Regionalt Vårdprogram

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Regionalt Vårdprogram"

Transkript

1 Medicinskt programarbete Regionalt Vårdprogram Akut appendicit Stockholms läns landsting 2007

2

3 Regionalt Vårdprogram Akut appendicit Rapporten är framtagen av Lennart Boström Johan Styrud Håkan Jorulf Bo Westman Ingemar Nilsson Johan Apelman Joakim Pålstedt Tina Granhol Magnus Jonsson Sylvie Kaiser ISBN Forum för kunskap och gemensam utveckling

4 Om det medicinska programarbetet i SLL Det medicinska programarbetet i Stockholm syftar till att vårdgivare, beställare och patienter skall mötas för att forma en god och jämlik vård för länets 1,9 miljoner invånare. Kunskapen om den goda vården skall vara gemensam, tillgänglig och genomlysbar och bilda grund för bättre beslut i vården. Arbetet drivs inom Forum, Centrum för Vårdutveckling, i samverkan med såväl sakkunnigorganisationen som leverantörerna och beställarna. Patientorganisationerna medverkar också i arbetet. Programarbetet bildar en gemensam arena för vårdens parter. De regionala vårdprogrammen ska vara till stöd för hälso- och sjukvårdspersonal i det praktiska vardagsarbetet och ett kunskapsunderlag för att utveckla och följa upp vårdens innehåll och kvalitet. Fokusrapporterna ska lyfta fram och belysa angelägna förbättringsoch utvecklingsområden. De ska också beskriva metoder och verktyg att använda i arbetet med att förbättra och utveckla hälso- och sjukvården

5 Förord Misstanke om akut appendicit är en av de vanligaste orsakerna till inläggning och observation på kirurgisk klinik. Föreliggande vårdprogram syftar till att ge adekvata vårdåtgärder till den stora patientgrupp som drabbas, samt att utgöra ett underlag för säkrare och snabbare handläggning av akuta/misstänkta appendiciter, vilket på sikt kan leda till en kostnadseffektivare vård. Ytterligare ett syfte med vårdprogrammet är att erbjuda underlag för patientinformation (t.ex. genom Vårdguiden) och för arbete i vårdkedjan. Det regionala vårdprogrammet Akut appendicit har tagits fram inom det Medicinska programarbetet och har godkänts av Collegium Chirurgicum i Stockholm, där samtliga verksamhetschefer i kirurgi inom SLL ingår. Ordförande för arbetsgruppen har varit Lennart Boström, överläkare, docent, kirurgiska kliniken, Södersjukhuset. Stockholm i maj 2007 Göran Stiernstedt tf Landstingsdirektör Christina Torstensson tf Hälso- och sjukvårdsdirektör - 3 -

6 - 4 -

7 Innehåll Om det medicinska programarbetet i SLL...2 Förord...3 Innehåll...5 Inledning...7 Syfte...7 Uppdraget...7 Arbetsgrupp...8 Uppdatering av vårdprogrammet...8 Definition...8 Epidemiologi...9 Symtom och sjukhistoria...9 Differentialdiagnoser...10 Diagnostik...12 Klinisk undersökning...12 Laboratorieprover...13 Flödesschema Akut appendicit från akuten...16 Gynekologisk undersökning...13 Radiologisk diagnostik...14 Kliniskt förlopp och handläggning...15 Behandling...16 Öppen operation...17 Laparoskopi och laparoskopisk appendektomi...18 Antibiotika...20 Smärtbehandling och postoperativ vård...21 Flödesschema Smärtlindring...23 Komplicerad akut appendicit...24 Perforerad appendicit...24 Appendicitabscess...24 Douglasabscess...24 Sepsis...25 Komplikationer postoperativt...26 Intraabdominell abscess...26 Sårinfektion...26 Ileus...26 Blödning...26 Patologisk Anatomisk Diagnos (PAD)...27 Uppföljning...29 Prognos och behandlingsresultat

8 Kvalitetsindikatorer Sex kvalitetsområden Led i vårdkedjan Sammanställning över valda indikatorer Referenser Bildtext Bilaga 1 Utförda appendektomier i Stockholms läns landsting fördelade efter operationssätt samt patienternas ålder och kön Bilaga 2 Kostnader för Appendektomier i Stockholms läns landsting år 2005 fördelade efter komplikationsgrad samt patienternas ålder och kön

9 Inledning Akut appendicit är en vanlig kirurgisk sjukdom som föranleder operation. I Stockholms läns landsting beräknades enbart sjukvårdskostnaden vara drygt 60 miljoner kronor år 2006 enligt DRG-systemet. Till detta kommer betydande samhällskostnader för sjukskrivning, produktionsbortfall i arbetet etc. Utförligare kostnadsredovisning baserad på KPP-data (Kostnad per patient) för år 2005 återfinns i bilaga 2. Diagnostiken av akut appendicit kan vara svår och tillståndet kräver sjukvårdsinsatser av olika slag, dygnet runt. Den bästa vården för patienten erhålles genom att samordna befintliga resurser och anpassa dem till gold standard. På så sätt kan andelen onödiga operativa ingrepp sänkas, risken för komplikationer minskar och en mer kostandseffektiv vård utvecklas. Syfte Vårdprogrammet syftar till att ge adekvata vårdåtgärder till den stora patientgrupp som drabbas av misstanke om appendicit. Ett annat syfte med programmet är att utgöra ett underlag för verksamhetsutveckling innebärande en säkrare och snabbare handläggning av akuta / misstänkta appendiciter, vilket på sikt kan leda till en kostnadseffektivare vård. Programmet kan också vara till hjälp för att definiera rätta kompetenser för hela vårdkedjan. Ytterligare ett syfte med vårdprogrammet är att erbjuda underlag för patientinformation, exempelvis genom Vårdguiden. Uppdraget Vårdprogrammet har skapats på uppdrag av Collegium Chirurgicum i Stockholm, där samtliga verksamhetschefer i kirurgi inom SLL ingår

10 Arbetsgrupp Ordförande för arbetsgruppen har varit Lennart Boström, överläkare, docent, kirurgiska kliniken, Södersjukhuset. Övriga som ingått i arbetsgruppen är: Johan Styrud, överläkare, docent, kirurgiska kliniken, Danderyds sjukhus Håkan Jorulf, överläkare, docent i radiologi tidigare Astrid Lindgrens barnsjukhus Bo Westman, överläkare, kirurgiska kliniken, Södertälje sjukhus Ingemar Nilsson, överläkare, med dr, Capio St Görans sjukhus Johan Apelman, specialistläkare, Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge Joakim Pålstedt, specialistläkare, Karolinska universitetssjukhuset, Solna Tina Granholm, överläkare, med dr, barnkirurgiska kliniken, Astrid Lindgrens barnsjukhus Magnus Jonsson, ST-läkare, kirurgiska kliniken, Norrtälje sjukhus Sylvie Kaiser, överläkare, med dr, Barnröntgen, Astrid Lindgrens barnsjukhus Ansvariga för redigering och produktion av vårdprogrammet inom avdelningen för och kunskapsstöd (MPK) har varit Kerstin Kindert-Sjölander och Torgny Nilsson. Uppdatering av vårdprogrammet Vårdprogrammets nätversion uppdateras fortlöpande. Den tryckta versionen kommer att nytryckas senast under Ansvarig för uppdatering och revidering av vårdprogrammet är ordförande i specialitetsrådet Kirurgi. Definition Akut appendicit är akut inflammation i appendix vermiformis, det maskformiga bihanget till cekum. Det finns även en kronisk form av inflammation i appendix. Etiologin till akut appendicit är oklar (Bild 1)

11 Epidemiologi Misstanke om akut appendicit är en av de allra vanligaste orsakerna till inläggning och observation på en kirurgisk klinik. Incidensen i Sverige är 1/1000 invånare och år. År 1999 utfördes appendektomier i Sverige, år 2004 var siffran varav 1500 laparoskopiska (1). I region Stockholm som beräknas ha en population på 1,9 miljoner invånare, utföres nu cirka 2100 appendektomier årligen varav 350 laparoskopiska. Behandlingsresultaten är goda med låg morbiditet och mortalitet efter operation. För utförligare redovisning av epidemiologiska data hänvisas till bilaga 1. Symtom och sjukhistoria Akut appendicit är vanligast i åldern år och är relativt ovanlig efter 50 års ålder (Bild 1a och 1b). Vid akut appendicit kan det ibland vara mycket svårt att tolka sjukhistoria och kliniska fynd. Symptomen kan vara otydliga. En av fyra saknar de mest typiska symptomen och det gäller främst små barn, gravida samt äldre personer. Klassiska symptom är debut av buksmärta i övre delen av buken ovan naveln. Smärtan är ofta relativt plötsligt påkommande, men kan också komma smygande. Efter några till timmars tid förflyttar smärtan sig vanligen till höger fossa iliaca, så kallad smärtvandring. Smärtan tilltar efterhand och intensifieras av hosta, nysning, djupandning och av att patienten rör sig. Dålig matlust, illamående och sömnsvårigheter är vanligt förekommande samt en tilltagande feber (37,5 38,5 grader). Kräkning, diarré men även förstoppning kan förekomma. Akut appendicit kan ha ett lindrigt förlopp och spontanläka

12 Klassiska symptom på akut appendicit Smärtan debuterar i övre delen av buken ovan naveln och är ofta relativt plötsligt påkommande Efter några timmar förflyttar sig smärtan vanligen till höger fossa iliaca, så kallad smärtvandring Smärtan tilltar efter hand och intensifieras av hosta, nysning, djupandning och av att patienten rör sig Dålig matlust, illamående och sömnsvårigheter är vanligt förekommande Kräkning, diarré men även förstoppning kan förekomma Tilltagande feber (37,5 38,5 grader) Differentialdiagnoser Hos de cirka 10 procent som vid operation ej har akut appendicit ser man vanligen en annan orsak till buksmärtorna. Som exempel på sådana differentialdiagnoser kan nämnas: körtelbuk (lymfadenitis mesenterica), rupturerad ovarialcysta, salpingit, terminal ileit, divertikulit, Meckels divertikulit, endometrios, cekal- eller appendixtumör. Andra orsaker som ej kan ses under operationen kan vara: hydronefros, urinvägsinfektion,

13 bukmuskelhematom, gastroenterit eller herpes zoster. Om ingen differentialdiagnos hittas vid operation/laparoskopi blir diagnosen buksmärtor UNS, dvs oklar orsak, vilket vanligen är ett godartat tillstånd hos en ung individ men kan vara anledning att utreda hos en äldre person för att utesluta en malignitet

14 Diagnostik När patienten kommer in till sjukhuset är det väsentligt att på ett enkelt sätt informera om vad som planeras och vilka procedurer som kommer att ske. Dokumentation görs i vårdplan. Klinisk undersökning Klinisk undersökning är tillsammans med sjukhistoria den viktigaste vägledningen för att ställa rätt diagnos. När det gäller patientens allmäntillstånd ser patienten ofta sjuk ut, cirkumoral blekhet ses ibland, rodnade kinder, matthet i ögonen. Anhöriga ser ofta skillnaden. Det kliniska förloppet måste följas med upprepad bukpalpation för att avslöja tilltagande ömhet i buken. Detta kräver stor klinisk erfarenhet av undersökaren. Typiskt är: distinkt ömhet med tilltagande muskelförsvar över McBurneys punkt (MB) i höger fossa iliaca, både vid perkussion och ytlig/djup palpation, ofrivilligt spänd bukmuskulatur vid peritonitretning, indirekt släpp-ömhet. (Vid tryck med handen i vänster fossa iliaca, som man därefter snabbt släpper, framkallas ofta smärta i höger fossa iliaca). Många patienter får ont när de ligger på rygg och man lyfter höger ben i sträckt läge. Smärtan accentueras vid olika kroppsrörelser, till exempel när patienten går eller hoppar. Appendix position påverkar palpationsfyndet och symptomatologin. Vid retrocekalt belägen appendix eller position i lilla bäckenet förekommer sällan smärtvandring eller distinkt ömhet över MB. Appendix kan ligga högt, strax under levern vilket ej ger ömhet över MB utan högre upp under höger

15 revbensbåge. Likaså kan en höggravid kvinna ha appendix förskjuten lateralt och uppåt vilket försvårar palpationsfyndet. Vid rektalpalpation kan man finna ömhet uppåt höger vid akut appendicit men ofta saknas detta tecken (2). Undersökningen ska alltid utföras, med undantag av små barn, för att utesluta andra differentialdiagnoser. Se flödesschema Akut appendicit från akuten sida 16. Laboratorieprover Blodundersökning Monitorering av laboratorieprover innebär att man följer vita blodkroppar (LPK) som vanligen är förhöjda till mer än 9,0 x 10 miljarder/l (leukocytos) men sjunker ofta senare i förloppet. CRP över 10 mg/l kan tala för akut appendicit, men patienter med kort anamnes (< 12 timmar) har ibland ej hunnit utveckla CRP-stegring. Upprepa därför provet eftersom CRP stiger under inflammationsförloppet. Är CRP mer än 100 bör man misstänka perforerad appendicit. LPK stegring kommer tidigare än CRP stegringen (3, 4). Urinundersökning Urinsediment ska tas och ibland noteras erytrocyter och leukocyter, men undersökningen är vanligen normal och är viktig för att utesluta differentialdiagnoser som urinvägsinfektion, njurbäckeninflammation eller njurstensanfall. Gynekologisk undersökning Gynekologisk konsultation bör utföras på fertila kvinnor om gynekologisk åkomma ej kan uteslutas. Därvid användes även transvaginalt ultraljud som hjälpmedel. Vanliga differentialdiagnoser är rupturerad ovarialcysta och akut salpingit

16 Radiologisk diagnostik Förbättrad radiologisk diagnostik med ultraljud (UL) och datortomografi (DT) har ökat träffsäkerheten för rätt diagnos vid akut appendicit de senaste 15 åren. Ultraljud väljs i första hand hos vuxna om symptombilden är oklar. Fördelen är att man inte utsätter patienten för radioaktiv strålning, men resultatet av undersökningen är beroende av undersökarens vana. Vid övervikt (BMI >25) försvåras diagnostiken med UL. Kan appendix ej visualiseras utesluter detta ej appendicit. Om diametern på appendix är mindre än 6 mm är den frisk. Sensitiviteten för ultraljud buk är 0,70-0,80 och specificiteten 0,89 med BMI < 25 (5, 6) (Bild 2). Meteorism i buken och bukfetma försvårar UL-undersökningen och då är DT- buk med intravenös kontrast ett bra alternativ. Sensitiviteten för DT buk är 0,82 och specificiteten 0,97 för alla patienter oavsett BMI (5). Hos äldre patienter bör man vara mer frikostig med DT buk eftersom man även kan se t.ex. divertikulit och maligniteter. DT buk med kontrast är en tillförlitlig metod som kan påvisa en normal eller sjuk appendix (Bild 3). Hos barn (0-15 år) väljs alltid ultraljud i första hand, oavsett BMI då sambandet mellan detta värde och diagnostiska svårigheter inte är lika självklart hos barn. Ultraljud har hos barn en sensitivitet 0,80 0,86 och specificitet 0,94 0,95 (7). Om ultraljudundersökningen är inkonklusiv pga meteorism eller dylikt, alternativt inte påvisar appendix, men patienten har en klinisk bild som inger stark misstanke på appendicit, bör utredningen kompletteras med DT. Denna bör utföras endast med intravenös kontrast (2 ml/kg kroppsvikt, maximalt 100 ml), medan kontrast per os eller per rektum vanligen inte behövs (8-11). För närvarande föredrar de flesta radiologer att inkludera hela buken i undersökningsfältet, även om fältet sannolikt kan begränsas till att omfatta endast nedre delen av buken hos de flesta barn. Stråldosen bör hållas så låg som möjligt, exponeringsparametrar anpassade för vuxendiagnostik bör ej använ

17 das rutinmässigt (12). DT utförd på detta sätt hos barn har sensitivitet 0,90 och specificitet 0,94 (8). Kombinationen UL + efterföljande DT har sensitivitet 0,99 och specificitet 0,89 (7). För diagnosen appendicit med såväl UL som DT gäller appendix diameter > 6 mm, även hos barn. Kliniskt förlopp och handläggning Med ledning av ovanstående symptom och undersökningsfynd fattar läkaren på akuten beslut om inläggning på vårdavdelning eller inte. Vid inläggning ska patienten vara fastande och dropp ordineras till nästkommande morgon. Tydliga instruktioner om fortsatta kontroller ges vid inläggningen när det gäller bukpalpation samt ny kontroll av CRP och LPK, t.ex. om 4 timmar. Temperaturkurvan ska följas och dokumenteras. Subfebrilitet till stigande feber ses under det progredierande inflammationsförloppet. För att kunna fatta beslut om operation eller fortsatt observation räcker det i majoriteten av fallen med de sammantagna fynden av sjukhistoria, upprepad bukpalpation, temperatur och utveckling av laboratorieprover (CRP, LPK)

18 Flödesschema Akut appendicit från akuten Buksmärta, misstanke om appendicit Sjukhistoria, klinisk undersökning (bukstatus), lab. (CRP, LPK), temp., gynekologisk undersökning Oklar diagnos, mjuk buk Stor sannolikhet för appendicit Observation Appendektomi Ompalpation, nya prover, temp. UL (alltid hos barn) och/eller DT vid behov Förbättrad Oklart fall med bukstatus Frisk Laparoskopi (främst fertila kvinnor)

19 Behandling Patienten bör informeras om de olika operationsmetoder som används och om det finns möjlighet att välja metod. Öppen operation Öppen appendektomi är standardingreppet, när den kliniska bilden, med eller utan den preoperativa diagnosen med UL eller DT starkt talar för appendicit. Vid fynd av frisk appendix ska den alltid tas bort vid öppen operationsteknik. Appendektomi av frisk appendix ``en passant vid annat bukingrepp eller à froid efter tidigare utläkt appendicit är ingen operationsindikation och ska ej utföras. Gravida med appendicit Gravida med appendicit behandlas som övriga, d.v.s. med appendektomi. I sista trimestern är laparoskopi kontraindicerat och öppen appendektomi utföres. Före vecka 20 kan laparoskopi och laparoskopisk appendektomi utföras. Öppen appendektomi operationsteknik Buken öppnas via ett litet växelsnitt i höger fossa iliaca (13) (bild 4, 5). Appendix avligeras vid basen, gärna med suturligatur. Invagination med tobakspungssutur och z-plastik bör ej göras i rutinfallet (14)

20 Ileocekalresektion bör i möjligaste mån undvikas och behövs ytterst sällan. Det gäller främst vid svår inflammation vid basen av appendix eller manifest ileus pga svår inflammation i hela området i och runt caecum. Om väggen vid appendixbasen har tveksam viabilitet eller man är rädd för perforation kan man i något enstaka fall använda suturmaskin och dela av distala cekum på tvären istället för ileocekalresektion (under samtidig kontroll av ileocekalvalveln). Laparoskopi och laparoskopisk appendektomi Den laparoskopiska metoden är överlägsen när det gäller att få överblick i bukhålan för att kunna klarlägga differentialdiagnoser, inte minst gynekologiska tillstånd. Några kliniker i landet utför laparoskopisk appendektomi som standardmetod. Det är ingen signifikant skillnad i behandlingsresultaten när det gäller öppen eller laparoskopisk appendektomi (15). Vid klinisk misstanke om appendicit bör operationen inledas med laparoskopisk teknik (laparoskopi) främst hos fertila kvinnor, men även i andra fall där diagnosen är oklar. Misstanke om perforerad appendicit är ingen kontraindikation för laparoskopisk operation. Om appendix befinnes vara frisk kvarlämnas den, men vid tvesamhet bör den avlägsnas. Laparoskopisk appendektomi operationsteknik Den första porten bör introduceras med öppen teknik. Via ett subumbilikalt snitt öppnas fascia och peritoneum under ögats kontroll. En 11 mm trubbig troakar införes och bukhålan insuffleras med koldioxid till ett tryck av 12 mm Hg

21 Kamera med 30 graders optik införes och bukhålan inspekteras översiktligt. Om appendix befinnes vara frisk skall hela bukhålan noggrant inspekteras för att försöka klarlägga diagnosen. Vid appendicit (Bild 6) sättes två arbetsportar (5 resp mm), en suprapubiskt och en i vänster fossa. Mesoappendix delas med hook och diatermi. När appendixbasen är helt fripreparerad förslutes densamma med två loop-ligaturer. En tredje loop-ligatur sättes några mm distalt därom varefter appendix avklippes mellan loop nr två och tre. Om appendix ej är alltför svullen kan den ofta dras in i den största porten. Om detta ej går eller om appendix är perforerad skall den läggas i plastpåse och tas ut via det största porthålet (16,17). En alternativ metod är att dela såväl mesoappendix som basen av appendix med endoskopisk stapler (Endo-GIA). Med trubbig dissektion görs först en lucka i mesoappendix nära basen. I normalfallet delas först mesoappendix därefter appendixbasen. En fördel med denna metod är att en svårtillgänglig appendix kan lösas i retrograd riktning dvs man staplar först av basen och delar därefter mesoappendix med hook eller stapler. En annan möjlighet med denna metod är att stapla av en del av cekalpolen om appendixbasen är så kraftigt inflammerad att den inte lämpar sig för loop-förslutning. Vid perforerad appendicit med fritt pus i bukhålan bör man göra en noggrann rensugning för att minska risken för postoperativ djup infektion. För att se operationstekniken, titta in på MIK s hemsida och länka vidare till Örebro s videobibliotek (adress

22 Antibiotika Vid icke perforerad appendicit är antibiotikabehandling ett alternativ för patienter som ej kan sövas på grund av kontraindikation för narkos (t ex akut hjärtinfarkt, grav obesitas eller annan allvarlig sjukdom). Behandlingen innebär viss risk för återfall av samma storlek som risken för komplikation vid operation. Vid behandling ska både ett medel mot aeroba mikroorganismer (t.ex. cefuroxim) och ett medel mot anaeroba mikroorganismer (t.ex. metronidazol) användas. Antibiotikaprofylax och behandling Antibiotikaprofylax är omdiskuterat, men kan troligen minska infektionsfrekvensen postoperativt. Läkemedelsverket rekommenderar en engångsdos antibiotika mot anaeroba bakterier preoperativt som engångsdos, till exempel metronidazol. Vid flegmonös appendicit rekommenderas även tillägg av medel mot aeroba mikroorganismer peroperativt, till exempel cefuroxim. Vid gangrenös appendicit rekommenderas minst 24 timmars behandling med kombinationen metronidazol och cefuroxim. (Bild 7) Vid perforerad appendicit ges intravenös antibiotikabehandling som byts till peroral behandling så snart patienten kan försörja sig per os. Total behandlingstid bör vara minst 7 dagar. Behandlingstiden styrs av det kliniska förloppet. (Bild 8)

23 Antibiotikatabell Profylax Flegmonös appendicit Gangrenös appendicit: Perforerad appendicit: Intraabdominell abscess Subcutan abscess: engångsdos metronidazol till alla pre-/peroperativt tillägg engångsdos cefuroxim iv peroperativt minst 24 timmars iv behandling med metronidazol / cefuroxim intravenös behandling med metronidazol / cefuroxim, när patienten tolererar po behandling ges metronidazol / ciprofloxacin, total behandlingstid minst 7 dagar (cekum, Douglas): som vid behandling av perforerad appendicit, + ev. kirurgisk dränering kirurgisk dränering (ta bort suturer), om avsaknad av flegmone: inget antibiotika Om flegmone finns: behandla som vid perforerad appendicit Abdominell sepsis, med hotande septisk shock imipenem intravenöst + aminoglykosid intravenöst Smärtbehandling och postoperativ vård Efter läkarundersökning på akutmottagningen kan smärtstillande ges (t.ex. opioid). Likaså ges smärtlindring, när man beslutat om operation. Se flödesschema smärtlindring sid 23. I utvalda fall kan man även smärtlindra före läkarundersökningen. Vanligtvis planeras nästa bukpalpation om 4 timmar eller tidigare vid försämring. Man bör ej ge smärtlindring, innan kirurgen åter palperat buken

24 Effekten av smärtbehandlingen utvärderas och dokumenteras genom smärtskattning med visuell analogskala (VAS). Behandlingsmål är lägre än 4 på den 10-gradiga VAS-skalan. Patienten informeras om hur effekten av smärtbehandlingen ska mätas och vilka effekter som kan märkas. Patientens kunskap om sårvård bedöms. Eventuellt kan undervisning behövas om hur såret skall skötas. Dokumentation om detta görs i patientens journal. Några timmar efter uppvaknandet ur narkosen får patienten dricka och därefter fritt intaga flytande och fast mat. Smärtstillande tabletter i fulldos insättes då snarast för att patienten ska kunna mobiliseras (paracetamol och tramadol eller dextropropoxifen). Ett dygn efter operation avlägsnas sårförbandet. Patienten kan duscha redan ett dygn efter operationen. De flesta patienter med okomplicerad appendicit kan skrivas ut inom 1 dygn efter operationen, medan patienter med perforerad appendicit som regel behöver vårdas 2-4 dagar postoperativt (Bild 9)

25 Flödesschema Smärtlindring Efter läkarundersökning på akuten, opiod vid behov Observation Beslut om operation, ge opioid Förnyad bukundersökning före smärtlindring Postoperativt: Paracetamol, tramadol, eller dextropropoxifen för att underlätta mobilisering Frisk Vid postoperativa komplikationer och svår smärta: ge opioider

26 Komplicerad akut appendicit Perforerad appendicit Perforerad appendicit konstateras av kirurgen vid operation när det finns fritt pus i bukhålan. Ibland upptäcks perforation först i PAD. Frekvensen perforerad appendicit är procent. Hos små barn och äldre patienter är perforationsfrekvensen betydligt högre än för övriga patienter. Behandlas med antibiotika under minst 7 dagar. Appendicitabscess Appendicitabcess diagnosticeras som palpabel svullnad i höger fossa iliaca hos en patient som söker sent, ofta en vecka, efter symptomdebuten. Diagnosen verifieras med ultraljud eller datortomografi. Appendicitabscess behandlas med antibiotika i minst 10 dagar och i utvalda fall med ultraljudsledd punktion och inläggande av pig-taildränage (plastslang) i abscesshålan. Observera att en tydlig abscesshåla ska föreligga. Dränageslangen inlägges på röntgenavdelningen. Dränaget får kvarligga några dagar och genomspolas med koksaltlösning flera gånger dagligen. Tarmperforation vid slanginläggning är en kalkylerad risk som skall vägas mot operationstraumat vid öppen dränering som tidigare var rutinmetod. Bakterieodling skall alltid göras. Douglasabscess Douglasabscess kan förekomma primärt hos patienter som söker sent efter symptomdebut, ofta först efter någon vecka. Diagnosen ställs med rektalpalpation och datortomografi buk

27 Tillståndet behandlas med punktion och dränering av abscess med specialinstrument via rektum. För att säkra dränaget kan en grov Foley-kateter inläggas med ballong uppblåst i abcesshålan. Katetern kan/ska sedan spolas flera gånger dagligen. Katetern kan dras efter några dagar när det inte längre rinner pus. Ingreppet utföres på operationsavdelningen med patienten i narkos liggande på rygg och i benstöd. Antibiotikabehandling ges i minst 10 dagar. Sepsis Abdominell sepsis till följd av generell peritonit på grund av perforation och fekalt läckage i fri bukhåla ses någon enstaka gång hos äldre och nergångna patienter som söker sent i sjukdomsförloppet. Det är ett svårt tillstånd som kan kräva kirurgi och vård på IVA

28 Komplikationer postoperativt Intraabdominell abscess Upp till en vecka postoperativt efter appendectomi kan patienten söka för både intraabdominell abscess i området för cekum eller i Fossa Douglasi (Douglas-abscess). Incidensen för intraabdominell abscess är ett par procent. Är abscessen avgränsad utan större mängd vätska/pus och patienten mår bra räcker det ofta med enbart antibiotikabehandling, men vanligen blir det aktuellt med pig-taildränage eller dränering av var via rektum. Sårinfektion Subkutan sårinfektion, brukar uppträda inom en vecka efter operation. Incidensen är cirka 4 procent. Behandlas med suturtagning i hud och dränering av abscess. Ileus Tidig mekanisk eller paralytisk ileus postoperativt inträffar i cirka 3 procent av fallen, vanligen efter perforerade appendiciter med lokal peritonit och flegmone runt cekum. Paralytisk ileus brukar lösa sig spontant, mekanisk ileus med totalstopp måste åtgärdas genom operation. Blödning Postoperativ blödning är sällsynt men förekommer hos cirka 1 procent av patienterna. Ibland orsakar blödningen ileus, särskilt om det är en större blödning vid cekumområdet. Då kan en reoperation bli aktuell. Mindre lokal post-operativ blödning subcutant eller intraabdominellt som avstannar spontant och som ej påverkar gastrointestinalkanalens funktion behandlas konservativt

29 Patologisk Anatomisk Diagnos (PAD) Histopatologisk undersökning av appendix är standard på många kirurgkliniker. Av kostnadsskäl är det dock på vissa kliniker rutin att klippa upp appendix och noggrant undersöka slemhinnan och endast skicka för PAD om det finns tumörmisstanke eller tveksamhet om diagnosen. På andra kliniker skickas appendix för PAD om den ser sjuk ut medan de till synes normala preparaten kastas (Bild 10). Kirurgens bedömning av om appendix är frisk eller sjuk har dock visat sig vara otillräcklig. En uppföljning av alla appendektomier på S:t Görans sjukhus visar att kirurgen i cirka 4procent av fallen bedömt appendix som sjuk medan PAD visat normal appendix. I en studie har man visat att även det motsatta förhållandet gäller. I cirka en fjärdedel av de fall där kirurgen bedömde appendix vara normal visade PAD akut inflammation (18). I en annan studie fann man oväntat att uppklippning av appendix ledde till att fler friska appendices missbedömdes som inflammerade (19). Vid akut appendicit finns en rad olika histologiska förändringar, från den tidiga inflammationen i mukosan, som torde vara svår att upptäcka makroskopiskt, till den transmurala inflammationen med dilatation av lumen och slutligen gangrän med perforation. Vid histopatologisk undersökning av appendix får man oväntade diagnoser i ungefär 2 procent av fallen och en inte obetydlig del av dessa är neoplasier. Benigna tumörer (polyper, adenom, cystadenom, m.m) utgör cirka 0,2 procent. Carcinoider, som förekommer i cirka 0,5 procent, är helt dominerande bland de maligna tumörerna, därnäst kommer mucinöst cystadenocarcinom och adenocarcinom. Vid den makroskopiska bedömningen kan man även missa andra ovanliga men kliniskt relevanta tillstånd t ex tuberkulos, olika svampinfektioner och olika parasitsjukdomar

30 PAD måste anses vara gold standard för diagnosen akut appendicit oberoende av kirurgens makroskopiska bedömning (Bild 10). En säker slutdiagnos är en förutsättning för att få ett tillförlitligt mått på andelen negativa (friska) appendektomier, den kanske viktigaste kvalitetsindikatorn. Appendix bör därför alltid skickas för PAD inte minst för att få jämförbara resultat mellan sjukhusen

31 Uppföljning Vid okomplicerad appendicit är återbesök inte nödvändigt. Det räcker om patienten vid utskrivningen får en skriftlig information om sjukdomen och vad man ska tänka på. Endast vanliga värktabletter utskrives, t ex paracetamol och tramadol alternativt dextropropoxifen. Suturer tas hos distriktsköterskan inom dagar postoperativt. Sjukskrivning 1-2 veckor räcker för de allra flesta. Vid komplicerad appendicit kan patienten behöva längre sjukskrivningstid. Patienter som behandlas konservativt för akut appendicit bör följas upp med coloskopi eller colonröntgen inklusive rektoskopi för att utesluta cekaltumör eller appendixcancer (20). Detta gäller framför allt patienter över 40 år. Vid behov utföres UL eller DT buk. Undersökningen utföres cirka 1-2 månader efter vårdtillfället. Idag anses det ej nödvändigt att avlägsna appendix a froid om patienten ej har efterföljande besvär, dvs kronisk appendicit eller recidiv, efter konservativt behandlad appendicit eller utläkt appendicitabcess. Risken för en operationsrelaterad komplikation är mycket större än risken att få recidiverande appendicit. Prognos och behandlingsresultat Behandlingsresultaten är goda och majoriteten av patienterna skrivs ut friska utan komplikationer. En fjärdedel av patienterna har perforerad appendicit och det är främst hos dem som komplikationer ses, vilket också innebär något förlängda vårdtider. Cirka 10 procent av patienterna visar sig ha frisk appendix vid operationen, men som regel finner man någon annan bukåkomma istället

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng HT-06 A Kirurgifrågor, 25 poäng A1 En 60-årig man, som är gallopererad för 15 år sedan, söker en eftermiddag p g a buksmärtor på akutmottagningen, där du är primärjour på kirurgen. Patienten har känt sig

Läs mer

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats.

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Vad var det som gjorde ont i buken? Hur såg blindtarmen ut? Behöver jag äta antibiotika efter operationen?

Läs mer

Buksmärta hos barn. RETTS Nordic Meeting 16 oktober 2014. Peter Adrian, specialist i barnkirurgi Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Göteborg

Buksmärta hos barn. RETTS Nordic Meeting 16 oktober 2014. Peter Adrian, specialist i barnkirurgi Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Göteborg Buksmärta hos barn RETTS Nordic Meeting 16 oktober 2014 Peter Adrian, specialist i barnkirurgi Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Göteborg Barnakuten i Göteborg 45 000 besök/år 4 000 på grund av

Läs mer

2015-02-01. Symtom och tecken vid ohälsa i nedre magtarmkanalen. Appendicit. Appendicit-symptom och utredning

2015-02-01. Symtom och tecken vid ohälsa i nedre magtarmkanalen. Appendicit. Appendicit-symptom och utredning Symtom och tecken vid ohälsa i nedre magtarmkanalen EVA I PERSSON Appendicit 10-30 års ålder Långsamt isättande smärta Smärtvandring Initialt omkring naveln-mcburneys punkt Smärta Rörelse Hosta Höger fossa

Läs mer

Gallblåsa. Magsäcken. Djupa gallgången med stenar. Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation

Gallblåsa. Magsäcken. Djupa gallgången med stenar. Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation Gallblåsa Magsäcken Djupa gallgången med stenar Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation 1(9) Patientinformation inför gallstensoperation med titthålsteknik då

Läs mer

Appendicit - vanligast hos tonåringar

Appendicit - vanligast hos tonåringar Appendicit - vanligast hos tonåringar Incidens per 100.000 inv 400 350 300 250 200 150 100 Jönköpings län 1984-1989 n=3,029 Perforerad Icke perforerad Negativ exploration 50 0 0-5- 10-15- 20-25- 30-35-

Läs mer

Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013

Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013 Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013 Els-Marie Raupach Överläkare Bild och funktionsmedicin Skövde 130201 Som man frågar får man svar! Remissen är radiologens verktyg och styr: Prioritering

Läs mer

www.endometriosforeningen.se

www.endometriosforeningen.se www.endometriosforeningen.se Endometrios en kvinnlig sjukdom som ofta förbises E n d o m e t r i o s. Svårt ord för en vanlig kronisk inflammatorisk sjukdom hos kvinnor. Så många som 10-15% av alla kvinnor

Läs mer

till dig som ska opereras för Gallsten

till dig som ska opereras för Gallsten till dig som ska opereras för Gallsten Information till dig som ska opereras för gallsten Varför bildas gallsten? Gallan bildas i levern och når via den djupa gallgången sin lagringsplats, gallblåsan,

Läs mer

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p.

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p. MEQ-fråga 2 Försättsblad Tentamen i medicin 2007-09-14 Max 10p. Tentamenskod:.. Sida 2 Du tjänstgör på medicin akutmottagningen på ett länssjukhus. Du träffar en 27 årig tidigare frisk kvinna som är civilekonom

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Matstrupsbråck Matstrupsbråck Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

Examination efter läkares allmäntjänstgöring - Skriftligt prov. den 15 november 2013 tid 9.00 14.00

Examination efter läkares allmäntjänstgöring - Skriftligt prov. den 15 november 2013 tid 9.00 14.00 Examination efter läkares allmäntjänstgöring - Skriftligt prov den 15 november 2013 tid 9.00 14.00 INSTRUKTION Skrivningen består av fyra fall och har totalt 80 poäng. I varje fall kommer sjukdomsbild

Läs mer

Sonograf EN KARRIÄRMÖJLIGHET FÖR RÖNTGENSJUKSKÖTERSKAN. Karin Asplund Sonograf Maria Zetterman Sonograf

Sonograf EN KARRIÄRMÖJLIGHET FÖR RÖNTGENSJUKSKÖTERSKAN. Karin Asplund Sonograf Maria Zetterman Sonograf Sonograf EN KARRIÄRMÖJLIGHET FÖR RÖNTGENSJUKSKÖTERSKAN Karin Asplund Sonograf Maria Zetterman Sonograf Utbildning till sonograf Uppdragsutbildning vid Karolinska Institutet Vidareutbildning i medicinskt

Läs mer

Akut Barnbuk Karl-Erik Johansson 090306

Akut Barnbuk Karl-Erik Johansson 090306 Akut Barnbuk Karl-Erik Johansson 090306 Typisk appendicit 1. Obstruktion fekalsten äppelkärna Smärta kring naveln T10 dermatom Anorexi, illamående. Ospecifik visceral smärta. 2. Ökat tryck, stas av lymfa,

Läs mer

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 1(12) Du är jour på akuten. Dit kommer Ingela Esitis 38 år som är född och uppvuxen i Estland. Hon hade reumatisk feber vid 15 års ålder och opererades med en mitralisklaffprotes vid 32 års ålder i Estland.

Läs mer

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Välkommen till den dagkirurgiska operationsavdelningen vid Akademiska sjukhuset På dagkirurgiska operationsavdelningen görs operationer som inte

Läs mer

Patientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som har erhållit strålbehandling

Patientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som har erhållit strålbehandling Patientinformation Bröstrekonstruktion Information till dig som har erhållit strålbehandling Information för dig som erhållit strålbehandling Den här informationen vänder sig till Dig som funderar på att

Läs mer

Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet

Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet ST-läkare Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna margret.sturludottir@karolinska.se Röntgenveckan

Läs mer

Studiecirkel Säker vård alla gånger

Studiecirkel Säker vård alla gånger Studiecirkel Säker vård alla gånger Område 5 och 8 Förebygga kirurgiska komplikationer och postoperativa sårinfektioner OP/ IVA,ortoped- och reumatologkliniken och kirurgkliniken, Länssjukhuset Ryhov I

Läs mer

Du ska genomföra en konsultation på akutmottagningen, och redogöra för troliga diagnoser och vidare handläggning.

Du ska genomföra en konsultation på akutmottagningen, och redogöra för troliga diagnoser och vidare handläggning. Praktiskt prov VT-2011 SP-kirurgi KIRURGI Standardpatient (SP) Instruktion till studenten Patienten söker akut för blodiga kräkningar Av journalbladet framgår: Status At blek Saturation 95% Temp 37,4 BT

Läs mer

Överviktskirurgi vem, hur och resultat?

Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Magnus Sundbom Ansvarig för obesitaskirurgi, VO Kirurgi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Ordförande SOTEG Swedish Obesity Expert Treatment Group Antal överviktsingrepp

Läs mer

URINVÄGSINFEKTIONER 2002

URINVÄGSINFEKTIONER 2002 URINVÄGSINFEKTIONER 2002 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: HANDLÄGGNING AV UVI I ÖPPEN VÅRD VUXNA... 2 BAKTERIOLOGI... 2 DIAGNOSTIK... 2 URINODLING... 2 SIGNIFIKANT VÄXT... 3 ANTIBIOTIKABEHANDLING... 3 KONTROLLER...

Läs mer

Irritable Bowel Syndrome (IBS)

Irritable Bowel Syndrome (IBS) Irritable Bowel Syndrome (IBS) Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan kirurgi, gastroenterologi, klinisk mikrobiologi och klinisk kemi på Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och husläkare i primärvården

Läs mer

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2015 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 55. Kardiologi, fråga 1, 7p. Infektioner,

Läs mer

Hur vanligt är det med prostatacancer?

Hur vanligt är det med prostatacancer? PROSTATACANCER Hur vanligt är det med prostatacancer? Ålder Cancer 20 30 30 40 40 50 50 60 70 80 2% 29% 32% 55% 64% Sakr et al. In Vivo 1994; 8: 439-43. Prostatacancer i Sverige Nya fall 9263 1 nytt fall

Läs mer

Bild 1 OBESITAS KIRURGI. Bild 2. Bild 3. Utveckling obesitaskirugi i Sverige. Lars Boman Kirurgiska kliniken Lycksele.

Bild 1 OBESITAS KIRURGI. Bild 2. Bild 3. Utveckling obesitaskirugi i Sverige. Lars Boman Kirurgiska kliniken Lycksele. 1 OBESITAS KIRURGI Lars Boman Kirurgiska kliniken Lycksele Norrländska läkemedelsdagar 29 Januari 2013 2 Utveckling obesitaskirugi i Sverige Antal op per år 10000 8000 6000 4000 2000 0 2000 2001 2002 2003

Läs mer

Patientinformation och informerat samtycke

Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie vid ändtarmscancer. Studien testar om det finns fördel med att ge tilläggsbehandling med cytostatika

Läs mer

Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting

Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting INNEHÅLL Symtom 3 Orsak 3 Differentialdiagnoser 3 Frekvens 3 Läkarkontakt 3 Behandling 4 Kontroller 5 Komplikationer

Läs mer

Duodenal switch. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se

Duodenal switch. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se Duodenal switch Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation Övervikt är en sjukdom med hög risk för komplikationer som t ex. diabetes, hjärt- kärlsjukdomar, led- och ryggbesvär. Övervikten får

Läs mer

Diabetesfoten. Diabetesfoten. Angiopati. Neuropati. Diabetes. Claudicatio - Gangrän. Makro. Mikro

Diabetesfoten. Diabetesfoten. Angiopati. Neuropati. Diabetes. Claudicatio - Gangrän. Makro. Mikro Diabetesfoten Diabetesfoten Björn Lundin, doc, öl Verksamhetsområde (VO) Bild och Funktion (BoF) Skånes universitetssjukhus, Lund Diabetes Typ 1 Insulinkrävande / Ungdomsdiabetes (vid debut ofta ung, men

Läs mer

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr Vesikoureteral reflux hos barn Patient-/föräldrabroschyr TM Att förstå reflux Ditt barn har vesikoureteral reflux (VUR/reflux) vilket innebär att urinen rinner tillbaks från urinblåsan till njuren. Reflux

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Om ditt barn får retinoblastom

Om ditt barn får retinoblastom Om ditt barn får retinoblastom 1 Den här broschyren vänder sig till dig som har ett barn som fått diagnosen retinoblastom. Du har säkert många frågor och oroar dig för hur det ska gå för ditt barn. Här

Läs mer

GynObstetrik. Endometrios. the33. Health Department

GynObstetrik. Endometrios. the33. Health Department GynObstetrik Endometrios Health Department Innehållsförteckning 1 Endometrios.......2 Definition och incidens........2 Orsaker.......2 Symtom..........2 Handläggning.......3 Att bekräfta diagnosen.....

Läs mer

Rotatorcuffsutur. Anatomi 2015-08-20/JF

Rotatorcuffsutur. Anatomi 2015-08-20/JF Rotatorcuffsutur Anatomi Rotatorcuffen består av ff a fyra st muskler som omger axelleden. Dessa fäster in som senor runt överarmens ledhuvud. Dessa muskler/senor har som funktion att dels att hålla överarmens

Läs mer

Smärtstillande kan man behöva ge i ca 1 vecka postoperativt. Huden runt gastrostomin skall rengöras dagligen med tvål och vatten och torkas torr.

Smärtstillande kan man behöva ge i ca 1 vecka postoperativt. Huden runt gastrostomin skall rengöras dagligen med tvål och vatten och torkas torr. Nationella omvårdnadsriktlinjer för gastrostomikateter/-knapp Bakgrund Långvariga uppfödningsproblem till följd av att barnet inte kan försörjas peroralt förekommer vid olika tillstånd. Gastrostomi är

Läs mer

Information till närstående

Information till närstående Information till närstående Tanken med den här informationen är att ge råd så att ditt barn ska må så bra som möjligt efter halsmandeloperationen och kunna återgå till normal kost och normala aktiviteter

Läs mer

Övningsjournal nummer 1. Utan kommentarer

Övningsjournal nummer 1. Utan kommentarer Övningsjournal nummer 1 Utan kommentarer 2005-10-20 Dok dat 2005-10-20 E mott Reg dat 2005-10-24 Öl Pbd Dok dat 2005 10 20, utskrivet 2005 11 03. Gynop. Benign operationsindikation: Riklig mens och myom.

Läs mer

Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen

Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen Cecilia Björkelund, dl, professor Birgitta Wickberg, psykolog, doc Anniqa Foldemo, ssk, med dr Kjell Lindström, dl, universitetslektor Socialstyrelsen Riktlinjearbete

Läs mer

Mastektomi med direktrekonstruktion

Mastektomi med direktrekonstruktion Patientinformation Mastektomi med direktrekonstruktion Borttagande av bröstkörtel med samtidig bröstrekonstruktion Den här informationen vänder sig till Dig som har en ökad risk för bröstcancer efter genetisk

Läs mer

Bröstlyft Utförlig information

Bröstlyft Utförlig information Bröstlyft Utförlig information Om du funderar på ett bröstlyft kommer den här informationen att ge dig en grundläggande förståelse för vad en operation innebär, hur den går till och vilka resultat man

Läs mer

AKUT BUKSMÄRTA BARN. Kristine Hagelsteen & Magnus Anderberg 2013-12-13 Barn- & Ungdomskirurgiska kliniken Lund, SUS

AKUT BUKSMÄRTA BARN. Kristine Hagelsteen & Magnus Anderberg 2013-12-13 Barn- & Ungdomskirurgiska kliniken Lund, SUS AKUT BUKSMÄRTA BARN Kristine Hagelsteen & Magnus Anderberg 2013-12-13 Barn- & Ungdomskirurgiska kliniken Lund, SUS IDAG Del 1 Vad är barnkirurgi? Barnkirurgiska åkommor Del 2 Akut buksmärta hos barn Differentialdiagnostik

Läs mer

Patellainstabilitet. Information till Dig som ska opereras för patellainstabilitet. Patientinformation från CKOC/ortopedklin/Linköping

Patellainstabilitet. Information till Dig som ska opereras för patellainstabilitet. Patientinformation från CKOC/ortopedklin/Linköping Patellainstabilitet Patientinformation från CKOC/ortopedklin/Linköping Information till Dig som ska opereras för patellainstabilitet Du har en knäskada, där din knäskål lätt kan gå ur led (patellainstabilitet).

Läs mer

Procalcitonin Stramadagen 26 maj 2010

Procalcitonin Stramadagen 26 maj 2010 Procalcitonin Stramadagen 26 maj 2010 Anders Ternhag 1(31) Innehåll Vad är procalcitonin? Vilka användningsområden finns dokumenterade? Luftvägsinfektioner Sepsis Slutsatser Kan PCT minska onödig ab användning?

Läs mer

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Sepsis Kodning av ett nytt synsätt

Sepsis Kodning av ett nytt synsätt Sepsis Kodning av ett nytt synsätt MMM Mikrobiologiskt MMMi Påvisad krobiol ogisk Biokemiskt ( äkta SIRS?) Svår Olafr Steinum och Gunnar Henriksson RDK 2011 Fysiologiskt Sepsis (SIRS) Forntiden Sepsis

Läs mer

Före och efter din tarmoperation. Kolorektalsektionen Kirurgkliniken

Före och efter din tarmoperation. Kolorektalsektionen Kirurgkliniken Före och efter din tarmoperation Kolorektalsektionen Kirurgkliniken Före din tarmoperation Information till dig som ska genomgå tarmoperation Detta är en beskrivning av vad som kommer att ske i samband

Läs mer

Familjära aortadissektioner

Familjära aortadissektioner Familjära aortadissektioner Information till patienter och anhöriga Denna information riktar sig till dig som har sjukdomen FAAD (Familjära AortaAneurysm och Dissektioner) eller är anhörig till någon med

Läs mer

Bukplastik Utförlig information

Bukplastik Utförlig information Bukplastik Utförlig information Om du funderar på en bukplastik kommer den här informationen att ge dig en grundläggande förståelse för vad en operation innebär, hur den går till och vilka resultat man

Läs mer

Kvalitetsregistret för ledprotesinfektioner och nativa ledinfektioner 2012

Kvalitetsregistret för ledprotesinfektioner och nativa ledinfektioner 2012 Kvalitetsregistret för ledprotesinfektioner och nativa ledinfektioner 2012 Ledproteskirurgi är ett vanligt ingrepp i sjukvården och tekniken att ersätta utslitna leder med konstgjorda implantat har på

Läs mer

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga

Läs mer

Medicinska riktlinjer för Inducerad abort, FARG 2009

Medicinska riktlinjer för Inducerad abort, FARG 2009 Medicinska riktlinjer för Inducerad abort, FARG 2009 ALLMÄNT Organisationen av abortverksamheten ser olika ut på olika sjukhus/sjukvårdsinrättningar. I de flesta fall består verksamheten av ett teamwork

Läs mer

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Vad har halsmandlarna för funktion? Halsmandlarna (tonsillerna) är en del av kroppens immunförsvar. Störst betydelse har halsmandlarna

Läs mer

När behöver vi antibiotika?

När behöver vi antibiotika? När behöver vi antibiotika? och när är det onödigt Christer Norman, familjeläkare Strama, Stockholm Effekt av antibiotika utvärderas i randomiserade kontrollerade studier Randomise ring =Slumpmässig fördelning

Läs mer

Primärvård och Urologi

Primärvård och Urologi Hälso- och sjukvård Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 2.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Urologi Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård

Läs mer

Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211

Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211 Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211 Ökad ab-förskrivning in tandvården - 8%. Nyttan debatterad Internationella riktlinjer pekar mot inskräkning till fåtal situationer. Lokala

Läs mer

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren Datum: 2013-02-17 Totalpoäng: 50 Poängfördelning: Artai Pirouzram

Läs mer

Gastric bypass. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se

Gastric bypass. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se Gastric bypass Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation Övervikt är en sjukdom med hög risk för komplikationer som t ex. diabetes, hjärt- kärlsjukdomar, led- och ryggbesvär. Övervikten får dessutom

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Proximala humerusfrakturer Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Regionala riktlinjer för handläggning av komplikationer efter fetmakirurgi

Regionala riktlinjer för handläggning av komplikationer efter fetmakirurgi Regionala riktlinjer för handläggning av komplikationer efter fetmakirurgi Regionala vårdprogram och riktlinjer är dokument som utförare av hälsooch sjukvård i ska följa. Dokumenten tas fram av medarbetare

Läs mer

Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar

Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom är en bindvävs sjukdom som påverkar bindvävsplattan i handflatan och fingrarnas insida. Symtomen är små knölar och i ett

Läs mer

Slutrapport Pilotprojekt gällande granskning av indirekta kontakter

Slutrapport Pilotprojekt gällande granskning av indirekta kontakter Landstingsstyrelsens förvaltning Slutrapport Pilotprojekt gällande granskning av indirekta kontakter Mars 2008 Staffan Bryngelsson, Emendor Consulting AB 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1. Bakgrund...4

Läs mer

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation.

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som inte har några andra sjukdomar, är 3 år eller

Läs mer

MIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten

MIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten MIRA-projektet Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny Hellman (projektledare), Christer Norman, Gunilla Skoog, Anders Ternhag 2 Recept/1000 invånare

Läs mer

Urinvägsinfektioner hos vuxna. Elisabeth Farrelly Överläkare

Urinvägsinfektioner hos vuxna. Elisabeth Farrelly Överläkare Urinvägsinfektioner hos vuxna Elisabeth Farrelly Överläkare Urolog-sektionen VO kirurgi-ortopedi-urologi Södertälje sjukhus konsultläkare Spinalismottagningen Rehab Station Stockholm Normal vattenkastning

Läs mer

Minskade kostnader med Descutan 4% 1

Minskade kostnader med Descutan 4% 1 ATC-kod D08AC02 Rx EF Minskade kostnader med Descutan 4% 1 Descutan svamp för preoperativ helkroppstvätt Preoperativ tvätt Bakterieflora och vanlig tvål På huden finns en bakterieflora som växer i form

Läs mer

Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken

Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken Agenda Lean Healthcare Capio S:t Görans modellen Bakgrund Lean Healthcare principer Lean Healthcare i praktiken, exempel akuten Lean Healthcare

Läs mer

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Diskussion kring tonsilliter Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Syfte Illustrera betydelsen av primärvårdens och infektionskliniken olika patientpopulationer Varför handläggningen

Läs mer

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation.

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som: inte har några andra sjukdomar är 3 år eller

Läs mer

Länsgemensam. vårdöverenskommelse Primärvård och Kvinnosjukdomar

Länsgemensam. vårdöverenskommelse Primärvård och Kvinnosjukdomar Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 2.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Kvinnosjukdomar Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m.

Läs mer

Imipemem/cilastatin 1 g iv, (dosintervall styrs av njurfunktion) i kombination med klindamycin 600 mg x 3 iv

Imipemem/cilastatin 1 g iv, (dosintervall styrs av njurfunktion) i kombination med klindamycin 600 mg x 3 iv Infektioner inom gynekologi Mats Bergström Ökad risk för infektionskomplikationer i samband med förlossning finns vid lång vattenavgång (>18 timmar), upprepade vaginalundersökningar, bakteriell vaginos,

Läs mer

Behandling av stora bettfel med ortognat kirurgi/ tandreglering och käkoperation.

Behandling av stora bettfel med ortognat kirurgi/ tandreglering och käkoperation. Behandling av stora bettfel med ortognat kirurgi/ tandreglering och käkoperation. 2012-03-01 1 Information om behandling av bettfel som behandlas med tandreglering och käkoperation Sammanfattning av den

Läs mer

Slutrapport. Granskning av medicinsk handläggning och av orsaker till att vårdtillfällen blir kostnadsytterfall vid Karolinska Universitetssjukhuset

Slutrapport. Granskning av medicinsk handläggning och av orsaker till att vårdtillfällen blir kostnadsytterfall vid Karolinska Universitetssjukhuset Stockholms läns landsting Januari 2008 Kvalitetsgranskning av Kostnadsytterfall 2005 Karolinska Universitetssjukhuset Slutrapport Granskning av medicinsk handläggning och av orsaker till att vårdtillfällen

Läs mer

Struma. Förstorad sköldkörtel

Struma. Förstorad sköldkörtel Struma Förstorad sköldkörtel 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

IBS-utredning ur ett EBM-perspektiv. ska vi göra och varför?

IBS-utredning ur ett EBM-perspektiv. ska vi göra och varför? IBS-utredning ur ett EBM-perspektiv - ellervad ska vi göra och varför? Gottskär 2011-11-15 Jenny Gunnarson, Överläkare gastroenterologi Medicinmottagningen, Hallands sjukhus Kungsbacka Hur mycket ska man

Läs mer

Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer.

Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Enligt nationella cancerstrategin och regionala cancerplanen är det vårdprogramgruppernas uppgift att ta fram information till remitterande och

Läs mer

Amningsrelaterade problem

Amningsrelaterade problem Kvinnoklinikerna i Östergötland Amningsrelaterade problem 1(5) Amningsrelaterade problem Undersökningsmetoder Anamnes Smärtskattning med VAS Inspektion av båda brösten och bröstvårtorna Palpation av båda

Läs mer

Results from exams, 1218 students

Results from exams, 1218 students Results from exams, 1218 students Test result points 90 80 70 60 Points 50 40 30 42 2000-2006 2006-2010 20 10 0 1 40 79 118 157 196 235 274 313 352 391 430 469 508 547 586 625 Frågelådan RDK-möte 2011-03-23

Läs mer

Sår. Olika sår. Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling

Sår. Olika sår. Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling EVA I PERSSON Sår Vulnus- en störning i hudens normala anatomiska struktur och funktion och som läker organiserat och i tidsbestämd ordning, tex. det

Läs mer

VID DAGKIRURGISKT CENTRUM

VID DAGKIRURGISKT CENTRUM VIKTIG INFORMATION TILL DIG SOM SKA GENOMGÅ EN UROLOGISK OPERATION VID DAGKIRURGISKT CENTRUM och få eftervård på avdelning 65 2 Välkommen till Urologiska kliniken och Dagkirurgiskt Centrum Vid de flesta

Läs mer

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Mårten Prag, Kristoffer Strålin, Hans Holmberg Infektionskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad

Läs mer

Fokusrapport. Ekokardiografi i Stockholms läns landsting

Fokusrapport. Ekokardiografi i Stockholms läns landsting Medicinskt Programarbete Fokusrapport Ekokardiografi i Stockholms läns landsting Stockholms läns landsting 2004 Fokusrapport Ekokardiografi i Stockholms läns landsting Rapporten är framtagen av Tomas

Läs mer

Primärvård och Ögon Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. 2011-05-20. vårdöverenskommelse

Primärvård och Ögon Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. 2011-05-20. vårdöverenskommelse Hälso- och sjukvård Länsgemensam 1.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Ögon Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Samverksansdokument, 2011-05-20 vårdöverenskommelse

Läs mer

Yttrande över motion 2013:16 av Tomas Melin m.fl. (MP) och Pia Ortiz-Venegas m.fl. (V) om endometrios

Yttrande över motion 2013:16 av Tomas Melin m.fl. (MP) och Pia Ortiz-Venegas m.fl. (V) om endometrios Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Claes Lennmarken TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-08-27 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-10-16, P 13 1 (3) HSN 1405-0712 Yttrande över motion 2013:16 av Tomas Melin

Läs mer

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2012 06 18 Charlotta Sävblom specialistläkare, med.dr. Projektledare Diagnostiskt centrum, RCC Syd Hälso och sjukvårdsstrateg

Läs mer

KOMBINATIONSBEHANDLING KÄKKIRURGI OCH ORTODONTI

KOMBINATIONSBEHANDLING KÄKKIRURGI OCH ORTODONTI 1 Vårdprogram 2014-09-01 VÅ RDPROGRÅM KOMBINATIONSBEHANDLING KÄKKIRURGI OCH ORTODONTI Introduktion Vid starkt uttalade ocklusionsavvikelser med samtidig käkställningsavvikelse utförs behandling genom en

Läs mer

Margretelundskliniken Ortopedi & Idrottsmedicin. Din Operationsdag

Margretelundskliniken Ortopedi & Idrottsmedicin. Din Operationsdag Margretelundskliniken Ortopedi & Idrottsmedicin Din Operationsdag I Hemmet DESCUTANTVÄTT, FASTA, LÄKEMEDEL Det är viktigt att du läser igenom dokumentet Förberedelser inför din operation och att du följt

Läs mer

Urinvägsinfektioner nedre och övre

Urinvägsinfektioner nedre och övre Urinvägsinfektioner nedre och övre Urinvägsinfektion Pyelonefrit = njurinflammation = hög UVI Cystit = blåskatarr = nedre, distal UVI UVI - Förekomst Kvinnor vanligt i alla åldrar Män ovanligt hos yngre

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Indikationer

Läs mer

många andra upplevelser. Jag blev chockad över att det skulle bli en promenad genom sjukhuset tillbaka hem, så blev det en traumatisk upplevelse.

många andra upplevelser. Jag blev chockad över att det skulle bli en promenad genom sjukhuset tillbaka hem, så blev det en traumatisk upplevelse. Jag har pratat med många som har gjort en sådan här operation. De flesta säger att det var helt underbart. Efter en vecka är man igång igen. Då är smärtan och allt annat borta. En del tyckte att det var

Läs mer

Sköldkörtelsjukdom. graviditet. Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen

Sköldkörtelsjukdom. graviditet. Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen Sköldkörtelsjukdom och graviditet Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset,

Läs mer

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE MRSA INFORMATION PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna broschyr är framtagen oktober 2010 av Smittskydd Stockholm i Stockholms läns landsting Om du vill beställa broschyren eller få

Läs mer

Livsstilsfaktorers inverkan på gynekologisk kirurgi. Katja Stenström Bohlin Kvinnokliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Livsstilsfaktorers inverkan på gynekologisk kirurgi. Katja Stenström Bohlin Kvinnokliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Livsstilsfaktorers inverkan på gynekologisk kirurgi Katja Stenström Bohlin Kvinnokliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Hur BMI och rökning påverkar komplikationer, patientens nöjdhetsgrad och resultat

Läs mer

1. Husläkarmottagning Orolig hypertoniker

1. Husläkarmottagning Orolig hypertoniker Hypofys, skelett mm! Falldiskussionsseminarium T7 VT 2010 1. Husläkarmottagning Orolig hypertoniker En 52-årig man kommer till dig som husläkare för uppföljning av hypertoni, de senaste åren har mer behandling

Läs mer

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Eva Rask 4p Ann Dalius 4p Nils Nyhlin 7p Torbjörn Noren 19p

Läs mer