bör du tänka på? (1p) 1.2 Din tidiga hypotes är att detta är en ulcerös colit. Vilka prover vill du ta?

1.1 Vilka differentialdiagnoser bör du tänka på? (1p) 1.2 Din tidiga hypotes är att detta är en ulcerös colit. Vilka prover vill du ta? En 22-årig kvinna kommer in till akuten med frekventa blodiga diarréer och påverkat allmäntillstånd. Hon har varit sjuk i några veckor, kanske 1½ månad och successivt blivit sämre. Du gör en rektoskopi

Läs mer

Del 8_ 9 sidor_17 poäng

Del 8_ 9 sidor_17 poäng Du träffar 45 årig man med svåra epigastriella smärtor sedan 1,5 dag. Smärtorna strålar ut mot ryggen bilateralt, han mår illa och har kräks flera gånger. Han har haft återkomande smärtattacker under höger

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet

Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet ST-läkare Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna margret.sturludottir@karolinska.se Röntgenveckan

Läs mer

Endometrios. Ann-Kristin Örnö MD, PhD Department of Obstetrics and Gynecology, Clinical Sciences, Lund University, Lund, Sweden

Endometrios. Ann-Kristin Örnö MD, PhD Department of Obstetrics and Gynecology, Clinical Sciences, Lund University, Lund, Sweden Endometrios Ann-Kristin Örnö MD, PhD Department of Obstetrics and Gynecology, Clinical Sciences, Lund University, Lund, Sweden Endometrium utanför uterus. Lokalisation; främst i lilla bäckenet nära uterus

Läs mer

Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral.

Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral. Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral. En retrospektiv studie av patientjournaler. Författare: Dr. Jose Hastie, ST-läkare i allmänmedicin Jakobsbergs vårdcentral, Järfälla

Läs mer

3.1. Skriv remiss för buköversikt och ange vilken frågeställning du har och när du vill ha undersökningen.

3.1. Skriv remiss för buköversikt och ange vilken frågeställning du har och när du vill ha undersökningen. Erik är en 29-årig man som söker till akutmottagningen en dag när du är primärjour. Han arbetar på bank, är gift och nybliven far till en liten flicka. Under tonåren kontrollerades han några gånger för

Läs mer

Infektioner inom gynekologi Mats Bergström

Infektioner inom gynekologi Mats Bergström Infektioner inom gynekologi Mats Bergström Postoperativ sårinfektion efter laparotomi De flesta postoperativa bukväggsinfektioner orsakas av Staphylococcus aureus och uppträder tre till fyra dygn postoperativt,

Läs mer

Kirurgiska Bukinfektioner

Kirurgiska Bukinfektioner Kirurgiska Bukinfektioner Infektionsläkarföreningens Efterutbildningsdagar 2011 OBS. Denna version av presentationen som på begäran läggs ut på hemsidan är i avsaknad av en samtidig föreläsning med förklaringar,

Läs mer

Del 4_5 sidor_13 poäng

Del 4_5 sidor_13 poäng Del 4_5 sidor_13 poäng Linda är 23 år. Hon söker dig på vårdcentralen pga magbesvär. Linda arbetar som försäljare på Guldfynd. Hon feströker och tar p-piller. Ibland ibuprofen mot mensvärk. Hon är för

Läs mer

Patientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som ej har erhållit strålbehandling

Patientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som ej har erhållit strålbehandling Patientinformation Bröstrekonstruktion Information till dig som ej har erhållit strålbehandling Information för dig som ej erhållit strålbehandling Den här informationen vänder sig till Dig som funderar

Läs mer

Examination efter läkares allmäntjänstgöring - Skriftligt prov. den 15 november 2013 tid 9.00 14.00

Examination efter läkares allmäntjänstgöring - Skriftligt prov. den 15 november 2013 tid 9.00 14.00 Examination efter läkares allmäntjänstgöring - Skriftligt prov den 15 november 2013 tid 9.00 14.00 INSTRUKTION Skrivningen består av fyra fall och har totalt 80 poäng. I varje fall kommer sjukdomsbild

Läs mer

Viktigaste för oss det är du förstås INFORMATION INFÖR OPERATIONER. Innehållsförteckning

Viktigaste för oss det är du förstås INFORMATION INFÖR OPERATIONER. Innehållsförteckning INFORMATION INFÖR OPERATIONER Innehållsförteckning Information till dig som ska opereras för sjukdom i binjuren.... 2 Information till dig som ska operera ljumskbråck... 3 Information till dig som ska

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Regional riktlinje för preoperativa utredningar

Regional riktlinje för preoperativa utredningar Regional riktlinje för preoperativa utredningar Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna är fastställda

Läs mer

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4 Indikatorer Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4 1 Innehållsförteckning Generella indikatorer... 4 Indikator 1.1: Självmord i befolkningen... 4 Indikator 1.2: Överdödlighet

Läs mer

Specialrapport adnexkirurgi. Är skillnaderna i operationsteknik försvarbara?

Specialrapport adnexkirurgi. Är skillnaderna i operationsteknik försvarbara? Specialrapport adnexkirurgi Är skillnaderna i operationsteknik försvarbara? FRÅN GYNOP-REGISTRET Delregister: Adnexregistret Författare: Mathias Pålsson Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg Delregisteransvarig

Läs mer

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Matstrupsbråck Matstrupsbråck Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta

Läs mer

Rapport Markörbaserad journalgranskning

Rapport Markörbaserad journalgranskning Rapport Markörbaserad journalgranskning 201301-201306 Bakgrund Markörbaserad journalgranskning har använts i Sverige sedan 2007. Det innebär att dokumentationen från ett slumpmässigt urval av avslutade

Läs mer

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 1(12) Du är jour på akuten. Dit kommer Ingela Esitis 38 år som är född och uppvuxen i Estland. Hon hade reumatisk feber vid 15 års ålder och opererades med en mitralisklaffprotes vid 32 års ålder i Estland.

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Introkursen HT 2015. Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion

Urinvägsinfektioner. Introkursen HT 2015. Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion Urinvägsinfektioner Introkursen HT 2015 Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion Disposition 1. Epidemiologi 2. Etiologi 3. Patogenes 4. Provtagning 5. ABU 6. Nedre UVI 7. Övre UVI 8. Recidiverande

Läs mer

Studiecirkel Säker vård alla gånger

Studiecirkel Säker vård alla gånger Studiecirkel Säker vård alla gånger Område 5 och 8 Förebygga kirurgiska komplikationer och postoperativa sårinfektioner OP/ IVA,ortoped- och reumatologkliniken och kirurgkliniken, Länssjukhuset Ryhov I

Läs mer

TUR-B. Sammanfattning. Innehållsförteckning

TUR-B. Sammanfattning. Innehållsförteckning 2015-11-27 24386 1 (5) Sammanfattning Kirurgiskt ingrepp som utförs med ett särskilt instrument (resektoskop) via urinröret för att hyvla/bränna bort misstänkta tumörförändringar i urinblåsan. Innehållsförteckning

Läs mer

Patientfall akut media otit

Patientfall akut media otit Patientfall akut media otit 2014-10-09 Kalle 6 år har varit förkyld med snuva sedan tre dagar tillbaka. Igår kväll fick Kalle ont i båda öronen och tillkomst av feber. Under natten vaknade han vid ett

Läs mer

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik

Läs mer

PRIMÄR HYPERPARATHYROIDISM: RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING

PRIMÄR HYPERPARATHYROIDISM: RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING NÄTVERKSGRUPPEN I SÖDRA SJUKVÅRDSREGIONEN FÖR SJUKDOMAR I THYROIDEA, PARATHYROIDEA, BINJURAR OCH ENDOKRINA BUKTUMÖRER PRIMÄR HYPERPARATHYROIDISM: RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING Giltigt 2007-01-01-2009-12-31

Läs mer

Öron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor

Öron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor Öron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor Öronsjukdomar Akut otit Örats anatomi Hur vanligt? Akut öroninflammation hos barn c:a 300.000 fall/år Små barn drabbas mest 2 års ålder 50% 7 års ålder 80%

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

Om ditt barn får retinoblastom

Om ditt barn får retinoblastom Om ditt barn får retinoblastom 1 Den här broschyren vänder sig till dig som har ett barn som fått diagnosen retinoblastom. Du har säkert många frågor och oroar dig för hur det ska gå för ditt barn. Här

Läs mer

1.1 Vilka ytterligare anamnestiska uppgifter frågar Du efter och vilka undersökningar gör Du vid detta besök? (3p).

1.1 Vilka ytterligare anamnestiska uppgifter frågar Du efter och vilka undersökningar gör Du vid detta besök? (3p). Du arbetar som AT läkare på en husläkarmottagning och på en beställd tid kommer en 55- årig man som sedan cirka 3 månader noterat färskt blod i avföringen. Inga smärtor och avföringen annars av vanlig

Läs mer

Del 6. Totalt 7 sidor. Maxpoäng: 16p

Del 6. Totalt 7 sidor. Maxpoäng: 16p Totalt 7 sidor. Maxpoäng: 16p Ingrid Pettersson 40 år 40 årig kvinna som söker på akutmottagningen på grund av buksmärtor. I samband med en graviditet för 20 år sedan fick patienten ett misstänkt gallstensanfall

Läs mer

Medicinsk Behandling vid Missfall Med fokus på Missed Abortion och Ofostrig Graviditet. Balsam Haseeb Kvinnokliniken Gävle Sjukhus

Medicinsk Behandling vid Missfall Med fokus på Missed Abortion och Ofostrig Graviditet. Balsam Haseeb Kvinnokliniken Gävle Sjukhus Medicinsk Behandling vid Missfall Med fokus på Missed Abortion och Ofostrig Graviditet Balsam Haseeb Kvinnokliniken Gävle Sjukhus Missfall i tidig graviditet vanligt 15-20% av alla graviditeter Var fjärde

Läs mer

Del 5_14 sidor_26 poäng

Del 5_14 sidor_26 poäng Institutionen for kirurgiska vetenskaper Tentamen i Klinisk Medicin II T6 30 hp Ht11_2012-0l-13 kl 08-15 BMC:BlO Del 5_14 sidor_26 poäng En 35-årig kvinna söker akut pga hög feber sedan ett dygn tillbaka.

Läs mer

Akut Barnbuk Karl-Erik Johansson 090306

Akut Barnbuk Karl-Erik Johansson 090306 Akut Barnbuk Karl-Erik Johansson 090306 Typisk appendicit 1. Obstruktion fekalsten äppelkärna Smärta kring naveln T10 dermatom Anorexi, illamående. Ospecifik visceral smärta. 2. Ökat tryck, stas av lymfa,

Läs mer

Antibiotika behandling vid vissa obstetriska tillstånd

Antibiotika behandling vid vissa obstetriska tillstånd 1(5) Antibiotika behandling vid vissa obstetriska Rekommendationer avseende antibiotikaval gäller när odlingssvar ej finns tillgängligt. När positivt odlingssvar finns ges riktad antibiotikabehandling

Läs mer

Till dig som patient. Inför operation vid misstänkt eller konstaterad vulvacancer

Till dig som patient. Inför operation vid misstänkt eller konstaterad vulvacancer Till dig som patient Inför operation vid misstänkt eller konstaterad vulvacancer Med ett besked om misstänkt eller konstaterad cancer kommer oftast en rad olika frågor, tankar och känslor. I denna folder

Läs mer

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2015 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 55. Kardiologi, fråga 1, 7p. Infektioner,

Läs mer

Du ska genomföra en konsultation på akutmottagningen, och redogöra för troliga diagnoser och vidare handläggning.

Du ska genomföra en konsultation på akutmottagningen, och redogöra för troliga diagnoser och vidare handläggning. Praktiskt prov VT-2011 SP-kirurgi KIRURGI Standardpatient (SP) Instruktion till studenten Patienten söker akut för blodiga kräkningar Av journalbladet framgår: Status At blek Saturation 95% Temp 37,4 BT

Läs mer

Knäledsplastik. Allmänna synpunkter. Komplikationer. Symtom. Operationssår

Knäledsplastik. Allmänna synpunkter. Komplikationer. Symtom. Operationssår VÅRD- PROGRAM Knäledsplastik Dnr Version 1:11 Gäller för: Framtagen av/datum: Kirurg/ortopedkliniken Klas Hellgren,öl/Björn Albrektsson,öl/Sara Axelsson,ssk/2005-04-01 Godkänd av/datum: Henrik Jonsson/Verksamhetschef

Läs mer