IT-behov för produktionsledning hos förpackningstryckerier L I S U

Transkript

1 IT-behov för produktionsledning hos förpackningstryckerier L I S U Examensarbete Stockholm, Sverige 2007

2 IT-behov för produktionsledning hos förpackningstryckerier L I S U Examensarbete i medieteknik om 30 högskolepoäng vid Programmet för medieteknik Kungliga Tekniska Högskolan år 2007 Handledare på CSC var Christer Lie Examinator var Nils Enlund TRITA-CSC-E 2007:140 ISRN-KTH/CSC/E--07/140--SE ISSN Kungliga tekniska högskolan Skolan för datavetenskap och kommunikation KTH CSC Stockholm URL:

3 IT-behov för produktionsledning hos förpackningstryckerier En undersökning av förpackningsbransch och behov av systemstöd för planering, realtidsuppföljning och lagerhantering i produktionsprocess Sammanfattning Idag ställs allt hårdare krav på förpackningsbranschen. Förutom att möta de ökande kundkraven från konsumenter, måste priset på förpackningar också sänkas. I samband med detta blir ett helhetsperspektiv kring produktens värdekedja och en avancerad informationshantering allt viktigare. Särskilt inom förpackningstryckerier återfinns behov av effektivisering av datautbyte och informationsflöde för att kunna öka produktivitet samt lönsamhet i verksamheten. Syftet med detta examensarbete var att utreda och kartlägga vilka eventuella IT-behov det finns för produktionsledning hos förpackningstryckerierna utifrån tre huvudsakliga områden: produktionsplanering, produktionsuppföljning i realtid och lagerhantering. Utförandet av undersökningen riktades främst mot de förpackningsföretag som arbetar med pappersbaserade material i form av kartong och wellpapp. Sammanlagt genomfördes fyra djupintervjuer och en enkätundersökning bland de 84 förpackningstryckerier som är medlemmar i Grafiska Företagens Förbund. Resultaten från undersökningen visar att det finns förbättringar som kan utföras med befintliga system. Förutom de befintliga funktionerna i systemen fanns också behov av nya funktioner, vilka beskrivs mer utförligt i rapporten. En slutsats är att de flesta förpackningstryckerier har behov av ett övergripande system som är anpassat just för dem.

4 The need of IT-system for the production management at packaging company A survey about the packaging industry and the need of IT-system for the planning, real-time tracking and stock managing during the production process. Abstract Today the demands on the packaging industry are increasing. Not only to meet the growing requirements from the costumers, but also to lower the price of the packaging. A complete view of the entire productions supply-chain and a sophisticated information management system are becoming very important. Especially in the packaging companies, which have the need to improve the handling of data exchange and the huge amount of information, in order to raise the productivity and profitability for the companies. The purpose of this Master thesis project is to study and map out the possible needs of IT-system for the production management at packaging company on the basis of three essential parts: production planning, production tracking in real-time and stock management. This survey is mainly directed at the packaging industries which are working with paper based material such as carton and wallpaper. Totally four interviews and a poll were carried out among the 84 packaging companies which are the member of the Grafiska Företagens Förbund (the organization for the graphic companies). The results from the survey show that there are several improvements which have to accomplish with those present systems. Beside those existing functions of the system there were also needs of new functions at companies, which are described more thorough in the rapport. The conclusion is that the packaging companies have the need of a comprehensive system which is just suitable for them.

5 Förord Detta är ett examensarbete inom ramen för civilingenjörsutbildningen i Medieteknik på Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, i Stockholm, under hösten Examensarbetet är utfört inom inriktning Tryckt kommunikation på uppdrag av företaget Media Workflow Management AB. Jag vill främst tacka alla er som har bidragit till detta intressanta och lärorika projekt. Ett stort tack till min handledare Christer Lie, vid KTH, handledare Carl Vad-Schütt på MWM och alla som har tagit sin tid att hjälpa mig med frågor och korrekturläsning. Jag vill även tacka er alla som har ställt upp på intervjuer och svarat på enkäten. Ert svar har betytt mycket för detta arbete. Sist men inte minst en stor kram till Lei som alltid stöttat mig och hjälpte mig med att skapa hemsidan för enkätundersökningen. Li Su Stockholm november 2007

6 Innehållsförteckning 1 Introduktion Syfte och mål Uppdrag för MWM Målgrupp Problemformulering Avgränsningar Disposition Metod och utförande Kvalitativa och kvantitativa metoder Metodval Val av respondenter Litteraturstudie Djupintervjuer Analys av intervjuerna Enkätundersökning Analys av enkätundersökning Felkällor Bortfall Metodrelaterat Andra faktorer Validitet och reliabilitet Bakgrund Vad är en förpackning? Förpackningsbranschen Det globala perspektivet Det svenska perspektivet Förpackningstryckerier Tryckmetoder Produktionsflödet De befintliga IT-systemen MWM-systemet MWM Production Planning MWM CopyTrack MWM ReelTrack... 31

7 4 Resultat Resultat av djupintervjuer Tryckeri A Tryckeri B Tryckeri C Tryckeri D Resultat av enkätundersökning Produktionsplanering Produktionsuppföljning Lagerhantering Analys och diskussion Behov av planering Behov av uppföljning Behov av lagerhantering En ny marknad för MWM? Modifiering IT-behov beroende av företagsstorlek Slutsats Behov av IT-system hos förpackningstryckerier Förslag till fortsatt studier Litteraturförteckning Bilaga 1: Intervjuplan Bilaga 2: Enkätundersökning Bilaga 3: Statistiskt material... 70

8 1 Introduktion Detta examensarbete är en studie av behov av systemstöd för produktionsledning hos förpackningstryckerier. Rapporten återger hur arbetet har genomförts, samt vilka resultat och slutsatser som framkommit. Förpackningstryckning är ett segment av tryckeribranschen som är i tillväxt. Både den globala och inhemska förpackningsmarknaden påvisar en ökning av efterfråga på förpackningar. Segmentet skiljer sig från exempelvis dagstidningstryckning avseende teknik, processer, kunder och kundkrav. Kundkraven för förpackningar har blivit allt hårdare. Förutom att förpackningar skall uppfylla kundkraven, måste de samtidigt vara säljande och billiga. Av de orsakerna koncentrerar förpackningstryckerier sig på att ta fram kompletta förpackningslösningar samt effektivisera produktionen inom verksamheten i syfte att kunna ökar lönsamheten. Till hjälp använder tryckerierna oftast någon typ av IT-system för att styra produktionen på ett bättre sätt. 1.1 Syfte och mål Syftet med detta examensarbete är att undersöka förpackningsmarknaden för att kunna ge en övergripande bild av dagens förpackningsbransch. Samtidigt utreda vilka behov av systemstöd det finns för produktionsledning hos de förpackningstryckerier som producerar pappersbaserade förpackningar. Genom att utreda i vilken grad dessa befintliga IT-system tillfredsställer företagens behov, kan man i sin tur inse vad som skulle behöva modifieras. Målet är ta fram ett underlag för vad som behöver utvecklas med de befintliga IT-systemen i förpackningstryckerier så att produktionen kan främjas ännu mer. 1.2 Uppdrag för MWM Media Workflow Management AB (MWM AB), grundades 1998 och är ett svenskt systemoch konsultföretag som erbjuder IT-system och metoder för planering, uppföljning och styrning av det grafiska produktionsflödet. MWM har fokus på effektivisering och kostnadsförbättringar hos grafiska företag. Idag har MWM total runt 100 kunder i hela världen, varav ett 80-tal är systemkunder. Kunderna består främst av dagstidningar och dagstidningstryckerier, men även ett antal civiltryckerier med inriktning på tryckning av veckotidningar och magasin (MWM:s hemsida). Ett nytt område som MWM blev intresserade av att arbeta med i framtiden är förpackningstryckerier. Det har framgått att förpackningsbranschen har haft en stark 1

9 efterfrågestillväxt under det första kvartalet 2007, samt redovisar konjunkturbarometern en fortsatt mycket positiv bild av det ekonomiska läget (Grafiska Företagens Förbund, 2007a). MWM vill därför skaffa sig mer kunskaper om förpackningsbranschen och finna behoven för liknade systemstöd hos förpackningstryckerierna som hos de andra grafiska företagen. 1.3 Målgrupp Förpackningstryckning är ett väldigt brett område som kan kategoriseras på många olika sätt. Bland annat kan det grupperas efter tryckmaterial såsom plast, kartong, wellpapp, metall, glas mm. eller efter användningsområdet till exempel livsmedel, medicin och partihandel. Förutom MWM så är huvudmålgrupp för detta arbete de förpackningstryckerier som producerar förpackningar av pappersbaserade material. I rapporten har också de grafiska termerna förklarats, med tanken på de som saknar den grafiska bakgrunden men ändå har intresse för ämnet. 1.4 Problemformulering Uppdragsgivaren MWM vill i första hand få en helhetsbild av dagens förpackningsbransch. Därtill finna och förstå de behov för systemstöd i förpackningstryckeriers produktionsflöde. Frågeställningarna är därför utformade kring tre huvudområden: 1. En allmän undersökning om dagens förpackningsbransch för att skapa en helhetsbild. Hur ser förpackningsbranschen ut idag (storleksmässigt och geografiskt)? 2. En mer specificerade utredning om produktionsprocessen hos förpackningstryckerier, samt kartläggning de eventuella IT-behoven för produktionsledning. Vilka tekniker används inom verksamheten? Hur ser processerna ut (övergripande)? Vilket behov finns hos förpackningstryckerier för IT-stöd för produktionsledning (planering, realtidsuppföljning, statistik, integration mot affärssystem)? 3. Återkoppla MWM-systemet med de framtagna behoven hos förpackningstryckerier. Hur väl motsvarar MWM:s standardprodukter behoven hos förpackningstryckerierna? Vilka delar skulle behöva modifieras för att passa behoven? 2

10 1.5 Avgränsningar Förpackningsbranschen innefattar väldigt många områden, till exempel, tryckning, inpackning, transportering osv. Med detta arbete skall jag först ge en allmän helhetsbild på hela branschen utifrån olika aspekter sådant som förpackningskonsumtion, omsättning, produktionskapacitet, lönsamhet osv. både från ett globalt- och svenskt perspektiv. Sedan avgränsas arbete genom att enbart inriktas mot förpackningstryckerier. De förpackningstryckerier som jag valt att fokusera undersökningen på är de tryckerier som främst tillverkar förpackningar av pappersmaterial, till exempel, kartong eller wellpapp. Systemet som företaget MWM utvecklar är mer anpassat för denna grupp eftersom det är främst gjorda för papperstryckning på rullar än tryckning på andra slags material. Dessutom är produktionen av kartongförpackningar och wellpappförpackningar den tyngsta grenen bland alla andra sorters förpackningstillverkningar, vilket gör att det representerar hela tryckeribranschen grundligt. Av alla MWM-systemet är tre moduler mest väsentliga för detta examensarbete, Production Planning, CopyTrack och ReelTrack, vilka använts inom de motsvarande områdena såsom produktionsplanering, produktionsuppföljning och lagerhantering. Fokus ligger enbart på dessa tre moduler, medan de andra modulerna bara har presenterats kortfattat. Sammanlagt finns total 84 förpackningsföretagen för kartong och wellpapp vilka är medlemmar hos Grafiska Företagens Förbund (Grafisk Företagsguide, 2006/07:39). Eftersom tidsbegränsningen för detta arbete var på 20 veckor och arbetet utfördes av en person, valde jag att enbart utföra intervjuer med de stora förpackningstryckerierna som har mer än 100 anställda. De resterande företagen deltog endast i den enkätundersökningen som utfördes efter intervjuerna. 1.6 Disposition Rapporten är i princip strukturerad i sex delar: Introduktion: Redogör vad som utför ramarna för examensarbetet. Metodbeskrivning: Presenterar de olika metoder som har använts. Teori: Beskriver bakgrundsarbetet kring de olika områden som är centrala för detta examensarbete. Resultat: Beskriver resultaten efter metodanvändningen. Analys och diskussion: Analyserar och diskuterar de presenterande resultaten. Slutsats: Resonerar erfarenheter från projektet, även om vilka felkällor som kan ha påverkat resultatet, samt rekommendationer för framtidsstudier. 3

11 2 Metod och utförande I denna del presenteras arbetsprocessen, samt omfattar de tekniker som användes vid informationsinsamlandet, urvalet av population och analys. Kapitlet behandlar även eventuella felkällor samt validitet och reliabilitet. 2.1 Kvalitativa och kvantitativa metoder Det finns två olika metodiska angreppssätt inom vetenskapen: kvalitativa och kvantitativa metoder. Den kvalitativa metoden syftar främst till att man inskaffar sig informationen på olika sätt, exempelvis intervjuer, observationer och liknande, för att kunna få en djupare förståelse och en helhetsbild av det problemkomplex vi studerar. Å andra sidan omvandlar den kvantitativa metoden den insamlade informationen från enkäter, mätningar och liknande till siffror och mängder som sedan används för att genomföra statiska analyser (Holme & Solvang, 1997). Idag kombineras allt oftare kvalitativa och kvantitativa metoder. Fördelen är att vi får en mer nyanserade och helhetsinriktad uppfattning om de problem vi studerar. Samt stärker tilliten till analysresultaten i takten med att problemet har studerats och analyserats ur olika synvinklar (Holme & Solvang, 1997). De två metoderna kan kombineras på olika sätt. Den kvalitativa delen kan nämligen användas som en förundersökning till den kvantitativa delen. På motsvarande sätt kan den kvantitativa segment uppföljas av den kvalitativa delen och ge oss en generell översikt, så att vi lättare skulle kunna hitta de faktorer vi bör koncentrera oss på i den kvalitativa undersökningen. En annan variant är att använda både kvalitativa och kvantitativa metoder under insamlingen och analysen av informationen, eller samlar in kvalitativ information som sedan kvantifieras under analys gång (Holme & Solvang, 1997). I mitt arbete använder jag mig av en kombination av båda metoderna, med en kvalitativ förundersökning som uppföljs av en kvantitativ utredning. Till den kvalitativa förundersökningen valde jag att utföra litteraturstudie och djupintervjuer, för att kunna få en överblick på det området som jag studerar. De information som erhölls av djupintervjuerna användes sedan som ett underlag till frågeformulering av enkätundersökning. Slutligen analyseras dessa data på ett systematiskt sätt. De data som fås under arbetsgång kan indelas i två kategorier, primärdata och sekundärdata. Det material som vi samlat in genom undersökningen är primärdata, medan litteratur, rapporter och artiklar är sekundärdata. Dessa data kan i sin tur grupperas i två delar, den ena är objektiv information som beskriver faktiska förhållanden, hur någonting faktiskt är. Medan den andra är subjektiv information vilken beskriver hur någon upplever ett visst förhållande (Andersson, B-E, 1995). 4

12 2.2 Metodval Det finns olika metoder: individuella intervjuer, telefonintervjuer, gruppintervjuer, enkäter till enskilda, gruppenkäter, postenkät, datorenkät, essäer, dagböcker osv. Vid val av metod ska man alltid i förta hand utgå ifrån det problemet och de frågeställningar som man vill belysa (Andersson, B-E, 1995). Jag valde att både utföra intervjuer och enkätundersökning för att kunna få ut så mycket information som möjligt. Samtidigt med hjälp av de två metoderna blir huvudmålgruppen väl undersökt. Informationen som erhölls från intervjuerna blev sedan underlag för frågeformulering av enkätundersökning. Avsikten med enkätundersökning är att kunna analysera resultat på ett systematiskt sätt. Ytterligare två viktiga faktorer vid metodvalet är tid och kostnad. Orsaken till att jag endast valde att utföra djupintervjuer med några få förpackningstryckerier är främst tidsbegränsning, vilket är begränsad på 20 veckor totalt för detta examensarbete. Tanken är att få med de stora förpackningsföretagen och låta de i stort sett representera hela förpackningstryckeribranschen. I det sammanhanget är det lite överflödigt att intervjua alla förpackningstryckerier, vilket är också orealiserbart. Djupintervjuer brukar i regel ta längre tid och blir ofta dyrare än användandet av ett frågeformulär. Liksom observationsmetoderna kräver enkätundersökning att vi på förhand vet en hel del om den som skall besvara enkäten och att i förväg kan avgöra vilken information vi vill ha från en bestämd person. Av denna anledning genomfördes enkätundersökningen efter djupintervjuer. 2.3 Val av respondenter Ofta har man behov av att göra ett urval av den population som man valt att analysera, eftersom det kan bli dyrt samt komplicerat om populationen är stor. Vanligtvis vill man använda insamlade data till att uttrycka sig om hela populationen eller befolkning på ett rättvisande sätt. Av denna anledning skall man åstadkomma med ett representativt urval, vilket innebär att med de utvalda som motsvarar eller representerar en del av befolkningen ska representera alla andra, nämligen hela populationen (Trost, 2001). Det representativa urvalet kan antingen ske slumpmässigt eller icke-slumpmässigt. Med ett slumpmässigt urval slumpar man fram deltagarna. Medan man i ett icke-slumpmässigt urval väljer ut deltagare efter vissa variabler, exempelvis ålder eller kön (Trost, 2001). Mitt urval av deltagare till både djupintervju och enkätundersökning är icke-slumpmässigt och är riktat mot huvudmålgruppen som är de förpackningstryckerier som tillverkar kartong- och wellpappförpackningar. Sammanlagt består urvalet av 84 företag (Grafiska företagsguide, 2006/07: 39). 5

13 Den grupp av företag som valdes till djupintervju består av främst de stora förpackningsföretagen med mer än 100 anställa. Totalt finns tolv företagen som uppfyller detta krav. Tre av dem tillhör ett moderbolag som redan ingår bland de tolv företagen fast med annan anläggningsort. Av denna anledning slogs dessa företag ihop och nio företagen återstår. Å andra sidan gjorde jag inget särskilt urval av deltagare till enkätundersökningen, istället valde jag att fråga den resterade populationen, vilken omfattar 72 förpackningsföretag. 2.4 Litteraturstudie Undersökningen inleds med en litteraturstudie i områden. Fördelen med en litteraturstudie är att det är ett snabbt sätt att samla in information. Data från litteraturstudien kommer ifrån fackböcker och vetenskapliga artiklar. Litteratursökning har gjort på högskolebiblioteket vid kungliga tekniska högskolan, STFI-Pack Forsk:s bibliotek och Stockholm stadsbibliotek. Databaser och sökmotorer som använts är Scholar google, Libris, Samsök, Scopus, Science Citation. De sökord som användes vid sökningarna var främst förpackningstryck, tryckmetoder, förpackningsmarknad, affärssystem, packaging engineering, packaging handbook, förpackningstillverkning. 2.5 Djupintervjuer En djupintervju innefattar tre faser: input, analys och output (William H-B, 1981). Input betecknar den information som erhålls från den som blir intervjuad. Analysen innefattar de slutsatser intervjuaren drar av intervjupersons svar och beteende under intervjun. Slutligen innebär output de sammanfattningar intervjuaren gör när analysen avslutats. När vi sammanställer dessa tre faser, kan vi definiera en djupintervju som följande: Insamlande av tillräckligt mycket av rätt sorts information (input) för en grundlig analys (analys) i avsikt att kunna dra korrekta slutsatser om intervjupersons beteende under vissa givna betingelser (output). (William 1981:12) Fördelen med djupintervju är att det ger oss möjlighet att upprepa och förtydliga frågor, följa upp respondenternas idéer, ställa följfrågor och sondera svar. Samtidigt kan man gå in på motiv och känslor på ett sätt som är omöjligt i en enkät (Andersson, B-E, 1995). Av de skälen valde jag därför djupintervju till min undersökning. Det som är mindre bra med djupintervju är att det tar mycket längre tid än enkät och att det kan bli för subjektivt ibland, vilket i sin tur leder till en stor risk för skevhet. Det vill säga att det är svårt att 6

14 hitta balansen mellan fullständig objektivitet och försökte att få respondenten att känna sig lugn och trygg i situationen (Andersson, B-E, 1995). Den enda skillnaden mellan djupinterjuver och interjuver är att den första nämnda tekniken går djupare in i samtalsämne och ägnar mer tid åt frågeställning. De djupintervjuer kan vara strukturerade, halvstrukturerade och ostrukturerade. Med strukturerade och halvstrukturerade djupintervjuer behöver man egentligen bara markera svaren i det utformade frågeformuläret. Under en halvstrukturerad djupintervju kan ordningen av frågor bestämmas och frågor som man kommer på under intervjun kan läggas till. Däremot är inget av en ostrukturerad djupintervju låst, man ställer ett antal frågor och ett antal uppföljnings- eller sonderings frågor (Andersson, B-E, 1995). Syftet med de utförda djupintervjuerna var att kunna få en översikt över produktionsprocess hos de stora förpackningstryckerier för att kunna analysera vilka IT-behoven finns det för produktionsledning i verksamheten, samt använda materialet som ett underlag till frågeformulering av enkäten. Totalt blev fyra djupintervjuer genomförda, varv en utfördes via telefon. Strukturen av djupintervju var halvstrukturerad, det vill säga att jag har i förväg bestämt de ämnesområden som ska behandlas under intervjun och ställer de frågor som jag måste få ett svar på och låter sedan samtalet flöda på. Intervjusamtalet spelades in med mp3 spelare (förutom telefon intervju) för att kunna underlätta sammanställningen av resultatet. Under examensarbetets gång vidtogs vissa åtgärder för att minimera svårigheter som bruka förekomma vid alla undersökningar och dessutom för att kunna få en rättvisande undersökning. Till exempel har jag vid utförandet av djupintervjuerna strävt efter att använda ett så enkelt och tydligt språk som möjligt med korta frågor för att undvika missförstånd. Dessutom använder jag mig av öppna frågor i de utförda djupintervjuerna för att ge utrymme åt försökspersonen i syfte med att kunna få ett utförligt och nyanserat svar Analys av intervjuerna Det finns ingen särskild standardiserad mall för analys av intervjuerna. Utan intervjuerna analyseras genom att tolka de sammanställda materialen från de intervjuade tryckerierna. 2.6 Enkätundersökning I Denna teknik är att låter man en och samma fråga gå till flera personer. Att kunna nå relativt många försökspersoner på kort tid är den främsta fördelen med enkätundersökning (Andersson, B-E, 1995). Vid inledningsfasen av enkätfrågeformuleringen är det väldigt viktigt att fundera över vad som är relevant och veta hur svaren ska analyseras efteråt. Frågorna bör uttryckas exakt och konkret och man sträva efter att undvika 7

15 oklarheter och förvirring. Normalt brukar enkätfrågorna vara utformade med hög grad av standardisering, vilket betyder att det inte förekommer några variationer. Formuläret ser likadant ut för alla och utsänds samtidigt till de deltagarna som förväntas svara (Trost, 2001). Formulären till enkätundersökning som jag använder mig av är webbaserade med fasta svarsalternativ. Totalt består enkäten av elva frågor och formuleringen av frågorna utgår både ifrån ett tidigare examensarbete och ifrån de svar som erhölls från djupintervjuerna. Anledningen till att jag valde att använda datorenkät är för att det är mycket smidigare än andra typer enkäter. Till exempel behöver jag inte ta hänsyn till sådana problem som att brev inte utdelas på helgerna. Respondenterna behöver inte heller återsända den besvarade enkäten, vilket underlättar en hel del för dem. Syftet med denna enkät var främst att utreda hur väl de befintliga IT-systemen tillfredställer företagens behov samt vilken slags information som anses vara intressant att överföra till ett sådant system. Tanken var att alla 72 förpackningstryckerier skulle få den utskickade enkäten. På vissa tryckerier som producerar wellpappförpackningar tillverkas även kartongförpackningar. Det vill säga samma tryckeri dyker upp två gånger på listan vilket medför en hel del upprepningar. Andra förekommande problem är exempelvis att företagen inte har någon kontakt adress och vissa mail kunde inte nå fram på grund av att den angivna adressen är ogiltig. Slutligen återstod 49 tryckerier som kontaktades. Respondenterna fick totalt två veckor på sig att svara enkäten. Under tiden skickades ut sammanlagt två påminnelser för att höja svarsfrekvensen Analys av enkätundersökning Första steget vid bearbetning av materialet är att göra en granskning på svarsfrekvens av det inkommande svar. Bortfall analys redovisas längre fram i rapporten. De flesta svarsalternativen i denna enkät har en stigande eller fallande skala (t.ex. mycket bra, ganska bra, mindre bra, inte bra) s.k. ordinalskala som samlar in kvalitativa variabler i en enkätundersökning (Ejlertsson 2005). I en univariat analys bearbetas sedan de kvalitativa variablerna. Resultaten från varje fråga presenteras i två olika tabeller. Den ena är en frekvenstabell som anger frekvensfördelningar av en eller flera variabler i procent, dvs. hur ofta varje variabelvärde förekommer (Malmö högskola, 2007). Den andra tabellen omfattar de värden som erhölls från univariat analysen, vilken är en analysmetod för att framställa information om fördelning av varje variabeln (Malmö högskola, 2007). I denna tabell framgår bland annat medianen, typvärde samt internt bortfall för att nyansera resultaten. Med medianen framgår det värde som ligger under den ena hälften av materialet och över den andra delen, vilket är det samma som den 50 procentiga kvartilavvikelsen (Trost, 8

16 2001). Beräkning av kvartilavvikelse kan även göras för 25 och 75 procentiga. Det andra framtagna centralvärdet är typvärde som anger det variabelvärde som förekommer oftast, dvs. den som har högst frekvens (Mälardalens Högskola, 2007). Analysen utförs i kalkylprogram t.ex. Excel. Utifrån de statistiska resultaten gestaltas sedan dessa i diagram för att tydliggöra resultaten ytterligare. 2.7 Felkällor Det finns ett antal faktorer som kan ha påverkat resultaten åt något håll. Till exempel vid stort bortfall kan resultaten bli snedvrida. Jag har här identifierat de som jag tror i högst grad kan ha påverkat mina resultat Bortfall Bortfall förkommer alltid vid undersökningar. Det finns två typer av bortfall, externt och internt (Bell, J. 2000). Externt bortfall då en person i urvalet vägrar att, eller inte har möjlighet att, delta i den avsedda undersökningen. Medan internt bortfall inträffar då de som besvarar enkät t.ex. hoppar över enstaka frågor. Vanligtvis ligger svarsfrekvens på mellan 50 och 75 procent för enkätundersökningar och 75 till 85 procent för intervjuer (Bell, J. 2000). Det finns vissa åtgärder att vidta både för att minska bortfall och effekterna av ett bortfall. Framför allt ska man framställa ett väl genomarbetat frågeformulär, samt skicka påminnelser till deltagarna (Bell, J. 2000). Det är nästan omöjligt att undvika bortfall helt, däremot ska man försöka avhålla sig från stort bortfall (dvs. många personer tackar nej till medverkan). Till djupintervjun ställde fyra av nio förpackningsföretagen upp, det vill säga andel externt bortfall är 56 procent, vilket ligger lite över gränsen för den genomsnittliga externbortfall för intervjun. I mitt fall kommer jag att komplettera undersökningen med en enkätundersökning. Sammanlagt skickades enkäter ut till 49 företagen. Trots flera utsända påminnelser erhölls ett stort externt bortfall. Svarsfrekvensen ligger endast på 36 procent. Det kan bero på att en del av de företagen som finns med i listan (Grafisk företagsguide, 2006/07) är inte ett förpackningstryckeri, utan det är bara ett relaterade företag, t.ex. pappersindustri. Anledningen till att jag resonerar på detta viss är att tre företag som fick enkäten har meddelat att de inte är ett förpackningstryckeri. Möjligtvis finns det fler bland de icke-svarade företagen. På grund av den stora externt bortfallen är därför resultaten inte tillräckligt representativ. Man borde hantera bortfallen genom att komplettera med flera intervjuer. När det gäller internt borfall så är enkäten utformad på sådant sätt att alla frågorna måste besvaras innan respondenterna kan fortsätta till nästan sidan. Av denna anledning reducerar de interna bortfallen, men risken för det är inte helt utesluten, eftersom under 9

17 varje frågan finns det en svarsalternativ vet inte som tillåter respondenter att avstå från frågan Metodrelaterat Det är bra om sammanställningen av resultat görs så snart som möjligt efter intervjuerna, annars kan svaren lättglömmas, som kan i sin tur orsaka ett opålitligt resultat. Av denna anledning använder jag mig av mp3 till hjälp. Alla konversationer spelas in, förutom en intervju som utfördes via telefon, då kunde endast anteckning genomföras. Jämfört med personliga intervjun är telefonintervjun definitiv svårare att följa upp svaren. Ett annat problem som uppstod vid enkätundersökning är det tekniska fel med den webbaserade enkäten, t.ex. gick sidan ner ibland under vissa tider. Det gäller att återgärda problemet omgående. För övrigt har det fungerat relativt bra med båda metoderna Andra faktorer Ytterligare en faktor som kan ge en viss påverka på resultaten är det diagrammet om fördelning av förpackningsproduktion i Sverige som hittades var från år 1996, vilket är alldeles för gammalt. På grund av detta vänd jag mig till SCB (Statistik Central Byrå) och försökte att leta efter de senaste statistikerna för att kunna förnya diagrammen. Olyckligtvis saknades en hel del uppgifter för ett antal varugrupper på grund av sekretesskäl, därför bestämde jag mig att utesluta diagrammet helt hållet. 2.8 Validitet och reliabilitet Att ha en hög validitet och reliabilitet är mycket viktigt för en vetenskaplig uppsats. Med validitet anses om metoden verkligen ger den information man söker. En hög validitet utfås om det utvalde materialet är relevant för undersökningen. Å andra sidan avses reliabilitet metodens känslighets lumpinflytande. Det vill säga om reliabiliteten är låg skulle vi få olika resultat med en metod vid olika tillfällen, inte på grund av att respondenter ändrar sig, utan det beror hel enkelt på att metoden inte ger tillräckligt exakta mätningar (Andersson, B-E, 1995). Hög validitet och reliabilitet nås genom att först och främst se till att det finns en logisk koppling mellan teoretisk grund och undersökningens frågor. Det är också viktigt att noggrant tänka igenom val av metod, genomförande, data sampling. Vid datainsamlingen ska man se till att den genomförs med högsta standard med giltighet och trovärdighet kontrollerade. Därefter ska man analysera data med en lämplig metod för både tolkning och framställning av data. När det gäller rapportskrivandet, ska man vara noggrann med översättning från muntligt data till verbal data, och det ska helst vara så nära originalet 10

18 som möjligt. Man ska inte heller glömma bort att rapporten ska reflektera studien på ett rättvist sätt för alla läsare, därför bör inte författaren endast ta med egna åsikter (Andersson, B-E, 1995). En av de åtgärder som jag tog till mig för att höja validitet och reliabilitet var att alltid låta de intervjuade personen godkänna sammanställningen som gjordes efter varje intervjun. Dessutom förhåller jag mig neutral till den objektiva informationen genom att alltid utgå ifrån faktum och undviker att blanda in för mycket av min egen åsikt om IT-behovet hos företagen. Jag också ser till att de insamlade material är från en pålitlig källa genom t.ex. avstå från sådana källor som Wikipedia och Susning. 11

19 3 Bakgrund Detta kapitel redogör för de bakomliggande fakta inom förpackningsbranschen såväl som en allmän beskrivning av tryckmetoder, produktionsflöde och de befintliga IT-systemen hos förpackningstryckerier. Därefter fortsätter ett avsnitt om MWM systemet. 3.1 Vad är en förpackning? En förpackning är en produkt vilken framställs av någon slags material, framför allt av glas, metall, textil, plast, papper och kartong. Den används för att innehålla, skydda, hantera, leverera och presentera varor. Alla produkter måste ju ovillkorligen förpackas för att lätt, rätt och billigt kunna nå konsumenten. Förpackningsindustrins kunder består i stort sett av hela näringslivet (Dominic m.fl. 2000). Förpackningar kan indelas i tre nivåer, Konsumentförpackningar/primära förpackningar, gruppförpackningar/sekundära förpackningar och transportförpackningar/tertiära förpackningar. Se figur nedan. Figur 3.1-1: Schematisk bild av förpackningssystemets olika nivåer. Källa: Packforsk, Konsumentförpackningens huvuduppgift är att kunna skydda och bevara produktens egenskaper. Den ska vara utformad på ett sådant sätt att konsumenternas uppmärksamhet fångas (på försäljningsstället). Förutom dessa krav bör även konsumentförpackningen vara enkel att hantera samt informerar om produkten. Gruppförpackning kallas även butiksförpackning, vilken samlar ihop ett visst antal konsumentförpackningar för att underlätta och effektivisera butikernas hantering av produkter. Exempel på gruppförpackningar är tråg av wellpapp eller kartong. Transportförpackningar är utformade så att de underlättar hantering och transport av ett antal säljenheter eller gruppförpackningar för att förhindra skador vid fysisk hantering eller trasportskador % av alla styva trasportförpackningar för engångsbruk i Sverige är gjorda av wellpapp (Dominic m.fl. 2000). 12

20 3.2 Förpackningsbranschen Förpackningsbranschen är en essentiell verksamhet i den industrialiserade delen av världen, och återfinns normalt bland de tio största näringsgrenarna i varje land. I dagsläget ser framtiden för förpackningsindustrin väldigt ljus ut och nya förpackningar framställs i takten med utvecklingen av material och inpackningssystem (Dominic m.fl. 2000). Flödet av hela förpackningsbranschen visas i figur 3.2-1, kärnan utgörs av tillverkning av förpackningar och förpackningsmaskiner. Det är ett cirkulärsystem, förpackningar tillverkas av råmaterial som i sin tur förbrukas av konsumenter. I slutända vidtar källsortering, insamling och återvinning, där förpackningen blir nytt råmaterial eller tillvaratas genom energiutvinning (Thorén & Vinberg, 2000). Figur 3.2-1: En övergripande bild på hela förpackningsflödet. Källa: Packforsk, Det globala perspektivet Totalt finns det ungefär förpackningstillverkande företag som sysselsätter över fem miljoner människor (Dominic m.fl. 2000) runt om världen. Omsättningen för den totala förpackningsmarknaden i världen uppskattas till 460 miljarder dollar år 2004, vilket motsvarar 1-2 % av världens BNP 1. Pira International tillsammans med World Packaging Organisation tog fram en prognos som säger att tillväxten kommer att öka med 4,2 procent årligen fram till år 2009 och då ligger värdet på ca 564 miljarder dollar (Wallteg Bo, 2005), se figur BNP - bruttonationalprodukt, är värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land (Dominic, C. m.fl. 2000). 13

21 Figur 3.2-2: Tillväxten av omsättning på den globala förpackningsmarknaden Källa: Pira International och WPO, Konsumtionen av förpackningar är betydligt högre i industrialiserade länder än utvecklingsländer, åskådliggörs i figur Tillväxten fortsätter på grund av alltmer globaliserad handeln, nya livsstilar, högre bekvämlighetskrav och demografiska förändringar (mindre hushåll) (Dominic m.fl. 2000). Medan återfinns i utvecklingsländer den stora tillväxtpotentialen av förpackningskonsumtion, speciellt på den asiatiska marknaden. Enligt figur 3.2-4, så är Kina det land där tillväxten har ökat väldigt tydligt och förväntas öka med på 8,2 procent per år fram till år 2009 till cirka 51 miljarder dollar. Jämfört med Kina har den indiska förpackningsmarknaden växt ännu snabbare med 14,2 procent årligen. I central och östereuropa kommer Ryssland fortsätta att vara den största förpackningsmarknaden. Samtidigt som Polen antagligen blir den snabbaste växande marknaden med en tillväxt på 11 procent fram till år 2009 (Wallteg Bo, 2005). Figur 3.2-3: Bilen visar fördelning av förpackningskonsumtion i världen, Källa: Pira International och WPO,

22 Figur 3.2-4: Bilden redogör rangordning av de 15 stora förpackningsmarknader i världen, Källa: Pira International och WPO, Papper, kartong och wellpapp är de mest använda förpackningsmaterialen globalt och är naturligtvis det största förpackningssegmentet som upptar 39 procent (se figur 3.2-5) av hela förpackningsmarknaden med ett värde på 183 miljarder dollar år Enlig förespårning kommer detta segment fortfarande att vara störst år 2009 med en årlig tillväxt på 4,2 procent. Plast kommer på andra plats med 31 procent, varv 19 procent utgörs av hårdplast som har den snabbaste ökning bland alla andra segmenten med 6,5 procent per år, och de resterande procenten består av flexible plast (mjuk plast). Konsumtion av metall och glas har tappat i andel inom livsmedelsindustri mot plast. Metall spås en långsam ökning under 3 procent årligen och glas ökar med endast 1,8 procent per år mellan period Under kategori övrig inkluderar sådana material såsom trä, textil osv. Fördelning mellan olika förpackningssegment 7% 17% 6% 31% 39% Papper, Kartong & Well Plast Metall Glas Övrigt Figur 3.2-5: Värdemässig fördelning mellan olika förpackningssegment år2005. Källa: Pira International och WPO,

23 Livsmedelsindustrin är den största slutförbrukaren av förpackningar med en tillväxt på 4,6 procent årligen fram till I dag ligger värdet på 176 miljarder dollar vilket motsvarar 54 procent av den totala konsumtionen, enlig figur Däremot hittas den snabbaste tillväxten bland läkemedelsförpackningar med 7,1 procent till år Andra typer av förpackningsprodukter såsom förpackningar för tobak tillhör kategori övrigt. Fördelning av förpackningskonsumtionen inom olika användningsområden Livsmedel/dryck 3% 4% 16% 23% 54% Industri/transport Kosmetik Läkemedel Övrigt Figur 3.2-6: Värdemässig fördelning av förpackningskonsumtionen inom olika användningsområden, år2005. Källa: Bearbetning av Pira International och WPO, Det svenska perspektivet Produktionen inom den svenska förpackningsindustrin uppgår till cirka 20 miljarder kronor årligen och sysselsätter mer än personer (Thorén, 2000). Fördelning av antal anställda inom den svenska förpackningstillverkande industrin åskådliggörs av figur nedan, där förhållandet jämförs mellan idag och för tio år sedan. Antal anställda Papper, Kartong & Wellpapp Antal anställda inom svensk förpackningstillverkande industri Plast Metall Trä Glas År 1996 År 2006 Material Figur 3.2-7: Fördelning av antal anställda inom svensk förpackningstillverkande industri jämförs mellan år 1996 (Källa: bearbetning av Pack forsk 2000) och 2006 (Källa: bearbetning av SCB). 16

24 Även på den svenska förpackningsmarknaden dominerar som på den globala materialoch förpackningsproduktionen av papper, kartong och wellpapp. På andra platsen kommer plastförpackningar som har haft en kraftigare tillväxt under 1990-talet och används ofta i kombination med andra material. Jämfört med de globala siffrorna har Sverige en betydlig lägre andel förbrukar metall, vilket till stor del förklaras med att i Sverige och övriga västvärlden förbrukar mer djupfrysta varor i förhållande till användning av konservburkar internationellt. Där dessutom den petrokemiska industrin (oljefat) har en stark position inom den internationella handeln (Thorén, 2000). Förpackningskonsumtionen omfattar två steg. Konsumtion av tomma förpackningar är det första steget där industrin förbrukar förpackningar för att packa sina produkter. Till exempel, vid lösviktförsäljning av frukt och grönt används tomma förpackningar som plastpåsar i butik (Dominic m.fl. 2000). De färdigpackade, det vill säga fyllda förpackningarna konsumeras i sin tur av konsumenterna. Värdet av vår totalkonsumtion av fyllda förpackningar kan uppskattas till ca 20 miljarder kronor (Dominic m.fl. 2000). Det dominerade konsumtionsområdet är livsmedel och dryck som upptar cirka hälften av den totala förpackningsmaterialkostnaden i den svenska tillverkningsindustrin (Dominic m.fl. 2000). Inom livsmedelshandel så upplevde förpackningsföretagen en svag nedgång i det första kvartalet i år, 2007, enlig 3.2-8, trots den inhemska efterfrågan inte är lägre idag än det var för ett år sedan, då vi fick den senaste toppen. Figur 3.2-8: Konjunkturläget inom livsmedelshandel under första kvartalet Källa: av Konjunkturlägesrapport,

25 Däremot steg försäljningsvolymerna inom partihandeln 2 under de tre första månaderna 2007, se figur Prognosen framöver ser lika bra ut och det kommer att få en rejäl ökning av lönsamheten bland partihandelsföretagen, samtidigt har antal anställda också växt under de senaste 1,5 åren, vilket tyder på en god aktivitet. Figur 3.2-9: Konjunkturläget inom partihandel under första kvartalet Källa: av Konjunkturlägesrapport, Enlig konjunkturlägesrapport (kvartal 1, 2007) så har produktionsvolym av förpackningar gått upp under början av år Drygt 40 procent av företagen anger en produktionsökning, samtidigt som inget av företag upplever produktionsminskning, se figur Denna ökning av produktionsvolymen leder till att runt 12 procent av företagen hävdar att de inte hade tillräckligt med produktionskapacitet, medan resten antingen påstår att de har en bra balans mellan utbud och efterfrågan eller produktionskapaciteten är mer än tillräckliga. Se figur I stort sätt är kapacitetsutnyttjande i förpackningsbranschen högre än till exempel den civilgrafiska industrin. Därmed har orderingången också ökat under den senaste tiden, enlig figur Förklaring till den stigande orderingången på hemmamarknaden är prisuppgången, vilket ha stigit på grund av prisökning bland råvaru- och energipriset, som i sin tur hejdar efterfrågetillväxten (kvartal 1, 2007). Trots det återfinns en stabil efterfrågan i konsumentledet som gör att förpackningsvolymerna kan fortsätta att växa. Samtidigt är orderingången på exportmarknaden relativt stabil, enlig figur Partihandel grosshandel, Det vill säga mellanled på varans väg från producent till konsument, sådan varuförsäljning som inte riktar sig till privata konsumenter (Nationalencyklopedin, 2001). Detta är följaktligen företag som inte tillverkar egna produkter utan endast köper och säljer dess. 18

26 Procent Konjunkturläge Produktionsvolym Orderingång på hemmamarknaden Priset på hemmamarknaden 98 Orderingång på exportmarknaden Ökning Minskning Oförändrat Figur : Ett sammanfattade histogram av konjunkturläge för produktionsvolymen, orderingång på hemmamarknaden/exportmarknaden och priset på hemmamarknaden inom förpackningsbranschen. Varje sektion motsvarar hundra procent. Källa: Bearbetning av Konjunkturlägesrapport, Produktionskapaciteten Läget omkring den 1 april % 16% Mer än tillräcklig 72% Tillräcklig Ej tillräcklig Figur : Cirkeldiagram visar produktionskapaciteten av förpackningsföretagen under första kvartalet Källa: Bearbetning av Konjunkturlägesrapport, Trots allt ökning av volymer och orderingång är lönsamheten hos företagen oförändrad. Däremot tyder alla ovannämnda aspekter på ett gott affärsklimat som innebär att förpackningsindustrin har en fortsatt positiv utveckling under år Förpackningstryckerier Förpackningar av pappersmaterial kan i stort sätt delas upp i två huvudtyper, kartongförpackning och wellpappsförpackningar. Beroende av egenskaper används de två sorters förpackningar inom olika områden av näringslivet. Inom livs- och läkemedelsindustrin används ofta kartongförpackningar, medan wellpappförpackningar är lämpligaste för transport ändamål (Frontpac, 2007). 19

27 Enlig Grafiska Företagsguiden (2006/07) finns det sammanlagt 84 förpackningsföretag av kartong- och wellpappförpackningar som är medlemmar hos Grafiska Företagens Förbund. Storleksmässig tillhör de flesta svenska förpackningstryckerier (runt 50 %) de små verksamheterna med mindre än 20 anställda på företaget, se figuren nedan. Däremot finns ett antal förpackningstryckerier som är mycket stora både i Sverige och i världen. Till exempel i Lund återfinns de två världsledande förpackningstryckerierna, TetraPak och Åkerlund och Rausing, Å & R. De medelstora förpackningstryckerierna som har mellan 60 till 100 anställda är betydligt få jämfört med övriga grupper. Procent Fördelning av verksamhetsstorlek inom förpackningstrykerier Antal anställda Figur 3.3-1: Bilden åskådliggör fördelningen av verksamhetsstorlek av de svenska förpackningstryckerierna. Sammanlagt finns 84 förpackningsföretagen av kartong- och wellpappförpackningar. Källa: Grafiska Företagens Förbund, 2006/ Tryckmetoder Nästan alla förpackningar är försedda med tryck av något slag. För att kunna stick ut måste en funktionell förpackning även ha ett attraktivt dekortryck, vilket förstärker produktens identitet. Det ställs höga krav på förpackningstryckningar, text och bild bör vara tydliga för att en god läsförståelse ska kunna uppnås. De parametrar som ska beaktas är exempelvis typsnitt, textstorlek, färgkontrast, radavstånd, radlängd samt ordval och utformning av meningar och textstycken. Det förekommer ett antal tryckmetoder som används inom förpackningstryckerierna. De konventionella metoderna är offset, flexografi, djuptryck och screentryck. Bland de fyra nämnda tryckmetoderna är bl.a. offsettryck och flexografi de två mest vanliga tryckmetoden inom olika förpackningsbranschområden (nord emballage, förpackningstryck 2007). Val av tryckmetod är beroende av budget, upplaga, antal färger, förpackningsmaterial osv. Även med små förändringar av design, material, antal färger osv. kan tryckkvalitet, pris och metod helt förändras. 20

28 Offsettryck Offset är en plantrycksmetod, det vill säga att det inte finns något höjdskillnader mellan de tryckande och icke-tryckande ytorna. Istället täcks den tryckande ytan av någon slags polymer samtidigt som aluminium (plåten) beläggs på den icke-tryckande ytan. Polymeren är färgvänliga och drar till sig tryckfärgerna och plåten stöter bort färger. Det finns två typer av offset. Den ena är vattenbaserad vilket kallas för våtoffset, medan den andra benämnas torroffset och är baserade på silikon. Principen för båda tekniker är densamma, förutom där vattnet i våtoffset har nu bytts mot ett silikonskikt. Tryckprocessen sker i följande ordning (se även figur 3.3-2): 1. Fuktvals lägger på fuktvatten som fäster på icke tryckande ytor på plåten. 2. Färg förs över till tryckande ytor på plåten via en färgvals. 3. Från plåtcylindern överförs sedan tryckbilden till gummidukscylindern som i sin tur överför tryckbilden till materialets yta. Materialet förs vidare in i nästa tryckverk för att beläggas med nästa tryckfärg. Figur 3.3-2: En principskiss över ett tryckverk i en offsetpress. Källa: Jonas Ahlberg, Förutom våt- och torroffset brukar man även skilja mellan rulloffset och arkoffset. Den förste nämnde offsettekniken trycker färgerna på papper som sitter fast på rullar, medan den andra trycker färgerna på separata ark. Om man jämför rulloffset med arkoffset så ger rulloffset något lägre kvalitet och är billigare. Fördelen med att använda offsettryck är framför allt att metoden ger bra bildkvalitet med detaljer i mycket ljusa och mörka toner och texten blir skarpa med tydliga kanter. Som alla andra metoder har offset också sina begränsningar. Dyra tryckpressar är en av dem. Upplaga ligger runt 1000 exemplar och mer. Flexografi Den andra tryckmetoden som ofta används inom förpackningsindustrin är flexografi, vilken är lämplig för tryckning på de flesta material såsom plast, kartong, metall, etc. Den använder sig av stämpelprincipen med olika höjd på de tryckande och icketryckande ytorna. Tryckformen kallas kliché och är gjort av gummi eller något plastmaterial. 21

29 Tryckprocessen åskådliggörs i Figur Färgen från ett färgtråg tas upp av aniloxvals vars yta är täckt med ett raster av små celler. Överflödig färg tas bort med en rakel. 2. Färgen överförs till tryckformen - kliché. 3. Sedan trycks färgen direkt på materialet och stöds upp av en mottryckscylinder. Figur 3.3-3: En principskiss över ett tryckverk i en flexografipress. Källa: Jonas Ahlberg, Djuptryck Förutom de två tidigare beskrivna tryckmetoderna, så används också djuptryck inom förpackningsindustri, fast inte lika ofta. Därför att denna teknik är relativ dyr, vilket är enbart lönsamt vid extrem stora upplagor. Det vill säga tekniken har en dyr startkostnad men låg styckkostnad. Liksom flexografi används även djuptryck av stämpeltekniken, fastän på ett motsats sätt, där fördjupningarna blir de tryckande ytorna. Dessa fördjupningar är lika stora men olika djupa. När skålar fylls med färg och trycker mot materialet, avger de djupa skålar mer färg i rasterpunkterna. På detta sätt skapas det olika färgtoner. Djuptryck är en direkt tryckmetod, se Figur 3.3-4, där plåten trycker direkt mot papperet, därför är djuptryck en väldigt snabb tryckmetod. Papperet ligger oftast på tjocka rullar och kan tryckas med flera meters hastighet i sekunden. För tryckning av höghastighets förpackningar används av arkdjuptryck. Nackdelen med djuptryck är framförallt den dyra och miljöovänliga processen av framtagning av tryckformarna. Dessutom kan man endast trycka en färg åt gången och varje nytt lager färg måste torka innan nästa kan appliceras. I och med detta krävs en färg som kan torkar snabbt, vilket innebär att färgen måste innehålla starka och hälsovådliga lösningsmedel. Figur 3.3-4: Tryckverk i en djuptryckpress. Källa: Jonas Ahlberg,

30 Screentryck Med hjälp av en rakel (det förekommer t.ex. screentryckspressar där man använder tryckluft i stället för en rakel (Ahlberg, 2007)) pressas färgen genom en duk (screen), som sitter uppspänd i en ram (en för varje tryckfärg). Se figur Duken är täkt med en schablon, därför kan färgen bara släppas igenom på de tryckande ytorna. Samma yta trycks med flera olika färger tills motivet är fullständigt. Figur 3.3-5: Skiss på tryckverk i en screentryckpress. Källa: Jonas Ahlberg, I stort sett kan screentryck användas för tryckning på alla sorters material. Tryckningen blir väldigt kompakt och täckande, vilket är en fördel om tryckmaterialet har en ojämn eller porös yta Produktionsflödet Produktionsflödet hos förpackningstryckerier ser ganska annorlunda ut jämfört med dagstidningstryckerier. Där dessutom skiljs sig även flödet mellan olika förpackningstryckerier och det är heller aldrig homogent inom varje tryckeri beroende av vilken slags produkt som ska tillverkas. Förpackningstryckerier tillverkar antingen egna förpackningsmaterial eller köper in färdiga ark. I vanligt fall utförs tillverkningen i tre steg: tryckning, stansning och limning. Beroende av produkttyp behövs ibland även laminering och andra slags efterbearbetning såsom folieprägling eller lackning. Det är inte billigt att tillverka en unik stansform, men är värt det för att skapa den effekten som man vill ge uttryck åt. Stansformen pressas mot pappret och skär det till den önskade formen. Många gånger görs folieprägling i samma steg som stansning för att skapa kontrast genom att sänka ner eller höja upp vissa delar av papperet. Detta verkställs genom att trycka den uppvärmande klichén (stämpel) tillsammans med en folie mot det materialet som ska dekoreras. Resultatet blir en nedsänkning i materialet med färg av folien, vanligen guld eller silver, det kan även vara i olika kulörer. 23

31 Vid laminering beläggs det tryckta arket med en skyddande plastyta för att kunna förbättra skyddet mot smuts, fukt och slitning. Denna process behövs främst vid tillverkning av dryckförpackningar och eventuella wellpapplådor. Lacken påtrycks antingen i ett vanligt färgverk eller i ett speciellt lackverk. En lackad förpackning skyddar mot nötning och smetning av färger och man får en blank eller matt yta. Det finns två varianter av lackning, den ena är UV-lackning, då lacken härdas med hjälp av ultraviolett ljus i en speciell UV-lackningsmaskin. Den andra är vatten lakning, den vattenbaserad lacken appliceras direkt i tryckpressen och sedan torkas den med hjälp av het luft eller IR-tork. UV-lackning ger en högre lyster än vatten lackning. Slutligen transporteras de färdigtillverkande förpackningar till lager för leverans De befintliga IT-systemen I takt med att förpackningsmarknaden blir alltmera globaliserad, behöver företagen ett lämpligt informationssystem för att kunna utveckla och klara den hårda konkurrensen. Affärssystem är en typ av informationssystem för ledning och styrning som används inom förpackningstryckerier samt andra verksamheter (ITansvar, 2007). Det integrerar flera moduler, funktioner i tryckeriet och hanterar, bearbetar all data från administrativa processer såsom t.ex. försäljning, orderhantering, lagersaldo, underhåll etc. På så sätt skapas en översikt över hela verksamheten och ingen dubbelregistrering behöver förekomma, eftersom all insamlande informationer är tillgängliga för samtliga berörda på samma gång. Enlig figur består affärssystemet av en central databas som både samlar in och skickar ut data till ett antal applikationer som i sin tur stödjer olika funktioner i företaget. Det betyder att all data samordnas på ett enda ställe, vilket medför att flödet av information strömlinjeformas samt tillförlitlighet av informationerna ökar (Davenport, 1998). 24

32 Figur Arkitektur av ett affärssystem. Källa: Davenport, Affärssystem är standardiserade system vilket innebär att de inte är specialanpassade för företagens verksamheter. Det finns två lösningar till detta problem. Antingen kan man förändra affärsprocesserna till att passa systemet, eller tvärtom, det vill säga förändra systemet för att passa de processer man arbetar utifrån (Andreasson T. & Johansson K., 2006). Båda varianter kan medföra positiva eller negativa effekter. Till exempel, fördelar med den första tillgångsätten är införandet av nya versioner och uppdateringar förenklas, samt risken för fel vid modifikation på mjukvara reduceras. Å andra sidan kan förändring av människornas arbetssätt och de inbyggda processerna i verksamheten medföra negativa resultat. Konsekvenser av den andra lösningen är precis omvänt. Människornas arbetssätt påverkas inte, istället försvårar hanterande av den tekniska biten. Affärssystem kan antingen köpas i form av färdiga programpaket som finns på marknaden eller skräddarsy ett eget för att anpassa verksamhetens behov. I tabellen visas ett antal affärssystem för olika företagsstorlekar (ITansvar, 2007). 25

33 Stora Medelstora Små SAP Business Suite (R3) Jeeves Softone business Oracle E-business Suite Monitor Mamut Peoplesoft Visma Control Visma PX Movex Visma Dynamics Garp One World Balans Winbas Baan OneWorld SPCS Administration ASW Agresso Hogia Art IFS Application Maconomy Hansa iscala Bravo ASW Pyramid Tabell En lista på de befintliga affärssystemen som är anpassade efter olika företagsstorlek. Källa: bearbetning av ITansvar, MWM-systemet MWM utvecklar egna system för att stödja produktion och distribution hos grafiska företag i tryckeribranschen. Eftersom kunderna består främst av dagstidningar och dagstidningstryckerier, är därför MWM-systemet anpassade för tryckning av dagstidningar. Fokus ligger främst på att minska makulaturen och behovet av manuella arbeten vid planeringen. Samtidigt effektivisera produktionen genom att öka beläggning i pressarna. MWM-systemet består av en javabaserad serverlösning 3 och relationsdatabaser 4 (Oracle eller MS SQL). Normalt innefattar MWM-systemet en produktionsdatabas och statistikdatabas. Insamlade data lagras i databaserna och är tillgängligt för alla berörda som i sin tur använder dessa data till analysering och rapportframställning. MWM-systemet är en typ av GPMS (Global Production Management System), det innebär att hela produktionsprocessen övervakas genom att integrera de lokala IT-systemen hos 3 Server lösningar Det är en mjukvaruarkitektur som stödjer kommunikationen mellan olika program över datornätverk eller internt i en och samma dator (Hedman Kenneth, 2001). 4 Relationsdatabas Den valigaste form av databas som är uppbyggd av ett antal tabeller som lagrar information. De olika tabellerna kopplas ihop med s.k. relationer för att knyta ihop sammanhörande information. 26

34 företaget, som i sin tur samlar in data från produktionsprocessen. Produktionsstatus och informationen mellan det lokala och globala informationssystemet kan utbytas oberoende av leverantör tack vare IFRAtrack 5. På så sätt samlas in informationer ifrån allt pågående arbeten i tryckeriet och en övergripande bild samt förståelse för produktionsledning skapas (internt material MWM). MWM-systemet består av ett antal moduler som åskådliggörs i tabell De kan antingen användas oberoende av varandra eller i samverkan. Namn Funktion MWM Publishing Calendar Samordnar utgivningsplaneringen av produktion, bilagor och ibladningar. MWM Prepress Scheduling Planerar sidlämningar. Sätter deadline för varje enskild sida som ska tryckas. Ger prognos på planerad tryckstart. MWM Prepress Tracking Följer sidproduktion från en eller flera tidningsredaktioner till ett eller flera tryckerier. Följer statusen för varje sida i realtid, från redigering till färdig plåt. MWM Estimating Tool Beräknar kostnaden för olika tryckuppdrag. MWM Production Planning Planerar tid och resurser i tryckerier. MWM Copy Tracking Ger överblick och kontroll i realtid över alla pågående jobb. MWM Printing Tracking Följer upp tryckning i ett eller flera tryckerier. MWM Reel Tracking Visar pappersstatus vid avlastning, lager och rullställ. MWM Mailroom Tracking Följer packsalsproduktion i realtid. MWM Dispatch Tracking Följer utlastning, levererar information t.ex. tiden för ankomst av bil, start av lastning osv. till de som är inblandade i tidningslastningen. MWM Distribution Manager Följer och kontrollerar tidningens distribution ända fram till kunden. Tabell 3.4-1: MWM:s programvarumoduler med motsvarande funktioner. Källa: internt material MWM, IFRAtrack Det är en strukturerad och öppen metod för utbyte av uppföljnings information. (Infoloom, 2000) 27

35 Genom att utveckla och modifiera nuvarande MWM-systemet kan allt flera grafiska företag använda systemet ihop med sina standardfunktioner. I denna rapport ligger fokus huvudsakligen på tre av de ovannämnda modulerna, Production Planning, ReelTrack och CopyTrack MWM Production Planning Production planning är ett verktyg som används för att minimera behoven av manuella arbeten med planeringsdata inom tryckerier. Systemet planerar produktion från order till leverans för ett eller flera tryckerier och informationen är säker och åtkomlig för alla berörda på en gång. Vanligtvist brukar en säljare eller projektledare boka in order med systemet. Användare skriver en produktionsbeskrivning med relevanta parametrar såsom produktionsnamn, editioner, sidantal osv. och skickar därefter produktionsbeskrivningen till en produktionsplanerare, som i sin tur tilldelar resurser antingen efter de uträknade siffrorna av produktionstiderna för valda maskinerna i olika avdelningar och personalbehovet eller efter de tiderna som han/hon tycker är mest lämpliga. Med systemet kan produktionsplanerare även göra en mer detaljerad planering såsom att bestämma vilken nivå planeringen ska vara eller packsalen ska planeras på. Systemet kan användas för att planera tryckjobb dag till dag (se figur 3.4-2), veckovis (se figur 3.4-3) eller månadsvis. Användare kan snabbt söka fram färdiga och planerade tryckjobb samt göra en sökning på nästa tillgängliga tid för tryckjobb av viss storlek. De användbara nyckeltalen om bokat kapacitetsutnyttjande sparas i databasen och kan tas fram när som helst. Förutom det sparar även systemet de detaljerade kundinformationerna. Figur 3.4-2: Användargränssnitt visar den planerade tryckjobb för en dag. Färgerna anger olika bokningsstatus: grön = fastställd, gul = preliminär och röd = service/underhåll. Källa: internt material MWM,

36 Figur 3.4-3: Bilden åskådliggör beläggning i pressen planeras veckovis. Källa: internt material MWM, MWM CopyTrack Den största kostnaden inom tryckerier är papper som upptar 40-60% av den totala kostnaden (internt material MWM, 2007). Genom att reducera makulatur och överproduktion kan tryckerier sänka kostnader rejält. CopyTrack är ett verktyg som användas för detta ändamål. Det ger både överblick och kontroll över alla pågående jobb i realtid och stoppar pressar vid fullbordat antal exemplar. Vid de välplanerat korrekta ställen i falsutgångarna samt olika räknepunkter i packsalen sitter en räknare som registrerar antal tryckta exemplar, godkända exemplar, bruttoexemplar, nettoexemplar mm. i packsalen. Dessa siffror skickas från räknare till CopyTrack och presenteras på skärmen, se figur 3.4-4, i syfte att kunna minimera överproduktion genom att stänga pressen manuellt eller automatiskt i exakt rätt tid. Förutom presentationen av räkneinformationer visar CopyTrack även upp annan viktig information om t.ex. pressar, starttid, produktion, material osv. Dessa parametrar kan antingen läggas in manuellt eller via gränssnitt till den andra MWM:s modulen - Production Planing eller ett motsvarande planeringssystem. All informationer lagras sedan i databasen och är tillgängliga vid rapportering, analys och processutveckling. 29

37 Figur 3.4-4: Användargränssnitt av CopyTrack presenterar information om makulaturen under produktion. Källa: internt material MWM, Olika kulör visas upp vid skilda händelser. Till exempel, vid presstopp visas en röd färg av CopyTrack, se figur Pressoperatörer eller de som är ansvariga för tryckeri och packsal kan därmed registrera informationer om stopp och stopporsaker manuellt i modulen. Figur 3.4-5: Användargränssnitt av CopyTrack vid olika tillfällen. Källan: internt material MWM,

38 MWM CopyTrack använder ett Excel-baserat rapportverktyg - Report 2000 vilket åskådliggörs i figuren Produktionen analyseras från olika perspektiv med hjälp av nyckeltalen och därefter framställs rapporten. Figur 3.4-6: Stopporsaken framställs av Excel -baserat rapportverktyg, Report Källa: internt material MWM, MWM ReelTrack ReelTrack, se figur 3.4-7, bevakar pappersstatus från order och leverans till förbrukning i produktion, det vill säga avlastning, lager och rullställ. Dessutom kan modulen även hantera pappersstatus i flera lager, alltså övervakning av pappersstatus då det flyttas från ett lager till ett annat lager. ReelTrack omfattar två delar, papperslager och papperskonsumtion. När pappersrullar anländer till tryckerier registreras först all informationer om rullar i modulen med hjälp av streckkodsläsning, eller modulen tas emot den elektroniska meddelande från bruket då det är installeras i kombination med CopyTrack. Varje använd pappersrulle registreras under eller efter produktionen som förbrukade. Under produktionen registreras även informationer om när och hur papper har använts, skadade rullar, matningsproblem, mängden makulatur och felleveranser. 31

39 Figur 3.4-7: Användargränssnitt framlägger pappersstatus för olika pappersrullar. Källan: internt material MWM, Som de andra data lagras även dessa produktionsdata i en databas och är tillgängliga för analysering samt rapporterframställning. 32

40 4 Resultat I detta kapitel redogörs för både resultatet av djupintervjuer och enkätundersökning. Resultaten av djupintervjuerna beskriver den övergripande produktionsprocessen hos förpackningstryckerierna. Medan svaren av enkätundersökning presenteras i form av olika diagram eller tabellen med hänsyn till eventuella bortfall och avvikelser. 4.1 Resultat av djupintervjuer De fyra förpackningstryckerierna som deltog i djupintervjuer kommer i fortsättningen att benämnas som tryckeri A, B, C och D. Samt för dessa tryckerier är att alla tillverkar förpackningar av pappersmaterial och sysselsätter fler än hundra människor. Med djupintervjuer tog främst reda på hur produktionsflödet ser ut i verksamheten, samt vilka IT-system används vid planering, uppföljning och lagerhantering Tryckeri A Moderbolaget för tryckeriet A är ett av världens ledande företag inom process, förpackning och distribution av livsmedel. Medan tryckeriet A är den största produktionsanläggningen för tillverkning av förpackningar och där görs de mest komplexa tryckningarna. Sammanlagt tillverkas/trycks 134 olika produkter och förbrukas ton papper årligen. Tryckeri A använder olika IT-system för planering, uppföljning, lagerhantering och statisk framställning och tycker att dessa IT-system har fungerat relativt bra inom verksamheten. I tryckeriet sker tryckningen efter framtagning av design och klichéframställning. Valet av tryckmetod beror på orderstorlek. Vid stora upplagor trycks ofta dekoren på kartongen i form av pappersrullar med tryckmetoderna flexoprocessor 6 respektive flexografi. I nästa steg beläggs kartongen med polyeten (typer av plast) både in- och utsida. Aseptiskt förpackningsmaterial beläggs även ett lager aluminiumfolie mellan två plastskikt på insidan, enlig figur Flexoprocessor En variant av flexografi, vilket används ofta vid en mer komplicerad tryckning med flera färger. Resultat blir dessutom bättre jämfört med flexo. 33

41 Figur 4.1-1: Bilden visar beläggning av förpackningsmaterial för en vätskekartong. Källa: Tetra hemsida, Därefter utförs skäroperationen, då pappersrullar uppdelas till separata förpackningar och körs ut till lagret för leverans. Produktionen brukar köras dygnet runt med tre skift per dag, exklusive helger. Kvantitet av upplagor mäts i meter under produktionen och hastigheten kan nå ända upp till ca 500 m/min. Däremot vid en svårare tryckning saktas hastigheten ner till ca 300 m/min. Förutom hastigheter mäts även inställningstid och produktionstid (vilket inkluderar intagningstid och tvättid) i samband med tryckningen. I figuren åskådliggörs hela processen för orderbeställning. Kunden kontaktar först marknadsbolaget 7 (MC) och överlämnar en prognos om order. Efter MC har fått in prognosen, skickas det vidare till bolagens internationella kontor - TPI. TPI innefattar en s.k. Global Planning som besluter vilken förpackningstryckeri som är lämpligast för denna uppgift och skickar sedan prognosen till detta tryckeri. Efter att tryckeriet har granskat sin kapacitetsfördelning, skickar tryckeriet bekräftelse till kunden genom TPI och MC. Produktionen av order kan påbörjas när kunden har överlämnat design till tryckeriet. Hela beställningen tar ungefär 1 timme. Från att order kommer in i fabriken så är det två veckors leveranstid. SAP 8 är tryckeriets ordersystem vilket även används mellan alla led i orderbeställningsprocessen, se figur Innan order släpps in till förpackningstryckeriet körs det i Material Requirements Planning 9 (MRP) som går in i hela SAP systemet på fabriken och 7 Marknadsbolag Har kontakter med samtliga kunder och finns i nästa alla länder. 8 SAP Det är ett affärssystem som ger en kontinuerlig och full kontrollmöjlighet i hela verksamhetsprocessen. 9 Materials Requirements Planning En teknik som assisterar en detaljerad planering av produktion inom företag. 34

42 kontrollerar vad som finns i tryckeriet, exempelvis inköpsorder, material m.m. Normalt körs det automatiskt två gånger per dygn, men kan även köras manuellt vid en snabb order. Efter att en order har släpps från SAP till tryckeriet ersatts det av ett nytt system P2 som är ett produktionssystem, vilket enbart är byggt för tryckeri A. I P2 finns en gigantisk databas som känner av vilken typ av produkt som har inkommit när de fordrade informationer om ordern såsom orderstorlekar, produkttyp osv. har matats in. Därifrån uppskattas produktionshastighet, genomsnittlig spill, inställningstid osv. för just tillverkning av denna produkt. Dessa parametrar används sedan vid planeringen. Kunden Marknadsbolag TPI Förpackningstryckeri SAP SAP SAP Figur 4.1-2: En beställning verkställs med ordersystemet SAP från kunden till förpackningstryckeri genom MC och TPI. I Tryckeriet A görs produktionsplanering i två steg. Första steget är tilldela resurser i företaget. Därpå en lista körs ut på materialbehovet och en annan lista på materialsaldon (dvs. hur mycket som finns i lagret). De två listorna exporteras till Excel och jämföras för att kalkylera antal rullar som behöver beställas. När leverantören har lastat vagnen (steg 1) skickas ut ett meddelande till Excel-boxen (steg 2), se figur Meddelandet uppdelas i sin tur i två änden: P2 och SAP. Varje rulle har en streckkod (ID nummer), vilket skannas innan rulle hämtas ut ifrån lagret till produktionen och när rulle har gått in till maskinen. Vid den första skanningen lagras allt material som används vid produktionen i SAP, det vill säga att SAP håller reda på materialsaldo. Informationen vid den senare skanningen registreras i P2 för att kunna följa upp pappersförbrukningen. Leverantör 1 2 Lager Excel SAP P2 Figur 4.1-3: Bilden visar de systemen som används vid lagerhantering samt kommunikationen mellan leverantör och system. Varje dag går World Class Manufactur (WCM) igenom alla befintliga problem inom tryckeriet i syfte med att göra processen effektivare och billigare. WCM är en organisation 35

43 om består av tio pelare. Var och en pelare ansvarar för ett specifikt område, till exempel, kvalitet, effektivitet, förlust, utbildning, miljön osv. Ett system som ligger bredvid WCM är Business Object 10, vilket innehåller all statistisk. All personal från varje pelarna kan komma åt statistisk data för att göra analys av alla förluster såsom stopporsaker, makulaturen, fel med kliché osv. i tryckeriet. Sammanfattningsvis, det som är administrativt i systemet görs med SAP, medan själva produktionen och uppföljning görs med P2 och Business Object Tryckeri B Tryckeri B utvecklar, marknadsför och tillverkar främst wellpappförpackningar. Den årliga omsättningen ligger ungefär på 1,5 miljarder kronor och sysselsätter totalt cirka 860 personer. Verksamheten för wellpappförpackningar finns i tre orter, på dessa ställen tillverkas wellpapplådor med tryck. Till en början så sker en tillverkning av wellpapp. Papper går in i en s.k. Wellmaskin och görs till tre olika papperslager, utsides-liner, insides-liner och ett vågskikt som kallas för fluting, se figur På utsides-liner trycker man på text och bild. Figur 4.1-4: Bilden åskådliggör de tre skiktet av wellpapp. Fluting är det veckade materialet i mitten på wellpappen. Det sitter två plant pappersmaterial på var sin sida om fluting vilka kallas för utsides-liner och insides-liner. Källa: Repa, De tre skiktet limmas ihop, torkas, skärs till stycke och är redo för tryckning. Trycktekniken som används är flexo. Vid en annan variant av produktion köper tryckeriet in färdigtryckta offsetetiketter och laminerar det på wellpapp. Efter tryckningen stansas wellpapp till olika former och transporteras till lager för leverans. Totalt körs två skift per dag och leveranstid brukar ligga på tio arbetsdagar. Planering i företaget utförs baklänges. Det vill säga när företaget har fått in en order, planerar man först och främst materialbehov. Materialet såsom pappersrullar, färger och 10 Business Objects Det är en programmering struktur som sammanfattar alla enheter i en affärsverksamhet. 36

44 eventuellt kliché (om det är en ny order) beställs. Därefter tilldelas maskinerna efter kapacitet. KIWI 11 är ett system som både används vid planering och vid produktionsuppföljning inom verksamheten. Systemet finns installerat i kontrolleringsrummet och därifrån övervakas hela produktionen. En del rapporteringar får KIWI automatisk ifrån de olika maskinerna, medan somliga rapporteringar skickas in i form av blanketter som operatören har fyllt i genom att avläsa de nyckelvärden som presenteras på maskinens egen display. Spill är exempelvis en mycket viktig nyckelvärde som alltid mäts under produktionen. Vid stora mängder spill vägs det i vikt och rapporteras därefter till Excel-fil. Förutom spill mäter man även andra viktiga nyckelvärdena såsom inställningstid, hastighet, och färgnyans mm. Idag pågår fortfarande en hel del manuella rapporteringar inom verksamheten. Statistiken framställs månadsvis för att kontrollera om varje maskin har uppnått sitt ett mål eller inte. Det finns tre lager i fabriken, ett för lagring av alla pappersrullar från leverantör, ett mellanlager som lagrar arken tillfälligt innan de körs ut till produktion, slutligen finns det ytterligare ett lager vilket samlar alla färdiga produkter som ska leverera till kunder. Pappersrullen skannas när den transporteras ut ifrån lagret och när den går in i maskinen. Därtill skannas även de färdiga förpackningar som väntar på leverans. Sammanfattningsvis, företaget använder KIWI både som ett planeringssystem och vid uppföljning av produktion. Samtidigt pågår fortfarande relativ mycket manuella rapportering inom verksamheten Tryckeri C Tryckeri C är ett av Europas ledande företag inom förpackningslösningar. Totalt har företaget cirka 170 anställda och omsätter 320 miljoner kronor årligen. Tryckeriet har två tillverkningsenheter i Jönköping, en produktionslinje för kartongförpackningar och den andra för tillverkning av kassar och påsar. Vid tryckning av kartongen används offset, medan kassar och påsar tycks med flexo. Produktionen av kartongförpackningar genomförs i tre avdelningar, tryckning, stansning och limning. Kartongarken som används vid tryckningen köper företaget in som färdiga med så litet marginal som möjligt. Arken trycks i sexfärgs offsettryck med olika lackmöjligheter, total finns det tre tryckpressar inom företagen. Allt material mellan tryck och konvertering behandlas i hygienzon för att klara livsmedelsbranschens krav. I 11 KIWI Det fullständiga namnet är Kliger-Weiss Infosystems, vilket är ett komplett och webb-baserad system som befinner sig i en java miljön. 37

45 konverteringen viks och stansas förpackningarna, slutligen utförs limning. Ibland levererar kartongen till kunderna direkt efter stansning som plana eller hopvikta. Storleken på upplagor varierar beroende av kundbehov. Leveranstid för en ny order brukar ligga runt på sex veckor. Först skickar kunden in en prognos och order läggs till bruket. Tryckeriet beställer materialet enlig prognosen. Senast en vecka innan produktion måste kunden bestämma när de vill ha produkten. Planering görs i tre steg, först sker en grov planering. Efter att en order väl har kommit in till produktionen, planeras den mer detaljerande av trycktekniker som tilldelar resurser efter de kapaciteter som finns i verksamheten. Därtill kan även operatören välja viss produktionsordning av order ibland. Informationen som behöver för att kunna göra en planering är främst baserad på kundbehov. Movex 12 är det planeringssystemet som används inom företaget och ansvarar för allt som rörs vid planering. Det som är mindre bra med systemet är att den visuella presentationen av planering är inte tillräckligt tydligt. På grund av detta håller företaget på att pröva ett nytt planeringssystem - ComActivity 13, vilket ger en betydligare bättre visuella presentation av planering. Vid uppföljning av produktion används ett system som heter Qlikview 14, det följer upp bl. a. hastigheten, intagningstid, inställningstid, produktionstid, produktionsstopp (om stoppet har pågått i mer än 5 min), makulatur mm. för varje maskin i alla produktionsavdelning och de mäts upp med hjälp av ett s.k. stansverktyg. Varje produkt får en egen stanskod som innehåller dessa parametrar. Stanskoder används för att göra en beräkning på den genomsnittliga tiden av inställning, hastighet, intagning mm. för denna produkt. Statistiken rapporteras därefter till Movex och kan plockas ut vid planeringen av nästa inkommande order av samma sort produkt. Under intervjun kom den intervjuade fram till att det som skulle kunna utvecklas lite mer är rapporteringen om de olika stopporsakerna. I nuläget lägger man alla stopporsaker i en kategori som heter övrigt. Det borde rapporteras bättre. 12 Movex - Ett affärssystem som är mest använda bland tillverkande och distribuerande företag i Skandinavien (Systeam AB, 2007). 13 ComActivity Ett affärssystem vars utgångspunkt är främst visualisera affärsprocesser med ett flexibelt webbgränssnitt (Björkman 2006). 14 Qlikview Ett komplett system för affärsanalys. Det bygger på en enhetlig arkitektur som tillfredställer alla analys- och rapportbehov inom alla organisationer (Qlik Tech, 2007). 38

46 Information som lager behöver kommer ifrån kunder, det vill säga order. De order som finns inlagda i planeringssystem bestämmer vilka material behöver beställas till lagret. Vid förglömmande beställningar utsändas en påminnelse av systemet. Det betyder planeringssystemet Movex har även kontroll över lagret. Det som kan bli svårt är ibland vet inte kunden när de vill ha produkten, vilket leder till att man inte vet om den exakta leveranstid, som i sin tur gör både försvårar produktionsplanering och lagerhantering. Sammanfattningsvis, kundorder planeras med Movex, medan Alickview används vid produktionsuppföljning Tryckeri D Tryckeri D är ett familjeföretag med produktionsanläggningar i Södertälje och Veddige. Företaget arbetar främst med utveckling och tillverkning av kartongförpackningar samt brukanvisningar. Omsättningar uppgår till ca 235 miljoner kronor och företaget har ungefär 195 antal anställda inom verksamheten. Produktionsflödet är nästan aldrig homogent inom tryckeriet. Normalt utförs tryckningen efter dekorframtagning. Därefter följs stansning, limning samt efterarbetning i form av lackning och folieprägling. Å andra sidan beroende av produkttyp kan processerna se helt annorlunda ut. Till exempel, vid en viss produktion kan det behövas två tryckningarna med en lackning emellan. Företaget trycker på inköpta kartongarken med våtoffset och kan köra upp till sex färger. På tryck- och stansavdelningen pågår produktion i treskift, medan på limavdelningen är det endast två skift dagligen. upplagor ligger vanligtvis på exemplar per order, vilket tillhör små till medelstora beställningar. Leveranstid ligger på tre veckor och det varierar beroende av beläggningskapacitet inom verksamheten. I samband med tryckning mäts produktionstid, inställningstid, stopptid, antal producerade, kasserade trycksaker och godkända exemplar. Dessutom återrapporteras även kassationsorsaker. Konstruktionsavdelningen skapar grunden för planering genom att ange maskinens körningshastighet för en specifik produktion och lägga in dessa parametrar i systemet. När en order väl har kommit vidare i processen sker en grovplanering. Planerare gör en order beredning genom att plocka fram underlag för den föregående order samt tar även hänsyn till eventuella avvikelser och deklamationsstatistiken på artikeln. Därefter utförs en finplanering som anger den detaljerade körningsordningen. Planeringssystemet som används är Movex (används även av tryckeri C), vilket är ett affärssystem som riktas mot den ekonomiska sidan. Allt planering görs manuellt av en person som sitter hela dagar och finplanerar. Personalen upplever att Movex inte tillför någon hjälp vid planering och inte är särskild anpassade för förpackningstryckerier. Det 39

47 kan bero på att ett tryckeri har en väldigt komplicerade samkörningskoefficienten, vilken bestämmer om det är bra eller dåligt att köra ihop en viss order på de olika avdelningarna (tryckning, stansning och limning). Om bara mainstream processen är likadan skulle det ha fungerat mycket bra med ett automatiskt system som håller redan på allting, men i dagsläget verkar det vara oerhört komplicerat att få till ett sådant system. Den ordningen som körs i ett tryckeri är inte alltid den bästa körningen, vilket påverkar lönsamheten och effektiviteten inom företagen. Vid framtagning av dekoren använder företaget ett eget tillverkande system som inte alls har någon koppling med Movex. Det betyder att vid en ny inkommande order, måste registreringen av order samt artikel nummer görs separat i de två systemen. Operatören jobbar med två fönsterlägen av Movex under produktionen. Ett för att kunna se körningsorder och i det andra rapporteras samt bokfös parametrar främst om den genomsnittliga hastigheten, inställningstid, stopptid per dag. Allting måste operatören mata in manuellt i systemet, t.ex. när en order är klar, tittar operatören på klockan och rapporterar in produktionstid i Movex. På grund av detta kan man påstå att Movex inte uppföljer produktionen helt. Sammanställningen görs sedan med systemet Qlikview. Generellt kan man säga att Movex är en databas som lagrar all insamlade parametrar som sedan bearbetas i Qlikview. Efterkalkyl görs med Movex på tillverkningsnivå och Qlikview presenterar resultaten. Movex innehåller informationer om inköp, lager och planering, men lageransvarig använder istället Qlikview för att ta redan på materialbehovet. Anledning till att man inte använder Movex i detta sammanhang är att personalen inte är nöjd med den presentation som ges av Movex. Den visuella hanteringen funkar inte bra, vilket förklarar varför företaget använder aldrig Movex till att presentera någonting. Information om material matas in i systemet av personalen från blanketten som sitter på arkbunden. Det utförs ingen automatisk hantering av kartongarken i form av skanning, vilken leder till väldig mycket manuell hantering inom tryckeriet. Sammanfattningsvis, företaget vill ha ett bättre system som är anpassade för förpackningstryckerier. Nuvarande systemet Movex har inte fungerar så bra, och det är fortfarande mycket manuella arbete inom verksamheten. 40

48 Minskande Intressegrad 4.2 Resultat av enkätundersökning Resultaten från enkätundersökning framställs i samma ordning som i enkäten, som är uppdelad i tre områden: planering, uppföljning och lagerhantering. Frågorna finns i bilaga 2. Under varje område redovisas resultaten i form av cirkeldiagram eller liggande stapeldiagram utifrån de statistiska materialen som finns i bilaga Produktionsplanering Produktionsplanering av inkommande kundorder är det första steget i processflödet hos förpackningstryckerier som är uppenbart beroende av vilka resurser som finns i företaget. En överskådlig presentation av planering i gränssnitt skulle alla förpackningstryckerier uppskatta. Information för planering I figur sammanställs de åsikter från respondenter om hur intressant de anser att det skulle vara att få sådana faktorer såsom inställningstid, produktionstid mm. visualiserade i ett gränssnitt för produktionsplanering. Resultaten tyder på att presentationen av maskintillgänglighet, inställningstid och produktionstid är de tre mest väsentliga faktorerna, medan intresset för underhåll och bemanning inte är lika stort. Maskintillgänglighet 7 9 Inställningstid Produktionstid Underhåll Bemanning Mycket intressant Ganska Intressant Mindre intressant Inte intressant Figur 4.2-1: Stapeldiagrammet åskådliggör hur intressant anser respondenterna att det skulle vara att få dessa faktorer visualiserade i ett gränssnitt för produktionsplanering. Källa: bilaga 3, tabell 1. En sammanställning av resultaten från ovan visas i figur Produktionstid Inställningstid Maskintillgänglighet, Underhåll Bemanning Figur 4.2-2:Ordningen sorteras efter intressegrad (sammanställningen erhålls enlig typvärden och medianen). 41

49 Planeringssystem Över hälften av förpackningstryckerierna använder ett planeringssystem som de själv har utvecklat, åskådliggörs i figur Det beror på att ingen av de IT-systemen som finns på marknad är speciell anpassade för förpackningstryckeri. Av denna anledning har därför de flesta förpackningstryckerierna ett behov av att skräddarsy ett eget system som lämpar just för sitt eget företag. Utöver egenutvecklade system så finns även kommersiellt Standalone system, modul i affärssystem eller Excel att välja emellan, men jämfört med användning av egenutvecklade system är användandet av dessa system betydlig mindre. 4 23% 1 6% Egenutvecklade system 10 59% Kommersiellt Standalone system Modul i affärssystem 2 12% Excel Figur 4.2-3: Bilden visar fördelningen av de planeringssystemen som användes inom olika förpackningsföretaget. Källa: bilaga 3, tabell 4. Kommentarer om nuvarande planering Av figur framgår att de flesta förpackningstryckerierna är missnöjda med den grafiska presentationen av planering inom verksamheten. Endast ett par företagen upplever att presentationen är ganska tydligt, samtidigt som ingen tycker att det är mycket tydligt. 5 31% 0 0% 2 13% 9 56% Mycket tydligt Ganska tydligt Mindre tydligt Inte tydligt Figur 4.2-4: Cirkeldiagrammet redogör hur tydligt respondenterna anser att den grafiska presentationen av planering är hos deras verksamhet. Källa: bilaga 3, tabell 6. Sammanfattning Planeringssystemen som används i de flesta förpackningsföretagen är egenutvecklade system, vilka har inte fungerar så bra när det gäller den grafiska presentationen av planering. De flesta tryckerierna är intresserade av alla de förslagna faktorerna av resursutnyttjande inom verksamheten. 42

50 Minskande Intressegrad Produktionsuppföljning Alla led i förpackningstillverkning måste övervakas ständigt under produktion. Vid uppföljning rapporteras in en rad nyckelvärde såsom spill, produktionstid, antal godkända exemplar mm. i systemet. Dessa värden behövs för att kunna göra statistiska analysen i syfte med att öka effektiviteten och lönsamheten i företaget. Information för uppföljning I figuren åskådliggörs det sammanställda svaret från respondenterna. Ännu en gång tillhör inställningstid och produktionstid de mest intressanta faktorerna. På samma gång har även tryckerierna väldigt stort intresse för uppföljning av information om totalt tryckta exemplar, antal godkända exemplar, spill och produktionshastighet under produktion. Stopporsak och tid för underhållning är två faktorer som anses vara ganska intressanta för tryckerierna. Produktionshastighet Total tryckta exemplar Spill Antal godkända exemplar Inställningstid Produktionstid Mycket intressant Ganska intressant Mindre intressant Tid för underhållning Inte intressant Stopporsak Figur 4.2-5: Stapeldiagrammet redogör hur intressant anser respondenterna att det skulle vara att följa upp information under produktion. Källa: bilaga 3, tabell 7. En sammanställning av resultaten från ovan visas i figur Antal godkända exemplar, Inställningstid Totalt tryckta exemplar, Produktionstid Produktionshastighet, Spill Stopporsak Tid för underhållning Figur 4.2-6:Ordningen sorteras efter intressegrad (sammanställningen erhålls enlig typvärden och medianen). 43

51 Produktionssystem De flesta system som används vid produktionsuppföljning är också egenutvecklade, se figur Förmodligen beror detta på att många förpackningsföretag använder sig av samma system vid uppföljning som vid planering (denna uppfattning fick jag av djupintervjuerna). 4 23% 1 6% Egenutvecklade system 2 12% 10 59% Kommersiellt Stand-alone system Modul i affärssystem Excel Figur 4.2-7: Cirkeldiagrammet visar fördelningen av olika form av system som används inom verksamheten vid produktionsuppföljning. Källa: bilaga 3, tabell 10. Kommentarer om nuvarande uppföljning I figuren framgår att 69 procent av förpackningstryckerierna är ganska nöjda med nuvarande produktionsuppföljningen inom verksamhet, medan de resterande företagen tycker att uppföljningen tillfredställer antingen mindre eller inte alls efter deras behov. 4 25% 1 6% 0 0% Mycket bra 11 69% Ganska bra Mindre bra Inte bra Figur 4.2-8: Bilden redogör hur väl anser respondenterna att uppföljning av produktion inom verksamheten överensstämmer med deras behov. Källa: bilaga 3, tabell 12. Kommentarer om nuvarande rapportering under produktion Med avseende på rapportering har istället sammanlagt 59 procent en positiv inställning, se figur 4.2-9, och de övriga upplever att uppföljningen ha gått mindre bra % 6% 7 41% 9 53% Mycket bra Ganska bra Mindre bra Inte bra Figur 4.2-9: Bilden redogör hur väl anser respondenterna att rapportering från tryckeriet överstämmer med deras behov. Källa: bilaga 3, tabell