El som möjliggörare för Sverige

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "El som möjliggörare för Sverige"

Transkript

1 17 Oktober 2013 Reformagendan Förslag för ett företagsammare Sverige El som möjliggörare för Sverige Maria Sunér Fleming # 11

2 Innehåll Sammanfattning... 2 Energins betydelse för Sverige Sverige en industrination i världsklass... 3 Den internationella konkurrensen hårdnar... 4 Kostnaden för el i Sverige... 4 Den internationella energiarenan... 6 Den globala energikartan förändras... 6 EUs energipolitik driver kostnader för energi... 6 Situationen i Sverige... 9 En framtidsvision... 9 Energipolitiken är en långsiktig fråga Kärnkraften kommer att fasas ut Vattenkraften under hot Sammantagen effekt Stabiliteten i systemet En elmarknad som inte är någon marknad Energipolitiken behöver balanseras om Avslutning Hur skapas en ansvarsfull energipolitik?

3 Sammanfattning Uppbyggnaden av Sveriges industri och förädlingen av våra råvarutillgångar har gått hand i hand med uppbyggnaden av vårt energisystem. Vattenkraft, och senare även kärnkraft har varit och är viktiga möjliggörare i utvecklingen av vår ekonomi och vår välfärd. Detta är också nyckeln till att Sverige har lyckats frikoppla tillväxt från ökade koldioxidutsläpp, något som många andra länder strävar efter, men ännu inte lyckats med. Sverige är ett litet land där hälften av vår BNP kommer från export, mestadels varor. För den tillverkande industrin är tillgång till energi till konkurrenskraftiga priser centralt för att klara den ökande internationella konkurrensen, inte minst i tider när energikartan ritas om och kostnaden för energi sjunker i andra regioner. Ett fungerande energisystem är således av avgörande betydelse för Sveriges välfärd och därför något som bör hanteras med eftertanke och god analys i botten. Energipolitiken måste utformas så att alla tre grundpelarna klaras konkurrenskraft med fungerande marknader och konkurrenskraftiga priser, leveranssäkerhet och miljöhänsyn. För att ge grundpelarna samma tyngd bör mål sättas på alla tre, inte enbart gällande miljö. De förslag som Svenskt Näringsliv nu presenterar är en uppmaning till eftertanke och konsekvensanalys Sverige har inte råd att basera viktiga energipolitiska beslut på önsketänkande eller storskaliga experiment. Därför anser vi att: 1. Sverige behöver en bred analys ur ett helhetsperspektiv av hur elsystemet ska kunna fungera i framtiden, och hur politiken ska kunna leverera på alla tre pelarna i energipolitiken. En faktabaserad Energikommission bör tillsättas. 2. Sverige behöver värna den unika situation vi har vad gäller elförsörjning. Vattenkraften och kärnkraften är vår bas som ger oss vårt unika utgångsläge. Om de förslag som föreligger i Vattenverksamhetsutredningen genomförs, minskar vattenkraftens möjligheter att bidra i elsystemet kraftigt. Dessa förslag saknar en bredare konsekvensanalys och bör inte genomföras. Låt kärnkraften drivas och utvecklas så länge som den är ekonomisk och uppfyller säkerhetskrav. 3. Sverige behöver en mer tydlig och kritiskt analyserande hållning till EU:s energipolitik. Hittills har denna politik levererat mer kostnadsökningar än fördelar. Under överskådlig tid kommer dock de svenska energipolitiska valen att ha avgörande betydelse och dessa bestämmer vi över själva. 4. Sverige behöver skapa en mer effektiv energimarknad, som är en förutsättning för att behövliga investeringar kommer till stånd. Hinder för att bygga ny produktion behöver ses över eller tas bort, exempelvis skatter på produktion av el som effektskatten på kärnkraft och fastighetsskatten på vattenkraft. Likaså bör subventioner fasas ut. 2

4 Energins betydelse för Sverige I transformationen av Sverige från ett fattigt land i slutet på 1800-talet till dagens moderna välfärdssamhälle har tillgången till energi och el till konkurrenskraftiga priser spelat en viktig roll. Uppbyggnaden av vår industri och förädlingen av våra råvarutillgångar har gått hand i hand med uppbyggnaden av vårt energisystem. Vattenkraft, och senare även kärnkraft har varit och är viktiga möjliggörare i utvecklingen av vår ekonomi och vår välfärd. Detta är också nyckeln till att Sverige har lyckats frikoppla tillväxt från ökade koldioxidutsläpp, något som många andra länder strävar efter, men ännu inte lyckats med. I ett större perspektiv är den elförsörjningen en grundläggande förutsättning för dagens moderna samhälle. Att denna samhällsfunktion fungerar är således av avgörande betydelse för Sveriges välfärd och därför något som bör hanteras med eftertanke och god analys i botten. Näringslivet upplever att detta perspektiv saknas i den svenska energipolitiken. Vi efterlyser en genomtänkt och trovärdig analys av det framtida elsystemets funktionalitet, som förenar kraven på god ekonomi, hög leveranssäkerhet och låg miljöpåverkan. Vi menar att området är så samhällskritiskt att det inte får bli föremål för storskaliga experiment eller önsketänkande. Sverige en industrination i världsklass Sverige är en öppen ekonomi med en stor utrikes handel och handeln med omvärlden har en stor betydelse för vårt välstånd. I för hållande till BNP har Sverige ett större över skott från utrikes handeln än i klassiska export länder som Kina, Hongkong och Sydkorea. Idag härrör ungefär 50 procent av Sveriges BNP från export. Bilden visar exportens andel av BNP. Källa SCB 3

5 Andelen tjänsteexport har växt under senare år, men trots det står varuexporten fortfarande för 70 procent. Skärskådar man tjänsteexporten kan man konstatera att en betydande del är nära kopplad till varu handel, även om också ren tjänsteexport växer. För oss är det självklart att Sverige även i framtiden ska ha förutsättningar att fortsätta vara en industrination i världsklass. Genom samspelet i ekonomin mellan olika samhällssektorer gynnar en stark och välmående industri alla. Industrin bidrar till att skapa en konkurrenskraftig och växande tjänstesektor och möjliggör fortsatt hög välfärd. Även inom EU finns en ökande insikt om industrins betydelse för att ta unionen ur krisen och för att skapa jobb och välfärd. EU-kommissionen presenterade i oktober 2012 en plan för en växande europeisk industrisektor. Målsättningen är att vända en nedåtgående trend och lyfta industrisektorns bidrag från nuvarande 15,6 procent av EU:s BNP till 20 procent före Den internationella konkurrensen hårdnar Det internationella konkurrenstrycket på den svenska industrin blir allt hårdare, inte minst från Kina, men också från USA och andra delar av världen. Konkurrensen om att få nästa investering i landet eller regionen i de allt mer globala företagen ökar. Sverige har många komparativa fördelar som gör oss attraktiva som industrination; råvaror, högt tekniskt kunnande, kompetent och lojal personal, innovationskraft, politisk stabilitet, kvalitetstänkande för att nämna några. Men vi har också nackdelar, exempelvis; liten hemmamarknad, långa transportavstånd till tillväxtmarknader i Asien och andra delar av världen, höga lönekostnader och långa handläggningstider för miljötillstånd. Att se till att listan över fördelar ständigt förblir mer attraktiv och överväger listan över nackdelar måste vara en högt prioriterad uppgift för politiken. Kostnaden för el i Sverige Kostnaden för el i Sverige har tydligt legat på listan över fördelar under lång tid. I ett internationellt perspektiv har elpriset varit konkurrenskraftigt. Denna fördel har dock minskat under 2000-talet och utvecklingen framåt skapar oro, framförallt på längre sikt år från idag. Elprisfördelen kan vara på väg att flytta över till listan med nackdelar beroende på vilka vägval som görs. Reala elpriser för industrin i Sverige inklusive energiskatter, , uttryckt i öre/kwh, Källa Energimyndigheten, Energiläget 2012 öre/kwh, 2010 års prisnivå Elpris till industri EU Kommissionen; Mission Growht; Industrial revolution brings industry back to Europe 4

6 Kostnaden för el består dock inte enbart av marknadspriset för el. Till den totala kostnaden läggs också kostnader för överföring (elnät), elcertifikatsystemet (stöd till förnybar energi) samt skatter. Generellt kan sägas att kostnaderna för skatter och stöd har ökat genom åren. Dock bör det påpekas att bilden ser olika ut för olika kundgrupper. Elintensiv industri är exempelvis undantagen från kvotplikt enligt elcertifikatsystemet, och delar av industrin betalar en avsevärt lägre elskatt. Bilden visar Elpriset fördelat 1970 och framåt för en villa med elvärme, kwh/år, rörligt pris, 2010-års priser. Bilden ser givetvis olika ut för olika kundgrupper men illustrerar utvecklingen av påslagen av kostnaderna generellt. Källa SCB och Svensk Energi Elprisets komponenter 180 öre/kwh Nätavgift El Utsläppsrätter Elcertifikat Skatt Moms Framåt tyder mycket på att kostnaderna för överföring och distribution av el ökar. I takt med en ökande andel väderberoende kraft ökar också behovet av nätinvesteringar för att kunna hantera den tillkommande produktionen. Detta är kostnader som betalas av slutkund. I Svenska Kraftnäts Perspektivplan pekas på kraftigt ökade investeringar de kommande 10 åren. Ungefär 60 procent av investeringarna Svenska Kraftnät ser beror på ökad integration av elmarknaderna i EU samt integration av förnybar energi, och endast 40 procent på underhåll som stärker driftsäkerheten i stamnätet. Svenska Kraftnät pekar på att stamnätstarifferna för kund kommer att fördubblas Perspektivplan 2025 en utvecklingsplan för det svenska kraftnätet Pdf/ Perspektivplan2025.pdf 5

7 Den internationella energiarenan Den globala energikartan förändras Globalt pågår en smärre energirevolution. Den utveckling som sker i USA med utvinningen av skiffergas och skifferolja ger redan amerikansk industri nya konkurrensfördelar genom låga energikostnader vilket kommer att bestå under lång tid framöver. I dagsläget är det amerikanska gaspriset endast en tredjedel av det europeiska. Detta spiller också över på den övriga världsmarknaden, genom att USAs importbehov av fossila bränslen minskar. Dessutom ökar den amerikanska exporten av kol, eftersom kol konkurreras ut av gas. Övriga delar av världen tittar också på möjligheterna att utvinna skiffergas, bland annat i Australien, Kina och Sydafrika där stora reserver bedöms finnas. Det som för några år sedan var den förhärskande teorin att de fossila bränslena höll på att ta slut verkar vara fel. Istället hittas ständigt nya resurser och de som tidigare inte ansetts vara utvinnbara, vare sig tekniskt eller ekonomiskt, har plötsligt blivit det. Länder som tidigare varit beroende av import, som USA går nu mot att vara självförsörjande eller till och med exportörer av energi. EUs energipolitik driver kostnader för energi Sedan inträdet i EU har Sveriges energipolitik i allt högre grad kommit att influeras av och beslutas inom EU. Energipolitiken såväl i Sverige som i EU brukar definieras som vilande på tre pelare Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Miljö/Klimat. Val av vilka enskilda energikällor som ska användas i ett lands elmix omfattas fortfarande av subsidiaritetsprincipen och är en enskild medlemsstats eget beslut. Det finns en ökande oro att den EU-politik som förs på energi- och klimatområdet är på väg att driva upp kostnaderna för energi i EU, samtidigt som en inre marknad för energi blir alltmer avlägsen. EU-toppmötet i maj 2013 handlade delvis om energi och den oro som stats- och regeringscheferna har för de ökande energipriserna i EU och konsekvenserna av detta för den europeiska konkurrenskraften 3. Den bild som redovisas är att elpriserna i EU har ökat med 37 procent sedan 2005, en prisökning som inte ses i andra delar av världen. 3 n&type=europeancouncil 6

8 Bilden visar elprisernas utveckling i snitt i EU, jämfört med USA och Japan. Källa: EU Kommissionen I Sverige och Norden har vi dock fortfarande en fördel. I nedanstående bild från Eurostat ses att Sverige är bland de delar av EU som har lägst elpris för industrin. Med en ökande integrering av elmarknaderna i Europa, kommer prisnivåerna att jämnas ut. Om det blir någon vinst ur ett kundperspektiv vad gäller kostnader för el i Sverige och Norden kan diskuteras, särskilt när påverkan av individuella länders energipolitiska val ökar med ökad integration. Endast 9 av EUs medlemsstater har inte reglerade elpriser i någon form, däribland Sverige. Bilden visar elpriser för industrin, inklusive skatter för Källa Eurostat. En faktor som tydligt påverkar elpriserna i EU är handeln med utsläppsrätter. På den nordiska marknaden motsvarar en kostnad för utsläpp av 1 euro/ton koldioxid ungefär 0,6 0,8 öre/kwh ökad kostnad på elpriset 4. Det innebär att en höjning av utsläppsrättspriset med 10 Euro motsvarar 6 8 öre högre elpris per kwh. I nuläget är priserna på utsläppsrätter låga, men de ingrepp som planeras i utsläppshandelssystemet har till syfte att öka priserna. Så länge som motsvarande kostnad inte läggs på elpriset i andra delar av världen leder detta till en konkurrensnackdel för EU. IEA bedömer att 2035 kommer EU att ha ett elpris som är högre än andra regioners, delvis beroende på att utsläppsrättspriset läggs på övriga kostnader. 4 Källa Svensk Energi, Thema Consulting Group mfl. EU Kommissionen landade på 0,67 för den nordiska marknaden i de statsstödsriktlinjer som tagits fram för kompensation för indirekta effekter. LexUriServ.do?uri=OJ:C:2012:158:0004:0022:EN:PDF 7

9 Det finns inom ramen för utsläppshandeln en möjlighet för medlemsstaterna att kompensera elintensiv industri för denna ökade indirekta kostnad. Flera medlemsstater har valt att genomföra sådan kompensation (Norge, Tyskland och Storbritannien), men inte Sverige. Detta snedvrider konkurrensen på den inre marknaden. Bilden visar IEAs bedömning av elpriset, från World Energy Outlook

10 Situationen i Sverige Sverige har en situation som många andra länder ser med avundsjuka på konkurrenskraftiga priser, hög leveranssäkerhet och låga klimatutsläpp. Egenskaperna hos Sveriges elsystem har varit och är en möjliggörare. Inte minst den elintensiva basindustrin är uppbyggd utifrån de historiska fördelar Sverige har och har haft råvarutillgångar, hög teknisk kompetens och god tillgång till relativt sett billig el. Tillverkningsindustrin i Sverige har kunnat automatiseras och genom att använda mer el kunnat den möta konkurrensen gentemot låglöneländer. Delar av tjänstesektorn, exempelvis IT-sektorn är i ökande grad beroende av el men också resten av samhället; skolor, sjukhus och järnvägen för att ge några exempel. Sverige har den här goda positionen tack vare tidigare energipolitiska beslut om att bygga ut vattenkraften och kärnkraften. Det är en konkurrensfördel som behöver värnas. För näringslivet och samhället i sin helhet är det därför centralt att adressera energifrågan på ett långsiktigt och samlat sätt. En framtidsvision En fråga som brukar komma upp är vad vi ska tro om framtidens elbehov. Det är naturligtvis en fråga som inte är helt enkel att svara på. Svaret beror på många saker; näringslivets utveckling, vilket genomslag energieffektivisering ger, hur utvecklingen blir på transportområdet mm. Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA, presenterade i slutet av augusti en delrapport om industrin inom ramen för projektet Ett energieffektivt samhälle. Utgångspunkten är att öka energieffektiviteten inom industrin med 50 procent till Rapportens drar slutsatsen att även om detta nås, så ger en industri som växer med 2 procent per år ökad energianvändning med drygt 10 procent till år 2050 jämfört med dagsläget. Detta scenario gäller den tillverkande industrin, men även andra, energiintensiva verksamheter sneglar på Sverige inte minst IT-sektorn med etableringar som Facebook i Luleå i spetsen. Serverhallen i Luleå drar ensamt ungefär 1 TWh, knappt 1 procent av hela Sveriges elförbrukning. Ur ett globalt perspektiv drar IT-sektorn och den ökande datatrafiken redan cirka 10 procent av all el som produceras i världen. Det är en sektor där det ställs höga krav på elsystemet för att den ska kunna fungera dygnet runt, alla årets dagar. Det är högst troligt att mer el behövs till denna sektor i framtiden. El är dessutom en möjliggörare i klimatomställningen och kan ersätta fossila bränslen i många applikationer, både inom industrin och i transportsektorn där Sverige har sina största klimatutmaningar. Vi vill vända på perspektivet och hävda att Sverige behöver en energipolitik som utgår från att el är en möjliggörare, baserad på en vision om att näringslivet och industrin har en ljus framtid i Sverige. Energipolitiken är betydelsefull för att skapa ett konkurrenskraftigt Sverige som attraherar investeringar i industriell verksamhet. Visionen bör också ta sin utgångspunkt i att koldioxidsnål el är en del i hur Sverige klarar klimatmålen. Därmed blir det något positivt om vi skulle använda mer el i framtiden när näringslivet och industrin växer eller när det är en lösning för klimatet. Förutsättningar måste skapas för ett sådant scenario. 9

11 Alternativa och enligt oss icke önskvärda visioner är att fortsätta göra som vi gör idag, där dagens (icke-)politik riskerar leda till så pass stora osäkerheter att det gradvis innebär en urholkning av den svenska industribasen. Eller en vision om ett megaexperiment med 100 procent förnybar och kraftigt ökad andel väderberoende elproduktion. I den visionen finns stora osäkerheter och risker i hur systemet ska reagera, både vad gäller leveranssäkerhet och kostnader. Energipolitiken är en långsiktig fråga Energipolitiken är en långsamt pyrande fråga, där avsaknad av handling eller felaktiga beslut idag riskerar få stora negativa effekter på lång sikt. För de närmaste åren fram till 2020 kan elförsörjningsläget för Sverige sägas vara gott. Prisprognoser visar på låga marknadspriser, främst av två skäl; dels att subventioner till förnybar energi gör att ny produktion med låga rörliga kostnader tillkommer och dels att industrins förbrukning minskar på grund av lågkonjunktur och att flera tunga elförbrukare lagt ner sin verksamhet i Sverige (framförallt inom skogsindustrin). Lågt pris kan sägas vara positivt ur ett kundperspektiv i det korta perspektivet, men riskerar att medföra att de investeringar i ny produktion som så småningom kommer att behövas inte kommer till stånd. Dessutom är elpriset endast en del av den kostnad näringslivet betalar för sin elförsörjning, nät, subventioner till förnybar elproduktion och skatter tillkommer. Situationen kan dock komma att ändras snabbt. Det är framför allt två områden vars framtid är oviss och som därmed är bekymmersamma; kärnkraften och vattenkraften som vardera står för cirka 40 resp. 50 procent av den svenska elförsörjningen, och tillsammans utgör den svenska bas- och reglerkraften. Kärnkraften kommer att fasas ut De kärnkraftsreaktorer som finns idag kommer så småningom att fasas ut av åldersskäl. De tre minsta reaktorerna kommer med största sannolikhet att tas ur drift runt 2025, om inte tidigare. 5 I termer av elproduktion motsvarar detta cirka 14 TWh (cirka 10 procent av den svenska elanvändningen). Installerad kärnkrafteffekt, justerad efter att livslängden för de tre äldsta reaktorerna är 50 år och de övriga 60 år. 5 Vattenfall har nyligen gått ut och aviserat att de bedömer livslängden för de två minsta reaktorerna (Ringhals 1 och 2) till 50 år, vilket innebär avveckling 2025 resp Samma antagande görs här för Oskarshamn 1. 10

12 För kärnkraften finns också effektskatten som är ett bekymmer för nybyggnation i Sverige. Den uppgår idag till motsvarande cirka 5,5 öre/kwh, vilket givetvis försämrar kalkylen för kärnkraft i Sverige och är en nackdel som inte finns i andra länder. Vattenkraften under hot Det pågår flera processer som kan påverka vattenkraftens elproduktions- och reglerförmåga i framtiden. Bland annat konsekvenser av den svenska tillämpningen av Ramdirektivet för Vatten, Miljömålet Levande sjöar och vattendrag, samt den utredning av Vattenverksamheter som nyligen la fram ett delbetänkande som föreslår nyprövning av nästan alla vattendomar, något som kan få stora konsekvenser. Allt detta pekar i en riktning mot att vattenkraftens möjligheter att utvecklas och bidra till elproduktionen kan komma att minska i framtiden. Eon och Vattenfall har var för sig identifierat det riskerade produktionsbortfallet och sammanlagt blir det till 6 12 TWh, motsvarande 4 8 procent av hela den svenska elproduktionen. Samtidigt minskar även vattenkraftens reglerförmåga, det vill säga möjlighet att snabbt varieras för att möta förändringar i produktion eller konsumtion. Detta är en funktion som kommer att behövas mer framöver om andelen intermittent eller väderberoende kraft ökar. Därutöver har fastighetsskatten för vattenkraftfastigheter höjts markant, och den motsvarar idag en nivå på ungefär 9 öre/kwh, vilket tillsammans med de osäkerheter som finns kring framtida produktionsmöjligheter minskar investeringsviljan. Sammantagen effekt Den sammantagna effekten av dessa produktionsbortfall blir att upp emot TWh av den svenska elproduktionen skulle kunna försvinna till 2025, vilket utgör runt 15 procent av den svenska elanvändningen. Effekterna av detta kan bli stora vad gäller ökad volatilitet i elpriser och systemets stabilitet kalla dagar. Stabiliteten i systemet El har den fysikaliska egenskapen att den måste produceras i samma ögonblick som den konsumeras. Detta ställer särskilda krav på elsystemet. Systemet behöver både baskraft och reglerkraft som kan möta efterfrågan, eller den produktion som är intermittent eller väderberoende. I det svenska systemet är kärnkraften och vattenkraften tillsammans basen, och vattenkraften står även för reglerförmågan. Ju mer intermittent eller väderberoende kraft som förs in desto större blir behovet av reglerkraft i systemet. Ett alternativ till reglerkraft är att istället öka efterfrågans flexibilitet så att den kan möta variationer i produktionen. Att upprätthålla stabiliteten i systemet är väsentligt för att inte skapa störningar i leveranssäkerheten. Vindkraften är den kraftkälla som ökar mest i Sverige. Det är positivt, men utmanar samtidigt systemet. Svenska Kraftnät har i sin Rapport Kraftbalansen på den svenska elmarknaden vintrarna 2012/2013 och 2013/ analyserat hur tillgänglig vindkraften är under de kallaste vinterdagarna. Deras slutsats är att man med säkerhet endast kan säg att 7 procent av den installerade effekten är tillgänglig. Den kan vara avsevärt högre, men eftersom det krävs att det blåser går det inte att garantera att mer än 7 procent finns när de kallaste dagarna inträffar

13 En elmarknad som inte är någon marknad Energimarknaden är en marknad som påverkas starkt av politisk styrning. Politiken har betydande påverkan på teknikval och bestämmer i hög grad tillåtligheten av produktion genom tillståndsförfaranden liksom de ekonomiska förutsättningarna genom skatter, avgifter och subventioner. Den grundläggande transmissionsinfrastrukturen är i statlig ägo. Samtidigt är elproduktionen en verksamhet som kräver betydande kapitalresurser. Investeringar och teknikutveckling kräver långsiktiga och stabila villkor för att kunna räknas hem och tar också lång tid att genomföra i praktiken. Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem som ska öka produktionen av förnybar el på ett kostnadseffektivt sätt. I Sverige ska elcertifikatsystemet bidra till 25 TWh förnybar el från år 2002 fram till år Tillsammans med Norge ska ytterligare 13,2 TWh el produceras mellan åren 2012 och De anläggningar som beviljats stöd till 2020 får behålla det i 15 år, dock längst till Under 2015 ska en kontrollstation för stödsystemet genomföras. Att subventionera vissa typer av el skapar en dysfunktionell marknad, och lärdomarna från Tyskland visar att subventionerna gett stora volymer förnybar el, som i sin tur drar undan förutsättningarna för annan, i realiteten mer kostnadseffektiv, energi. Detta gör att man nu ser sig tvingad att även skapa stödsystem för baskraft för att den ska finnas kvar så kallade kapacitetsmarknader. En ökad andel subventionerad el, ger minskade förutsättningar för investeringar i baskraft. För att kunna skapa en kostnadseffektiv lösning bör subventionerna till förnybar energi succesivt fasas ut. Detta är dock inte enbart ett svenskt problem utan ett problem för hela EU. 12

14 Energipolitiken behöver balanseras om Under de senaste åren har energipolitikens fokus varit på frågor som rör miljö och klimat. De mål EU har satt upp, och som också gäller i Sverige gällande klimat, förnybart och energieffektivisering, har alla primärt sin utgångspunkt i miljö och klimat. Detta har drivits hårt på bekostnad av såväl konkurrenskraft som leveranssäkerhet. Konkurrenskraften hotas genom att de totala kostnaderna för systemet ökar kostnader som kunderna i slutändan betalar. Leveranssäkerheten hotas när det blir svårt att upprätthålla en produktion som kan möta efterfrågan. Konkurrenskraft Leveranssäkerhet Miljö/klimat Konkurrenskraftiga energikostnader Stabila system Minskade utsläpp Kostnadseffektivitet Diversifiering Effektivt användande av resurser Den svenska energipolitiska debatten är ofta väldigt endimensionell. Debatten kretsar kring kärnkraftens framtid. Är du för eller emot kärnkraft? är den fråga som skapar en tydlig skiljelinje. Men vare sig de som svarar för eller emot kan på ett trovärdigt sätt beskriva hur systemet och marknaden ska fungera i framtiden. Kärnkraften kan inte enkelt ersättas av icke-styrbara energikällor, så som vind-, eller solkraft. Att lättvindigt säga att den ska ersättas med förnybara energikällor utan att beskriva hur är inte att beteckna som seriöst. Det är inte heller självklart att investeringar i ny kärnkraft kommer att bedömas som lönsamma på dagens delvis subventionerade elmarknad, eller under rådande politiska osäkerheter. Att säga att det är upp till marknaden om marknaden hela tiden är under påverkan av politiska beslut, som snabbt kan ändra förutsättningarna är inte heller trovärdigt. Oavsett vad man tycker om kärnkraft så måste dess centrala roll i det svenska elsystemet hanteras när den närmar sig sin tekniska och ekonomiska livslängd. Kärnkraften står tillsammans med vattenkraften för basen i elsystemet. I ett läge där även vattenkraftens produktions- och reglerförmåga är under hot blir det ännu större frågetecknen kring hur framtidens elsystem egentligen ska fungera. Vår slutsats framåt är att energipolitiken behöver balanseras om så att lika stor tyngd ges åt alla tre pelarna i energipolitiken. Mål behövs på alla tre pelarna i energipolitiken, såväl på EU-nivå som i Sverige. För miljö/klimat bör minskad klimatpåverkan vara det styrande målet. 13

15 Avslutning Hur skapas en ansvarsfull energipolitik? Elförsörjningen är en grundläggande infrastruktur för det svenska samhället. En lång rad centrala samhällsfunktioner företag, skolor, sjukhus, transporter och bostäder behöver energi och direkt och indirekt är alla medborgare i landet beroende av att denna struktur fungerar. Samtidigt är inte minst elförsörjningen en komplex struktur där olika produktionsmetoder måste kunna fungera tillsammans för att skapa en stabilitet och tillförlitlighet. Energipolitikens tre grundpelare är bra och kloka: leveranssäkerhet, konkurrenskraft och miljöhänsyn. För att energipolitik ska kunna sägas vara ansvarsfull måste alla tre balanseras. Sverige har en fantastisk fördel i att fram till idag ha ett väl fungerande elsystem med en leveranssäkerhet i världsklass, låga klimatutsläpp och relativt sett ett konkurrenskraftigt elpris. Det här är fördelar som vi behöver bevara och värna om även i framtiden. De förslag vi lägger fram manar till helhetssyn, eftertanke och konsekvensanalys. Energipolitiken är för viktig för antaganden och att förhastade beslut ska styra. Vi anser att Sverige behöver: 1. En bred analys ur ett helhetsperspektiv av hur elsystemet ska kunna fungera i framtiden och hur politiken ska kunna leverera på alla tre pelarna i energipolitiken. Elsystemet är komplext och förändringar i teknik och produktionsmetoder kan få både stora system- och ekonomiska konsekvenser. Innan detta är gjort bör inga förhastade beslut fattas. Utgångspunkten måste vara att energi och el är en viktig möjliggörare i Sveriges utveckling. Energipolitiska beslut måste konsekvensanalyseras ordentligt. En faktabaserad energikommission bör tillsättas, där experter tillsammans med olika intressenter och politiker grundligt går igenom konsekvenserna av olika vägval. Detta bör göras på ett transparant och inkluderande sätt. 2. Värna den unika situation vi har vad gäller elförsörjning. Vattenkraften är en unik tillgång, så nära energilagring vi kan komma i dagsläget, och denna kraftkälla behövs i den svenska elförsörjningen. Om de förslag som föreligger i Vattenverksamhetsutredningen genomförs nyprövning av samtliga vattenverksamheter som inte har tillstånd enligt miljöbalken minskar vattenkraftens möjligheter att bidra i elsystemet kraftigt. Dessa förslag saknar en bredare konsekvensanalys och bör inte genomföras, och andra sätt att öka miljöhänsynen i vattenkraften måste utvärderas först. Utan en ordentlig baskraftskomponent i den svenska elförsörjningen ändras förutsättningarna radikalt och systemet utsätts för helt nya påfrestningar. Låt kärnkraften drivas så länge som den uppfyller de krav som ställs och verksamhetsutövarna anser att den är lönsam. 3. Sverige behöver en mer tydlig och kritiskt analyserande hållning till EU:s energipolitik. Hittills har denna politik levererat mer kostnadsökningar än fördelar. Under överskådlig tid kommer dock de svenska energipolitiska valen att ha avgörande betydelse och dessa bestämmer vi över själva. 4. En mer effektiv energimarknad som på ett konkurrensneutralt sätt skapar förutsättningar för behövliga investeringar. För att åstadkomma detta bör hinder för att bygga ny produktion ses över eller tas bort, såsom effektskatten på kärnkraft och fastighetsskatten för vattenkraftverk. Som det är nu är skatterna på vattenkraft och kärnkraft hämmande för investeringsviljan. Likaså bör subventioner succesivt fasas ut. 14

16 Storgatan 19, Stockholm Telefon

Motion till riksdagen 2015/16:2447 av Lars Hjälmered m.fl. (M) Energi

Motion till riksdagen 2015/16:2447 av Lars Hjälmered m.fl. (M) Energi Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2447 av Lars Hjälmered m.fl. (M) Energi Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska ha ett robust

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Kommittédirektiv Översyn av energipolitiken Dir. 2015:25 Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en parlamentariskt sammansatt kommission ska lämna underlag

Läs mer

Underlagsrapport 2. Mål och medel för energipolitiken?

Underlagsrapport 2. Mål och medel för energipolitiken? Underlagsrapport 2 Mål och medel för energipolitiken? Dnr: 2015/046 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Studentplan 3, 831 40 Östersund Telefon: 010 447 44 00 Fax: 010 447 44 01

Läs mer

Hållbar Energi för Framtidens Näringsliv Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv

Hållbar Energi för Framtidens Näringsliv Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv Hållbar Energi för Framtidens Näringsliv Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv Hur viktig är industrin för Sverige? 2 Jobben växter runt industrin 650 000 arbetar i industrin och 350 000 med industrinära

Läs mer

Vägval el en presentation och lägesrapport. Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning

Vägval el en presentation och lägesrapport. Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning Vägval el en presentation och lägesrapport Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning Vägval el (2014 2016) Vision för Sverige: Ett hållbart elsystem bortom 2030 som ger effektiv och trygg

Läs mer

Yttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015

Yttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015 2014-05-08 Er ref: Eva Centeno López Diarienr: N2014/734/E Lina Palm Lina.Palm@skogsindustrierna.org +46 8 762 7949 +46 70 397 1449 Yttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

SveMins yttrande kring EU:s Vitbok om Energi och Klimat till 2030

SveMins yttrande kring EU:s Vitbok om Energi och Klimat till 2030 2014-02-24 Er referens dnr M2014/390/Kl Miljödepartementet SveMins yttrande kring EU:s Vitbok om Energi och Klimat till 2030 SveMin är bekymrade över en utveckling på energimarknaden som hotar att minska

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2012 kap 1-4 Energiläget 2011 kap 1-2 Elcertifikatsystemet 2012 Naturvårdverket Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk PM Nr 24, 2014 Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk Miljöekonomiska enheten 2014-01-31 Konjunkturinstitutet Dnr 4.2-2-3-2014 Konsekvenser för Sverige

Läs mer

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige genom

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige genom Partimotion Motion till riksdagen 2015/16:2249 av Jan Björklund m.fl. (FP) På väg mot ett fossilfritt Sverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030

Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030 Miljö- och energidepartementet Vår referens/dnr: Klimatenheten 234/2015 Joshua Prentice Er referens/dnr: M2015/03246/Kl 2015-12-21 Remissvar Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030

Läs mer

Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot

Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot klimatförändringen. Målet med denna broschyr är att sprida information

Läs mer

Vindkraftutbyggnadförutsättningar

Vindkraftutbyggnadförutsättningar Vindkraftutbyggnadförutsättningar och prognos Svensk Vindenergi 2015-09-29 Tomas Hallberg Agenda Statistik och prognos Förutsättningar Styrmedel Nätinfrastruktur Vikande lönsamhet Goda vindlägen Vind 2015

Läs mer

HUR UTVECKLAS ELPRISERNA? Lina Palm, Energidirektör Skogsindustrierna

HUR UTVECKLAS ELPRISERNA? Lina Palm, Energidirektör Skogsindustrierna HUR UTVECKLAS ELPRISERNA? Lina Palm, Energidirektör Skogsindustrierna Vad påverkar elkostnaden? Elpris Sätts på marknaden, utbud och efterfrågan avgör Skatter och subventioner Beslutas av politiken, nationellt

Läs mer

Power to gas Karin Byman, ÅF 2014-10-23

Power to gas Karin Byman, ÅF 2014-10-23 Power to gas Karin Byman, ÅF 2014-10-23 Vad är power to gas? Integrerar energisystemen till Ett smart energisystem! ELSYSTEM - ELINFRASTRUKTUR Billig el BIOMASSA Elektrolys Rötning / Förgasning Gas O2

Läs mer

Svensk Energis förslag till nytt energi- och klimatpaket bortom 2020

Svensk Energis förslag till nytt energi- och klimatpaket bortom 2020 SVE100 v2.0 2008-04-09 SVENSK ENERGI Produktion Cecilia Kellberg +4686772684, +46709885141 cecilia.kellberg@svenskenergi Datum 2013-02-13 1 (9) Svensk Energis förslag till nytt energi- och klimatpaket

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket Miljödepartementet 2015-09-02 Dokumentbeteckning KOM (2015) 337 slutlig Förslag till

Läs mer

Vad kostar det när kärnkraften läggs ned? Erik Lundin (erik.lundin@ifn.se) och Thomas Tangerås (thomas.tangeras@ifn.se)

Vad kostar det när kärnkraften läggs ned? Erik Lundin (erik.lundin@ifn.se) och Thomas Tangerås (thomas.tangeras@ifn.se) Vad kostar det när kärnkraften läggs ned? Erik Lundin (erik.lundin@ifn.se) och Thomas Tangerås (thomas.tangeras@ifn.se) Institutet för Näringslivsforskning Effekten på systempriset av att lägga ner Oskarshamn

Läs mer

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-

Läs mer

Energiöverenskommelsen. Gustav Ebenå Energimyndigheten

Energiöverenskommelsen. Gustav Ebenå Energimyndigheten Energiöverenskommelsen Gustav Ebenå Energimyndigheten Påminnelse om EKs uppdrag Energikommissionen ska lämna underlag till en bred politisk överenskommelse om den långsiktiga energipolitiken redovisa resultatet

Läs mer

EN RAPPORT FRÅN SVENSK ENERGI STYRMEDEL I ELSEKTORN

EN RAPPORT FRÅN SVENSK ENERGI STYRMEDEL I ELSEKTORN EN RAPPORT FRÅN SVENSK ENERGI STYRMEDEL I ELSEKTORN November 2015 Styrmedelsfloran i elsektorn är omfattande Styrmedelsfloran i elsektorn är omfattande. I nedanstående tabell finns en översikt över de

Läs mer

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Gustav Melin, SVEBIO DI-Värmedagen, Stockholm 2016-06-01 2015 var varmaste året hittills Är biomassa och

Läs mer

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

Tjugo påståenden och slutsatser om el- och energisystemets utveckling. NEPP-seminarium 21 november 2013

Tjugo påståenden och slutsatser om el- och energisystemets utveckling. NEPP-seminarium 21 november 2013 Tjugo påståenden och slutsatser om el- och energisystemets utveckling NEPP-seminarium 21 november 2013 Exempel på påståenden och slutsatser Den europeiska elmarknaden är vid ett vägskäl mer marknad eller

Läs mer

En rapport från Villaägarnas Riksförbund

En rapport från Villaägarnas Riksförbund VATTENFALLS VINST Q1 2009 En rapport från Villaägarnas Riksförbund 2009-04-29 Denna rapport är framtagen av Villaägarnas Riksförbund för att belysa de stora elbolagens vinster. Rapporten är framtagen med

Läs mer

Vad vill Moderaterna med EU

Vad vill Moderaterna med EU Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande

Läs mer

Klimatcertifikat för fordonsbränsle

Klimatcertifikat för fordonsbränsle Klimatcertifikat för fordonsbränsle en idéskiss Nils Andersson Nilsan Energikonsult AB www.nilsan.se I samarbete med Energigas Sverige Nilsan Energikonsult AB 17 maj, 2013 Sid 1(10) Innehållsförteckning

Läs mer

Svenskt Näringslivs syn på den svenska energipolitiken. Maria Sunér Fleming

Svenskt Näringslivs syn på den svenska energipolitiken. Maria Sunér Fleming Svenskt Näringslivs syn på den svenska energipolitiken Maria Sunér Fleming Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv företräder närmare 60 000 små, medelstora och stora företag 50 bransch- och arbetsgivarförbund

Läs mer

En rapport från Villaägarnas Riksförbund

En rapport från Villaägarnas Riksförbund FORTUMS VINST Q1 2009 En rapport från Villaägarnas Riksförbund 2009-04-29 Denna rapport är framtagen av Villaägarnas Riksförbund för att belysa de stora elbolagens vinster. Rapporten är framtagen med hjälp

Läs mer

Värme som en del i framtidens energisystem

Värme som en del i framtidens energisystem Värme som en del i framtidens energisystem Cecilia Hellner biträdande kanslichef, Dagens Industri Värmedagen Stockholm, 1 juni 2016 En ny världskarta Skifferrevolutionen EU:s 2030-mål Ökande energibehov

Läs mer

Ett robust och leveranssäkert elsystem vad säger forskningen?

Ett robust och leveranssäkert elsystem vad säger forskningen? Hur skapar vi ett robust elsystem för år 2050? Ett robust och leveranssäkert elsystem vad säger forskningen? Energikommissionen - Tekniska museet 7 december 2015 Lennart Söder Professor Elektriska Energisystem,

Läs mer

En skatt på möten mellan människor En konsekvensanalys

En skatt på möten mellan människor En konsekvensanalys Flygskatt: En skatt på möten mellan människor En konsekvensanalys Sammanfattning När ett flygplan startar eller landar skapar det jobb, stärker personliga relationer och ökar vår globala och lokala förståelse.

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa

Läs mer

Remissvar Havsbaserad vindkraft M2015/2349/Ee, ER 2015:12

Remissvar Havsbaserad vindkraft M2015/2349/Ee, ER 2015:12 Skellefteå 2015-06-16 1(6) Dokumentnummer 641955-v4 Handläggare Stefan Skarp Affärsområde Produktion Telefon 0910-77 25 00 Energienheten Kansliråd Fredrik von Malmborg Telefon 08-405 19 59 E-post fredrik.vonmalmborg@regeringskansliet.se

Läs mer

Seminarium om elsystemet

Seminarium om elsystemet 2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska

Läs mer

100% förnybar energi i det Svenska El-Energisystemet Svensk Vindkraftförening 30 års Jubileum och stämma, Kalmar-salen, Kalmar

100% förnybar energi i det Svenska El-Energisystemet Svensk Vindkraftförening 30 års Jubileum och stämma, Kalmar-salen, Kalmar 100% förnybar energi i det Svenska El-Energisystemet Svensk Vindkraftförening 30 års Jubileum och stämma, Kalmar-salen, Kalmar 13 maj 2016 Lennart Söder Professor Elektriska Energisystem, KTH Sveriges

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Sammanfattning Hela Sveriges utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter

Läs mer

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Öppna gränser och frihandel - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Hotet mot Schengensamarbetet Konsekvenser för transportsektorn Det europeiska

Läs mer

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel med el för uppvärmning och tillkännager detta för regeringen.

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel med el för uppvärmning och tillkännager detta för regeringen. Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:721 av Jan Lindholm (MP) El för uppvärmning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel

Läs mer

Energiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030

Energiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030 Energiledarkonferensen 2009 Så här ser elproduktionen ut 2030 Henrik Wingfors Svensk Energi Innehåll Faktorer som påverkar framtidens elproduktion Politiska styrmedel Kärnkraft Infasningen av all förnybar

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso,

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, inför Europeiska rådet den 22 maj 2013 Nya villkor på den internationella energimarknaden Finanskrisens

Läs mer

Industrin är grunden f

Industrin är grunden f Industrin är grunden f En livskraftig industri är en förutsättning för sysselsättningen, tillväxten och välståndet i landet. Exportintäkterna ger ett mycket stort bidrag till vår handelsbalans. All industriverksamhet

Läs mer

Låt inte kärnkraften än en gång lamslå en klok energipolitik

Låt inte kärnkraften än en gång lamslå en klok energipolitik NYHETER FRÅN SVENSK ENERGI JANUARI 2016. NUMMER 1 Låt inte kärnkraften än en gång lamslå en klok energipolitik Den senaste tidens debatt om kärnkraftens effektskatt understryker behovet av en bred energipolitisk

Läs mer

Framtidens elmarknad. Johan Svenningsson

Framtidens elmarknad. Johan Svenningsson Framtidens elmarknad Johan Svenningsson Unipers marknader Uniper verkar på energimarknaderna från Amerika till Asien. De viktigaste marknaderna är Tyskland, Storbritannien, Sverige, Frankrike, Beneluxländerna

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Vägen från Paris Miljö- och energidepartementet 2016-04-06 Dokumentbeteckning KOM (2016) 110 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Vägen efter

Läs mer

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402 Industrin och energin Peter Nygårds 20140402 1 Är industrins tid förbi? Tjänstesamhället är tyngdpunkten i samhällsekonomin och därmed för sysselsättning och välfärd. Industrin är på väg till låglöneländer.

Läs mer

EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)

EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581) 1 (5) Näringsdepartementet Enheten för energi, skog och basindustri 103 33 Stockholm EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)

Läs mer

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken. Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1641 av Penilla Gunther (KD) Inriktningen av energipolitiken Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs

Läs mer

INVESTERINGSGUIDE FÖR ETT HÅLLBART FÖRETAGANDE: Dags att uppdatera grundantaganden? ANNA BORGERYD

INVESTERINGSGUIDE FÖR ETT HÅLLBART FÖRETAGANDE: Dags att uppdatera grundantaganden? ANNA BORGERYD INVESTERINGSGUIDE FÖR ETT HÅLLBART FÖRETAGANDE: Dags att uppdatera grundantaganden? ANNA BORGERYD ANNA BORGERYD Styrelseordförande i familje företaget Polarbröd, ansvarig för koncernstrategin som bland

Läs mer

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:256 av Birger Lahti m.fl. (V) 100 procent förnybar energi 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs

Läs mer

Vindenergi till havs en möjlighet till ny energi, industri och export

Vindenergi till havs en möjlighet till ny energi, industri och export Vindenergi till havs en möjlighet till ny energi, industri och export Staffan Jacobsson, Chalmers tekniska högskola Stefan Ivarsson, SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut OECD Europas elproduktion 2013

Läs mer

Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge.

Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge. Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge. Fyra markägare från bygden har tillsammans med prästlönetillgångar i Växjö stift bildat UppVind ekonomisk förening som avser att uppföra nio vindkraftverk norr och

Läs mer

Teknik- och kostnadsutvecklingen av vindkraft - Vindkraften Viktig Energikälla -

Teknik- och kostnadsutvecklingen av vindkraft - Vindkraften Viktig Energikälla - Teknik- och kostnadsutvecklingen av vindkraft - Vindkraften Viktig Energikälla - Fredrik Dolff Noden för näringslivs- och affärsutveckling Västra Götalandsregionen, Miljösavdelningen 010-441 40 33 fredrik.dahlstrom.dolff@vgregion.se

Läs mer

3 Den offentliga sektorns storlek

3 Den offentliga sektorns storlek Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas

Läs mer

Ramöverenskommelse mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet de gröna, Centerpartiet och Kristdemokraterna

Ramöverenskommelse mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet de gröna, Centerpartiet och Kristdemokraterna Ramöverenskommelse mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet de gröna, Centerpartiet och Kristdemokraterna Grundpelare Den svenska energipolitiken ska bygga på samma tre grundpelare som energisamarbetet

Läs mer

Bilagor. 1. Beredningens uppdrag 2. Nulägesbeskrivning - omvärldsanalys 3. Övriga viktiga programdokument 4. Enkät

Bilagor. 1. Beredningens uppdrag 2. Nulägesbeskrivning - omvärldsanalys 3. Övriga viktiga programdokument 4. Enkät Bilagor 1. Beredningens uppdrag 2. Nulägesbeskrivning - omvärldsanalys 3. Övriga viktiga programdokument 4. Enkät 7 BILAGA 1 Tillfällig beredning Vision 2020:s uppdrag Beredningen ska utarbeta ett sammanhållet

Läs mer

Tidpunkt för godkännande av anläggning

Tidpunkt för godkännande av anläggning Tidpunkt för godkännande av anläggning Roger Östberg Seminarium 9 juni Gardemoen Uppdraget Utreda behovet av att införa en tidpunkt för när anläggningar måste vara driftsatta för att kunna godkännas för

Läs mer

Ger vindkraften någon nytta?

Ger vindkraften någon nytta? Ger vindkraften någon nytta? Fredrik Dolff och Henrik Aleryd Noden för Näringslivs- och affärsutveckling, Nätverket för vindbruk Nätverket för vindbruk Nätverket för vindbruk sprider kunskap och information

Läs mer

Verksamhetsplan 2016-2018

Verksamhetsplan 2016-2018 Verksamhetsplan 2016-2018 Budget 2016 Innehåll Kommunövergripande styrning erings- och uppföljningsprocessen ----------------------------------------------------------------- 3 Verksamhetsstyrning --------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

EN EFFEKTIV KLIMATPOLITIK

EN EFFEKTIV KLIMATPOLITIK EN EFFEKTIV KLIMATPOLITIK Klas Eklund Senior Economist, SEB IVA 10 juni 2009 Huvudpoänger Klimathotet bör tas på allvar trots skeptiker och alarmister Klimatpolitiken bör vara global och kostnadseffektiv

Läs mer

RP 178/2013 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 och 4 i lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen

RP 178/2013 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 och 4 i lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen RP 178/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 och 4 i lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

GASKLART. Hur kan vi få smartare energisystem i Sverige? INFRASTRUKTUR FÖR RENARE, EFFEKTIVARE & SMARTARE ENERGI

GASKLART. Hur kan vi få smartare energisystem i Sverige? INFRASTRUKTUR FÖR RENARE, EFFEKTIVARE & SMARTARE ENERGI GASKLART Hur kan vi få smartare energisystem i Sverige? INFRASTRUKTUR FÖR RENARE, EFFEKTIVARE & SMARTARE ENERGI Utmaningen Behovet av smartare energisystem Vi står inför en stor utmaning: att ställa om

Läs mer

Årsstämma Vattenfall AB 2012 Stockholm 25 april 2012

Årsstämma Vattenfall AB 2012 Stockholm 25 april 2012 Årsstämma Vattenfall AB 2012 Stockholm 25 april 2012 Tal styrelseordförande Lars G Nordström Observera: Det talade ordet gäller. Tack för ordet, herr ordförande. Låt mig inleda med en beskrivning av styrelsens

Läs mer

Energikommissionen och energiöverenskommelsen Hur klarar vi Sveriges elförsörjning?

Energikommissionen och energiöverenskommelsen Hur klarar vi Sveriges elförsörjning? och energiöverenskommelsen Hur klarar vi Sveriges elförsörjning? Bo Diczfalusy Kanslichef 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014

Läs mer

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Göran Wikner, Hanna Norström Widell, Jonas Frycklund Maj 2007 Trender för svenskt företagande Bilaga 1 till Globala affärer regler som hjälper och stjälper

Läs mer

Vindkraft i Almedalsveckan 2016

Vindkraft i Almedalsveckan 2016 Vindkraft i Almedalsveckan 2016 Sammanställning av Gotlandsnoden i Nätverket för vindbruk Måndag 4 juli 9:00-10:00 100% förnybart är det bara snack? Plats Mellangatan 9, Vattenfall Energihuset, hörnet

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Ta bort och skrota utsläppsrätter i EU ETS

Ta bort och skrota utsläppsrätter i EU ETS Överskottet visar också att det varit billigare att uppnå målet än beräknat. Överskottet beror främst på; a) att tilldelningen av utsläppsrätter redan från början var mycket frikostig, särskilt FORES POLICY

Läs mer

Energimyndighetens kommentarer till det andra utkastet till grundskolans kursplaner

Energimyndighetens kommentarer till det andra utkastet till grundskolans kursplaner YTTRANDE 1 (5) Datum 2009-11-02 40-2009-000311 Avdelningen för hållbar energianvändning Enheten för energi och samhälle Daniel Lundqvist 016-544 20 57 daniel.lundqvist@energimyndigheten.se Energimyndighetens

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Veidekke. TellHus. klimatsmart boende

Veidekke. TellHus. klimatsmart boende Veidekke TellHus klimatsmart boende Det ligger i luften Vi som står bakom Koldioxid syns inte, men den märks. De senaste 100 åren har koldioxidutsläppen ökat med 30 procent. Enligt FN:s klimatpanel måste

Läs mer

Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012. Solenergi och gröna jobb

Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012. Solenergi och gröna jobb Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012 Solenergi och gröna jobb Vänsterpartiet 2012 Sverige behöver genomgå en grön omställning. Vänsterpartiet föreslår därför ett jobbpaket för miljön och klimatet

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 1 Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117 Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Klimatet, en drivkraft att minska koldioxidutsläppen...

Läs mer

Drivkrafter för energieffektivisering i små- och medelstora industriföretag. Del av projektet MEGA

Drivkrafter för energieffektivisering i små- och medelstora industriföretag. Del av projektet MEGA Drivkrafter för energieffektivisering i små- och medelstora industriföretag Del av projektet MEGA Patrik Thollander, Linköpings Universitet Magnus Tyrberg, Energikontor, Sydost Januari, 2008 1 Inledning

Läs mer

Remissvar EU-kommissionens meddelande Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten (Ju2016/00084/L3)

Remissvar EU-kommissionens meddelande Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten (Ju2016/00084/L3) Film&TV-Producenterna YTTRANDE 2016-02-26 Remissvar EU-kommissionens meddelande Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten (Ju2016/00084/L3) Om Film&TV-Producenterna Film&TV-Producenterna

Läs mer

Vi bygger ut fjärrvärmen i Täby

Vi bygger ut fjärrvärmen i Täby E.ON Värme Vi bygger ut fjärrvärmen i Täby Fjärrvärme är den vanligaste uppvärmningsformen i Sverige och står för drygt hälften av all uppvärmning. Det är inte svårt att förstå. Fjärrvärme är bekvämt,

Läs mer

Behöver Sverige beredskapslager av oljeprodukter vid en kris?

Behöver Sverige beredskapslager av oljeprodukter vid en kris? Behöver Sverige beredskapslager av oljeprodukter vid en kris? Ny lag om beredskapslagring av oljeprodukter Urban Bergström Trygg energiförsörjning Energimyndigheten Frankrike står inför bränslebrist om

Läs mer

SKS Tendens Kärnkraftens stabiliserande egenskaper hur säkra fortsatt drift?

SKS Tendens Kärnkraftens stabiliserande egenskaper hur säkra fortsatt drift? SKS Tendens Kärnkraftens stabiliserande egenskaper hur säkra fortsatt drift? Johan Svenningsson Det är dags att komma ut 2 Unipers marknader Uniper verkar på energimarknaderna från Amerika till Asien.

Läs mer

1 HUR HAR EU ETS PÅVERKAT KRAFTINDUSTRINS 2 VINSTER?

1 HUR HAR EU ETS PÅVERKAT KRAFTINDUSTRINS 2 VINSTER? 1 HUR HAR EU ETS PÅVERKAT KRAFTINDUSTRINS 2 VINSTER? VILLAÄGARNA STOCKHOLM DEN 7 OKTOBER 2011 Sweco Energuide AB Energy Markets 1 Rapporttitel: Hur har EU ETS påverkat kraftindustrins vinster? Beställare:

Läs mer

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar Enheten för transportinfrastruktur och finansiering 103 33 Stockholm peter.kalliopuro@regeringskansliet.se 2016-03-30 Anna Wilson Föreningen Svenskt Flyg Intresse AB 0709263177 Anna.wilson@svensktflyg.se

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Klimatsmarta och kostnadseffektiva transporter för elvägar. siemens.se/elvagar

Klimatsmarta och kostnadseffektiva transporter för elvägar. siemens.se/elvagar Klimatsmarta och kostnadseffektiva transporter för elvägar siemens.se/elvagar Utmaningen klimatutsläppen måste minska snabbt I denna broschyr beskrivs kortfattat förutsättningarna och möjligheterna för

Läs mer

Kommittédirektiv Dir. 2016:34 Sammanfattning

Kommittédirektiv Dir. 2016:34 Sammanfattning Kommittédirektiv Utredning om ekonomiska styrmedel för eloch värmeproduktion inom EU ETS och ekonomiska styrmedel för avfallsförbränning Dir. 2016:34 Beslut vid regeringssammanträde den 2 juni 2016. Sammanfattning

Läs mer

Det nordiska energisystemet i en klimatmässigt hållbar framtid. Dr. Kristina Holmgren Gasdagarna, 25 maj 2016

Det nordiska energisystemet i en klimatmässigt hållbar framtid. Dr. Kristina Holmgren Gasdagarna, 25 maj 2016 Det nordiska energisystemet i en klimatmässigt hållbar framtid Dr. Kristina Holmgren Gasdagarna, 25 maj 2016 Innehåll Möjlig utveckling av det nordiska energisystemet för att nå regionens klimatmål Hur

Läs mer

GASKLART. Hur kan vi få smartare energisystem i Sverige? INFRASTRUKTUR FÖR RENARE, EFFEKTIVARE & SMARTARE ENERGI

GASKLART. Hur kan vi få smartare energisystem i Sverige? INFRASTRUKTUR FÖR RENARE, EFFEKTIVARE & SMARTARE ENERGI GASKLART Hur kan vi få smartare energisystem i Sverige? INFRASTRUKTUR FÖR RENARE, EFFEKTIVARE & SMARTARE ENERGI Utmaningen Behovet av smartare energisystem Vi står inför en stor utmaning: att ställa om

Läs mer

Sveriges framtida elsystem utmaningar och möjligheter

Sveriges framtida elsystem utmaningar och möjligheter Sveriges framtida elsystem utmaningar och möjligheter Cecilia Hellner Kommittésekreterare Energiting Sydost Karlshamn, 10 november 2016 Lite repetition: Vad ska göra? Uppdraget enligt direktivet: Ta fram

Läs mer

Global klimatnytta genom svensk konkurrenskraft

Global klimatnytta genom svensk konkurrenskraft Global klimatnytta genom svensk konkurrenskraft 1 Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv Utgångspunkter Inspel till en modern och ansvarsfull klimatpolitik Klimatfrågan - en av vår tids stora utmaningar

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

JÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET

JÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET JÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Branschens anpassning mot EU:s och Sveriges

Branschens anpassning mot EU:s och Sveriges Branschens anpassning mot EU:s och Sveriges 1 klimatmål Status i gruvbranschen, EUs och Sveriges klimatmål; - befintliga och kommande regelverk Anders Lundkvist SveMin Elektrifierad gruvproduktion och

Läs mer

Tal av vd Lars-Erik Aaro på LKAB:s årsstämma den 27 april 2011 på Luleå tekniska universitet

Tal av vd Lars-Erik Aaro på LKAB:s årsstämma den 27 april 2011 på Luleå tekniska universitet Tal av vd Lars-Erik Aaro på LKAB:s årsstämma den 27 april 2011 på Luleå tekniska universitet 2010 fyllde LKAB 120 år. Det är i sig fantastiskt. Nästan svårt att förstå... 120 år. Man måste stanna upp lite

Läs mer

Basindustrin finns i hela landet

Basindustrin finns i hela landet Basindustrin finns i hela landet Viktig på orter med svag arbetsmarknad Efterfrågan på produkterna ökar varje år 375 000 direkt och indirekt sysselsatta 27 procent av varuexporten 1/3 del av industrins

Läs mer

Svensk försvarsindustri har lyckats väl med uppmaningen att omorientera sig mot export och nya marknader. Framgångskonceptet består i

Svensk försvarsindustri har lyckats väl med uppmaningen att omorientera sig mot export och nya marknader. Framgångskonceptet består i Om SOFF: Säkerhets och försvarsföretagen är en branschorganisation för företag inom säkerhets och försvarsområdet med verksamhet i Sverige. Organisationens syfte är att ur ett branschperspektiv arbeta

Läs mer

Eldistribution Nätrapport. Översikt av leveranssäkerheten i Vattenfall Eldistributions lokalnät

Eldistribution Nätrapport. Översikt av leveranssäkerheten i Vattenfall Eldistributions lokalnät Eldistribution Nätrapport Översikt av leveranssäkerheten i Vattenfall Eldistributions lokalnät Översyn av leveranssäkerheten i Vattenfall Eldistributions lokalnät Sammanfattning 93% av Vattenfall Eldistributions

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM141. Anpassning av direktiv om tryckbärande anordningar till nya lagstiftningsramverk. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM141. Anpassning av direktiv om tryckbärande anordningar till nya lagstiftningsramverk. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Anpassning av direktiv om tryckbärande anordningar till nya lagstiftningsramverk Arbetsmarknadsdepartementet 2013-08-14 Dokumentbeteckning KOM (2013) 471 Förslag till

Läs mer

KRAFTLÄGET I NORDEN OCH SVERIGE

KRAFTLÄGET I NORDEN OCH SVERIGE Nr 5-1, uppdaterad: 1 februari 5 Svensk Energi ger ut Kraftläget i Ett förtydligande av begreppet är att Island inte är med i denna sammanställning. De nordiska uppgifterna har källan Nord Pool och de

Läs mer

Elcertifikat, elpris och handel med utsläppsrätter. Mia Bodin Bodecker Partners

Elcertifikat, elpris och handel med utsläppsrätter. Mia Bodin Bodecker Partners Elcertifikat, elpris och handel med utsläppsrätter Mia Bodin 2017-06-13 VI ÄR BODECKER PARTNERS Oberoende rådgivning...och förvaltning av Elcertifikat, EUA och nordiska elprisrisker Den nordiska Elmarknaden

Läs mer