och den mörka omgivningen ökar. De som rör sig längs stråken exponeras än mer, samtidigt som omgivningen uppfattas som ännu mörkare.

Transkript

1 Parker och grönska är uppskattade inslag i stadsmiljön. Ljussättning av innerstadens parker handlar till stor del om trygghet och gestaltning. Med rätt ljussättning kan parkerna nyttjas och bidra till en meningsfull stadsmiljö dygnet runt. Vissa av innerstadens parker innehåller gångstråk som är viktiga även kvällstid, t. ex. Lecheparken vid Resecentrum och Universitetsparken. Andra ligger mer sidoordnade, t. ex. Rosénparken och Gotlandsparken. När parker och grönska ska belysas bör man sträva efter att åstadkomma en nyanserad helhetsbelysning. Genom att låta ljuset falla både på gångvägar och på omgivande träd och buskar skapas en mjukare övergång mellan ljus och mörker. Ögat bländas inte, mörkerseendet bevaras, parken blir lättare att överblicka och upplevs som en trygg miljö. Att enbart öka belysningen på gångstråken kan i värsta fall förstärka känslan av otrygghet eftersom kontrasterna mellan den upplysta gångbanan och den mörka omgivningen ökar. De som rör sig längs stråken exponeras än mer, samtidigt som omgivningen uppfattas som ännu mörkare. Val och placering av armaturer bör anpassas till parkens karaktär och även ta hänsyn tid de stora årstidsvariationer som karaktäriserar en park. På vintern då träden är utan löv har ljuset inga vertikala ytor att reflekteras mot och risken för bländning ökar. Rätt val av ljusfärg är extra viktigt vid belysning av grönska då vissa färger får växter att se missfärgade eller sjuka ut. Det finns flera sätt att belysa träd och buskar. Att belysa grönska ger stora möjligheter till effektbelysning. Ett sätt är att placera markstrålkastare vid sidan av ett träd, det kan ge ljus på både stam, grenar och lövverk. Ljussättningen kan behöva samordnas med andra åtgärder som beskärning av vegetation.

2

3 Byggnadsverk, konstverk, landskapselement och andra objekt som är karaktäristiska för staden eller som utgör viktiga orienteringspunkter, kan med fördel belysas. Det kan vara så kallade landmärken som man upplever och orienterar sig efter på långt håll, men det kan också handla om att använda ljus för att accentuera nära liggande objekt som fasader och skulpturer. Uppsalas innerstad har många byggnader av stort kulturhistoriskt värde och byggnader som på andra sätt utgör symboler för staden. Men om alltför många objekt belyses kan effekten gå förlorad. Man måste därför göra ett urval där man analyserar både objektets eget värde som identitetsskapare/orienteringspunkt och det sammanhang objektet befinner sig i. Landmärken kan belysas av andra anledningar än att de har ett kulturhistoriskt värde. De kan till exempel vara viktiga målpunkter eller fonder längs en gata, eller markera en entré till en park. Genom att belysa dem kan man förtydliga stadsrummets sammanhang, avslut eller början på en siktlinje. Exempel på objekt att belysa i Uppsala är Carolina rediviva, Celsiushuset på gågatan, träden utmed Östra ågatan och Centralstationen. Konstverk har ofta ett subtilare och mer mångfasetterat uttryck än det rent dekorativa. Konstnärlig gestaltning i offentlig miljö är många gånger platsrelaterad med flera samverkande budskap och förståelsenivåer. Därför är det viktigt att iaktta särskild omsorg vid ljussättningen av konstverk, både vad gäller val av ljuskvalitet och beslut om vilka delar av verket som ska framträda. Belysning av konstverk bör alltid utgå från en grundlig förståelse för intentionerna bakom verket.

4

5 Torg och platser spelar en viktig roll i stadsstrukturen, både som mötespunkter och som symboler för staden. Det är ofta torgen och platserna som man orienterar sig efter, det är här man slår sig ner, stannar upp, bestämmer möte och uppehåller sig. Därför kräver platser och torg extra omsorg i belysningsfrågor. Som princip ska viktiga platser och torg i Uppsala belysas utefter de förutsättningar som den specifika platsen kräver och på så sätt kommer de att skilja sig från de omgivande och passerande stråken. Detta skapar en behaglig rytm i staden mellan stråk och öppna platser, mellan enhetlighet och varierade inslag. Platsernas karaktär och uppbyggnad påverkar hur de bör belysas. I vissa fall är rummets form och dess avgränsande väggar viktigast. I andra fall är det platsen i sig, dess funktion, det geografiska läget eller dess säregna karaktär som är det mest betydelsefulla. Upplevelsen av torget på dagen skiljer sig från den på natten. Under mörkrets timmar syns inte längre rummets omgivande väggar och rummet kan bli svårt att uppfatta. Genom att belysa omgivande väggar, t. ex. fasader eller träd, får vi lättare en uppfattning om rummets storlek och form. Både en alltför mörk och en alltför starkt upplyst fasad kan splittra rumsupplevelsen på ett torg. En lyckad torgbelysning innebär att överblicken är god, men ljusnivåerna kan med fördel vara låga. Platsen blir då mer behaglig att vistas på.

6

7 Med ljussättningen kan man på ett enkelt sätt göra staden mer omväxlande och intressant över tid. Den temporära belysningen kan användas vid högtider som jul eller vid lokala festivaler eller andra evenemang. Ljus ger en direkt effekt med relativt små medel och lämpar sig väl för experiment. Med tillfälliga ljusinstallationer går det att pröva nya idéer, sätta fokus på platser, eller föra en diskussion om stadens rum på ett sätt som är lätt att ta till sig för gemene man. Allt ljus på Uppsala är en uppskattad ljusfestival som startade Evenemanget är ett utmärkt exempel på hur en lustfylld ljuskavalkad kan ge ett positivt bidrag till stadsmiljön under en begränsad tid. När ljussättningen är temporär kan man tänja på gränserna, vilket gör att nya, okonventionella och spektakulära idéer kan prövas fritt. Alingsås och Lyon är exempel på städer där en årlig ljusfestival som förändrar stadens uttryck blivit en viktig del av dess identitet och marknadsföring. Tillfälligt ljus kan också innebära att en viss gata, en viss plats eller ett visst stråk får sin karaktär av att ljuset där förändras över tiden.

8