en sammanfattning? 1 (71)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "en sammanfattning? 1 (71)"

Transkript

1 VårEkonomi, - en sammanfattning? 1 (71)

2 Ekonomiskmodell Detta avsnitt 1 (kap 2,3,4,5,7) kommer att behandla marknader och priser, vi skall studera enskilda konsumenter, producenter och dess interaktion på den enskilda marknaden, tillika sk micro-ekonomi Huvuddelar blir : - En ekonomisk modell för beslutsfattande - Prismekanismen - Konkurrens och monopol. Utrikeshandel, valutor samt BNP och tillväxt - Arbetslöshet och inflation En ekonomisk modell för beslutsfattande Fokus: - Grundproblem: att välja hur knappa resurser ska användas - Rationella val för konsumenter och producenter - Kostnaden för ett val, alternativkostnaden - Varför marginalanalys? Utbyte och behov Att människor byter varor med varandra och har ett behov är det centrala, huvudfrågan för ekonomerna är hur man löser detta på marknaden Produktionsfaktorer som används till produktion av varor och tjänster är arbete, kapital, naturresurser De som arbetar får lön, för denna köper arbetstagaren varor och tjänster efter behov, ex betalar hyran, köper mat etc Kapitalägaren satsar kapital och får betalt i form utav del i vinst och ränta. På samma sätt används dessa pengar för att tillfredställa behov Ekonomi är att välja Alla resurser är knappa, dvs att det inte finns oändlig tillgång på arbete, kapital och naturtillgångar (på kort sikt). Detta medför krav på god hushållning med resurserna M.a.o. måste ekonomin/samhället välja vad som skall tillverkas, om konsumtion ska ske idag el imorgon och hur naturresurser ska förbrukas 2 (71)

3 Produktionsmöjlighetskurva fig 2.2 s 40 Anger vad en ekonomi med tillgängliga resurser (kapital, arbetare, naturresurser) kan tillverka maximalt utav 2 olika nyttigheter samtidigt, ex smör och kanoner Negativ lutning, visar på resursernas knapphet. Ex oftast brist på kapital (maskiner och fabriksbyggnader) på kort sikt Om vi använder våra resurser fullt ut och vill öka prod utav kanoner, måste vi minska prod av smör. Vi kan alltså inte få ut mer av båda samtidigt, kallas även för vår alternativkostnad Effektivitet i produktionen På linjen innebär det effektivitet i produktionen, dvs att vi inte kan öka produktionen av en vara utan att minska produktionen av den andra Innanför linjen = ineffektiv produktion, vi kan öka total produktion från A till ex B el C utan att minska produktion av den andra varan Alternativkostnad Från A till B blir mer smör, men samma mängd kanoner. Vi avstår dock från ökad produktion av kanoner från A till C, detta är vår alternativkostnad Vidare ex med pengar på bank eller i kakburken 3 (71)

4 Avtagande avkastning fig 2.1 s 38 Kurvans lutning ökar gradvis. Att lutningen ökar innebär att om vi ska öka kanonproduktionen måste vi gradvis ge upp mer och mer av smörproduktionen om vi tillverkar effektivt längs linjen, mao ökar vår alternativkostnad Att alternativkostnaderna ökar beror på avtagande avkastning Kapital (maskiner och fabriksbyggnad) är givet på kort sikt, vi kan bara öka produktionen genom att öka på resursen arbete. Det innebär att ju mer arbetare vi kastar in, desto mindre av det givna kapitalet (maskiner) får varje anställd till sitt förfogande. Så för varje nyanställning kommer tillskottet till produktionen per anställd att minska. Total produktion ökar som sagt, men ökningen blir mindre och mindre över tiden Relativa/absoluta fördelar Igen, ekonomi handlar om val mellan vad som ska produceras och hur det skall produceras Högsta möjliga produktion kräver att prod fördelas mellan producenterna så att den totala alternativkostnaden minimeras. Längs med linjen är vår alternativkostnad minimal, m.a.o. har vi en effektiv och maximal produktion i ekonomin Men hur skall vi uppnå denna effektivitet?! Vem skall tillverka vad?! Den som har relativ fördel skall producera, inte den med absolut. Det viktiga är att den med lägst alternativkostnad tillverkar det den är relativt bäst på 4 (71)

5 Foppa s 42 Slutsats : Så länge de relativa fördelarna skiljer sig åt, dvs att alternativkostnaden är olik, lönar det sig för producenterna att specialisera sig på det de är relativt bäst på och dela överskottet Rationella val Hittills effektiv produktion, nu även effektiv konsumtion Bara kanontillverkning är effektivt, men hur hitta en kombination mellan vad om skall produceras och vad människor vill konsumera? Effektivitet i konsumtionen innebär att väga nyttan utan kanoner mot smör En effektiv punkt på kurvan blir då en kombination utav hur mkt smör och kanoner som efterfrågas. Detta är tillika den totala samhällsmässiga effektiviteten Beslutsregel för att finna denna punkt Varje resursinsats och byte ska organiseras så att den uppoffring som görs, minst svarar mot den behovstillfredsställelse man får utav åtgärden, en uppoffring som är större än nyttan man får ska avstås Samhällsekonomisk effektivitet Vi eftersträvar just nu samhällsekonomisk effektivitet. Men hur uppnår vi denna? På en fri och öppen marknad kommer det ske genom att alla individer och företag genomför de aktiviteter som ger dem mer tillfredsställelse än vad det kostar = osynliga handen The economic man En modell utav en rationellt nyttomaximerande individ som väger nyttan av varje handling mot dess kostnad (alternativ-) kostnad 5 (71)

6 Denna modell skall inte ses som psykologiskt korrekt människa, bara en relativt tillfredsställande beskrivning av hur människor fungerar Marginalkostnader och marginalintäkter Människor antas göra rationella val genom att väga behovstillfredsställelse mot insats i syfte att maximera sin totala tillfredsställelse Företag antas på samma sätt väga intäkter mot kostnader i syfte att maximera sin vinst Så hur göra denna avvägning? Kalkylen för beslut görs på marginalen, dvs den nytta man får utav det man kommer att göra. Ex om jag ska köpa/äta ett äpple till el jobba över 1h extra Marginalnytta- den nytta en konsument upplever av att konsumera ytterliggare en enhet. Minskar med ökad konsumtion Marginalintäkt- den intäkt ett företag får av att sälja ytterliggare en enhet måste minska om man vill kunna sälja mera Marginalavkastning- den avkastning som ytterliggare en resursenhet ger Marginalprodukt- det tillskott till produktionen som en nyanställd ger Marginalkostnad- kostnaden för den sist producerade enheten antas stiga med ökad produktion pga avtagande marginalproduktivitet s 39 Beslutsregel för ekonomiskt rationella val Som sagts, marginalkostnaderna stiger och marginalintäkterna samt marginalnyttan minskar fig 2.3 s 49 Så länge marginalintäkten överstiger marginalkostnaden, lönar sig ytterliggare insatser, det samma gäller för konsumtion (marginalnytta och marginalkost) 6 (71)

7 Alla utbyten i ekonomin skall fortsätta till dess att marginalkostnaden=marginalintäkten och marginalkostnaden=marginalnyttan, isf kommer den totala nyttan och vinsten i samhället att vara maximal Samhällsekonomisk kalkyl Modeller för enskilda företag och personer tar inte i beräkning kostnader för ex fusk, regleringar och miljöförstöring I samhällsekonomiska kalkyler söker man beräkna samhällets totala intäkter och kostnader för olika insatser, ex likt ovan för regleringar och miljöförstöring Kostnader och effekter utav produktion som inte belastar den enskilde producenten benämns negativa externa effekter (miljö) Positiva externa effekter är motsatsen, ex biodlare vars bi pollinerar omkringliggande fruktodlingar Sammanfattning: De produktionsfaktorer som finns är arbete, kapital och naturresurser Människans behov är oändliga, dock är resurserna ändliga, leder till att ekonomi mycket handlar om att hushålla för att man så väl som möjligt skall kunna tillfredställa behoven Avkastningen på insatta resurser antas vara avtagande Allt har en kostnad, den sk alternativkostnaden Effektivitet i produktionen innebär att vi inte kan öka produktionen av en vara utan att minska produktionen av en annan vara Beslutsregel som bör styra allt utbyte är att marginalkostnaden = marginalnyttan 7 (71)

8 Prismekanism FL 2 kap 3 Prismekanismen Vi ska nu studera interaktionen mellan företagen och dess kunder i det ekonomiska kretsloppet Fokus för kapitel 3 : - Marknadens utbud och efterfrågan - Regleringar och ingrepp Det ekonomiska kretsloppet (fig 3.1 s 58) Visar en förenklad bild av samhällsekonomin bestående av företag och hushåll Inom ramen för detta kretslopp uppkommer tre grundfrågor : -Vad skall produceras? -Hur skall det produceras? -Hur skall produktionsresultatet fördelas? Svar: Beroende på 2 olika grundsystem, marknadsekonomi eller planekonomi 8 (71)

9 Marknadsekonomi I marknadsekonomin avgörs produktionsresultatets fördelning utav hur de olika produktionsfaktorerna värderas på den s.k. faktormarknaden Dvs vad företagen är villiga att betala för arbetskraften, naturtillgångarna och kapitalet som hushållen förfogar över, samt vad hushållen begär för att bjuda ut dessa produktionsresurser Produktionens inriktning och metoder beror på en kombination utav vad hushållen efterfrågar samt på vilken produktionsteknik som finns tillgänglig Företagen söker sig till den kombination av produktion och produktionsmetod som ger högst vinster Planekonomi I en Planekonomi avgörs såväl produktionsteknik, produktionens inriktning och Fördelningen utav resultatet av centrala politiska beslut. Ex : Sovjet, Kuba Blandekonomi En kombination utav ovan nämnda system, ex är Sverige, Norge etc. Utbud och efterfrågan (marknadsekonomi) Grundmodellen för varor och tjänster -Används för att analysera hur resurserna fördelas i en marknadsekonomi -Visar hur utbud och efterfrågan samspelar på marknaden och skapar priser -Grov förenkling av verkligheten för att skapa förståelse för marknadens olika mekanismer -Besvarar vad som händer om priset ändras el omvänt vad som orsakade förändringen och vad som händer om ny teknik införs el om konsumenterna köpkraft ökar etc Ex marknadsmodellen skjortor fig 3.2 s 61 9 (71)

10 Efterfrågekurva (konsumenten) Styrs av en rad olika faktorer, b la individens inkomst, behov, alternativa klädesplagg, mode, smak och priset på skjortor Antagande : enbart pris förändras på kort sikt, övriga faktorer är konstanta Priset avgör storleken på efterfrågan Minskad efterfrågan (negativt samband) vid höjt pris pga avtagande marginalnytta Varje punkt på kurvan visar vilken kvantitet konsumenterna efterfrågar vid givna priser Efterfrågekurvans Priselasticitet (priskänslighet) Flack kurva innebär hög efterfrågeelasticitet, dvs liten prishöjning leder till stor minskning utav efterfrågan. Brant lutning innebär liten elasticitet Utbudskurva Styrs av b la tillverkningskostnader, företagsmål, regleringar Som innan ändras enbart priserna på kort sikt, ej teknik För att öka produktionen utav skjortor måste företaget anställa mer personal som måste dela på samma maskinpark, deras bidrag per anställd minskar = avtagande avkastning = marginalkostnaden stiger = företaget kräver höjt pris för att ha råd att tillverka mer = positivt samband Utbudskurvans Priselasticitet (priskänslighet) Flack kurva innebär hög utbudselasticitet, dvs liten prishöjning leder till stor ökning utav utbudet. Brant lutning innebär liten elasticitet. 10 (71)

11 Jämvikt i modellen Jämviktspris och kvantitet fig 3.4 s 61 Det pris och den kvantitet där marknaden är i jämvikt. Kommer alltid att råda på lång sikt på en fri och öppen marknad Jämviktskvantiteten och dess pris är optimal Dels för att här kan alla köpare som är villiga att handla till detta pris hitta en säljare och alla säljare som är villiga att sälja till detta pris hittar en köpare Marginalkostnad = marginalnyttan för konsumenten Marginalkostnad = marginalintäkten för producenten Utbudsöverskott fig 3.5 s (71)

12 Priset högre än jämvikt = producenterna bjuder ut mer än vad som efterfrågas Efterfrågeöverskott fig 3.6 s 65 Priset lägre än jämvikt = konsumenterna efterfrågar fler skjortor än vad som finns på marknaden Prissignalernas betydelse Innan: Teknik, inkomster, smak etc var konstanta, enbart priset ändrades och rörelser längs med kurvorna Nu: Ovan faktorer kan ändras, ex ökade inkomster och bättre produktionsteknik = skift i kurvorna istället för rörelse längs med 12 (71)

13 Ny teknik fig 3.7 s 66 Ex nya bättre symaskiner som sänker produktionskostnaderna och klarar snabbare tillverkning =kurvan skiftar nedåt utåt = pris ned och kvantitet upp till ny jämvikt. Detta pga priset inte behöver vara lika högt för att täcka produktions -kostnaderna då marginalkostnaden sjunker för producenterna Ökade inkomster för konsumenterna fig 3.8 s 67 Vid ett givet pris får konsumenten råd att köpa fler skjortor = ökad efterfrågan = kurvan skiftar uppåt utåt = pris och kvantitet upp till ny jämvikt Slutsats: Priset signalerar för båda parter hur de i egenintresse kan agera idfa de hade all information och som mål att maximerna samhällets nytta = effektivt 13 (71)

14 Regleringar och ingrepp Regleringar (prisregleringar) införs då den politiska makten inte accepterar den fria marknadens användning utav resurserna eller fördelningen av dess resultat Ex att jämviktspriset på en vara/tjänst anses för högt för gemene man alt vissa grupper Ex reglering av bostadsmarknaden fig 3.9 s 71 maxpris = pris under jämvikt vid fri hyressättning = bostadsbrist Skapar möjlighet för en svart marknad och kräver därmed ransoneringsapparat, ex bostadskö Ex jordbruksregleringar fig 3.10 s 74 Minipris = pris över jämvikt vid fri marknad = utbudsöverskott Leder till s.k. dumpning utav överskottet, ex i Afrika = slår ut den inhemska produktionen 14 (71)

15 Alternativ till regleringar Reglering utav prismekanismen kan vara skadligt och svårt att överblicka (prissignalerna funkar inte), det finns bättre sätt att söka styra resursanvändning samt resursfördelning där man kan överblicka dess effekter Ex kan man använda sig utav kontantbidrag (barnbidrag o bostadsbidrag) för att stärka vissa gruppers köpkraft Sammanfattning: I en ren marknadsekonomi avgörs produktionens inriktning samt resultatets fördelning av hur utbud och efterfrågan på produktionsfaktorerna samspelar på marknaden, leder till jämvikt I den enkla modellen antas priset vara avgörande för efterfrågan och utbud, andra faktorer är fasta Efterfrågeöverskott höjer priset, utbudsöverskott sänker priset I en marknadsekonomi är prisförändringar de signaler som sprider information om förändrade förutsättningar och som leder till att marknader kommer i jämvikt Regleringar sätter marknadsmekanismen ur spel och ger samhällsmässiga kostnader Reglering som innebär pristak leder till efterfrågeöverskott, reglering som sätter minimipris ger utbudsöverskott 15 (71)

16 Konkurrens och monopol FL 3 kap 4,7,9,10,17 Förra kapitlet visade hur efterfrågan och utbud samspelar på marknaden. Under vissa förutsättningar sades att de kommer mötas i jämvikt. Hur ser då dessa förutsättningar ut för företagen under olika marknadsformer? Vi skall nu lära oss härleda företagens utbudskurvor Konkurrens och monopol Fokus: -Olika kostnadsbegrepp -Produktion vid perfekt konkurrens -Produktion vid monopol Från kap 2, beslutsregel att marginalintäkt = marginalkostnad Så länge intäkten för en såld vara är högre än dess kostnad lönar sig ytterliggare prod Vad avgör då marginalkostnaden? Fasta kostnader kostnader som inte varierar med produktionsvolymen Ex : initiala grundinvesteringar för fabriker och maskiner Positiva även vid nollproduktion Rörliga kostnader kostnader som varierar med produktionsvolymen Ex : löner, halvfabrikat, energi Fast vs rörligt kan variera över tiden, ex nya fabriker och maskiner. På lång sikt är i stort sett allt rörligt Total kostnad = totala fasta kostnader + totala rörliga kostnader Marginalkostnad = förändring av tot kostnad / förändring kvantitet = förändring av rörlig kostnad / förändring kvantitet Styckkostnad = total kostnad / kvantitet Rörlig styckkostnad = tot rörlig kostnad / kvantitet 16 (71)

17 Styckkostnader och marginalkostnader Fig 4.1s 81 Exemplet med skjortfabriken : Kostnaderna för fabrik och maskiner är givna (fasta) på kort sikt, löner till anställda är dock rörliga eftersom antalet anställda kan variera, samt att deras övertid kan variera De fasta kostnaderna är positiva även vid nollproduktion, vilket innebär att de första skjortorna kommer ha en hög styckkostnad. När kvantiteten ökar minskar dock styckkostnaderna då de fasta kostnaderna sprids ut på fler antal enheter Likaså kommer marginalkostnaden och de rörliga kostnaderna initialt att minska då fler sömmerskor anställs och de kan specialisera sig samt att man kan utnyttja maskinparken bättre = fullt ut (bidraget till produktionen per anställd är högre än dess kostnad hittills) Hit enbart sänkning i alla ovan kostnader!! Dock kommer man efter en viss produktionsökning att slå i sitt kapacitetstak = maskinernas och fabrikens kapacitet utnyttjas fullt ut. Kom ihåg : på kort sikt är kapitalet fast, endast mer insatser av arbete (nyanställningar, övertid etc) kan öka produktionen Men nu kan inte varje nyanställd få en egen maskin att arbeta vid = varje nyanställd sömmerska kommer ge mindre och mindre ytterliggare tillskott till produktionen Detta ger bara ökade rörliga kostnader utan att produktionen ökas i motsvarande grad Marginalkostnaden = förändring av rörlig kostnad / förändring kvantitet = stiger (avtagande avkastning) När marginalkostnaderna stiger kommer detta efter hand att påverka styckkostnaden Styckkostnaden består utav fasta och rörliga kostnader, enbart de rörliga styckkostnaderna stiger vid produktionsökning. Styckkostnaden stiger pga avtagande avkastning och stigande marginalkostnad. När marginalkostnaden överstiger styckkostnaden, kommer styckkostnaden att öka Detta eftersom den sist producerade enheten kostar mer än det tidigare genomsnittet = styckkostnaderna (genomsnittet) måste öka 17 (71)

18 Utbudskurvan fig 4.2 s 83 Marginalkostnadskurvan visar vad det kostar att producera ytterliggare en vara, visar m.a.o vilken intäkt företaget måste få för att täcka sin produktionskostnad per extra nyproducerad vara Så, marginalkostnadskurvan = företagets utbudskurva Gäller dock bara den del av marginalkostnadskurvan som ligger ovan den rörliga styckkostnadskurvan. Företaget kräver ett positivt täckningsbidrag, dvs att intäkterna iaf måste täcka de rörliga kostnaderna. Helst vill man givetvis ha pris = styckkostnad På kort sikt är det dock rationellt att man täcker de rörliga kostnaderna inkl en del av de fasta (se P1 1k ), även om man Inte täcker hela de fasta.pris under rörliga styck kostnader innebär dock nedläggning Fig 4.3 visar marknadens aggregerade utbudskurva 18 (71)

19 Olika marknadsformer Beslutsregeln marginalintäkt = marginalkostnad är generell, men ger olika resultat beroende på graden av marknadens konkurrens 2 ytterligheter Pristagare = marknaden består av många företag, stor konkurrens = ingen möjlighet för företag att sätta egna priser Prissättare = vid monopol, enbart en producent Enskilt företag i konkurrens (pristagare) fig 4.4 s 86 Företagen uppfattar inte marknadens efterfrågekurva som fallande, utan som horisontell. Priset är givet oavsett volym och man kan sälja så mycket man vill till detta pris, alltså har man ingen anledning att sänka priset Beslutsregeln blir alltså är marginalintäkt = marginalkostnad = pris Under fri konkurrens kommer alla företag att tillverka precis enligt ovan Orsaken är att för höga vinster lockar in nya företag på marknaden För samhället är detta intressant, produktionen bedrivs ju där styckkostnaden är som lägst, vilket i sin tur innebär att produktionen är så kostnadseffektiv som möjligt 19 (71)

20 Företag vid monopol (prissättare) fig 4.7 s 92 Extremfall med ett stort företag som har produktion för hela marknadens utbud, vilket får viktiga konsekvenser. Möter en negativt lutande efterfrågekurva (hela marknadens efterfråga) = kan påverka marknadspriset genom sitt val utav produktionsvolym. Att kurvan lutar negativ betyder att marginalintäkten inte är samma som priset. Marginalintäktskurvan måste luta brantare än efterfrågekurvan pga konsumenternas avtagande marginalnytta = måste sänka priset för att kunna sälja en vara till Som vanligt marginalintäkt skall vara = marginalkostnad Företaget väljer en kvantitet där styckkostnaden inte är minimal och gör en s.k. monopolvinst på konsumentens bekostnad Monopolisten tar ut högre priser, konkurrensutsatta företag kan i längden inte ta ut högre pris än styckkostnaden Monopolisten håller nere den tillverkade kvantiteten lägre än vid en konkurrensutsatt marknad Monopolisten gör en vinst på konsumentens bekostnad Oligopol Perfekt konkurrens och monopol är extremer, oligopol är mer verkligheten Innebär att det finns några få stora aktörer på marknaden, ex bensinbolag Kan leda till kartellbildning, vilket i realiteten innebär att producenterna samarbetar och samordnar sina priser och övriga produktionsbeslut. Effekterna blir som vid en monopolmarknad med högre priser och förlust för konsumenten 20 (71)

21 Sammanfattning: Konkurrens innebär att företagen är pristagare och är samhällsekonomiskt effektivt Monopol innebär att företaget själv sätter priserna och dominerar marknaden Ren konkurrens = företaget möter horisontell efterfrågekurva och följer beslutsregeln pris = marginalkostnad = marginalintäkt Monopolisten möter fallande efterfrågekurva och följer beslutsregeln marginalkostnad = marginalintäkt Oligopol är en mellanform mellan ytterligheterna ren konkurrens och monopol 21 (71)

22 Utrikeshandel FL 4 (forts FL3) Utrikeshandel, valutor, BNP och tillväxt Fokus: - Varför frihandel? - Hur bestäms växelkurser? - Vad innebär devalvering? - Vad är BNP, försörjningsbalans och bytesbalans? - Hur skapas tillväxt? - Hur kan tillväxten fördelas? Varför handlar länder med varandra? Egentligen felställd fråga, länder handlar i mycket liten omfattning med varandra, istället är det företag och människor i olika länder som handlar Dock kvarstår som innan med enskild marknad med producenter/konsumenter, dvs att man handlar med varandra för att kunna specialisera sig på det man är relativt bäst på Resurser och talanger är inte jämnt fördelade över jorden. - Okvalificerad billig arbetskraft - kvalificerad dyrare arbetskraft - naturresurserna inte jämnt fördelade över jorden Precis som innan gäller att fritt utbyte främjar välståndet Protektionism kontra frihandel Protektionism = En politik som genom handelshinder (tullar) söker skydda inhemsk produktion. En tull innebär en särskild skatt som läggs på importerade varor och gör dem dyrare relativt inhemskt producerade varor. Bättrar på handelsbalansen, dvs nettot av exporten - importen Problem med protektionistiska tilltag är tvåfalt. Dels tenderar det bli ömsesidigt, dvs att tullutsatt nation svarar med samma mynt. Innebär i längden att man förlorar möjligheten till att utnyttja relativa fördelar Dels underlättar det för inhemska företag att agera monopolistiskt, vilket medför välfärdsförlust för konsumenten Frihandel = handel som inte inskränks utav tullar och andra importhindrande åtgärder 22 (71)

23 Effekten av frihandel fig P1 och K1 är inhemsk jämvikt utan import Med import skiftar utbudet (billigare utländska skjortor), ny jämvikt med lägre pris och högre total kvantitet blir P2 K2 inhemsk produktion minskar K1-K3 till fördel för utländska producenters utbud Total import blir K2 K3 Effekten av tull fig 7.2 s 151 Med import utan tull är jämvikt K2 P2, efter tull stiger priset till P3. Vid detta pris minskar konsumenternas totala efterfrågan från K2 till K4 Importen minskar med kvantiteten till K4-K5 Det höjda priset medför att inhemska producenter ökar sin produktion från K3 till K5 Resultatet blir att konsumenterna får betala för tullen i form av högre pris, tillskotten tillfaller staten och de inhemska producenterna genom ökad vinst 23 (71)

24 Växelkurser och valutor Växelkursen är priset på en valuta uttryckt i annan valuta, ex 9.20 kr per euro Utländska säljare/exportörer i ex USA vill oftast få betalt i USD, på samma sätt vill svenska säljare/exportörer få betalt i SEK. Detta medför stora valutatransaktioner över världen och då växelkursen är inte konstant utan flyter, kan det innebära att kursen även påverkar priset på vår export och import samt dess konkurrenskraft När kronan stiger i värde (apprecierars) blir det dyrare för andra länder att importera våra varor, men samtidigt blir det billigare för oss att importera När kronan sjunker (deprecieras) blir våra exportvaror billigare, men importvarorna blir dyrare Fast eller rörlig växelkurs? Rörlig växelkurs = system där kursen rör sig fritt på valutamarknaden, prissätts av de fria marknadsmekanismerna För små ekonomier kan förändringar i kursen medföra problem i form utav b la osäkerhet i framtida intäkter och kostnader för import och exportföretag Fast växelkurskurs = system där den egna valutakursen låses fast gentemot en viss annan valuta el grupp av valutor. Ex har Usd rent historiskt varit en favorit. Detta hoppas man skall kunna ge stabilitet och minska svängningar i kursen Valutaunion Devalveringar? Devalvering innebär att man skriver ned en valutas värde i en situation med fast växelkurs. Tillstånd för detta gavs utav IMF, Internationella valutafonden Genom att devalvera sin valuta blir ett lands exportvaror billigare i utlandet, detta medför att företagen kan öka sin export. Dock måste inhemska konsumenter och företag betala mer för import Kan lede till inflation i landet pga de nu dyrare importvarorna = mindre köpkraft = kompensationskrav i form av högre löner etc. Sammanfattning : - Olika länder handlar med varandra för att kunna utnyttja varandras olika produktionsförutsättningar och på sätt öka den sammanlagda välfärden - Företag i olika länder bör specialisera sig på det de är relativt bäst på - Protektionism sänker den totala produktionen och höjer priset för landets invånare - På kort sikt avgörs växelkursen utav utbud och efterfrågan - Rörlig växelkurs kan leda till instabilitet och osäkerhet, kan avvärjas genom att man går med i en valutaunion likt EMU eller inför fast växelkurs - Devalvering leder till sänkt valutakurs och förbättrade exportvillkor, dock högre importpris - Kan även leda till inflationshot pga kompensationskrav 24 (71)

25 Nationalräkenskaperna Innan har vi gått igenom prismekanismen och samspelet mellan producenter och konsumenter vid olika marknadssystem samt dess olika fördelar/nackdelar (microteori) Nu skall vi studera den typ av blandekonomi vi har i Sverige idag och skall studera den samlade ekonomins aktivitet, sysselsättning, total produktion och den allmänna prisnivån, sk makroteori Bruttonationalprodukten (BNP) Värdet av alla färdiga varor och tjänster som produceras i ett land under ett år BNP mätt från tillverkningssidan summerar de olika förädlingsvärdena i hela ekonomin. Man beräknar förädlingsvärdet i varje företag, dvs försäljningsintäkter kostnader för halvfabrikat och råvaror. Definitionsmässigt motsvarar detta värde vad företagen betalar ut i form utav ersättning till de som arbetar i företagen (löner), äger företaget (vinster) och lånar ut kapital till företagen (räntor) Det i sin tur innebär att summan av alla förädlingsvärden i en ekonomi måste vara lika med summan av alla inkomster, BNI Försörjningsbalansen BNP definierat från användarsidan summerar de olika sätt ett land kan använda sina producerade varor på. Man ställer då upp BNP på dess olika användningssätt i en s.k. Försörjningsbalans som visar tillgången på varor och tjänster samt hur de används BNP kan användas till tre olika ändamål, konsumtion, investeringar och utrikeshandel konsumtion = slutlig förbrukning utav tjänster och varor för att tillfredsställa mänskliga behov, ex mat, kläder (privat konsumtion) samt de tjänster som produceras inom den offentliga sektorn (offentlig konsumtion) Investeringar = sådant vi sätter av för framtida konsumtion. Dels varor som köps idag men används morgon, dels satsningar idag på ex nya maskiner, byggnader etc för att kunna öka produktionen i framtiden. Obs! innehåller inte investeringar i ex skolgång och forskning Utrikeshandel = En del av det vi tillverkar kommer gå på export, men vi kommer även att importera varor Sånu definierar vi BNP för dess olika användningsområden som BNP = konsumtion + investeringar + (export - import) Omskrivet som tillgång och efterfrågan BNP + import (tillgång) = konsumtion + investeringar + export (efterfrågan) 25 (71)

26 Se bild s 192 BNP och välfärd Ekonomisk tillväxt är ofta ett mål för den ekonomiska politiken och mäts i BNP-tillväxt. Dock, BNP mäter snarare välstånd än välfärd, men argumenten för att använda det som mått även för välfärd är rimligen ok då mer resurser torde innebära mer välfärd för ett lands invånare Svagheter med BNP för att mäta välstånd är b la Hemarbete och svartarbete registreras ej Värdering utav olika produkter. För ex offentlig tjänsteproduktion används produktions - kostnaden som dess bidrag till BNP. Leder ex till att ökad brottslighet leder till höjd BNP då polis och domstolsväsende får ökade kostnader Tar heller ej hänsyn till miljöpåverkan Visar ej på fördelningen bland befolkningen Sparandet Tills nu definitionen och innebörden av BNP. Nu till hur vi fördelar produktionen mellan konsumtion och sparande Att spara i nationalräkenskaperna är samma som att inte konsumera BNP = sparande + konsumtion sparande = investeringar + (export - import) Sparandet kan komma från tre olika källor : 1. Hushållen, 2. företagen 3. den offentliga sektorn Betalningsbalansen Är en uppställning över alla transaktioner med utlandet över ett år Innefattar alla utbetalningar till och från utlandet i form utav ex turism, räntebetalningar, u-hjälp, utlandsupplåning osv (se sid 198). Betalningsbalansens tre huvudkomponenter är bytesbalans, kapitaltransfereringar och finansiell balans Bytesbalansen (sid 199) Visar skillnaden mellan vad vi i ett land producerar och vad vi konsumerar av varor och tjänster. Ett underskott i bytesbalansen innebär att vi förbrukar mer än vad vi producerar Poster inom bytesbalansen - Handelsbalansen = skillnaden mellan export och import av varor - Tjänstebalansen = skillnaden mellan export och import av tjänster - Transfereringar över gränserna = u-hjälp och medlemsavgift till Eu - Avkastning på kapital = ränteutgifter och inkomster över gränserna - Kapitaltransfereringar = arvskiften, patent, licenser etc 26 (71)

Nationalekonomi för tolkar och översättare

Nationalekonomi för tolkar och översättare Nationalekonomi för tolkar och översättare Föreläsning 2: Marknadsformer och Arbetsmarknaden Kontaktuppgifter Nationalekonomiska institutionen Rum: A974 E-mail: maria.jakobsson@ne.su.se Syfte: Kursens

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

MAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet

MAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONIMI Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONOMISKA MÅL Makroekonomi är en analys av samhället som helhet. Den aggregerade (totala) effekten i fokus; de totala utgifterna,

Läs mer

Nationalekonomi. Grunder i modern ekonomisk teori

Nationalekonomi. Grunder i modern ekonomisk teori Nationalekonomi Grunder i modern ekonomisk teori Tomas Guvå Vad är nationalekonomi? Oikonomia = Ekonomi (Oikos Nomos = Regler för hushållning) En första definition: Ekonomi = Att på det mest effektiva

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

Föreläsning 7 - Faktormarknader

Föreläsning 7 - Faktormarknader Föreläsning 7 - Faktormarknader 2012-09-14 Emma Rosklint Faktormarknader En faktormarknad är en marknad där produktionsfaktorer prissätts och omsätts. Arbetsmarknaden Individen Hela marknaden Efterfrågan

Läs mer

Efterfrågan. Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)?

Efterfrågan. Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)? Efterfrågan Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)? Efterfrågad = vad man önskar att köpa på en marknad under rådande förhållanden

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi?

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi? Vad är ekonomi? 1 Vi har bara en jord. Dess resurser är begränsade. Ekonomi är hushållning av begränsade resurser. pengar, arbetskraft, miljö, råvaror, energi Vad ska produceras? Vad ska vi lägga vår energi

Läs mer

c) Antag att man i stället för prisreglering ger en subvention per producerad enhet av X. Hur kommer detta att påverka de båda marknaderna?

c) Antag att man i stället för prisreglering ger en subvention per producerad enhet av X. Hur kommer detta att påverka de båda marknaderna? Fråga 1 (4+3+3 p) Varorna X och Y är substitut till varandra. Priset på X är 40, priset på Y 75. X uppfattas av konsumenterna som sämre, men säljs ändå i omfattande kvantitet, tack vare det låga priset.

Läs mer

F7 Faktormarknader Faktormarknader Arbetskraft. Kapital. Utbud av arbetskraft. Efterfrågan på arbetskraft

F7 Faktormarknader Faktormarknader Arbetskraft. Kapital. Utbud av arbetskraft. Efterfrågan på arbetskraft F7 Faktormarknader 2011-11-21 Faktormarknader Arbetskraft Utbud av arbetskraft Individen Samhället Efterfrågan på arbetskraft Kapital Efterfrågan på kapital Investeringsbeslut 2 1 Antaganden Rationalitetsantagandet

Läs mer

En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten

En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten Y = C + I + G (1) Y är (aggregerad) produktion av varor och tjänster och beror på mängden tillgängliga

Läs mer

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -

Läs mer

Tentan ger maximalt 100 poäng och betygssätts med Väl godkänd (minst 80 poäng), Godkänd (minst 60 poäng) eller Underkänd (under 60 poäng). Lycka till!

Tentan ger maximalt 100 poäng och betygssätts med Väl godkänd (minst 80 poäng), Godkänd (minst 60 poäng) eller Underkänd (under 60 poäng). Lycka till! Tentamen består av två delar. Del 1 innehåller fem multiple choice frågor som ger fem poäng vardera och 0 poäng för fel svar. Endast ett alternativ är rätt om inget annat anges. Fråga 6 är en sant/falsk-fråga

Läs mer

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA FRÅN MIKRO TILL MAKRO MIKRO: MARKNADER, INDIVIDUELLT BETEENDE MAKRO: SAMMAN LAGDA RESULTAT, AGGREGERAD NIVÅ, SAMHÄLLET LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA,

Läs mer

Marknadsekonomins grunder

Marknadsekonomins grunder Marknadsekonomins grunder Föreläsning 3 Varumarknadens grunder Mattias Önnegren Agenda Vad är en marknad? Efterfrågan Utbud Jämnvikt och anpassningar till jämnvikt Reglerade marknader Skatter och subventioner

Läs mer

Samhällsekonomi. Ekonomi = Hushållning. Begrepp = Hur hänger din, familjens och Sveriges ekonomi ihop?

Samhällsekonomi. Ekonomi = Hushållning. Begrepp = Hur hänger din, familjens och Sveriges ekonomi ihop? Samhällsekonomi = Hur hänger din, familjens och Sveriges ekonomi ihop? Ekonomi = Hushållning eller En vetenskap uppfunnen av överklassen för att komma åt frukten av underklassens arbete / August Strindberg?

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

E2 E1 U MC P2 P1 X2 X1 Y1 Y2 MI2 E1 E2

E2 E1 U MC P2 P1 X2 X1 Y1 Y2 MI2 E1 E2 LÖSNINGSFÖRSLAG Fråga 1 (4+3+3 p) a) Substitut fyller ungefär samma funktion, kan ersätta varandra. En ökad inkomst borde medföra att Ey (fler har råd att köpa den dyrare, men bättre varianten), vilket

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2011-06-22. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt. Viktor Mejman. Kristin Ekblad. Nabil Mouchi

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2011-06-22. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt. Viktor Mejman. Kristin Ekblad. Nabil Mouchi Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2011-06-22 Ansvarig lärare: Anders Edfeldt Viktor Mejman Kristin Ekblad Nabil Mouchi Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För

Läs mer

Marknadsekonomins grunder

Marknadsekonomins grunder Marknadsekonomins grunder Föreläsning 2 Makroekonomi och konjunkturläge Mattias Önnegren Agenda Vad är makroekonomi? Viktiga variabler BNP (nationalräkneskaper) Inflation Arbetslöshet Internationell ekonomi

Läs mer

Imperfektioner. 1 December () Lektion 7 1/12 1 / 10

Imperfektioner. 1 December () Lektion 7 1/12 1 / 10 Imperfektioner 1 December 2008 () Lektion 7 1/12 1 / 10 Monoplistiska fackföreningar Tidigare har vi antagit perfekta marknader där alla är pristagare. Låt oss nu se analysera fallet med en monopolistisk

Läs mer

Vad är ekonomi mänskligt beteende relaterat till knappa resurser med alternativ användning

Vad är ekonomi mänskligt beteende relaterat till knappa resurser med alternativ användning F-underlag, NEK Vad är ekonomi mänskligt beteende relaterat till knappa resurser med alternativ användning Individer Samhällen Företag Resurser Produktion Konsumtion Välfärd Resurserna är knappa och har

Läs mer

Ekonomiskt kretslopp

Ekonomiskt kretslopp Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell

Läs mer

Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten,

Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten, Frågor på Arbetsmarknaden. Reviderad: 2012-12-05. Definition i FJ: Strukturell arbetslöshet = Naturlig arbetslöshet =klassisk arbetslöshet (=arbetslöshet till följd av att reallönen är för hög) + friktionsarbetslöshet.

Läs mer

(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens

(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens (Läs själva:) PERFEKT KONKURRENS = FULLSTÄNDIG KONKURRENS 2012-11-25 Här analyserar vi marknadsformen perfekt konkurrens. Marginalprincipen vägleder oss till att inse att företagen ökar produktionen så

Läs mer

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Föreläsning III i) Avvägning inflation, arbetslöshet ii) Penningpolitik i) Samband mellan inflation och arbetslöshet

Läs mer

Marknadsekonomins grunder. Marknader, fördjupning. Thomas Sonesson, Peter Andersson

Marknadsekonomins grunder. Marknader, fördjupning. Thomas Sonesson, Peter Andersson Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -

Läs mer

Nationalekonomi för aktuarier

Nationalekonomi för aktuarier Nationalekonomi för aktuarier Mårten Larsson Nationalekonomiska institutionen marten.larsson@ne.su.se kurshemsida: http://kurser.math.su.se/ 1 MT7016 NATIONALEKONOMI FÖR AKTUARIER 7,5hp (avancerad nivå)

Läs mer

Helsingfors universitet Urvalsprovet 26.5.2014 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

Helsingfors universitet Urvalsprovet 26.5.2014 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Helsingfors universitet Urvalsprovet 26.5.2014 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi

Läs mer

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år):

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år): Makroekonomiska begrepp, balanser och samband Förkortningar: Y: BNP = Nationalinkomst C: Privat konsumtion G: Offentlig konsumtion KONS =C+G = total konsumtion I: Investeringar X: Export M: Import S: Sparande

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2 1 Samhällsekonomi Strävansmål: Du skall efter kursen ha kunskaper om hur beslut om ekonomi kan påverka dig, det svenska samhället och i förlängningen resten av världen Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4 Bedömningsmatris

Läs mer

VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september

VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september 1. Knapphet (scarcity) är ett viktigt begrepp för att kunna tala om värden. Använd utbudefterfråge-modellen för att analysera

Läs mer

Föreläsning 7 - Faktormarknader

Föreläsning 7 - Faktormarknader Föreläsning 7 - Faktormarknader 2012-11-22 Faktormarknader En faktormarknad är en marknad där produktionsfaktorer prissätts och omsätts. Arbetsmarknaden Individen Hela marknaden Efterfrågan på arbetskraft

Läs mer

Nationalekonomi för tolkar och översättare

Nationalekonomi för tolkar och översättare Nationalekonomi för tolkar och översättare 31 januari 2012 Produktion och marknadsformer Marknadsmisslyckanden Plan eller marknad? Anders Fjellström, Nationalekonomiska institutionen Produktion och marknader

Läs mer

Nationalekonomi för tolkar och översättare (7,5 hp)

Nationalekonomi för tolkar och översättare (7,5 hp) Nationalekonomi för tolkar och översättare (7,5 hp) Maria Jakobsson Nationalekonomiska institutionen Rum: A974 E-mail: maria.jakobsson@ne.su.se Maria Jakobsson 1 Kursens syfte och mål Syfte: Kursens syfte

Läs mer

INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING

INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING Varför handlar länder med varandra? Vad bestämmer handelsstrukturen? Vilka effekter får handel på produktion och priser i ett land? Vilka effekter får handel på välfärden

Läs mer

Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder

Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder Linköpings universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Peter Andersson Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder Denna övning syftar till att öka förståelsen

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 November 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

Föreläsningsnoteringar 2009 03 17 Bengt Assarsson. Real BNP identitet. IS kurvan (varumarknaden) Y C I G X Q

Föreläsningsnoteringar 2009 03 17 Bengt Assarsson. Real BNP identitet. IS kurvan (varumarknaden) Y C I G X Q Föreläsningsnoteringar 2009 03 7 Bengt Assarsson Real BN identitet Y CI G X Q Y BN i reala termer C hushållens konsumtionsutgifter i reala termer I investeringar i reala termer G offentliga utgifter i

Läs mer

KLAS EKLUND. En introduktion till samhallsekonomin. Elfte upplagan. Norstedts Akademiska Forlag

KLAS EKLUND. En introduktion till samhallsekonomin. Elfte upplagan. Norstedts Akademiska Forlag KLAS EKLUND En introduktion till samhallsekonomin Elfte upplagan Norstedts Akademiska Forlag Forord 5 1. Varfor samha'llsekonomi? 17 Varfor ar ekonomerna sa oeniga? 18 Teorier och modeller 18 Politik och

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

F7 Produktionsfaktorer. 2010-11-19 charlotte.svensson@liu.se

F7 Produktionsfaktorer. 2010-11-19 charlotte.svensson@liu.se F7 Produktionsfaktorer 2010-11-19 charlotte.svensson@liu.se F7 Produktionsfaktorer Arbetskraft Utbud av arbetskraft Individ Samhälle Efterfrågan på arbetskraft Kapital Efterfrågan på kapital Investeringsbeslut

Läs mer

Uppgift 1 (Företagsekonomi):

Uppgift 1 (Företagsekonomi): Uppgift 1 (Företagsekonomi): Beskriv kapitalvärdemetoden. (5 p) Beskriv kapitalvärdemetoden (5p) s326 Kapitalvärdemetoden kallas också för nuvärdemetoden. Vid användning av metoden jämförs en investerings

Läs mer

Övningar i Handelsteori

Övningar i Handelsteori Övningar i Handelsteori 1. Figuren nedan visar marknaden för en viss vara i Land A och Land B. a) Antag att de båda länderna börjar handla med varandra. Härled exportutbud och importefterfrågekurvorna.

Läs mer

Övningsuppgifter till Vår ekonomi i korthet FACIT

Övningsuppgifter till Vår ekonomi i korthet FACIT Övningsuppgifter till Vår ekonomi i korthet FACIT Kapitel 1: Varför läsa ekonomi? 1. Vad är skillnaden på nationalekonomi och företagsekonomi? Nationalekonomi handlar om samhällets ekonomi, till exempel

Läs mer

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14. HÖGSKOLAN I HALMSTAD INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI OCH TEKNIK Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Läs mer

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS Uppgift 1 a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU LS AU KS AE BN* BN b) Kontraktiv penningpolitik: höjd ränta dyrare att låna till investeringar

Läs mer

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ulrika Rosqvist-Lindahl,

Läs mer

Föreläsning 6. Offentlig sektor, inflation kontra arbetslöshet, penningpolitiken, den öppna ekonomin Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 6. Offentlig sektor, inflation kontra arbetslöshet, penningpolitiken, den öppna ekonomin Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 6 Offentlig sektor, inflation kontra arbetslöshet, penningpolitiken, den öppna ekonomin Idag Offentliga sektorn Syften Finansiering Stabiliseringspolitik Inflation och arbetslöshet Centralbanken

Läs mer

Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010

Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010 Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010 Fråga 1 Rätt rad: b,d,a,a,d,c,d,c,d,b 1. En vara är normal om a) individens efterfrågan ökar i varans pris b) individens

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp)

Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp) Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp) 2011-08-23 Ansvarig lärare: Viktor Mejman Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 16 För betyget G

Läs mer

2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde? A) vinst B) utgifter på insatsvaror C) löner D) ränteutgifter

2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde? A) vinst B) utgifter på insatsvaror C) löner D) ränteutgifter 1. Vad räknas inte till privata investeringar? A) Nyproduktion av bostäder B) En ökning av lager C) Nyproducerade fabriker D) Företags inköp av begagnade maskiner 2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde?

Läs mer

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna!

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna! Tentamen i nationalekonomi, mikro A 7,5 hp 2011-08-16 Ansvarig lärare: Anders Lunander Viktor Mejman Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För betyget G krävs: 12 För

Läs mer

3. Förklara hur en skattehöjning inte nödvändigtvis kommer att innebära att vi arbetar mindre. Visa!!

3. Förklara hur en skattehöjning inte nödvändigtvis kommer att innebära att vi arbetar mindre. Visa!! Övning 7 den 24 september 2009 Faktormarknaderna Frank kap 14-15 1. Hur kan man förklara den i relation till spridningen i marginalproduktivitet låga lönespridningen på arbetsplatser? Läs The Internal

Läs mer

FACIT TILL TENTAMEN, 30/4, 2011 Delkurs 1 FRÅGA 1

FACIT TILL TENTAMEN, 30/4, 2011 Delkurs 1 FRÅGA 1 17 FACIT TILL TENTAMEN, 3/4, 211 Delkurs 1 FRÅGA 1 I. c.(x) 38,25 euro. II. b.(x) Om MC < ATC så sjunker ATC. III. c.(x) 1/3 av skattebördan bärs av konsumenterna och resten av producenterna. 1 3Q = 1

Läs mer

URVALSPROVET FÖR AGRIKULTUR-FORSTVETENSKAPLIGA FAKULTETEN 2014

URVALSPROVET FÖR AGRIKULTUR-FORSTVETENSKAPLIGA FAKULTETEN 2014 URVALSPROVET FÖR AGRIKULTUR-FORSTVETENSKAPLIGA FAKULTETEN 2014 PROV 2 Miljöekonomi Man ska få minst 14 poäng i urvalsprovet så att han eller hon för vardera A- och B-delen får minst 10 poäng. Om det poängtal

Läs mer

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen HT 2009 Jonas Häckner Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Måndagen den 7 december 2009 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden

Läs mer

Del 1: Flervalsfrågor (10 p) För varje fråga välj ett alternativ genom att tydligt ringa in bokstaven framför ditt valda svarsalternativ.

Del 1: Flervalsfrågor (10 p) För varje fråga välj ett alternativ genom att tydligt ringa in bokstaven framför ditt valda svarsalternativ. Kurs: MS 3280 Nationalekonomi för Aktuarier Tisdagen den 14 december 2004. Tentamen Examinator: Lars Johansson Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden och håll kontakt med klockan. Förklara begrepp och

Läs mer

Samhällsekonomi 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Namn: Personnummer: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Allmänna anvisningar:

Samhällsekonomi 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Namn: Personnummer: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Allmänna anvisningar: Samhällsekonomi Provmoment: Ladokkod: Skriftlig tentamen 21SH2A 7, högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 6/11 201 Tid: 09:00 13:00 Hjälpmedel: Miniräknare,

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Det cirkulära flödet

Det cirkulära flödet Del 3 Det cirkulära flödet 1. Kokosnötsön Här bygger vi upp en enkel ekonomi med företag och hushåll som producerar respektive konsumerar, och lägger till en finansiell sektor, en centralbank, och en stat.

Läs mer

Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004

Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004 Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004 Makroekonomi, 5 poäng, 5 december 2004 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten och lämna bara in den. Ringa gärna först in dina svar på frågeblanketten

Läs mer

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-11-27 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet) med låg

Läs mer

Internationell Ekonomi. Lektion 4

Internationell Ekonomi. Lektion 4 Internationell Ekonomi Lektion 4 Varför uppstår internationell handel? Är det inte bättre att behålla allt man producerar inom landet istället för att exportera? Att vi i Sverige importerar olja och apelsiner

Läs mer

PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi och marknadsföring

PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi och marknadsföring Helsingfors universitet Urvalsprovet 29.5.2013 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi

Läs mer

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 8 Finanskrisen 2008 Repetition Dagordning Finanskrisen 2008 Har vi uppnått vårt mål? En nationalekonom bör vara ödmjuk Sammanfattning av kursen Mikroekonomi Makroekonomi Tips inför tentan Finanskrisen

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Skriftlig tentamen 21SH2A. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Provmoment: Ladokkod: Skriftlig tentamen 21SH2A. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Samhällsekonomi Provmoment: Ladokkod: Skriftlig tentamen 21SH2A 7, högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 1/6 201 Tid: 09:00 13:00 Hjälpmedel: Miniräknare,

Läs mer

Sätta ihop tre relationer till en modell för BNP, arbetslöshet och inflation på kort och medellång sikt: Okuns lag

Sätta ihop tre relationer till en modell för BNP, arbetslöshet och inflation på kort och medellång sikt: Okuns lag Dagens föreläsning Sätta ihop tre relationer till en modell för BNP, arbetslöshet och inflation på kort och medellång sikt: Okuns lag Efterfrågekurvan (AD-relationen) Phillipskurvan Nominell kontra real

Läs mer

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 3 Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan 1 Idag! Kapitalmarknaden " Vad är kapitalmarknaden, vad är dess syfte? " Vad handlas på kapitalmarknaden? " Hur fungerar den?! Utrikeshandel och

Läs mer

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Fredagen den 27 mars 2009

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Fredagen den 27 mars 2009 STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen VT 2009 Astri Muren Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Fredagen den 27 mars 2009 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden

Läs mer

Tentamen i Nationalekonomi

Tentamen i Nationalekonomi Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Nationalekonomi och Statistik Tentamen i Nationalekonomi Kurs: Globalisering och utveckling 4,5 hp, kurskod NEGA01 Datum: 1 juni 2012 Kursansvarig lärare: Joakim

Läs mer

Tentamen på grundkurserna EC1201 och EC1202: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 13 februari 2010 kl 9-14.

Tentamen på grundkurserna EC1201 och EC1202: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 13 februari 2010 kl 9-14. STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Mats Persson Tentamen på grundkurserna EC1201 och EC1202: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 13 februari 2010 kl 9-14.

Läs mer

Föreläsning 5 Elasticiteter m.m.

Föreläsning 5 Elasticiteter m.m. Föreläsning 5 Elasticiteter m.m. 2012-11-09 Elasticiteter Elasticiteter Efterfrågans priselasticitet Inkomstelasticitet Korspriselasticitet Utbudselasticitet Konsumentöverskott Asymmetrisk information

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera)

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera) Produktion Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera) Företaget i ekonomisk teori Produktionsresurser FÖRETAGET färdiga produkter (inputs) (produktionsprocesser) (output) Efterfrågan

Läs mer

5. Riksbanken köper statspapper och betalar med nytryckta sedlar. Detta leder till ränta och obligationspris på obligationsmarknaden.

5. Riksbanken köper statspapper och betalar med nytryckta sedlar. Detta leder till ränta och obligationspris på obligationsmarknaden. Följande nationalräkenskapsdata gäller för uppgift 1-4 Privat konsumtion = 1100 Privat bruttoinvestering = 350 Offentlig sektors köp (G) = 450 Export av varor och tjänster = 1000 Import av varor och tjänster

Läs mer

Flervalsfrågor. Välj ett eller inget alternativ.

Flervalsfrågor. Välj ett eller inget alternativ. Flervalsfrågor. Välj ett eller inget alternativ. 1) Vilken av följande frågor är en normativ fråga? A) Om högskolor erbjuder gratis parkering till studenter, kommer fler studenter köra bil till högskolan?

Läs mer

Föreläsning 3-4. Produktionsteori. - Produktionsfunktionen - Kostnadsfunktionen. - Sambandet mellan marginalkostnad, marginalprodukt och lön

Föreläsning 3-4. Produktionsteori. - Produktionsfunktionen - Kostnadsfunktionen. - Sambandet mellan marginalkostnad, marginalprodukt och lön Föreläsning 3-4 Produktionsteori - Produktionsfunktionen - Kostnadsfunktionen - Sambandet mellan marginalkostnad, marginalprodukt och lön - Långsiktiga utbudet Produktionsfunktionen TP=Totalproduktion

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum LP3 12-13 Material Kursexaminator Sammanfattning Olle Hage Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar

Läs mer

PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi och marknadsföring

PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi och marknadsföring Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi

Läs mer

Föreläsning 4- Konsumentteori

Föreläsning 4- Konsumentteori Föreläsning 4- Konsumentteori 2012-11-08 Vad är konsumentteori? Vad bestämmer hur konsumenten väljer att spendera sin inkomst mellan olika varor? Vad bestämmer hur mycket konsumenten köper av en viss vara?

Läs mer

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen HT 2010 Sten Nyberg Omtentamen på Mikroteori med tillämpningar, EC1111, 15 högskolepoäng Fredagen den 29 oktober 2010 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Skriftlig tentamen 21SH1A. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Provmoment: Ladokkod: Skriftlig tentamen 21SH1A. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Samhällsekonomi Provmoment: Ladokkod: Skriftlig tentamen 21SH1A 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 5/11 2014 Tid: 09:00 13:00 Hjälpmedel: Miniräknare,

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Försättsblad Tentamen

Försättsblad Tentamen Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Lönebildningsrapporten 2016 37 FÖRDJUPNING Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Diagram 44 Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden 9.0 9.0

Läs mer

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, (EC1101) 15 högskolepoäng Torsdagen den 29 oktober 2009

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, (EC1101) 15 högskolepoäng Torsdagen den 29 oktober 2009 STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen HT 2009 Jonas Häckner Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, (EC1101) 15 högskolepoäng Torsdagen den 29 oktober 2009 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja

Läs mer

Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p.

Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p. STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p. Lördagen den 12 mars 2005 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten

Läs mer

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 1, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 onsdag 25 april 2012. Kursansvarig: Magnus Carlsson Tillåtna hjälpmedel: miniräknare Tentamen består

Läs mer

Ekonomi behandlar beteende i förhållande till mål och knapphet på resurser som har en alternativ användning.

Ekonomi behandlar beteende i förhållande till mål och knapphet på resurser som har en alternativ användning. F1 ekonomiskt perspektiv Ekonomi behandlar beteende i förhållande till mål och knapphet på resurser som har en alternativ användning. Rationalitetsantagande Knapphetsbegreppet Alternativkostnad: kostnaden

Läs mer

U t+1 = (1 f)u t + s (1 U t ) = (1 f s)u t + s:

U t+1 = (1 f)u t + s (1 U t ) = (1 f s)u t + s: Några tentafrågor, jag har modi erat dem lite för att stämma med årets kurs och min smak. Fråga, December00. Kortsvarsfrågor - maximalt en sida per fråga a) I Mankiw nns en enkel modell för hur jämviktsarbetslösheten

Läs mer

Internationell Handel

Internationell Handel Internationell handel: OSS: kap. 19; [KW: kap. 17]. Internationell Handel Sammanfattning Detta kapitel använder teorierna om fördelar med specialisering och handel som först introducerades i början av

Läs mer