Teknikföretagens ställnings tagande ENERGI

Transkript

1 Teknikföretagens ställnings tagande ENERGI KREATIVITETEN ÄR SVERIGES STYRKA

2 FOTO: NASA FÖRORD I en globaliserad värld är kreativiteten Sveriges styrka, och energifrågan är i högsta grad global. Både vad gäller energimarknader som påverkar varandra, och en global klimatutmaning som i hög grad är med att sätta agendan och förutsättningarna. Teknikföretagens ställningstagande lägger grunden för det fortsatta arbetet med energifrågor och bygger på vissa grundläggande principer. Vi tror på teknikens möjligheter att lösa viktiga samhällsutmaningar. Vi pekar inte ut särskilda tekniker utan håller oss teknikneutrala, något vi även förväntar oss från politiskt håll. Vi tror också på marknadens förmåga att lösa många problem, och att konkurrens är viktig i det sammanhanget. En konkurrens som måste bygga på frihandel, lika villkor och harmonisering av många förutsättningar, i första hand inom EU. Fokus ligger på energipolitiken i Sverige och EU, men utgår från de ramar som den globala klimatutmaningen och energimarknadernas internationella kopplingar ger, samt det faktum att marknaden för teknik och tjänster som våra medlemsföretag utvecklar också är global. Vi behandlar företagens energiförsörjning och energikostnader, men också de marknadsmöjligheter som följer av den energipolitik som bedrivs både i Sverige, EU och globalt. Policyn inkluderar dock inte frågor om transporter och drivmedel, även om det berörs ytligt i vissa avsnitt. Vår omvärldsanalys och prioriteringar har kommit till genom en dialog med medlemmarna i Teknikföretagens referensgrupp för Teknik och Klimat. Teknikföretagen September 2014 Åke Svensson, vd 3

3 FOTO: SHUTTERSTOCK INNEHÅLL Förord...3 Innehåll...5 Sammanfattning... 6 Energipolitikens förutsättningar...6 Ett robust och effektivt elsystem...6 Effektivisering av elanvändning... 7 Energiforskning... 7 Teknikföretagens prioriterade områden... 9 Ett robust och effektivt elsystem...9 Energieffektivisering av elanvändning...12 Forskning och utveckling Energipolitikens förutsättningar...17 En global utmaning...17 Den europeiska situationen...18 Tillförsel av el och annan energi i Sverige Förutsättningar för ny elproduktion i Sverige...25 Subventioner/stödsystem för elproduktion Användning av el och annan energi i Sverige Elmarknaden och elpriser Elnät

4 SAMMANFATTNING ENERGIPOLITIKENS FÖRUTSÄTTNINGAR Teknikföretagen stödjer Sveriges och EU:s tre energipolitiska mål för försörjningstrygghet, konkurrenskraft och ekologisk hållbarhet. För Sveriges del anser vi att dessa tre mål förutsätter en blocköverskridande energipolitik med lösningar på nordisk nivå och på sikt en gemensam europeisk elmarknad för en ökad effektivitet, låga elpriser och starkare konkurrenskraft. Teknikföretagen anser att: All elproduktion bör på sikt stå på egna ben och bära sina egna kostnader men subventioner kan, under en begränsad tid, användas vid marknadsintroduktion av ny teknik. Sverige har goda förutsättningar att producera el och bör vara exportör av el med möjlighet till import när så behövs. För begränsningar av utsläpp och främjande av förnybar elproduktion är marknadsbaserade mekanismer att föredra framför regleringar genom lag. Pris på utsläpp, subventioner av förnybart samt förutsättningarna för övrig kraftproduktion bör vara likvärdiga inom EU. Exempelvis genom en gemensam prissättning av växthusgasutsläpp samt harmonisering av produktionsskatter och tekniska krav för säkerhet. På längre sikt krävs dock globala åtgärder och en internationell prissättning av koldioxidutsläpp. Energianvändning ska ställas i relation till värdet som skapas och att effektiv energianvändning därför ska mätas i energiintensitet, t.ex. mängd använd energi per producerad enhet. Teknikföretagen fokuserar på tre områden i energifrågan som är av särskild vikt för medlemsföretagens internationella konkurrenskraft och långsiktiga lönsamhet. 1. Ett robust och effektivt elsystem - leveranssäkerhet och förmåga att optimera och hantera variationer i elsystemet för att klara effektbalansen. 2. Energieffektivisering - effektivisering i både samhället som helhet och i industrin. 3. Energiforskning för att stödja de båda andra områdena, samt att kopplas till svensk industris framtida exportmöjligheter. ETT ROBUST OCH EFFEKTIVT ELSYSTEM Energins leveranssäkerhet är helt central för svenska teknikföretag. Elsystemet, som omfattar produktion, distribution och användning av el, måste vara robust och effektivt. Effektbalansen är den stora utmaningen för det svenska elsystemet, snarare än för liten inhemsk elproduktion. Därför behöver lösningar utvecklas för en mer flexibel överföring, användning och lagring av el. Teknikföretagen anser att: Regeringen bör med principen om frihandel som grund arbeta för en gemensam europeisk elmarknad genom att kräva genomförande av beslutade direktiv i EU länder, ökad överföringskapacitet mellan länder samt EU-gemensamma riktlinjer för hur stöd till energiproduktion och teknikutveckling kan göras. Regeringen bör säkerställa att framtida investeringar i nätkapacitet utgår från företagens behov och välkomna innovativa lösningar, bland annat genom att främja utvecklingen av smarta elnät. Kommunerna är genom sina energibolag och genom sitt ansvar för samhällsplanering viktiga aktörer på elmarkanden. Konkurrensregler och finansieringslösningar måste därför utvecklas så att kommunerna kan driva demonstrationsprojekt av nya elsystemlösningar i samverkan med industrin. Demonstrationsprojekt bör också inkludera utveckling av modeller för prissättning som ger incitament för elkunderna att anpassa sin elförbrukning efter variationer i tillgång och efterfrågan. Nya produkter som gör att elanvändare kan anpassa sin förbrukning efter tillgången når inte marknaden och därför behövs affärsmodeller som fördelar nyttan av investeringar i sådan teknik mellan användare och producenter. ENERGIEFFEKTIVISERING Energieffektivisering av samhälle och industri stärker konkurrenskraften genom lägre kostnader och minskad sårbarhet. Men efterfrågan på energieffektivisering driver också på utvecklingen av nya produkter, ger förutsättningar för nya exportframgångar och därmed också för stor miljönytta på global nivå. Teknikföretagen anser att: Produktkrav som gäller energiförbrukning skall vara harmoniserade inom EU och begränsas till väsentliga krav genom direktiv medan de detaljerade tekniska kraven tas fram vid standardisering i dialog med berörda företag. Regeringen bör införa ett program för att stimulera energieffektivisering inom hela industrin. Särskilda styrmedel bör utvecklas för små och medelstora företags behov och innefatta bland annat stöd till kompetensutveckling. Offentlig upphandling kan ge viktiga referenser för ny teknik och behöver därför bli mer långsiktig och innovationsvänlig. Till exempel genom att hänsyn till energiprestanda ur ett livscykelperspektiv. Vid införande av krav på obligatoriska energitjänster måste staten säkerställa tillgången på kompetenta energitjänsteleverantörer. ENERGIFORSKNING En framgångsrik och tillämpad energiforskning ger förutsättningar för såväl energieffektivisering som ett robust och effektivt elsystem samt nya produkter och framtida exportframgångar. Teknikföretagen anser att: Svensk energiforskning ska stödja de energipolitiska målen samt prioritera utveckling av produkter med stor potential till export och global miljönytta. Forskningen inom förnybar elproduktion, förnybara bränslen och drivmedelsproduktion, kärnkraft, elnät samt energieffektivisering i slutanvändningen är strategiskt viktig för Sverige att delta i. Det är avgörande för svensk konkurrenskraft att ligga i framkant av teknikutvecklingen. Därför behövs större resurser för demonstration av ny energiteknik. Tilldelning av statliga forskningsmedel ska göras via Energimyndigheten. Myndigheter bör få i uppdrag att hjälpa mindre företag att få finansiering via EU-projekt. 6 7

5 FOTO: SHUTTERSTOCK TEKNIKFÖRETAGENS PRIORITERADE OMRÅDEN Ett grundläggande mål för svensk energipolitik bör vara att uppfylla de tre energipolitiska grundpelarna 1 försörjningstrygghet, konkurrenskraft och ekologisk hållbarhet på systemnivå. Utmaningarna för det framtida elsystemet ligger därmed inte i frågan om enskilda teknikval för produktionen utan om möjliga kombinationer och att utveckla de lösningar som passar svenska förutsättningar bäst. Lösningarna ska till rimliga kostnader skapa ett robust elsystem där inte minst effektbalansen, att utbudet alltid matchar efterfrågan, står i centrum. Det är också avgörande att det svenska elsystemet fungerar i ett nordiskt och europeiskt sammanhang. Det finns många trender och utmaningar som påverkar förutsättningarna inom Teknikföretagens prioriterade områden. Det handlar bland annat om investeringsbehov i elproduktion, introduktion av förnybar energi, utmaningar för effektbalansen, kostnadsjakt, politiska miljö- och försörjningsmål, alltmer medvetna och aktiva kunder. Dessa trender skapar ett behov av fortsatt produkt- och tjänsteutveckling. Hela elsystemet står inför ett behov av modernisering och effektivisering. Modernisering är nödvändigt i allt från elproduktion till överföring och elanvändning i alla dess former, liksom i nya affärsmodeller. Viljan att minska behoven av kostsam eltillförsel, spill av dyrbar energi, samt att stärka konkurrenskraften är utmaningar som gäller för elmarknader i hela världen. Det skapar en stark efterfrågan på lösningar. Med rätt förutsättningar kommer svenska teknikföretag att leverera många av dem även i framtiden. ETT ROBUST OCH EFFEKTIVT ELSYSTEM Energins leveranssäkerhet är helt central för svenska teknikföretag. Elsystemet, som omfattar produktion, distribution och användning av el, måste vara robust och effektivt. Det måste uppnås tillsammans med en fortsatt låg klimatpåverkan, och till en rimlig kostnadsnivå. Sverige har goda förutsättningar att producera el och bör kunna exportera såväl som importera el. Effektbalansen är den stora utmaningen för det svenska elsystemet, snarare än för liten inhemsk elproduktion. Därför behöver lösningar utvecklas för en mer flexibel överföring, användning och lagring av el. TEKNIK FÖR ELSYSTEMET Med de utmaningar som elsystemet står inför i Sverige, Europa och globalt, krävs att elsystemet moderniseras och effektiviseras. Politiska ambitioner avseende produktionsmixen i elsystemet måste ha de övergripande målen för energisystemet i fokus. Balansen mellan olika politiska mål är avgörande för svensk industris framtida konkurrenskraft, och därför behöver näringslivet vara med och formulera den långsiktiga energipolitiken i Sverige. Elsystemet och effektbalansen utmanas av att tillförseln till följd av en ökad mängd förnybar, väderberoende, kraft blir mer variabel eller intermittent eftersom den inte går att styra. Det ställer krav på överföring och reglering som måste vara mer flexibel liksom ett ökande behov av anpassad och flexibel användning av elektriciteten. Demand Side Management, eller efterfrågeflexibilitet, är ett område som förväntas kunna bidra med en betydande del av lösningen, och som kräver fortsatt forskning och utveckling av teknik, tjänster och affärsmodeller. 1 Regeringens proposition 2008/09:162 En sammanhållen klimatoch energipolitik 8 9

6 Ett robust elsystem är en nödvändighet för industriell verksamhet i Sverige, men de lösningar som behövs är också en möjlighet till fortsatt teknikutveckling och nya exportframgångar. Nya lösningar för ett robust elsystem ligger ofta inom traditionellt starka svenska teknikområden där det finns många aktiva företag och därmed en stor svensk tillväxtpotential på den globala marknaden för moderna elsystem. Det finns idag ett finansieringsgap där företag med nya komplexa tekniska lösningar har svårt att finansiera sin verksamhet innan kassaflödet har kommit igång. Gapet finns mellan fasen av startup och det skede när mer traditionellt riskkapital är berett att kliva in. Initiativet till en grön tillväxtfond som regeringen har tagit är ett steg i rätt riktning, men den måste utformas för att fokusera på stöd i just de faser där finansiering ofta saknas idag FOTO: SHUTTERSTOCK Exempel på teknikområden som bidrar till ett effektivare elnät: Kommunikationsteknologi Styrning Energilagring Automatisering Efterfrågeflexibilitet Informationssystem/hantering av prissignaler AFFÄRSMODELLER OCH FINANSIERING AV DEMONSTRATION OCH INVESTERINGAR Vi står inför omfattande investeringar för att få elsystemet att även i framtiden fungera tillfredsställande. Beslutsfattare i såväl Sverige som EU måste ge långsiktiga förutsättningar så att de företag, forskare och investerare som ska leverera tekniken kan förverkliga omvandlingen. Det krävs satsningar på storskalig demonstration, där både teknik och affärsmodeller kan visa sin funktionalitet och lönsamhet. 2 För framtida investeringar i infrastruktur krävs nya sätt att möjliggöra finansiering på affärsmässig grund. I Sverige behöver till exempel städer och kommuner, utifrån sina egna behov, ta en tydligare roll i utvecklingen av elsystemet. Men det måste också bli lättare för dem att göra det och därför behöver reglerna kring deras möjligheter i det avseendet förtydligas. Till exempel gäller det konkurrensreglerna. 2 Behovet av nya affärsmodeller och prissättningsmodeller anpassade för ett framtida elsystem är något som även World Energy Council konstaterade vid senaste kongressmötet i oktober 2013: world-energy-council-issues-official-statement-ahead-of-22ndworld-energy-congress/ EN FUNGERANDE EUROPEISK ELMARKNAD En gemensam EU-marknad för el kan effektivisera elproduktion och distribution och därmed optimera prissättning och kapacitetsutnyttjande. El är en handelsvara och bör därför omfattas av frihandeln. En gemensam EU-marknad för el skulle stärka EU:s konkurrenskraft. Det skulle också ge förutsättningar att minska både miljöpåverkan och sårbarhet. En gemensam EU-marknad för el ställer dock stora krav på hur medlemsstaterna genomför EU-direktiv. Det kräver också en ökad europeisk samordning av riktlinjer för subventioner och stödsystem för viss elproduktion, samt hantering av kapacitetsreserver som idag ligger på nationell nivå. Planering och utbyggnad av överföringskapacitet är också något som måste koordineras inom EU. Införandet av EU:s marknadspaket för el och gas går långsamt. I flera länder diskuteras införande av nationella kapacitetsmarknader för att säkerställa det egna effektbehovet. En sådan utveckling riskerar att hindra utvecklingen av en gemensam marknad, och suboptimera det europeiska systemet. 3 Överföringskapacitet, produktionsslag i olika regioner, teknikutveckling med mera avgör vilka eventuella priseffekter en mer integrerad marknad får. På kort sikt sker för närvarande ett marknadsnärmande genom en sammanslagning av elbörser, dock utan förväntade prisförändringar. Prissättningsmodeller och avtalsformer behöver utvecklas för en förändrad struktur i elsystemet där inte minst effektproblematiken måste lösas. Därutöver krävs tillräckliga investeringsincitament. 3 Sweco, Capacity Markets in Europe, 2014 För svensk del innebär en ökad integration fortsatt möjlighet till såväl export som import av el för att hålla systemet i balans och utnyttja kapaciteten effektivt och stabilisera priserna. TEKNIKFÖRETAGEN ANSER ATT: Regeringen bör arbeta för en gemensam europeisk elmarknad genom att kräva genomförande av beslutade direktiv i EU länder, ökad överföringskapacitet mellan länder samt EU-gemensamma riktlinjer för hur stöd till energiproduktion och teknikutveckling kan göras. Regeringen bör säkerställa att framtida investeringar i nätkapacitet utgår från företagens behov och välkomna innovativa lösningar, bland annat genom att främja utvecklingen av smarta elnät. Kommunerna är genom sina energibolag och genom sitt ansvar för samhällsplanering viktiga aktörer på elmarkanden. Konkurrensregler och finansieringslösningar måste därför utvecklas så att kommunerna kan driva demonstrationsprojekt av nya elsystemlösningar i samverkan med industrin. Demonstrationsprojekt bör också inkludera utveckling av affärsmodeller som ger incitament för elkunderna att anpassa sin elförbrukning efter variationer i tillgång och efterfrågan. Nya produkter som gör att elanvändare kan anpassa sin förbrukning efter tillgången når inte marknaden och därför behövs affärsmodeller som fördelar nyttan av investeringar i sådan teknik mellan användare och producenter

7 ENERGIEFFEKTIVISERING 4 Energieffektivisering står högt på agendan både i Sverige och internationellt. Enligt IEA World Energy Outlook 2012 behöver energieffektivisering stå för hälften av de nödvändiga minskningarna av CO2-utsläpp på global nivå om det så kallade tvågradersmålet, temperaturökningen jämfört med förindustriell nivå, ska nås. 5 Energieffektivisering har alltså en central roll för att möta klimatutmaningen på den globala arenan. Inom EU lyfte medlemsstaterna upp energieffektivisering vid toppmötet i mars De konstaterade att effektivisering är ett prioriterat område för att nå politiska mål inom såväl konkurrenskraft, försörjningstrygghet som minskade utsläpp av växthusgaser. 6 Energieffektivisering är en viktig faktor som kan påverka det framtida elsystemet utifrån behovet av ny elproduktion och överföringskapacitet. Det är viktigt att skilja mellan energiintensitet och energianvändning. Energianvändning är något positivt när det skapar värden, och användning bör därför ställas i relation till nyttan, det vill säga energiintensitet, t.ex. mängd använd energi per producerad enhet. Ser man bara till den totala användningen, riskerar det att lägga ett tak på användningen, och därmed även på de värden som går att skapa tack vare energin. I Sverige har energieffektivisering i dagsläget främst bäring på frågan om energibehov samt ökad konkurrenskraft för företagen. Dessutom är det en viktig aspekt på produkt- och tjänsteutveckling samt som exportaffär i det sammanhanget. Även om många företag redan har gjort mycket för att effektivisera sin el- och energianvändning, finns det fortfarande besparingar att hämta hem. För att göra det kan politiska incitament vara fortsatt nödvändiga för att öka och fortsätta effektiviseringen inom svensk industri och andra delar av samhället. Ett exempel på behov av styrmedel är att utveckla en ny version av programmet för energieffektivisering i den elintensiva industrin (PFE). 7 Programmet har lett till att många företag börjat arbeta mer aktivt med energifrågorna, och till en eleffektivisering på 1,45 TWh per år. PFE är nu avskaffat, och en uppföljare bör utformas med följande innehåll: Omfatta fler företag, inte bara elintensiv industri. Inkludera inte bara el utan all energianvändning i företagen. Energikartläggningar ska inte ställa krav på obligatoriska 3:e-partscertifierade ledningssystem. Olika incitament/komponenter behövs beroende på typ av företag. De befintliga energikartläggningscheckarna för mindre företag kan inkluderas i systemet, men behöver utvecklas. Finansiella morötter för effektivisering är ett enkelt sätt att få upp det på agendan i företagen, vilket visat sig vara en framgångsfaktor. En investeringsfond eller andra former av riskavlyft riktat mot investeringar för energieffektivisering skulle öka takten. Plattform där företag och organisationer kan mötas och utbyta erfarenheter eller agera gemensamt. Kunskapsspridning om energieffektivisering inom industrin är ett viktigt uppdrag för Teknikföretagen, där vi även samarbetar med andra aktörer, myndigheter och organisationer. Inte minst gäller detta i relation till små och medelstora företag där ofta både personella och kunskapsmässiga resurser är för knappa för att arbeta med energieffektivisering aktivt och långsiktigt. Statliga styrmedel bör i framtiden utvecklas särskilt för denna kategori av företag. För svenska teknikföretag är det största bidraget till att lösa energi- och klimatutmaningarna att sprida effektiva produkter och lösningar över världen. Dessa möjligheter behöver synliggöras och affärsmodeller och finansieringslösningar som kan stimulera marknadsspridning behöver utvecklas. Offentlig upphandling är viktig för att påverka marknadsacceptans och fungera som referenskund för ny teknik. Därför behöver offentlig upphandling bli tydligare och i högre grad ta hänsyn till energiprestanda ur ett livscykelperspektiv. Europeisk produktlagstiftning för energirelaterade produkter 8 har varit en framgång, och direktivet med genomförandeåtgärder bör fortsätta att hålla fokus på energieffektivisering samt öka användningen av tekniska standarder. Det nya EU-direktivet om energieffektivisering (EED) ställer bland annat krav på alla stora företag 9 med mer än 250 anställda att genomföra regelbundna energikartläggningar. 10 Behovet av konsulter som kan utföra dessa kartläggningar kommer att öka, och det är av yttersta vikt att kompetensnivån på dessa säkerställs, så att bedömningar blir korrekta och företag får en riktig vägledning i sitt arbete med effektiviseringar. För att nå de stora energieffektiviseringarna i samhället krävs en bättre samordning och samhällsplanering som tar tillvara restnyttor och ser till hela energisystemets funktion. Det kan ställa nya krav på såväl politisk styrning, planeringsprocesser och affärsmodeller för breda samverkansprojekt. TEKNIKFÖRETAGEN ANSER ATT: Produktkrav som gäller energiförbrukning skall vara harmoniserade inom EU och begränsas till väsentliga krav genom direktiv medan de detaljerade tekniska kraven tas fram vid standardisering i dialog med berörda företag. Regeringen bör införa ett program för att stimulera energieffektivisering inom hela industrin. Särskilda styrmedel bör utvecklas för små och medelstora företags behov och innefatta bland annat stöd till kompetensutveckling. Offentlig upphandling kan ge viktiga referenser för ny teknik och behöver därför bli mer långsiktig och innovationsvänlig. Till exempel genom att hänsyn till energiprestanda ur ett livscykelperspektiv. Vid införande av krav på obligatoriska energitjänster måste staten säkerställa tillgången på kompetenta energitjänsteleverantörer 4 Huvudsakligen från Teknikföretagens rapport Energieffektivisering i industrin 5 IEA, World Energy Outlook, EUCO 7/1/14 REV Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG om upprättande av en ram för att fastställa krav på ekodesign för energirelaterade produkter /361/EG Kommissionens rekommendation om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag 10 Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om Energieffektivitet 12 13

8 FORSKNING OCH UTVECKLING FOTO: SHUTTERSTOCK Energiforskningen i Sverige måste ha en inriktning som stödjer såväl politikens riktning, som näringslivets förutsättningar och förmåga. De forskningsområden man riktar in sig mot måste självklart få en effekt på energisituationen i Sverige och EU, men dessutom och i lika hög grad stödja teknik och tjänster som i framtiden har en exportpotential och kan ligga till grund för fortsatta svenska näringslivsframgångar. För det krävs en stor samverkan mellan myndigheter och företag. För energiteknik i en tidig mognadsfas ska medel för forskning riktas till teknik med potential att bli marknadsmässig, samt ha möjlighet att nå en internationell marknad. Detsamma gäller satsningar på pilotanläggningar och fullskalig demonstration, där statliga medel spelar en stor roll för samfinansiering av projekt. Utmaningen inom energisektorn är gemensam i stora delar av världen och därför är konkurrensen stor. Att ligga i framkant för teknik- och företagsutveckling blir avgörande för en framtida svensk industri. En viktig effekt av energiforskningen, är också den kompetensförsörjning den bidrar till, och som är viktig för företag verksamma i Sverige. Forskningssatsningar kan på det sättet bidra till att även behålla företag inom branschen i Sverige. Konkurrensen om att locka företag ökar, och en långsiktig och högkvalitativ forskning inom landet är en stark faktor för att hålla kvar strategisk verksamhet som forskning och utveckling. Följande teknikområden är enligt Teknikföretagen av strategisk betydelse för Sverige: Forsking inom förnybar elproduktion ett svenskt styrkeområde där det finns svenska företag inom flera teknikområden och inom hela värdekedjan. Forskning inom förnybara bränslen och drivmedelsproduktion strategiskt viktigt för att möta energi- och klimatutmaningen inom transportsektorn. Området är också viktigt för utvecklingen av klimatneutral elproduktion. Forskning inom kärnkraft det finns ett behov av att Sverige har en egen forskning och kompetensförsörjning inom kärnkraftsområdet. Dels för behoven kring nuvarande anläggningar, men också för utvecklingen av teknik och säkerhet kring nästa generation kärnkraftsreaktorer. Forskning inom elnät, smarta nät, energilagring - elkraftteknik är ett av Sveriges verkliga styrkeområden både vad avser företag och akademi. Förutom elkraft är vi också starka inom informationsteknologi och utveckling av utrustning för hushåll vilket ger oss mycket goda förutsättningar att utveckla teknik för effektiva och robusta elsystem. Forskning inom effektivisering i slutanvändning Sverige har en lång erfarenhet av energieffektivisering i samtliga sektorer, såsom byggnader, transporter och industri. Det är också en av de åtgärder som enligt International Energy Agency skall bidra med hälften av den minskning av koldioxidutsläppen som krävs för att nå de uppsatta målen. TEKNIKFÖRETAGEN ANSER ATT: Svensk energiforskning ska stödja de energipolitiska målen samt prioritera utveckling av produkter med stor potential till export och global miljönytta. Forskningen inom förnybar elproduktion, förnybara bränslen och drivmedelsproduktion, kärnkraft, elnät samt energieffektivisering i slutanvändningen som strategiskt viktig för Sverige att delta i. Det är avgörande för svensk konkurrenskraft att ligga i framkant av teknikutvecklingen. Därför behövs större resurser för demonstration av ny energiteknik. Tilldelning av statliga forskningsmedel ska göras via Energimyndigheten. Myndigheter bör få i uppdrag att hjälpa mindre företag att få finansiering via EU-projekt

9 FOTO: SHUTTERSTOCK ENERGIPOLITIKENS FÖRUTSÄTTNINGAR EN GLOBAL UTMANING Klimatfrågan är en gemensam global utmaning. IEA, (Internationell Energy Agency) och FN:s klimatpanel, IPCC drar båda slutsatsen att utsläppen av växthusgaser måste minska dramatiskt fram till Dessa bedömningar är även något som Sveriges och Europas politiska ledning delar och som därför sätter agendan för all politik inom området. Politik som i realiteten påverkar våra medlemsföretag på olika sätt. Globala utmaningar kräver globala lösningar och därför behövs globala avtal om koldioxidkostnader. Då undviks också en ojämlik konkurrenssituation. Det stora bidraget från våra medlemsföretag är att sprida modern, effektiv teknik. Ny teknik utvecklas och ger förutsättningar för att effektivisera och optimera energisystem och energianvändning, med mindre behov av fossil kraft och utsläpp av växthusgaser till följd. IEA gör i sina scenarier beräkningar av inom vilka sektorer och med vilka tekniker nödvändiga utsläppsminskningar kan uppstå. Slutsatsen är att för att nå det internationellt överenskomna 2-gradersmålet måste flera sektorer och många tekniker bidra gradersmålet är den nivå av temperaturökning jämfört med den förindustriella tiden, som jorden beräknas klara utan svårare konsekvenser. Möjligheten att nå målet är enligt vissa bedömare kanske redan passerad, men det är den överenskommelse som finns, och scenariot ger en bild av utmaningen. 6-gradersscenoriet är den utveckling vi nu är på väg mot, och som har hög risk att få mycket allvarliga konsekvenser. Prognoser för energiproduktion i världen visar att vi under lång tid kommer att vara beroende av fossila bränslen. Drygt 80 % av energianvändningen (68 % av elproduktionen 12 ) i världen är fortfarande fossil och vi ser utvecklingen av shale gas och shale oil, framför allt i USA som tecken på ett fortsatt användande. Samtidigt sker en kraftig tillväxt inom förnybar elproduktion som enligt IEAs huvudscenario kommer att stå för hälften av den ökade elproduktionen i världen fram till 2035 och då utgöra 31 %. Den fossila andelen har då minskat till 57 %. Kärnkraften i världen beräknas enligt samma scenarior ligga still på 12 % av elproduktionen. Med fortsatt politiskt tryck kombinerat med en teknisk utveckling och kostnadsminskningar kommer den utveckling IEA beskriver att fortsätta. Det ställer krav på en förnyelse av elsystemen och nya marknadsmodeller. En ökande andel förnybar kraft drivs av klimatneutralitet (att elproduktionen inte ska leda till högre koncentration av CO2 i atmosfären) och möjligheten att utnyttja lokala energikällor för att förbättra försörjningstryggheten. Dessutom sjunker ständigt kostnaderna för denna typ av energiproduktion. Det innebär en diversifiering av tillförseln avseende elproduktion vad gäller typ av produktion, storlek på anläggningarna och hur de är lokaliserade. Det i sin tur medför utmaningar för elnätet och möjlighet att hålla balans i systemet. Mer om de utmaningarna beskrivs i kommande kapitel. Citigroup beskriver utvecklingen och gör analysen att förnybar energi och gaskraft på global nivå tillsammans kommer att utgöra en brygga mot en framtid där förnybart tar allt större del vartefter 11 IEA, Energy Technology Perspectives IEA, World Energy Outlook 2013 Factsheet 16 17

10 kostnaderna för tekniken sjunker. I flera regioner i världen är solel redan konkurrenskraftig jämfört med konsumentpriserna för el, och man förutspår att både sol och vind under rätt förhållanden kommer att vara konkurrenskraftiga före Förutsättningarna för att i allt högre grad integrera förnybara och intermittenta kraftkällor ser olika ut i befintliga system utifrån vilket utgångsläge man har och hur fort efterfrågan på el ökar. Effekterna av utvecklingen mot intermittenta kraftkällor varierar beroende på hastighet i omvandlingen samt tidsperspektiv. 14 Internationellt är energieffektivisering ett av de mest betydande medlen för att komma tillrätta med både utsläppen av växthusgaser och ökande energikostnader. Det utgör både en möjlighet att begränsa behovet av utbyggnad av elproduktion, och en marknad för effektiv teknik samt tjänster. Potentialen i energieffektivisering är enorm på ett globalt plan. Utvecklingen på olika regionala energimarknader, påverkar på olika sätt även andra marknader och får bland annat till följd att konkurrenskraften för energiintensiv industri kan ändras radikalt. Ett exempel på det är utvecklingen av shale-gas i USA, som helt har ändrat spelplanen. I och med att industrin i USA får tillgång till relativt billig gas, har den tidigare efterfrågan på kol minskat med ett prisfall till följd. I samband med för tillfället låga priser på europeiska utsläppsrätter har det kommit att betyda att Europa nu ersätter moderna gaskraftverk för att istället producera el med kolkraft. Det betyder inte enbart ökade utsläpp av växthusgaser, utan också att de låga energipriserna i USA lockar nyinvesteringar i energiintensiv industri, inte minst kemiindustri. TEKNIKFÖRETAGEN ANSER ATT: På längre sikt krävs globala åtgärder och en internationell prissättning av koldioxidutsläpp Nya tekniska lösningar behövs för att nå målen. DEN EUROPEISKA SITUATIONEN UTVECKLING AV EFTERFRÅGAN PÅ EL, EU 17 TWh Nordic demand Continental demand Produktionssammansättningen i EU som helhet visas i diagrammet nedan (installerad effekt), tillsammans med en väntad utveckling fram till I den sammanställningen är de flesta planerna fram till 2020 kända redan i dagsläget. Trenden är tydlig med en ökad andel förnybar kraftproduktion, för vilken den tillkommande effekten motsvarar ca 500 TWh/år (till 2020). En viktig förutsättning i scenariot är ett fungerande europeiskt marknadssystem för utsläppsrätter, där priset 2030 ligger på ca 26 /ton CO2. INSTALLERAD PRODUKTIONSKAPACITET, EU 18 GW 1600 I detta avsnitt tar vi i första hand upp några grundläggande fakta för EU, samt läget i den politiska diskussionen kring målsättningar. Andra områden med anknytning till EU som rör produktion, användning, elnät, marknad mm hanteras i respektive kapitel. Europa är världens mest importberoende region när det gäller energi. Känsligheten är därmed stor för störningar, men en fördel för regionen är de skilda förutsättningar och naturresurser som finns i medlemsländerna. EU importerar i dagsläget 53 % av den energi som används. Importberoendet härstammar från råolja (nära 90 % av användningen importeras), naturgas (66 %), fasta bränslen (42 %) och kärnkraftsbränslen (40 %). 15 Det är ett beroende som dessutom har ökat sedan Det här är en trend man från kommissionen är fast besluten att bryta. Elproduktionen i Europa motsvarar helt användningen, och EU:s beroende av import av el är på det hela taget liten. Däremot innebär de politiska ambitionerna att man i allt högre utsträckning vill se inhemska källor och mindre klimatutsläpp i produktionen, samt att importvägarna för bränslen kan diversifieras och att möjligheten till handel mellan EU-länderna utvecklas. Fram till 2030 ökar efterfrågan på el mer på EU-nivå än i Norden, enligt Swecos referensscenario. Ökningen förutsätter en allmän ekonomisk tillväxt, att industrin stannar kvar i regionen, samt en liten andel ökad elanvändning i transportsektorn. En viss dämpning av efterfrågan sker till följd av ökad effektivisering Waste New_Bio New_Lignite Lignite New_Coal Fueloil Coal Gasoil New_Gas Shale Gas New_Nuclear Nuclear Other_RES Solar Wind Hydro 13 Citigroup, Shale & renewables: a symbiotic relationship, September IEA, The Power of Transformation, COM(2014) 330 final Sweco Energuide (Continental = EU28+Schweiz-(SE,DK,FI); Nordic = SE+DK+FI+NO 18 Sweco Energuide 18 19

11 DE ENERGIPOLITISKA MÅLEN I EU Grundpelarna för EU:s energipolitik är att säkerställa europeisk konkurrenskraft, en säker energiförsörjning och låg miljöpåverkan. Det ligger i sakens natur att dessa tre är svåra att kombinera, och över tiden har det också varierat vilket av dem som haft störst tyngd. Under flera år har miljömålen genom den tydliga kopplingen till klimatpolitiken framstått som mest ledande, medan frågorna om konkurrenskraft och försörjningstrygghet kan sägas ha vuxit i betydelse den sista tiden. EU har också som mål att bygga en gemensam marknad för el. Utvecklingen går dock långsamt, och nationella intressen som går i annan riktning blir ibland tydliga. EU har inom energi- och klimatpolitiken tidigare fattat beslut om de så kallade målen (Climate and Energy Package). De innebär att unionen ska minska utsläppen av koldioxid med 20 % jämfört med 1990, öka energieffektiviteten (EE) med 20 % jämfört med en prognos, samt att uppnå 20 % andel förnybar energi (RES). Målen ska vara uppnådda år Nu pågår ett arbete med att ta fram nya EU-mål för Hur de kommer att se ut kommer att klarna under hösten Inledningsvis kom ett förslag från kommissionen om att minska utsläppen av koldioxid med 40 % (basår 1990) samt att öka andelen förnybart till 27 %. Tidigt under sommaren kom också ett förslag på indikativt mål för energieffektivisering om 30 % på EU-nivå. Detta mål tillkom efter att exempelvis energikommissionär Günter Oettinger skärpte sina rekommendationer, och mer uttryckligen ville se tydliga mål för energieffektivisering. 20 Europaparlamentet har tagit en något mer progressiv inriktning och kompletterar klimatmålet med bindande mål om 30 % förnybart och 40 % effektivisering. Rådet skärpte i sina slutsatser från mars 2014 rösten avseende försörjningstrygghet, varvid energieffektivisering som medel har fortsatt stor betydelse. 21 Planen är att rådet i oktober ska kunna fatta beslut om inriktningen till 2030 utifrån då liggande analyser och förslag. I samband med den senaste tidens utveckling i EU:s närområde och Rysslands agerande gentemot sina grannländer, har kommissionen även publicerat sitt meddelande om strategi för en säker energiförsörjning där en betydligt starkare koppling till försörjningsmålet inom EU:s energipolicy märks. 22 Bland annat föreslås kraven på medlemsstaternas utrikesförbindelser för el öka till 15 % till 2030 (nuvarande ambition är 10 % till 2020), energieffektivisering omnämns särskilt, och förnybar energi och kärnkraft pekas ut som alternativ som kan stärka både försörjnings- och miljömål. KONSEKVENSER AV MÅLEN De ambitiösa klimatmålen om 40 % minskade utsläpp är utmanande, men i det närmaste att betrakta som faktum då alla instanser hittills är överens om målet. Det huvudsakliga medlet kommer att vara ett fortsatt och utvecklat system för handel med utsläppsrätter i Europa. Ett uppdaterat ETS (Emissions Trading System) måste balansera mellan effekterna för Europas konkurrenskraft, och samtidigt äga mekanismer för att inte förlora sin egenskap som incitament för investeringar som på sikt minskar utsläppen. Med förväntat högre framtida utsläppskostnader, kommer detta vara en viktig beståndsdel i elpriset. Ambitionerna kring minskade utsläpp av koldioxid är beroende av den ekonomiska utvecklingen och vad som händer i ett läge där omvärlden inte tar motsvarande klimathänsyn vilket skulle leda till att konkurrenskraften hotas ytterligare av ökande energikostnader i Europa. 23 Var den smärtgränsen kommer att gå politiskt är ett stort frågetecken. Målet för en viss andel förnybart möter olika inställning bland medlemsländerna i EU. För svensk del har regeringen sagt att nationella mål riskerar att begränsa Sveriges framtida möjlighet att behålla kärnkraften i elmixen. Enligt beräkningar från Svenskt Näringsliv är det ett rimligt antagande, och skulle i så fall riskera att strida mot subsidiaritetsprincipen och varje lands rättighet att själva bestämma sin elmix. 24 För svensk del skulle det dessutom kunna medföra ökade utsläpp av koldioxid till följd av att gaskraft sannolikt skulle komma in som ett komplement till det förnybara. Ansträngningarna för ökad koordinering och samverkan inom EU är rätt väg att gå när utmaningarna är stora, men samtidigt ökar många medlemsländer sitt nationella fokus vilket måste ses som ett problem. INDUSTRIPOSITIONER Bland industriorganisationerna är både Orgalime och Business Europe aktiva och prioriterar energifrågorna. Orgalime driver i första hand frågan om etableringen av en europeisk elmarknad, satsningar på energieffektivisering, efterfrågeflexibilitet och smarta nät, men är också positiva till att formulera mål för såväl utsläpp av växthusgaser, som andel förnybart på EU-nivå och energieffektivisering. För utsläppen är man positiv till bindande mål, men för förnybart och effektivisering (formulerat som energiintensitet) förspråkas indikativa mål. Business Europe har energi som ett av 6 prioriterade områden och driver frågorna om globala utsläppsminskningar, en integrerad klimat-, energi-, och industripolicy, teknisk innovation och energieffektivisering. De båda organisationerna skiljer sig alltså lite åt i sina formuleringar, men gemensamt är teknikutveckling och effektivisering, liksom det globala perspektivet och vikten av att stärka den europeiska konkurrenskraften. TYDLIGHET I MÅL OCH RELATERADE STYRMEDEL Det bör gå att sätta övergripande EU-mål för såväl klimatutsläpp, förnybart/klimatneutralt och energieffektivisering. Möjligheterna att bryta ner dessa för att sätta bindande nationella mål är betydligt mer begränsade, och riskerar direkt att få oönskade konsekvenser. Det är önskvärt att i första hand låta medlemsstaterna välja väg för att utifrån sina egna förutsättningar agera kostnadseffektivt för att bidra till EU:s mål. Det är snarare de medel och åtgärder som införs som är viktiga att analysera och bedöma som helhet. En annan önskvärd utveckling är att kopplingen mellan energipolitikens grundpelare konkurrenskraft, försörjningstrygghet och miljöpåverkan och de mål som sätts blir tydligare. Som det är nu har alla målen i första hand hänvisats till att bidra till klimatmålet. Teknikföretagen anser att försörjningstryggheten är viktigt och man bör utifrån det perspektivet renodla och förtydliga vilka mål och åtgärder som leder till vad. Förnybarhetsmålet skulle på det sättet bättre kunna knytas till försörjningstryggheten tillsammans med annan klimatneutral produktion med trygg leverans av bränsle/energibärare. Effektivisering kan bidra till samtliga grundpelare, vilket kan underlätta för att sätta ett mål, men åtgärdernas utformning blir ändå viktigt EUCO 7/14, European Council Conclusions, mars COM(2014) 330 final, 28 maj Teknikföretagen tar fram en scenarioanalys utifrån bland annat den frågeställningen, där konsekvenser för den europeiska elmarknaden analyseras utifrån nivån på globalt klimatfokus och ökade inslag av marknadsmekanismer respektive reglering. 24 Svenskt Näringsliv, presentation Svenskt Flyg

12 TEKNIKFÖRETAGEN ANSER ATT: EU:s 2030-mål för utsläppsminskningar och energieffektivisering ska sättas på EU-nivå, EU:s 2030-mål om förnybar elproduktion bör ersättas med ett mål om klimatneutral teknik. För begränsningar av utsläpp och främjande av förnybar elproduktion är marknadsbaserade mekanismer att föredra framför regleringar genom lag. Krav på produkter måste vara lika inom EU. Varje medlemsland ska ha rätt att bestämma över vilka energikällor man vill använda (subsidiaritetsprincipen). TILLFÖRSEL AV EL OCH ANNAN ENERGI I SVERIGE TILLFÖRSEL AV ENERGI Totalt tillförs runt 600 TWh till det svenska energisystemet årligen (under 2011 tillförds 577 TWh). 25 Allt detta blir inte praktiskt användbar energi utan en hel del försvinner i form av omvandlings- och distributionsförluster. Fossila bränslen står för ungefär en tredjedel av den totalt tillförda energin i Sverige. Mängden tillförd energi från fossila bränslen var 206 TWh under 2011 (varav 169 TWh från råolja och oljeprodukter). Av de fossila bränslena kom 129 TWh till praktisk användning som energi medan förluster och användning för icke energiändamål utgjorde resten. Av den totala energitillförseln i Sverige kommer drygt en tiondel från vattenkraft. Nästan 30 procent kommer från kärnbränsle. Av energin från kärnbränsle omvandlas bara drygt en tredjedel till el, medan resterande del försvinner som omvandlingsförluster i kärnkraftverken. PRODUKTION AV EL Sveriges elproduktion består i dag huvudsakligen av storskalig vattenkraft, kärnkraft samt el från förnybara källor (i huvudsak vind och biobränsle). Det gör elsystemet mycket klimatvänligt, och utmaningen är att upprätthålla detta samtidigt som vi även i framtiden kan hålla en hög leveranssäkerhet och kostnadseffektivitet. 78,5 TWh EL-ENERGI FRÅN VATTENKRAFT OCH 61,4 TWh FRÅN KÄRNKRAFT 27 Nettotillförsel av el-energi i Sverige 2012 (TWh)* TOTALT TILLFÖRDES 577 TWh TILL DET SVENSKA ENERGISYSTEMET Total tillförd energi i Sverige år 2011, (TWh) Total produktion av el: 162 TWh Kärnkraft: 61,4 TWh Total tillförd energi*: 577 TWh Kärnkraft**: 168 TWh Naturgas: 14 TWh Gasturbin: 0,001 TWh Kraftvärme inom industrin: 6,1 TWh Solkraft: 0,002 TWh Vindkraft: 7,2 TWh Råolja och oljeprodukter: 169 TWh Kraftvärme: 9 TWh Kondenskraft: 0,32 TWh Vindkraft: 6 TWh Vattenkraft: 67 TWh Kol och koks: 23 TWh Vattenkraft: 78,5 TWh * Posterna export och import redovisas inte ovan, utan diagrammet visar tillförseln från svenska anläggningar. * Värmepump***: 5 TWh Biobränslen, torv och avfall: 132 TWh Posterna el-export och el-import redovisas inte i diagramet ovan uppgick nettoexporten av el till 7 TWh. ** Kärnkraften redovisas här brutto, d.v.s. som tillförd kärnbränsleenergi. ** Värmepumpar avser stora värmepumpar i energisektorn. Nettoproduktionen av elenergi i Sverige uppgick till 162 TWh under Import och export utgjorde 12 respektive 31 TWh. Nästan hälften, eller 48,3 procent, av el-energin som producerades i Sverige kom från vattenkraft under Andelen som kom från kärnkraft var 37,8 procent, vilket motsvarar 61 TWh. Tillförseln av el från vindkraft uppgick till 7,2 TWh under året vilket ger en andel på 4,4 procent. Tillförseln från vindkraft har ökat relativt kraftigt under senare år. 25 Energimyndigheten, Energiläget Källa: Statistiska Centralbyrån (SCB) 27 Källa: Statistiska Centralbyrån (SCB) 22 23

13 UNDER SENARE ÅR HAR ELPRODUKTIONEN FRÅN VINDKRAFT ÖKAT FRÅN EN MYCKET LÅG NIVÅ 28 Nettotillförsel av el-energi i Sverige (TWh) 180 Total tillförsel (ink. import) 135 Total produktion PRODUKTION I NORDEN Eftersom elsystemet i Sverige är nära sammanknutet med övriga Norden, är det också viktigt att se på elproduktionen i hela regionen. VATTENKRAFT STÅR FÖR EN STOR ANDEL AV PRODUKTIONEN I NORDEN 33 Produktion av el-energi i Norden 2012 (TWh)* Total produktion av el: 407 TWh Solkraft: 0,1 TWh Vindkraft: 19,4 TWh 90 Vattenkraft Kärnkraft: 83,5 TWh 45 Kärnkraft Gasturbin Kondenskraft Kraftvärme (ink. inom industrin) Vindkraft Annat: 6,1 TWh Kraftvärme: 57,9 TWh Kärnkraften som sedan 70-talet är och har varit bärande i den svenska omställningen från fossilberoende till en näst intill klimatneutral elproduktion, närmar sig det läge då dagens reaktorer faller för åldersstrecket (enligt IEA mellan 2022 och 2030). Vi närmar oss nu det läge där det är möjligt att utifrån dagens styrmedel och teknisk utveckling avgöra hur stor del av elförsörjningen som kan ersättas med förnybar el, och hur stort behovet av nyinvestering i kärnkraft eller annan icke intermittent kraft därmed kan förväntas bli fram till I det sammanhanget måste hela elsystemet utvärderas, och konsekvenserna av planer på en stor andel förnybar, till stor del intermittent kraftproduktion mötas med aktiviteter för utveckling och spridning av teknik som kan hantera den situationen. Utmaningen ligger i att upprätthålla effektbalansen. Exakt var gränsen går för vad elsystemet klarar av är svår att dra, och behovet av reglerkraft beror också på möjligheten att möta intermittensen på andra sätt. Både nya tekniska lösningar och marknadsmodeller har betydelse. I fotnoter ges några exempel på analyser som lyfter problematiken på olika sätt Elsystemet är kort sagt i behov av modernisering och effektivisering. 28 Källa: Statistiska Centralbyrån (SCB) 29 North European Power Perspecitives, 20 påståenden och slutsatser, november Svenska Kraftnät, Perspektivplan 2025, oktober SKGS, Ny baskraft till konkurrenskraftiga priser, juni Lennart Söder, På väg mot en elförsörjning baserad på enbart förnybar el i Sverige, KTH, 21 oktober 2013 * Diagrammet visar användningen i Norden (Danmark, Finland, Norge och Sverige), d.v.s. exporten redovisas inte. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR NY ELPRODUKTION I SVERIGE De svenska förutsättningarna för nyinvesteringar i elproduktion ser i dagsläget olika ut för skilda kraftslag, och enligt de flesta bedömare skulle inget alls byggas idag utan någon form av stöd. Historiskt sett har också investeringar i kraftproduktion huvudsakligen skett med någon form av statliga stöd. En viktig förutsättning för den nationella energipolitiken är också visionen om ett samhälle utan nettoutsläpp av växthusgaser Vattenkraften står idag av miljöskäl snarast inför en minskad effekt och reglerkapacitet (genom förslag i utredningen om vattenverksamhet), och någon utbyggnad av älvar är inte sannolik. Det är av stor vikt att upprätthålla vattenkraftens kapacitet och reglerförmåga, särskilt i en framtid med ökat inslag 33 Källa: Eurostat Kondenskraft: 8,4 TWh Vattenkraft: 237,6 TWh 24 25

14 av variationer och handel med effekt 34. Skulle förslagen i utredningen gå igenom hotas så mycket som 10 TWh vattenkraftsproduktion årligen. Kärnkraften lever under en oviss politisk framtid, där gällande riksdagsbeslut om tillstånd att uppföra nya reaktorer för att ersätta de gamla inte har stöd hos oppositionen och därför kan falla efter ett maktskifte. Osäkerheten försvårar för investerare att ta beslut om nyinvesteringar i tid innan de gamla reaktorerna faller för åldersstrecket. En annan osäkerhet är effekterna av de internationellt överenskomna 35 nya regler för ansvarsförsäkringar som i svensk lagstiftning väntar på att träda i kraft. Även den tekniska livslängden ur säkerhetssynpunkt och möjligheter till effekthöjning för de aktiva reaktorerna är ämne för utvärdering, och påverkar såklart behoven av nyinvesteringar på längre sikt. 36 Också uppgradering och livstidsförlängning blir kostnadsmässigt mycket osäkert med de låga elpriser vi ser idag. Utvecklingen av en generation IV av kärnkraften pågår på forsknings- och pilotstadie. Här finns framstående forskning i Sverige, och möjligheterna för den nya tekniken att både bli mer effektiv och säkrare gör den intressant på sikt. Möjligheten att med ny teknik satsa på fler men mindre reaktorer, skulle för svensk del göra att gällande riksdagsbeslut kan bli teknikhindrande i framtiden. De förnybara källorna för el är de som i dagsläget lever med det största politiska stödet, och utbyggnaden stimuleras av såväl EU-politiska mål, som stöd och subventioner av olika slag (se nästa avsnitt). Med tanke på den senaste tidens kostnadsminskningar för tekniken, och att landbaserad vindkraft i dagläget kostnadsmässigt är att jämföra med kärnkraft, är det önskvärt att stödet på sikt avskaffas eller omformuleras för att riktas bättre mot behoven. Utbyggnaden av förnybar kraftproduktion innebär i fallen med väderberoende kraft även en ny struktur för elsystemet, med mer utspridda anläggningar, mindre installerad effekt per anläggning, samt mer varierad produktion. Det ställer särskilda krav på elsystemet som helhet och elnätens möjlighet att hantera situationen. Samtidigt är detta tillskott i energiförsörjningen även ett sätt att minska sårbarheten, och både Svenskt Näringsliv och Industrirådet har uttryckt behovet av tre ben i elproduktionen, kärnkraft, vattenkraft och förnybart. 37 En begynnande trend inom elproduktion är intresset från privatpersoner och mindre företag att producera sin egen el, och till och med kunna leverera el till systemet. Man kan se olika drivkrafter till det (vilja till oberoende, miljöhänsyn, teknikintresse, med mera), och när teknikkostnaderna för sådan produktion sjunker ökar intresset. För elsystemet och politikens del ställer detta krav på anpassning av både elnät och affärsmodeller. För investeringar i ny elproduktion är den viktigaste faktorn en långsiktig politik med hållbara marknadsförutsättningar. En långsiktig politik skulle innebära en blocköverskridande överenskommelse som bland annat sätter ramarna för olika kraftslags framtid samt framför allt klarlägger förutsättningarna för möjligheterna för elsystemet som helhet att hantera en ökad grad av diversitet (storlek, lokalisering, intermittens) i elproduktionen. Kostnaderna för elproduktion i nya anläggningar framgår av bilden nedan. Olika teknikers produktionskostnader (exklusive subventioner och skatter) visas med förväntade utfallsrum vid nyinvesteringar beroende på omständigheter. Strecken i balkarna motsvarar Swecos referensscenario. LCOE står för levelized cost of energy. KOSTNADER FÖR NY ELPRODUKTION I SVERIGE OCH VÄSTRA EUROPA 38 Hydro_Small Hydro_Large Wind_Onshore Wind_Offshore_Coastal Wind_Offshore_Sea PV_Southern Eur. PV_Northwest Eur. PV_Nordics Nuclear IGCC-Coal Coal Ultra supercritical Coal Supercritical IGCC Coal CCS CCGT Medium CCGT Large CCS_Gas LCOE (EUR/MWh) 2014 Hög Referens Låg Historiken visar en markant nedgång av kostnaderna för sol- och vindkraft de senaste åren. En utveckling som med största sannolikhet kommer att fortsätta. Samtidigt ligger kostnaderna för kärnkraft relativt fast under översiktlig tid. De senaste erfarenheterna från England och Finland och deras satsningar på kärnkraft har höjt många röster för att kostnaderna tenderar att bli orimligt höga (runt 100/MWh). Det är dock svårt att avgöra om dessa exempel är representativa. Bilden över kärnkraftens produktionskostnader preciserar vad det är som bidrar till kostnadsbilden. Kostnadsexemplen är beräknade för Sverige och en ny EPR med 1600 MW nettokapacitet och 4500 MW termisk kapacitet. 39 De tre olika staplarna representerar olika grad av tillgänglighet (88 %, 91 %, 82 %) för att spegla den historiska svenska situationen. Merparten av kostnader är kapitalkostnader, i exemplet 8 % real kalkylränta före skatt. På det kommer drift och underhåll, bränslekostnader samt skatter. Skattedelen omfattar både effektskatt (ca 5,5 öre/kwh), kostnader för back-end (ca 2,2 öre/kwh), samt fastighetsskatten (ca 0,3 öre/kwh) Vattenverksamhetsutredningen konsekvensanalyser, april 2014, Lantbrukarnas Riksförbund och Svenskt Näringsliv 35 Pariskonventionen 36 Ny Teknik 26 mars Industrirådets policy om energi, Bild och förklaring från Sweco Energuide 39 Sveriges idag största reaktor är Forsmark 3, på 1170 MW, respektive 3300 MW. EPR är samma typ av reaktor som byggs i Finland (Olkiluoto 3), motsvarigheten finns inte i Sverige idag. 40 /MWh är i stort sett direkt översättningsbart med öre/kwh

15 KOSTNADER FÖR NY KÄRNKRAFTSPRODUKTION I SVERIGE 41 /MWh Nuclear, FLH=Ref Nuclear, FLH=High Nuclear, FLH=Low Fuel cost Variable O&M Fixed O&M CAPEX Man kan också rita upp motsvarande bild för uppgradering och livstidsförlängning för befintlig kärnkraft. Man landar då på totalt ca 40 öre för att få lönsamhet i investeringarna. I dagsläget ligger priserna på ca 30 öre/kwh. Inom investeringshorisonten till 2020 är de flesta planer för både nedstängning och nyuppförd kraftproduktion i EU kända. På europeisk nivå handlar det om ett tillskott på ca 500 TWh förnybar elproduktion, medan kärnkraften ligger ganska stilla på samma nivå som idag 42. Tyskland avvecklar sin kärnkraft, flera planer i Östeuropa är osäkra, Storbritannien och Finland investerar, men lider av förseningar. TEKNIKFÖRETAGEN ANSER ATT: Energipolitikens tre mål, försörjningstrygghet, konkurrenskraft och ekologisk hållbarhet förutsätter en blocköverskridande energipolitik. Förutsättningarna för produktion måste vara långsiktiga och marknadsmässigt hållbara. Pris på utsläpp, subventioner av förnybart samt förutsättningarna för övrig kraftproduktion bör vara likvärdiga inom EU. Exempelvis genom en gemensam prissättning av växthusgasutsläpp samt harmonisering av produktionsskatter och tekniska krav för säkerhet. Taxes SUBVENTIONER/STÖDSYSTEM FÖR ELPRODUKTION På en fungerande marknad bör all elproduktion kunna stå på egna ben och bära sina egna kostnader. Till det hör bland annat att internalisera sådant som miljöpåverkan, olycksrisker, samt anslutning till elnätet. Sådana kostnader bör i mesta möjliga mån även följa internationella överenskommelser, åtminstone på EU-nivå. Avsteg från detta kan göras för produktionsanläggningar med ny teknik som i en övergångsfas kan behöva en stimulans för att få fotfäste på marknaden. Varje sådan stimulans bör vara utformad för att avskaffas vid en viss mognadsgrad, samt fungera teknikneutralt. I Sverige är det i huvudsak systemet med så kallade gröna certifikat som utgör stöd för viss elproduktion. 43 Till störst del har systemet lett till utbyggnad av bioenergi och vindkraft. Systemet har visat sig ge effekt i utbyggnaden av förnybar el på ett mer kostnadseffektivt sätt än vad så kallade feed-in tariffer visat sig ge i andra länder. I exempelvis Spanien och Tyskland har sådana system lett till mycket höga kostnader för staten. Nuvarande certifikatsystem löper till 2020, och utformning av en eventuell fortsättning är svår att i dagsläget uttala sig om, då teknikkostnader och andra förutsättningar ändras fort och behovet därför kan vara helt annat efter De sjunkande kostnaderna för främst landbaserad vindkraft och solkraft, antyder dock att ett eventuellt fortsatt stöd kan behöva omformuleras. En annan anledning till att noga se över systemet är att marknaden på senare tid har visat sig svara långsamt på systemets prissignaler, vilket kan få till följd att investeringar sker i projekt som i jämförelse med nyare teknik kan visa sig olönsamma över tid. Det kan medföra en ökad risk för överetablering som också kan medföra att reglerkraft stängs ner på grund av dålig lönsamhet. Ett särskilt solcellstöd ges till nätanslutna solceller samt solel- och solvärmehybridanläggningar med upp till 35 procent av projekterings-, material-, och arbetskostnader, dock högst 1,2 miljoner kronor. Utöver elcertifikat och solcellsstöd, finns även olika stöd i form av indirekta subventioner. 44 För att stimulera främst privatpersoner och mindre företag att installera egen produktion, har nyligen föreslagits en skattereduktion på förnybar mikroproduktion. Detta görs som ett alternativ till den nettodebitering av el som varit under diskussion tidigare, men som skattetekniskt visat sig vara svårt att formulera som system. De nya reglerna kring detta skulle införas från den 1 juli 2014, men har skjutits upp till följd av att det inte klarar EU:s statsstödsregler. Stödsystem kan också utformas på olika sätt avseende hur kostnaderna för det fördelas. I det svenska systemet sprids kostnaderna för elcertifikat ut på alla elanvändare över elräkningen (viss del av industrin är undantagen). Ett alternativ kan vara att staten låter det gå över skatten. Det som kan bli ett bekymmer är när undantagen från att vara med och betala (vilket exempelvis kan vara berättigat utifrån energikostnadernas inverkan på vissa branschers konkurrenskraft) får till följd att få och små aktörer i slutändan står med hela notan. Det är i dagsläget fallet i Tyskland, vilket lett till att EU-kommissionen granskar systemet utifrån reglerna för statligt stöd, samt att skillnaderna i elkostander är mycket stora för små kunder och industrikunder. TEKNIKFÖRETAGEN ANSER ATT: All elproduktion bör på sikt stå på egna ben och bära sina egna kostnader men subventioner kan, under en begränsad tid, användas vid marknadsintroduktion av ny teknik. 41 Bild och förklaring från Sweco Energuide 42 Se bild under avsnittet Den europeiska situationen 43 För mer förklaring, se exempelvis 44 Konjunkturinstitutet, Fördjupnings-PM 22, 2013, Kostnadseffektivitet i svensk politik för förnybar elproduktion

16 Vid införande av stödsystem måste effekterna av kostnadsspridningen beaktas, så att inte en viss kategori kunder får bära en orimligt stor del av kostnaden. Nationella kapacitetsmarknader blir ineffektiva och ökar kostnaderna för systemet. Principer för stödsystem för förnybar elproduktion ska vara gemensamma inom EU i syfte att underlätta och förbättra funktionen av den inre marknaden. En ökad samordning är nödvändig för att förhindra suboptimering och oönskade effekter. Den årliga användningen av el-energi inom landet brukar variera mellan 140 och 150 TWh. Under 2012 uppgick den till 142,8 TWh. Användningen i teknikföretag var 5,6 TWh samma år vilket ger en andel på knappt 4 procent av den totala användningen. Industrin totalt sett förbrukade 47,4 TWh el-energi under året vilket ger en andel på ca 37 procent. EL-ANVÄNDNINGEN INOM INDUSTRIN HAR MINSKAT DE SENASTE ÅRET 46 Historisk elanvändning i Sverige vart tionde år (TWh)* ANVÄNDNING AV EL OCH ANNAN ENERGI I SVERIGE 180 Användning av el är i grunden positivt. Det hjälper oss att producera varor och tjänster, transportera oss, kommunicera och leva ett bekvämt liv. Det som kan orsaka miljörelaterade problem är produktionen av den. Genom att den dominerande delen av elproduktion i Sverige utgörs av vatten- och kärnkraft, är storleken på klimatutsläpp mycket liten. Tack vare det är all verksamhet som baseras på elanvändning i Sverige bättre än motsvarande verksamhet i många andra delar av världen. Det är på sikt en konkurrensfördel som vi måste ta till vara och utnyttja. Den totala slutliga användningen 2011 uppgick till 379 TWh. Skillnaden mellan tillförsel och användning förklaras av förluster i samband med omvandling och distribution. Transportsektorn använde nästan hälften av tillförseln av oljeprodukter. Totalt användes 90 TWh inom transportsektorn 2011 varav 82 TWh kom från oljeprodukter. Transportsektorn är alltså mycket fossilbränsleberoende till skillnad från den svenska elproduktionen Förbrukning och export Förbrukning inom landet Bostäder och fjärvärme Service Distributionsförluster Övrig industri (dvs exkl. Teknikföretag) Teknikföretag Transporter Jordbruk TEKNIKFÖRETAG SVARADE FÖR CA 4 PROCENT AV SVERIGES ELANVÄNDNING Användning av el-energi i Sverige 2012 (TWh)* Distributionsförluster: 11,0 TWh Teknikföretag: 5,6 TWh Total användning av el: 142,8 TWh Bostäder och fjärrvärme: 39,1 TWh Transporter: 3,8 TWh Övrig industri: 47,4 TWh Vid sidan om industrin svarar bostäder och fjärvärme för en stor del av elanvändningen. Inom denna sektor användes 39,1 TWh under Därutöver står servicesektorn för en betydande del av användningen. Distributionsförlusterna är dessutom märkbara. Hela 11 TWh av el-tillförseln försvann i form av distributionsförluster under året. ANVÄNDNING AV EL OCH ÖVRIG ENERGI I TEKNIKFÖRETAG Användningen av elenergi i teknikindustrin är något mindre idag än vad den var för 20 år sedan. Förbrukningen av övrig energi har dock minskat desto mer under denna period. Mellan 2002 och 2012 nästan halverades användningen av övrig energi (i praktiken främst olja och gas) från nästan TJ till TJ. Energieffektivisering är en viktig förklaring till den minskade energianvändningen i teknikföretag. Vissa menar även att minskningen kan bero på att energiintensiva processer flyttat utomlans. Huruvida så är fallet är svårt att avgöra. Jordbruk: 3,2 TWh Service: 32,8 TWh * Diagrammet visar användningen i Sverige, d.v.s. exporten redovisas inte. 45 Källa: Statistiska Centralbyrån (SCB) 46 Källa: Statistiska Centralbyrån (SCB) 30 31

17 TEKNIKFÖRETAGS ENERGIANVÄNDNING HAR MINSKAT UNDER SENARE DECENIER 47 Energianvändning i terra joule (TJ) och per producerad enhet inom teknikindustrin* Att titta på teknikföretags energianvändning i förhållande till produktionsvolymen är minst lika relevant som att titta på användningen i absoluta tal. Eftersom produktionsvolymen ökat med ca 50 procent de senaste 20 åren innebär det alltså en klart lägre energiförbrukning per producerad enhet Energi totalt UTVECKLING AV EFTERFRÅGAN PÅ EL, SVERIGE OCH NORDEN Elanvändningen i Sverige har hållit sig på en relativt jämn nivå, och har knappt återgått till läget före den senaste finanskrisen. Användingen beräknas ligga kvar relativt stilla med en liten ökning (6 TWh ökning från 2007 till 152 TWh) fram till Svenskt Näringsliv har nyligen kommit fram till en rimlig ökningstakt på motsvarande 5-10 TWh fram till 2030 i Sverige. 50 I den siffran är det främst ökningar inom nya användningsområden som ryms, såsom transporter och etableringar av stora serverhallar El-energi UTVECKLING AV EFTERFRÅGAN PÅ EL (TWh), NORDEN Övrigt (olja, kol m.m.) Finland Denmark Norway 90 Sweden Index 1990 = * Enheten terra joule (TJ) används i diagrammen eftersom vi visar total energianvändning och SCB redovisar statistiken i denna enhet (1 TJ = 3,6 GWh). 47 Källa: Statistiska Centralbyrån (SCB) Övrigt (olja, kol m.m.) El-energi Energi totalt Eftersom det svenska systemet är kopplat med det nordiska, är det intressant att se till hela det systemet också. Även där ligger efterfrågeökningen relativt stilla, med endast en svag ökning fram till Ökningen är störst i Finland, och ökningen kommer från tjänste- och hushållssektorerna, med en stor osäkerhet vad gäller massa, papper och aluminiumbranscherna, enligt Sweco. Samtidigt ökar efterfrågan mer på kontinenten, och då uppstår möjligheten att från nordiskt håll fungera som en klimatneutral resurs. Det förutsätter goda överföringsförbindelser, samt en hög produktionsnivå. På en fungerande marknad är kundernas efterfrågan en del i hur produktionsmixen på sikt kommer att utformas. Men förutom att som slutkund kunna påverka produktionen, kan en utvecklad teknik och marknad även öka möjligheterna för kunden att anpassa sin energianvändning utifrån pristoppar och 48 Produktionsvolymen har hämtats från SCB:s industriproduktionsindex. 49 Energimyndigheten långtidsprognos, maj Svenskt Näringsliv, Hur mycket elkraft behövs?, juni Sweco referensscenario 32 33

18 effektsituation i nätet, och därmed göra systemet mer effektivt. Det här ställer ökade krav på informationshantering och affärsmodeller, men även automatisering och nya tjänster. Området kallas ofta Demand Side Management, och är en del i planeringen av ett mer effektivt elsystem under nya förutsättningar i Europa. Det är också ett område som framöver kommer att behöva samordnas inom EU. Energieffektivisering är det mest direkta sättet för en kund att idag påverka sina energikostnader. På europeisk systemnivå är det också ett instrument för att både minska utsläpp av koldioxid, öka konkurrenskraften, och minska behovet av import och kostsam utbyggnad av ny elproduktion. Av den anledningen är energieffektivisering ett av de mest omdiskuterade områdena i europeisk energipolitik. Det lyftes exempelvis upp av EU-toppmötet i mars 2014, vilket bland annat hade sin bakgrund i kopplingen till målen för försörjningstrygghet. För Teknikföretagen är energieffektivisering ett prioriterat intresseområde både som en fråga om resurseffektivitet i företagen, och utifrån den betydelse teknik- och tjänsteutveckling har för att effektivisera el- och energisystemen, konkurrenskraften i många sektorer, och marknadspotentialen i det. TEKNIKFÖRETAGEN ANSER ATT: Energianvändning ska ställas i relation till värdet som skapas och att effektiv energianvändning därför ska mätas i energiintensitet, t.ex. mängd använd energi per producerad enhet. Det finns en stor potential för teknik- och tjänsteutveckling att bidra till energieffektivisering och Demand Side Management. ELMARKNADEN OCH ELPRISER Sveriges elmarknad omreglerades Efter det har en strukturomvandling skett då produktion och försäljning av el är en öppen marknad. Distribution, elnät, är fortfarande en monopolverksamhet med Svenska Kraftnät, de tre stora elbolagen, samt kommunala aktörer som ägare av olika delar av elnätet. (se även avsnitt om elnät). En effekt av avregleringen har varit att andelen reservkraft har minskat, då ingen producent är intresserad av att ligga på produktionskapacitet som används för sällan och därmed ger låga intäkter. Med anledning av det har Svenska Kraftnät en uppgift att upphandla så kallad effektreserv (fram till 2020) som ska utgöra en buffert vid effektbrister i systemet. 52 Möjligheten för Svenska Kraftnät och motsvarande aktörer i andra länder att handla med balanskraft ökar med framtagande av gemensamma regler för det europeiska systemet, och kan minska behovet av en effektreserv. Sedan den 1 november 2011 är Sverige uppdelat i fyra olika prisområden som ska återspegla de brister i överföringskapacitet som finns inom landet. Prisskillnaderna har varit relativt små, men ska ge marknadssignaler för investeringsbehov i dessa så kallade flaskhalsar. El handlas över den nordiska elbörsen Nord Pool (andel ca 70 %), samt bilateralt mellan producent och kund (resterande 30 %). Priset på Nord Pool sätts utifrån tillgång (producenternas utbudskurva) och efterfrågan (kundernas betalningsvilja) för varje timme på dygnet. Utöver den fysiska spothandeln finns även en alltmer utvecklad finansiell handel med olika instrument för aktörerna att prissäkra sig över tid. Den handeln sker på Nasdaq OMX eller via bank. Priset på Nord Pool baseras på de bud som aktörerna lämnar. Dessa grundar sig i sin tur på de rörliga produktionskostnader som producenterna uppger. Utbudskurvans utseende blir därmed en funktion av de ökade kostnader som uppstår till följd av vilken produktion som sätts in. Den sista produktionsanläggning som tas i drift, är alltså den som är högst prissatt och den som sätter priset för hela marknaden. Den marginal som uppstår mellan denna marginalkostnad och de kostnader som följer av hela produktionen ska dels ge signaler om den kortsiktiga produktionsplaneringen, och dels ge bidrag till långsiktiga investeringsbehov. Det finns en risk att investeringar i reglerbar kraft uteblir eftersom den blir kostsam och allt mer sällan kommer att efterfrågas när priserna sjunker. Resultatet av det skulle bli ökade risker för effektbrist i systemet, och ställer i så fall ökade krav på överföringskapaciteter, fungerande marknader och teknik för efterfrågestyrning, lagring etc. Med tanke på den starkt integrerade nordiska marknaden för el, är det detta perspektiv som tillsammans med EU-marknaden bör vara vägledande för framtida politik inom området. Med viss del av elproduktionen som ger upphov till utsläpp av koldioxid, kommer ett framtida pris på utsläppsrätter att vara direkt avgörande för elpriserna framöver. PRISSÄTTNINGSKURVAN FÖR EL I DET NORDISKA SYSTEMET 53 Pris Rörlig kostnad (kr/mwh) Vindkraft Kraftvärme (industri) Efterfrågan Kraftvärme (fjärrvärme) Vattenkraft Kärnkraft Fossil kondeskraft Från den 4 februari 2014 är dygnsmarkanden, d.v.s. spotmarknaden i nordvästra Europa priskopplad. Därmed sätts priserna i hela nordvästra Europa (nordiska länderna, Baltikum, Tyskland, Frankrike, Beneluxländerna och Storbritannien) enligt samma logaritmer, och efter att alla bud ställts samman gemensamt, och överföringskapaciteter har beaktats. Priserna varierar dock mellan länderna, och även inom länderna, med anledning av de begränsningar i överföringskapacitet och så kallade prisområden som existerar. De kostnader som möter kunden består dels av elpriserna från börshandeln, men även nätavgifter samt skatter och andra påförda avgifter. Den bilden är viktig att ha helt klar för sig, och måste finnas med vid jämförelser med andra länder samt diskussioner om vilka åtgärder som kan vidtas för att hålla kostnaderna på en konkurrenskraftig nivå. För den samlade industrin i Sverige är det viktigt att kostnaderna hålls på en nivå som är konkurrenskraftig med kostnadsbilden för konkurerande företag i andra länder. Det gäller särskilt för den elintensiva industrin där energikostnaderna är en betydande del av hela kostnadsmassan. Utbud Kvantitet (MW) I en situation med ökad efterfrågan ökar priset I en normal situation ger efterfrågan denna prissättning 52 Mer beskrivning: Svenska Kraftnät, 2013/576, Källa: Energimarknadsinspektionen 34 35

19 RELATIVT KONKURRENSKRAFTIGT ELPRIS FÖR INDUSTRIN I SVERIGE 54 Elpris för industrikunder (500 MWh < MWh) åren , Euro-cent/kWh ENERGINS ANDEL AV KOSTNADERNA I TEKNIKFÖRETAG Energins andel av de rörliga kostnaderna i teknikföretag är relativt begränsad. I skrivande stund är 2011 senaste året som uppgifter finns för. Under 2011 var andelen 0,6 procent. 56 Energikostnaderna utgör alltså en klart mindre andel av de totala rörliga kostnaderna i teknikföretag än inom övriga tillverkningsindustrin. 18 Skatter och avgifter Nät Energi ENERGIKOSTNADERNA UTGÖR EN MINDRE ANDEL I TEKNIKFÖRETAG ÄN I ÖVRIGA INDUSTRIN 57 Industrins energikostnader i förhållande till företagets totala rörliga kostnader (procent) 14 12,0% Järn-, stål- och metallverk Massa-, pappers- och grafisk industri 9 8,0% Kemisk industri 5 Tillverkningsindustrin totalt 4,0% Belgien Danmark Estland Finland Frankrike Italien Lettland Litauen Nederländerna Norge Spanien Storbritannien Sverige Tyskland Österrike EU-snitt* Teknikföretag * Viktat genomsnitt för EU-länderna. 0,0% EUROPEISK ELMARKNAD Målet med en europeisk elmarknad är grunden för många förslag och direktiv inom EU, och syftar till att effektivisera och optimera systemet, samt stärka försörjningstryggheten och öka den europeiska konkurrenskraften. En fördel för Europa är de skiftande förutsättningarna för olika typer av elproduktion, och kan detta utnyttjas på en gemensam marknad skulle det stärka systemet som helhet. I dagsläget går dock integrationen långsamt, och många länder släpar efter i implementeringen av EUdirektiv. Vi ser också att nationella ambitioner går före marknadstanken, vilket i sin tur ofta stör förutsättningarna och komplicerar bilden för angränsande länder. Tysklands beslut att stänga ner kärnkraften är ett exempel på det, liksom tillkomsten av nationella kapacitetsmarknader som just nu är aktuellt på flera håll. Nationella kapacitetsmarknader bidrar inte till en effektiv helhetslösning utan skulle minska den gränsöverskridande handeln, och leda till ökade kostnader för slutkunden. 55 En fullständig sammankoppling av elsystemen i Europa skulle leda till en jämnare prisnivå, samt mindre fluktuationer i elpriset. Förverkligandet av en sådan marknad är dock långsiktigt, och de exakta effekterna är svåra att förutse. Vägen fram är dock att succesivt harmonisera marknadsförutsättningarna, samt att bygga ut transmissionskapacitet i motsvarande takt. Även utan den fullt integrerade markanden på plats, ser vi redan i dag elpriserna närma sig varandra. Framför allt i jämförelsen mellan Norden och norra Europa. De stora skillnaderna i kostnader mellan vissa länder beror i många fall även på storleken på kostnader för elnät, skatter och andra avgifter. Energikostnadens andel av de totala rörliga kostnaderna i företagen har minskat de senaste decennierna. Detta både för teknikföretag och för industrin totalt sett. Andelen inom teknikföretag var (som vi nämnt ovan) 0,6 procent Tjugo år tidigare var den 2,1 procent. Motsvarande siffror för tillverkningsindustrin totalt sett var 2,5 procent 2011 och 4,2 procent 1991, dvs. tjugo år tidigare. Den låga kostnadsandelen för el i teknikföretag är en av anledningarna till att intressefokus i första hand ligger på elkvalitet och säker försörjning. Kostnadsbilden är självklart ändå relevant, inte minst då kundledets konkurrenskraft i många fall påverkas negativt av kostnadsökningar. TEKNIKFÖRETAGEN ANSER ATT: Teknikföretagen anser att den nordiska sammankopplingen till en marknad är bra. Teknikföretagen är för en fortsatt utveckling och effektivisering av elmarknaden, samt en fungerande marknad för el i övriga Europa. En fungerande elmarknad i Europa kräver ökad samordning inom flera områden. Elkostnaderna för företag verksamma på en global marknad behöver vara konkurrenskraftiga. Politiska beslut med direkt påverkan på kostnaderna måste ta hänsyn till det, utan att störa marknadens funktion. Elmarknaden behöver utvecklas med nya affärsmodeller och avtalstyper som styr produktion och användning mot en ökad robusthet i systemet. 54 Källa: Eurostat 55 Sweco, Capacity Markets in Europe: Impacts on Trade and Investments, februari Uppgifterna är hämtade från publikationen Energiindikatorer 2013 från Energimyndigheten. De har i sin tur hämtat dem från SCB, Företagens ekonomi. 57 Källa: Energimyndigheten 36 37

20 ELNÄT Elnät är ett naturligt monopol där det är uppenbart olönsamt att bygga dubbla ledningar. Elnätet är uppdelat i stamnät, regionnät och lokala nät. Stamnätet ägs och drivs av affärsverket Svenska Kraftnät (SvK), medan regionnät och distributionsnät ägs av nätbolag. Stamnätet transporterar elen från de stora kraftverken till de regionala elnäten. Svenska kraftnät, som är ett affärsdrivande verk, har som uppgift att hantera stamnätet och övervakar det för att se till att det alltid är balans mellan förbrukning och produktion i Sverige. SvK har vad som kallas systemansvar. Stamnätet står inför en lång period av stora investeringar. Det behöver förstärkas och förnyas för att möta dagens krav på säkra elleveranser och utbyggnaden av exempelvis förnybar elproduktion. De tre största aktörerna med ägande av regionnäten (Vattenfall, Eon, Fortum) har ca 54 % av elnätsnätkunderna. Fortum utvärderar och ser för närvarande över sin distributionsverksamhet och har i Finland och Norge nyligen sålt den delen avverksamheten. Övriga nätägare är kommunala bolag (Lunds Energi med ägarintresse från Vattenfall) och i vissa fall ekonomiska föreningar i kommunal verksamhet av olika storlek. Totalt ca 170 ägare. Drift och underhåll av elnäten medför självklart en hel del kostnader, inte minst när vi står inför en modernisering av tekniken. För närvarande pågår en rättslig process som handlar om hur elnätsföretagen tillåts planera och ta ut avgifter för investeringar, och hur Energimarknadsinspektionen (EI) i sin tur har rätt att sätta en intäktsram för företagens verksamhet. Det som driver behovet är investeringar för både modernisering och reinvestering. Reinvesteringen är nödvändig oavsett nya krav på elsystemet. De utmaningar och nya krav som möter elnätet är nära förknippat med behovet av effektbalansen och utbyggnaden av förnybar elproduktion med den karaktäristika som den typiskt har. 58 Fler produktionsställen, mindre storlek, samt en mer intermittent (varierad) produktion utifrån väderförhållanden. Men också utvecklingen mot mer aktiva slutkunder som i förlängningen ska kunna agera utifrån prislägen, och i vissa lägen stå för leveranser in på nätet medför nya tekniska utmaningar. Det är utmaningar som gäller på många håll i världen, och utvecklingen lär fortskrida. Med ny teknik och väl designade marknadslösningar kan eldistributionen bli mer optimerad och effektiv genom att utjämna effektvariationer och minska behovet av kostsam reservkraft. För tillkomsten av en europeisk elmarknad krävs fortfarande ökade överföringsförbindelser mellan vissa länder, men även nationellt. EU har som mål att varje land ska ha förbindelser motsvarande 10 % av den nationella effekten. Ett mål som föreslås öka till 15 % fram till Sverige är i dagsläget i hög grad redan integrerad med omvärlden, och motsvarande siffra är ca 30 %. För att ytterligare underlätta för mer integrerade nät, tas inom EU fram så kallade Grid Codes som harmoniserar förutsättningarna. Arbetet med detta har dragit ut på tiden, och den överenskommelse som ligger närmast slutförande handlar om handel med balanskraft. TRANSMISSIONSFÖRBINDELSER NORDEN-EU 59 existing planned MW Existing interconnections Norway Netherlands 700 MW Sweden Germany 600 MW Sweden Poland 600 MW Finland Estonia 350 MW Denmark Germany ca MW New interconnections (reference) Finland Estonia 650 MW (2014) Denmark Germany upgrades (2014 and 2018) Norway Denmark SKV 700 MW (2015) Sweden Lithuania MW (2017) Denmark Netherlands 700 MW (2017) Norway Germany 1400 MW (2018) Norway Great Britain 1400 MW (2021) Norway Netherlands 700 MW (2030) Strong and growing inner-nordic grid MW 2030 >9000 MW Bilden visar de befintliga och planerade överföringsförbindelser mellan Norden och resten av Europa. För svensk del är den enda planerade förbindelsen den till Litauen, som inte minst är en investering som kommer till stånd av säkerhetspolitiska skäl, då Litauen i dagsläget är beroende av import från Ryssland. Samtidigt pågår också en mängd förstärkningar av överföringskapacitet i Sverige 60 och inom Norden, bland annat för att minska effekterna av dagens elprisområden. 58 Se även avsnittet om elproduktion, sid Källa: Sweco