en sammanfattning? 1 (71)

Transkript

1 VårEkonomi, - en sammanfattning? 1 (71)

2 Ekonomiskmodell Detta avsnitt 1 (kap 2,3,4,5,7) kommer att behandla marknader och priser, vi skall studera enskilda konsumenter, producenter och dess interaktion på den enskilda marknaden, tillika sk micro-ekonomi Huvuddelar blir : - En ekonomisk modell för beslutsfattande - Prismekanismen - Konkurrens och monopol. Utrikeshandel, valutor samt BNP och tillväxt - Arbetslöshet och inflation En ekonomisk modell för beslutsfattande Fokus: - Grundproblem: att välja hur knappa resurser ska användas - Rationella val för konsumenter och producenter - Kostnaden för ett val, alternativkostnaden - Varför marginalanalys? Utbyte och behov Att människor byter varor med varandra och har ett behov är det centrala, huvudfrågan för ekonomerna är hur man löser detta på marknaden Produktionsfaktorer som används till produktion av varor och tjänster är arbete, kapital, naturresurser De som arbetar får lön, för denna köper arbetstagaren varor och tjänster efter behov, ex betalar hyran, köper mat etc Kapitalägaren satsar kapital och får betalt i form utav del i vinst och ränta. På samma sätt används dessa pengar för att tillfredställa behov Ekonomi är att välja Alla resurser är knappa, dvs att det inte finns oändlig tillgång på arbete, kapital och naturtillgångar (på kort sikt). Detta medför krav på god hushållning med resurserna M.a.o. måste ekonomin/samhället välja vad som skall tillverkas, om konsumtion ska ske idag el imorgon och hur naturresurser ska förbrukas 2 (71)

3 Produktionsmöjlighetskurva fig 2.2 s 40 Anger vad en ekonomi med tillgängliga resurser (kapital, arbetare, naturresurser) kan tillverka maximalt utav 2 olika nyttigheter samtidigt, ex smör och kanoner Negativ lutning, visar på resursernas knapphet. Ex oftast brist på kapital (maskiner och fabriksbyggnader) på kort sikt Om vi använder våra resurser fullt ut och vill öka prod utav kanoner, måste vi minska prod av smör. Vi kan alltså inte få ut mer av båda samtidigt, kallas även för vår alternativkostnad Effektivitet i produktionen På linjen innebär det effektivitet i produktionen, dvs att vi inte kan öka produktionen av en vara utan att minska produktionen av den andra Innanför linjen = ineffektiv produktion, vi kan öka total produktion från A till ex B el C utan att minska produktion av den andra varan Alternativkostnad Från A till B blir mer smör, men samma mängd kanoner. Vi avstår dock från ökad produktion av kanoner från A till C, detta är vår alternativkostnad Vidare ex med pengar på bank eller i kakburken 3 (71)

4 Avtagande avkastning fig 2.1 s 38 Kurvans lutning ökar gradvis. Att lutningen ökar innebär att om vi ska öka kanonproduktionen måste vi gradvis ge upp mer och mer av smörproduktionen om vi tillverkar effektivt längs linjen, mao ökar vår alternativkostnad Att alternativkostnaderna ökar beror på avtagande avkastning Kapital (maskiner och fabriksbyggnad) är givet på kort sikt, vi kan bara öka produktionen genom att öka på resursen arbete. Det innebär att ju mer arbetare vi kastar in, desto mindre av det givna kapitalet (maskiner) får varje anställd till sitt förfogande. Så för varje nyanställning kommer tillskottet till produktionen per anställd att minska. Total produktion ökar som sagt, men ökningen blir mindre och mindre över tiden Relativa/absoluta fördelar Igen, ekonomi handlar om val mellan vad som ska produceras och hur det skall produceras Högsta möjliga produktion kräver att prod fördelas mellan producenterna så att den totala alternativkostnaden minimeras. Längs med linjen är vår alternativkostnad minimal, m.a.o. har vi en effektiv och maximal produktion i ekonomin Men hur skall vi uppnå denna effektivitet?! Vem skall tillverka vad?! Den som har relativ fördel skall producera, inte den med absolut. Det viktiga är att den med lägst alternativkostnad tillverkar det den är relativt bäst på 4 (71)

5 Foppa s 42 Slutsats : Så länge de relativa fördelarna skiljer sig åt, dvs att alternativkostnaden är olik, lönar det sig för producenterna att specialisera sig på det de är relativt bäst på och dela överskottet Rationella val Hittills effektiv produktion, nu även effektiv konsumtion Bara kanontillverkning är effektivt, men hur hitta en kombination mellan vad om skall produceras och vad människor vill konsumera? Effektivitet i konsumtionen innebär att väga nyttan utan kanoner mot smör En effektiv punkt på kurvan blir då en kombination utav hur mkt smör och kanoner som efterfrågas. Detta är tillika den totala samhällsmässiga effektiviteten Beslutsregel för att finna denna punkt Varje resursinsats och byte ska organiseras så att den uppoffring som görs, minst svarar mot den behovstillfredsställelse man får utav åtgärden, en uppoffring som är större än nyttan man får ska avstås Samhällsekonomisk effektivitet Vi eftersträvar just nu samhällsekonomisk effektivitet. Men hur uppnår vi denna? På en fri och öppen marknad kommer det ske genom att alla individer och företag genomför de aktiviteter som ger dem mer tillfredsställelse än vad det kostar = osynliga handen The economic man En modell utav en rationellt nyttomaximerande individ som väger nyttan av varje handling mot dess kostnad (alternativ-) kostnad 5 (71)

6 Denna modell skall inte ses som psykologiskt korrekt människa, bara en relativt tillfredsställande beskrivning av hur människor fungerar Marginalkostnader och marginalintäkter Människor antas göra rationella val genom att väga behovstillfredsställelse mot insats i syfte att maximera sin totala tillfredsställelse Företag antas på samma sätt väga intäkter mot kostnader i syfte att maximera sin vinst Så hur göra denna avvägning? Kalkylen för beslut görs på marginalen, dvs den nytta man får utav det man kommer att göra. Ex om jag ska köpa/äta ett äpple till el jobba över 1h extra Marginalnytta- den nytta en konsument upplever av att konsumera ytterliggare en enhet. Minskar med ökad konsumtion Marginalintäkt- den intäkt ett företag får av att sälja ytterliggare en enhet måste minska om man vill kunna sälja mera Marginalavkastning- den avkastning som ytterliggare en resursenhet ger Marginalprodukt- det tillskott till produktionen som en nyanställd ger Marginalkostnad- kostnaden för den sist producerade enheten antas stiga med ökad produktion pga avtagande marginalproduktivitet s 39 Beslutsregel för ekonomiskt rationella val Som sagts, marginalkostnaderna stiger och marginalintäkterna samt marginalnyttan minskar fig 2.3 s 49 Så länge marginalintäkten överstiger marginalkostnaden, lönar sig ytterliggare insatser, det samma gäller för konsumtion (marginalnytta och marginalkost) 6 (71)

7 Alla utbyten i ekonomin skall fortsätta till dess att marginalkostnaden=marginalintäkten och marginalkostnaden=marginalnyttan, isf kommer den totala nyttan och vinsten i samhället att vara maximal Samhällsekonomisk kalkyl Modeller för enskilda företag och personer tar inte i beräkning kostnader för ex fusk, regleringar och miljöförstöring I samhällsekonomiska kalkyler söker man beräkna samhällets totala intäkter och kostnader för olika insatser, ex likt ovan för regleringar och miljöförstöring Kostnader och effekter utav produktion som inte belastar den enskilde producenten benämns negativa externa effekter (miljö) Positiva externa effekter är motsatsen, ex biodlare vars bi pollinerar omkringliggande fruktodlingar Sammanfattning: De produktionsfaktorer som finns är arbete, kapital och naturresurser Människans behov är oändliga, dock är resurserna ändliga, leder till att ekonomi mycket handlar om att hushålla för att man så väl som möjligt skall kunna tillfredställa behoven Avkastningen på insatta resurser antas vara avtagande Allt har en kostnad, den sk alternativkostnaden Effektivitet i produktionen innebär att vi inte kan öka produktionen av en vara utan att minska produktionen av en annan vara Beslutsregel som bör styra allt utbyte är att marginalkostnaden = marginalnyttan 7 (71)

8 Prismekanism FL 2 kap 3 Prismekanismen Vi ska nu studera interaktionen mellan företagen och dess kunder i det ekonomiska kretsloppet Fokus för kapitel 3 : - Marknadens utbud och efterfrågan - Regleringar och ingrepp Det ekonomiska kretsloppet (fig 3.1 s 58) Visar en förenklad bild av samhällsekonomin bestående av företag och hushåll Inom ramen för detta kretslopp uppkommer tre grundfrågor : -Vad skall produceras? -Hur skall det produceras? -Hur skall produktionsresultatet fördelas? Svar: Beroende på 2 olika grundsystem, marknadsekonomi eller planekonomi 8 (71)

9 Marknadsekonomi I marknadsekonomin avgörs produktionsresultatets fördelning utav hur de olika produktionsfaktorerna värderas på den s.k. faktormarknaden Dvs vad företagen är villiga att betala för arbetskraften, naturtillgångarna och kapitalet som hushållen förfogar över, samt vad hushållen begär för att bjuda ut dessa produktionsresurser Produktionens inriktning och metoder beror på en kombination utav vad hushållen efterfrågar samt på vilken produktionsteknik som finns tillgänglig Företagen söker sig till den kombination av produktion och produktionsmetod som ger högst vinster Planekonomi I en Planekonomi avgörs såväl produktionsteknik, produktionens inriktning och Fördelningen utav resultatet av centrala politiska beslut. Ex : Sovjet, Kuba Blandekonomi En kombination utav ovan nämnda system, ex är Sverige, Norge etc. Utbud och efterfrågan (marknadsekonomi) Grundmodellen för varor och tjänster -Används för att analysera hur resurserna fördelas i en marknadsekonomi -Visar hur utbud och efterfrågan samspelar på marknaden och skapar priser -Grov förenkling av verkligheten för att skapa förståelse för marknadens olika mekanismer -Besvarar vad som händer om priset ändras el omvänt vad som orsakade förändringen och vad som händer om ny teknik införs el om konsumenterna köpkraft ökar etc Ex marknadsmodellen skjortor fig 3.2 s 61 9 (71)

10 Efterfrågekurva (konsumenten) Styrs av en rad olika faktorer, b la individens inkomst, behov, alternativa klädesplagg, mode, smak och priset på skjortor Antagande : enbart pris förändras på kort sikt, övriga faktorer är konstanta Priset avgör storleken på efterfrågan Minskad efterfrågan (negativt samband) vid höjt pris pga avtagande marginalnytta Varje punkt på kurvan visar vilken kvantitet konsumenterna efterfrågar vid givna priser Efterfrågekurvans Priselasticitet (priskänslighet) Flack kurva innebär hög efterfrågeelasticitet, dvs liten prishöjning leder till stor minskning utav efterfrågan. Brant lutning innebär liten elasticitet Utbudskurva Styrs av b la tillverkningskostnader, företagsmål, regleringar Som innan ändras enbart priserna på kort sikt, ej teknik För att öka produktionen utav skjortor måste företaget anställa mer personal som måste dela på samma maskinpark, deras bidrag per anställd minskar = avtagande avkastning = marginalkostnaden stiger = företaget kräver höjt pris för att ha råd att tillverka mer = positivt samband Utbudskurvans Priselasticitet (priskänslighet) Flack kurva innebär hög utbudselasticitet, dvs liten prishöjning leder till stor ökning utav utbudet. Brant lutning innebär liten elasticitet. 10 (71)

11 Jämvikt i modellen Jämviktspris och kvantitet fig 3.4 s 61 Det pris och den kvantitet där marknaden är i jämvikt. Kommer alltid att råda på lång sikt på en fri och öppen marknad Jämviktskvantiteten och dess pris är optimal Dels för att här kan alla köpare som är villiga att handla till detta pris hitta en säljare och alla säljare som är villiga att sälja till detta pris hittar en köpare Marginalkostnad = marginalnyttan för konsumenten Marginalkostnad = marginalintäkten för producenten Utbudsöverskott fig 3.5 s (71)

12 Priset högre än jämvikt = producenterna bjuder ut mer än vad som efterfrågas Efterfrågeöverskott fig 3.6 s 65 Priset lägre än jämvikt = konsumenterna efterfrågar fler skjortor än vad som finns på marknaden Prissignalernas betydelse Innan: Teknik, inkomster, smak etc var konstanta, enbart priset ändrades och rörelser längs med kurvorna Nu: Ovan faktorer kan ändras, ex ökade inkomster och bättre produktionsteknik = skift i kurvorna istället för rörelse längs med 12 (71)

13 Ny teknik fig 3.7 s 66 Ex nya bättre symaskiner som sänker produktionskostnaderna och klarar snabbare tillverkning =kurvan skiftar nedåt utåt = pris ned och kvantitet upp till ny jämvikt. Detta pga priset inte behöver vara lika högt för att täcka produktions -kostnaderna då marginalkostnaden sjunker för producenterna Ökade inkomster för konsumenterna fig 3.8 s 67 Vid ett givet pris får konsumenten råd att köpa fler skjortor = ökad efterfrågan = kurvan skiftar uppåt utåt = pris och kvantitet upp till ny jämvikt Slutsats: Priset signalerar för båda parter hur de i egenintresse kan agera idfa de hade all information och som mål att maximerna samhällets nytta = effektivt 13 (71)

14 Regleringar och ingrepp Regleringar (prisregleringar) införs då den politiska makten inte accepterar den fria marknadens användning utav resurserna eller fördelningen av dess resultat Ex att jämviktspriset på en vara/tjänst anses för högt för gemene man alt vissa grupper Ex reglering av bostadsmarknaden fig 3.9 s 71 maxpris = pris under jämvikt vid fri hyressättning = bostadsbrist Skapar möjlighet för en svart marknad och kräver därmed ransoneringsapparat, ex bostadskö Ex jordbruksregleringar fig 3.10 s 74 Minipris = pris över jämvikt vid fri marknad = utbudsöverskott Leder till s.k. dumpning utav överskottet, ex i Afrika = slår ut den inhemska produktionen 14 (71)

15 Alternativ till regleringar Reglering utav prismekanismen kan vara skadligt och svårt att överblicka (prissignalerna funkar inte), det finns bättre sätt att söka styra resursanvändning samt resursfördelning där man kan överblicka dess effekter Ex kan man använda sig utav kontantbidrag (barnbidrag o bostadsbidrag) för att stärka vissa gruppers köpkraft Sammanfattning: I en ren marknadsekonomi avgörs produktionens inriktning samt resultatets fördelning av hur utbud och efterfrågan på produktionsfaktorerna samspelar på marknaden, leder till jämvikt I den enkla modellen antas priset vara avgörande för efterfrågan och utbud, andra faktorer är fasta Efterfrågeöverskott höjer priset, utbudsöverskott sänker priset I en marknadsekonomi är prisförändringar de signaler som sprider information om förändrade förutsättningar och som leder till att marknader kommer i jämvikt Regleringar sätter marknadsmekanismen ur spel och ger samhällsmässiga kostnader Reglering som innebär pristak leder till efterfrågeöverskott, reglering som sätter minimipris ger utbudsöverskott 15 (71)

16 Konkurrens och monopol FL 3 kap 4,7,9,10,17 Förra kapitlet visade hur efterfrågan och utbud samspelar på marknaden. Under vissa förutsättningar sades att de kommer mötas i jämvikt. Hur ser då dessa förutsättningar ut för företagen under olika marknadsformer? Vi skall nu lära oss härleda företagens utbudskurvor Konkurrens och monopol Fokus: -Olika kostnadsbegrepp -Produktion vid perfekt konkurrens -Produktion vid monopol Från kap 2, beslutsregel att marginalintäkt = marginalkostnad Så länge intäkten för en såld vara är högre än dess kostnad lönar sig ytterliggare prod Vad avgör då marginalkostnaden? Fasta kostnader kostnader som inte varierar med produktionsvolymen Ex : initiala grundinvesteringar för fabriker och maskiner Positiva även vid nollproduktion Rörliga kostnader kostnader som varierar med produktionsvolymen Ex : löner, halvfabrikat, energi Fast vs rörligt kan variera över tiden, ex nya fabriker och maskiner. På lång sikt är i stort sett allt rörligt Total kostnad = totala fasta kostnader + totala rörliga kostnader Marginalkostnad = förändring av tot kostnad / förändring kvantitet = förändring av rörlig kostnad / förändring kvantitet Styckkostnad = total kostnad / kvantitet Rörlig styckkostnad = tot rörlig kostnad / kvantitet 16 (71)

17 Styckkostnader och marginalkostnader Fig 4.1s 81 Exemplet med skjortfabriken : Kostnaderna för fabrik och maskiner är givna (fasta) på kort sikt, löner till anställda är dock rörliga eftersom antalet anställda kan variera, samt att deras övertid kan variera De fasta kostnaderna är positiva även vid nollproduktion, vilket innebär att de första skjortorna kommer ha en hög styckkostnad. När kvantiteten ökar minskar dock styckkostnaderna då de fasta kostnaderna sprids ut på fler antal enheter Likaså kommer marginalkostnaden och de rörliga kostnaderna initialt att minska då fler sömmerskor anställs och de kan specialisera sig samt att man kan utnyttja maskinparken bättre = fullt ut (bidraget till produktionen per anställd är högre än dess kostnad hittills) Hit enbart sänkning i alla ovan kostnader!! Dock kommer man efter en viss produktionsökning att slå i sitt kapacitetstak = maskinernas och fabrikens kapacitet utnyttjas fullt ut. Kom ihåg : på kort sikt är kapitalet fast, endast mer insatser av arbete (nyanställningar, övertid etc) kan öka produktionen Men nu kan inte varje nyanställd få en egen maskin att arbeta vid = varje nyanställd sömmerska kommer ge mindre och mindre ytterliggare tillskott till produktionen Detta ger bara ökade rörliga kostnader utan att produktionen ökas i motsvarande grad Marginalkostnaden = förändring av rörlig kostnad / förändring kvantitet = stiger (avtagande avkastning) När marginalkostnaderna stiger kommer detta efter hand att påverka styckkostnaden Styckkostnaden består utav fasta och rörliga kostnader, enbart de rörliga styckkostnaderna stiger vid produktionsökning. Styckkostnaden stiger pga avtagande avkastning och stigande marginalkostnad. När marginalkostnaden överstiger styckkostnaden, kommer styckkostnaden att öka Detta eftersom den sist producerade enheten kostar mer än det tidigare genomsnittet = styckkostnaderna (genomsnittet) måste öka 17 (71)

18 Utbudskurvan fig 4.2 s 83 Marginalkostnadskurvan visar vad det kostar att producera ytterliggare en vara, visar m.a.o vilken intäkt företaget måste få för att täcka sin produktionskostnad per extra nyproducerad vara Så, marginalkostnadskurvan = företagets utbudskurva Gäller dock bara den del av marginalkostnadskurvan som ligger ovan den rörliga styckkostnadskurvan. Företaget kräver ett positivt täckningsbidrag, dvs att intäkterna iaf måste täcka de rörliga kostnaderna. Helst vill man givetvis ha pris = styckkostnad På kort sikt är det dock rationellt att man täcker de rörliga kostnaderna inkl en del av de fasta (se P1 1k ), även om man Inte täcker hela de fasta.pris under rörliga styck kostnader innebär dock nedläggning Fig 4.3 visar marknadens aggregerade utbudskurva 18 (71)

19 Olika marknadsformer Beslutsregeln marginalintäkt = marginalkostnad är generell, men ger olika resultat beroende på graden av marknadens konkurrens 2 ytterligheter Pristagare = marknaden består av många företag, stor konkurrens = ingen möjlighet för företag att sätta egna priser Prissättare = vid monopol, enbart en producent Enskilt företag i konkurrens (pristagare) fig 4.4 s 86 Företagen uppfattar inte marknadens efterfrågekurva som fallande, utan som horisontell. Priset är givet oavsett volym och man kan sälja så mycket man vill till detta pris, alltså har man ingen anledning att sänka priset Beslutsregeln blir alltså är marginalintäkt = marginalkostnad = pris Under fri konkurrens kommer alla företag att tillverka precis enligt ovan Orsaken är att för höga vinster lockar in nya företag på marknaden För samhället är detta intressant, produktionen bedrivs ju där styckkostnaden är som lägst, vilket i sin tur innebär att produktionen är så kostnadseffektiv som möjligt 19 (71)

20 Företag vid monopol (prissättare) fig 4.7 s 92 Extremfall med ett stort företag som har produktion för hela marknadens utbud, vilket får viktiga konsekvenser. Möter en negativt lutande efterfrågekurva (hela marknadens efterfråga) = kan påverka marknadspriset genom sitt val utav produktionsvolym. Att kurvan lutar negativ betyder att marginalintäkten inte är samma som priset. Marginalintäktskurvan måste luta brantare än efterfrågekurvan pga konsumenternas avtagande marginalnytta = måste sänka priset för att kunna sälja en vara till Som vanligt marginalintäkt skall vara = marginalkostnad Företaget väljer en kvantitet där styckkostnaden inte är minimal och gör en s.k. monopolvinst på konsumentens bekostnad Monopolisten tar ut högre priser, konkurrensutsatta företag kan i längden inte ta ut högre pris än styckkostnaden Monopolisten håller nere den tillverkade kvantiteten lägre än vid en konkurrensutsatt marknad Monopolisten gör en vinst på konsumentens bekostnad Oligopol Perfekt konkurrens och monopol är extremer, oligopol är mer verkligheten Innebär att det finns några få stora aktörer på marknaden, ex bensinbolag Kan leda till kartellbildning, vilket i realiteten innebär att producenterna samarbetar och samordnar sina priser och övriga produktionsbeslut. Effekterna blir som vid en monopolmarknad med högre priser och förlust för konsumenten 20 (71)

21 Sammanfattning: Konkurrens innebär att företagen är pristagare och är samhällsekonomiskt effektivt Monopol innebär att företaget själv sätter priserna och dominerar marknaden Ren konkurrens = företaget möter horisontell efterfrågekurva och följer beslutsregeln pris = marginalkostnad = marginalintäkt Monopolisten möter fallande efterfrågekurva och följer beslutsregeln marginalkostnad = marginalintäkt Oligopol är en mellanform mellan ytterligheterna ren konkurrens och monopol 21 (71)

22 Utrikeshandel FL 4 (forts FL3) Utrikeshandel, valutor, BNP och tillväxt Fokus: - Varför frihandel? - Hur bestäms växelkurser? - Vad innebär devalvering? - Vad är BNP, försörjningsbalans och bytesbalans? - Hur skapas tillväxt? - Hur kan tillväxten fördelas? Varför handlar länder med varandra? Egentligen felställd fråga, länder handlar i mycket liten omfattning med varandra, istället är det företag och människor i olika länder som handlar Dock kvarstår som innan med enskild marknad med producenter/konsumenter, dvs att man handlar med varandra för att kunna specialisera sig på det man är relativt bäst på Resurser och talanger är inte jämnt fördelade över jorden. - Okvalificerad billig arbetskraft - kvalificerad dyrare arbetskraft - naturresurserna inte jämnt fördelade över jorden Precis som innan gäller att fritt utbyte främjar välståndet Protektionism kontra frihandel Protektionism = En politik som genom handelshinder (tullar) söker skydda inhemsk produktion. En tull innebär en särskild skatt som läggs på importerade varor och gör dem dyrare relativt inhemskt producerade varor. Bättrar på handelsbalansen, dvs nettot av exporten - importen Problem med protektionistiska tilltag är tvåfalt. Dels tenderar det bli ömsesidigt, dvs att tullutsatt nation svarar med samma mynt. Innebär i längden att man förlorar möjligheten till att utnyttja relativa fördelar Dels underlättar det för inhemska företag att agera monopolistiskt, vilket medför välfärdsförlust för konsumenten Frihandel = handel som inte inskränks utav tullar och andra importhindrande åtgärder 22 (71)

23 Effekten av frihandel fig P1 och K1 är inhemsk jämvikt utan import Med import skiftar utbudet (billigare utländska skjortor), ny jämvikt med lägre pris och högre total kvantitet blir P2 K2 inhemsk produktion minskar K1-K3 till fördel för utländska producenters utbud Total import blir K2 K3 Effekten av tull fig 7.2 s 151 Med import utan tull är jämvikt K2 P2, efter tull stiger priset till P3. Vid detta pris minskar konsumenternas totala efterfrågan från K2 till K4 Importen minskar med kvantiteten till K4-K5 Det höjda priset medför att inhemska producenter ökar sin produktion från K3 till K5 Resultatet blir att konsumenterna får betala för tullen i form av högre pris, tillskotten tillfaller staten och de inhemska producenterna genom ökad vinst 23 (71)

24 Växelkurser och valutor Växelkursen är priset på en valuta uttryckt i annan valuta, ex 9.20 kr per euro Utländska säljare/exportörer i ex USA vill oftast få betalt i USD, på samma sätt vill svenska säljare/exportörer få betalt i SEK. Detta medför stora valutatransaktioner över världen och då växelkursen är inte konstant utan flyter, kan det innebära att kursen även påverkar priset på vår export och import samt dess konkurrenskraft När kronan stiger i värde (apprecierars) blir det dyrare för andra länder att importera våra varor, men samtidigt blir det billigare för oss att importera När kronan sjunker (deprecieras) blir våra exportvaror billigare, men importvarorna blir dyrare Fast eller rörlig växelkurs? Rörlig växelkurs = system där kursen rör sig fritt på valutamarknaden, prissätts av de fria marknadsmekanismerna För små ekonomier kan förändringar i kursen medföra problem i form utav b la osäkerhet i framtida intäkter och kostnader för import och exportföretag Fast växelkurskurs = system där den egna valutakursen låses fast gentemot en viss annan valuta el grupp av valutor. Ex har Usd rent historiskt varit en favorit. Detta hoppas man skall kunna ge stabilitet och minska svängningar i kursen Valutaunion Devalveringar? Devalvering innebär att man skriver ned en valutas värde i en situation med fast växelkurs. Tillstånd för detta gavs utav IMF, Internationella valutafonden Genom att devalvera sin valuta blir ett lands exportvaror billigare i utlandet, detta medför att företagen kan öka sin export. Dock måste inhemska konsumenter och företag betala mer för import Kan lede till inflation i landet pga de nu dyrare importvarorna = mindre köpkraft = kompensationskrav i form av högre löner etc. Sammanfattning : - Olika länder handlar med varandra för att kunna utnyttja varandras olika produktionsförutsättningar och på sätt öka den sammanlagda välfärden - Företag i olika länder bör specialisera sig på det de är relativt bäst på - Protektionism sänker den totala produktionen och höjer priset för landets invånare - På kort sikt avgörs växelkursen utav utbud och efterfrågan - Rörlig växelkurs kan leda till instabilitet och osäkerhet, kan avvärjas genom att man går med i en valutaunion likt EMU eller inför fast växelkurs - Devalvering leder till sänkt valutakurs och förbättrade exportvillkor, dock högre importpris - Kan även leda till inflationshot pga kompensationskrav 24 (71)

25 Nationalräkenskaperna Innan har vi gått igenom prismekanismen och samspelet mellan producenter och konsumenter vid olika marknadssystem samt dess olika fördelar/nackdelar (microteori) Nu skall vi studera den typ av blandekonomi vi har i Sverige idag och skall studera den samlade ekonomins aktivitet, sysselsättning, total produktion och den allmänna prisnivån, sk makroteori Bruttonationalprodukten (BNP) Värdet av alla färdiga varor och tjänster som produceras i ett land under ett år BNP mätt från tillverkningssidan summerar de olika förädlingsvärdena i hela ekonomin. Man beräknar förädlingsvärdet i varje företag, dvs försäljningsintäkter kostnader för halvfabrikat och råvaror. Definitionsmässigt motsvarar detta värde vad företagen betalar ut i form utav ersättning till de som arbetar i företagen (löner), äger företaget (vinster) och lånar ut kapital till företagen (räntor) Det i sin tur innebär att summan av alla förädlingsvärden i en ekonomi måste vara lika med summan av alla inkomster, BNI Försörjningsbalansen BNP definierat från användarsidan summerar de olika sätt ett land kan använda sina producerade varor på. Man ställer då upp BNP på dess olika användningssätt i en s.k. Försörjningsbalans som visar tillgången på varor och tjänster samt hur de används BNP kan användas till tre olika ändamål, konsumtion, investeringar och utrikeshandel konsumtion = slutlig förbrukning utav tjänster och varor för att tillfredsställa mänskliga behov, ex mat, kläder (privat konsumtion) samt de tjänster som produceras inom den offentliga sektorn (offentlig konsumtion) Investeringar = sådant vi sätter av för framtida konsumtion. Dels varor som köps idag men används morgon, dels satsningar idag på ex nya maskiner, byggnader etc för att kunna öka produktionen i framtiden. Obs! innehåller inte investeringar i ex skolgång och forskning Utrikeshandel = En del av det vi tillverkar kommer gå på export, men vi kommer även att importera varor Sånu definierar vi BNP för dess olika användningsområden som BNP = konsumtion + investeringar + (export - import) Omskrivet som tillgång och efterfrågan BNP + import (tillgång) = konsumtion + investeringar + export (efterfrågan) 25 (71)

26 Se bild s 192 BNP och välfärd Ekonomisk tillväxt är ofta ett mål för den ekonomiska politiken och mäts i BNP-tillväxt. Dock, BNP mäter snarare välstånd än välfärd, men argumenten för att använda det som mått även för välfärd är rimligen ok då mer resurser torde innebära mer välfärd för ett lands invånare Svagheter med BNP för att mäta välstånd är b la Hemarbete och svartarbete registreras ej Värdering utav olika produkter. För ex offentlig tjänsteproduktion används produktions - kostnaden som dess bidrag till BNP. Leder ex till att ökad brottslighet leder till höjd BNP då polis och domstolsväsende får ökade kostnader Tar heller ej hänsyn till miljöpåverkan Visar ej på fördelningen bland befolkningen Sparandet Tills nu definitionen och innebörden av BNP. Nu till hur vi fördelar produktionen mellan konsumtion och sparande Att spara i nationalräkenskaperna är samma som att inte konsumera BNP = sparande + konsumtion sparande = investeringar + (export - import) Sparandet kan komma från tre olika källor : 1. Hushållen, 2. företagen 3. den offentliga sektorn Betalningsbalansen Är en uppställning över alla transaktioner med utlandet över ett år Innefattar alla utbetalningar till och från utlandet i form utav ex turism, räntebetalningar, u-hjälp, utlandsupplåning osv (se sid 198). Betalningsbalansens tre huvudkomponenter är bytesbalans, kapitaltransfereringar och finansiell balans Bytesbalansen (sid 199) Visar skillnaden mellan vad vi i ett land producerar och vad vi konsumerar av varor och tjänster. Ett underskott i bytesbalansen innebär att vi förbrukar mer än vad vi producerar Poster inom bytesbalansen - Handelsbalansen = skillnaden mellan export och import av varor - Tjänstebalansen = skillnaden mellan export och import av tjänster - Transfereringar över gränserna = u-hjälp och medlemsavgift till Eu - Avkastning på kapital = ränteutgifter och inkomster över gränserna - Kapitaltransfereringar = arvskiften, patent, licenser etc 26 (71)