10.4 SEPARERING Inledning
|
|
- Vilhelm Viklund
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 VU 94S-2 Gång- och cykeltrafik 15 (84) 10.4 SEPARERING Inledning Separering innebär att olika trafikslag skiljs åt så att de inte gör anspråk på samma utrymme. På sträcka kan det ske genom att trafikslagen ges skilda banor. I korsning kan separeringen ske antingen i rummet genom planskildhet eller i tiden genom signalreglering. Separering i korsning behandlas vidare under kapitel 10.7 Korsningar. I detta kapitel redovisas också separeringsliknande åtgärder, där gång- och/eller cykeltrafik ges eget utrymme i direkt anslutning till utrymme för biltrafik. Exempel på sådana åtgärder är dels vägren vars bredd är dimensionerad för gående och cyklande och dels cykelfält. Separeringsformen har stor betydelse för gåendes och cyklisters säkerhet. Utgående från hur mycket krockvåld människokroppen tål bedöms trafikmiljöer där bilar vid kollision med oskyddade trafikanter inte har högre hastighet än 30 km/h ge god trafiksäkerhetsstandard, hastighet km/h mindre god trafiksäkerhetstandard och >40 km/h låg trafiksäkerhetsstandard. Separering av gång- och cykeltrafik från biltrafik syftar i första hand till att gående och cyklister ska kunna färdas säkert och tryggt. Andra positiva effekter kan vara ökad komfort och trivsel för gående och cyklister. Ytterligare effekter är att samtliga trafikanter får bättre framkomlighet och att biltrafikens barriäreffekt kan minska. Tyvärr kan separering också leda till vissa olägenheter, framförallt omvägar för gående och cyklister men även ett mer svåröverskådligt väg-/gaturum, osäkra korsningspunkter med biltrafiken samt att intrånget och anläggningskostnaderna ökar. Gående med utvecklingsstörning eller med syn- och hörselskador samt barn m fl som av olika skäl har svårt att bedöma risker i trafiken har särskilt stort behov av att separeras från biltrafik och ofta även från cykeltrafik. Att separera gående från cyklister syftar till att öka de gåendes trygghet och säkerhet samt att öka framkomligheten för cyklister. När gående och cyklister använder samma utrymme känner många gående otrygghet på grund av att cyklisterna färdas så fort och tyst att de gående överraskas. Den ökade säkerhet, som gående och cyklister får vid separering från biltrafik på sträcka kan medföra att de underskattar riskerna när de kommer i konflikt med biltrafiken i korsningar. Resultatet kan bli fler olyckor i dessa punkter. Säkerheten måste därför särskilt beaktas vid utformning av korsningar. VV publikation 2002:
2 16 (84) 10 Gång- och cykeltrafik VU 94S-2 Där trafiksäkerhetsstandarden måste sänkas bör man eftersträva en utformning som i god tid gör förändringen tydlig för samtliga trafikanter. Konfliktpunkter ska alltid utformas så att ett bra "samspel" uppnås mellan GC-trafikanter och bilister. Man måste också ta hänsyn att detta samspel inte är möjligt för vissa grupper ex.vis synskadade Separering av gående och cyklister från bilar Behov av att på sträcka ge gående och cyklister eget utrymme separerat från biltrafik eller mer utrymme tillsammans med biltrafik bedöms utifrån biltrafikens storlek och hastighet. Dessa parametrar utgör ingångsvärden i de figurer som redovisas i moment Val av separeringsform i tätort och Val av separeringsform på landsbygd. Nuvarande kunskaper om hur mycket våld människor tål att utsättas för vid trafikolyckor pekar på att gående och cyklister bör separeras från bilar vars hastighet är högre än 30 km/h. Vid bedömning av om separering ska ske eller inte måste emellertid även andra faktorer vägas in, t ex: hur stor risk det är att en olycka ska inträffa. Denna påverkas bl a av antalet gående, cyklande och motorfordon högsta tillåten hastighet och möjligheten att sänka hastigheten genom vägens utformning möjligheten att leda gång- och cykeltrafiken en annan väg möjligheten att uppnå kontinuitet i säkerhetsstandard, dvs. möjligheten att uppnå samma säkerhetsstandard i korsningar och på angränsande GC-länkar övriga konsekvenser för alla trafikanter, t ex tillgänglighet eller möjligheter att tillgodose behov för utryckningsfordon, bussar och att med bil angöra, lasta och lossa längs gatan konsekvenserna för gatu/vägmiljön, dvs. gatans/vägens utformning och gatu-/vägrummets möblering samt för angränsande bebyggelse och förgårdsmark övriga konsekvenser, t ex intrång och kostnader. Dessutom kan gatans/vägens avvattning och placeringen av dagvattenbrunnar tillsammans med praxis för snöröjning och behov av snöupplag ha betydelse för vilken separeringsform och utformning som bör väljas Separering av gående från cyklister Behovet att på sträcka separera gående och cyklister från varandra bedöms med hänsyn till förbindelsens funktion i gång- och cykelnätet, gång- resp. cykelflöde och sammansättning samt cykeltrafikens hastighet VV publikation 2002:120
3 VU 94S-2 Gång- och cykeltrafik 17 (84) Separering av gående från cyklister syftar främst till att öka de gåendes trygghet men är även viktig för gåendes säkerhet. Där cykeltrafiken är stor och hastigheten hög är det också viktigt för cyklisternas framkomlighet och bekvämlighet att gående separeras från cyklande. Separeringen förutsätts då utföras så att banbredderna ger god utrymmesstandard. Om banbredden ger sämre utrymmesstandard kan effekten istället bli att framkomligheten minskar för både cyklister och gående. Vid smala banor ökar även risken att cyklister och gående använder varandras banor. Separering av gående från cyklister bör alltid övervägas då de färdas på samma bana. I följande fall är separering särskilt angelägen: om en bana har dubbel funktion som länk i ett av tätortens G-nät och som länk i dess Ö-nät, dvs förbindelsen används samtidigt av många gående och cyklister med höga krav på framkomlighet om antalet gående och cyklister som samtidigt använder länken är stort: mer än 200 cyklister och 200 gående per timme eller mer än 300 cyklister och 50 gående per timme om antalet gående som kan ha särskilda behov av att separeras från cyklister, exempelvis barn, äldre och funktionshindrade är större än normalt om sikten har låg standard på sträcka, t ex skymmande hinder i innerkurvor eller i anslutning till korsningar längs GCbanan/vägen, t ex i anslutning till GC-portar om cykeltrafiken behöver kanaliseras till stråk, t ex på gågator med cykeltrafik, över torg samt i anslutning till och genom GCportar och över broar Val av separeringsform på sträcka På sträcka används nedan beskrivna separerings- och blandtrafikformer med varierande trafiksäkerhetsstandard för gående och cyklister. VV publikation 2002:
4 18 (84) 10 Gång- och cykeltrafik VU 94S-2 FIGUR Olika separeringsformer på sträcka. Gång- och cykeltrafik blandad med biltrafik på körbanan: Körbana, används för gång- och cykeltrafik om inget alternativ finns. Gång- och cykeltrafik skild från biltrafik med vägmarkering: Cykelfält, körfält för cykeltrafik som avgränsas med cykelfältslinje. Andra fordon får föras i körfältet endast för att korsa det. Vägren, används för gång- och cykeltrafik. Cyklande skall inte använda vägrenen om det finns cykelbana. Andra fordon som får använda vägrenen är långsamtgående fordon, mopeder klass I och andra fordon då det behövs för att underlätta framkomligheten för annan trafik. Gång- och cykeltrafik separerad från biltrafik med fysisk åtgärd finns som separat bana för gångtrafik, gemensam separat bana för gång- och cykeltrafik och separat bana för cykeltrafik. Där det finns både gångbana och vägren kan de gående fritt välja mellan att använda gångbanan eller vägrenen. Gångbanan bör utföras så att de gående använder den. Där det inte finns gångbana men en separat bana för cykeltrafik, dvs cykelbana, kan gående fritt välja mellan att använda cykelbanan eller körbanan VV publikation 2002:120
5 VU 94S-2 Gång- och cykeltrafik 19 (84) Cykelbanan bör utformas så att gående väljer den framför körbanan. Banorna kan utföras med tre säkerhetsnivåer för gång- och cykeltrafik i förhållande till biltrafik: Gångbana, cykelbana samt gång- och cykelbana (GC-bana), avskild från körbanan (och vägrenen om sådan finns) med kantstöd eller med en tydlig och märkbar skiljeremsa som är smalare än 0,5 m. Om GC-flödet är stort och tillåten hastighet hög (70 km/h eller högre), bör skiljeremsan kompletteras med räcke. Se del 5 Sektion. Avskild bana som är gångbana, cykelbana eller gång- och cykelbana (GC- bana), avskild från vägbanan med en minst 0,5 m bred tydlig och märkbar skiljeremsa. Om GC-flödet är stort och tillåten hastighet hög (90 km/h eller högre), bör skiljeremsan kompletteras med räcke om skiljeremsan är smalare än 4,5 m. Se del 5 Sektion. Gångväg, cykelväg och GC-väg, friliggande från körbana. Gående har ofta av trygghetsskäl större behov av att separeras från bilar än vad cyklister har. Det kan leda till att gångtrafiken separeras med en högre form än cykeltrafiken, t ex gångbana + cykelfält på körbana eller gångbana + cykeltrafik på körbana (utan cykelfält). Ibland finns också behov att separera gående från cyklister. I moment Val av separeringsform i tätort och Val av separeringsform på landsbygd visas vilka separeringsformer som ger god, mindre god eller låg standard när gång-, cykel- och biltrafik använder samma gatu-/vägrum. Ingångsdata är gång- och cykellänkarnas nättillhörighet samt biltrafikens flöde och hastighet. Följande arbetsgång föreslås för att bestämma lämplig separeringsform: 1. Kontrollera om cykeltrafiken bör separeras från biltrafiken ( ). 2. Kontrollera om gångtrafiken bör separeras från biltrafiken ( ). 3. Kontrollera om gångtrafiken bör separeras från cykeltrafiken. 4. Kontrollera om gångtrafiken eventuellt behöver en "högre" separering från biltrafiken än cykeltrafiken behöver. 5. Jämför alternativa utförandens säkerhetsstandard, breddbehov, intrång och miljöpåverkan samt kostnader. 6. Gör en samlad bedömning av lämplig(a) separeringsform(er). Som stöd för denna arbetsgång kan användas de figurer som presenteras nedan och i kapitel 10.7 Korsningar Val av separeringsform i tätort Cykeltrafik Vilka separeringsformer som ger god, mindre god och låg standard för cykeltrafik längs körbanor i biltrafikens huvudnät och lokalnät beroende VV publikation 2002:
6 20 (84) 10 Gång- och cykeltrafik VU 94S-2 på cykellänkens nättillhörighet samt biltrafikens flöde och referenshastighet visas i figur Angivna separeringsformer gäller för G-nät. Vid mindre flöde än ca 30 c/dh, kan man överväga att sänka standardkraven ett steg. Vid tillämpning på länkar i Ö-nät sänks standardkraven ett steg för VR Vid separeringsform blandtrafik förutsätts att körbanebredden bestäms med hänsyn till förekomsten av cyklister enligt kapitel 10.5 Sektion. Om cykelfält väljs som lösning bör övervägas om den är lämplig med hänsyn till vinterväghållning. I snörika delar av landet kan cykelfält vara svåra att hålla fria från snömodd, vilket innebär att cyklisterna istället cyklar i samma körfält som biltrafiken. Då kan avskild bana eller cykelbana utgöra en förutsättning för att kunna bibehålla fungerande cykelnät vintertid. Grannskapsnät Cykeltrafik Standard VR Separeringsform vid angivet bilflöde God Avskild bana 1) Mindre god 70 Cykel- bana Låg Cykel- fält Cykel- bana God Cykel- bana Mindre god 50 C-fält Låg Blandtr. Cykel- fält God Bland- trafik Cykel- fält Mindre god <30 Bland- trafik Låg Bilflöde: b/dh 1) Vid VR70 och större bilflöde än 300 b/dh behövs bred sidoremsa och ibland även räcke för god standard, se del 5 Sektion. Anm.: Vit ruta=här bör den separeringsform som anges i närmast övre ruta användas. Då fås motsvarande högre standard. FIGUR Separeringsform för cykeltrafik på sträcka. Gångtrafik Vilka separeringsformer som ger god, mindre god och låg standard för gångtrafiken längs gator i huvudnät och lokalnät beroende på gångtrafiklänkens nättillhörighet samt biltrafikens flöde och referenshastighet visas i figur Angivna separeringsformer gäller för G-nät. Vid mindre flöde än ca 30 g/dh, kan man överväga att sänka standardkraven ett steg. Vid tillämpning på länkar i Ö-nät sänks standardkraven ett steg för VR Vid separeringsformen blandtrafik förutsätts att vägbanebredden bestäms med hänsyn till förekomsten av gående enligt kapitel 10.5 Sektion VV publikation 2002:120
7 VU 94S-2 Gång- och cykeltrafik 21 (84) Grannskapsnät Gångtrafik Standard VR Separeringsform vid angivet bilflöde God Avskild bana 1) Mindre god 70 Gång- bana Låg God Gång- bana Avskild bana Mindre god 50 Gång- bana Låg Blandtr Gångb God B Gång- bana 1 Mindre god <30 Bl.tr. Låg Bland- trafik Bilflöde: b/dh 1) Vid VR70 och större trafikflöde än 300 b/dh behövs bred sidoremsa och ibland även räcke för god standard, se del 5 Sektion. Anm.: Vit ruta=här bör den separeringsform som anges i närmast övre ruta användas. Då fås motsvarande högre standard. FIGUR Separeringsform för gångtrafik på sträcka Val av separeringsform på landsbygd Val av separeringsform för att gångtrafik och cykeltrafik ska få god standard på länkar i Landsbygdsnätet bestäms av gång-, cykel- och biltrafikflöde samt biltrafikens referenshastighet VR. Det är på grund av behovet av omfattande åtgärder betydligt dyrare att nå god trafiksäkerhetsstandard för gående och cyklister längs landsvägar med hög hastighet på biltrafiken än det är i tätort med lägre hastighet. För att gående och cyklister ska ha god trafiksäkerhetsstandard om biltrafikens hastighet är 70 km/h eller högre krävs att de på sträcka är separerade till avskild bana. På vägar med höga hastigheter på biltrafiken bör i första hand undersökas om det finns intilliggande parallellvägar som GC-trafikanter kan använda med hänsyn till start- och målpunkter, genhet, säkerhet och framkomlighet. Det är viktigt att denna väg i så fall vägvisas. Vid 110 km/h skall oskyddade trafikanter normalt inte förekomma längs vägen annat än på avskild bana. Under förutsättning att typsektionen uppfyller kraven för god standard enligt avsnitt Normal tvåfältsväg, bedöms förutsättningar i figur , 3 och 4 ge nedanstående standard, figur Bedömningen utgår från att risken för olyckor är liten men att allvarlighetsföljden är svår om olyckor inträffar. 1 Blandtrafik VV publikation 2002:
8 22 (84) 10 Gång- och cykeltrafik VU 94S-2 Gång- och cykeltrafik Landsbygd Dim GC-flöde Standard Separeringsform vid angivet biltrafikflöde (GC Dh-DIM) God Avskild bana > 50 Mindre god Cykel- fält Låg Vägren God Avskild- bana 5-50 Mindre god Cykel- fält Låg Vägren God Avskild bana < 5 Mindre god Cykel- fält Låg Ingen anpass Vägren Bilflöde: < >3000 ÅDT Anm.: Vit ruta=här bör den separeringsform som anges i närmast övre ruta användas. Då fås motsvarande högre standard. FIGUR Separeringsform för gång- och cykeltrafik på sträcka, landsbygd. Gäller referenshastighet 70 km/h och högre. VR ÅDT-0 Vägbana(m) Sektion 90 >2000 9,0 7,5V0,75 + Sr + GC-bana <1500 8,0 7,5V0,25 + Sr + GC-bana 70 >2000 8,0 7,5V0,25 + Sr + GC-bana <1500 7,0 6,5V0,25 + Sr + GC-bana FIGUR Sektionsindelning för god standard för normal tvåfältsväg vid separeringsform - AVSKILD BANA VR ÅDT-0 Bredd(m) Sektion ,5 + 2xC2,0 < ,5 + 2xC1, ,0 + 2xC2,0 1) < ,0 + 2xC1,5 1) Alternativt 7,5C1,5 FIGUR Sektionsindelning för mindre god standard för normal tvåfältsväg vid separeringsform - CYKELFÄLT Cykelfält bör ha en effektiv bredd av minst 1,25 m och helst 1,50 m exklusive kantlinjebredd, om denna är profilerad VV publikation 2002:120
9 VU 94S-2 Gång- och cykeltrafik 23 (84) VR ÅDT-0 Bredd(m) Sektion >9 7,5 + 2xV>0,75 <1500 >8.5 7,0 + 2xV>0, >8.5 7,0 + 2xV>0,75 <1500 >7.5 6,0 + 2xV>0,75 FIGUR Sektionsindelning för låg standard för normal tvåfältsväg vid separeringsform VÄGREN. Separeringsform - vägren - erfordrar vid streckad kantlinje minst 0,75 m och helst 1,0 m vägrensbredd. Kommentar: En heldragen bred kantlinje, eventuellt i kombination med bullereffekt, torde i de flesta fall upplevas av GC-trafikanterna som bättre än en smal streckad kantlinje. För smala vägrenar, 0,75-1,0 meter, kan breda kantlinjer med bullereffekt uppfattas som något negativt. Att köra mot eller på en upphöjd kantlinje med bullereffekt uppfattas troligtvis som obehagligt. För bredare vägrenar, större eller lika med 1,5 meter, är troligtvis den breda kantlinjen något som uppfattas positivt av GC-trafikanterna. Med breda bullrande kantlinjer H(0,30)VB, se del 11 Vägmarkering, bör vägren vara minst 1,0 m bred vid vägrensseparering. Standard enligt figur kan också tillämpas för bred tvåfältsväg och för flerfältsväg. För mötesfria vägar på landsbygd kan följande gränser för standard användas: God standard: Parallellvägar eller avskild bana, som inte innebär avsevärd vägförlängning. Mindre god standard: Omfördelning av den normala 2+1 sektionen till 1+1 körfält där resterande yta används till GC-bana. Kan tillämpas i tätortsnära lägen och vid kortare avsnitt i landsbygdsmiljö eller vid broar. Gäller för bedömda GC-flöden < 50 GC/Dh. Låg standard: Vägrensseparering kan tillämpas i ren landsbygdsmiljö vid låga GC-flöden. På korta avsnitt vid t ex broar kan även större flöden accepteras. VV publikation 2002:
10 24 (84) 10 Gång- och cykeltrafik VU 94S VV publikation 2002:120
4 Separering av gång- och cykeltrafik
4 Separering av gång- och cykeltrafik 4.1 Inledning Trafikseparering innebär att olika trafikslag skiljs åt så att de inte gör anspråk på samma utrymme samtidigt. På sträcka kan det ske genom att trafikslagen
Läs merNotera att illustrationerna i denna broschyr är förenklade.
Cykelöverfarter Informationen i denna broschyr baseras på Trafikförordningen (1998:1276) Vägmärkesförordningen (2007:90) Lag om vägtrafikdefinitioner (2001:559) Förordning om vägtrafikdefinitioner (2001:651).
Läs merVV publikation 2002:120 2002-11
VU 94S-2 10 Gång- och cykeltrafik Innehållsförteckning 10 Gång- och cykeltrafik 1 1 10.1.1 Definitioner 1 10.1.2 Planering för gång- och cykeltrafik 3 10.2 Nättillhörighet 7 10.2.1 Nätstruktur 7 10.2.2
Läs merNotera att illustrationerna i denna broschyr är förenklade.
Övergångsställen 1 Vem är gående? Gående är den som går. Bestämmelser om gående gäller bl.a. även för den som åker rullskidor, rullskridskor eller spark leder cykel, moped eller motorcykel skjuter barnvagn
Läs merAnsökan om hastighetsbegränsning längs delar av Sunderbyvägen och Kläppenskolevägen
Tekniska nämnden 2011 08 30 84 235 Tekniska nämndens arbetsutskott 2011 08 18 84 230 Dnr 2011/357.51 Ansökan om hastighetsbegränsning längs delar av Sunderbyvägen och Kläppenskolevägen Bilaga: Skrivelse
Läs merKontroll av arbetsplats på kommunala gator och vägar
Kontroll av arbetsplats på kommunala gator och vägar Bedömning Liten risk =1 Större risk eller avsaknad av kopior =2 Allvarlig risk eller lagbrott= 3 TA-plan Saknas TA-plan 3:a Saknas kopia på arbetsplatsen
Läs merFotgängares fallolycka i trafikmiljö - Varför betraktas den inte som en singelolycka?
Fotgängares fallolycka i trafikmiljö - Varför betraktas den inte som en singelolycka? Monica Berntman Teknik och samhälle, LTH Kan dessa aspekter inverka? Det är inget fordon inblandat i olyckan De är
Läs merSnabbcykelbanan i Solna Stad Förslag på sträckning och utformning
Snabbcykelbanan i Solna Stad Förslag på sträckning och utformning 28 maj 2013 Solna som cykelstad Solna är en stad som dels ligger nära Stockholms innerstad, dels är en kommun med många arbetsplatser.
Läs mer11-jun-08 2. Syfte. Testa antagande om bättre efterlevnad av hastighetsgränser - med gränser som ändras efter situationen på vägen
1 2 Syfte Testa antagande om bättre efterlevnad av hastighetsgränser - med gränser som ändras efter situationen på vägen 3 Försökets uppgift är att visa effekter på framkomlighet, trafiksäkerhet och miljö
Läs mer2 Val av placering TRAFIKVERKET 2 (6) 7.3.2011 Dnro 917/1046/2011
TRAFIKVERKET 2 (6) 1 Allmänt Utomhusreklam spelar en viktig roll i valarbetet. Då det gäller reklam invid väg har valreklamen getts en särställning i lagstiftningen. Enligt landsvägslagen får affischer
Läs merDALS-EDS KOMMUN. DP Resecenter Ed. Trafikutredning. Göteborg 2013-03-08
DALS-EDS KOMMUN Trafikutredning Göteborg 2013-03-08 Trafikutredning Datum 2013-03-08 Uppdragsnummer 61441251403 Utgåva/Status Job van Eldijk Rebecka Gunnarsson Job van Eldijk Uppdragsledare Handläggare
Läs merÄndrad rätt till ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner
Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändrad rätt till ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner Maj 2016 Promemorians huvudsakliga innehåll Enligt lagen (2005:807) om ersättning
Läs merFörslag till föreskrifterna bifogas i bilaga.
KONSEKVENS- UTREDNING Datum 2015-11-04 Dnr 258-2395-2015 1(3) Britt Silfvergren Enheten för samordning och stöd 010-2239292 Åsa Tapani Nygårdsallén 1 622 61 Visby Trafikverket Region Stockholm Ärendemottagningen
Läs merVäg 40/156 Ryamotet, Droppformad refug
Planer för trafik under byggtiden, drift- och underhåll samt räddningsinsatser Väg 40/156 Ryamotet, Droppformad refug Härryda kommun, Västra Götalands län 2015-11-27, Projektnummer: 145168 Dokumenttitel:
Läs merAvgifter i skolan. Informationsblad
Informationsblad 1 (8) Avgifter i skolan Här kan du läsa om hur Skolinspektionen bedömer avgifter i skolan i samband med tillsynen. Informationsbladet redogör för Skolinspektionens praxis. Här kan du även
Läs merTränarguide del 1. Mattelek. www.mv-nordic.se
Tränarguide del 1 Mattelek www.mv-nordic.se 1 ATT TRÄNA MED MATTELEK Mattelek är ett adaptivt träningsprogram för att träna centrala matematiska färdigheter såsom antalsuppfattning, den inre mentala tallinjen
Läs merVÄGKUDDE MÅSEN. Ett stort problem i trafiken idag är de oskyddade trafikanternas säkerhet. I många fall tvingas vi ta till fysiska hinder för att
VÄGKUDDE MÅSEN Ett stort problem i trafiken idag är de oskyddade trafikanternas säkerhet. I många fall tvingas vi ta till fysiska hinder för att komma åt den största boven - hastigheten. I samarbete med
Läs merSiktområdet anges med Lp i primärväg och Ls i sekundärväg eller Lc, Lg vid GC-väg
KORSNINGAR 6 Sikt i korsning 6 Sikt i korsning För att trafikanterna säkert och smidigt ska kunna passera en korsning måste siktförhållanden, vägens linjeföring och trafikanordningar samverka till att
Läs merTrafikutredning Ödbyvägen 2014-08-19
Fleminggatan 42 802 55 Gävle Tfn. +46 (0)73 708 79 00 e-post: henrygrew@gmail.com Org nr. 771210-0457 Momsreg.nr. SE771210045701 Trafikutredning Ödbyvägen 2014-08-19 Figur 1: Infart till Ödbyvägen (Google
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 28 januari 2011 Kommunikationsministeriets förordning om frisiktsområden Utfärdad i Helsingfors den 25 januari 2011 I enlighet med kommunikationsministeriets
Läs merStatsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016
Statsbidragsenheten 1 (5) Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016 Skolverket lämnar statsbidrag enligt förordning (2014:144) om statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete utanför ordinarie
Läs merNykvarns Kommun. Gång- och cykelplan. Stockholm 2002-01-09 SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark. Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars 2003 25
Nykvarns Kommun Gång- och cykelplan Stockholm 2002-01-09 SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars 2003 25 Jörgen Bengtsson Gunilla Hellström 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merProjekt benböj på olika belastningar med olika lång vila
Projekt benböj på olika belastningar med olika lång vila Finns det några skillnader i effektutveckling(kraft x hastighet) mellan koncentriskt och excentriskt arbete på olika belastningar om man vilar olika
Läs mervägtrafiken? Hur mycket bullrar
Hur mycket bullrar vägtrafiken? Information från Boverket och Sveriges Kommuner och Landsting om hur du enkelt och snabbt kan beräkna utbredningen av buller från vägtrafik Foto: Hans Ekestang Översiktlig
Läs merEn stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41)
REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2015-08-17 U2015/04091/GV Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41) I promemorian presenterar
Läs merSärskilt stöd i grundskolan
Enheten för utbildningsstatistik 15-1-8 1 (1) Särskilt stöd i grundskolan I den här promemorian beskrivs Skolverkets statistik om särskilt stöd i grundskolan läsåret 1/15. Sedan hösten 1 publicerar Skolverket
Läs mer12 Lutningar. 12.1 Längslutning
12 Lutningar Lutningar används i kombination med konkava och konvexa vertikalkurvor för att anpassa vägens linjeföring till höjdskillnader i terrängen. Lutningens storlek anges i förhållande till horisontalplanet
Läs merMedborgarförslag om heldragen linje på Slättenvägen. KS 2014-447
kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2015-09-22 259 Medborgarförslag om heldragen linje på Slättenvägen. KS 2014-447 KS, KF Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige
Läs mer1(6) Riktlinjer för tjänsteresor. Styrdokument
1(6) Styrdokument 2(6) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinjer Beslutad av Kommunstyrelsen 2016-05-10 112 Dokumentansvarig Kommunchefen Reviderad av 3(6) Innehållsförteckning Inledning...4 Allmänt om tjänsteresor...4
Läs merMotion om säkrare gång- och cykelvägar
2007-09-24 202 442 Kommunstyrelsen 2008-01-14 6 14 Arbets- och personalutskottet 2007-12-17 276 580 Dnr 07.541-008 septkf23 Motion om säkrare gång- och cykelvägar Ärendebeskrivning Erika Josbrandt, för
Läs merVästra Hamnen i Malmö, trafiksäkerheten i planprocessen. Camilla Morland Gatukontoret Malmö stad
Västra Hamnen i Malmö, trafiksäkerheten i planprocessen Camilla Morland Gatukontoret Malmö stad 2 Foto: X-RAY FOTO/Leif Johansson 5 Västra Hamnen Av staten utsedd till nationellt exempel på hållbar stadsutveckling
Läs mer3 Längsgående markeringar
3 Längsgående markeringar Belagd väg som inte är enskild ska utom tättbebyggt område ha längsgående vägmarkeringar. Detta gäller även gator som är avsedda för genomfartstrafik inom tättbebyggt område.
Läs merLathund för utformning av gång- och cykelvägar i Gällivare
Lathund för utformning av gång- och cykelvägar i Gällivare Alla exempel och förslag i lathunden är tagna från GCM-handbok: utformning, drift och underhåll med gång-, cykel- och mopedtrafik i fokus. Boken
Läs merMedborgarförslag
ÄNGELHOLMs KOMMUN Till Ängelholms kommun Medborgarförslag 262 80 ÄNGELHOLM Medborgarförslag Från: Namn: Gatuadress: oftaskolans Föräldraförening c/o Caj BOiow lskeldingevägen s Postnummer och ort:l266
Läs merTÄBY PARK. Trafikprognos och kapacitetsberäkningar
TÄBY PARK Trafikprognos och kapacitetsberäkningar TÄBY PARK Trafikprognos och kapacitetsberäkningar KONSULT WSP Analys & Strategi 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: +46 10 7225000 Fax: +46
Läs merTransportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet D1 och D (konsoliderad elektronisk utgåva);
Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet D1 och D (konsoliderad elektronisk utgåva); beslutade den 16 februari 2011. Ändringar införda t.o.m TSFS 2012:56. TSFS 2011:24 Konsoliderad elektronisk
Läs merFREDA-farlighetsbedömning
FREDA-farlighetsbedömning Råd för användning FREDA-farlighetsbedömning görs i samtal med den våldsutsatta. Det är viktigt att förklara varför man gör FREDA-farlighetsbedömning. Det vanligaste skälet är
Läs merSammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.
Guide till arbetsblad för utvecklingsarbete Arbetsbladet är ett verktyg för dig och dina medarbetare/kollegor när ni analyserar resultatet från medarbetarundersökningen. Längst bak finns en bilaga med
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 juli 2009 B 4144-08 KLAGANDE ID Ombud och offentlig försvarare: Advokat PB MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Grovt
Läs mer15 Utmärkning av GC-vägar
15 Utmärkning av GC-vägar 15.1 Allmänt Vägmärkesförordningen, VMF, innehåller vägmärken som avser gång- och cykeltrafik och som riktar sig till dessa trafikantslag då de använder GC-väg. Lokaliseringsmärken
Läs merRegel 1 - Ökad medvetenhet
Regel 1 - Ökad medvetenhet FN:s standardregler: Staterna bör aktivt öka medvetenheten i samhället om människor med funktionsnedsättning, om deras rättigheter, behov och möjligheter och om vad de kan bidra
Läs merHandlingsprogram 2016-2019 2015-09-11 Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: 740.2015.00284
Bilaga D Riktlinjer för vatten till brandsläckning Bakgrund I konsortialavtalet mellan Jämtlands Räddningstjänstförbund (JR) och dess ägarkommuner är det reglerat att all planering, projektering, tillsyn
Läs merGemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 2016-6-15 Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Socialstyrelsens
Läs merRiktlinjer avseende uppförande av mur, plank och staket i Höganäs kommun
Riktlinjer avseende uppförande av mur, plank och staket i Höganäs kommun 1. Bakgrund Vid beredning av ärenden om bygglov för mur och plank uppkommer ofta frågor rörande bygglovsplikt, utformning, anpassning,
Läs merKung Magnus väg, Visby
Kung Magnus väg, Visby Busstorget som idag ligger precis vid allén ska byggas ut och i och med utbyggnaden behöver totalt sex träd fällas. I ansökan står ordagrant följande Anmälan avser att ta ner träd
Läs merVäg 1023, Kragenäs-Resö hamn
SAMRÅDSREDOGÖRELSE Väg 1023, Kragenäs-Resö hamn Tanums kommun, Västra Götalands län Vägplan, 2015-12-07 Projektnummer: 108 155 TMALL 0096 Mall Samrådsredogörelsev 1.0 Trafikverket Postadress: Box 1170,
Läs merTrafiksäkerhet och väjningsbeteende vid cykelöverfarter Åse Svensson Institutionen för Teknik och samhälle, Trafik & väg Lunds universitet
Trafiksäkerhet och väjningsbeteende vid cykelöverfarter Åse Svensson Institutionen för Teknik och samhälle, Trafik & väg Lunds universitet Bakgrund Väjningsbeteende i cykel-motorfordon interaktioner Pauna
Läs merAktiv väntan asylsökande i Sverige (SOU 2009:19)
Till: Justitiedepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE Aktiv väntan asylsökande i Sverige (SOU 2009:19) SABOs synpunkter Inledning SABO har i tidigare remissyttranden, senast över betänkandet Försörjningskrav
Läs meroch den mörka omgivningen ökar. De som rör sig längs stråken exponeras än mer, samtidigt som omgivningen uppfattas som ännu mörkare.
Parker och grönska är uppskattade inslag i stadsmiljön. Ljussättning av innerstadens parker handlar till stor del om trygghet och gestaltning. Med rätt ljussättning kan parkerna nyttjas och bidra till
Läs merVäg- och trafikfrågor vid planering för ASTA
Dokument nummer Sida/Sidor 1/3 Väg- och trafikfrågor vid planering för ASTA En anläggning av ASTA kräver en koppling till det allmänna vägnätet. Anläggningen har också en övergripande påverkan på transportsystemet
Läs merKommittédirektiv. Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år 2015. Dir. 2016:47. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016
Kommittédirektiv Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år 2015 Dir. 2016:47 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016 Sammanfattning Under 2015 var migrationsströmmarna till
Läs mer3 Belysning utanför tätort
3 Belysning utanför tätort De flesta vägar utanför tätort har inte behov av vägbelysning. I vissa speciella fall är det dock motiverat att ha vägbelysning. På vägar utanför tätort bör belysning övervägas
Läs merKapitel 6. f(x) = sin x. Figur 6.1: Funktionen sin x. 1 Oinas-Kukkonen m.fl. Kurs 6 kapitel 1
Kapitel 6 Gränsvärde 6. Definition av gränsvärde När vi undersöker gränsvärdet av en funktion undersöker vi vad som händer med funktionsvärdet då variabeln, x, går mot ett visst värde. Frågeställningen
Läs merSkolskjutsreglemente. för. Örnsköldsviks kommun
Skolskjutsreglemente för Örnsköldsviks kommun Reglemente för skolskjutsverksamheten i Örnsköldsvik Antaget av Barn- och utbildningsnämnden den 22 november 2005 92. Gäller från höstterminen 2006. Reviderad
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i skollagen (2010:800); SFS 2015:246 Utkom från trycket den 12 maj 2015 utfärdad den 30 april 2015. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om skollagen
Läs merSanktioner 2010. Uppföljning av restauranger som fått beslut om föreläggande/förbud år 2010
MILJÖFÖRVALTNINGEN Sanktioner 2010 Uppföljning av restauranger som fått beslut om föreläggande/förbud år 2010 En rapport från Miljöförvaltningen Christin Furuhagen & Linda Karlsson Augusti 2011 www.stockholm.se/miljoforvaltningen
Läs merVad är hållbar utveckling?
Vad är hållbar utveckling? Skapar resurser för att nå olika samhällsmål. Ger ramarna för vad natur och människor tål. Det vi kallar livskvalitet. Utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra
Läs merErfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare
Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare I boken får vi följa hur barn tillsammans med sina lärare gör spännande matematikupptäckter - i rutinsituationer - i leken
Läs merPBL om tidsbegränsade bygglov m.m. 2016-03-08
PBL om tidsbegränsade bygglov m.m. 2016-03-08 Bygglov krävs för Enligt 9 kap. 2 PB krävs det bygglov för 1.nybyggnad, 2.tillbyggnad, och 3.annan ändring av en byggnad än tillbyggnad, om ändringen innebär
Läs merErsättningsperiod vid anmälan om höjd inkomst och beslut om sjukpenninggrundande inkomst (SGI) för förfluten tid
Ersättningsperiod vid anmälan om höjd inkomst och beslut om sjukpenninggrundande inkomst (SGI) för förfluten tid Försäkringskassans ställningstagande 1. När en ersättningsperiod påbörjas En ersättningsperiod
Läs merSektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling
Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling Karolinska Universitetssjukhuset Solna Smärtcentrum Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling tar emot patienter med långvarig och svårbehandlad smärta
Läs merVad gäller i punkter där fordon möter gående och cyklister?
www.pitea.se/trafik Vad gäller i punkter där fordon möter gående och cyklister? Obevakat övergångsställe Lagtext: Vad innebär lagen? Exempel i Piteå: En del av en väg som är avsedd att användas av gående
Läs merInledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet
Inledning Bakgrund Leksands kommun önskar stärka Leksands Norets identitet och därmed stärka områdets roll som ett aktivt, levande centrum i tätorten, i kommunen och regionen. Detta gäller handel och verksamheter,
Läs merVägledning. De nordiska konsumentombudsmännens ståndpunkt om dold marknadsföring
Vägledning De nordiska konsumentombudsmännens ståndpunkt om dold marknadsföring De nordiska konsumentombudsmännens ståndpunkt om dold marknadsföring 10 maj 2016. Översättning till svenska. Innehållsförteckning
Läs merTrafiksäkerhetsprogram 2015-2018
1(5) Revisionshistorik Version Författare Kommentar 1.0 Anders Kronmarker Giltig från och med 2015-05-13 Dokumenttyp Riktlinjer Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-05- 13 144 Gäller för Alla kommunens verksamheter
Läs merTrygghet och studiero
UR NYA SKOLLAGEN Tillämpas från den 1/7 2011 Mer om Trygghet och studiero Nyheter Utbildningen ska utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero Rektorn och
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport År: 2016 Organisationsenhet: NYEFSK/FSK Nye Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Normer och värden Deluppgift: Klassens kvalitetsrapport
Läs merRutin för rapportering och handläggning av anmälningar enligt Lex Sarah
Socialförvaltningen 1(5) Dokumentnamn: Rutin Lex Sarah Dokumentansvarig: Förvaltningschef Utfärdat av: Förvaltningschef Beslutad av: Förvaltningsövergripande ledningsgrupp. Ersätter tidigare Rutin Lex
Läs merRepetitivt arbete ska minska
Repetitivt arbete ska minska Ett repetitivt arbete innebär att man upprepar en eller några få arbetsuppgifter med liknande arbetsrörelser om och om igen. Ofta med ett högt arbetstempo. Ett repetitivt arbete
Läs merPM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun
PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av 17 Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson Datum:
Läs merVet du vilka rättigheter du har?
Vet du vilka rättigheter du har? Särskilda ungdomshem (SiS) Till dig som är inskriven på ett särskilt ungdomshem De särskilda ungdomshemmen drivs av Statens institutionsstyrelse (SiS). När du kommer till
Läs merLathund, procent med bråk, åk 8
Lathund, procent med bråk, åk 8 Procent betyder hundradel, men man kan också säga en av hundra. Ni ska kunna omvandla mellan bråkform, decimalform och procentform. Nedan kan ni se några omvandlingar. Bråkform
Läs merHT 2011 FK2004 Tenta Lärare delen 4 problem 6 poäng / problem
HT 2011 FK2004 Tenta Lärare delen 4 problem 6 poäng / problem Problem 1 (6p) En undersökning utfördes med målet att besvara frågan Hur stor andel av den vuxna befolkningen i Sverige äger ett skjutvapen?.
Läs mer2012-11-12 Ärendenr: TRV 2012/1681
Trafikverket Region Nord Richard Hultmar Samhällsbehov Besöksadress: Sundsbacken 2-4, Luleå Telefon: 0771-921 921 www.trafikverket.se richard.hultmar@trafikverket.se Direkt: 0920-243814 Beredningsunderlag
Läs merStatens skolverks författningssamling
Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Skolverkets allmänna råd för individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen; SKOLFS 2009:16 Utkom från trycket den 4 februari 2009 beslutade
Läs merE20 (Utkast - Ska bearbetas vidare!)
E20 (Utkast - Ska bearbetas vidare!) (Kartans utsnitt ska utökas mot norr så att större industriorter såsom bla, Gävle, Sandviken, Avesta framgår) E18 E45 E6 E20 V 40 E4 E6 E4 E20 påverkar tillväxten både
Läs merLathund för pedagoger Grundskola med:
Att skriva omdo men Lathund för pedagoger Grundskola med: Utdrag ur Skolverkets allmänna råden Exempel på olika sätt att skriva omdömen Steg för steg instruktioner om hur du gör i Unikum Sida 1 av 12 Allma
Läs merSocialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2008:20 (M och S) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2007:10) om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens
Läs merPM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN
PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN 2014-06-10 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Nulägesbeskrivning... 3 2.1 Biltrafik... 4 2.2 Gång- och cykeltrafik... 5 2.3 Kollektivtrafik... 5 3 Planerad exploatering...
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: STENSFSK/FSK Stensåkra Förskola Fokusområde: Samverkan Cecilia Stenemo, Barn- och utbildningsförvaltningen, Stensåkra förskola,
Läs merSkatt på företagande. augusti 2009. Skattejämförelse för företagare i Sverige och 20 andra länder
Skatt på företagande augusti 2009 Skattejämförelse för företagare i och 20 andra länder 2 Skattejämförelse för företagare i & 20 andra länder Svenskt Näringsliv har låtit genomföra en undersökning som
Läs merGlobal Generation. Unga födda 1970-76. Mobilitetens möjligheter och risker
Global Generation Global Generation Unga födda 197-76 Mobilitetens möjligheter och risker Split panel 1996/1999 N=1 Internt bortfall:46 Djupintervjupanelen 1995-1998 N= 4 Internt bortfall 6.7 När du väljer
Läs merRiktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.
REKRYTERINGSPOLICY Upprättad 2016-06-27 Bakgrund och Syfte Föreningen Ekonomernas verksamhet bygger på ideellt engagemang och innehar flertalet projekt där såväl projektledare som projektgrupp tillsätts
Läs merElsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter om ändring i ELSÄK-FS 2013:1
KONSEKVENSUTREDNING 1 (5) Kim Reenaas, Verksjurist Generaldirektörens stab 010-168 05 03 kim.reenaas@elsakerhetsverket.se 2015-03-15 Dnr 15EV4062 Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter om ändring
Läs merHastighetsmätningar E20. Genomförda av NTF Väst och NTF Skaraborg i augusti 2012
Hastighetsmätningar E20 Genomförda av NTF Väst och NTF Skaraborg i augusti 2012 2 Innehåll Bakgrund... 4 Syfte... 4 Metod... 5 Mätplatser... 5 Resultat av hastighetsmätningarna... 7 Mätplats 1 Infart soptippen,
Läs merBeslut för grundsärskola
Skolinspektionen Eksjö kommun Beslut för grundsärskola efter prioriterad tillsyn i Prästängsskolans grundsärskola belägen i Eksjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress:
Läs merDetta kan du förvänta dig av kommunens service. Lokala värdighetsgarantier inom socialtjänstens omsorg om äldre
Detta kan du förvänta dig av kommunens service Lokala värdighetsgarantier inom socialtjänstens omsorg om äldre ANTAGEN AV SOCIALNÄMNDEN JANUARI 2014 NATIONELL VÄRDEGRUND Socialtjänstens omsorg om äldre
Läs merVICTUMS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE UTVECKLINGSOMRÅDE: Elevenkäten ht 2015 KRYSSA I DE MÅL KVALITETSARBETET GÄLLER
VICTUMS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE UTVECKLINGSOMRÅDE: Elevenkäten ht 2015 KRYSSA I DE MÅL KVALITETSARBETET GÄLLER Dubbelklicka på aktuell ruta och välj Markerad KUNSKAPER NORMER OCH VÄRDEN ELEVENS ANSVAR
Läs mer3 Dimensionerande trafikanter och trafiksituationer
3 Dimensionerande trafikanter och trafiksituationer 3.1 Dimensionerande trafikanter Karaktäristika för typfordon samt gående och cyklister finns i del Grundvärden. För dimensionering av körbanebredder
Läs merInformationsmeddelande IM2013: 041 2013-04-05
Informationsmeddelande IM2013: 041 2013-04-05 1 (6) Ett IM gäller i högst ett år från utgivningsdatum, men kan upphöra att gälla tidigare. För korrekt information om vilka IM som är giltiga, titta alltid
Läs merSKTFs undersökningsserie om värdigheten inom äldreomsorgen. Vågar man bli gammal?
SKTFs undersökningsserie om värdigheten inom äldreomsorgen Vågar man bli gammal? Maj 2008 2 Inledning Huvudinriktningen för regeringens äldrepolitiska satsningar är att äldre personer och deras närstående
Läs merGuide för att hitta markavvattningssamfälligheter och täckdikningsplaner
1(8) Guide för att hitta markavvattningssamfälligheter och täckdikningsplaner Framtagen av Magdalena Nyberg, Jordbruksverket, 2016 Markavvattningssamfälligheter Inför en Grepparådgivning är det bra om
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-15. Ändrad deklarationstidpunkt för mervärdesskatt. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-15 Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Gudmund Toijer och Olle Stenman. Ändrad deklarationstidpunkt för mervärdesskatt
Läs merVÄRDERINGSÖVNINGAR. Vad är Svenskt?
VÄRDERINGSÖVNINGAR Vad är Svenskt? Typ av övning: Avstamp till diskussion. Övningen belyser hur svårt det är att säga vad som är svenskt och att normen vad som anses vara svenskt ändras med tiden och utifrån
Läs merMätningar på op-förstärkare. Del 3, växelspänningsförstärkning med balanserad ingång.
Mätningar på op-förstärkare. Del 3, växelspänningsförstärkning med balanserad ingång. Denna gång skall vi titta närmare på en förstärkare med balanserad ingång och obalanserad utgång. Normalt använder
Läs merFrågor och svar för föreningar om nya ansökningsregler för aktivitetsbidrag från och med 1 januari 2017
Frågor och svar för föreningar om nya ansökningsregler för aktivitetsbidrag från och med 1 januari 2017 Innehåll Generella frågor... 2 Vad är det som ändras 1 januari 2017?... 2 Vad behöver min förening
Läs merYteffektiva transporter prioriteras. 1. gång 2. cykel 3. spårvagn 4. buss 5. bil
MALMÖ NY ÖVERSIKTSPLAN Malmö ska i första hand växa inåt och vara en nära, tät och funktionsblandad stad - en grön stad med ett trafiksystem som sätter människan i fokus TRAFIKMILJÖPROGRAM Gång, cykel
Läs merBortom fagert tal om bristande tillgänglighet som diskriminering
Ds 2010:20 Bortom fagert tal om bristande tillgänglighet som diskriminering Lättläst sammanfattning Integrationsoch jämställdhetsdepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar
Läs merRegion Skåne Fråga om utformning av fördelningsnyckel i ramavtal för radiologiprodukter
KKV1026, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-12-12 Dnr 99/2014 1 (6) Region Skåne JA Hedlunds väg 291 89 Kristianstad Region Skåne Fråga om utformning av fördelningsnyckel i ramavtal för radiologiprodukter Konkurrensverkets
Läs mer2012-12-04. Resultatet av trafikenkät Hässelby Villastads skola
Resultatet av trafikenkät Hässelby Villastads skola Trafikenkät ht 2012 Trafikenkäten fylldes i av elever och föräldrar 535 enkäter sammanställdes av 843 elever, 64% Svaren är från alla åldrar men flest
Läs mer