Aktuellt från VKL. Framtidens utmaningar. Effektivitet genom samverkan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Aktuellt från VKL. Framtidens utmaningar. Effektivitet genom samverkan"

Transkript

1 Aktuellt från VKL Nyhetsbrev från Västmanlands Kommuner och Landsting SPECIALNUMMER, gemensam presidiekonferens, november 2013 Gemensam presidiekonferens: Framtidens utmaningar Den november ordnade VKL:s samtliga beredningar och styrelsen en gemensam presidiekonferens. Konferensen hölls på Aronsborgs konferensanläggning i Bålsta och samlade cirka 130 deltagare. Under konferensen behandlades bland annat framtidens utmaningar inom välfärdssektorn, utbildningsområdet och integrationsområdet. Effektivitet genom samverkan Innehåll Framtidens utmaningar 2 Jens Magnusson, välfärdsekonom SEB och Patrick Joyce, sakkunnig Statsrådsberedningen Framtidens sjukvård 4 Göran Stiernstedt, nationell samordnare, Socialdepartementet Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet - men hur når vi dit? 5 Wilhelmina Hoffman, geriatriker och chef för Svenskt demenscentrum och Stiftelsen Silviahemmet Framtidens utmaningar 6 Troed Troedsson, framtidsanalytiker, Paradigmmäklarna Utmaningar inom skola, kompetensförsörjning och arbetsmarknad 7 Bo Wictorin, analytiker på Regionförbundet Sörmland Plug In - nationellt projekt i syfte att utveckla metoder som minskar avhopp från gymnasieskolan 8 Birger Eriksson, projektsamordnare, SKL Regeringens migrationspolitik och nuläget 9 Minna Ljunggren, statssekreterare, Regeringskansliet Vem kommer till Sverige och varför? 9 Christer Zettergren, omvärldschef, Migrationsverket Mångfald - utmaningar 10 Pirjo Lahdenperä, professor, Mälardalens högskola Goda exempel från Östergötland 11 Catherine Szabó, Regionförbundet Östsam De flesta av föredragshållarnas presentationer, samt några korta filmklipp hittar du på vår webbplats, dokumentation/

2 Framtidens utmaningar Det kommer att vara ett gnetande Jens Magnusson, välfärdsekonom på SEB, tar oss med på en resa från den globala demografin, ner till Västmanlands nivå. Han berättar om vilka tjänster och finansieringsproblem som påverkas av den demografiska utvecklingen. Jens Magnusson inleder med att konstatera att det inte finns en enkel lösning som fixar det här utan man måste jobba på många fronter. Vi blir allt fler Han börjar i den stora världen med att visa en världsskarta över befolkningen och hur den fördelar sig. Varför är man så besatt av hur många vi är, frågar han? Det tog år att bli en miljard människor. Den andra miljarden tog bara 125 år. Den tredje miljarden tog bara 32 år. I november 2011 blev vi sju miljarder. Den sista, sjunde, miljarden tog bara 12 år. Om man tittar på den utvecklingen isolerat ser det jätteläskigt ut. Idag står inte befolkningsfrågan i fokus, åtminstone inte hur många vi är. Vi föder färre barn, därför är inte befolkningstillväxten så akut längre, utan den kommer att jämnas ut. Det föds 135 miljoner levande barn om året och 128 miljoner barn överlever vilket är en historiskt hög procentsats. Just nu har vi en befolkningstillväxt på en procent. Ytan räcker, vi kommer att få plats på jorden, säger Jens Magnusson. Vi blir allt äldre Bekymret är inte hur många vi kommer att bli, utan det är den åldrande befolkningen. När vi går mot en värld där alla generationer är ungefär lika stora, då uppstår problem. Det handlar om försörjningsbalans, försörjningskvot eller försörjningsbörda beroende på vilket uttryck man väljer. Unga befolkningar finns i Afrika, Asien och i Sydamerika, medan vi blir allt äldre i Kanada, Europa, Kina och Japan. I Europa är det Schweiz och Tyskland som har de stora demografiska utmaningarna. I Sverige ökar medellivslängden snabbt och stadigt, med en och en halv till två månader per år. En bebis som föds idag lever 4 timmar längre än en bebis som föddes igår. Problemet är dock egentligen inte att vi lever längre, utan det handlar om hur försörjningsbalansen ser ut. När den förändras - det är då det blir problem och vi får utmaningar. I Sverige blir det de närmaste decennierna ungefär tre gånger så många 65-åringar som personer i arbetsför ålder. I Västmanlands län har vi lite fler äldre än riket i genomsnitt har vi ingen jättestor skillnad mot riket i helhet. När man mäter äldreomsorgsbehov, så mäter man inte tillväxten i antalet personer i arbetsför ålder, utan i antalet personer som är över 80 år procent av alla som är över 80 år behöver någon typ av assistans, hemtjänst eller särskilt boende. Om man mäter tillväxten på antalet personer 80+ får man en bra uppskattning av hur omsorgsbehovet utvecklas framöver. Fram till 2040 kommer rikets omsorgsbehov att öka med knappt 70 procent. Det finns stora regionala skillnader och för Västmanland ligger siffran på 62 procent. Man pratar om försörjningskvot - hur många personer är det i sysselsättning och hur många ska de personerna försörja. Jens visar en bild över länets kommuner. Västerås ligger nära riksgenomsnittet i försörjningskvot, medan alla övriga kommuner ligger över. Pensioner och välfärdstjänster Vad är det som påverkas av den demografiska utvecklingen varför är den viktig? Vilka områden påverkas mest av den ändrade försörjningsbalansen? Jo, pensioner och välfärdstjänster. Vad gäller pensioner så har Sverige ett gott internationellt rykte. Det är många som sneglar på Sveriges pensionssystem och är imponerade. Vi har ett hållbart pensionssystem, men det är lite si och så med pensionsnivåerna, menar Jens Magnusson. Ett stort problem är att folk inte vet hur systemet fungerar - de tror att de har sparat ihop till sin egen pension. Det stora monstret framöver är välfärden, enligt Jens Magnusson. Här finns ett växande finansieringsgap, mellan miljarder årligen enligt SKL. Problem här är inte bara pengarna utan också det jobb som ska göras inom välfärdstjänsterna. Det kommer att finnas ett stort rekryteringsbehov till äldreomsorgen. Fram till 2030 behöver 2000 personer rekryteras till äldreomsorgen i Västmanlands län. Det kommer inte att bli alldeles lätt att göra de här rekryteringarna. Hur får man personer att välja de Presidiekonferens nov

3 här jobben, som typiskt sett inte är högstatusjobb? Vi har ett problem med att ungdomarna idag inte är spå benägna att ta tråkiga jobb. Jens Magnusson tycker att vi har en tendens att skjuta problemen framför oss. Den här typen av frågor löser man inte på ett år. Förvillelser om framtida finansiering 1. Vi blir ju allt friskare och skjuter upp åldrandet - vi borde kunna jobba lite längre. - Vi kan inte utforma politiken utifrån hypotesen att vi blir friskare, eftersom både friska år och sjuka år ökar. 2. Medicinsktekniska framsteg vi kommer att få bättre mediciner och behandlingstekniker framöver. - Ja, det kommer vi att få, men medicinteknisk utveckling är jättedyr, vilket gör att vi inte kommer att spara pengar på den. Ett exempel är om vi lyckas bota cancer. Då kommer vi inte att spara några pengar, eftersom fler överlever och blir dementa. 3. Det har ju gått bra hittills, säger ofta politiker. - Ja, vi har ju fördubblat kommunalskatten sedan 1960-talet. Om vi fördubblade den igen skulle det kanske lösa problemen, men det går inte. Offentliga löner har släpat efter de privata, vilket har gjort att de tjänsterna är relativt billiga. Men om vi fortsätter med den strategin, hur ska vi kunna rekrytera till välfärdstjänster? 4. Vi får väl jobba något år till. - Ja, men det kommer aldrig kunna lösa hela problemet. 5. Familj och anhöriga kan ta större ansvar. - I Sverige vill man inte det, varken de äldre själva eller deras familjer, visar undersökningar. 6. Vi kanske får sänka förväntningarna. - Det ligger inte i den mänskliga naturen. Jens Magnusson avslutar med att återigen säga att det inte finns en lösning. Det kommer att vara ett Framtidskommissionen var ett begränsat projekt, som regeringen drev från senhösten 2011 fram till i våras. Fredrik Reinfeldt var ordförande i kommissionen. Där satt även övriga alliansledare och nio experter. Syftet var att ge regeringen ett långsiktigt underlag om de utmaningar Sverige står inför de närmaste åren. Resultatet blev en lång lista över stora framtidsutgnetande. Vi måste öka skatteintäkterna, få in mer arbetskraftsinvandring, börja jobba i yngre år, öka effektiviteten i offentlig sektor Medborgarnas och arbetsgivarnas eget ansvar för den framtida försörjningen kommer att öka kanske är det räddningen för den svenska modellen. Sammanfattningsvis har vi en välfärdsutmaning och vi behöver många olika lösningar. Offentligt och privat tillsammans är en nyckel, säger Jens Magnusson. Vi behöver börja nu, informera, planera, definiera det offentliga åtagandet, bygga äldrebostäder, spara och försäkra oss. Framtidens utmaningar Framtidskommissionen Patrick Joyce, sakkunnig Statsrådsberedningen, berättar om Framtidskommissionen och de utmaningar man lyfte i det arbetet. maningar. De frågor kommissionen jobbade med var hållbar utveckling, klimatutmaningen, integrationsfrågor, jämställdhetsfrågor och social sammanhållning. Den viktigaste frågan för kommissionen var dock den demografiska utvecklingen. Tre saker kommer upp när man talar om den demografiska utvecklingen. Det första är tillgången på arbetskraft. Vi har en brist på arbetskraft och den utvecklingen kommer att fortsätta under flera decennier. Idag är ca 15 % av Sveriges befolkning född utomlands kommer 25 procent av den arbetsföra befolkningen att vara utlandsfödd och vi ska vara tacksamma för att människor väljer att komma till Sverige. Integrationen måste dock fungera bättre än vad den gör nu. Presidiekonferens nov

4 Etableringsfasen är alldeles för långsam och vi har väldigt höga trösklar in på arbetsmarknaden. Pensionssystemet bygger på att en arbetande generation betalar för pensionärer. Vi behöver en förstärkning av pensionssystemet. Den bästa förstärkningen av pensionssystemet är om folk jobbar längre. Den tredje delen är välfärdstjänsterna. Behovet kommer att öka med 20 procent de närmaste 20 åren. Bara kostnaderna för äldreomsorg kommer att öka med 50 procent. Det här kan man nog klara med en positiv tillväxt, men det finns inget utrymme för standardförbättring. Svenska politiker har varit bra på att ta långsiktigt ansvar, säger Patrick Joyce. De stora problem vi ser ute i Europa beror på att de släppte kontrollen över sina statsfinanser. Nästa mandatperiod blir en tid för konsolidering och balansering av budgeten, avslutar han. Framtidens utmaningar Framtidens sjukvård Göran Stiernstedt, nationell samordnare, Socialdepartementet, lyfter ett antal utmaningar för den framtida sjukvården. Utmaning: den framtida patienten Den framtida patienten kommer att ställa högre krav på servicen omkring omhändertagande. Hur länge kommer vi egentligen att acceptera fyrbäddsrum och tvåbäddsrum? Ni vet inte vilka enorma investeringar ni står inför, säger Göran Stiernstedt. Ni måste bygga nya sjukhus. Det är för mycket lappa och laga på svenska sjukhus. Ni måste bygga mycket nytt och det behöver ni pengar till. Framtidens patient har ett helt annat krav på delaktighet. Sverige hamnar lågt i betyg vad gäller information till och delaktighet för patienter. De här kraven kommer bara att öka. Framtidens patient ställer också ökade krav på helhet. Man kommer att vilja ha en ingång till en sammanhållen vård. Man vill välja en gång och valet är någon som tar hand om dig. Det här handlar också om effektivitet. Utmaning e-hälsa Patientens delaktighet är i fokus för e-hälsan. Ny teknik effektiviserar vården, även om vi kanske inte upplever det så idag. Personalen upplever tvärtom ofta att IT-system hindrar istället för att underlätta. Journaler och register ska i framtiden ses som ett stöd för verksamhet och patienter. Registren ger något tillbaka till sjukvårdsarbetaren, man ser direkt nyttan av registren och då fyller man gärna i uppgifterna. Göran Stiernstedt säger att vi måste gå mot mer nationella lösningar. Samverkan mellan kommuner och landsting, med stöd av pengar från staten, är nödvändig. Det politiska ledarskapet i den här frågan är centralt, menar Göran Stiernstedt. Det här är helt essentiellt för att vi ska klara framtidens vård. Presidiekonferens nov

5 Utmaning: multisjuka 3-5 procent av medborgarna förbrukar mer än 50 procent av resurserna. Det handlar inte bara om multisjuka äldre, utan kroniskt psykiskt sjuka, missbrukare och barn med särskilda behov. Det är fler multisjuka som är yngre än 65 än vad man tror. Utmaningen här är att definiera dirigenten. Man måste göra upp om vem som har ansvaret för vad, men man måste också vara prestigelös och se att man tillsammans, kommuner och landsting, faktiskt har pengar. Vi behöver ägna oss åt de grupper och individer som drar mycket av resurserna. Utmaning: jämlik hälsa och vård. Samhället är inte jämlikt och framtidens utmaning är skapa en jämlik vård. Kanske måste man definiera en godkänt -nivå, som alla ska leva upp till. Vi kommer att få leva med rimliga skillnader i resultat, men vi kommer att få ett ökat tryck på att skillnaderna inte får vara orimliga. Jämförelser kommer att fortsatt vara viktiga. Det handlar om kunskapsstyrning. Traditionellt sett har vi ägnat oss mycket åt ekonomisk styrning, men er roll kommer i framtiden vara mer att fokusera på kvalitetssiffror, säger Göran Stiernstedt. Att styra på evidens kräver dock samverkan med universitet och näringsliv, och det har allt mer utkristalliserats till en regional uppgift. Vi går mot regionala centra med nationell samordning och här ligger utmaningen till att klara både ekonomi och kvalitet. Fixar vi kvaliteten så fixar sig pengarna, säger Göran Stiernstedt. SKL arbetar med den framtida kunskapsstyrningen. Man måste bygga en kunskapsorganisation där alla känner sig delaktiga. Riktlinjer som byggs underifrån har större chans att få genomslagskraft - man har haft lite problem med att få genomslag för de nationella riktlinjerna. Utmaning: struktur Man måste ha en effektiv struktur för att klara vården framöver. Man måste både decentralisera och centralisera. Viss typ av vård, exempelvis olika cancertyper, måste man centralisera för att få den effektiv. Göran Stiernstedts sista budskap är att pengarna räcker, för effektiviseringsmöjligheterna är så stora. Klarar ni samarbetet mellan kommuner och landsting när det gäller de mest sjuka äldre har ni mycket att vinna i effektivisering. Framtidens utmaningar Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet men hur når vi dit? Wilhelmina Hoffman är geriatriker och chef för Svenskt demenscentrum och Stiftelsen Silviahemmet. Vad betyder demens? Wilhelmina Hoffmans definition av demens är: Demens betyder att jag behöver din hjälp och jag behöver din förståelse, oavsett var den här sjukdomen för mig Det finns cirka 100 demenssjukdomar som leder fram till nedsatt kognitiv, intellektuell förmåga som i sin tur leder fram till en nedsatt funktionsförmåga. Att man inte längre självständigt kan klara av sitt dagliga liv. Demens är en folksjukdom, en av de största, säger Wilhelmina Hoffman. Idag finns demenssjuka i Sverige och ca personer insjuknar varje år. Svensk demensvård inspirerar Wilhelmina Hoffman berättar om en läkare i Tyskland som fick in många demenssjuka på akuten. Han bestämde sig för att bygga en speciell vårdavdelning på akuten för att skapa trygghet för de dementa och deras anhöriga. Det här har spridit sig i Tyskland och nu tävlar man om att vara det demensvänliga sjukhuset. Inspirationen till det här kommer dock från Sverige. Utländsk vårdpersonal kommer till Sverige för att lära sig om demensbehandling. Nu är det dags att importera tillbaka det här och införa demensvänliga sjukhus i Sverige, säger Wilhelmina Hoffman. Presidiekonferens nov

6 Hon lyfter också vikten av att forskningen om demens måste fortgå. Vi behöver mycket forskning om omvårdnadsinsatserna. Vad kan jag då göra för att hålla hjärnan så frisk som möjligt? ha koll på blodtryck och blodfetter motverka fetma öka intag av goda fetter och antioxidanter inte röka måttlig med alkohol undvik negativ stress aktivitet fysisk, mental och social Nationella riktlinjer gör stor skillnad De nationella riktlinjerna för demensvård är något av det viktigaste vi har fått, säger Wilhelmina Hoffman. De innebar att man lyfte upp demenssjukdomar till viktiga folksjukdomar. Att vi har fått nationella riktlinjer gör att vi ligger i täten i Europa. Svenskt demenscentrum Svenskt demenscentrum ska samla, strukturera och sprida kunskap. Man tar bland annat fram informationsblad om demens, man kartlägger tvingande skyddsåtgärder och håller på med en handbok till medarbetare och en handbok till anhöriga. Man har tagit fram Demens ABC en nationell onlineutbildning som har blivit en jättesuccé. Wilhelmina Hoffman visar siffror på hur många som är utbildade i Demens ABC i Västmanland och där ligger länet mycket bra till. Just nu arbetar man med att ta fram sex utbildningar som täcker hela vårdkedjan. Wilhelmina Hoffman lyfter också Silviahemmets utbildningar. Silviahemmet utbildar silviasystrar och silviasjuksköterskor genom högskoleutbildningar i demensvård och -omsorg. Föreläsningen avslutas med uppmaningen se till att vi får en nationell demensstrategi Framtidens utmaningar Vad skulle det betyda om vi byter paradigm för kommunal verksamhet? Troed Troedsson är framtidsanalytiker på Paradigmmäklarna. När jag säger ledarskap, menar jag förflyttning, säger Troed Troedsson. Vi är på ett ställe och vi skulle vilja flytta oss till ett annat. Människan ska vara lat. Vi ska söka efter att kunna göra saker med så liten ansträngning som möjligt för att spara energi. Lättja förvandlar dock ledarskap till management och management innebär bara att bibehålla status quo. Lättja har en kusin som heter fetma, dvs man har lite mer lokalyta än man behöver för att utföra uppdraget. Ett aktiebolag kallar fetman för konsolidering, medan staten kallar det överskottsmålet. Fetma förvandlas till facilitering. Om någon vill göra något ska jag se till att det blir möjligt. Det här är ett problem i västvärldens skolor. Våra elever måste bli mer av entreprenörer, men skolan tror att det räcker att vara möjliggörare, faciliterare, istället för ledare. Vi är erfarenhetstunga, säger Troed Troedsson. Men ledarskap handlar inte om erfarenhet utan om visioner. Erfarenhet är historien om den plats jag har varit på och visionen är den plats vi ska till. Problemet i Sverige är att vi har lärt människor att berätta mer om det de har gjort/varit än det de ska göra/bli. Vi lär 20-åringar att skriva sitt cv! Det här är oroande om man pratar om nationell konkurrenskraft, menar Troed Troedsson. En svensk 21-åring är nöjd med den plats hon är på, hon vill ärva sina föräldrars liv. Det här är bekymmersamt ur ett organisatoriskt perspektiv eftersom ledarskap inte handlar om stabilitet utan om lärande, förflyttning. Lärande och stabilitet går inte att förena. Presidiekonferens nov

7 Organisationers livscykel Alla organisationer har en livscykel som är likadan. Den börjar med definition, idé, retorik. Engagerad betyder att man är ihopkopplade och i engagemangsfasen knyter folk ihop sig och har en känsla av samhörighet. Efter engagemangsfasen kommer funktion - det måste ju bli något en leverans. Därefter kommer symbiosfasen. Man definierar sig med dem man hänger ihop med. Sedan inträder försvarsfasen nej, nu är de på oss igen. Den här historien går alla organisationer igenom, enligt Troed Troedsson. Kommuners och landstings största dilemma är att man inte har visioner och lärande. Kompetensbegreppet Kompetens är alla egenskaper som hjälper mig att förverkliga det jag vill. Competence means the ability to compete. Offentlig sektor har svårt att hävda sig och det beror till stor del på att man inte vet vad det är man tävlar i. Tidigare fanns kunskapen inom organisationerna, nu finns den nästan överallt. För första gången någonsin säger man det finns mer kunskap utanför systemet än inuti. Så vad tävlar vi i om det vi nyss tävlade i nu är vardagsmat? Kompetens är förmågan till kunskapsomsättning. Innovation består av två saker - kreativitet och förståelse. Innovation handlar om att göra nya saker, men att ha förståelse för vad folk vill ha. Förståelse för vad folk vill ha är den enskilt viktigaste faktorn i offentlig verksamhet. Vi måste förstå hur folk där ute har det. Kommunikationsförmågan är kompetensen nu och vår verksamhet är värderingsstyrd. Det här är den kommunala organisationens utmaning. Den styrs av vad våra kunder tycker om oss. Jag skulle vilja vädja till er att fundera på allvar på det här, vad skulle det betyda om vi byter paradigm för kommunal verksamhet, om än bara ett litet hörn. Om vi låter barnsomsorgen eller sjukvården fundera på vad det skulle betyda att säga att det finns mer resurser utanför sjukhuset än inne på sjukhuset och vår utmaning är att ta reda på vilka de resurserna är och vad man kan ha dem till istället för att berätta för folk därute att vi är bäst härinne och kom hit ska vi hjälpa er. Med den uppmaningen avslutar Troed Troedsson sin föreläsning. Framtidens utmaningar - utbildning Utmaningar inom skola, kompetensförsörjning och arbetsmarknad Bo Wictorin är analytiker på Regionförbundet Sörmland. Han berättar om en pågående studie Ungdomar som inte fullföljt gymnasiet i östra Mellansverige och ger några preliminära resultat. Det handlar om en pågående studie av omfattning, orsaker och konsekvenser för ngdomar som inte fullföljt gymnasiet. I studien undersöker man betydelsen av ungdomarnas socioekonomiska och ekonomiska bakgrund inte betydelsen av skillnader i utbildningssystemet Studien omfattar nybörjare under perioden som inte har fullföljt gymnasiet inom fyra år. Resultaten visar hur det varit i genomsnitt under denna period inte hur utvecklingen har varit mellan åren. Projektet drivs i samarbete mellan regionförbunden i Sörmland, Örebro län och Östergötland samt VKL i Västmanland Resultaten av studien kommer att presenteras i början av Presidiekonferens nov

8 Framtidens utmaningar - utbildning Plug In ett nationellt projekt i syfte att utveckla metoder som minskar avhopp från gymnasieskolan Birger Eriksson, projektsamordnare på SKL, presenterar projektet Plug In. Det är väldigt många ungdomar som har stor frånvaro på gymnasiet och Plug In handlar om hur man ska hjälpa de här ungdomarna att klara sig. Målgruppen för Plug In är elever som är 16 år eller äldre och som funderar på att hoppa av gymnasiet, eller som redan har gjort det. Projektet är till hälften finansierat av Europeiska Socialfonden. Det administreras av SKL, och de medverkande regionerna är Göteborg, Kalmar- och södra Småland, Östsam, Jämtland och Västerbotten. I dessa regioner deltar drygt 55 kommuner. Dessa driver lokala projektverkstäder där de provar olika metoder för att motverka studieavbrott hos de elever på gymnasiet som befinner sig i riskzonen för att avbryta sina studier. Eller få tillbaka ungdomar som redan avbrutit sina studier. Målet är att halvera andelen elever som inte fullföljer sina gymnasiestudier inom fyra år i de deltagande regionerna och att minska arbetslösheten bland de ungdomar som trots ansträngningar inte återgår till studier. Av de elever som för första gången påbörjade en gymnasieutbildning 2007 såg studieresultaten ut så här fem år efter skolstart. 67 procent hade uppnått grundläggande behörighet, vilket innebär att de är behöriga att söka till universitet och högskola. 10 procent hade gått klart gymnasiet men inte uppnått grundläggande behörighet. De var inte godkända I ett eller flera kärnämnen och därmed inte behöriga att söka till universitet och högskola. 23 procent hade avbrutit sina gymnasiestudier innan utbildningen var klar och därmed inte fått ett slutbetyg. Det betyder att hela 33 procent av Sveriges gymnasieelever alltså inte når grundläggande behörighet inom fem år från studiestarten. En del läser senare in gymnasiet på KomVux men allt för många av dem återvänder aldrig till skolbänken Undersökningar visar att personer som inte har slutfört gymnasiet har större svårigheter än andra grupper att etablera sig på arbetsmarknaden. De arbetstillfällen som endast kräver avslutade grundskolestudier har till stor del rationaliserats bort och allt tyder på att den utvecklingen på arbetsmarknaden kommer att fortsätta. Individer utan gymnasiekompetens riskerar därför att hamna i arbetslöshet. Den risken är än högre för ungdomar eftersom de dessutom saknar praktisk arbetslivserfarenhet. Forskning visar även ett tydligt samband mellan utbildningsnivå och hälsa. Individer med lägre utbildningsnivå löper högre risk att hamna i destruktiva livsmöns- ter och har en högre dödlighet i alla folksjukdomar. För Sverige som nation kan bristen på kvalificerad arbetskraft bli ett problem i framtiden. Vi står inför en stor generationsväxling och alla ungdomar behövs på arbetsmarknaden. Så många som möjligt måste bidra till den ekonomiska tillväxt som är nödvändig för att säkerställa skatteintäkter och vår gemensamma välfärd. Birger visar en lista över avbrottsorsaker Mobbning, socialt utanförskap Brist på pedagogiskt stöd i skolan Vuxna som inte bryr sig Dåligt bemötande i skolan Bristfälligt pedagogiskt stöd efter långvarig frånvaro Behov av mer praktik och mindre teori Stökig skolmiljö Fel programval Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som inte upptäcks under utbildningen Dåliga hemförhållanden Han visar även en lista över framgångsfaktorer: Bra bemötande Tydliga mål och betoning på resultat Att vara på rätt utbildning Kvalitet genom samarbete och delaktighet Förmåga att upptäcka och tillgodose elevers behov Birger Eriksson avslutar med att berätta om Pluginnovation, pluginnovation.se, som är en nationell plattform för arbetet med att motverka studieavbrott i gymnasieskolan. Presidiekonferens nov

9 Framtidens utmaningar - integration Regeringens migrationspolitik Minna Ljunggren, statssekreterare hos migrationsminister Tobias Billström, berättar om regeringens migrationspolitik. Migrationspolitiken handlar om möjligheten att erbjuda skydd och fristad. Den handlar också om att öppna fler vägar till Sverige. Arbetslinjen är också viktig i migrationspolitiken. Ungefär personer varje år får uppehållstillstånd i Sverige. Migrationsströmmarna i världen är svåra att förutse och de förändras över tid. Just nu ligger fokus på Syrien och tyvärr ser det ut som att Syrien kommer att vara aktuellt en lång tid framöver. Den humanitära krisen ökar och en tredjedel av Syriens befolkning är på flykt. Man räknar med att ungefär hälften av Syriens befolkning kommer att vara på flykt vid årets slut. Cirka hälften av syrierna på flykt är barn under 11 år. Varje dag lämnar 6000 personer landet. Vi vet inte exakt vilka konsekvenser det får för Sverige, under 2012 sökte 7800 syriska medborgare asyl i Sverige och hittills i år har syrier sökt asyl i Sverige. Migrationsverket har beslutat att personer från Syrien får permanent uppehållstillstånd. Det här beslutet är inget konstigt, säger Minna Ljunggren. Utgångspunkten i svensk lagstiftning är att man ska få permanent uppehållstillstånd om man behöver skydd. Permanent uppehållstillstånd underlättar också integrationen. Hjälpen på plats är naturligtvis också av största vikt - att EU fortsätter att stödja organisationer som arbetar på plats i Syrien och regionen runt omkring. Vi måste klara av både bistånd och asylrätten, säger Minna Ljunggren. Det är bara Tyskland och Frankrike i EU som tar emot fler asylsökande än Sverige. En stor del av arbetet handlar om att bereda plats för de som söker asyl i Sverige. Besked om uppehållstillstånd eller ej ska komma så snabbt som möjligt. Det ska vara en snabb och rättssäker process. Det är viktigt att tydligöra att en asylprocess kan avslutas på två sätt. Om man får bifall ska man skapa sig en väg in i samhället, men det saknas kommuner som är beredda att ta emot de personer som har fått uppehållstillstånd. Problemet förstärks av den bostadsbrist som råder i många kommuner. Konsekvensen är att folks om fått uppehållstillstånd blir kvar i Migrationsverkets anläggningar och Migrationsverket måste jaga platser för nyanlända. När man blir kvar på boenden leder det till försenad integration. Det allra bästa vore om fler kommuner kom upp på banan, enligt Minna Ljunggren. Sedan Arbetsförmedlingen tog över ansvaret har utflyttningen från anläggningarna varit alldeles för låg. Om man får avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd så har den enskilde ett ansvar att återvända. Det görs i för liten utsträckning och vi har 6000 personer som har fått avslagsbeslut som bor kvar i Migrationsverkets boenden. Vi måste helt enkelt lyckas bättre med återvändararbetet och det finns möjlighet att återvända personer med tvång. Arbetskraftsinvandring har varit en prioriterad fråga för regeringen eftersom Sverige behöver arbetskraft. Man har nu tagit fram förslag som ska rätta till en del brister som har funnits vad gäller arbetskraftsinvandring. Framtidens utmaningar - integration Vem kommer till Sverige och varför? Christer Zettergren är omvärldschef på Migrationsverket. Han berättar om hur Migrationsverket arbetar med omvärldsbevakning. Christer Zettergren inleder med att omvärldsbevakningen för Migrationsverket handlar om att förstå människan i systemen - migrantens resa. Migrationsverket tittar i sin omvärldsbevakning på glo- Presidiekonferens nov

10 bala megatrender som kan påverka migrationen. De fem faktorer man tittar på som förklarar varför folk vill komma till Sverige är: politik, ekonomi, sociala omständigheter, teknik och miljö. Politiken handlar om att det dyker upp nya aktörer, nya agendor och nya allianser som får människor att fly. På Migrationsverket arbetar man med systematisk omvärldsanalys i ett kort perspektiv - upp till två år. Man försöker att hålla reda på en förväntad omvärld och efter den lägger man upp planering och analyserar konsekvenser. Migrationsverket har ordnat ett operativt samordningscenter som ska fördela resurser. Det handlar mycket om att maktförhållanden ändras i regioner vid flyktingströmmar och det gäller att försöka analysera flyktingströmmarna. Christer Zettergren ger exempel på hur olika regeringar sätter upp "staket" för att hindra asylsökande att ta sig in över deras gränser. Sådant påverkar naturligtvis flyktingströmmarna till Sverige. De som har pengar och har råd får en hygglig resa. De som inte har några pengar hamnar i flyktingläger. På Migrationsverket vet man precis vad det kostar att ta sig vilka vägar, säger Christer Zettergren. Man måste följa vad som händer i de andra staterna i EU varje vecka för att kunna beräkna hur många som kan tänkas komma till Sverige. Man arbetar helt enkelt med en konstant utvärdering av situationen. Framtidens utmaningar - integration Vi och de andra Pirjo Lahdenperä är professor på Mälardalens högskola. Hon inleder med att vi alla bör vara medvetna om att vi har en självförståelse. I Norden är vi homogena etnonationalistiska länder. Ett folk - ett land - ett språk - en religion en värdegrund. Skolan ska forma alla till likadana medborgare - det är vår självförståelse. Vi hamnar därför i ett dilemma mellan nationalismen och det mångkulturella. Men, konstaterar Pirjo Lahdenperä, varje kommun är idag heterogen och mångkulturell. Det handlar mycket om kulturell programmering att vi tolkar personer utifrån vår kulturella programmering och därigenom konstruerar vår bild av andra människor. När man möter något annat - det är först då man förstår hur kulturellt programmerad man själv är. Vår självförståelse och identitet bygger på den etniska identiteten. Pirjo Lahdenperä pratade också om mentalitetsformeringar - hur tycker vi att man ska vara för att vara en bra person? Det ser olika ut beroende på vår kulturella bakgrund. Vi är etnocentriska, men vi lär oss också att kategorisera folk och placera dem i statushierarkier. Vi har olika tankemodeller: monokulturellt vi tycker att det är bra när allt är lika. Mångkulturellt - kommunerna är numera mångkulturella, men kommunernas verksamhet har inte anpassats till det. Om det ska märkas någon skillnad i verksamheten så måste den bli interkulturell, och det är något man måste jobba med. Vi pendlar mellan att betrakta mångfalden som ett problem eller som en tillgång. Presidiekonferens nov

Välkommen till VKL:s gemensamma presidiekonferens 28-29 november 2013

Välkommen till VKL:s gemensamma presidiekonferens 28-29 november 2013 Välkommen till VKL:s gemensamma presidiekonferens 28-29 november 2013 Vill du ställa en fråga? Skicka ett SMS till nummer 71550 inled SMS:et med texten FRÅGA skriv därefter din fråga. Framtidens utmaningar

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. Samlad kunskap kring den äldre människan

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. Samlad kunskap kring den äldre människan Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum Samlad kunskap kring den äldre människan Äldreforskningens Hus Vård och omsorg Folkhälsa ÄC Stockholms stad Stockholms läns landsting SDC Äldrecentrum Silviahemmet

Läs mer

Politikerhelg i Skåne

Politikerhelg i Skåne 1 Politikerhelg i Skåne 29 augusti 2015 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson 2 Barn har dödats i sina klassrum och i sina sovrum. De har blivit föräldralösa, kidnappade, torterade och till

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors Presentation av rapporten Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors Rapporten presenterades för arbetsgivare, pp p g, utbildningsmäklare

Läs mer

Kommunledningskonferens Skåne

Kommunledningskonferens Skåne 1 Kommunledningskonferens Skåne 5 juni 2015 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson 2 Barn har dödats i sina klassrum och i sina sovrum. De har blivit föräldralösa, kidnappade, torterade och

Läs mer

Samverkan och flernivåstyre för att förhindra dropouts

Samverkan och flernivåstyre för att förhindra dropouts Samverkan och flernivåstyre för att förhindra dropouts Erfarenheter från svenska ESF-rådets tidigare dropouts-satsningar Ann.ohman-sandberg@apel-fou.se Relationen studier -arbete för unga i Sverige Andel

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Informations- och prognosbrev

Informations- och prognosbrev Sida: 1 av 5 Datum: 2015-08-03 Diarienummer: Af-2013/066505 Till: Kommunstyrelsen samt integrationsansvarig i kommun Informations- och prognosbrev Många söker skydd i Europa men färre än väntat når Sverige

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

Interkulturellt förhållningssätt

Interkulturellt förhållningssätt Interkulturellt förhållningssätt Professor Pirjo Lahdenperä Eskilstuna 1 Två sanningar Närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. (Tomas

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern april 2015 Personalchefsbarometern 2015 Version 150331 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern Inledning Nästan nio av tio personalchefer i Sveriges

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer

Utan migration stannar Norrland

Utan migration stannar Norrland Utan migration stannar Norrland Problemet är inte invandringen, problemet är vad som händer sedan, hur vi som samhälle tar hand om eller hjälper människor att ta hand som sig själva. Utan migration stannar

Läs mer

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Ökad inflyttning är positivt för Eksjö kommun Invandring är idag den största tillväxtfaktorn för befolkningsutvecklingen i vår kommun. Utan den skulle

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-10-20 Dnr Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut Bakgrund Regionstyrelsen beslöt vid sammanträdet 2013-02-14 att tillsätta en beredning för kompetensfrågor

Läs mer

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna År 2030 kommer det att saknas närmare 100 000 omvårdnadsutbildad arbetskraft, enligt statistik.

Läs mer

Årsplanering 2016. Promemoria 019-16 54 82. Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se. Datum: 2015-05-18

Årsplanering 2016. Promemoria 019-16 54 82. Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se. Datum: 2015-05-18 Promemoria Datum: 2015-05-18 Kontaktperson: Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se Telefon: 019-16 54 82 Årsplanering 2016 Bakgrund Årsplanen 2016 ska bidra till att stärka samverkan och

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Förslag till Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Utvärdering av förra programperioden Goda resultat på deltagarnivå - Långt fler deltagare än programmålen Mindre goda resultat

Läs mer

Frågor och svar om Moderaternas budgetförslag för Stockholms stad 2016

Frågor och svar om Moderaternas budgetförslag för Stockholms stad 2016 Moderaternas kansli PM Sida 1 (5) 2015-10-22 budgetförslag för Stockholms stad Vad är Moderaternas viktigaste prioriteringar i budgeten? Vår budget utgör ett alternativ till den rödgrönrosa majoritetens

Läs mer

Likvärdig studie- och yrkesvägledning för barn, ungdomar och vuxna

Likvärdig studie- och yrkesvägledning för barn, ungdomar och vuxna Regionala rekommendationer för Östergötland och Tranås Kontaktuppgifter: Helene Sjöberg Utbildningsstrateg, Regionförbundet Östsam 013-26 27 40 072-539 91 83 helenesjoberg@ostsamse Dokumentinformation:

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-27 Mer trygghet för Sveriges äldre Sverige är världens bästa land att åldras i. Alliansregeringens

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba

Läs mer

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten.

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten. I Örebro län saknade 11 455 människor ett jobb att gå till i juli 2014. Samtidigt uppgav 56 procent av arbetsgivarna i länet att det är svårt att rekrytera Arbete åt alla och full sysselsättning är en

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Vägen till jobb 24 september 2015

Vägen till jobb 24 september 2015 Vägen till jobb 24 september 2015 Inledning: en bättre väg in i samhället Just nu flyr många människor från krig och konflikt för att ta sig till Sverige. Asylansökningarna ligger på samma nivåer som rekordåren

Läs mer

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Tre skolmyndigheter Skolverket Skolinspektionen Specialpedagogiska skolmyndigheten Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden Inledning Göteborgsregionens kommuner har de senaste åren tagit emot omkring 1200-1500 flyktingar och anhöriga till flyktingar

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne. Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör

Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne. Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör Var och en har rätt till arbete, fritt val av sysselsättning, rättvisa och tillfredsställande arbetsförhållanden

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Förord BIIA resurscentrum vill skapa ökade förutsättningar för människor som idag står utanför arbetsmarknaden

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 1 Värdig äldreomsorg Västeråsarna blir allt äldre. Tack vare sjukvården kan vi bota allt fler sjukdomar och många får möjligheten att

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine Vår rapport Vad kännetecknar den svenska välfärdsmodellen? Vad åstadkommer den och hur ser det

Läs mer

RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER

RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER Presentation vid Pensionsnätverksträff 10 maj 2012 Ingemar Eriksson RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER 1 UPPDRAGET Analysera hinder för längre arbetsliv (analysbetänkandet april 2012) Föreslå åtgärder som ökar

Läs mer

Mötesplats social hållbarhet

Mötesplats social hållbarhet Mötesplats social hållbarhet Invigning 11 mars 2014 #socialhallbarhet Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Cecilia Garme moderator Johan Carlson Generaldirektör, Folkhälsomyndigheten Ulrika Johansson

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

Framtidsreformer för fler unga med gymnasieexamen

Framtidsreformer för fler unga med gymnasieexamen 2014-08-10 PM Framtidsreformer för fler unga med gymnasieexamen I dag är gymnasieexamen den stora vattendelaren på svensk arbetsmarknad. Utan en gymnasieexamen är det mycket svårt att få jobb och kraven

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Romané Bučá Eskilstuna arbete och studier genom empowerment

Romané Bučá Eskilstuna arbete och studier genom empowerment Romané Bučá Romané Bučá Eskilstuna arbete och studier genom empowerment (ett nationellt arbetsmarknadsprojekt för romer) Bakgrund 2011-2014 Förfrågan till Eskilstuna och AMF 2011 Mobiliseringsfas november

Läs mer

KAMPEN OM KOMPETENSEN

KAMPEN OM KOMPETENSEN NYA vägar för flexibilitet i högre utbildning Hur kan vi säkra kompetensförsörjningen i mindre städer och på landsbygden? KAMPEN OM KOMPETENSEN Ett samarbetsprojekt med Nitus, nätverket för kommunala lärcentra.

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Förskolan och skolan social skyddsfaktor eller utslagningsmekanism? Erik Nilsson Avdelningschef utvecklingsavdelningen erik.nilsson@skolverket.

Förskolan och skolan social skyddsfaktor eller utslagningsmekanism? Erik Nilsson Avdelningschef utvecklingsavdelningen erik.nilsson@skolverket. Förskolan och skolan social skyddsfaktor eller utslagningsmekanism? Erik Nilsson Avdelningschef utvecklingsavdelningen erik.nilsson@skolverket.se Alkoholmissbruk fr.o.m 20-årsdagen Låga betyg 1.4% av kvinnorna

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska centralbyrån beräknar att

Läs mer

Riktlinjer för vårdgivare

Riktlinjer för vårdgivare Riktlinjer för vårdgivare Policy Gömda flyktingar I vårt land finns det troligtvis över tiotusentals gömda flyktingar. Med gömda flyktingar menas personer som sökt och fått avslag på sin asylansökan och

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Presidiekonferens kommunalteknik Presentation av Region Halland och regionalt samarbete. Gun-Marie Stenström

Presidiekonferens kommunalteknik Presentation av Region Halland och regionalt samarbete. Gun-Marie Stenström Presidiekonferens kommunalteknik Presentation av Region Halland och regionalt samarbete Gun-Marie Stenström Mål och strategier för Region Halland 2012-2015 Kort om mål- och strategidokumentet Långsiktigt

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Verksamhetsplan 2013. Länsturismen. Effektivitet genom samverkan

Verksamhetsplan 2013. Länsturismen. Effektivitet genom samverkan Verksamhetsplan 2013 Länsturismen Effektivitet genom samverkan Verksamhetsplan för Turismfunktionen vid VKL 2013 Bakgrund Turismfunktionen har sedan 2006 arbetat på uppdrag av föreningens medlemmar i nära

Läs mer

Regional och kommunal guide för e-utveckling

Regional och kommunal guide för e-utveckling Regional och kommunal guide för e-utveckling Jan Pihl, Regionförbundet Bertil Thunberg, Knowit 2013-11-07 E-utvecklingsrådet bildades 2011 med länets 13 kommuner och landstinget. Fr o m oktober 2013 ingår

Läs mer

Skolan i Sverige och internationellt. Helén Ängmo, överdirektör Skolverket

Skolan i Sverige och internationellt. Helén Ängmo, överdirektör Skolverket Skolan i Sverige och internationellt Helén Ängmo, överdirektör Skolverket PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap PISA - Resultatutvecklingen i Sverige 2000-2012 520

Läs mer

Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige

Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige - ESF-rådet har cirka 130 anställda och är indelat i åtta regioner, med huvudkontor i Stockholm - En nationell handlingsplan och åtta regionala

Läs mer

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna Anvar Mod Fantasi Dnr 2/2013.041 Id 2014. 21398 Nämndsplan Socialnämnden Verksamhetsbeskrivning Socialnämnden ansvarar för verksamhet enligt: socialtjänstlagen (SoL) lagen om stöd och service till vissa

Läs mer

Unga ska först! www.ssu.se. - En rapport om ungdomsarbetslösheten och socialdemokratin

Unga ska först! www.ssu.se. - En rapport om ungdomsarbetslösheten och socialdemokratin Unga ska först! - En rapport om ungdomsarbetslösheten och socialdemokratin En rapport från Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund www.ssu.se www.ssu.se Förord Arbetslösheten når nya rekordnivåer i

Läs mer

ett interkulturellt botkyrka En ny strategi för ett interkulturellt Botkyrka från samexistens till samarbete

ett interkulturellt botkyrka En ny strategi för ett interkulturellt Botkyrka från samexistens till samarbete ett interkulturellt botkyrka En ny strategi för ett interkulturellt Botkyrka från samexistens till samarbete Botkyrka är en kontrastrik plats. Här talas över 100 språk, här bor och arbetar människor med

Läs mer

Regional verksamhet för samhällsorientering i Stockholms län

Regional verksamhet för samhällsorientering i Stockholms län Regional verksamhet för samhällsorientering i Stockholms län - Hur kan den bedrivas, organiseras och finansieras? Arrangörer: Kommunförbundet, Länsstyrelsen, Botkyrka kommun Samhällsorientering i samverkan

Läs mer

Sverige tar ansvar i en orolig värld

Sverige tar ansvar i en orolig värld Sverige tar ansvar i en orolig värld Finansminister Anders Borg 20 augusti 2014 Svag internationell återhämtning och ökad oro i omvärlden Dämpade tillväxtutsikter i USA, Indien och Kina Upptrappade sanktioner

Läs mer

För ökat och utvecklat idéburet företagande

För ökat och utvecklat idéburet företagande PROGRAM För ökat och utvecklat idéburet företagande Detta utgör ett gemensamt program för idéburet företagande innehållande förslag på politiska förändringar som skulle kunna bidra till idéburet företagandes

Läs mer

Mångfald för ökad konkurrenskraft. Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden

Mångfald för ökad konkurrenskraft. Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden Mångfald för ökad konkurrenskraft Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden Vår framtid Skåne har väldigt bra förutsättningar att bli en av Europas mest konkurrenskraftiga

Läs mer

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Tuomo Niemelä 2015-04-23 AMN-2015-0233 Arbetsmarknadsnämnden Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Läs mer

Workshop Rekrytera kompetensen! 15 februari 2012

Workshop Rekrytera kompetensen! 15 februari 2012 Workshop Rekrytera kompetensen! 15 februari 2012 Mångfaldsorientering en tillväxtfråga OECD:s Territorial Review for Stockholm (2006/2010): bristande integration på arbetsmarknaden största hot för tillväxt

Läs mer

26 punkter för ett bättre Västra Götaland

26 punkter för ett bättre Västra Götaland 26 punkter för ett bättre Västra Götaland Västra Götalandsregionen Kristdemokraterna vill arbeta för ett Västra Götaland med stark tillväxt där alla känner trygghet. Vår vision för hälso- och sjukvården

Läs mer

Interkulturellt ledarskap

Interkulturellt ledarskap Interkulturellt ledarskap Professor Pirjo Lahdenperä Örebro 2012-05-25 1 Två sanningar Närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. (Tomas

Läs mer

Integrationsenheten Haparanda Stad

Integrationsenheten Haparanda Stad Integrationsenheten Haparanda Stad Verksamhetsbeskrivning Innehåll Verksamhetsbeskrivning... 3 Överenskommelse med Migrationsverket... 3 Integrationsenheten... 3 Kvalitetsarbete... 3 Mottagning och integration

Läs mer

Överenskommelse för vårt arbete med integration och etablering i Uppsala län

Överenskommelse för vårt arbete med integration och etablering i Uppsala län Överenskommelse för vårt arbete med integration och etablering i Uppsala län Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommunerna i Uppsala län, Landstinget, Länsstyrelsen, Migrationsverket, Uppsala universitet

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE 2015-04-27 A2015/xx Delegationen för unga till arbete A 2014:06 Preliminär version ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Kriterier och stöd för arbetet med lokala överenskommelser mellan kommuner och Arbetsförmedlingar

Läs mer

Direktiv för regionstyrelsens kompetensberedning 2015-2018

Direktiv för regionstyrelsens kompetensberedning 2015-2018 D a t u m D n r 2015-01-15 15-001 Regionstyrelsen Direktiv för regionstyrelsens kompetensberedning 2015-2018 Bakgrund Människors kunnande och kraft bygger Sörmland. En bättre matchning mellan arbetsgivarnas

Läs mer

Regionens samverkansråd

Regionens samverkansråd Kallelse/Program 1(1) 1 Regional utveckling 2015-08-11 Helena Wiktorsson Tfn: 063-14 66 30 E-post: helena.wiktorsson@regionjh.se ORGAN: Regionens samverkansråd DATUM: 17 augusti 2015, kl. 10.30-12.00,

Läs mer

Ang n e g l e e l s e s B er e mu m d u e d z e -Sv S a v n a k n v k i v s i t Generaldirektör

Ang n e g l e e l s e s B er e mu m d u e d z e -Sv S a v n a k n v k i v s i t Generaldirektör Angeles Bermudez-Svankvist Angeles Bermudez-Svankvist Generaldirektör Arbetsförmedlingen i siffror 11 000 anställda 321 kontor Kundtjänst besvarade 1 060 000 telefonsamtal senaste året Arbetsformedlingen.se

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

Sverige och Europa behöver en annan riktning. Magdalena Andersson 2014-05-21

Sverige och Europa behöver en annan riktning. Magdalena Andersson 2014-05-21 Sverige och Europa behöver en annan riktning Magdalena Andersson 2014-05-21 FLER UNGA MED GYMNASIEEXAMEN Sverige och Europa behöver en annan riktning STEFAN LÖFVEN, GABRIEL WIKSTRÖM 10 AUGUSTI 2014 Magdalena

Läs mer

Vågar du möta dina fördomar?

Vågar du möta dina fördomar? Vågar du möta dina fördomar? 1 Sanningen i fickformat Med den här broschyren vill vi på Bodens kommun ta aktiv roll i de diskussioner som förs om invandrare och integration i vår kommun. Vi har uppmärksammat

Läs mer

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro - Vänsterpartiets och socialdemokraternas förslag till budget

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS)

Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) Övergripande mätbara mål Regionala partnerskapet 12-01-18 Övergripande mätbara mål Negativ trend Positiv trend Målet är inte uppnått

Läs mer

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland?

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Varje år dör 1.600 personer i förtid på grund av ojämlikheter i hälsa. Detta medför ett produktionsbortfall motsvarande 2,2 miljarder kronor en förlust

Läs mer

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Bakgrund Målet för landstinget i Uppsala län är en god hälsa för alla länsinvånare. Landstinget ansvarar främst för hälso- och sjukvård men skapar också

Läs mer