Snabbcykelbanan i Solna Stad Förslag på sträckning och utformning

Transkript

1 Snabbcykelbanan i Solna Stad Förslag på sträckning och utformning 28 maj 2013

2 Solna som cykelstad Solna är en stad som dels ligger nära Stockholms innerstad, dels är en kommun med många arbetsplatser. Det är mycket trafik och många cyklister som cyklar till och genom Solna, 60% av pendelcyklisterna cyklar till Stockholm eller Solna. Enligt rapporten från projektet Regionala cykelplaner Satsa II. Solna stad är ganska kompakt. Det är nära till många aktiviteter och vi tror att Solna har stor potential att bli en bra cykelstad. Tyvärr upplever en hel del cyklister att satsningar på cykling i Solna i eftersatt och att det finns mycket att göra. Naturskyddsföreningen Stockholms läns cykelgrupp ser däremot mycket positivt till den nya cykelplanen och de nya tankarna kring snabbcykelbanor. Planering av snabbcykelbanor Som tidigare nämns har Solna stad stor potential som cykelstad och har mycket att vinna på snabbcykelbanor. Tidigare erfarenhet av utformning av snabbcykelbanor har varit lite varierat. I London har de sk Super cycle highways varit starkt kritiserad stor del av det avsatta utrymmet för cyklister används av bilister. I Örebro har de försökt med en snabbcykelbana som vi tyvärr inte tycker når upp till den standard som en snabbcykelbana bör ha. Utrymme har tagits från gångtrafikanter vilket gör att de kommer att gå i cykelbanan för att bland annat väja från gående de möter. Grön våg för cyklister var med under planeringsstadiet men inte genomfört det ser vi framemot. Att tänka på vid utformning av snabbcykelbanor tänk motorväg Få stopp. Varje stopp för en cyklist tar mycket energi. Ingen risk för att andra trafikslag befinner sig i vägbanan, det vill säga inga gångtrafikanter eller bilister. Möjlighet att köra om utan att riskera att krocka med mötande trafik Fri sikt, inga grenar, byggnader eller pelare skymmer sikten Inga skarpa kurvor som kräver att trafikanten sänker farten Aldrig grus i kurvor. Förutom sand efter vinterunderhållet finns det risk för grus spolas upp på vägbanan vid hällregn. Kantsten är en enkel åtgärd. På- och avfarter så att trafikanter som ska på smidigt leds upp på körbanan utan att hindra andra trafikanter. Doserade vägbanor så att vattenavriningen blir effektiv och därmed ingen risk för vattenansamlingar

3 Doserade vägbanor som följer kurvorna och trafikanten därmed riskerar inte trafikanten att få sladd. Tydlig vägvisning med avstånd. Minikrav på snabbcykelbana För att höja standarden på cykelbanor och förstå vikten av god planering har Naturskyddsföreningen Stockholms läns cykelgrupp minikrav på en snabbcykelbana. Utformad för cykling i 30 km/h utan fara för sig själv och andra. Det vill säga tydlig sikt utan att behöva sänka farten och kurvor som går att cykla i 30 km/h Kurvor doserade så att cykelbanan lutar inåt. Högst ett kort stopp (10 s.) var 2:a km eller ett längre (30 s.) var 5:e km. Minst 5 km lång Bredd för säkra omkörningar, minst 2,25 m vid enkelriktat utan gående. Separerad från biltrafik Separerad från gående Tydliga vägvisningsskyltar Uppfylls inte ovanstående kriterier kan banan inte definieras som snabb- utan endast som vanlig cykelbana. Nedanstående egenskaper är önskavärda för alla typer av cykelbanor. Företräde mot bilister och gående i korsningar med planskildhet, alt signalprio (grön våg) Snabba och säkra på och avfarter Begränsade lutningar Egen identitet, skild från långsammare cykelleder med tydlig skyltning (specifik symbol och färg), även till och från snabbcykelvägen. Distansangivelser Cykelpumpar vid strategiska platser Lagningsstationer vid lämpliga ställen.

4 s Förslag på sträckning av Snabbcykelbanor i Solna stad Förslag på sträckning av snabbcykelbana Alternativ sträckning av snabbcykelbana Google Maps Maps Google Maps Google Maps :35 1 av :32

5 Problem med övergångsställen och överfarter för cylister i Solna stad Vid vissa rondeller i Solna finns dubbelrikade cykelbanor, gångbanor i kombination med övergångställen och överfarter för cyklister. Det här är ett problem. Cyklar som har korsat vägbanan ska upp på cykelbanan krockar med cyklister som kör rakt fram. Problemet blir större vid dubbelriktade cykelbanor där cyklister kör till vänster eller höger tillsammans med andra cyklister som planerar att använda överfarten. I det här kaoset är det dessutom gångtrafikanter. Rondellen vid Solnavägen är ett typexempel på ett sådan problem med högtrafik av alla trafikslag. Korsning med problem där gående och cyklister krockar. Förslag på ny lösning av korsning finns på nästa sida

6 Rondell Mårten Wallberg Ordförande Naturskyddsföreningen Stockholms län Cécile Everett Kontaktperson Naturskyddsföreningens Stockholms län Cykelgrupp