Åtgärdsprogram för Enköpingsåns åtgärdsområde

Transkript

1 Åtgärdsprogram för Enköpingsåns åtgärdsområde -samrådsmaterial Länsstyrelsen Västmanlands län Västerås Telefon Hemsida 1(35)

2 Utgiven av: Ansvarigt distrikt: Foto: Länsstyrelsen Västmanlands län Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Västmanlands län Västerås Telefon Hemsida 2(35)

3 Förord Denna bilaga är en del av åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt. Den utgör en sammanfattning av ett av distriktets 84 åtgärdsområden. Innehållet baserar sig på utdrag ur VISS 1 och analyser genomförda av länsstyrelserna och vattenmyndigheterna. Syftet är att tydliggöra vilka åtgärder som myndigheter och kommuner behöver vidta för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska följas i Ensköpingsåns åtgärdsområde samt vilka fysiska åtgärder som behöver genomföras. Osäkerheten i de fysiska åtgärdernas uppskattade effekter och kostnader kan vara betydande på den lokala skalan eftersom de analyser som de stödjer sig på ibland utgår ifrån information från en grövre geografisk skala. Om det finns information som stödjer andra, mer kostnadseffektiva åtgärder, kan dessa ersätta de fysiska åtgärder som föreslås här. Enligt miljöbalken (5 kap. 6 om Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning) ska ett åtgärdsprogram innehålla: uppgifter om de åtgärder som myndigheter eller kommuner behöver vidta, vilka myndigheter eller kommuner som behöver vidta åtgärderna, när åtgärderna behöver vara genomförda, uppgifter om hur krav på förbättringar ska fördelas mellan olika typer av källor och mellan olika åtgärder, samt uppgifter om den förbättring som var och en av åtgärdena bedöms medföra och hur åtgärderna tillsammans bedöms bidra till att normen följs. Myndigheter och kommuner ansvarar för att miljökvalitetsnormer följs och ska inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs enligt detta åtgärdsprogram. 1 VattenInformationsSystem Sverige (VISS). Databas som bland annat innehåller uppgifter om enskilda vattenförekomsters statusklassificeringar, miljökvalitetsnormer och åtgärdsförslag. 3(35)

4 Sammanfattning Enköpingsån rinner genom ett jordbruksdominerat landskap nordväst om Enköping och vidare genom Enköpings tätort för att därefter mynna i Svinnegarnsviken i Mälaren. Alla vattenförekomster i åtgärdsområdet har sämre än god ekologisk status vilket huvudsakligen beror på övergödning och fysisk påverkan. Jordbruk och enskilda avlopp är de största orsakerna till övergödningen. Trots att det totala flödet i ån är relativt litet transporteras varje år ungefär 4400 kilogram fosfor till Svinnegarnsviken. För att nå god status behöver tillförseln av fosfor minska med cirka 560 kilogram, vilket motsvarar drygt tio procent. Dagvattnet från Enköpings tas om hand i två vattenparker, en som anlades år 2000 och en som anlades Dessa renar dagvattnet från fosfor, kväve och miljögifter men är också ett rekreationsområde och en rast- och häckningsplats för fåglar. Enköpingsån är även recipient för Enköpings avloppsreningsverk. Det påverkar kvävehalterna i ån, vilka stiger kraftigt nedströms reningsverket. Samtliga vattenförekomster är påverkade av markavvattning och den intensiva markanvändningen i närmiljön. Åns nedre del från Enköpings tätort till Svinnegarnsviken har karaktären av en kanal, men även de övre delarna av ån har utsatts för omfattande dikning och kanalisering. Två vandringshinder i form av dammar begränsar vandringsmöjligheterna i tre vattendragssträckor. Intensiv markanvändning i närmiljön, markavvattning och vandringshinder bedöms alla som stora miljöproblem. De viktigaste åtgärderna för att minska den fysiska påverkan är anläggande av fiskvägar eller utrivning av dammar som utgör vandringshinder för fisk, anläggande av ekologiskt funktionella kantzoner längs vattendragen samt biotopvård av rensade och rätade vattendrag. Det finns inget åtgärdsbehov för att nå god status när det gäller miljögifter i ytvatten. Underlag för att bedöma statusen och åtgärdsbehovet med avseende på miljögifter är dock otillräckligt. Det finns därför ett behov av ytterligare provtagning av miljögifter. I Enköpingsåns åtgärdsområde finns en grundvattenförekomst, vilken har otillfredsställande kemisk status på grund av höga halter av tetrakloreten, ett klorerat lösningsmedel. En stor del av förekomsten är påverkad av tätort, vägar och nedlagda miljöfarliga verksamheter. För att följa miljökvalitetsnormerna behöver senast 2018 framför allt: För miljöproblemet övergödning: 6000 hektar åkermark strukturkalkas, 14 hektar anpassade skyddszoner anläggas och 5 hektar fosfordammar för att minska utsläpp av fosfor från jordbruk. Åtgärdena kan ersättas av andra åtgärder som minskar utsläpp av fosfor i samma grad. Enköpings kommun behöver bedriva nödvändig tillsyn och länsstyrelsen i Uppsala län bedriva tillsynsvägledning samt rådgivning till jordbruksföretag så att åtgärderna genomförs i tillräcklig omfattning. Jordbruksverket behöver besluta om nya styrmedel för att säkerställa att åtgärderna genomförs i tillräcklig omfattning, och Enköpings kommun bedriva nödvändig tillsyn och prövning så att 700 enskilda avlopp uppnår minst normal skyddsnivå. Havs- och vattenmyndigheten behöver besluta om nya styrmedel för att säkerställa att åtgärder för enskilda avlopp genomförs i tillräcklig omfattning, och 4(35)

5 Enköpings kommun behöver i samråd med Länsstyrelsen i Uppsala län se över möjligheten att minska både fosfor- och kväveutsläppen från avloppsreningsverket. Naturvårdsverket behöver besluta om nya styrmedel för att säkerställa att åtgärderna för ökad rening av fosfor och kväve från avloppsreningsverk genomförs i tillräcklig omfattning. För miljöproblemet förändrade habitat genom fysisk påverkan: Länsstyrelsen i Uppsala län bedriva nödvändig tillsyn och prövning så att rensade eller rätade vattendrag restaureras. Havs- och Vattenmyndigheten behöver ta fram styrmedel för att ekologiskt funktionella kantzoner anläggs i skogs och jordbruksmark. Naturvårdsverket behöver utveckla en nationell strategi för hantering av markavvattningar och Länsstyrelsen i Uppsala län behöver bedriva nödvändig tillsyn och prövning av två vandringshinder. Otillräcklig dricksvattenskydd: Enköpings kommun behöver revidera befintliga vattenskyddsområden som är fastställda enligt gamla vattenlagen så att de har ett fullgott skydd enligt gällande lagstiftning Länsstyrelsen i Uppsala län inom sin tillsynsvägledning till kommunerna ge råd och stöd i arbetet med att inrätta och tillsyna vattenskyddsområden. 5(35)

6 Åtgärdsprogram för Enköpingsåns åtgärdsområde -samrådsmaterial... 1 Förord... 3 Sammanfattning Beskrivning av åtgärdsområdet Status och miljöproblem Miljökvalitetsnormer Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten Övergödning Försurning Miljögifter Främmande arter Förändrade habitat genom fysisk påverkan Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten Näringsämnen Miljögifter Klorid Förändrade grundvattennivåer Otillräckligt dricksvattenskydd Nulägesbeskrivning Åtgärder Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Nitratkänsliga områden Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig (35)

7 1 Beskrivning av åtgärdsområdet Enköpingsån är ett litet åtgärdsområde beläget i Enköpings kommun relativt centralt i Norra Östersjöns vattendistrikt och utgör en del av Norrströms huvudavrinningsområde (figur 1). Ån har sin källa i ett jordbruksdominerat landskap nordväst om Enköping och vidare genom Enköpings tätort för att därefter mynna i Svinnegarnsviken i Mälaren. I Enköpingsåns åtgärdsområde finns fem ytvattenförekomster i form av vattendrag samt två grundvattenförekomster (figur 2). Åtgärdsområdet har en yta på 164 kvadratkilometer och en stor del utgörs av jordbruksmark, hela 56 procent består av åker- och ängsmark. Resterade delar av området består av skogsmark (37 procent), våtmark (2 procent) och övrig mark (5 procent). Den viktigaste grundvattenformationen i Enköpingsåns åtgärdsområde är Enköpingsåsen. Rullstensåsen är en av de stora isälvsavlagringarna i Mellansverige och den sträcker sig från Trosa i söder till trakterna söder om Bollnäs, en sträcka på totalt 300 kilometer. Inom åtgärdsområdet finns en grundvattenförekomst, vilken den sträcker sig längs åsen från söder till norr genom hela området. Den södra delen av förekomsten ligger inom Arnöfjärdens närområde. 7(35)

8 Figur 1. Översikt av Enköpingsåns åtgärdsområde: dess plats i vattendistriktet, kommuner, tätorter, och markanvändning. 8(35)

9 Figur 2. Ytvattenförekomsternas ID-beteckningar (EUCD). 9(35)

10 1.1 Status och miljöproblem Ytvatten Ekologisk status och miljöproblem Samtliga fem ytvattenförekomster i Enköpingsåns åtgärdsområde har sämre än god ekologisk status. Detta beror i hög grad på miljöproblemen övergödning och fysisk påverkan. En vattenförekomst, Örbäcken, har dålig ekologisk status till följd av både hydromorfologisk påverkan och övergödning (figur 3). Övergödning bedöms utifrån halter av fosfor och kväve samt biologiska kvalitetsfaktorer som exempelvis fisk och kiselalger. Både fisk och kiselalger indikerar tydlig påverkan av övergödning i Enköpingsån. Påverkan på kiselalgerna skiljer sig åt mellan de olika grenarna och statusen varierar därför mellan god och måttlig. Eftersom fosforhalterna är höga i ån bedöms statusen ändå vara måttlig men sannolikt behövs inga stora åtgärder för att ån ska nå god status till Miljöproblemet förändrade habitat genom fysiska förändringar bedöms utifrån förändringar som är orsakade av människan och som påverkar hydromorfologin och därmed livsmiljöerna i vattenområdet. Samtliga vattenförekomster i Enköpingsåns åtgärdsområde är påverkade av markavvattningar och intensiv markanvändning i närmiljön. Tre av fem förekomster har dammar eller andra former av vandringshinder. 10(35)

11 Figur 3. Karta över Enköpingsåns åtgärdsområde med dess ytvattenförekomster och deras ekologiska status. Kemisk status och miljöproblem Samtliga ytvattenförekomster inom åtgärdsområdet har klassificerats att inte uppnå god kemisk status på grund av kvicksilver. Detta är en expertbedömning baserad på en nationell utförd analys. Kemis status bestäms av om en uppmätt halt av ett prioriterat ämne överskrider sitt gränsvärde. I avsaknad av mätdata sätts ett ämnes status till god. Detta medför att väldigt många vattenförekomster får god status utan några haltmätningar som styrker detta. Exklusive kvicksilver uppnår alla vattenförekomster god kemisk status. 11(35)

12 1.1.2 Grundvatten Kemisk status Grundvattenförekomsten i Enköpingsåsen har otillfredsställande status kemisk status med avseende på det klorerande lösningsmedlet tetrakloreten (figur 4). Problemet förväntas inte vara möjligt att åtgärda inom de närmaste åren och förekomsten bedöms därför riskera att inte uppnå god kemisk status Kvantitativ status Grundvattenförekomsten i Enköpingsåns åtgärdsområde bedöms ha god kvantitativ status och ingen risk föreligger att de inte har god status även Kända undersökningar av grundvattennivåerna saknas för grundvattenmagasin men det finns i dagsläget inga indikationer på kvantitetsproblem i åtgärdsområdet. 12(35)

13 Figur 4. Kemisk status för grundvattenförekomster i Enköpingsåns åtgärdsområde Skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Dricksvatten I Enköpingsåns åtgärdsområde finns två skyddade områden enligt vattendirektivets artikel 7 om dricksvattenskydd. Dessutom är hela Mälaren skyddat enligt samma lagstiftning. Enligt artikel 7 i vattendirektivet ska vattenförekomster som används för uttag, eller reserverats för framtida uttag, 13(35)

14 av mer än tio kubikmeter per dag i snitt eller som förser fler än 50 personer med dricksvatten skyddas för att garantera tillgången på vatten av god kvalitet. Avloppskänsligt vatten fosfor EU:s medlemsstater ska enligt rådets direktiv 91/271/EEG om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (avloppsdirektivet) ange områden som är känsliga för utsläpp av avloppsvatten. I Sverige bedöms hela landet vara avloppskänsligt vad gäller fosfor och alla tätbebyggelser behöver rena sitt avloppsvatten från fosfor. Nitratkänsligt område Hela området ligger i nitratkänsligt område. Generellt är det fosformängden, 22 kilogram totalfosfor per år och hektar, som reglerar den gödselmängd som får spridas. Inom de utpekade områdena får inte mer kväve spridas än vad grödan behöver för att utnyttja växtplatsen. Vidare begränsas både tiden och sättet för spridning av gödsel i nitratkänsliga områden. 1.2 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är juridiskt bindande kvalitetskrav. Enligt förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön är det grundläggande målet för alla vattenförekomster att de ska uppnå god ekologisk och kemisk status till För alla vatten gäller dessutom ickeförsämringskravet vilket innebär att tillståndet i vattenförekomsten inte får försämras. Ickeförsämringskravet gäller per kvalitetsfaktor. Miljökvalitetsnormer formuleras på olika sätt beroende på vilken typ av vattenförekomst de berör. För ytvatten finns miljökvalitetsnormer för kemisk och ekologisk status, medan det för grundvatten finns miljökvalitetsnormer för kemisk och kvantitativ status. För vattenförekomster som är del av områden som är skyddade enligt andra direktiv, till exempel art- och habitatdirektivet (Natura 2000) och nitratdirektivet ställs det även kompletterande krav på vattenkvaliteten. Det strängaste kravet ur miljösynpunkt gäller i dessa fall. Begreppet miljökvalitetsnorm anger en högsta tillåtna halt av ett ämne eller högsta nivå av en störning, som får förekomma. I vattenförvaltningen används uttrycket på detta sätt för kemisk status och de prioriterade ämnen som ligger till grund för den kemiska statusen. När det gäller ekologisk status används begreppet också för den miljökvalitet (god eller hög status) som ska uppnås i vattenförekomsterna. Observera att det i skrivande stund fortfarande pågår kvalitetssäkring av statistiken över MKN. För uppdaterad information om vilka miljökvalitetsnormer som har föreslagits för respektive vattenförekomst hänvisas till VISS samt den tabell med MKN för samtliga vattenförekomster i vattendistriktet, som finns tillgänglig på Vattenmyndighetens webbplats Ytvatten En ytvattenförekomst i Enköpingsåns åtgärdsområde har miljökvalitetsnormen god ekologisk status Övriga fyra vattenförekomster har tidsundantag till 2021, med andra ord miljökvalitetsnorm god ekologisk status Skälen till detta är orimliga kostnader (på grund av bristande lagstiftning och bristande offentlig finansiering) samt att det är tekniskt omöjligt att uppnå god status tidigare än 2021, se tabell 1. Samtliga vattenförekomster har miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015 med undantag för kvicksilver och kvicksilverföreningar. Typen av undantag är mindre strängt krav utan specificering 14(35)

15 av gränsvärde med skälet att det bedöms vara tekniskt omöjligt att åtgärda det övergripande problemet med för höga kvicksilverhalter. Tabell 1. Miljökvalitetsnormer för ekologisk status för de vattenförekomster som inte uppnår god eller hög status 2015 Namn Vatten ID Miljökvalitetsnorm Orsak Enköpingsån SE God ekologisk status 2021 Övergödning (Orimliga kostnader), Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) SE SE God ekologisk status 2021 Övergödning (Orimliga kostnader), Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Enköpingsån SE God ekologisk status 2015 Jungbodike SE God ekologisk status 2021 Övergödning (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Enköpingsån SE God ekologisk status 2021 Övergödning (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Grundvatten Miljökvalitetsnormen för grundvatten som uppnår god kvantitativ och kemisk status är satt till god kvantitativ och kemisk grundvattenstatus För grundvattenförekomster med otillfredsställande kemisk status är normen satt till god kemisk grundvattenstatus 2015, med undantag för den parameter som orsakar statusförsämringen. Grundvattenförekomsten i Enköpingsåsen har miljökvalitetsnormen god kemisk grundvattenstatus med tidsfrist till 2027 för ämnet tetrakloreten. Skälet är att det bedöms tekniskt omöjligt att genomföra åtgärder som minskar koncentrationerna av tetrakloreten i vattenförekomsten tidigare. Förekomsten har miljökvalitetsnormen god kvantitativ grundvattenstatus (35)

16 2 Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten 2.1 Övergödning Tillstånd I hela Enköpingsåns åtgärdsområde är övergödning ett miljöproblem (figur 5). Det visar sig i form av höga fosforhalter, mer växtlighet och grumligt vatten. Påväxtalger är ett mått på hur mycket näringsämnen det finns i vattnet. Bedömningen är gjord utifrån kiselalger, en typ av påväxtalger, vilka har måttlig status i Enköpingsån. Totalt tillförs drygt fyra ton fosfor till Enköpingsån varje år. Vattnets fosforhalt förändras inte på vägen genom Enköping utan är densamma i mynningen till Svinnegarnsviken som uppströms tätorten. Den vattenpark som är anlagd i närheten av tätorten tycks vara en effektiv reningsanläggning för Enköpings dagvatten. Kvävehalten i vattnet ökar dock påtagligt nedströms reningsverket. Ammoniumhalterna i Enköpingsåns vatten är periodvis så höga att halten av ammoniak i vattnet riskerar att nå nivåer som är giftiga för vattenlevande organismer Förbättringsbehov Förbättringsbehovet baseras på skillnaden mellan uppmätt koncentration i vattendraget och den koncentration som krävs för att nå god ekologisk status. Förbättringsbehovet för mängden transporterad fosfor i Enköpingsåns åtgärdsområde har beräknats utifrån uppmätta halter av fosfor och modellerade värden för vattenföring. Den är ca 560 kilogram i Enköpingsåns mynning. Kvävehalten i vattnet ökar dramatiskt efter Enköpings avloppsreningsverk. Kvävet föreligger i form av ammonium, som är syretärande och som i höga halter kan bilda ammoniak som är giftigt för vattenlevande organismer. 16(35)

17 Figur 5. Karta över vattenförekomster i Enköpingsåns åtgärdsområde som bedömts ha miljöproblemet övergödning. 17(35)

18 Figur 6. Status med avseende på näringsämnen samt hur mycket fosfortillförseln till vatten behöver minska för att nå god status. 18(35)

19 2.1.3 Källor till påverkan De huvudsakliga bidragen av fosfor och kväve kommer från jordbruket, enskilda avlopp och avloppsreningsverket (figur 7). Eftersom figur 7 baserar sig på data innan den senaste vattenparken för dagvattenrening var anlagd i Enköping, är påverkan från dagvatten mindre än vad som visas i figuren. Enskilda avlopp Dagvatten Jordbruk Skog Avloppsreningsverk Övrigt Figur 7. Källfördelning av fosfor för Enköpingsåns åtgärdsområde Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Genomförda och planerade åtgärder finns inlagda i VISS och presenteras inte här. Föreslagna åtgärder I tabell 2 redovisas de åtgärder som krävs för att nå god ekologisk status i Enköpingsåns åtgärdsområde och i recipienten Mälaren-Arnöfjärden. Den sammanlagda mängden fosfor som kan åtgärdas med föreslagna åtgärder är drygt ett ton större än vad förbättringsbehovet för Enköpingsåns åtgärdsområde anger. Eftersom Arnöfjärden är en av de mest belastade delarna av Mälaren med ett förbättringsbehov på hela 5500 kilogram fosfor behöver åtgärder även genomföras i området för nå god ekologisk status där. Åtgärderna omfattar enskilda avlopp samt ett antal åtgärder på jordbruksmark. De åtgärder som beräknats kunna leda till de största fosforminskningarna inom jordbruket är strukturkalkning, fosfordammar och anpassade skyddszoner. Eftersom de också är de mest kostnadseffektiva åtgärderna bör de genomföras i stor omfattning om de totala kostnaderna ska minimeras. 19(35)

20 Strukturkalkning är en både effektiv och billig åtgärd på lerhaltiga jordar. Den förbättrar åkermarkens struktur och kan leda till högre och jämnare skördar samt minskad bränsleåtgång vid jordbearbetning. Anpassade skyddszoner på åkermark anläggs där risken för ytavrinning och erosion är som störst. Därmed ökar effektiviteten per arealenhet för skyddszonen. Fosfordammar behöver anläggas där hydrologin och topografin är lämplig. Rätt anlagda är de effektiva fosforsänkor. Enskilda avlopp ska enligt svensk miljölagstiftning vara godkända upp till minst normal skyddsnivå. Kommunen kan kräva högre skyddsnivå i utsatta områden. Tabell 2. Åtgärder för att nå god ekologisk status i Enköpingsåns åtgärdsområde med avseende på näringsämnen rangordnade efter kostnadseffektivitet Åtgärdskategori Åtgärds -storlek Enhet storlek Effekt (kgp/år) Kostnad (kr/år) Kostnadseffektivite t (kr/kgp år) Strukturkalkning Hektar Anpassade skyddszoner på åkermark 480 Antal Våtmark - fosfordamm 5,5 Hektar Åtgärdande av enskilda avlopp (EA) till normal skyddsnivå Ökad rening av P till 0,1 mg/l vid avloppsreningsverk 740 Antal Ton SUMMA Försurning Försurning är inte något miljöproblem i Enköpingsåns åtgärdsområde. 2.3 Miljögifter Tillstånd Statusen är god i åtgärdsområdets samtliga vattenförekomster (med undantag för kvicksilver). Nickel har dock uppmätts i höga halter i sediment och vatten i Enköpingsån. Mätvärdena ligger inte till grund för bedömningen av kemisk status då provtagningsfrekvensen är otillräcklig. Detaljerade beskrivningar av statusklassning och miljöövervakning i åtgärdsområdet finns publicerade i VISS. Samtliga vattenförekomster har sänkt status med avseende på parametern kvicksilver. Detta beror på att det angivna gränsvärdet för kvicksilver i biota överskrids i samtliga av Sveriges ytvattenförekomster. 2.4 Främmande arter Främmande arter är arter som introducerats i våra vatten med människans hjälp. De kan utgöra ett stort hot mot våra inhemska arter om de är konkurrenskraftiga och kallas då invasiva. De kan också sprida sjukdomar som drabbar inhemska arter. I Uppsala län finns flera olika arter som räknas som 20(35)

21 främmande varav signalkräftan är vanligt förekommande. Den har i stort sett konkurrerat ut den svenska flodkräftan genom spridning av den för flodkräftan dödliga kräftpesten. I Enköpingsåns åtgärdsområde har ingen främmande art bedömts utgöra ett så allvarligt miljöproblem att den ekologiska statusen sänkts. 2.5 Förändrade habitat genom fysisk påverkan Miljöproblemet Förändrade habitat genom fysisk påverkan avser alla typer av fysiska förändringar som är orsakade av människan och som påverkar hydromorfologin och därmed livsmiljöerna i ett vattenområde. Ingrepp i vattenmiljön som sjösänkning, dämning, utdikning och muddring är exempel på den här typen av fysiska förändringar. Fysiska förändringar påverkar de hydrologiska och morfologiska processerna som skapar förutsättningarna för de akvatiska livsmiljöerna. De fysiska förändringarna indelas förändringar avseende konnektivitet, flöde och morfologi, beroende på vilken typ av fysisk påverkan de medför. Fysisk påverkan omfattar totalt sju vattendragsförekomster i åtgärdsområdet (figur 8). Samtliga vattenförekomster i Enköpingsåns åtgärdsområde är påverkade av markavvattningar och intensiv markanvändning i närmiljön. Tre av fem förekomster har dammar eller andra former av vandringshinder som påverkar konnektiviteten. Vissa delar av ån har kvar sitt naturliga lopp, exempelvis är sträckan mellan Åby och Tillinge kyrka tydligt meandrande. Resterande delar av ån är i princip helt grävda och det är därför viktigt att fortsatt bevara de naturligare delarna av ån. Vandringshindret i Enköpings tätort påverkar en lång sträcka av ån. 21(35)

22 Figur 8. Vattenförekomster i Enköpingsåns åtgärdsområde där förändrade habitat genom fysisk påverkan angivits som miljöproblem. 22(35)

23 2.5.1 Tillstånd Konnektivitet Konnektivitet är ett mått på möjligheten för vattenlevande organismer eller landlevande organismer, med del av sin livscykel i vatten, att förflytta sig upp- och nedströms i vattendrag eller längs grunda områden i sjöar. Följden av bristande konnektivitet är att fiskar och andra vattenlevande arter inte längre kan röra sig fritt i vattensystemet. Konnektiviteten bedöms om möjligt utifrån vilka fiskarter med vandringsbehov man hittat i vattenförekomsten, i förhållande till vilka arter som borde finnas. De flesta fiskarter har ett behov av att vandra och vandrar mellan flera ytvattenförekomster under del av sin livscykel. I Enköpingsåns åtgärdsområde finns två vandringshinder enligt de karteringar som gjorts (figur 9). Vandringshindren utgörs av en damm i Enköping och rester av en gammal damm vid Ullbro. Tre vattendragsförekomster har sämre än god status med avseende på konnektivitet och bedömningen baseras på data för fiskarterna asp, id, nors, flodnejonöga, gädda, mört och abborre. När statusen är sämre än god innebär det att mer än 25 procent av de fiskarter som förväntas förekomma i vattenförekomsten saknas. Statusen har bedömts som dålig om det finns ett vandringshinder i vattenförekomsten och till måttlig om förekomsten påverkas av vandringshinder i en förekomst belägen upp- eller nedströms den aktuella förekomsten. 23(35)

24 Figur 9. Status avseende konnektivitet i sjöar och vattendrag inom Enköpingsåns åtgärdsområde. Hydrologisk regim Hydrologisk regim i vattendrag beskrivs av det hydrologiska tillstånd en vattenförekomst har med avseende på flödesvolym, flödesdynamik och tillgänglig flödesenergi. Hydrologisk regim beskrivs av de underliggande parametrarna volymsavvikelse, flödets och vattenståndets förändringstakt samt specifik flödesenergi. 24(35)

25 Statusklassificeringen i Enköpingsåns åtgärdsområde visar att många vattenförekomster har sämre än god status med avseende på hydrologisk regim. Detta beror på att markavvattningar får genomslag på parametern specifik flödesenergi i många förekomster. Påverkan och åtgärder kopplat till markavvattning hanteras under rubriken morfologiskt tillstånd nedan. Övriga parametrar är opåverkade. Morfologiskt tillstånd Morfologiskt tillstånd är en beskrivning av de fysiska förhållanden som råder i en vattenförekomst och hur de avviker i förhållande till ett referenstillstånd med ingen eller mycket lite mänsklig påverkan. Förändrad morfologi innebär att vattenförekomsternas i djup, bredd eller läge förändrats genom mänskliga ingrepp. Morfologin innefattar även markanvändningen i vattenförekomstens omgivning. Till omgivningen räknas närmiljön och svämplanet. För vattenförekomsterna i Enköpingsåns åtgärdsområde har de hydromorfologiska parametrarna vattendragets närområde och svämplanets strukturer och funktion i vattendrag, vattendragsfårans form, och vattendragsfårans kanter bedömts där underlag har funnits tillgängligt. Dessa parametrar har sedan sammansvägts till morfologiskt tillstånd. Samtliga vattenförekomster har sämre än god status med avseende på morfologiskt tillstånd (figur 10). För samtliga gjordes även bedömningen att den morfologiska påverkan ensamt, eller tillsammans med annan påverkan, sänker den ekologiska statusen. Påverkan utgörs framför allt av markavvattningar och markanvändning i närområdet. Påverkan från markavvattningar är inte lika stor överallt även om en vattenförekomst omfattas av ett markavvattningsföretag. Vissa förekomster har grävts återkommande med några års mellanrum under en 100-årsperiod medan andra bara enstaka gånger under samma period. Omfattningen av företaget påverkar också, har vattendraget flyttats eller är det bara breddat på några sektioner får det olika effekt på biologin. Kortare sträckor längs vattendraget är nästan helt opåverkade av grävningar. En sådan sträcka är den mellan Åby och Tillinge kyrka. Det är viktigt att dessa områden även i framtiden lämnas orörda vid rensningar. 25(35)

26 Figur 10. Status avseende morfologiskt tillstånd i vattendrag i Enköpingsåns åtgärdsområde Förbättringsbehov Konnektivitetsförändringar Förbättringsbehov med avseende på konnektivitet för vattendrag anges som den totala vattendragslängd som är helt eller delvis stängd för fiskvandring. Förbättringsbehov finns för tre vattenförekomster i åtgärdsområdet och är totalt 20 kilometer. 26(35)

27 Morfologiska förändringar Förbättringsbehovet med avseende på morfologiska förändringar har angetts till antal hektar som behöver restaureras tillföljd av bland annat rensningar. Förbättringsbehov finns framtaget för fem vattendrag i Enköpingsåns åtgärdsområde. Totalt är 15 hektar vattendrag i behov av restaureringsåtgärder i form av biotopförbättrande åtgärder och ekologiskt funktionella kantzoner behöver anläggas Miljöproblem och källor till påverkan Konnektivitetsförändringar Två vattendragsförekomster har miljöproblemet konnektivitet på grund av två dammar (figur 11). Dessa är inte kopplade till någon pågående verksamhet. Dammen i Enköpings tätort används för att upprätthålla en vattenspegel i staden under lågflöden. Morfologiska förändringar Morfologiska förändringar utgör det största miljöproblemet i Enköpingsåns åtgärdsområde. Påverkan utgörs framförallt av markavvattningar och intensiv markanvändning i form av att marken odlas upp i direkt anslutning till vattenförekomsterna (figur 11). Figur 11. Antalet vattenförekomster med fysiska förändringar i Enköpingsåns åtgärdsområde. 27(35)

28 2.5.4 Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Inga åtgärder har genomförts med avseende på konnektivitet, flödesförändringar och morfologiska förändringar. Föreslagna åtgärder De viktigaste åtgärderna är anläggande av fiskvägar eller utrivning av dammar som utgör vandringshinder för fisk, anläggande av ekologiskt funktionella kantzoner längs vattendragsförekomsterna samt biotopvård av rensade och rätade vattendrag (tabell 3). Konnektivitetsförändringar De två dammarna behöver åtgärdas antingen genom att dammen rivs ut eller genom att en fiskväg anläggs. Ytterligare utredning krävs för att hitta den lämpligaste åtgärden för respektive damm, men generellt gäller att utrivning är den bästa och ofta billigaste lösningen. Högst prioriterad för åtgärd är dammen i Enköping då den ligger nära Enköpingsåns mynning. Dammen skulle möjligen kunna ersättas av flera fasta trösklar av natursten alternativt en fiskväg. Morfologiska förändringar Åtgärderna riktas mot att minska påverkan från framförallt markavvattningar och intensiv markanvändning i närmiljön. I vissa förekomster är åtgärdsbehovet stort och kommer att kräva både biotopvård och anläggande av ekologiskt funktionella kantzoner. För att avgöra omfattningen av åtgärderna behöver mer specifika utredningar genomföras för varje vattenförekomst. En grov uppskattning är att ca 200 hektar ekologiskt funktionella kantzoner behöver anläggas. Med kantzoner avses strandzonen samt det fastmarksområde som direkt påverkar vattendraget, normalt mellan meter. En varierad strandzon ger förutsättningar för ett rikt djur- och växtliv. Upp emot 15 hektar är i behov av biotopvårdande åtgärder. Kunskapen om var markavvattningarna har genomförts är god men omfattningen och vilken typ av åtgärd som krävs behöver utredas ytterligare. Behovet av åtgärder sträcker sig därför från enbart anläggande av ekologsikt funktionella kantzoner till mer genomgripande åtgärder som återmenadring. Tabell 3. Föreslagna åtgärder samt kostnader för miljöproblemet förändrade habitat genom fysisk påverkan inom Enköpingsåns åtgärdsområde Miljöproblem Åtgärdskategori Antal åtgärder Åtgärdsstorlek Enhet Kostnad (Kr/år) Konnektivitet Morfologiska förändringar Morfologiska förändringar Fiskväg eller utrivning av vandringshinder Ekologiskt funktionella kantzoner Restaurering av rensade eller rätade vattendrag 2 2 Meter Hektar Hektar SUMMA (35)

29 3 Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten 3.1 Näringsämnen Grundvattenförekomsten i Enköpingsåsen har inga kända problem med näringsämnen. 3.2 Miljögifter Tillstånd Grundvattenförekomsten i Enköpingsåsen har otillfredsställande kemisk status med avseende på ämnet tetrakloreten. I två av 23 provtagningar överskrids riktvärdet på 10 µg/l mellan åren 2008 och 2013, och 20 av 23 prover överskrider gränsvärdet för att vända trend på 2 µg/l (medelvärdet 3,9 µg/l, maxvärdet 10 µg/l). Resultaten från provtagningarna bedöms stabila och utgör därför en säker grund för bedömning. Tidigare har även höga halter av bekämpningsmedlet BAM (2,6- diklorbensamid) påträffats i förekomsten Förbättringsbehov Inga beräkningar av förbättringsbehov med avseende på miljögifter har genomförts för Enköpingsåns åtgärdsområde Källor till påverkan Förekomsten i Enköpingsåsen ligger delvis inom ett starkt trafikerat område med en större tätort och flera nedlagda verksamheter i form av exempelvis kemtvättar, vilket innebär ett högt påverkanstryck på grundvattnet. Inom åtgärdsområdet finns även en hög andel jordbruksmark vilket bidrar med ytterligare påverkan Åtgärder De åtgärder som föreslås för grundvattenförekomsten i Enköpingsåsen är fördjupad kartläggning och åtgärdsutredning. Detta behövs för att fastställa ett eventuellt behov av faktiska åtgärder. 3.3 Klorid Grundvattenförekomsten i Enköpingsåsen har inga kända problem med klorid. 3.4 Förändrade grundvattennivåer Grundvattenförekomsten i Enköpingsåsen åtgärdsområde har inga kända problem med förändrade grundvattennivåer. 29(35)

30 4 Otillräckligt dricksvattenskydd Yt- och grundvattenförekomster där vattenuttaget är större än 10 kubikmeter per dag eller som försörjer fler än 50 personer, eller som är avsedda för sådan framtida användning, är dricksvattenförekomster. De utgör därmed skyddade områden enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (VFF). Syftet är att garantera tillgången på dricksvatten av god kvalitet. 4.1 Nulägesbeskrivning I Enköpingsåsen finns en allmän vattentäkt vid Munksundet. Det finns även tre vattenskyddsområden (Nygård, Munksundet och Fagerudd) som är skyddade enligt den gamla vattenlagen (tabell 4). Den sistnämna ligger till största delen i åtgärdsområdet Arnöfjärdens närområde. De vattenskyddsområden som inrättades före miljöbalken trädde i kraft kan vara i behov av revidering och bör därför ses över. Tabell 4. Befintliga vattenskyddsområden i Enköpingsåns åtgärdsområde Kommun Antal allmänna vattentäkter Skydd enligt miljöbalken Skydd enligt vattenlagen Skydd med lokala föreskrifter Enköping (alla 1997) 0 0 Saknar skydd 4.2 Åtgärder Teknisk utveckling och förändrad markanvändning kan bidra till att befintliga skyddsföreskrifter och avgränsningar inte längre är relevanta för de tre vattenskyddsområdena som är fastställda enligt den gamla vattenlagen. En revidering av vattenskyddsområdena med skyddsföreskrifter enligt miljöbalken anges därför som en möjlig åtgärd för att säkerställa att vattentäkten i Enköpingsåsen har tillräckligt skydd. 30(35)

31 5 Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning 5.1 Nitratkänsliga områden Hela Enköpingsåns åtgärdsområde omfattas av nitratdirektivet. Inom nitratkänsliga områden ställs särskilda krav på lagring, hantering och spridning av stallgödsel och andra gödselmedel. De viktigaste åtgärderna som tillkommer jämfört med områden som inte omfattas är att: det ställs krav på sex månaders lagringskapacitet för stallgödsel för jordbruksföretagare med mellan tre och tio djurenheter, gödselmedel får inte spridas närmare än två meter från kant som gränsar till vattendrag eller sjö och vid lutning större än tio procent är det också förbjudet att sprida gödselmedel på jordbruksmark som gränsar till vattendrag eller sjö, gödselmedel får inte spridas på frusen eller snötäckt mark, mellan 1 november till 28 februari får ingen gödsel spridas, från 1 augusti till 31 oktober får stallgödsel bara spridas i växande gröda eller inför höstsådd 31(35)

32 6 Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig Den totala kostnaden för att nå god ekologisk status i Enöpingsåns avrinningsområde uppgår till 9 miljoner kronor (tabell 5). Den övervägande delen av kostnaderna (90 procent) handlar om att minska övergödningen i fem vattenförekomster avrinningsområdet. Tabell 5. Sammanfattning av effekter, kostnader och kostnadseffektivitet Åtgärder för miljöproblem Omfattning (antal vfk) Kostnad (kr/år) a Övergödning Fysisk påverkan Otillräckligt dricksvattenskydd Summa a Investeringskostnaden för åtgärder med en livslängd som är längre än ett år har räknats om till en årlig kostnad baserad på åtgärdens livslängd och en diskonteringsränta på 4 procent. I tabell 6 visas sambandet mellan de fysiska åtgärderna och de åtgärder som är riktade mot myndigheter och kommuner och som beskrivs i Åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt i kapitlet Åtgärder som ska vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt. Som framgår av tabellen så är de flesta fysiska åtgärderna sammanlänkade med åtgärder riktade till både centrala myndigheter, länsstyrelser och kommuner. Alla dessa behöver således agera för att den fysiska åtgärden ska genomföras i den omfattning som behövs för att följa miljökvalitetsnormerna. Om Jordbruksverket t.ex. inför en föreskrift för genomförandet av strukturkalkning, åtgärd SJV 3a, så behöver kommunerna genomföra tillsyn, åtgärd KOM 2, för att se till att lagstiftningen följs. Dessutom behöver Jordbruksverket utveckla sin tillsynsvägledning till länsstyrelserna, åtgärd SJV 6 och länsstyrelserna behöver ge kommunerna tillsynsvägledning, åtgärd LST 1.7. I de fall åtgärderna ska leda till att miljökvalitetsnormerna ska följas 2021 ska dessa vara vidtagna senast 22 december Det innebär att om en fysisk åtgärd ska vara på plats före 2019 så behöver det nationella styrmedlet tas fram innan tillsynsvägledning och tillsyn kan genomföras. I de flest fall behöver de nationella styrmedlen därför komma på plats redan under 2016 och tillsynsvägledningen genomföras senast 2017 för att de fysiska åtgärderna ska kunna anläggas i tillräcklig omfattning för att följa miljökvalitetsnormen (35)

33 Tabell 6. Föreslagna fysiska åtgärder, vilka miljöproblem de har effekt på, vilken åtgärd (nr) i åtgärdsprogramet som ska leda till att styrmedel för åtgärderna genomförs, vilket styrmedel som ska leda till de fysiska åtgärderna samt vilka myndigheter som är ansvariga Fysisk åtgärd Åtgärd Styrmedel Ansvarig Genomförd senast Övergödning Strukturkalkning SJV 3a Utvecklas av SJV Jordbruksverket 2016 Anpassade skyddszoner KOM 2 Tillsyn Enköpings kommun 2018 LST 4 Tillsynsvägledning 2017 Länsstyrelsen i Uppsala län LST 7 Tillsyn 2018 SJV 4 Tillsynsvägledning Jordbruksverket 2017 SJV 5a Tillsynsvägledning Jordbruksverket 2017 SJV 3c Utvecklas av SJV Jordbruksverket 2016 KOM 2 Tillsyn Enköpings kommun 2018 LST 4 Tillsynsvägledning 2017 Länsstyrelsen i Uppsala län LST 7 Tillsyn 2018 SJV 4 Tillsynsvägledning Jordbruksverket 2017 SJV 5a Tillsynsvägledning Jordbruksverket 2017 Fosfordammar SJV 3j Utvecklas av SJV Jordbruksverket 2016 Ökad rening av P till 0,1 mg/l vid reningsverk Enskilda avlopp till godkänd standard Enskilda avlopp på fritidsfastigheter till godkänd standard Fysisk påverkan Fiskväg/utrivning av vandringshinder SJV 1 Information Jordbruksverket 2017 KOM 2 Tillsyn Enköpings kommun 2018 LST 4 Tillsynsvägledning LST 5a Information Länsstyrelsen i Uppsala län 2016 LST 8d Plan (35) 2017 NV 1 Utvecklas av NV Naturvårdsverket 2016 LST 1 Prövning och tillsyn Länsstyrelsen i Uppsala län 2018 KOM 1a Tillsyn och prövning Enköpings kommun 2018 KOM 4 Tillsyn Enköpings kommun 2018 LST 8c Plan Länsstyrelsen i Uppsala län 2016 HaV 1 Utvecklas av HaV Havs- och 2016 Vattenmyndigheten KOM 1 Tillsyn och prövning Enköpings kommun 2018 KOM 8 Plan Enköpings kommun 2018 LST 2 Tillsynsvägledning 2017 Länsstyrelsen i Uppsala län LST 8 Plan 2016 STEM 1 Vägledning Energimyndigheten och 2016 Havs- och vattenmyndigheten HaV 4 Vägledning Havs- och 2016 vattenmyndigheten KK Vägledning Kammarkollegiet 2016 LST 1 Tillsyn och prövning 2018 Länsstyrelsen i Uppsala län LST 3 Tillsyn och prövning 2018

34 Fysisk åtgärd Åtgärd Styrmedel Ansvarig Genomförd senast Ekologiskt funktionella kantzoner Restaurering av rensade eller rätade vattendrag Dricksvattenskydd LST 7 Tillsyn och prövning 2018 LST 8 Tillsyn 2016 LSt 9 Tillsyn 2016 LST 13 Utveckling 2016 RAÄ/HaV Vägledning Riksantikvarieämbetet; Havs- och vattenmyndigheten 2016 HaV 6 Administrativ Havs- och 2016 vattenmyndigheten Hav 4 Vägledning Havs- och 2016 vattenmyndigheten KK Vägledning Kammarkollegiet 2016 LST 1 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen i Uppsala län 2018 LST 8 Tillsyn Länsstyrelsen i Uppsala län 2016 SJV 2 Vägledning Jordbruksverket 2016 NV 7 Vägledning Naturvårdsverket 2016 SKS 6 Vägledning Skogsstyrelsen 2016 Vattenskyddsområde LMV 1 Utvecklas av LMV Livsmedelsverket 2016 HAV 7 Tillsynsvägledning Havs- och 2017 vattenmyndigheten LST 12 Tillsyn, initiativ Länsstyrelsen i Uppsala län 2018 KOM 6a-c Tillsyn, initiativ Enköpings kommun 2018 Vattenförsörjningsplan BV 1c Vägledning Boverket 2016 LST 12 Initiativ Länsstyrelsen i Uppsala län (35)

35 35(35)