en sammanfattning? 1 (71)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "en sammanfattning? 1 (71)"

Transkript

1 VårEkonomi, - en sammanfattning? 1 (71)

2 Ekonomiskmodell Detta avsnitt 1 (kap 2,3,4,5,7) kommer att behandla marknader och priser, vi skall studera enskilda konsumenter, producenter och dess interaktion på den enskilda marknaden, tillika sk micro-ekonomi Huvuddelar blir : - En ekonomisk modell för beslutsfattande - Prismekanismen - Konkurrens och monopol. Utrikeshandel, valutor samt BNP och tillväxt - Arbetslöshet och inflation En ekonomisk modell för beslutsfattande Fokus: - Grundproblem: att välja hur knappa resurser ska användas - Rationella val för konsumenter och producenter - Kostnaden för ett val, alternativkostnaden - Varför marginalanalys? Utbyte och behov Att människor byter varor med varandra och har ett behov är det centrala, huvudfrågan för ekonomerna är hur man löser detta på marknaden Produktionsfaktorer som används till produktion av varor och tjänster är arbete, kapital, naturresurser De som arbetar får lön, för denna köper arbetstagaren varor och tjänster efter behov, ex betalar hyran, köper mat etc Kapitalägaren satsar kapital och får betalt i form utav del i vinst och ränta. På samma sätt används dessa pengar för att tillfredställa behov Ekonomi är att välja Alla resurser är knappa, dvs att det inte finns oändlig tillgång på arbete, kapital och naturtillgångar (på kort sikt). Detta medför krav på god hushållning med resurserna M.a.o. måste ekonomin/samhället välja vad som skall tillverkas, om konsumtion ska ske idag el imorgon och hur naturresurser ska förbrukas 2 (71)

3 Produktionsmöjlighetskurva fig 2.2 s 40 Anger vad en ekonomi med tillgängliga resurser (kapital, arbetare, naturresurser) kan tillverka maximalt utav 2 olika nyttigheter samtidigt, ex smör och kanoner Negativ lutning, visar på resursernas knapphet. Ex oftast brist på kapital (maskiner och fabriksbyggnader) på kort sikt Om vi använder våra resurser fullt ut och vill öka prod utav kanoner, måste vi minska prod av smör. Vi kan alltså inte få ut mer av båda samtidigt, kallas även för vår alternativkostnad Effektivitet i produktionen På linjen innebär det effektivitet i produktionen, dvs att vi inte kan öka produktionen av en vara utan att minska produktionen av den andra Innanför linjen = ineffektiv produktion, vi kan öka total produktion från A till ex B el C utan att minska produktion av den andra varan Alternativkostnad Från A till B blir mer smör, men samma mängd kanoner. Vi avstår dock från ökad produktion av kanoner från A till C, detta är vår alternativkostnad Vidare ex med pengar på bank eller i kakburken 3 (71)

4 Avtagande avkastning fig 2.1 s 38 Kurvans lutning ökar gradvis. Att lutningen ökar innebär att om vi ska öka kanonproduktionen måste vi gradvis ge upp mer och mer av smörproduktionen om vi tillverkar effektivt längs linjen, mao ökar vår alternativkostnad Att alternativkostnaderna ökar beror på avtagande avkastning Kapital (maskiner och fabriksbyggnad) är givet på kort sikt, vi kan bara öka produktionen genom att öka på resursen arbete. Det innebär att ju mer arbetare vi kastar in, desto mindre av det givna kapitalet (maskiner) får varje anställd till sitt förfogande. Så för varje nyanställning kommer tillskottet till produktionen per anställd att minska. Total produktion ökar som sagt, men ökningen blir mindre och mindre över tiden Relativa/absoluta fördelar Igen, ekonomi handlar om val mellan vad som ska produceras och hur det skall produceras Högsta möjliga produktion kräver att prod fördelas mellan producenterna så att den totala alternativkostnaden minimeras. Längs med linjen är vår alternativkostnad minimal, m.a.o. har vi en effektiv och maximal produktion i ekonomin Men hur skall vi uppnå denna effektivitet?! Vem skall tillverka vad?! Den som har relativ fördel skall producera, inte den med absolut. Det viktiga är att den med lägst alternativkostnad tillverkar det den är relativt bäst på 4 (71)

5 Foppa s 42 Slutsats : Så länge de relativa fördelarna skiljer sig åt, dvs att alternativkostnaden är olik, lönar det sig för producenterna att specialisera sig på det de är relativt bäst på och dela överskottet Rationella val Hittills effektiv produktion, nu även effektiv konsumtion Bara kanontillverkning är effektivt, men hur hitta en kombination mellan vad om skall produceras och vad människor vill konsumera? Effektivitet i konsumtionen innebär att väga nyttan utan kanoner mot smör En effektiv punkt på kurvan blir då en kombination utav hur mkt smör och kanoner som efterfrågas. Detta är tillika den totala samhällsmässiga effektiviteten Beslutsregel för att finna denna punkt Varje resursinsats och byte ska organiseras så att den uppoffring som görs, minst svarar mot den behovstillfredsställelse man får utav åtgärden, en uppoffring som är större än nyttan man får ska avstås Samhällsekonomisk effektivitet Vi eftersträvar just nu samhällsekonomisk effektivitet. Men hur uppnår vi denna? På en fri och öppen marknad kommer det ske genom att alla individer och företag genomför de aktiviteter som ger dem mer tillfredsställelse än vad det kostar = osynliga handen The economic man En modell utav en rationellt nyttomaximerande individ som väger nyttan av varje handling mot dess kostnad (alternativ-) kostnad 5 (71)

6 Denna modell skall inte ses som psykologiskt korrekt människa, bara en relativt tillfredsställande beskrivning av hur människor fungerar Marginalkostnader och marginalintäkter Människor antas göra rationella val genom att väga behovstillfredsställelse mot insats i syfte att maximera sin totala tillfredsställelse Företag antas på samma sätt väga intäkter mot kostnader i syfte att maximera sin vinst Så hur göra denna avvägning? Kalkylen för beslut görs på marginalen, dvs den nytta man får utav det man kommer att göra. Ex om jag ska köpa/äta ett äpple till el jobba över 1h extra Marginalnytta- den nytta en konsument upplever av att konsumera ytterliggare en enhet. Minskar med ökad konsumtion Marginalintäkt- den intäkt ett företag får av att sälja ytterliggare en enhet måste minska om man vill kunna sälja mera Marginalavkastning- den avkastning som ytterliggare en resursenhet ger Marginalprodukt- det tillskott till produktionen som en nyanställd ger Marginalkostnad- kostnaden för den sist producerade enheten antas stiga med ökad produktion pga avtagande marginalproduktivitet s 39 Beslutsregel för ekonomiskt rationella val Som sagts, marginalkostnaderna stiger och marginalintäkterna samt marginalnyttan minskar fig 2.3 s 49 Så länge marginalintäkten överstiger marginalkostnaden, lönar sig ytterliggare insatser, det samma gäller för konsumtion (marginalnytta och marginalkost) 6 (71)

7 Alla utbyten i ekonomin skall fortsätta till dess att marginalkostnaden=marginalintäkten och marginalkostnaden=marginalnyttan, isf kommer den totala nyttan och vinsten i samhället att vara maximal Samhällsekonomisk kalkyl Modeller för enskilda företag och personer tar inte i beräkning kostnader för ex fusk, regleringar och miljöförstöring I samhällsekonomiska kalkyler söker man beräkna samhällets totala intäkter och kostnader för olika insatser, ex likt ovan för regleringar och miljöförstöring Kostnader och effekter utav produktion som inte belastar den enskilde producenten benämns negativa externa effekter (miljö) Positiva externa effekter är motsatsen, ex biodlare vars bi pollinerar omkringliggande fruktodlingar Sammanfattning: De produktionsfaktorer som finns är arbete, kapital och naturresurser Människans behov är oändliga, dock är resurserna ändliga, leder till att ekonomi mycket handlar om att hushålla för att man så väl som möjligt skall kunna tillfredställa behoven Avkastningen på insatta resurser antas vara avtagande Allt har en kostnad, den sk alternativkostnaden Effektivitet i produktionen innebär att vi inte kan öka produktionen av en vara utan att minska produktionen av en annan vara Beslutsregel som bör styra allt utbyte är att marginalkostnaden = marginalnyttan 7 (71)

8 Prismekanism FL 2 kap 3 Prismekanismen Vi ska nu studera interaktionen mellan företagen och dess kunder i det ekonomiska kretsloppet Fokus för kapitel 3 : - Marknadens utbud och efterfrågan - Regleringar och ingrepp Det ekonomiska kretsloppet (fig 3.1 s 58) Visar en förenklad bild av samhällsekonomin bestående av företag och hushåll Inom ramen för detta kretslopp uppkommer tre grundfrågor : -Vad skall produceras? -Hur skall det produceras? -Hur skall produktionsresultatet fördelas? Svar: Beroende på 2 olika grundsystem, marknadsekonomi eller planekonomi 8 (71)

9 Marknadsekonomi I marknadsekonomin avgörs produktionsresultatets fördelning utav hur de olika produktionsfaktorerna värderas på den s.k. faktormarknaden Dvs vad företagen är villiga att betala för arbetskraften, naturtillgångarna och kapitalet som hushållen förfogar över, samt vad hushållen begär för att bjuda ut dessa produktionsresurser Produktionens inriktning och metoder beror på en kombination utav vad hushållen efterfrågar samt på vilken produktionsteknik som finns tillgänglig Företagen söker sig till den kombination av produktion och produktionsmetod som ger högst vinster Planekonomi I en Planekonomi avgörs såväl produktionsteknik, produktionens inriktning och Fördelningen utav resultatet av centrala politiska beslut. Ex : Sovjet, Kuba Blandekonomi En kombination utav ovan nämnda system, ex är Sverige, Norge etc. Utbud och efterfrågan (marknadsekonomi) Grundmodellen för varor och tjänster -Används för att analysera hur resurserna fördelas i en marknadsekonomi -Visar hur utbud och efterfrågan samspelar på marknaden och skapar priser -Grov förenkling av verkligheten för att skapa förståelse för marknadens olika mekanismer -Besvarar vad som händer om priset ändras el omvänt vad som orsakade förändringen och vad som händer om ny teknik införs el om konsumenterna köpkraft ökar etc Ex marknadsmodellen skjortor fig 3.2 s 61 9 (71)

10 Efterfrågekurva (konsumenten) Styrs av en rad olika faktorer, b la individens inkomst, behov, alternativa klädesplagg, mode, smak och priset på skjortor Antagande : enbart pris förändras på kort sikt, övriga faktorer är konstanta Priset avgör storleken på efterfrågan Minskad efterfrågan (negativt samband) vid höjt pris pga avtagande marginalnytta Varje punkt på kurvan visar vilken kvantitet konsumenterna efterfrågar vid givna priser Efterfrågekurvans Priselasticitet (priskänslighet) Flack kurva innebär hög efterfrågeelasticitet, dvs liten prishöjning leder till stor minskning utav efterfrågan. Brant lutning innebär liten elasticitet Utbudskurva Styrs av b la tillverkningskostnader, företagsmål, regleringar Som innan ändras enbart priserna på kort sikt, ej teknik För att öka produktionen utav skjortor måste företaget anställa mer personal som måste dela på samma maskinpark, deras bidrag per anställd minskar = avtagande avkastning = marginalkostnaden stiger = företaget kräver höjt pris för att ha råd att tillverka mer = positivt samband Utbudskurvans Priselasticitet (priskänslighet) Flack kurva innebär hög utbudselasticitet, dvs liten prishöjning leder till stor ökning utav utbudet. Brant lutning innebär liten elasticitet. 10 (71)

11 Jämvikt i modellen Jämviktspris och kvantitet fig 3.4 s 61 Det pris och den kvantitet där marknaden är i jämvikt. Kommer alltid att råda på lång sikt på en fri och öppen marknad Jämviktskvantiteten och dess pris är optimal Dels för att här kan alla köpare som är villiga att handla till detta pris hitta en säljare och alla säljare som är villiga att sälja till detta pris hittar en köpare Marginalkostnad = marginalnyttan för konsumenten Marginalkostnad = marginalintäkten för producenten Utbudsöverskott fig 3.5 s (71)

12 Priset högre än jämvikt = producenterna bjuder ut mer än vad som efterfrågas Efterfrågeöverskott fig 3.6 s 65 Priset lägre än jämvikt = konsumenterna efterfrågar fler skjortor än vad som finns på marknaden Prissignalernas betydelse Innan: Teknik, inkomster, smak etc var konstanta, enbart priset ändrades och rörelser längs med kurvorna Nu: Ovan faktorer kan ändras, ex ökade inkomster och bättre produktionsteknik = skift i kurvorna istället för rörelse längs med 12 (71)

13 Ny teknik fig 3.7 s 66 Ex nya bättre symaskiner som sänker produktionskostnaderna och klarar snabbare tillverkning =kurvan skiftar nedåt utåt = pris ned och kvantitet upp till ny jämvikt. Detta pga priset inte behöver vara lika högt för att täcka produktions -kostnaderna då marginalkostnaden sjunker för producenterna Ökade inkomster för konsumenterna fig 3.8 s 67 Vid ett givet pris får konsumenten råd att köpa fler skjortor = ökad efterfrågan = kurvan skiftar uppåt utåt = pris och kvantitet upp till ny jämvikt Slutsats: Priset signalerar för båda parter hur de i egenintresse kan agera idfa de hade all information och som mål att maximerna samhällets nytta = effektivt 13 (71)

14 Regleringar och ingrepp Regleringar (prisregleringar) införs då den politiska makten inte accepterar den fria marknadens användning utav resurserna eller fördelningen av dess resultat Ex att jämviktspriset på en vara/tjänst anses för högt för gemene man alt vissa grupper Ex reglering av bostadsmarknaden fig 3.9 s 71 maxpris = pris under jämvikt vid fri hyressättning = bostadsbrist Skapar möjlighet för en svart marknad och kräver därmed ransoneringsapparat, ex bostadskö Ex jordbruksregleringar fig 3.10 s 74 Minipris = pris över jämvikt vid fri marknad = utbudsöverskott Leder till s.k. dumpning utav överskottet, ex i Afrika = slår ut den inhemska produktionen 14 (71)

15 Alternativ till regleringar Reglering utav prismekanismen kan vara skadligt och svårt att överblicka (prissignalerna funkar inte), det finns bättre sätt att söka styra resursanvändning samt resursfördelning där man kan överblicka dess effekter Ex kan man använda sig utav kontantbidrag (barnbidrag o bostadsbidrag) för att stärka vissa gruppers köpkraft Sammanfattning: I en ren marknadsekonomi avgörs produktionens inriktning samt resultatets fördelning av hur utbud och efterfrågan på produktionsfaktorerna samspelar på marknaden, leder till jämvikt I den enkla modellen antas priset vara avgörande för efterfrågan och utbud, andra faktorer är fasta Efterfrågeöverskott höjer priset, utbudsöverskott sänker priset I en marknadsekonomi är prisförändringar de signaler som sprider information om förändrade förutsättningar och som leder till att marknader kommer i jämvikt Regleringar sätter marknadsmekanismen ur spel och ger samhällsmässiga kostnader Reglering som innebär pristak leder till efterfrågeöverskott, reglering som sätter minimipris ger utbudsöverskott 15 (71)

16 Konkurrens och monopol FL 3 kap 4,7,9,10,17 Förra kapitlet visade hur efterfrågan och utbud samspelar på marknaden. Under vissa förutsättningar sades att de kommer mötas i jämvikt. Hur ser då dessa förutsättningar ut för företagen under olika marknadsformer? Vi skall nu lära oss härleda företagens utbudskurvor Konkurrens och monopol Fokus: -Olika kostnadsbegrepp -Produktion vid perfekt konkurrens -Produktion vid monopol Från kap 2, beslutsregel att marginalintäkt = marginalkostnad Så länge intäkten för en såld vara är högre än dess kostnad lönar sig ytterliggare prod Vad avgör då marginalkostnaden? Fasta kostnader kostnader som inte varierar med produktionsvolymen Ex : initiala grundinvesteringar för fabriker och maskiner Positiva även vid nollproduktion Rörliga kostnader kostnader som varierar med produktionsvolymen Ex : löner, halvfabrikat, energi Fast vs rörligt kan variera över tiden, ex nya fabriker och maskiner. På lång sikt är i stort sett allt rörligt Total kostnad = totala fasta kostnader + totala rörliga kostnader Marginalkostnad = förändring av tot kostnad / förändring kvantitet = förändring av rörlig kostnad / förändring kvantitet Styckkostnad = total kostnad / kvantitet Rörlig styckkostnad = tot rörlig kostnad / kvantitet 16 (71)

17 Styckkostnader och marginalkostnader Fig 4.1s 81 Exemplet med skjortfabriken : Kostnaderna för fabrik och maskiner är givna (fasta) på kort sikt, löner till anställda är dock rörliga eftersom antalet anställda kan variera, samt att deras övertid kan variera De fasta kostnaderna är positiva även vid nollproduktion, vilket innebär att de första skjortorna kommer ha en hög styckkostnad. När kvantiteten ökar minskar dock styckkostnaderna då de fasta kostnaderna sprids ut på fler antal enheter Likaså kommer marginalkostnaden och de rörliga kostnaderna initialt att minska då fler sömmerskor anställs och de kan specialisera sig samt att man kan utnyttja maskinparken bättre = fullt ut (bidraget till produktionen per anställd är högre än dess kostnad hittills) Hit enbart sänkning i alla ovan kostnader!! Dock kommer man efter en viss produktionsökning att slå i sitt kapacitetstak = maskinernas och fabrikens kapacitet utnyttjas fullt ut. Kom ihåg : på kort sikt är kapitalet fast, endast mer insatser av arbete (nyanställningar, övertid etc) kan öka produktionen Men nu kan inte varje nyanställd få en egen maskin att arbeta vid = varje nyanställd sömmerska kommer ge mindre och mindre ytterliggare tillskott till produktionen Detta ger bara ökade rörliga kostnader utan att produktionen ökas i motsvarande grad Marginalkostnaden = förändring av rörlig kostnad / förändring kvantitet = stiger (avtagande avkastning) När marginalkostnaderna stiger kommer detta efter hand att påverka styckkostnaden Styckkostnaden består utav fasta och rörliga kostnader, enbart de rörliga styckkostnaderna stiger vid produktionsökning. Styckkostnaden stiger pga avtagande avkastning och stigande marginalkostnad. När marginalkostnaden överstiger styckkostnaden, kommer styckkostnaden att öka Detta eftersom den sist producerade enheten kostar mer än det tidigare genomsnittet = styckkostnaderna (genomsnittet) måste öka 17 (71)

18 Utbudskurvan fig 4.2 s 83 Marginalkostnadskurvan visar vad det kostar att producera ytterliggare en vara, visar m.a.o vilken intäkt företaget måste få för att täcka sin produktionskostnad per extra nyproducerad vara Så, marginalkostnadskurvan = företagets utbudskurva Gäller dock bara den del av marginalkostnadskurvan som ligger ovan den rörliga styckkostnadskurvan. Företaget kräver ett positivt täckningsbidrag, dvs att intäkterna iaf måste täcka de rörliga kostnaderna. Helst vill man givetvis ha pris = styckkostnad På kort sikt är det dock rationellt att man täcker de rörliga kostnaderna inkl en del av de fasta (se P1 1k ), även om man Inte täcker hela de fasta.pris under rörliga styck kostnader innebär dock nedläggning Fig 4.3 visar marknadens aggregerade utbudskurva 18 (71)

19 Olika marknadsformer Beslutsregeln marginalintäkt = marginalkostnad är generell, men ger olika resultat beroende på graden av marknadens konkurrens 2 ytterligheter Pristagare = marknaden består av många företag, stor konkurrens = ingen möjlighet för företag att sätta egna priser Prissättare = vid monopol, enbart en producent Enskilt företag i konkurrens (pristagare) fig 4.4 s 86 Företagen uppfattar inte marknadens efterfrågekurva som fallande, utan som horisontell. Priset är givet oavsett volym och man kan sälja så mycket man vill till detta pris, alltså har man ingen anledning att sänka priset Beslutsregeln blir alltså är marginalintäkt = marginalkostnad = pris Under fri konkurrens kommer alla företag att tillverka precis enligt ovan Orsaken är att för höga vinster lockar in nya företag på marknaden För samhället är detta intressant, produktionen bedrivs ju där styckkostnaden är som lägst, vilket i sin tur innebär att produktionen är så kostnadseffektiv som möjligt 19 (71)

20 Företag vid monopol (prissättare) fig 4.7 s 92 Extremfall med ett stort företag som har produktion för hela marknadens utbud, vilket får viktiga konsekvenser. Möter en negativt lutande efterfrågekurva (hela marknadens efterfråga) = kan påverka marknadspriset genom sitt val utav produktionsvolym. Att kurvan lutar negativ betyder att marginalintäkten inte är samma som priset. Marginalintäktskurvan måste luta brantare än efterfrågekurvan pga konsumenternas avtagande marginalnytta = måste sänka priset för att kunna sälja en vara till Som vanligt marginalintäkt skall vara = marginalkostnad Företaget väljer en kvantitet där styckkostnaden inte är minimal och gör en s.k. monopolvinst på konsumentens bekostnad Monopolisten tar ut högre priser, konkurrensutsatta företag kan i längden inte ta ut högre pris än styckkostnaden Monopolisten håller nere den tillverkade kvantiteten lägre än vid en konkurrensutsatt marknad Monopolisten gör en vinst på konsumentens bekostnad Oligopol Perfekt konkurrens och monopol är extremer, oligopol är mer verkligheten Innebär att det finns några få stora aktörer på marknaden, ex bensinbolag Kan leda till kartellbildning, vilket i realiteten innebär att producenterna samarbetar och samordnar sina priser och övriga produktionsbeslut. Effekterna blir som vid en monopolmarknad med högre priser och förlust för konsumenten 20 (71)

21 Sammanfattning: Konkurrens innebär att företagen är pristagare och är samhällsekonomiskt effektivt Monopol innebär att företaget själv sätter priserna och dominerar marknaden Ren konkurrens = företaget möter horisontell efterfrågekurva och följer beslutsregeln pris = marginalkostnad = marginalintäkt Monopolisten möter fallande efterfrågekurva och följer beslutsregeln marginalkostnad = marginalintäkt Oligopol är en mellanform mellan ytterligheterna ren konkurrens och monopol 21 (71)

22 Utrikeshandel FL 4 (forts FL3) Utrikeshandel, valutor, BNP och tillväxt Fokus: - Varför frihandel? - Hur bestäms växelkurser? - Vad innebär devalvering? - Vad är BNP, försörjningsbalans och bytesbalans? - Hur skapas tillväxt? - Hur kan tillväxten fördelas? Varför handlar länder med varandra? Egentligen felställd fråga, länder handlar i mycket liten omfattning med varandra, istället är det företag och människor i olika länder som handlar Dock kvarstår som innan med enskild marknad med producenter/konsumenter, dvs att man handlar med varandra för att kunna specialisera sig på det man är relativt bäst på Resurser och talanger är inte jämnt fördelade över jorden. - Okvalificerad billig arbetskraft - kvalificerad dyrare arbetskraft - naturresurserna inte jämnt fördelade över jorden Precis som innan gäller att fritt utbyte främjar välståndet Protektionism kontra frihandel Protektionism = En politik som genom handelshinder (tullar) söker skydda inhemsk produktion. En tull innebär en särskild skatt som läggs på importerade varor och gör dem dyrare relativt inhemskt producerade varor. Bättrar på handelsbalansen, dvs nettot av exporten - importen Problem med protektionistiska tilltag är tvåfalt. Dels tenderar det bli ömsesidigt, dvs att tullutsatt nation svarar med samma mynt. Innebär i längden att man förlorar möjligheten till att utnyttja relativa fördelar Dels underlättar det för inhemska företag att agera monopolistiskt, vilket medför välfärdsförlust för konsumenten Frihandel = handel som inte inskränks utav tullar och andra importhindrande åtgärder 22 (71)

23 Effekten av frihandel fig P1 och K1 är inhemsk jämvikt utan import Med import skiftar utbudet (billigare utländska skjortor), ny jämvikt med lägre pris och högre total kvantitet blir P2 K2 inhemsk produktion minskar K1-K3 till fördel för utländska producenters utbud Total import blir K2 K3 Effekten av tull fig 7.2 s 151 Med import utan tull är jämvikt K2 P2, efter tull stiger priset till P3. Vid detta pris minskar konsumenternas totala efterfrågan från K2 till K4 Importen minskar med kvantiteten till K4-K5 Det höjda priset medför att inhemska producenter ökar sin produktion från K3 till K5 Resultatet blir att konsumenterna får betala för tullen i form av högre pris, tillskotten tillfaller staten och de inhemska producenterna genom ökad vinst 23 (71)

24 Växelkurser och valutor Växelkursen är priset på en valuta uttryckt i annan valuta, ex 9.20 kr per euro Utländska säljare/exportörer i ex USA vill oftast få betalt i USD, på samma sätt vill svenska säljare/exportörer få betalt i SEK. Detta medför stora valutatransaktioner över världen och då växelkursen är inte konstant utan flyter, kan det innebära att kursen även påverkar priset på vår export och import samt dess konkurrenskraft När kronan stiger i värde (apprecierars) blir det dyrare för andra länder att importera våra varor, men samtidigt blir det billigare för oss att importera När kronan sjunker (deprecieras) blir våra exportvaror billigare, men importvarorna blir dyrare Fast eller rörlig växelkurs? Rörlig växelkurs = system där kursen rör sig fritt på valutamarknaden, prissätts av de fria marknadsmekanismerna För små ekonomier kan förändringar i kursen medföra problem i form utav b la osäkerhet i framtida intäkter och kostnader för import och exportföretag Fast växelkurskurs = system där den egna valutakursen låses fast gentemot en viss annan valuta el grupp av valutor. Ex har Usd rent historiskt varit en favorit. Detta hoppas man skall kunna ge stabilitet och minska svängningar i kursen Valutaunion Devalveringar? Devalvering innebär att man skriver ned en valutas värde i en situation med fast växelkurs. Tillstånd för detta gavs utav IMF, Internationella valutafonden Genom att devalvera sin valuta blir ett lands exportvaror billigare i utlandet, detta medför att företagen kan öka sin export. Dock måste inhemska konsumenter och företag betala mer för import Kan lede till inflation i landet pga de nu dyrare importvarorna = mindre köpkraft = kompensationskrav i form av högre löner etc. Sammanfattning : - Olika länder handlar med varandra för att kunna utnyttja varandras olika produktionsförutsättningar och på sätt öka den sammanlagda välfärden - Företag i olika länder bör specialisera sig på det de är relativt bäst på - Protektionism sänker den totala produktionen och höjer priset för landets invånare - På kort sikt avgörs växelkursen utav utbud och efterfrågan - Rörlig växelkurs kan leda till instabilitet och osäkerhet, kan avvärjas genom att man går med i en valutaunion likt EMU eller inför fast växelkurs - Devalvering leder till sänkt valutakurs och förbättrade exportvillkor, dock högre importpris - Kan även leda till inflationshot pga kompensationskrav 24 (71)

25 Nationalräkenskaperna Innan har vi gått igenom prismekanismen och samspelet mellan producenter och konsumenter vid olika marknadssystem samt dess olika fördelar/nackdelar (microteori) Nu skall vi studera den typ av blandekonomi vi har i Sverige idag och skall studera den samlade ekonomins aktivitet, sysselsättning, total produktion och den allmänna prisnivån, sk makroteori Bruttonationalprodukten (BNP) Värdet av alla färdiga varor och tjänster som produceras i ett land under ett år BNP mätt från tillverkningssidan summerar de olika förädlingsvärdena i hela ekonomin. Man beräknar förädlingsvärdet i varje företag, dvs försäljningsintäkter kostnader för halvfabrikat och råvaror. Definitionsmässigt motsvarar detta värde vad företagen betalar ut i form utav ersättning till de som arbetar i företagen (löner), äger företaget (vinster) och lånar ut kapital till företagen (räntor) Det i sin tur innebär att summan av alla förädlingsvärden i en ekonomi måste vara lika med summan av alla inkomster, BNI Försörjningsbalansen BNP definierat från användarsidan summerar de olika sätt ett land kan använda sina producerade varor på. Man ställer då upp BNP på dess olika användningssätt i en s.k. Försörjningsbalans som visar tillgången på varor och tjänster samt hur de används BNP kan användas till tre olika ändamål, konsumtion, investeringar och utrikeshandel konsumtion = slutlig förbrukning utav tjänster och varor för att tillfredsställa mänskliga behov, ex mat, kläder (privat konsumtion) samt de tjänster som produceras inom den offentliga sektorn (offentlig konsumtion) Investeringar = sådant vi sätter av för framtida konsumtion. Dels varor som köps idag men används morgon, dels satsningar idag på ex nya maskiner, byggnader etc för att kunna öka produktionen i framtiden. Obs! innehåller inte investeringar i ex skolgång och forskning Utrikeshandel = En del av det vi tillverkar kommer gå på export, men vi kommer även att importera varor Sånu definierar vi BNP för dess olika användningsområden som BNP = konsumtion + investeringar + (export - import) Omskrivet som tillgång och efterfrågan BNP + import (tillgång) = konsumtion + investeringar + export (efterfrågan) 25 (71)

26 Se bild s 192 BNP och välfärd Ekonomisk tillväxt är ofta ett mål för den ekonomiska politiken och mäts i BNP-tillväxt. Dock, BNP mäter snarare välstånd än välfärd, men argumenten för att använda det som mått även för välfärd är rimligen ok då mer resurser torde innebära mer välfärd för ett lands invånare Svagheter med BNP för att mäta välstånd är b la Hemarbete och svartarbete registreras ej Värdering utav olika produkter. För ex offentlig tjänsteproduktion används produktions - kostnaden som dess bidrag till BNP. Leder ex till att ökad brottslighet leder till höjd BNP då polis och domstolsväsende får ökade kostnader Tar heller ej hänsyn till miljöpåverkan Visar ej på fördelningen bland befolkningen Sparandet Tills nu definitionen och innebörden av BNP. Nu till hur vi fördelar produktionen mellan konsumtion och sparande Att spara i nationalräkenskaperna är samma som att inte konsumera BNP = sparande + konsumtion sparande = investeringar + (export - import) Sparandet kan komma från tre olika källor : 1. Hushållen, 2. företagen 3. den offentliga sektorn Betalningsbalansen Är en uppställning över alla transaktioner med utlandet över ett år Innefattar alla utbetalningar till och från utlandet i form utav ex turism, räntebetalningar, u-hjälp, utlandsupplåning osv (se sid 198). Betalningsbalansens tre huvudkomponenter är bytesbalans, kapitaltransfereringar och finansiell balans Bytesbalansen (sid 199) Visar skillnaden mellan vad vi i ett land producerar och vad vi konsumerar av varor och tjänster. Ett underskott i bytesbalansen innebär att vi förbrukar mer än vad vi producerar Poster inom bytesbalansen - Handelsbalansen = skillnaden mellan export och import av varor - Tjänstebalansen = skillnaden mellan export och import av tjänster - Transfereringar över gränserna = u-hjälp och medlemsavgift till Eu - Avkastning på kapital = ränteutgifter och inkomster över gränserna - Kapitaltransfereringar = arvskiften, patent, licenser etc 26 (71)

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi?

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi? Vad är ekonomi? 1 Vi har bara en jord. Dess resurser är begränsade. Ekonomi är hushållning av begränsade resurser. pengar, arbetskraft, miljö, råvaror, energi Vad ska produceras? Vad ska vi lägga vår energi

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA FRÅN MIKRO TILL MAKRO MIKRO: MARKNADER, INDIVIDUELLT BETEENDE MAKRO: SAMMAN LAGDA RESULTAT, AGGREGERAD NIVÅ, SAMHÄLLET LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA,

Läs mer

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år):

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år): Makroekonomiska begrepp, balanser och samband Förkortningar: Y: BNP = Nationalinkomst C: Privat konsumtion G: Offentlig konsumtion KONS =C+G = total konsumtion I: Investeringar X: Export M: Import S: Sparande

Läs mer

Ekonomiskt kretslopp

Ekonomiskt kretslopp Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell

Läs mer

VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september

VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september 1. Knapphet (scarcity) är ett viktigt begrepp för att kunna tala om värden. Använd utbudefterfråge-modellen för att analysera

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

Föreläsningsnoteringar 2009 03 17 Bengt Assarsson. Real BNP identitet. IS kurvan (varumarknaden) Y C I G X Q

Föreläsningsnoteringar 2009 03 17 Bengt Assarsson. Real BNP identitet. IS kurvan (varumarknaden) Y C I G X Q Föreläsningsnoteringar 2009 03 7 Bengt Assarsson Real BN identitet Y CI G X Q Y BN i reala termer C hushållens konsumtionsutgifter i reala termer I investeringar i reala termer G offentliga utgifter i

Läs mer

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -

Läs mer

Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten,

Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten, Frågor på Arbetsmarknaden. Reviderad: 2012-12-05. Definition i FJ: Strukturell arbetslöshet = Naturlig arbetslöshet =klassisk arbetslöshet (=arbetslöshet till följd av att reallönen är för hög) + friktionsarbetslöshet.

Läs mer

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Föreläsning III i) Avvägning inflation, arbetslöshet ii) Penningpolitik i) Samband mellan inflation och arbetslöshet

Läs mer

FACIT TILL TENTAMEN, 30/4, 2011 Delkurs 1 FRÅGA 1

FACIT TILL TENTAMEN, 30/4, 2011 Delkurs 1 FRÅGA 1 17 FACIT TILL TENTAMEN, 3/4, 211 Delkurs 1 FRÅGA 1 I. c.(x) 38,25 euro. II. b.(x) Om MC < ATC så sjunker ATC. III. c.(x) 1/3 av skattebördan bärs av konsumenterna och resten av producenterna. 1 3Q = 1

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14. HÖGSKOLAN I HALMSTAD INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI OCH TEKNIK Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Läs mer

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ulrika Rosqvist-Lindahl,

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 3 Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan 1 Idag! Kapitalmarknaden " Vad är kapitalmarknaden, vad är dess syfte? " Vad handlas på kapitalmarknaden? " Hur fungerar den?! Utrikeshandel och

Läs mer

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 8 Finanskrisen 2008 Repetition Dagordning Finanskrisen 2008 Har vi uppnått vårt mål? En nationalekonom bör vara ödmjuk Sammanfattning av kursen Mikroekonomi Makroekonomi Tips inför tentan Finanskrisen

Läs mer

(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens

(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens (Läs själva:) PERFEKT KONKURRENS = FULLSTÄNDIG KONKURRENS 2012-11-25 Här analyserar vi marknadsformen perfekt konkurrens. Marginalprincipen vägleder oss till att inse att företagen ökar produktionen så

Läs mer

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2 1 Samhällsekonomi Strävansmål: Du skall efter kursen ha kunskaper om hur beslut om ekonomi kan påverka dig, det svenska samhället och i förlängningen resten av världen Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4 Bedömningsmatris

Läs mer

3. Förklara hur en skattehöjning inte nödvändigtvis kommer att innebära att vi arbetar mindre. Visa!!

3. Förklara hur en skattehöjning inte nödvändigtvis kommer att innebära att vi arbetar mindre. Visa!! Övning 7 den 24 september 2009 Faktormarknaderna Frank kap 14-15 1. Hur kan man förklara den i relation till spridningen i marginalproduktivitet låga lönespridningen på arbetsplatser? Läs The Internal

Läs mer

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS Uppgift 1 a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU LS AU KS AE BN* BN b) Kontraktiv penningpolitik: höjd ränta dyrare att låna till investeringar

Läs mer

PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi och marknadsföring

PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi och marknadsföring Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

P * Låg marginell betalningsvilja D Q

P * Låg marginell betalningsvilja D Q Analys av perfekt konkurrens marknader del 2: Effekter av statliga regleringar och skatter på konsument- och producentpris vid perfekt konkurrens. Reviderad: 27/11. Skatter diskuteras i kap. 8 i PR. Konsumentöverskott

Läs mer

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera)

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera) Produktion Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera) Företaget i ekonomisk teori Produktionsresurser FÖRETAGET färdiga produkter (inputs) (produktionsprocesser) (output) Efterfrågan

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Internationell Ekonomi. Lektion 4

Internationell Ekonomi. Lektion 4 Internationell Ekonomi Lektion 4 Varför uppstår internationell handel? Är det inte bättre att behålla allt man producerar inom landet istället för att exportera? Att vi i Sverige importerar olja och apelsiner

Läs mer

Det cirkulära flödet

Det cirkulära flödet Del 3 Det cirkulära flödet 1. Kokosnötsön Här bygger vi upp en enkel ekonomi med företag och hushåll som producerar respektive konsumerar, och lägger till en finansiell sektor, en centralbank, och en stat.

Läs mer

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-11-27 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet) med låg

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Nationalekonomi för tolkar och översättare

Nationalekonomi för tolkar och översättare Nationalekonomi för tolkar och översättare 7 februari 2012 Statens roll. Plan eller marknad? Arbetsmarknad och kapitalmarknad Utrikeshandel Anders Fjellström, Nationalekonomiska institutionen Statens roll.

Läs mer

Försättsblad Tentamen

Försättsblad Tentamen Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

INTRODUKTION OCH ELASTICITETER samt uppgifter. 2012-11-25.

INTRODUKTION OCH ELASTICITETER samt uppgifter. 2012-11-25. INTRODUKTION OCH ELASTICITETER samt uppgifter. 2012-11-25. Moment i denna handout: *Nationalekonomins grundprinciper: Läs: kap. 1 i PR. *Utbud, efterfrågan och marknadsjämvikt vid perfekt konkurrens: Läs

Läs mer

Kursnamn/benämning Makroekonomi

Kursnamn/benämning Makroekonomi Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings (fylls i av ansvarig) Datum för tentamen 2008-11-07 Sal TER1 Tid 8-13 Kurskod 730G49 Provkod EXAM Kursnamn/benämning Makroekonomi Institution

Läs mer

Tillväxt på lång och kort sikt. Svenska samhällsförhållanden II Sandra Backlund december 2011

Tillväxt på lång och kort sikt. Svenska samhällsförhållanden II Sandra Backlund december 2011 Tillväxt på lång och kort sikt Svenska samhällsförhållanden II Sandra Backlund december 2011 Föreläsning I i) Tillväxt ii) Penningvärde iii) Konjunktur i ) Tillväxt, Miljö, Fördelning Tillväxt ökning av

Läs mer

Ekonomi. Makroekonomi. Makroekonomi. Plan för makroekonomi. Ekonomi hur man allokerar knappa resurser. Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9

Ekonomi. Makroekonomi. Makroekonomi. Plan för makroekonomi. Ekonomi hur man allokerar knappa resurser. Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9 Makroekonomi Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9 Ekonomi Ekonomi hur man allokerar knappa resurser Mikroekonomi studerar individer och företag (enskilda individer) Makroekonomi studerar aggregerade variabler

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET

EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET TILLÄGGSMATERIAL Christer Lindholm ÖVNINGAR till del 1 1. Placera in följande ekonomiska beslut i rätt kategori (privatekonomi, företagsekonomi, samhällsekonomi). a) Att köpa

Läs mer

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 1, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 onsdag 25 april 2012. Kursansvarig: Magnus Carlsson Tillåtna hjälpmedel: miniräknare Tentamen består

Läs mer

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-09-17 Emma Rosklint Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet)

Läs mer

Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen

Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen Konjunkturläget mars 11 1 FÖRDJUPNING Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen På år har den svenska bytesbalansen gått från att visa ett underskott på nära miljarder

Läs mer

Skatter och samhällsekonomisk effektivitet

Skatter och samhällsekonomisk effektivitet Thomas Sonesson 1999 Skatter och samhällsekonomisk effektivitet Inledning Under alldeles speciella förhållanden behövs inga skatter. Om perfekt konkurrens råder på alla marknader erhålls automatiskt i

Läs mer

7,5 högskolepoäng. Internationell Ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen SIE01A Nationalekonomi 1-30 hp, omtentamen

7,5 högskolepoäng. Internationell Ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen SIE01A Nationalekonomi 1-30 hp, omtentamen Internationell Ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 28/8 2014 Tid: 14:00 19:00 Hjälpmedel: Miniräknare, linjal,

Läs mer

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens MARKNADSIMPERFEKTIONER Ofullständig konkurrens Ofullständig information (asymmetrisk information) Externa effekter Kollektiva nyttigheter Ständigt fallande genomsnittskostnader (Jämviktsbrist/trögheter)

Läs mer

Att tänka som en ekonom

Att tänka som en ekonom INTRODUKTION TILL NATIONALEKONOMI Att tänka som en ekonom Viktigt syfte med kursen: Att medvetet kunna inta ett nationalekonomiskt förhållningssätt till olika typer av ekonomiska problem. Att tänka som

Läs mer

Det cirkulära flödet, pengar, och ränta

Det cirkulära flödet, pengar, och ränta Kapitel 3 Det cirkulära flödet, pengar, och ränta 1. BNP, kvantitetsteoremet, och inflation MV = PY. När mängden pengar eller omloppshastigheten dubbleras, dubbleras prisnivån på lång sikt, medan Y, real

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum LP3 12-13 Material Seminarium 2 Kursexaminator Olle Hage Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar

Läs mer

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.12.2010 KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 14 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Den internationella valutamarknaden är ett nätverk av banker, mäklare och valutahandlare runt om i världen Viktigaste marknaderna finns i London, New York, Zürich, Frankfurt, Tokyo,

Läs mer

Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327

Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327 Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327 Poäng på tentan Astri Muren 090421 Fråga 1 / dugga 1: max 10 p Fråga 2 / dugga 2: max 10 p Fråga 3 / seminarierna: max 10 p Fråga 4

Läs mer

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan.

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan. Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Provtenta Makroekonomi NA0133 Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Regler Svara på 5 frågor. (Vid svar på fler än 5 frågor räknar jag 5 genomsnittspoäng per fråga.)

Läs mer

NATIONAL EKONOMI K O M P E N D I U M

NATIONAL EKONOMI K O M P E N D I U M NATIONAL EKONOMI K O M P E N D I U M Kompendium nationalekonomi Makro Hip2 Vt 2014 Det ekonomiska kretsloppet och multiplikatoreffekten Det har vi talat om tidigare och man bör kunna det nu också. Konjunkturer

Läs mer

Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi. Utbud och efterfrågan

Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi. Utbud och efterfrågan Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi Utbud och efterfrågan 1 Exempeluppgift 1: Elasticiteter När inkomsterna ökade med 7 % ökade efterfrågan på bussresor med

Läs mer

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Söndagen den 17 maj 2009

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Söndagen den 17 maj 2009 STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen VT 2009 Astri Muren Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Söndagen den 17 maj 2009 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden och

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning ANFÖRANDE DATUM: 5-4-6 TALARE: Vice riksbankschef Henry Ohlsson PLATS: Facken inom industrin, Aronsborg, Bålsta SVERIGES RIKSBANK SE- 7 Stockholm (Brunkebergstorg ) Tel +46 8 787 Fax +46 8 5 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Handelshinder När varor säljs till ett land från ett annat utan att staten tar ut tull eller försvårar handeln så råder frihandel Motsatsen kallas protektionism Protektionism Med

Läs mer

Personbeteckning RÄTT SVAR GER 1 POÄNG, FEL SVAR GER -0,5 POÄNG, OBESVARAD FRÅGA GER 0 POÄNG.

Personbeteckning RÄTT SVAR GER 1 POÄNG, FEL SVAR GER -0,5 POÄNG, OBESVARAD FRÅGA GER 0 POÄNG. Namn Personbeteckning Ifylles av examinator: Uppgift : poäng Svenska handelshögskolan INTRÄDESPROV 16.6.2003 Uppgift 1 (10 poäng) FLERVALSUPPGIFT RINGA IN RÄTT ALTERNATIV RÄTT SVAR GER 1 POÄNG, FEL SVAR

Läs mer

Prisbildning på elmarknader. EG2205 Föreläsning 3 4, vårterminen 2015 Mikael Amelin

Prisbildning på elmarknader. EG2205 Föreläsning 3 4, vårterminen 2015 Mikael Amelin Prisbildning på elmarknader EG2205 Föreläsning 3 4, vårterminen 2015 Mikael Amelin 1 Lärandemål Utföra överslagsberäkningar på elpriser, samt analysera vilka faktorer som har stor betydelse för prisbildningen

Läs mer

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Lönebildningsrapporten 211 73 FÖRDJUPNING Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Den svenska kronan har efter 199-talskrisen varit undervärderat i ett långsiktigt perspektiv. Svagheten har avspeglat

Läs mer

Internationell handel = handel mellan länder? Handelsutbyte över nationsgränser!

Internationell handel = handel mellan länder? Handelsutbyte över nationsgränser! F UTRKESHANDEL Fördelar med handel orsaker Vad förklarar handelsstruktur Välfärdseffekter Effekter av handelsbegränsningar Internationell handel = handel mellan länder? Handelsutbyte över nationsgränser!

Läs mer

Ekonomisk politik. r e f ll e x STORDIAUNDERLAG

Ekonomisk politik. r e f ll e x STORDIAUNDERLAG 1 Ekonomisk politik STORDIAUNDERLAG Ekonomisk-politiska mål 2 Ekonomisk-politiska medel 2 Arbetslöshet 3 Inflation 3 Finanspolitik 4 Penningpolitik 5 Exempel på penningpolitik 6 Phillipskurvan 7 Nairu,

Läs mer

En effektiv miljöpolitik

En effektiv miljöpolitik En effektiv miljöpolitik Hur stor miljöpåverkan skall vi tillåta? Hur når vi vårt mål Här kommer vi att fokusera på den första frågan, för att sedan utifrån svaret på denna försöka besvara den andra frågan.

Läs mer

PENNINGSYSTEMET 1. I det moderna systemet har pengar tre funktioner (minst): Betalningsmedel Värde lagring Värderingssystem/måttstock

PENNINGSYSTEMET 1. I det moderna systemet har pengar tre funktioner (minst): Betalningsmedel Värde lagring Värderingssystem/måttstock PENNINGSYSTEMET 1 I det moderna systemet har pengar tre funktioner (minst): Betalningsmedel Värde lagring Värderingssystem/måttstock Text till kort 1 Pengarnas tre funktioner Dagens pengar har fler funktioner

Läs mer

För att förstå den svenska kollektivtrafiken, bör man ha läst detta.

För att förstå den svenska kollektivtrafiken, bör man ha läst detta. För att förstå den svenska kollektivtrafiken, bör man ha läst detta. Monopsoni, Monopol, Marknadsekonomi, Konkurrens, Oligopol, Oligopsoni, Privilegium, Skråväsendet samt lite historia Här följer en sammanställning

Läs mer

Förra gången. Vad är rätt inflatonsmål? Finanspolitik - upplägg. Utvärdering vad är bra penningpolitik? Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal)

Förra gången. Vad är rätt inflatonsmål? Finanspolitik - upplägg. Utvärdering vad är bra penningpolitik? Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal) Förra gången Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal) I st f LM-kurva (som ändå finns där!) Vad är rätt inflatonsmål? Trögrörliga priser eller inte? Alla priser Bara de trögrörliga Hur ska inflation

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, makro A 15 hp 2011-06-01. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt. Viktor Mejman. Kristin Ekblad. Nabil Mouchi

Tentamen i nationalekonomi, makro A 15 hp 2011-06-01. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt. Viktor Mejman. Kristin Ekblad. Nabil Mouchi Tentamen i nationalekonomi, makro A 15 hp 2011-06-01 Ansvarig lärare: Anders Edfeldt Viktor Mejman Kristin Ekblad Nabil Mouchi Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För

Läs mer

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström The long run is a misleading guide to current affairs. In the long run we are all dead. Economists set themselves too easy, too useless a task if in tempestuous seasons they can only tell that when the

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

Nominell vs real vinst - effekten av inflation -

Nominell vs real vinst - effekten av inflation - 1 Nominell vs real vinst - effekten av inflation - av Richard Johnsson 1 I det som följer ska jag beskriva hur inflationen påverkar de bokföringsmässiga vinsterna i företagen. Det kommer att framgå att

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Referat av föreläsning på JAKs sommarseminarium 2006

Referat av föreläsning på JAKs sommarseminarium 2006 Referat av föreläsning på JAKs sommarseminarium 2006 OH-bild 1 (JAK1.doc) Föreläsningen handlar om det svenska penningsystemet och baseras på en c-uppsats i ekologisk ekonomi på Mälardalens högskola. Uppsatsen

Läs mer

Några neo-merkantilistiska fallgropar Del I: växelkursteori

Några neo-merkantilistiska fallgropar Del I: växelkursteori 1 Några neo-merkantilistiska fallgropar Del I: växelkursteori av Richard Johnsson 1 I det som följer ska jag beskriva några moderna missuppfattningar rörande växelkurser och prisförändringar. Vederläggningarna

Läs mer

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-05-03 Räkna med amortering Svenska hushåll ökar sin skuldsättning, framförallt vad gäller lån på bostäder. När räntan är låg är

Läs mer

Prisbildning och konkurrens på spotmarknaden. Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN)

Prisbildning och konkurrens på spotmarknaden. Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN) Prisbildning och konkurrens på spotmarknaden Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN) Innehåll Allmänt om budgivningen på spotmarknaden Konkurrensen på den nordiska spotmarknaden

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

F5 Elas(citeter mm. 2010 11 15 charlo5e.svensson@liu.se

F5 Elas(citeter mm. 2010 11 15 charlo5e.svensson@liu.se F5 Elas(citeter mm 2010 11 15 charlo5e.svensson@liu.se F5 Elas(citeter mm Elas(citeter E;erfrågans priselas(citet Inkomstelas(citet Korspriselas(citet Utbudselas(citet Konsumentöversko5 Asymmetrisk informa(on

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska institutionen Thomas Sonesson Januari 2004 Upplaga 3 PRISSÄTTINGSKRITERIER FÖR OFFENTLIG PRODUKTION

LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska institutionen Thomas Sonesson Januari 2004 Upplaga 3 PRISSÄTTINGSKRITERIER FÖR OFFENTLIG PRODUKTION LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska institutionen Thomas Sonesson Januari 2004 Upplaga 3 PRISSÄTTINGSKRITERIER FÖR OFFENTLIG PRODUKTION INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 MARGINALKOSTNADSPRINCIPEN... 1 1.1 Inledning...

Läs mer

2. Konsekvenser och problem med nuvarande system

2. Konsekvenser och problem med nuvarande system 2. Konsekvenser och problem med nuvarande system Vad påverkas av penningsystemet? Penningsystemet 2 Vad påverkas av penningsystemet? Brist på pengar Inflation Ökande penningmängd Penningsystemet Överföring

Läs mer

Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström AEplan 45 o 1 0 Idioten i duschen Aggregerad prisnivå

Läs mer

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Försörjningsbalansrjningsbalans. Hur bestäms produktionen påp

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Försörjningsbalansrjningsbalans. Hur bestäms produktionen påp Blanchard kapitel 3-43 Varumarknaden och penningmarknaden BNPs komponenter F2: sid. Hur bestäms produktionen påp kort sikt? Hur bestäms räntan? r Vad gör g r riksbanken? F2: sid. 2 (Privat) Konsumtion

Läs mer

Lär Lätt! Mikroekonomi - Kompendium

Lär Lätt! Mikroekonomi - Kompendium Krister Ahlersten Lär Lätt! Mikroekonomi - Kompendium Studentia 2006 Krister Ahlersten och Studentia Ladda ner kompendiet gratis på ISBN 87-7681-023-2 Studentia Innehållsförteckning Innehållsförteckning

Läs mer

ARBETSMARKNADEN. HT 2012. Läs: Kap. 14 i PR och kap. 8-9 i FJ.

ARBETSMARKNADEN. HT 2012. Läs: Kap. 14 i PR och kap. 8-9 i FJ. ARBETSMARKNADEN. HT 2012. Läs: Kap. 14 i PR och kap. 8-9 i FJ. Föreläsning: Arbetsmarknaden från ett mikroperspektiv. Dvs. sett från ett företags perspektiv. Ett perfektkonkurrensföretags efterfrågan på

Läs mer

VAD KAN HÄNDA OM INFORMATIONEN INTE ÄR FULLSTÄNDIG? EFFEKTER AV BEGRÄNSAD INFO OM KVALITET:

VAD KAN HÄNDA OM INFORMATIONEN INTE ÄR FULLSTÄNDIG? EFFEKTER AV BEGRÄNSAD INFO OM KVALITET: INFORMATION VAD KAN HÄNDA OM INFORMATIONEN INTE ÄR FULLSTÄNDIG? M A P KVALITET? M A P PRISER? HUR LÖSA PROBLEM MED BRISTANDE INFORMATION? LÖNAR DET SIG ATT BEGRÄNSA INFORMATION? I så fall när och för vem?

Läs mer

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.

Läs mer

Ytterligare övningsuppgifter Makroekonomi, NA0133

Ytterligare övningsuppgifter Makroekonomi, NA0133 Ytterligare övningsuppgifter Makroekonomi, NA0133 Rob Hart 24 april 2013 Inledning Dessa ytterligare uppgifter är ett komplement till uppgifterna som Daniel går igenom. De delas i 5 grupper, i likhet med

Läs mer