Aktuellt från VKL. Framtidens utmaningar. Effektivitet genom samverkan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Aktuellt från VKL. Framtidens utmaningar. Effektivitet genom samverkan"

Transkript

1 Aktuellt från VKL Nyhetsbrev från Västmanlands Kommuner och Landsting SPECIALNUMMER, gemensam presidiekonferens, november 2013 Gemensam presidiekonferens: Framtidens utmaningar Den november ordnade VKL:s samtliga beredningar och styrelsen en gemensam presidiekonferens. Konferensen hölls på Aronsborgs konferensanläggning i Bålsta och samlade cirka 130 deltagare. Under konferensen behandlades bland annat framtidens utmaningar inom välfärdssektorn, utbildningsområdet och integrationsområdet. Effektivitet genom samverkan Innehåll Framtidens utmaningar 2 Jens Magnusson, välfärdsekonom SEB och Patrick Joyce, sakkunnig Statsrådsberedningen Framtidens sjukvård 4 Göran Stiernstedt, nationell samordnare, Socialdepartementet Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet - men hur når vi dit? 5 Wilhelmina Hoffman, geriatriker och chef för Svenskt demenscentrum och Stiftelsen Silviahemmet Framtidens utmaningar 6 Troed Troedsson, framtidsanalytiker, Paradigmmäklarna Utmaningar inom skola, kompetensförsörjning och arbetsmarknad 7 Bo Wictorin, analytiker på Regionförbundet Sörmland Plug In - nationellt projekt i syfte att utveckla metoder som minskar avhopp från gymnasieskolan 8 Birger Eriksson, projektsamordnare, SKL Regeringens migrationspolitik och nuläget 9 Minna Ljunggren, statssekreterare, Regeringskansliet Vem kommer till Sverige och varför? 9 Christer Zettergren, omvärldschef, Migrationsverket Mångfald - utmaningar 10 Pirjo Lahdenperä, professor, Mälardalens högskola Goda exempel från Östergötland 11 Catherine Szabó, Regionförbundet Östsam De flesta av föredragshållarnas presentationer, samt några korta filmklipp hittar du på vår webbplats, dokumentation/

2 Framtidens utmaningar Det kommer att vara ett gnetande Jens Magnusson, välfärdsekonom på SEB, tar oss med på en resa från den globala demografin, ner till Västmanlands nivå. Han berättar om vilka tjänster och finansieringsproblem som påverkas av den demografiska utvecklingen. Jens Magnusson inleder med att konstatera att det inte finns en enkel lösning som fixar det här utan man måste jobba på många fronter. Vi blir allt fler Han börjar i den stora världen med att visa en världsskarta över befolkningen och hur den fördelar sig. Varför är man så besatt av hur många vi är, frågar han? Det tog år att bli en miljard människor. Den andra miljarden tog bara 125 år. Den tredje miljarden tog bara 32 år. I november 2011 blev vi sju miljarder. Den sista, sjunde, miljarden tog bara 12 år. Om man tittar på den utvecklingen isolerat ser det jätteläskigt ut. Idag står inte befolkningsfrågan i fokus, åtminstone inte hur många vi är. Vi föder färre barn, därför är inte befolkningstillväxten så akut längre, utan den kommer att jämnas ut. Det föds 135 miljoner levande barn om året och 128 miljoner barn överlever vilket är en historiskt hög procentsats. Just nu har vi en befolkningstillväxt på en procent. Ytan räcker, vi kommer att få plats på jorden, säger Jens Magnusson. Vi blir allt äldre Bekymret är inte hur många vi kommer att bli, utan det är den åldrande befolkningen. När vi går mot en värld där alla generationer är ungefär lika stora, då uppstår problem. Det handlar om försörjningsbalans, försörjningskvot eller försörjningsbörda beroende på vilket uttryck man väljer. Unga befolkningar finns i Afrika, Asien och i Sydamerika, medan vi blir allt äldre i Kanada, Europa, Kina och Japan. I Europa är det Schweiz och Tyskland som har de stora demografiska utmaningarna. I Sverige ökar medellivslängden snabbt och stadigt, med en och en halv till två månader per år. En bebis som föds idag lever 4 timmar längre än en bebis som föddes igår. Problemet är dock egentligen inte att vi lever längre, utan det handlar om hur försörjningsbalansen ser ut. När den förändras - det är då det blir problem och vi får utmaningar. I Sverige blir det de närmaste decennierna ungefär tre gånger så många 65-åringar som personer i arbetsför ålder. I Västmanlands län har vi lite fler äldre än riket i genomsnitt har vi ingen jättestor skillnad mot riket i helhet. När man mäter äldreomsorgsbehov, så mäter man inte tillväxten i antalet personer i arbetsför ålder, utan i antalet personer som är över 80 år procent av alla som är över 80 år behöver någon typ av assistans, hemtjänst eller särskilt boende. Om man mäter tillväxten på antalet personer 80+ får man en bra uppskattning av hur omsorgsbehovet utvecklas framöver. Fram till 2040 kommer rikets omsorgsbehov att öka med knappt 70 procent. Det finns stora regionala skillnader och för Västmanland ligger siffran på 62 procent. Man pratar om försörjningskvot - hur många personer är det i sysselsättning och hur många ska de personerna försörja. Jens visar en bild över länets kommuner. Västerås ligger nära riksgenomsnittet i försörjningskvot, medan alla övriga kommuner ligger över. Pensioner och välfärdstjänster Vad är det som påverkas av den demografiska utvecklingen varför är den viktig? Vilka områden påverkas mest av den ändrade försörjningsbalansen? Jo, pensioner och välfärdstjänster. Vad gäller pensioner så har Sverige ett gott internationellt rykte. Det är många som sneglar på Sveriges pensionssystem och är imponerade. Vi har ett hållbart pensionssystem, men det är lite si och så med pensionsnivåerna, menar Jens Magnusson. Ett stort problem är att folk inte vet hur systemet fungerar - de tror att de har sparat ihop till sin egen pension. Det stora monstret framöver är välfärden, enligt Jens Magnusson. Här finns ett växande finansieringsgap, mellan miljarder årligen enligt SKL. Problem här är inte bara pengarna utan också det jobb som ska göras inom välfärdstjänsterna. Det kommer att finnas ett stort rekryteringsbehov till äldreomsorgen. Fram till 2030 behöver 2000 personer rekryteras till äldreomsorgen i Västmanlands län. Det kommer inte att bli alldeles lätt att göra de här rekryteringarna. Hur får man personer att välja de Presidiekonferens nov

3 här jobben, som typiskt sett inte är högstatusjobb? Vi har ett problem med att ungdomarna idag inte är spå benägna att ta tråkiga jobb. Jens Magnusson tycker att vi har en tendens att skjuta problemen framför oss. Den här typen av frågor löser man inte på ett år. Förvillelser om framtida finansiering 1. Vi blir ju allt friskare och skjuter upp åldrandet - vi borde kunna jobba lite längre. - Vi kan inte utforma politiken utifrån hypotesen att vi blir friskare, eftersom både friska år och sjuka år ökar. 2. Medicinsktekniska framsteg vi kommer att få bättre mediciner och behandlingstekniker framöver. - Ja, det kommer vi att få, men medicinteknisk utveckling är jättedyr, vilket gör att vi inte kommer att spara pengar på den. Ett exempel är om vi lyckas bota cancer. Då kommer vi inte att spara några pengar, eftersom fler överlever och blir dementa. 3. Det har ju gått bra hittills, säger ofta politiker. - Ja, vi har ju fördubblat kommunalskatten sedan 1960-talet. Om vi fördubblade den igen skulle det kanske lösa problemen, men det går inte. Offentliga löner har släpat efter de privata, vilket har gjort att de tjänsterna är relativt billiga. Men om vi fortsätter med den strategin, hur ska vi kunna rekrytera till välfärdstjänster? 4. Vi får väl jobba något år till. - Ja, men det kommer aldrig kunna lösa hela problemet. 5. Familj och anhöriga kan ta större ansvar. - I Sverige vill man inte det, varken de äldre själva eller deras familjer, visar undersökningar. 6. Vi kanske får sänka förväntningarna. - Det ligger inte i den mänskliga naturen. Jens Magnusson avslutar med att återigen säga att det inte finns en lösning. Det kommer att vara ett Framtidskommissionen var ett begränsat projekt, som regeringen drev från senhösten 2011 fram till i våras. Fredrik Reinfeldt var ordförande i kommissionen. Där satt även övriga alliansledare och nio experter. Syftet var att ge regeringen ett långsiktigt underlag om de utmaningar Sverige står inför de närmaste åren. Resultatet blev en lång lista över stora framtidsutgnetande. Vi måste öka skatteintäkterna, få in mer arbetskraftsinvandring, börja jobba i yngre år, öka effektiviteten i offentlig sektor Medborgarnas och arbetsgivarnas eget ansvar för den framtida försörjningen kommer att öka kanske är det räddningen för den svenska modellen. Sammanfattningsvis har vi en välfärdsutmaning och vi behöver många olika lösningar. Offentligt och privat tillsammans är en nyckel, säger Jens Magnusson. Vi behöver börja nu, informera, planera, definiera det offentliga åtagandet, bygga äldrebostäder, spara och försäkra oss. Framtidens utmaningar Framtidskommissionen Patrick Joyce, sakkunnig Statsrådsberedningen, berättar om Framtidskommissionen och de utmaningar man lyfte i det arbetet. maningar. De frågor kommissionen jobbade med var hållbar utveckling, klimatutmaningen, integrationsfrågor, jämställdhetsfrågor och social sammanhållning. Den viktigaste frågan för kommissionen var dock den demografiska utvecklingen. Tre saker kommer upp när man talar om den demografiska utvecklingen. Det första är tillgången på arbetskraft. Vi har en brist på arbetskraft och den utvecklingen kommer att fortsätta under flera decennier. Idag är ca 15 % av Sveriges befolkning född utomlands kommer 25 procent av den arbetsföra befolkningen att vara utlandsfödd och vi ska vara tacksamma för att människor väljer att komma till Sverige. Integrationen måste dock fungera bättre än vad den gör nu. Presidiekonferens nov

4 Etableringsfasen är alldeles för långsam och vi har väldigt höga trösklar in på arbetsmarknaden. Pensionssystemet bygger på att en arbetande generation betalar för pensionärer. Vi behöver en förstärkning av pensionssystemet. Den bästa förstärkningen av pensionssystemet är om folk jobbar längre. Den tredje delen är välfärdstjänsterna. Behovet kommer att öka med 20 procent de närmaste 20 åren. Bara kostnaderna för äldreomsorg kommer att öka med 50 procent. Det här kan man nog klara med en positiv tillväxt, men det finns inget utrymme för standardförbättring. Svenska politiker har varit bra på att ta långsiktigt ansvar, säger Patrick Joyce. De stora problem vi ser ute i Europa beror på att de släppte kontrollen över sina statsfinanser. Nästa mandatperiod blir en tid för konsolidering och balansering av budgeten, avslutar han. Framtidens utmaningar Framtidens sjukvård Göran Stiernstedt, nationell samordnare, Socialdepartementet, lyfter ett antal utmaningar för den framtida sjukvården. Utmaning: den framtida patienten Den framtida patienten kommer att ställa högre krav på servicen omkring omhändertagande. Hur länge kommer vi egentligen att acceptera fyrbäddsrum och tvåbäddsrum? Ni vet inte vilka enorma investeringar ni står inför, säger Göran Stiernstedt. Ni måste bygga nya sjukhus. Det är för mycket lappa och laga på svenska sjukhus. Ni måste bygga mycket nytt och det behöver ni pengar till. Framtidens patient har ett helt annat krav på delaktighet. Sverige hamnar lågt i betyg vad gäller information till och delaktighet för patienter. De här kraven kommer bara att öka. Framtidens patient ställer också ökade krav på helhet. Man kommer att vilja ha en ingång till en sammanhållen vård. Man vill välja en gång och valet är någon som tar hand om dig. Det här handlar också om effektivitet. Utmaning e-hälsa Patientens delaktighet är i fokus för e-hälsan. Ny teknik effektiviserar vården, även om vi kanske inte upplever det så idag. Personalen upplever tvärtom ofta att IT-system hindrar istället för att underlätta. Journaler och register ska i framtiden ses som ett stöd för verksamhet och patienter. Registren ger något tillbaka till sjukvårdsarbetaren, man ser direkt nyttan av registren och då fyller man gärna i uppgifterna. Göran Stiernstedt säger att vi måste gå mot mer nationella lösningar. Samverkan mellan kommuner och landsting, med stöd av pengar från staten, är nödvändig. Det politiska ledarskapet i den här frågan är centralt, menar Göran Stiernstedt. Det här är helt essentiellt för att vi ska klara framtidens vård. Presidiekonferens nov

5 Utmaning: multisjuka 3-5 procent av medborgarna förbrukar mer än 50 procent av resurserna. Det handlar inte bara om multisjuka äldre, utan kroniskt psykiskt sjuka, missbrukare och barn med särskilda behov. Det är fler multisjuka som är yngre än 65 än vad man tror. Utmaningen här är att definiera dirigenten. Man måste göra upp om vem som har ansvaret för vad, men man måste också vara prestigelös och se att man tillsammans, kommuner och landsting, faktiskt har pengar. Vi behöver ägna oss åt de grupper och individer som drar mycket av resurserna. Utmaning: jämlik hälsa och vård. Samhället är inte jämlikt och framtidens utmaning är skapa en jämlik vård. Kanske måste man definiera en godkänt -nivå, som alla ska leva upp till. Vi kommer att få leva med rimliga skillnader i resultat, men vi kommer att få ett ökat tryck på att skillnaderna inte får vara orimliga. Jämförelser kommer att fortsatt vara viktiga. Det handlar om kunskapsstyrning. Traditionellt sett har vi ägnat oss mycket åt ekonomisk styrning, men er roll kommer i framtiden vara mer att fokusera på kvalitetssiffror, säger Göran Stiernstedt. Att styra på evidens kräver dock samverkan med universitet och näringsliv, och det har allt mer utkristalliserats till en regional uppgift. Vi går mot regionala centra med nationell samordning och här ligger utmaningen till att klara både ekonomi och kvalitet. Fixar vi kvaliteten så fixar sig pengarna, säger Göran Stiernstedt. SKL arbetar med den framtida kunskapsstyrningen. Man måste bygga en kunskapsorganisation där alla känner sig delaktiga. Riktlinjer som byggs underifrån har större chans att få genomslagskraft - man har haft lite problem med att få genomslag för de nationella riktlinjerna. Utmaning: struktur Man måste ha en effektiv struktur för att klara vården framöver. Man måste både decentralisera och centralisera. Viss typ av vård, exempelvis olika cancertyper, måste man centralisera för att få den effektiv. Göran Stiernstedts sista budskap är att pengarna räcker, för effektiviseringsmöjligheterna är så stora. Klarar ni samarbetet mellan kommuner och landsting när det gäller de mest sjuka äldre har ni mycket att vinna i effektivisering. Framtidens utmaningar Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet men hur når vi dit? Wilhelmina Hoffman är geriatriker och chef för Svenskt demenscentrum och Stiftelsen Silviahemmet. Vad betyder demens? Wilhelmina Hoffmans definition av demens är: Demens betyder att jag behöver din hjälp och jag behöver din förståelse, oavsett var den här sjukdomen för mig Det finns cirka 100 demenssjukdomar som leder fram till nedsatt kognitiv, intellektuell förmåga som i sin tur leder fram till en nedsatt funktionsförmåga. Att man inte längre självständigt kan klara av sitt dagliga liv. Demens är en folksjukdom, en av de största, säger Wilhelmina Hoffman. Idag finns demenssjuka i Sverige och ca personer insjuknar varje år. Svensk demensvård inspirerar Wilhelmina Hoffman berättar om en läkare i Tyskland som fick in många demenssjuka på akuten. Han bestämde sig för att bygga en speciell vårdavdelning på akuten för att skapa trygghet för de dementa och deras anhöriga. Det här har spridit sig i Tyskland och nu tävlar man om att vara det demensvänliga sjukhuset. Inspirationen till det här kommer dock från Sverige. Utländsk vårdpersonal kommer till Sverige för att lära sig om demensbehandling. Nu är det dags att importera tillbaka det här och införa demensvänliga sjukhus i Sverige, säger Wilhelmina Hoffman. Presidiekonferens nov

6 Hon lyfter också vikten av att forskningen om demens måste fortgå. Vi behöver mycket forskning om omvårdnadsinsatserna. Vad kan jag då göra för att hålla hjärnan så frisk som möjligt? ha koll på blodtryck och blodfetter motverka fetma öka intag av goda fetter och antioxidanter inte röka måttlig med alkohol undvik negativ stress aktivitet fysisk, mental och social Nationella riktlinjer gör stor skillnad De nationella riktlinjerna för demensvård är något av det viktigaste vi har fått, säger Wilhelmina Hoffman. De innebar att man lyfte upp demenssjukdomar till viktiga folksjukdomar. Att vi har fått nationella riktlinjer gör att vi ligger i täten i Europa. Svenskt demenscentrum Svenskt demenscentrum ska samla, strukturera och sprida kunskap. Man tar bland annat fram informationsblad om demens, man kartlägger tvingande skyddsåtgärder och håller på med en handbok till medarbetare och en handbok till anhöriga. Man har tagit fram Demens ABC en nationell onlineutbildning som har blivit en jättesuccé. Wilhelmina Hoffman visar siffror på hur många som är utbildade i Demens ABC i Västmanland och där ligger länet mycket bra till. Just nu arbetar man med att ta fram sex utbildningar som täcker hela vårdkedjan. Wilhelmina Hoffman lyfter också Silviahemmets utbildningar. Silviahemmet utbildar silviasystrar och silviasjuksköterskor genom högskoleutbildningar i demensvård och -omsorg. Föreläsningen avslutas med uppmaningen se till att vi får en nationell demensstrategi Framtidens utmaningar Vad skulle det betyda om vi byter paradigm för kommunal verksamhet? Troed Troedsson är framtidsanalytiker på Paradigmmäklarna. När jag säger ledarskap, menar jag förflyttning, säger Troed Troedsson. Vi är på ett ställe och vi skulle vilja flytta oss till ett annat. Människan ska vara lat. Vi ska söka efter att kunna göra saker med så liten ansträngning som möjligt för att spara energi. Lättja förvandlar dock ledarskap till management och management innebär bara att bibehålla status quo. Lättja har en kusin som heter fetma, dvs man har lite mer lokalyta än man behöver för att utföra uppdraget. Ett aktiebolag kallar fetman för konsolidering, medan staten kallar det överskottsmålet. Fetma förvandlas till facilitering. Om någon vill göra något ska jag se till att det blir möjligt. Det här är ett problem i västvärldens skolor. Våra elever måste bli mer av entreprenörer, men skolan tror att det räcker att vara möjliggörare, faciliterare, istället för ledare. Vi är erfarenhetstunga, säger Troed Troedsson. Men ledarskap handlar inte om erfarenhet utan om visioner. Erfarenhet är historien om den plats jag har varit på och visionen är den plats vi ska till. Problemet i Sverige är att vi har lärt människor att berätta mer om det de har gjort/varit än det de ska göra/bli. Vi lär 20-åringar att skriva sitt cv! Det här är oroande om man pratar om nationell konkurrenskraft, menar Troed Troedsson. En svensk 21-åring är nöjd med den plats hon är på, hon vill ärva sina föräldrars liv. Det här är bekymmersamt ur ett organisatoriskt perspektiv eftersom ledarskap inte handlar om stabilitet utan om lärande, förflyttning. Lärande och stabilitet går inte att förena. Presidiekonferens nov

7 Organisationers livscykel Alla organisationer har en livscykel som är likadan. Den börjar med definition, idé, retorik. Engagerad betyder att man är ihopkopplade och i engagemangsfasen knyter folk ihop sig och har en känsla av samhörighet. Efter engagemangsfasen kommer funktion - det måste ju bli något en leverans. Därefter kommer symbiosfasen. Man definierar sig med dem man hänger ihop med. Sedan inträder försvarsfasen nej, nu är de på oss igen. Den här historien går alla organisationer igenom, enligt Troed Troedsson. Kommuners och landstings största dilemma är att man inte har visioner och lärande. Kompetensbegreppet Kompetens är alla egenskaper som hjälper mig att förverkliga det jag vill. Competence means the ability to compete. Offentlig sektor har svårt att hävda sig och det beror till stor del på att man inte vet vad det är man tävlar i. Tidigare fanns kunskapen inom organisationerna, nu finns den nästan överallt. För första gången någonsin säger man det finns mer kunskap utanför systemet än inuti. Så vad tävlar vi i om det vi nyss tävlade i nu är vardagsmat? Kompetens är förmågan till kunskapsomsättning. Innovation består av två saker - kreativitet och förståelse. Innovation handlar om att göra nya saker, men att ha förståelse för vad folk vill ha. Förståelse för vad folk vill ha är den enskilt viktigaste faktorn i offentlig verksamhet. Vi måste förstå hur folk där ute har det. Kommunikationsförmågan är kompetensen nu och vår verksamhet är värderingsstyrd. Det här är den kommunala organisationens utmaning. Den styrs av vad våra kunder tycker om oss. Jag skulle vilja vädja till er att fundera på allvar på det här, vad skulle det betyda om vi byter paradigm för kommunal verksamhet, om än bara ett litet hörn. Om vi låter barnsomsorgen eller sjukvården fundera på vad det skulle betyda att säga att det finns mer resurser utanför sjukhuset än inne på sjukhuset och vår utmaning är att ta reda på vilka de resurserna är och vad man kan ha dem till istället för att berätta för folk därute att vi är bäst härinne och kom hit ska vi hjälpa er. Med den uppmaningen avslutar Troed Troedsson sin föreläsning. Framtidens utmaningar - utbildning Utmaningar inom skola, kompetensförsörjning och arbetsmarknad Bo Wictorin är analytiker på Regionförbundet Sörmland. Han berättar om en pågående studie Ungdomar som inte fullföljt gymnasiet i östra Mellansverige och ger några preliminära resultat. Det handlar om en pågående studie av omfattning, orsaker och konsekvenser för ngdomar som inte fullföljt gymnasiet. I studien undersöker man betydelsen av ungdomarnas socioekonomiska och ekonomiska bakgrund inte betydelsen av skillnader i utbildningssystemet Studien omfattar nybörjare under perioden som inte har fullföljt gymnasiet inom fyra år. Resultaten visar hur det varit i genomsnitt under denna period inte hur utvecklingen har varit mellan åren. Projektet drivs i samarbete mellan regionförbunden i Sörmland, Örebro län och Östergötland samt VKL i Västmanland Resultaten av studien kommer att presenteras i början av Presidiekonferens nov

8 Framtidens utmaningar - utbildning Plug In ett nationellt projekt i syfte att utveckla metoder som minskar avhopp från gymnasieskolan Birger Eriksson, projektsamordnare på SKL, presenterar projektet Plug In. Det är väldigt många ungdomar som har stor frånvaro på gymnasiet och Plug In handlar om hur man ska hjälpa de här ungdomarna att klara sig. Målgruppen för Plug In är elever som är 16 år eller äldre och som funderar på att hoppa av gymnasiet, eller som redan har gjort det. Projektet är till hälften finansierat av Europeiska Socialfonden. Det administreras av SKL, och de medverkande regionerna är Göteborg, Kalmar- och södra Småland, Östsam, Jämtland och Västerbotten. I dessa regioner deltar drygt 55 kommuner. Dessa driver lokala projektverkstäder där de provar olika metoder för att motverka studieavbrott hos de elever på gymnasiet som befinner sig i riskzonen för att avbryta sina studier. Eller få tillbaka ungdomar som redan avbrutit sina studier. Målet är att halvera andelen elever som inte fullföljer sina gymnasiestudier inom fyra år i de deltagande regionerna och att minska arbetslösheten bland de ungdomar som trots ansträngningar inte återgår till studier. Av de elever som för första gången påbörjade en gymnasieutbildning 2007 såg studieresultaten ut så här fem år efter skolstart. 67 procent hade uppnått grundläggande behörighet, vilket innebär att de är behöriga att söka till universitet och högskola. 10 procent hade gått klart gymnasiet men inte uppnått grundläggande behörighet. De var inte godkända I ett eller flera kärnämnen och därmed inte behöriga att söka till universitet och högskola. 23 procent hade avbrutit sina gymnasiestudier innan utbildningen var klar och därmed inte fått ett slutbetyg. Det betyder att hela 33 procent av Sveriges gymnasieelever alltså inte når grundläggande behörighet inom fem år från studiestarten. En del läser senare in gymnasiet på KomVux men allt för många av dem återvänder aldrig till skolbänken Undersökningar visar att personer som inte har slutfört gymnasiet har större svårigheter än andra grupper att etablera sig på arbetsmarknaden. De arbetstillfällen som endast kräver avslutade grundskolestudier har till stor del rationaliserats bort och allt tyder på att den utvecklingen på arbetsmarknaden kommer att fortsätta. Individer utan gymnasiekompetens riskerar därför att hamna i arbetslöshet. Den risken är än högre för ungdomar eftersom de dessutom saknar praktisk arbetslivserfarenhet. Forskning visar även ett tydligt samband mellan utbildningsnivå och hälsa. Individer med lägre utbildningsnivå löper högre risk att hamna i destruktiva livsmöns- ter och har en högre dödlighet i alla folksjukdomar. För Sverige som nation kan bristen på kvalificerad arbetskraft bli ett problem i framtiden. Vi står inför en stor generationsväxling och alla ungdomar behövs på arbetsmarknaden. Så många som möjligt måste bidra till den ekonomiska tillväxt som är nödvändig för att säkerställa skatteintäkter och vår gemensamma välfärd. Birger visar en lista över avbrottsorsaker Mobbning, socialt utanförskap Brist på pedagogiskt stöd i skolan Vuxna som inte bryr sig Dåligt bemötande i skolan Bristfälligt pedagogiskt stöd efter långvarig frånvaro Behov av mer praktik och mindre teori Stökig skolmiljö Fel programval Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som inte upptäcks under utbildningen Dåliga hemförhållanden Han visar även en lista över framgångsfaktorer: Bra bemötande Tydliga mål och betoning på resultat Att vara på rätt utbildning Kvalitet genom samarbete och delaktighet Förmåga att upptäcka och tillgodose elevers behov Birger Eriksson avslutar med att berätta om Pluginnovation, pluginnovation.se, som är en nationell plattform för arbetet med att motverka studieavbrott i gymnasieskolan. Presidiekonferens nov

9 Framtidens utmaningar - integration Regeringens migrationspolitik Minna Ljunggren, statssekreterare hos migrationsminister Tobias Billström, berättar om regeringens migrationspolitik. Migrationspolitiken handlar om möjligheten att erbjuda skydd och fristad. Den handlar också om att öppna fler vägar till Sverige. Arbetslinjen är också viktig i migrationspolitiken. Ungefär personer varje år får uppehållstillstånd i Sverige. Migrationsströmmarna i världen är svåra att förutse och de förändras över tid. Just nu ligger fokus på Syrien och tyvärr ser det ut som att Syrien kommer att vara aktuellt en lång tid framöver. Den humanitära krisen ökar och en tredjedel av Syriens befolkning är på flykt. Man räknar med att ungefär hälften av Syriens befolkning kommer att vara på flykt vid årets slut. Cirka hälften av syrierna på flykt är barn under 11 år. Varje dag lämnar 6000 personer landet. Vi vet inte exakt vilka konsekvenser det får för Sverige, under 2012 sökte 7800 syriska medborgare asyl i Sverige och hittills i år har syrier sökt asyl i Sverige. Migrationsverket har beslutat att personer från Syrien får permanent uppehållstillstånd. Det här beslutet är inget konstigt, säger Minna Ljunggren. Utgångspunkten i svensk lagstiftning är att man ska få permanent uppehållstillstånd om man behöver skydd. Permanent uppehållstillstånd underlättar också integrationen. Hjälpen på plats är naturligtvis också av största vikt - att EU fortsätter att stödja organisationer som arbetar på plats i Syrien och regionen runt omkring. Vi måste klara av både bistånd och asylrätten, säger Minna Ljunggren. Det är bara Tyskland och Frankrike i EU som tar emot fler asylsökande än Sverige. En stor del av arbetet handlar om att bereda plats för de som söker asyl i Sverige. Besked om uppehållstillstånd eller ej ska komma så snabbt som möjligt. Det ska vara en snabb och rättssäker process. Det är viktigt att tydligöra att en asylprocess kan avslutas på två sätt. Om man får bifall ska man skapa sig en väg in i samhället, men det saknas kommuner som är beredda att ta emot de personer som har fått uppehållstillstånd. Problemet förstärks av den bostadsbrist som råder i många kommuner. Konsekvensen är att folks om fått uppehållstillstånd blir kvar i Migrationsverkets anläggningar och Migrationsverket måste jaga platser för nyanlända. När man blir kvar på boenden leder det till försenad integration. Det allra bästa vore om fler kommuner kom upp på banan, enligt Minna Ljunggren. Sedan Arbetsförmedlingen tog över ansvaret har utflyttningen från anläggningarna varit alldeles för låg. Om man får avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd så har den enskilde ett ansvar att återvända. Det görs i för liten utsträckning och vi har 6000 personer som har fått avslagsbeslut som bor kvar i Migrationsverkets boenden. Vi måste helt enkelt lyckas bättre med återvändararbetet och det finns möjlighet att återvända personer med tvång. Arbetskraftsinvandring har varit en prioriterad fråga för regeringen eftersom Sverige behöver arbetskraft. Man har nu tagit fram förslag som ska rätta till en del brister som har funnits vad gäller arbetskraftsinvandring. Framtidens utmaningar - integration Vem kommer till Sverige och varför? Christer Zettergren är omvärldschef på Migrationsverket. Han berättar om hur Migrationsverket arbetar med omvärldsbevakning. Christer Zettergren inleder med att omvärldsbevakningen för Migrationsverket handlar om att förstå människan i systemen - migrantens resa. Migrationsverket tittar i sin omvärldsbevakning på glo- Presidiekonferens nov

10 bala megatrender som kan påverka migrationen. De fem faktorer man tittar på som förklarar varför folk vill komma till Sverige är: politik, ekonomi, sociala omständigheter, teknik och miljö. Politiken handlar om att det dyker upp nya aktörer, nya agendor och nya allianser som får människor att fly. På Migrationsverket arbetar man med systematisk omvärldsanalys i ett kort perspektiv - upp till två år. Man försöker att hålla reda på en förväntad omvärld och efter den lägger man upp planering och analyserar konsekvenser. Migrationsverket har ordnat ett operativt samordningscenter som ska fördela resurser. Det handlar mycket om att maktförhållanden ändras i regioner vid flyktingströmmar och det gäller att försöka analysera flyktingströmmarna. Christer Zettergren ger exempel på hur olika regeringar sätter upp "staket" för att hindra asylsökande att ta sig in över deras gränser. Sådant påverkar naturligtvis flyktingströmmarna till Sverige. De som har pengar och har råd får en hygglig resa. De som inte har några pengar hamnar i flyktingläger. På Migrationsverket vet man precis vad det kostar att ta sig vilka vägar, säger Christer Zettergren. Man måste följa vad som händer i de andra staterna i EU varje vecka för att kunna beräkna hur många som kan tänkas komma till Sverige. Man arbetar helt enkelt med en konstant utvärdering av situationen. Framtidens utmaningar - integration Vi och de andra Pirjo Lahdenperä är professor på Mälardalens högskola. Hon inleder med att vi alla bör vara medvetna om att vi har en självförståelse. I Norden är vi homogena etnonationalistiska länder. Ett folk - ett land - ett språk - en religion en värdegrund. Skolan ska forma alla till likadana medborgare - det är vår självförståelse. Vi hamnar därför i ett dilemma mellan nationalismen och det mångkulturella. Men, konstaterar Pirjo Lahdenperä, varje kommun är idag heterogen och mångkulturell. Det handlar mycket om kulturell programmering att vi tolkar personer utifrån vår kulturella programmering och därigenom konstruerar vår bild av andra människor. När man möter något annat - det är först då man förstår hur kulturellt programmerad man själv är. Vår självförståelse och identitet bygger på den etniska identiteten. Pirjo Lahdenperä pratade också om mentalitetsformeringar - hur tycker vi att man ska vara för att vara en bra person? Det ser olika ut beroende på vår kulturella bakgrund. Vi är etnocentriska, men vi lär oss också att kategorisera folk och placera dem i statushierarkier. Vi har olika tankemodeller: monokulturellt vi tycker att det är bra när allt är lika. Mångkulturellt - kommunerna är numera mångkulturella, men kommunernas verksamhet har inte anpassats till det. Om det ska märkas någon skillnad i verksamheten så måste den bli interkulturell, och det är något man måste jobba med. Vi pendlar mellan att betrakta mångfalden som ett problem eller som en tillgång. Presidiekonferens nov

11 Vi och de andra i kommunerna skapar den här tanken segregerade områden. Pirjo Lahdenperä ber deltagarna att fundera över hur ser det ut i era kommuner och hur kommer det sig att segregerade områden växer? Man bör använda mångfalden som utgångspunkt och resurs, men hur arbetar man med mångfalden i kommunen? Överallt finns krafterna som säger att vi kom hit först alla ska vara som vi. Vi måste ändra självförståelsen i skolorna för att kunna bli interkulturella skolor. Båda sidor måste förändras - det är det som är integration. Därför är det viktigt att vi pratar om och planerar det här. Men, det är det som är knepigt - det är så mycket man är tyst om. Man tassar runt viktiga frågor istället för att diskutera dem. Interkulturellt är ett sätt att tänka, men det är svårt och förutsätter samspel och kommunikation. Vi måste skapa arenor där vi kan samspela med varandra. Man måste försöka göra sig bekant med folk och man måste minska rädslan. Konstruktionen av de andra måste bli mindre. Om vi inte gör det här skapar vi problem. Det kommer att bli värre och mer konflikter framöver. Framtidens utmaningar - integration Goda exempel från Östergötland Catherine Szabó arbetar med integrationsfrågor på Regionförbundet Östsam. Det här med integration är en kommunal fråga - inte en länsstyrelsefråga konstaterade man i Östergötland. Därför valde man att lyfta frågan till regionförbundet. Samtliga 13 kommuner i Östergötland tar emot flyktingar och ensamkommande barn. Länstalet som staten har satt är 2586 personer och hittills i år har man tagit emot Problemet är bostadsbristen. Norrköping är den kommun som har det största trycket på sig. Catherine Szabó berättar om det regionala arbetet som regleras i RUP:en och två andra dokument: Regional överenskommelse om nyanländas etablering och Regional avsiktsförklaring för mottagande av ensamkommande barn. Integrationen är en viktig fråga för sammanhållningen i regionen och i kommunerna och man måste jobba med förstärkt inkludering. Regionförbundets roll i det här är att samordna utvecklingsarbetet och vara en stödfunktion för medlemmarna. Man ska synliggöra, initiera och driva utvecklingsarbete och man arbetar mycket med omvärldsbevakning. För de mindre kommunerna är det här arbetet otroligt viktigt. Syftet är att skapa goda förutsättningar och strukturer och stödja varandra. Att titta på hur vi kan jobba tillsammans med olika metoder och modeller. Målet är att de som kommer ska få en likvärdig integration och etablering. Det här försöker man uppnå genom att fokusera på samhällsorientering, regional yrkesutbildning med yrkessvenska, barns och ungdomars integration etc. Regional samhällsorientering Den regionala samhällsorienteringen är en permanent verksamhet i alla tretton kommuner. Man har 14 samhällskommunikatörer med olika bakgrund som kan ge informationen på olika språk. Man har valt att lägga på 12 timmar internetutbildning till de 60 obligatoriska timmarna i utbildningen, eftersom det är kunskaper som saknas hos många nyanlända. Under 2013 har man haft 869 deltagare i samhällsorienteringen. Regional yrkesutbildning med yrkessvenska Med Yrkesvux-pengar har man tagit fram en modell där man lägger in yrkessvenska i yrkesutbildningen. De här utbildningarna är öppna för alla - inte bara nyanlända. Barns och ungdomars integration. Det här är något som man har lagt stort fokus på och man har en projektledare på 40 procent. Presidiekonferens nov

12 Det finns ett nätverk och en arbetsgrupp med lärare och rektorer från grundskola och gymnasium. Det ser väldigt olika ut i kommunerna vilken kunskap man har. I skolorna måste man börja ha ett interkulturellt perspektiv och vi måste börja tänka på ett annat sätt. I skolan ska alla flerspråkiga barn ha ett likvärdigt mottagande. Catherine Szabó säger att man vill göra skolan till arena för mycket av introduktionen, man har tappat barn- och familjeperspektivet, men genom skolan når man alla. Regional modersmålspool Det finns ett färdigt förslag om fjärrundervisning, men lagen tillåter inte att man startar än Ensamkommande barn Inom området ensamkommande barn har man ett regionalt erfarenhetutbyte genom regionala nätverk. Här är det nätverken själva som får driva frågorna och det är mycket fokus på socialtjänstens ansvar. Sammanfattning: Åsa Erikols, foto: Emma Brusling Presidiekonferens nov

Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet

Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet - Men hur når vi dit? Wilhelmina Hoffman - Svenskt Demenscentrum & Stiftelsen Silviahemmet Demens betyder - Att jag behöver din hjälp - Att jag behöver

Läs mer

Välkommen till VKL:s gemensamma presidiekonferens 28-29 november 2013

Välkommen till VKL:s gemensamma presidiekonferens 28-29 november 2013 Välkommen till VKL:s gemensamma presidiekonferens 28-29 november 2013 Vill du ställa en fråga? Skicka ett SMS till nummer 71550 inled SMS:et med texten FRÅGA skriv därefter din fråga. Framtidens utmaningar

Läs mer

Framtiden kräver obligatorisk gymnasieskola 2013-01-30

Framtiden kräver obligatorisk gymnasieskola 2013-01-30 Framtiden kräver obligatorisk gymnasieskola 2013-01-30 Prioriteringar inför kongressen Jobben först: Full sysselsättning är vår övergripande politiska prioritering. Skapandet av fler jobb och aktiva insatser

Läs mer

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. Samlad kunskap kring den äldre människan

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. Samlad kunskap kring den äldre människan Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum Samlad kunskap kring den äldre människan Äldreforskningens Hus Vård och omsorg Folkhälsa ÄC Stockholms stad Stockholms läns landsting SDC Äldrecentrum Silviahemmet

Läs mer

Fokus Framtid - Etablering för välfärd

Fokus Framtid - Etablering för välfärd Fokus Framtid - Etablering för välfärd Målet för integrationspolitiken är lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund Regeringen FN:s deklaration om de

Läs mer

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun Integrationsstrategi för Västerviks kommun 2015 2017 1 Integrationsstrategi för Västerviks kommun Vision Västerviks kommuns vision avseende integration är att gemensamt skapa förutsättningar för kommunen

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

VERKSAMHETSINRIKTNING 2016

VERKSAMHETSINRIKTNING 2016 VERKSAMHETSINRIKTNING 2016 Effektivitet genom samverkan Verksamhetsinriktning för Västmanlands kommuner och landsting inför mandatperioden 2014 2018 Västmanlands kommuner och landsting har alltid arbetat

Läs mer

Möte i Lunds arbetarekommun

Möte i Lunds arbetarekommun 1 Möte i Lunds arbetarekommun 5 oktober 2015 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson 2 Barn har dödats i sina klassrum och i sina sovrum. De har blivit föräldralösa, kidnappade, torterade och

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Samverkan och flernivåstyre för att förhindra dropouts

Samverkan och flernivåstyre för att förhindra dropouts Samverkan och flernivåstyre för att förhindra dropouts Erfarenheter från svenska ESF-rådets tidigare dropouts-satsningar Ann.ohman-sandberg@apel-fou.se Relationen studier -arbete för unga i Sverige Andel

Läs mer

Seminariedagar Bemötande och Lösningsfokus Funktionsnedsättningar och Hjälpmedel Välja om/välja nytt

Seminariedagar Bemötande och Lösningsfokus Funktionsnedsättningar och Hjälpmedel Välja om/välja nytt Seminariedagar 2017 Bemötande och Lösningsfokus Funktionsnedsättningar och Hjälpmedel Välja om/välja nytt Att aldrig ha påbörjat eller ha avbrutit en gymnasieutbildning är den faktor som tydligast påverkar

Läs mer

SKL:s kongressmål och prioritering

SKL:s kongressmål och prioritering SKL:s kongressmål och prioritering SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande arbete för att utjämna hälsoskillnader och långsiktigt säkerställa en effektiv resursanvändning i den

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

Socialna mndens ma l- och inriktningsdokument 2016-2019

Socialna mndens ma l- och inriktningsdokument 2016-2019 2015-09-24 Socialna mndens ma l- och inriktningsdokument 2016-2019 Inledning Socialnämndens mål utgår från vision, verksamhetsidé och förhållningsätt på kommunövergripande nivå. Med utgångspunkt i dessa

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Strategi för hälsa. En sammanhållen långsiktig strategi för framtidens hälsa, hälso- och sjukvård, socialtjänst, vård och omsorg

Strategi för hälsa. En sammanhållen långsiktig strategi för framtidens hälsa, hälso- och sjukvård, socialtjänst, vård och omsorg Strategi för hälsa En sammanhållen långsiktig strategi för framtidens hälsa, hälso- och sjukvård, socialtjänst, vård och omsorg Bakgrund Kongressen har beslutat om en sammanhållen och långsiktig strategi.

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Nya Moderaterna i Norrköping. Hela Norrköping ska fungera

Nya Moderaterna i Norrköping. Hela Norrköping ska fungera Nya Moderaterna i Norrköping Hela Norrköping ska fungera 2017-2020 Tillsammans kan vi göra mer Moderaterna i Norrköping vill se till hela kommunen och skapa framtidstro för att vi ska vara en fortsatt

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Framtidens sjukvård. Aronsborg 27 november 2013 Göran Stiernstedt

Framtidens sjukvård. Aronsborg 27 november 2013 Göran Stiernstedt Framtidens sjukvård Aronsborg 27 november 2013 Göran Stiernstedt Samhällets utmaning 2 Demografins effekter Större behov av och kostnad för hälso- och sjukvård för äldre En minskad andel i arbetsför ålder:

Läs mer

Hälsokommunikatörer på modersmål i Östergötland. Hälsokommunikatörer i Östergötland Flyktingmedicinskt centrum

Hälsokommunikatörer på modersmål i Östergötland. Hälsokommunikatörer i Östergötland Flyktingmedicinskt centrum Hälsokommunikatörer på modersmål i Östergötland Hälsokommunikatörer i Östergötland En regional samverkan mellan landstinget och kommunerna i Östergötland. Projekt under 2007 2008 Permanent verksamhet från

Läs mer

Politikerhelg i Skåne

Politikerhelg i Skåne 1 Politikerhelg i Skåne 29 augusti 2015 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson 2 Barn har dödats i sina klassrum och i sina sovrum. De har blivit föräldralösa, kidnappade, torterade och till

Läs mer

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 10 miljoner invånare år 2017 Det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. År 2060 beräknas 18 procent eller drygt två miljoner vara födda

Läs mer

Integrationsplan. Stenungsunds kommun

Integrationsplan. Stenungsunds kommun Integrationsplan Stenungsunds kommun Typ av dokument Plan Dokumentägare Sektorchef Stödfunktioner Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid Tillsvidare Beslutsdatum 2016-11-14< Framtagen av Beredning

Läs mer

Nätverk Etablering av nyanlända

Nätverk Etablering av nyanlända Nätverk Etablering av nyanlända Högbo torsdag 5 november Johan Tegnhed Biträdande chef Marknadsområde Södra Norrland Dagordning - Arbetsförmedlingens uppdrag nu och återblick - Etableringsuppdragets förutsättningar

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Förslag till Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Utvärdering av förra programperioden Goda resultat på deltagarnivå - Långt fler deltagare än programmålen Mindre goda resultat

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek, Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska

Läs mer

Kommunledningskonferens Skåne

Kommunledningskonferens Skåne 1 Kommunledningskonferens Skåne 5 juni 2015 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson 2 Barn har dödats i sina klassrum och i sina sovrum. De har blivit föräldralösa, kidnappade, torterade och

Läs mer

är centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av

är centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av 2 problem för välfärdens finansiering. Att vi lever längre är inte ett problem, det är en glädjande utveckling. Men samtidigt som andelen äldre ökar blir fler blir den andel som ska stå för välfärdens

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

Ettdemensvänligtsamhälle

Ettdemensvänligtsamhälle Ettdemensvänligtsamhälle Men hurnårvi dit? Wilhelmina Hoffman - Svenskt Demenscentrum& Stiftelsen Silviahemmet Vad innebär då ett demensvänligt samhälle? Demens betyder -Att jag behöver din hjälp - Att

Läs mer

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073 Policy för integration och social sammanhållning Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-18 KS-2013/1073 1 Inledning Denna policy är resultatet av ett brett samarbete mellan de politiska partier som är företrädda

Läs mer

Informations- och prognosbrev

Informations- och prognosbrev Sida: 1 av 5 Datum: 2015-08-03 Diarienummer: Af-2013/066505 Till: Kommunstyrelsen samt integrationsansvarig i kommun Informations- och prognosbrev Många söker skydd i Europa men färre än väntat når Sverige

Läs mer

Vård- och omsorgsberedningens presidiekonferens Västmanland

Vård- och omsorgsberedningens presidiekonferens Västmanland Vård- och omsorgsberedningens presidiekonferens Västmanland Hallstahammar 2016-05-25 Situationen i EU och Sverige EU 2015-1 255 600 personer sökte asyl, 360 000 från Syrien (626 000 personer sökte asyl

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-27 Mer trygghet för Sveriges äldre Sverige är världens bästa land att åldras i. Alliansregeringens

Läs mer

Kommittéprotokoll. Område 9. Partistämman Öppenhet mot omvärlden migration, asyl, integration 5. Datum: LEDAMÖTER: Ordförande

Kommittéprotokoll. Område 9. Partistämman Öppenhet mot omvärlden migration, asyl, integration 5. Datum: LEDAMÖTER: Ordförande OMRÅDE: Kommittéprotokoll Partistämman 2009 Område 9 SIDANTAL: Öppenhet mot omvärlden migration, asyl, integration 5 LEDAMÖTER: Datum: 2009-05-08 Ordförande Partistyrelsen Riksdagsledamot Regeringskansliet

Läs mer

Styrande dokument för integrationsarbetet I Härjedalens Kommun

Styrande dokument för integrationsarbetet I Härjedalens Kommun FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 137/14 2014-10-08 Kf 39 1 Styrande dokument för integrationsarbetet I Härjedalens Kommun Riktlinjer för introduktion av nya medborgare INNEHÅLLSFÖRETCKNING

Läs mer

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern april 2015 Personalchefsbarometern 2015 Version 150331 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern Inledning Nästan nio av tio personalchefer i Sveriges

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Utlysning för Sydsverige

Utlysning för Sydsverige 1 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning för Sydsverige Nu kan ni söka stöd för projekt inom Programområde 3 Sysselsättningsinitiativet

Läs mer

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4296 2015-10-23 Avdelningen för digitalisering Patrik Sundström Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla Beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att motion 62

Läs mer

Inkluderande mottagande Partnerskap Skåne

Inkluderande mottagande Partnerskap Skåne Inkluderande mottagande Partnerskap Skåne Välkommen! Projektet Partnerskap Skåne är en motor som samlar alla de goda krafterna i Skåne för ett så inkluderande mottagande av nyanlända som möjligt. Målet

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna År 2030 kommer det att saknas närmare 100 000 omvårdnadsutbildad arbetskraft, enligt statistik.

Läs mer

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN ÖSTRA MELLANSVERIGE 2009-2014 Inledning Sverige är en kunskapsnation på en global marknad. Tillgång till kunskap och kompetens är

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting

Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. En fungerande och effektiv kompetensförsörjning

Läs mer

Strategi för integration i Härnösands kommun

Strategi för integration i Härnösands kommun INTEGRATIONSPROGRAM Strategi för integration i Härnösands kommun Innehållsförteckning sidan... 3 1.1 Utgångspunkter 1.2 Det mångkulturella Härnösand... 3... 3... 4 4.1 Kommunstyrelseförvaltning. 4.2 Nämnder

Läs mer

tillgång till offentlig och kommersiell service och investeringar i kommunikationer och infrastruktur.

tillgång till offentlig och kommersiell service och investeringar i kommunikationer och infrastruktur. Antagen av distriktskongressen 30 november 2013 2 (10) 3 (10) Om vi ska klara framtidens välfärd måste fler jobba. Därför har vi socialdemokrater satt upp ett mål om att Sverige senast år 2020 ska ha EU:s

Läs mer

Den mångkulturella Norden utmaningar för utbildning och delaktighet

Den mångkulturella Norden utmaningar för utbildning och delaktighet Den mångkulturella Norden utmaningar för utbildning och delaktighet Delaktighet i ett mångkulturellt Norden arbetsseminarium om utbildningspolicy Den 1 december 2011, Vasa i Finland Professor Pirjo Lahdenperä

Läs mer

Mötesplats social hållbarhet

Mötesplats social hållbarhet Mötesplats social hållbarhet Invigning 11 mars 2014 #socialhallbarhet Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Cecilia Garme moderator Johan Carlson Generaldirektör, Folkhälsomyndigheten Ulrika Johansson

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

Integrationsstrategi 2020

Integrationsstrategi 2020 Integrationsstrategi 2020 Strategi för inflyttning, kompetensförsörjning och social sammanhållning Antagen av Kommunstyrelsen 20160510 Innehåll Inledning... 3 Östersund behöver integration...... 3 Varför

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Social hållbarhet Minskade skillnader i hälsa Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Högt på dagordningen hos SKL SKL:s kongressmål 2016-2019 SKL ska verka för att kommunerna,

Läs mer

Syfte Att genom samverkan och med gemensamma insatser, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet.

Syfte Att genom samverkan och med gemensamma insatser, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet. 1 Parter Älvkarleby kommun 21200-0258 Arbetsförmedling Norra Uppland 202100-2114 Syfte Att genom samverkan och med gemensamma insatser, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet.

Läs mer

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (7) Innehållsförteckning Fler jobb och jämlik

Läs mer

Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete

Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete UPPLANDS VÄSBY KOMMUN OCH ARBETSFÖRMEDLINGEN Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet SWECO STRATEGY Innehåll 1. Beskrivning av befintlig verksamhet...

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014-2020

Europeiska socialfonden 2014-2020 Europeiska socialfonden 2014-2020 -avstamp i Europa 2020-strategin Maria Johansson-Berg, Svenska ESF-rådet Utgångspunkter för det nya Socialfondsprogrammet Bygga vidare på struktur, erfarenhet och resultat

Läs mer

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM Utbildning och kompetensutveckling Socialtjänst KOMMUNAL ARBETSMARKNADS- POLITIK Kommunfinansierad verksamhet och bolag Näringsliv Kommunfullmäktige februari 2010 VISION

Läs mer

GR Utbildnings arbete med fokus nyanlända. Utbildningsgruppen

GR Utbildnings arbete med fokus nyanlända. Utbildningsgruppen GR Utbildnings arbete med fokus nyanlända Utbildningsgruppen 2016-12-01 Ålder: Inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem, boende i GR-kommun, 2016-11-30 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 47,7%

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Mångfald för ökad konkurrenskraft. Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden

Mångfald för ökad konkurrenskraft. Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden Mångfald för ökad konkurrenskraft Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden Vår framtid Skåne har väldigt bra förutsättningar att bli en av Europas mest konkurrenskraftiga

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Workshop Rekrytera kompetensen! 15 februari 2012

Workshop Rekrytera kompetensen! 15 februari 2012 Workshop Rekrytera kompetensen! 15 februari 2012 Mångfaldsorientering en tillväxtfråga OECD:s Territorial Review for Stockholm (2006/2010): bristande integration på arbetsmarknaden största hot för tillväxt

Läs mer

Sysselsättning utbildning och utanförskap

Sysselsättning utbildning och utanförskap Sysselsättning utbildning och utanförskap Med sikte på jämlik folkhälsa & välfärd i Sörmland Peter Eklund Länsstyrelsen i Södermanlands län Bommersvik 23.9 2011 1 JOBBIGT Mellan 2000 2009 har Befolkningen

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Ett nationellt perspektiv Jan Olov Strandell Mål för hälso- och sjukvården 2 Hälso- och sjukvårdslagen Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa

Läs mer

Verksamhetsplan 2013. Länsturismen. Effektivitet genom samverkan

Verksamhetsplan 2013. Länsturismen. Effektivitet genom samverkan Verksamhetsplan 2013 Länsturismen Effektivitet genom samverkan Verksamhetsplan för Turismfunktionen vid VKL 2013 Bakgrund Turismfunktionen har sedan 2006 arbetat på uppdrag av föreningens medlemmar i nära

Läs mer

Varför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det?

Varför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det? Varför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det? Västra Götalandsregionen 9 september 2015 Tomas Bokström & Christina Wahlström Disposition 1. Varför sociala investeringar?

Läs mer

Entreprenöriellt lärande i förskola och skola. Mälardalsrådet

Entreprenöriellt lärande i förskola och skola. Mälardalsrådet Entreprenöriellt lärande i förskola och skola. Mälardalsrådet 2016-09-02 Sara Hägglund Mälardalens högskola Universitetsadjunkt i pedagogik Projektledare ELverket Vilka kunskaper,kompetenser/förmågor har

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Folkbildarforum 22 november 2016

Folkbildarforum 22 november 2016 Folkbildarforum 22 november 2016 10 studieförbund 367 medlemsorganisationer 290 kommuner 160 avdelningar Antalet deltagare 2015 1 700 000 730 000 Studiecirklar Annan folkbildning Studieförbundens ekonomi

Läs mer

Sysselsättning och utanförskap i Skåne

Sysselsättning och utanförskap i Skåne EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING JANUARI 212 Sysselsättning och utanförskap i Skåne Åldersfördelningen bland Skånes befolkning ger regionen en betydande fördel, då en stor andel av invånarna

Läs mer

Region Östergötland Större kraft att växa tillsammans

Region Östergötland Större kraft att växa tillsammans Region Östergötland Större kraft att växa tillsammans 1 Bakgrund Juni 2012 ansöker landstingsfullmäktige om att få bilda region i Östergötland Maj 2013 startar Utveckling Östergötland arbetet med att:

Läs mer

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors Presentation av rapporten Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors Rapporten presenterades för arbetsgivare, pp p g, utbildningsmäklare

Läs mer

Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv. Madeleine Sparre, Oxford Research AB

Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv. Madeleine Sparre, Oxford Research AB Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv Madeleine Sparre, Oxford Research AB 1 De regionala strukturfondsprogrammen EU:s sammanhållningspolitik ska bidra till

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Årsplanering 2016. Promemoria 019-16 54 82. Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se. Datum: 2015-05-18

Årsplanering 2016. Promemoria 019-16 54 82. Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se. Datum: 2015-05-18 Promemoria Datum: 2015-05-18 Kontaktperson: Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se Telefon: 019-16 54 82 Årsplanering 2016 Bakgrund Årsplanen 2016 ska bidra till att stärka samverkan och

Läs mer

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för att barn, unga och vuxna, oavsett funktionsförmåga, ska nå målen för sin utbildning.

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten.

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten. I Örebro län saknade 11 455 människor ett jobb att gå till i juli 2014. Samtidigt uppgav 56 procent av arbetsgivarna i länet att det är svårt att rekrytera Arbete åt alla och full sysselsättning är en

Läs mer

Gemensam handlingsplan för kommunerna i Kalmar län och Landstinget i Kalmar län gällande överenskommelse inom området psykisk hälsa 2016

Gemensam handlingsplan för kommunerna i Kalmar län och Landstinget i Kalmar län gällande överenskommelse inom området psykisk hälsa 2016 Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Gemensam handlingsplan för kommunerna i Kalmar län och Landstinget i Kalmar län gällande överenskommelse

Läs mer

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Riktlinjer för integration av nya svenskar Dokumentet har skapats i samverkan med förvaltningar och bolag i Alingsås kommun samt med Arbetsförmedlingen

Läs mer

Frågor och svar om Moderaternas budgetförslag för Stockholms stad 2016

Frågor och svar om Moderaternas budgetförslag för Stockholms stad 2016 Moderaternas kansli PM Sida 1 (5) 2015-10-22 budgetförslag för Stockholms stad Vad är Moderaternas viktigaste prioriteringar i budgeten? Vår budget utgör ett alternativ till den rödgrönrosa majoritetens

Läs mer

Vi är Vision! Juni 2016

Vi är Vision! Juni 2016 Vi är Vision! Juni 2016 2 Inledning Under några år har vi tillsammans byggt Vision och vi har varit framgångsrika. Allt fler väljer att bli medlemmar i Vision. Vi växer för varje dag som går. Bilden och

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-10-20 Dnr Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut Bakgrund Regionstyrelsen beslöt vid sammanträdet 2013-02-14 att tillsätta en beredning för kompetensfrågor

Läs mer

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Christina Ståhl Enhetschef 040-675 31 34 christina.stahl@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-03-31 Dnr 1300977 1 (5) Beredningen för primärvård, psykiatri

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer