ANTOLOGI VAD HAR HÖGRE UTBILDNING MED HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK ATT GÖRA? Redaktör: Marie Karlsson-Tuula

Transkript

1 ANTOLOGI VAD HAR HÖGRE UTBILDNING MED HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK ATT GÖRA? Redaktör: Marie Karlsson-Tuula

2

3 VAD HAR HÖGRE UTBILDNING MED HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK ATT GÖRA? Redaktör: Marie Karlsson-Tuula

4 Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra? Redaktör: Marie Karlsson-Tuula Antologien är utgiven av Karlstads universitet i samarbete med GAPF urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva ISBN (tryck) ISBN (pdf) Författarna Karlstads universitet Karlstad Omslagsfoto: Leif Åbjörnsson Tryck & layout: Universitetstryckeriet, Karlstad 2021

5 Fadimes tal till riksdagen Mitt namn a r Fadime och jag a r 25 a r gammal. Jag har blivit inbjuden hit idag fo r att bera tta om mina erfarenheter av hur det kan vara att leva som utla ndsk tjej i Sverige, med dess lagar, seder och kultur. Hur sva rt det a r att balansera mellan familjens krav och fo rva ntningar och det svenska samha llet som sta r fo r helt andra va rden och synsa tt. Jag har ta nkt dela med mig av mina upplevelser och hoppas att ni genom dem fa r fo rsta else och kunskap och hur utsatta invandrartjejer kan vara. Det a r inte min avsikt att peka ut na gon syndabock utan jag vill hja lpa er att fo rsta hur och varfo r konflikter som dessa kan uppsta, ba de ur min egen synvinkel och min familjs. Men jag vill bo rja med att poa ngtera att kvinnofo rtryck inte endast drabbar flickor fra n Mellano stern utan att detta fo rekommer a ven bland ma nga andra familjer, fra n andra delar av va rlden. Jag fo ddes i en liten by na ra staden Elbistan i den kurdiska delen av Turkiet. Mina fo ra ldrar a gde mark och fo rso rjde sig pa lantbruk och djursko tsel, vilket vi i familjen arbetade gemensamt med, sida vid sida. Vi var en enda stor och lycklig familj med klara roller och uppgifter. Visserligen hade vi inget materiellt o verflo d men vi hade en varm gemenskap. Na r jag var sju a r gammal flyttade vi till Sverige, av ekonomiska ska l. Till en bo rjan var allt frid och fro jd men ju a ldre jag blev, desto mer fo rbud bo rjade mina fo ra ldrar sa tta upp. De fo rsta tecknen jag ma rkte var att jag inte la ngre fick leka med mina svenska kamrater,

6 eller delta i aktiviteter utanfo r skolan. Jag skulle ga direkt hem och hja lpa min mor med husha llsbestyren och uppfostras till en fin flicka. Mina fo ra ldrars syn pa skolan var att det var bra om jag kunde la ra mig att la sa och skriva fo r att bli deras la nk ut i det svenska samha llet eftersom de sja lva var analfabeter. Men na gra ho gre studier a n sa ansa g de inte att jag beho vde. Man beho ver ingen utbildning fo r att ta hand om man och barn. Na r jag kom upp i tona ren ville mina fo ra ldrar att jag skulle a ka ner till Turkiet och gifta mig med na gon av mina kusiner, precis som mina a ldre systrar hade gjort. Jag va grade att finna mig i detta. Jag ka nde mig alldeles fo r ung och omogen fo r ett sa dant stort beslut. Dessutom ville jag sja lv fa besta mma vilken man jag skulle dela mitt liv med. Det synsa tt som mina fo ra ldrar hade var att familjen och sla kten skulle sta i centrum, varfo r jag ma ste ta nka pa familjen ba sta framfo r mitt eget va lbefinnande. Det a r ba ttre att en person lider a n att en hel familj och sla kt lider. Men till skillnad fra n mina fo ra ldrar levde jag i och var en del av det svenska samha llet. Jag gick dagligen i svensk skola, a t svensk mat, hade svenska kompisar och tittade pa svensk tv. Sja lvklart var jag pa verkad av de synsa tt och va rderingar som ra dde ha r. Jag bo rjade da rfo r ta nja mer och mer pa gra nserna. Jag fortsatte att tra ffa mina svenska kamrater, fika pa kafe er och komma hem senare a n den utsatta tiden. Jag hade ju mina egna dro mmar och ma l ha r i livet. Jag ville sa tta upp mina egna villkor fo r mitt liv, go ra mina egna misstag och la ra mig av dem. Och jag ville sta pa mina egna tva ben och ta ansvar fo r mina egna handlingar. Inte la ta na gon annan besta mma o ver hur jag skulle tycka, ta nka och handla. Fo r mig var det dessutom oerho rt viktigt att fa utbilda och utveckla mig som person. Fo r er a r detta sa kert inget konstigt, eftersom det a r det svenska levnadssa ttet, men fo r min familj var det na got oerho rt skra mmande. Deras uppfattning om svenskar och det svenska levnadssa ttet var att de var lo saktiga och att de varken hade kultur, moral eller etiska va rderingar. Det enda de gjorde var att dricka, ga ut och dansa och ha fria sexvanor. Dessutom sa g de att svenskar inte hade na gon som helst respekt fo r familjelivet eftersom de skilde sig till ho ger och va nster.

7 Dessa uppfattningar hade de skapat sig utifra n sina egna fo rutfattade meningar. De ka nde ju inte na gra svenskar och de ville inte heller umga s med dem. Till en bo rjan balanserade jag mellan de kurdiska traditionerna och kraven som fanns pa mig ute i det svenska samha llet. Jag var enormt kluven och enormt fo rvirrad och jag var tvungen att leva ett dubbelliv, allt fo r att tillfredssta lla ba da kulturernas fo rva ntningar pa mig som ung kvinna. Men sa en dag ha nde det som inte fick ha nda. Jag tra ffade en svensk man. Han hette Patrik, och Patrik och jag fo ra lskade oss i varandra. Till en bo rjan var jag livra dd fo r vad detta skulle inneba ra fo r mig och jag fo rklarade fo r honom vilka fo rutsa ttningar som ma ste ga lla. Mina fo ra ldrar fick inte under na gra som helst omsta ndigheter veta na got om oss. Trots riskerna valde vi att inleda ett fo rha llande, a ven om det innebar att vi endast kunde tra ffas inom fyra va ggar och sta ndigt leva med skra cken att bli uppta ckta. Efter ett a rs fo rha llande var vi tro tta pa att ja mt tra ffas inomhus och smyga med va r ka rlek och bo rjade bli alltmer ofo rsiktiga. Vi bo rjade stegvis visa oss ute tillsammans pa sta llen da r vi kunde vara na gorlunda sa kra pa att inte tra ffa pa na gon i familjen eller sla kten. En dag ledde va r ofo rsiktighet till att vi uppta cktes av min far, som sja lvklart exploderade av ilska och bo rjade sla pa mig och Patrik. Hans reaktion var fo r mig fullt fo rsta elig. Som far och familjeo verhuvud a r det hans uppgift att vaka o ver familjens heder. Han ska va rna om och skydda kvinnliga sla ktingars sexuella uppfo rande och se till att do ttrarnas oskuld a r bevarad fram till gifterma let. Om den nyblivne maken till hans do ttrar fa r veta att hon inte a r oskuld pa bro llopsnatten kan han direkt kra va skilsma ssa. A n idag o verla mnas det blodfla ckade lakanet till brudens sva rmor sa att hon kan visa sin omgivning att de fa tt en a rbar och ren kvinna. Eftersom familjen fo rstod att vi var ett par kunde de snabbt dra slutsatsen att jag inte la ngre hade kvar min oskuld. Fo r dem innebar detta att jag aldrig skulle kunna... att de aldrig skulle kunna gifta bort sin dotter pa det sedvanliga sa ttet, med en kurdisk man. Vilket enligt dem var meningen med livet fo r mig? Jag

8 hade dragit skam o ver familjen och hotade deras sta llning gentemot deras omgivning. Jag hade gjort na got ofo rla tligt, na got som aldrig tidigare hade gjorts i min sla kt. Det skakade om deras va rld och skra mde livet ur dem. I deras o gon hade jag alltsa fo rvandlats fra n en fin kurdisk flicka till en uppka ftig hora som trodde att hon var na got bara fo r att hon levde i Sverige. De var tvungna att bevisa fo r sin omgivning att de kunde hantera problemet, fo r att bevara sin heder. Ett beteende som mitt ma ste straffas och skulden skulle betalas i blod. Ensam och o vergiven av familjen blev jag tvungen att snabbt la mna Uppsala fo r att jag visste att om de fick tag pa mig skulle de ta livet av mig. Jag flyttade upp till Sundsvall. Mina fo ra ldrar spa rade upp mig ganska snabbt och fick reda pa var jag befann mig. Ma nnen i sla kten bo rjade ringa och hota mig per telefon. De talade om fo r mig att jag aldrig skulle komma undan med det ha r. Min lillebror fick till uppgift att ta livet av mig. Varfo r just han blev utvald var naturligt, han var omyndig och riskerade inte att dra pa sig na got ho gre straff. Dessutom var det hans uppgift, som enda sonen, att se till att hans systrar ho ll sig inom kulturens ramar. Hoten blev allt allvarligare ju la ngre tiden gick, och ju mer jag stod pa mig och va grade underkasta mig, desto va rre blev det. Till slut stod jag inte ut la ngre utan beslo t mig fo r att va nda mig till polisen fo r att fa skydd och informera dem om min situation sa att de skulle vara insatta i fall na got skulle ha nda mig. Till min stora fo rskra ckelse tog polisen mig inte pa allvar, fo r dem var min bera ttelse som en pa hittad saga. Deras enda ra d till mig var att jag skulle va nda mig till min familj och tala om fo r dem att de minsann inte fick hota mig, att de skulle respektera de svenska lagarna och sederna. Polisen fo rstod sa lunda inte allvaret i min situation och deras ofo rsta nd blev till ett, enligt mig, respektlo st och kra nkande beteende. Vad fo rva ntar du dig av oss? Vi har inte ra d att tillhandaha lla dig en vakt som bevakar dig dygnet runt, blev polisens svar till mig. Med tungt hja rta gick jag fra n polisstationen utan att ha fa tt na gon som

9 helst hja lp. Jag var helt enkelt tvungen att hja lpa mig sja lv ba sta jag kunde. Som en sista utva g va nde jag mig till massmedia fo r att fa hja lp, och detta kom att bli mitt effektivaste skydd. Min tanke var att skapa debatt kring problematiken och da rigenom se till att stra lkastarna var riktade mot min familj. Pa sa sa tt fo rso kte jag fa dem att backa undan. Och mitt fall fick stor uppma rksamhet eftersom det var under samma period som ett flertal andra fall av hedersga rningar blev omskrivna. Fallet Sara i Umea var det mest omtalade. Hon var, liksom jag, en tjej fra n Mellano stern. Hon stro ps av sina kusiner fo r att hon ville leva sitt eget liv. Av samma anledning blev ocksa en tjej fra n Stockholm knivskuren av sina sla ktingar. Jag valde att uppriktigt bera tta om de fo rha llanden utla ndska tjejer var tvungna att leva under ha r i Sverige. Jag blev en tro st och ett ansikte fo r de tjejer som levde under fo rtryck och som riskerade att bli utsto tta eller do dade om de inte underkastade sig sina familjers vilja och levnads sa tt. Vid ett nytt fo rso k att fa polisens uppma rksamhet hade jag turen att fa komma i kontakt med en polis som hade erfarenhet av att jobba med utla ndska kvinnor som var hotade och misshandlade av sina ma n. Han fo rstod direkt allvaret i min situation och informerade mig om mina ra ttigheter som utsatt. Men tyva rr kunde inte polisen erbjuda mig na gon mer handfast hja lp a n larmpaket och skyddade personliga uppgifter, eftersom det inte ga tt la ngre a n till olaga hot. Jag tog emot larmpaketet men tackade nej till att byta namn och go mma mig. Vad var mitt brott? Varfo r skulle jag go mma mig? Mediekarusellen o kade sedan lavinartat. Jag blev fullkomligt bombarderade av journalister fra n en stor ma ngd av Sveriges tidningar och radio. Jag medverkade bland annat i en dokumenta r som Folkha lsoinstitutionen gjorde i utbildningssyfte, och i TV-programmet Striptease. Min anma lan mot min far och bror ledde slutligen till ra ttega ng. Min far fa lldes fo r olaga hot och min bror fo r olaga hot och misshandel. Direkt efter ra ttega ngen a kte jag med krossat hja rta tillbaka till Sundsvall. Tanken pa att jag aldrig skulle fa ha en relation med min familj sma rtade mig. Och jag saknade min mor na got sa oerho rt. Jag o nskade inget ho gre a n fa vara i hennes famn igen, men jag visste

10 att det var en omo jlighet. Eftersom hennes uppgift som mor var att uppfostra mig till en lydig och fin flicka och detta hade misslyckats sa fick hon skulden fo r det. Hon kunde inte heller sta lla sig pa min sida eftersom situationen fo r henne da skulle fo rva rras ytterligare. Hon anklagade sig sja lv. Idag bor jag och pluggar i O stersund. Jag studerar till socionom sa att jag kan fortsa tta mitt arbete med att hja lpa flickor som har problem som jag ga tt igenom, som jag sja lv har haft. Och idag ka nner jag mig stark och stabil men det har tagit en la ng tid att komma dit da r jag a r i dag. Jag har fa tt ge upp hela min bakgrund och bo rja om fra n bo rjan med att bygga upp mig sja lv, min identitet. Jag har lyckats skapa mig en plattform pa vilken jag sta r med mina tva egna ben. Jag har ka mpat sa mycket fo r att komma dit och har betalat ett va ldigt ho gt pris. Min trygghet finner jag hos mina va nner som har blivit min nya familj. Trots att jag fa tt betala ett ho gt pris sa a ngrar jag inte att jag tog mitt beslut att ta min frihet och ga. Sja lvklart a r jag mycket ledsen o ver det som ha nt och det som jag har fo rlorat, men jag varken a r eller ta nker bli bitter o ver det som ha nt, fo r i sa fall ka nns det som att allting skulle ha skett till ingen nytta. Min familj har fo rlorat sin heder och en dotter och jag har fo rlorat alla mina na ra och ka ra. Med facit i handen sa tror jag att det inte hade beho vt ga sa la ngt som det har gjort i mitt fall. Hade mina fo ra ldrar fa tt sto d och hja lp fra n en nationell organisation, exempelvis Kurdiska fo reningen, sa hade det inte beho vt bli sa ha r. Hade samha llet tagit sitt ansvar och hja lpt mina fo ra ldrar att bli mer delaktiga i det svenska samha llet sa hade detta kanske kunnat undvikas. Det som har ha nt mig a r inget som man kan go ra na gonting a t men jag tror att det a r viktigt att la ra sig na gonting av det och go ra na gonting i framtiden, sa att sa dana ha r fall inte upprepas. Jag har valt att bera tta min historia ha r fo r er i dag i fo rhoppning om att det kan hja lpa andra invandrartjejer, sa att inte fler beho ver ga igenom det jag har fa tt go ra. Om alla drar sitt stra till stacken beho ver sa nt ha r inte upprepas. Oavsett vilken kulturell bakgrund man har bo r

11 det vara en sja lvklarhet fo r varje ung kvinna att ba de fa ha sin familj och det liv man o nskar sig. Men tyva rr a r det ingen sja lvklarhet fo r ma nga tjejer. Och jag hoppas att ni inte va nder dem ryggen, att ni inte blundar fo r dem. Tack fo r att ni lyssnade. Fadime Sahindal

12

13 Förord Vid Fadimegalan i januari i 2020 blev jag utsedd till goodwill-ambassado r fo r Riksorganisationen GAPF fo r a r GAPF a r en politiskt och religio st obunden sekula r och ideell fo rening som arbetar mot hedersrelaterat va ld och fo rtryck. Organisationens namn a r taget fra n Pela Atroshi och Fadime Sahindal som a r tva av Sveriges mest ka nda och uppma rksammade offer fo r hedersmord. Redan vid nomineringen bo rjade jag fundera o ver vad jag skulle kunna tillfo ra organisationen. Jag fastnade tidigt i utbildningsfra gan, dels fo r att jag under min yrkesverksamma tid som extra a klagare, polischef och hovra ttsdomare sto tt pa fra gor som praktiskt varit sva ra att hantera ga llande hedersrelaterat va ld och fo rtryck. En annan omsta ndighet som ledde mig in pa utbildningsfra gor inom omra det hedersva ld var att det hade kommit en a ndring i Ho gskolefo rordningen under den fo rra regeringens ja msta lldhetspolitiska ma lsa ttning med styrning av insatser under a ren Fo rberedelser fo r denna a ndring anges i skrivelsen, Makt, mål och myndighet en feministisk politik för ett jämställt samhälle och dess tioåriga nationella strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, som bo rjade ga lla den 1 januari A ven Istanbulkonventionen, det vill sa ga Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet har utgjort en grund fo r att utveckla syftet med antologin. Sverige har, genom att ratificera konventionen, fo rbundit sig att leva upp till de ovan nu na mnda a tagandena. Artikel specificerar sa rskilt att utbildningsmaterial om ja msta lldhet, bland annat om ko nsrelaterat va ld mot kvinnor, ska inga i formella la roplaner pa alla utbildningsniva er.

14 Beslutet att info ra examensma let fo r de fo rsta sju professionerna, togs av regeringen den 17 augusti 2017 och tra dde i kraft den 1 juli Det info rdes ett nytt examensma l i Ho gskolefo rordningen om ma ns va ld mot kvinnor och va ld i na ra relationer. Detta ga ller professionsutbildningar sa som juristprogrammet, la kar- och psykologutbildningar, fysioterapeut-, sjuksko terske-, socionomutbildningarna samt tandla kare- och tandhygienstutbildningar. Jag startade da rfo r bland annat detta tva rvetenskapliga projekt med den o vergripande fra gan Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra? I projektet inga r, fo rutom jag som a r professor i civilra tt, Hele n Olsson, universitetslektor i socialt arbete, Carolina Jernbro, universitetslektor i folkha lsovetenskap och Nina Thelander, universitetslektor i pedagogiskt arbete och prodekan fo r la rarutbildningen, samtliga verksamma vid Karlstads universitet, samt Annika Nore e, docent och universitetslektor i straffra tt vid Stockholms universitet. I denna antologi behandlas hedersva ld och fo rtryck i olika kontexter sa som juridik, folkha lsovetenskap, socialt arbete, pedagogiskt arbete och la rarutbildningen. A ven om inte alla kapitel i antologin har en direkt anknytning till fra gan om ho gre utbildning och hedersrelaterat va ld och fo rtryck, bero r artiklarna de na mnda a mnena i ett bredare sammanhang. Dessa kapitel kan med fo rdel anva ndas som diskussionsunderlag inom ramen fo r olika professionsutbildningar vid ho gre la rosa ten. Varje fo rfattare svarar fo r sina texter. Sakregister har avsiktligt utela mnats. La saren kan skapa sig en ba ttre bild av inneha llet genom att anva nda den fritt tillga ngliga digitala versionen, a n vad som kan a stadkommas genom det urval ett sakregister inneba r. Jag vill tacka GAPF fo r att jag fick fo rtroendet att bli goodwillambassado r under Jag vill ocksa tacka er som deltagit i projektet fo r tillkomsten av denna antologi. Jag vill a ven tacka Sofie Palmqvist Lind fo r professionell hja lp med utformningen. Ett sa rskilt tack vill jag ocksa rikta till la rarutbildningen, LUN, vid Karlstads universitet fo r det sto d vi fa tt i samband med tryckningen av antologin. Marie Karlsson-Tuula Goodwill-ambassadör för GAPF och professor i civilrätt på Handelshögskolan vid Karlstads universitet tillika gästprofessor vid Örebro universitet

15 Om GAPF Riksorganisationen GAPF Glo m Aldrig Pela och Fadime a r en sekula r och ideell fo rening som arbetar mot hedersva ld. Vi va nder oss till ba de ma n och kvinnor som pa ett eller annat sa tt a r utsatta fo r eller bero rda av hedersrelaterat va ld. Fo reningen grundades a r 2001 av Sara Mohammad, under namnet Glo m Aldrig Pela-fo reningen. Fo reningen bytte namn till det nuvarande Riksorganisationen GAPF Glo m aldrig Pela och Fadime efter mordet pa Fadime Sahindal a ret Till en bo rjan verkade GAPF enbart i Stor-Stockholmsomra det, men idag har verksamheten expanderat till nationell niva genom bildandet av flera olika lokala fo reningar runtom i landet. Se GAPFs kontaktsida pa fo r uppgifter anga ende lokala fo reningar och hur du kan komma i kontakt med dem. Fo rutom att hja lpa de utsatta jobbar vi med informationsspridning och opinionsbildning. Idag a r GAPF ett va letablerat och efterfra gat kunskaps center vad ga ller hedersrelaterat va ld och fo rtryck mot ungdomars och kvinnors ra ttigheter i hela Sverige. Va r ma lsa ttning a r: Att fo rebygga hedersrelaterat va ld mot kvinnor flickor och pojkar via upplysande aktiviteter. Att skapa mo jligheter fo r ett progressivt och socialt liv fo r de utsatta kvinnor, flickor och pojkar med hedersrelaterat va ld och fo rtryck i Sverige.

16 Att individuellt hja lpa de kvinnor och ungdomar som utsatts fo r hedersva ld. Att go ra invandrarkvinnor och ungdomar bekanta med sina ra ttigheter. Att hja lpa invandrarkvinnor och ungdomar att integreras inom olika omra den i det svenska samha llet. Att fra mja samarbetet och relationerna med andra kulturella och sociala organ fra n Sverige samt andra nationella grupper i Sverige som sysslar med kvinnors och barns ra ttigheter. Att synliggo ra de utsattas situation i samha llet och samha llets ansvar och att sta lla krav pa makthavare fo r att samha llet ska ta sitt fulla ansvar. GAPF:s definition av hedersrelaterat våld och förtryck GAPF har en definition om vad hederskultur och hedersrelaterat va ld a r. 1 Definitionerna beskrivs i det fo ljande: Hederskultur I de flesta kulturer a r familjen den viktigaste delen av en persons liv. I ma nga la nder a r familjen rangordnad utifra n ko n och a lder, da r de unga a r underordnade de a ldre och kvinnorna a r underordnade ma nnen. Den enskilda familjens status a r till sto rsta del beroende av familjens heder. I sa dana samha llen bedo ms ofta mannens va rde och status utifra n familjetillho righet och anseende, och mannens heder a r i sin tur beroende av familjemedlemmarnas uppfo rande. Sa rskilt viktig fo r familjens heder a r de kvinnliga familjemedlemmarnas sexualitet. Kvinnornas kyskhet utgo r da rmed gra nsen mellan heder och skam. Kvinnorna a r med andra ord ba rare av ma nnens och familjens heder. Hedersrelaterat våld Hedersrelaterat va ld definieras ofta som va ld mot en kvinna som utfo rs av hennes make eller en manlig sla kting. Det ka nnetecknas av att det ba de planeras och utfo rs av sla ktingar till den drabbade, med motivet att kvinnan har fla ckat familjens heder. 1 Se SOU 2020:57, s. 104.

17 Fo rtrycket kan yttra sig genom att personen inte sja lv fa r besta mma hur den ska kla sig eller vilka den ska umga s med. I sin mest extrema form utsa tts personen fo r fysiskt va ld, i va rsta fall med do dlig utga ng. Anledningen till att familjen ka nner sig vanhedrad a r ofta att kvinnan haft en pa sta dd eller verklig sexuell relation innan hon inga tt a ktenskap, eller utanfo r a ktenskapet.

18

19 Författarpresentationer Carolina Jernbro a r fil.dr., universitetslektor i folkha lsovetenskap vid Karlstads universitet. Undervisar och forskar fra mst om va ld mot barn och va ld i na ra relationer. Disputerade 2015 med avhandlingen Barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv omfattning, ha lsa, avslo jande och sto d. Har varit delansvarig fo r tva nationella kartla ggningar av va ld mot barn under a ren 2011 och Den senaste kartla ggningen av va ld underso kte omfattningen och konsekvenserna av att leva under hedersfo rtryck presenterat i rapporten Det a r mitt liv! Om sambandet mellan barnmisshandel och att inte fa va lja sin framtida partner. Marie Karlsson-Tuula a r Juris doktor, professor i civilra tt vid Karlstads universitet. Forskare inom bland annat insolvensra tt, central fo rmo genhetsra tt samt ekonomisk brottslighet. Fo rfattare till ett flertal verk och artiklar pa omra dena. Initiativtagare till inra ttande av Akademien fo r Insolvensra tt vid Karlstads universitet samt fo r bildandet av Insolvensra ttslig tidskrift (InraTi). Har a ven arbetat som polischef samt varit extra a klagare. Har varit adjungerad ledamot i Hovra tten fo r Va stra Sverige. Innehar flera expert- och styrelseuppdrag. Marie har suttit i Vetenskapsra dets beredningsgrupp fo r ra ttsvetenskap och filosofi Utsedd av regeringen till att vara ordfo rande i Fastighetsma klarinspektionens disciplinna mnd. Marie a r sedan januari 2018 ga stprofessor vid O rebros universitet.

20 Annika Norée a r docent och universitetslektor i straffra tt vid Stockholms universitet, da r hon forskat och utbildat juriststudenter sedan Hon har tidigare varit ansta lld vid Polisho gskolan i Solna och undervisat ba de blivande och erfarna poliser. Hon har senare varit adjungerat ledamot i Svea hovra tt och innehaft flera styrelse- och expertuppdrag, senast 2020 i Ordningsvaktsutredningen. Hennes forskning ro r fra mst straffra ttens allma nna la ror, vilket bland annat 2001 resulterade i en doktorsavhandling om polisers ra tt att anva nda va ld. Hon har skrivit flera bo cker och artiklar inom sitt forskningsomra de. Hennes sa rskilda kunskaper anva nds a ven flitigt inom polisen. Dessutom har hon anlitats av advokater i olika brottma l och konsulterats av a klagare och domare i skilda fall. Helén Olsson a r fil.dr., universitetslektor i ha lsovetenskap pa socionomprogrammet vid Karlstads universitet och fo resta ndare fo r det nybildade tva rvetenskapliga forumet fo r va ldsstudier och va ldsprevention. Hon har o ver tjugo a rs yrkeserfarenhet fra n myndighetsuto vande arbete inom socialtja nsten. Hon har ett brett vetenskapligt perspektiv pa va ld da r hennes avhandlingsarbete fokuserade pa minskad risk fo r va ld och a terha mtning i en ra ttspsykiatrisk kontext. Undervisar, utbildar och forskar om va ld, va ldsutsatthet och riskbedo mning, bland annat inom omra det hedersrelaterat va ld och fo rtryck. Bedriver a ven forskning kring vilken betydelse socialsekreterares arbetsmiljo och arbetstillfredssta llelse har fo r arbetet med va ld i na ra relationer.

21 Nina Thelander a r fil.dr., universitetslektor i pedagogiskt arbete och prodekan fo r la rarutbildningen vid Karlstads universitet. Har la ng erfarenhet av undervisning i la rarutbildningen och har forskningsfokus pa barns och ungas ma nskliga ra ttigheter i utbildning inom olika internationella utbildningskontexter. I senare forskning har intresset riktats fra mst mot undervisning och la rande av barn och ungas ma nskliga ra ttigheter samt inom demokrati och la rarutbildning.

22

23 Innehållsförteckning MARIE KARLSSON-TUULA Kapitel 1: Uppdraget som goodwill-ambassadör för GAPF Ett tvärvetenskapligt samarbete inleds på Karlstads universitet Syftet med antologin Några utgångspunkter för denna antologi Disposition...32 HELÉN OLSSON Kapitel 2: Tillbakablickar regeringens utbildningskrav på högre lärosäten gällande mäns våld mot kvinnor Regeringens och andra myndigheters handlingsplaner UKÄ:s kartläggning av professionsutbildningar De sex jämställdhetspolitiska målen Råd till universitetsläraren för implementering av den nya examensordningen Ledningens betydelse vid implementering av nya arbetsuppgifter...42 MARIE KARLSSON-TUULA Kapitel 3: Lärosätenas utbildningsbehov i nuläget en empirisk studie Svårigheter och möjligheter högre lärosäten har att ta sig an utbildning Den första frågan: Svårigheter och möjligheter att ta sig an utbildning på området Den andra frågan: Behov av utbildningsinsatser och kunskapsstöd inom området Studiens rekommendationer...54

24 HELÉN OLSSON Kapitel 4: Mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, partnervåld samt hedersrelaterat våld och förtryck hur ska vi förstå begreppen? Mäns våld mot kvinnor Våld i nära relation Partnervåld Barn och unga som upplever våld i hemmet Hedersrelaterat våld och förtryck Olika typer av våld...62 HELÉN OLSSON Kapitel 5: Att vara utsatt för hedersvåld en brottslig gärning Kvinnlig könsstympning Barn- och tvångsäktenskap Bortförda barn och unga vuxna Från vardagliga begräsningar till extrem kontroll...72 CAROLINA JERNBRO Kapitel 6: Förekomst och konsekvenser av hedersrelaterat våld och förtryck Förekomst av hedersrelaterat våld och förtryck i Sverige Konsekvenser av HRV Sammanfattning och reflektion...82 MARIE KARLSSON-TUULA Kapitel 7: Brott mot hedersrelaterat våld och förtryck i den straffrättsliga regleringen Inledning Begreppet hedersrelaterat våld och förtryck Brott som har med hedersrelaterat våld och förtryck att göra...92

25 ANNIKA NORÉE Kapitel 8: Balkongflickor Hedersmord De tragiska sluten Likheter och olikheter i fallen Framtvingade självmord ANNIKA NORÉE Kapitel 9: Lucka i lagen om oskuldskontroller av barn Ett särskilt hedersbrott Sexualbrott mot barn Syftet ovidkommande Dags för en lagändring HELÉN OLSSON Kapitel 10: Stöd och hjälp till våldsutsatta ett sektorsövergripande arbete Inledning Att göra en orosanmälan till socialtjänsten NINA THELANDER Kapitel 11: Mänskliga rättigheter i högre utbildning med syfte att förebygga mäns våld mot kvinnor inklusive hedersrelaterat våld och förtryck Hedersrelaterat våld och förtryck ett brott mot mänskliga rättigheter Nya examensmål och högskolans uppdrag Rättighetsutbildning - en möjlig väg att förebygga våld och hedersrelaterat våld och förtryck? MARIE KARLSSON-TUULA Kapitel 12: Avslutande ord Bilagor...153

26

27 MARIE KARLSSON-TUULA 1 KAPITEL 1 Uppdraget som goodwillambassadör för GAPF I kapitel 1 behandlas uppdraget som goodwill-ambassadör för GAPF och det tvärvetenskapliga samarbete som har bedrivits vid Karlstads universitet under år I detta kapitel presenteras också syftet med studien, vår utgångspunkt det så kallade rättighetsperspektivet och bokens disposition. 1 Ett tvärvetenskapligt samarbete inleds på Karlstads universitet Inom ramen fo r mitt uppdrag som goodwill-ambassado r fo r Glo m aldrig Pela och Fadime (GAPF) under a ret 2020 pa bo rjades ett tva rvetenskapligt samarbete pa Karlstads universitet som fokuserar pa fra gesta llningen Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra? Ett forskarsamarbete inleddes i bo rjan av a r 2020 med kollegorna universitetslektor Carolina Jernbro, folkha lsovetenskap, universitetslektor Hele n Olsson, socialt arbete och prodekan tillika universitetslektor Nina Thelander vid la rarutbildningen. I samarbetet inga r a ven universitetslektor Annika Nore e, docent i straffra tt vid Stockholms universitet, som sa rskilt har lyft fram hedersrelaterade 1 Fo rfattare Marie Karlsson-Tuula professor i civilra tt pa Handelsho gskolan vid Karlstads universitet tillika ga stprofessor vid O rebro universitet. Bortsett fra n avsnitt 3.2 och 3.3; fo rfattare Hele n Olsson, universitetslektor socialt arbete vid Karlstads universitet. Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra? 27

28 fra gor om brott mot barn. Sa ledes a r denna antologi utfo rd inom ramen fo r va ra respektive a mnesdiscipliner dvs. juridik, folkha lsovetenskap, socialt arbete och la rarutbildningen. Inledningsvis gjorde vi en o versyn pa respektive a mnesomra de som visar att det finns fo r fa inslag om hedersva ld inom utbildningarna vid Karlstads universitet. 2 Vi fann att vi beho ver fa in betydligt fler moment inom utbildningarna fo r samha llsviktiga funktioner som exempelvis la rare, jurister, sjuksko terskor, psykologer, tandhygienister och socionomer ga llande hedersrelaterat va ld och fo rtryck. Detta a r yrkesgrupper som ofta mo ter barn och vuxna med hedersva ldsrelaterade problem i sin yrkesprofession. Det a r viktigt att studenterna inom ramen fo r sina respektive grundutbildningar, medvetandego rs och fa r del av de no dva ndiga verktyg som beho vs fo r att skydda och sto dja brottsoffren fo r hedersva ldet. Under a r 2018 info rdes ett krav i ho gskolefo rordningen att va ldsomra det sa rskilt ska uppma rksammas i utbildningarnas kursplaner, ro rande bland annat la randema l och examinationer. Inom ramen fo r uppdraget som goodwill-ambassado r har ett flertal aktiviteter iscensatts vid Karlstads universitet. Dels denna antologi samt en nationell forskningskonferens som behandlar den initiala fra gesta llningen Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra? Konferensen anordnas i samverkan med GAPF (Glo m aldrig Pela och Fadime), Karlstads universitet samt forskarna tverket Forum fo r va ldsstudier och va ldsprevention som Hele n Olsson a r fo resta ndare fo r. Konferensen riktar sig till studenter, la rare, yrkesverksamma samt till o vriga intresserade. 3 I den litteraturgenomga ng som fo ljer av arbetet med antologin va gar vi pa sta att flera la rosa ten uppvisar brister na r det ga ller undervisning och examination om hedersrelaterat va ld och fo rtryck. Detta pa sta ende styrks av bland annat Ja msta lldhetsmyndighetens senaste rapport om Lärosätenas utbildningsbehov i frågor om mäns våld mot kvinnor och 2 I texten a r begreppet la rosa ten synonymt med universitet och ho gskolor. 3 Det a r fo r na rvarande oklart na r denna konferens kan ha llas med ha nsyn till den pa ga ende pandemin. 28 Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra?

29 våld i nära relationer. 4 Regeringen har under a ren pa talat det angela gna om att studenter vid bero rda professionsutbildningar fa r tillgodogo ra sig kunskap om detta viktiga omra de. Regeringen uttrycker att en sa rskilt viktig ma lsa ttning bo r vara att studenterna erha ller kunskap om hur man kan fo rebygga och uppta cka va ld samt att studenter fa r kunskaper om relevanta insatser fo r va ldsutsatta respektive va ldsuto vare. 5 2 Syftet med antologin Det fo rsta syftet med denna antologi a r bland annat att uppma rksamma och bidra med kunskapssto d om det nya examensma let i ho gskolefo rordningen ga llande ma ns va ld mot kvinnor i na ra relationer. Fokus a r att ge en o vergripande bild av hedersrelaterat va ld och fo rtryck samt att bidra med kunskaper om va ldets uttryckssa tt och dess konsekvenser. Antologin utga r fra n de drabbades perspektiv. Det andra syftet a r att medvetandego ra problemet med hedersrelaterat va ld och fo rtryck fo r studenter och yrkesverksamma. Det tredje syftet a r att ge handfasta ra d och tips till universitetsla rare som ansvarar fo r undervisning och examination ro rande ma ns va ld mot kvinnor i na ra relationer i ho gre professionsutbildning. 3 Några utgångspunkter för denna antologi 3.1 Utgångspunkten mänskliga rättigheter Det finns en politisk samsta mmighet, pa ba de nationell och internationell niva, om att ma ns va ld mot kvinnor ska beka mpas och uppho ra. Denna enighet uttrycks bland annat i FN:s deklaration fo r ma nskliga ra ttigheter. Det internationella arbetet tar sin utga ngspunkt i FN:s allma nna fo rklaring fra n De ra ttigheter som inryms i fo rklaringen har senare fo rts in och vidareutvecklats i ett antal konventioner som a r bindande fo r de stater som a r anslutna. En stor majoritet 4 Carlsson, Ninni, Lärosätenas utbildningsbehov i frågor om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer: Slutrapport. Ja msta lldhets- myndigheten och Ninni Carlsson, Institutionen fo r Socialt arbete, Go teborgs universitet, Go teborg, Skr. 2016/17:10, s FN:s ho gkommissaries webbplats, Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra? 29

30 av va rldens la nder har anslutit sig till konventionerna. Tillsammans utgo r de ett universellt ramverk fo r arbetet med de ma nskliga ra ttigheterna. 7 Det a r, bland annat, pa denna grund som Sveriges dialog med andra la nders regeringar vilar, liksom regeringens arbete med att sa kersta lla full respekt fo r de ma nskliga ra ttigheterna i Sverige. Europara dets Istanbulkonvention a r det fo rsta juridiskt bindande avtalet om va ld mot kvinnor i Europa. Konventionen beskriver att avskaffandet av va ld mot kvinnor a r no dva ndigt fo r att kunna uppna ja msta lldhet och avkra ver stater pa omfattande a tga rder. Sverige ratificerade konventionen 2014 och 2019 sa Sverige fick 41 rekommendationer av Europara dets expertgrupp GREVIO (Group of Experts on Action against Violence against Women and Domestic Violence) som a r konventionens granskningsorgan. År 2022 ska regeringen rapportera hur Sverige har hanterat konventionen och da rtill ho rande fra gor. 8 Uto ver dessa konventioner tillkommer regeringens ja msta lldhetsma l som a r sex till antalet. Det sja tte ja msta lldhetspolitiska delma let a r att ma ns va ld mot kvinnor ska uppho ra. 9 Kvinnor och ma n, flickor och pojkar ska ha samma ra tt och mo jlighet till kroppslig integritet. Delma let omfattar vidare hedersrelaterat va ld och fo rtryck samt prostitution och handel med ma nniskor fo r sexuella a ndama l. Det andra ledet i delma let om kroppslig integritet handlar om kvinnors och flickors ra tt och mo jlighet att besta mma o ver sin egen kropp, sexualitet och reproduktion. Delma let omfattar ocksa ma ns och pojkars va ldsutsatthet och kroppsliga integritet. 10 Under de senaste 15 a ren har o ver 20 nya lagstiftningsa ndringar tillkommit i svensk ra tt. 11 Detta fa r till fo ljd att det familjebaserade va ldet betraktas som en allvarlig kriminell handling, oavsett i vilket sammanhang eller i vilken situation det fo rekommer Information om ma nskliga ra ttigheter finns pa regeringens webbplats fo r de ma nskliga ra ttigheterna, 8 Se msta lldhetsmyndighetens.se. 9 Se ha r och i det fo ljande 10 Se regeringens hemsida om ma len, 11 Den 1 juli 2020 tra dde ska rpt lagstiftning i kraft i form av att det info rdes ett barna ktenskapsbrott ett resefo rbud och en straffska rpningsgrund fo r brott med hedersmotiv. Dessa brott behandlas i 7 kap. 12 Se regeringens hemsida om ma len, 30 Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra?

31 3.2 Utgångspunkten rättighetsperspektivet 13 I denna tva rvetenskapliga antologi har fo rfattarna i olika kontexter och ur ett ra ttighetsperspektiv diskuterat huvudfra gan Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra? Antologi tar sin utga ngspunkt i bland annat ett ra ttighetsperspektiv som fo reskrivs i lag och fo rordning, sa va l nationellt som internationellt. 14 Ett strukturellt maktperspektiv, i vilket ora ttvisor och hinder i det svenska samha llet efterso ks, a r inte tillra ckligt fo r att fo rklara och diskutera hedersva ld. Ra ttighetsperspektivet har vidare mindre koppling till teoretiska fo rklaringsmodeller och ha nvisar ista llet till myndigheternas arbete med va ldsutsatta, som ytterst ska baseras pa ma nskliga ra ttigheter. 3.3 Utgångspunkten de drabbades perspektiv 15 Den annan viktig utga ngspunkt a r de drabbades perspektiv i vilka yrkesprofessionella har ett stort ansvar som a r styrt av lagstiftning att tillgodose det behov och skydd fo r va ldsutsatta och deras anho riga. A ven fo ro vare ska inkluderas i dessa sto d- och hja lpprogram. 16 En tredje viktig utga ngspunkt i denna antologi a r att hedersva ld inte kan relateras till na gon specifik religion, etnicitet eller land. 17 Fa ltstudier visar bland annat att hedersva ld fra n flera olika va rldsdelar att va ldet inte specifikt kan kopplas till islam eller traditionella kulturer. Ista llet handlar det om livsmo nster, som styrt ma nniskors handlande i generationer. Denna styrning kan ytterst relateras till en patriarkal stamkultur da r kvinnor betraktas som en mans a godel. 18 Stamkulturer eller sa kallade klanstrukturer beho ver no dva ndigtvis inte inneba ra att det 13 Fo rfattare Hele n Olsson, universitetslektor socialt arbete vid Karlstads universitet. 14 Skr. 2016/17:10. Se a ven SOU:2015: Fo rfattare Hele n Olsson, universitetslektor socialt arbete vid Karlstads universitet. 16 Våld: handbok om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med våld i nära relationer, Socialstyrelsen, Stockholm, Jfr Gill, Aisha, `Crimes of Honour and violence against Women in the UK. International Journal of Comparative and Applied Criminal Justice, 32:2, 2008; Kocturk, Tahire, A Matter of Honour. Zed Books, London, 1992; Vissandje e, Bilkis, Denetto, Shereen, Migliardi, Paula & Proctor, Jodi, Female genital cutting (FGC) and the ethics of care: community engagements and cultural sensitivity at the interface of migration experiences, BMC International Health and Human Rights, 14:13, 2014; SOU 2020: Se Wikan, Unni, En fråga om heder, Ordfront, Stockholm, 2005, s Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra? 31

32 fo rekommer hedersva ld och fo rtryck. Ista llet a r det klanens normbildning om kyskhet och oskuldsideal som a r en besta mmande faktor av huruvida det ra der en hederskultur Avgränsningar Fo rfattarna till denna antologi har inga ambitioner av att ge en fullsta ndigt belysande bild av hedersrelaterat va ld och fo rtryck. Detta omra de a r alltfo r ma ngdimensionellt och komplext. Fo rfattarna behandlar inte heller migration och integration trots att de utgo r viktiga fo rklaringskomponenter till huruvida ma nniskor ges mo jligheter att avsa ga sig hederskulturen. Vi menar dock att samha llets anstra ngningar att lyckas med ett inkluderande och konstruktivt migrationsarbete avseva rt fo rsva ras om hederskulturell normbildning fo rekommer. 4 Disposition Denna antologi inleds med kapitel 1, i vilket mitt uppdrag som goodwill-ambassado r beskrivs, liksom bokens syften, utga ngspunkter det sa kallade ra ttighetsperspektivet och disposition. I kapitel 2 go rs tillbakablickar ro rande regeringens utbildningskrav pa ho gre la rosa ten ga llande ma ns va ld mot kvinnor. I kapitel 3 presenteras en empirisk studie, som a r gjord vid Go teborgs universitet om de ho gre la rosa tenas utbildnings behov av att info ra ho gskolefo rordningens krav pa ma ns va ld mot kvinnor i kursplaner och i examinationer. I kapitel 4 behandlas ma ns va ld mot kvinnor, va ld i na ra relationer, partnerva ld samt hedersrelaterat va ld och fo rtryck. I kapitel 5 fo rklaras hur det a r att vara utsatt fo r hedersva ld som en brottslig ga rning. I kapitel 6 beskrivs fo rekomsten och konsekvenserna av hedersrelaterat va ld och fo rtryck. I kapitel 7 diskuteras hedersrelaterat va ld och fo rtryck ur ett straffra ttsligt perspektiv. I kapitel 8 behandlas balkongflickor och i kapitel 9 konstateras att det finns en lucka i lagen om oskuldskontroller av barn. I kapitel 10 behandlas det sto d och den hja lp som finns fo r va ldsutsatta som a r ett sektorso vergripande arbete. I kapitel Se Makram, Omar, Det är moralen inte klanen. Na ttidskriften Kvartal / riksorganisationen GAPF, 2019, (ha mtad ). 32 Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra?

33 behandlas ma nskliga ra ttigheter i ho gre utbildning, sa rskilt med syfte att fo rebygga ma ns va ld mot kvinnor inklusive hedersrelaterat va ld och fo rtryck. Boken avslutas med ett slutord. Källor Carlsson, Ninni, Lärosätenas utbildningsbehov i frågor om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer: Slutrapport. Ja msta lldhets- myndigheten och Ninni Carlsson, Institutionen fo r Socialt arbete, Go teborgs universitet, Go teborg, Gill, Aisha, `Crimes of Honour and violence against Women in the UK. International Journal of Comparative and Applied Criminal Justice, 32:2, Kocturk, Tahire, A Matter of Honour. Zed Books, London, Makram, Omar, Det är moralen inte klanen. Na ttidskriften Kvartal / riksorganisationen GAPF, 2019, (ha mtad ). Skr. 2016/20:10, Makt, ma l och myndighet feministisk politik fo r en ja msta lld framtid. Våld: handbok om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med våld i nära relationer, Socialstyrelsen, Stockholm, SOU 2015:55, Nationell strategi mot ma ns va ld mot kvinnor och hedersrelaterat va ld och fo rtryck. SOU 2020:57, Ett sa rskilt hedersbrott. Wikan, Unni, En fråga om heder, Ordfront, Stockholm, Vissandje e, Bilkis, Denetto, Shereen, Migliardi, Paula & Proctor, Jodi, Female genital cutting (FGC) and the ethics of care: community engagements and cultural sensitivity at the interface of migration experiences, BMC International Health and Human Rights, 14:13, Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra? 33

34 34 Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra?

35 HELÉN OLSSON 1 KAPITEL 2 Tillbakablickar regeringens utbildningskrav på högre lärosäten gällande mäns våld mot kvinnor I detta kapitel behandlas för det första regeringens och andra myndigheters handlingsplaner. För det andra beskrivs UKÄ:s kartläggning av professionsutbildningar. För det tredje beskrivs regeringens sex jämställdhetspolitiska mål. För det fjärde lämnas några råd till universitetsläraren för implementering av den nya examensordningen och för det femte universitetsledningens betydelse vid implementering av nya arbetsuppgifter. 1 Regeringens och andra myndigheters handlingsplaner Regeringen har genomfo rt tre nationella handlingsplaner fo r att sa kersta lla full respekt fo r ma nskliga ra ttigheter. Handlingsplanerna a r inriktade pa styrning och avisering av strategiska och la ngsiktiga a tga rdsplaner pa det ja msta lldhetspolitiska omra det. 2 Ett antal betydelsefulla propositioner 3 ligger till grund fo r den ma lstruktur som anges 1 Fo rfattare Hele n Olsson, universitetslektor socialt arbete vid Karlstads universitet. 2 Skr. 2001/02:83; Skr. 2005/06:95; Skr. 2016/17:10 3 Olika på lika villkor (prop. 1990/91:113); Delad makt delat ansvar (prop. 1993/94:147); Kvinnofrid (prop. 1997/98:55). Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra? 35

36 i handlingsplanerna. År 2015 fick Universitetskanslersa mbetet UKA (2015) i uppdrag av regeringen att kartla gga hur fra gor om ma nskliga ra ttigheter beaktas i utbildningar som leder fram till examina fo r tretton olika yrkesprofessioner. 4 I Ho gskolefo rordningens (SFS 1993:100) examensordning anges tydligt att kunskaper om ma nskliga ra ttigheter ska inga i examensma len fo r utbildningarna. I UKA :s rapport go rs tillbakablickar kring ho gre la rosa tens arbete med implementering av ma nskliga ra ttigheter i utbildningarna. 5 Det framgick att undervisning om ma nskliga ra ttigheter ingick i samtliga underso kta professionsutbildningar och att omra det, i ho g utstra ckning a terfanns i utbildningsplaner och kursplaner inom de olika professionsutbildningarna. Dock framgick fra n UKA :s kartla ggning att la randema l och examensma l ga llande ma nskliga ra ttigheter ho lls pa ett generellt plan da r undervisning om lagar, fo rordningar, FN:s barnkonvention och konventionen om ma nskliga ra ttigheter fo rmedlades. 6 Ofta ingick va rderingso vningar kring va rdmiljo, etik och likabehandlingsprinciper. En grundla ggande ma nsklig ra ttighet som inte omfattades av undervisning i de flesta ho gre professionsutbildningar var kvinnors och barns ra tt att inte utsa ttas fo r va ld och fo rtryck. Fra n UKA :s kartla ggning framga r att undervisning om va ld mot barn var begra nsad. Det utdelades fa ho gskolepoa ng och var ovanligt med utbildningsplaner, kursplaner och la randema l inom omra det. Den allvarligaste bristen pa undervisning pa visades inom omra det ma ns va ld mot kvinnor. Enligt UKA uppger endast ha lften av utbildningarna att det inga r undervisning om omra det, men att det ro r sig om relativt fa undervisningstimmar och ho gskolepoa ng. UKA :s kartla ggning av ho gre la rosa tens undervisning om va ld mot barn inklusive ma ns va ld mot 4 Underso kningen ga llde fo ljande yrkeskategorier; barnmorskeexamen, fo rskolla rarexamen, grundla rarexamen, juristexamen, la karexamen, psykologexamen, psykoterapeutexamen, sjuksko terskeexamen, socionomexamen, specialistsjuksko terskeexamen med inriktning mot ha lso- och sjukva rd fo r barn och ungdomar, tandla karexamen, yrkesla rarexamen och a mnesla rarexamen. 5 Tva syften ingick i UKA :s uppdrag; del att underso ka hur fra gor om ma nskliga ra ttigheter, ma ns va ld mot kvinnor och va ld mot barn behandlades i de utbildningar som ingick i uppdraget, och dels att ge fo rslag pa goda exempel pa hur undervisning och examination ga llande ma nskliga ra ttigheter, ma ns va ld mot kvinnor och va ld mot barn i ho gre utbildning kan bedrivas. 6 FN:s barnkonvention s Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra?

37 kvinnor utmynnade i fyra utvecklingsomra den som la rosa tena sa rskilt beho vde beakta i de olika professionsutbildningarna: 7 Undervisning om ma ns va ld mot kvinnor och va ld mot barn bo r ingå i de utbildningar da r studenterna i sitt framtida yrke kan komma i kontakt med va ldsutsatta personer. Kunskap om de tre omra dena (ma nskliga ra ttigheter, va ld mot barn samt ma ns va ld mot kvinnor) bo r fo rtydligas i utbildningsplaner och kursplaner och kunna relateras till konkreta lärandemål fo r respektive omra de. Fo r att sa kersta lla att studenten erha ller no dva ndig kunskap inom de tre omra dena samt att de i sitt yrkesuto vande a r rustade fo r att mo ta utsatta individer och grupper pa ett professionellt sa tt, bo r examination inom omra dena inga. Undervisning inom de tre omra dena bo r vara en kombination av olika teoretiska förklaringsmodeller som kan relateras till en framtida yrkesutövning, dvs. hur en yrkesverksam ska agera fo r att synliggo ra och uppma rksamma va ld och va ldsutsatthet. 2 UKÄ:s kartläggning av professionsutbildningar Fra n UKA :s kartla ggning framkommer att ma nga la rosa ten fo refaller vara medvetna om de brister som finns i professionsutbildningarna. Trots ett visat engagemang fo r omra det ma ns va ld mot kvinnor och va ld mot barn sa a r a nda undervisningen i de flesta professionsutbildningar eftersatt. I kartla ggningen anfo r universitet och ho gskolor ett antal ska l kring varfo r undervisning inom omra dena hittills inte har beaktats. Angivna ska l till bristande undervisning om ma ns va ld mot kvinnor inklusive va ld mot barn fra n ho gre la rosa ten. 8 Se tabell 1. 7 Fo r na rmare genomga ng av de fyra utvecklingsomra dena ha nvisas till UKA (2015, s ). 8 UKA, 2015, s. 18, s. 25. Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra? 37

38 Tabell 1. Angivna skäl 9 Angivna skäl brist på utrymme i utbildningen kunskap inom områdena saknas bland lärare och forskare det utpekas inte särskilt i examensordningen för ensidigt att undervisa om mäns våld mot kvinnor eftersom det finns många olika perspektiv på våld studenter anser att området mäns våld mot kvinnor är feministisk propaganda män kan känna sig utpekade alltför känsligt ämne att bedriva undervisning inom 9 Vid tillbakablickar framga r det tydligt att universitet och ho gskolor har tagit tid pa sig att implementera kunskaper om va ld i na ra relationer inklusive hedersrelaterat va ld och fo rtryck i bero rda utbildningar. Samtidigt vittnar ho gre la rosa tens passiva ha llning om en sorts tondo vhet gentemot yrkesprofessionen, eftersom familjebaserat va ld alltid varit en na rvarande fo reteelse i ma nga yrkespraktikers vardag. Med tanke pa att ho gre la rosa ten redan a r erha ll den fo rsta propa n om att vissa yrkesexamina beho vde kompletteras med undervisning om ja msta lldhetsfra gor och va ld mot kvinnor, har det fram till dagens datum tagit anma rkningsva rt la ng tid fo r omra det att implementeras i bero rda professionsutbildningar. Det a r viktigt att det finns en samverkan mellan universitetsla rare/forskare och de yrkesverksamma inom va lfa rdsomra det som har att hantera fra gor om familjebaserat va ld i sitt yrkesuto vande. I synnerhet a r detta viktigt na r det ga ller hedersrelaterat va ld och fo rtryck eftersom det finns stora kunskapsluckor inom omra det. 11 Forskare 9 Ho gskoleverket har tidigare genomfo rt kartla ggningar kring fo rekomst av undervisning om ma ns va ld mot kvinnor och va ld mot barn inom ho gre utbildning. I rapporten genusperspektiv och ma ns va ld mot kvinnor (Ho gskoleverket, 2004) refererar ett antal universitet och ho gskolor till sina studenter na r det ga ller ska l till varfo r undervisning inte fo rekommer i professionsutbildningarna. Dels framha lls att vissa studenter uppfattar a mnet som feministisk propaganda, dels att ma n kan ka nna sig utpekade i synnerhet i utbildningar da r fa ma n inga r och dels att la rosa tet inte har beredskap att ta hand om studenter som har egna erfarenheter av va ld i na ra relationer. 10 Kvinnofrid (prop. 1997/98:55). 11 Jfr. SBU, Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra?

39 beho ver finnas na ra yrkespraktiken vid formulering forskningsfra gor. Detta fo r att kunna bidra till kunskapsutveckling av interventioner, metoder och modeller la mpliga fo r praktikna ra arbete med de utsatta. Yrkespraktiken beho ver forskarsto d i att utva rdera nya implementerade arbetssa tt. Behovet av kunskapsutveckling a r stort, i synnerhet med tanke pa att arbetet mot hedersva ld a r av avgo rande betydelse fo r hur samha llet lyckas i sina anstra ngningar med att skapa goda mo jligheter fo r integration och etablering. Da rmed ocksa mo jligheter att eliminera en stor oha lsofaktor fo r ma nga barn och unga. Ytterligare ett argument fo r att ba ttre uppma rksamma hedersva ld i bero rda yrkesexamina a r att arbetsuppgiften a r sva r och komplex och ibland psykiskt pa frestande att hantera. 12 Ka nslan av att ha kontroll och att ha kunskap att hantera ett komplext och sva rt arbetsomra de a r en gynnsam friskfaktor fo r att skapa en ha llbar arbetssituation och en god arbetstillfredssta llelse bland yrkesverksamma (a.a.). 13 Tre skrivelser ligger till grund för regeringens beslut om att ändra examensbeskrivningarna i högskoleförordningens (1993:100) (SFS 2017:857) examensordning för de yrkesexamina där det bedöms mest angeläget (SOU 2015:55; UKÄ, 2015; Skr. 2016/17:10). Ändringen trädde i kraft den 1 juli år 2018 och innebar att obligatoriska moment om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer ska finnas i utbildningar till yrken som innebär möten med våldsutsatta kvinnor och barn. De utbildningar som berörs är fysioterapeutexamen, juristexamen, läkarexamen, psykologexamen, sjuksköterskeexamen, socionomexamen, tandhygienist- och tandläkarexamen. Ändringen motiveras av att kunskap om våld i vissa yrkesgrupper kan vara helt avgörande för att rädda liv. Obligatorisk undervisning om mäns våld i nära relationer på utbildningar där studenterna kommer möta våldsutövare och våldsutsatta i sina framtida yrken är en grundläggande åtgärd som efterlysts i årtionden (Åsa Regnér, regeringens hemsida). Målet för ändringen är att studenter ska få kunskaper om hur man kan förebygga och upptäcka våld samt vilka insatser som är verkningsfulla (Regeringens hemsida) Olsson & Bergman, 2018; Olsson & Bergman, Regeringens hemsida: Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra? 39

40 3 De sex jämställdhetspolitiska målen Regeringen har under de senaste femton a ren arbetat med olika typer av insatser inom ja msta lldhetsomra det. Inom omra det ma ns va ld mot kvinnor har tre handlingsplaner tagit fram 14. Det o vergripande ma let i den nationella ja msta lldhetspolitiken handlar om att kvinnor och ma n ska ha samma makt att forma samha llet och sitt eget liv. 15 Regeringen har bland annat upparbetat en ny ma lstruktur som omfattar sex ja msta lldhetspolitiska delma l. Det sja tte ma let inneba r att ma ns va ld mot kvinnor ska uppho ra. Kvinnor och ma n, flickor och pojkar ska ha samma ra tt och mo jlighet till kroppslig integritet. Det sja tte delma let inkluderar hedersrelaterat va ld och fo rtryck samt prostitution och ma nniskohandel med sexuella a ndama l. I delma let fokuseras pa kroppslig integritet som handlar om kvinnors och flickors ra tt och mo jlighet att besta mma o ver sin egen kropp, sexualitet och reproduktion. Delma let inbegriper a ven ma ns och pojkars va ldsutsatthet och kroppsliga integritet. Vidare fokuserar delma l sex pa kopplingen mellan maskulinitet och va ld, samt att motverka kommersialisering och exploatering av kvinnokroppen, i medier, pornografi och reklam som syftar till att reproducera fo resta llningar om kvinnors underordning. I delma let inga r ocksa trakasserier, hot och annat va ld som sker pa internet och andra digitala kanaler. Delma let a r sa ledes mer omfattande a n vad som ra knas till begreppet va ld i na ra relationer, dvs. mellan na rsta ende. 16 Det sja tte delma let om ma ns va ld mot kvinnor har a ven en stark koppling till na rliggande former av va ld sa som va ld i samko nade relationer och va ld mot barn. De sex ja msta lldhetspolitiska delma len illustreras i tabell Handlingsplan fo r att beka mpa ma ns va ld mot kvinnor, hedersrelaterat va ld och fo rtryck samt va ld i samko nade relationer (Skr. 2007/08:39a), Handlingsplan mot prostitution och ma nniskohandel fo r sexuella a ndama l (Skr. 2007/08:167b), Handlingsplan fo r att fo rebygga och fo rhindra att unga blir gifta mot sin vilja (Skr. 2009/10:229). 15 Se Regeringens hemsida; Delma l 6: Ma ns va ld mot kvinnor ska uppho ra: 16 Prop.2006/07: Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra?

41 Tabell 2. Sveriges jämställdhetspolitiska mål De jämställdhetspolitiska delmålen Delmål 1: En jämn fördelning av makt och inflytande Delmål 2: Ekonomisk jämställdhet Delmål 3: Jämställd utbildning Delmål 4: Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Delmål 5: Jämställd hälsa Delmål 6: Mäns våld mot kvinnor ska upphöra 4 Råd till universitetsläraren för implementering av den nya examensordningen Ho gre la rosa ten har ett stort ansvar att se till att utbildningarna fo rnyas, a r la ngsiktigt ha llbara, arbetsmarknadsanknutna, tillga ngliga fo r ma nga samt vilar pa vetenskaplig grund. 17 I Regeringens skrivelse 18 framha lls att examensbeskrivningar ska vara kortfattade och koncentrerade till det va sentliga. I de fall det sker fo ra ndringar i en utbildning bo r en dialog med studenter och relevanta avna mare initieras. Ho gre la rosa ten har vid upprepade tillfa llen erha llit propa er om att det ra der brist pa undervisning om ma ns va ld mot kvinnor i flertalet professionsutbildningar. 19 Regeringen anfo r att det a r sa rskilt angela get att studenter vid bero rda professionsutbildningar fa r tillgodogo ra sig kunskap om detta viktiga omra de. Regeringen uttrycker att en sa rskilt viktig ma lsa ttning bo r vara att studenterna erha ller kunskap om hur man kan fo rebygga och uppta cka va ld samt att studenter fa r kunskaper om relevanta insatser fo r va ldsutsatta respektive va ldsuto vare. 20 Nedansta ende tio ra d kan vara bra att da och da reflektera o ver vid kursutveckling, examination och undervisning ga llande den nya examensordningen: 17 Dir. 2017:46, s Skr. 2016/17:10, s Jfr. Ho gskoleverket, 2004; Skr. 2016/17:10; SOU 2015:55; UKA, Skr. 2016/17:10, s Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra? 41

42 Tabell 3. Att tänka på som universitetslärare Att tänka på som universitetslärare Se till att vara uppdaterad på vad som föreskrivs i den nya examensförordningen när det gäller undervisning och examination inriktad mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer (SFS 2017:857). Bli medveten om dina normer och attityder idétraditioner och vetenskapliga positioneringar kan påverka dig som lärare och din undervisning inom området. Fundera ett varv extra kring tabubelagda och känsliga ämnen som ska tas upp i undervisning se till att inkludera samtliga våldsområden. Tänk på att teoribildningar inom området mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer kan vara av motstridig karaktär och ibland svår att applicera i ett yrkespraktiskt sammanhang. Bjud in i undervisning erfarna yrkesprofessionella för att studenterna ska få praktiknära kunskaper om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Bjud in i undervisning ideella organisationer, kvinnojourer, personal från skyddade boenden m.m. Se till att samverka med andra ämnesdiscipliner där kompetensen inom området våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck finns. Tänk på att respekt för kulturella särdrag aldrig får legitimera våld, förtryck eller kränkningar av barns, ungas och vuxnas rättigheter. Ha en kritisk blick till studentlitteratur och läroböcker där kunskaper förmedlas som strider mot mänskliga rättigheter. Läs in dig på mänskliga rättigheter och hur de olika konventionerna påverkar myndigheters arbete med mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Se till att skaffa dig kunskaper om begreppen mäns våld mot kvinnor inklusive våld i nära relationer. 5 Ledningens betydelse vid implementering av nya arbetsuppgifter Globaliseringsprocesser pa verkar ett samha lles politiska, teknologiska och ekonomiska fo rutsa ttningar. Dessa fo ra ndringsprocesser sta ller krav pa sa va l statliga som kommunala verksamheter och leder till behov av nya strategier fo r att mo ta efterfra gan och fo rva ntningar fra n samha llets medborgare. Fo r att mo ta nya krav och efterfra gan a r myndigheter ofta involverade i olika typer av strategiska utvecklingsprogram. Att arbeta med ett ha llbart utvecklingsarbete har stora 42 Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra?

43 bero ringspunkter med implementeringsprocesser. 21 Forskning visar att implementeringsprocesser beho ver hanteras pa ett likartat sa tt oavsett i vilken kontext det nya arbetet ska info ras. 22 Det vill sa ga den infrastruktur som beho ver omge arbetet med implementering a r gemensam fo r en ma ngd olika omra den och genrer, exempelvis teknik och jordbruksna ring till utbildningsva sendet, ha lsa- och socialt arbete. 23 Policyimplementering a r ett intressant begrepp att studera na rmare eftersom det handlar om hur politiska beslut omsa tts i praktiken. 24 I det ha r fallet handlar det om hur va l mottagarorganisationen, det vill sa ga svenska ho gre la rosa ten har lyckats med implementeringen av regeringens nya examensma l (SFS 2017:857). Arbetet med att integrera det nya examensma let i professionsutbildningarnas utbildnings- och kursplaner har varit en mo dosam process visar en rapport besta lld fra n Ja msta lldhetsmyndigheten. 25 Rapporten visar att det ra der brist pa - och behov av breddad kompetens fo r att integrera examensma let till fullo i utbildningarna. Na r universitetsla rare och utbildningsanordnare tillfra gades om behov av utbildningsinsatser och kunskapssto d uppgav omkring 70% att de beho vde sa dant sto d. Framga r vidare att utbildningsanordnarna anser att det ra der oklara definitioner i examensma let som bero r begreppen ma ns va ld mot kvinnor inklusive va ld i na ra relationer och att det inte undervisades om samtliga va ldsformer som omna mns i examensordningen. Majoriteten av de som ingick i studien 26 uppgav att de studenter som fo rst kommer att kunna uppfylla examensma let tar examen mellan a ren Fra n rapporten framga r att endast 43% av de a tta bero rda yrkesutbildningarna inneho ll undervisning om hedersva ld, ko nsstympning av flickor och kvinnor samt tva ngsoch barna ktenskap. Na got motsa gelsefullt anger samtidigt tillfra ga- 21 Åhlfeldt, Fixen, Naoom, Blase, Friedman & Wallace, 2005, s. vi 23 Ibid. 24 Jfr. Nilsen, Sta hl, Roback & Cairney, Carlsson, N. (2020). Lärosätenas utbildningsbehov i frågor om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer Slutrapport. Ja msta lldhets myndigheten och Ninni Carlsson, Institutionen fo r Socialt arbete, Go teborgs universitet. 26 Studien genomfo rdes 2019 och omfattades dels av ett enka tmaterial da r 84 utbildningsanordnare fra n 27 bero rda la rosa ten deltog samt ett intervjumaterial om 15 intervjuer med 19 personer med o vergripande utbildningsansvar (Carlsson, 2020). Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra? 43

44 de utbildningsanordnare att utbildningsbehovet inom va ldsomra det HRV a r av la gre art. 27 Implementering handlar om att fullgo ra ett a tagande och att arbeta med fo ra ndringsprocesser. Dessa processer a r ofta ofo rutsa gbara och motsa gelsefulla eftersom normer, va rderingar och etablerade sanningar styr vad som kan godtas och inte godtas i mottagarorganisationen. 28 Spa nningar och motsa ttningar som uppkommer i samband med info rande av ett nytt projekt kan orsakas av att flera olika yrkesgrupper med olika intressen a r involverade samt att arbetet inte begra nsas av organisatoriska eller professionella gra nser. 29 Fo r att ett nytt arbetssa tt ska bli ha llbart och varaktig beho ver en strategisk plan uppra ttas vilket bo r omfatta en verksamhets samtliga niva er. Socialstyrelsen (2012a) diskuterar vikten av ett genomta nkt implementeringsarbete i en verksamhet. I rapporten framha lls va rdet i att inbegripa och engagera flera niva er i en verksamhet eller organisation i detta fo ra ndringsarbete. Var och en av dessa niva er; makronivån, organisations- och mikronivån beho ver hantera den nya arbetsuppgiften/arbetssa ttet med utga ngspunkt fra n det uppdrag som ka nnetecknar respektive niva. 30 Implementeringsforskning visar att det sto rsta ansvaret vid en implementeringsprocess ligger pa makronivån. 31 Da r ska formella beslut fattas om att inleda ett fo ra ndringsarbete, t.ex. na r en ny examensordning ga llande ma ns va ld mot kvinnor inklusive va ld i na ra relationer ska implementeras i ho gre la rosa tens bero rda professionsutbildningar. Huvudansvariga fo r fo ra ndringsarbete och implementeringsprocesser a r den o versta ledningsniva n, i det ha r fallet universitetsledningen. Beroende pa organisationsstruktur inkluderar detta funktioner sa som, tex. rektor, prorektor, universitetsdirekto r, vicerektorer och akademichefer. Det a r hos dessa ledningsfunktioner som ansvaret ligger i att 27 Carlsson, N. (2020). Lärosätenas utbildningsbehov i frågor om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer Slutrapport. Ja msta lldhets myndigheten och Ninni Carlsson, Institutionen fo r Socialt arbete, Go teborgs universitet, s Jfr. Åhlfeldt, 2017, s Ibid. 30 Socialstyrelsen, 2012a, s Jfr. Cummings m.fl., 2007; Fixen m.fl., 2005; Nilsen, 2014; Rycroft-Maloe, Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra?

45 regelbundet fo lja upp och sto dja ett implementeringsarbete 32. Socialstyrelsen 33 fo resla r att ledningsstaben utser en styrgrupp och en ansvarig ledare fo r implementeringsarbetet fo r att visa organisationen att man tar den nya uppgiften pa allvar. Organisationsnivån omfattar samtliga ho gre la rosa tens funktioner som kan utgo ra ett sto d i ett implementeringsarbete av den nya examensordningen (SFS 2017:857). Na r det ga ller universitet och ho gskolor kan det initialt vara va rdefullt att koordinera implementeringsarbetet som avser ja msta lldhetsintegrering 34 med implementeringen av den nya examensordningen. Funktioner som fo resla s vara involverade pa en organisatorisk niva a r exempelvis dekaner, prefekter, fo rvaltningschefer, ledamo ter i la rarfo rslagsna mnder samt forskningsra dgivare. Pa organisationsniva n bo r ocksa en o versyn go ras av hur fo ra ndringsbena gen verksamheten a r i sin helhet. Socialstyrelsen 35, menar att det kan handla om; uttalade och outtalade vanor, rutiner, regler och kultur. Det kan sa ledes handla om motsta nd till fo ra ndring vilket kan bero ra omra den som handlar om oro fo r o kad arbetsbelastning eller ifra gasa ttande av nyttan med en ny arbetsuppgift. 36 Sto det fra n denna niva kan handla om inventering av resurser i implementeringsarbetet (administrativa sto dsystem, it backup, utbildningsbehov, internt och externt samverkansbehov med sa rskilt sakkunniga etc.). Pa mikronivån befinner sig personal i vars arbetsuppgifter inga r undervisning, planering, handledning, examination, kursutveckling, pedagogiskt utvecklingsarbete samt administration. I fo rsta hand avser detta funktioner sa som studierektorer, program- och kursansvariga, undervisande la rare samt studentrepresentanter. Dessa a r direkt bero rda och flera a r ansvariga fo r att sjo sa tta den nya examensordningen. Ha r bo r en plan uppra ttas fo r att tillfo rsa kra att dessa medarbetare 32 Till exempel genom att ta ansvar fo r uppra ttande av en la ttillga nglig aktivitetsplan eller ett flo desschema (Socialstyrelsen, 2012a, s. 28). Fo r att denna arbetsprocess ska bli framga ngsrik kra vs att nyckelpersoner fra n samtliga niva er a r delaktiga i sja lva uppra ttandet av planen och att kommunikationskanalerna fo r planen a r ka nda. 33 Socialstyrelsen, 2012b, s Jfr. Ja msta lldhetsmyndigheten, Socialstyrelsen, 2012a, s Jfr. Semmer, Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra? 45

46 fa r de resurser som kra vs fo r att kunna hantera en ny arbetsuppgift. Det kan handla om en kontinuerlig kompetensutveckling da r olika utbildningssatsningar genomfo rs 37. Pa denna niva a r det viktigt att arbetslaget fo r regelbundna diskussioner kring hur implementeringsarbetet fortskrider. Att implementera ett nytt arbetssa tt eller en ny arbetsuppgift kra ver sa ledes genomta nkta strategier pa flera olika niva er fo r att arbetet ska bli varaktigt. Det handlar det om ett internt kvalitetssa kringsarbete och institutionernas prioriteringar i fra gan. Ytterst handlar det om att sa kersta lla att studerande som i sina framtida yrken kommer att mo ta va ldsutsatta och va ldsuto vare, delges kunskaper om ma ns va ld mot kvinnor i na ra relationer. Referenser Chalmers, I., (2009) Avoidable waste in the production and reporting of research evidence. Lancet 2009;374:86-9. Carlsson, N. (2020). La rosa tenas utbildningsbehov i fra gor om ma ns va ld mot kvinnor och va ld i na ra relationer. Slutrapport. Ja msta lldhetsmyndigheten / Institutionen fo r Socialt arbete, Go teborgs universitet. Cummins, G.G., Estabrooks, C.A., Midodzi, W.K., Wallin, L., & Hayduk, L. (2007). Influence of Organizational Characteristics and Context on Research Utilization. Nursing Research, 56, Dir. 2017:46. Kommittédirektiv - Styrning för starka och ansvarsfulla lärosäten. Stockholm: Utbildningsdepartementet/Regeringskansliet. Fixen, D.L., Naoom, S.F., Blase, K.A., Friedman, R.M., & Wallace, F. (2005). Implementation Research: A Synthesis of the Literature. Tampa, FL: University of South Florida, Louis de la Parte Florida Mental Health Institute. Ho gskoleverket (2004). Genusperspektiv och mäns våld mot kvinnor. Stockholm: Ho gskoleverket. 37 I ett pressmeddelande fra n regeringen : Ja msta lldhetsmyndigheten tilldelas 5 miljoner kronor fo r att fortsatt erbjuda utbildningsinsatser och kunskapssto d om ma ns va ld mot kvinnor och hedersrelaterat va ld och fo rtryck fo r la rare och andra utbildningsansvariga vid universitet och ho gskolor, i samverkan med bland andra det nationella kompetensteamet vid la nsstyrelsen i O stergo tlands la n, Nationellt centrum fo r kvinnofrid och Barnafrid vid Linko pings universitet. 46 Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra?

47 Ja msta lldhetsmyndigheten (2019). Jämställdhetsintegrering i högskolor och universitet: En lägesrapport (2019:2). Dnr: 2019/ Nilsen, P., Sta hl, C., Roback, K., & Cairney, P. (2013). Never the twain shall meet? A comparison of implementation science and policy implementation research. Implementation Science, 8, 63. Nilsen, P. (2014). Implementering av evidensbaserad praktik. Malmo. Gleerups Utbildning AB. Olsson, H., & Bergman, A. (2018). Socialtjänstens arbete med hedersvåld - Resultat från en intervju-undersökning. Rapport 2018:01 Falun. La nsstyrelsen i Dalarnas La n. Olsson, H., & Bergman, A. (2021). From silence to recognition: Swedish social services and the handling of honor-based violence. The European Journal of Social Work. In press. Regeringens proposition (prop. 1990/91:113). Olika på lika villkor. Stockholm: Regeringskansliet. Regeringens proposition (prop. 1993/94:147). Delad makt delat ansvar. Stockholm: Regeringskansliet. Regeringens proposition (prop. 1997/98:55). Kvinnofrid. Stockholm: Regeringskansliet. Regeringens proposition (prop. 2006/07:38). Socialtjänstens stöd till våldsutsatta - kvinnoprop. Stockholm: Regeringskansliet. Rycroft-Maloe, J. (2004). The PARIHS framework: A framework for guiding the implementation of evidence-based practice. Journal of Nursing Care Quality, 19, SBU (2019). Insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck. SBU:s upplysningstja nst nr ut201902; Diarienummer: SBU 2018/545. Datum: Semmer, N.K., Jacobshagen, N., Meier, L.L., Elfering, A., Beehr, T.a., Ka lin, W., & Tschan, F. (2015). Illegitimate tasks as a source of work stress. Work & Stress, 29, SFS (1993:100). Högskoleförordningen. Stockholm: Riksdagen. SFS (2017:857). Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100). Stockholm: Riksdagen. Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra? 47

48 Skr. (2001). Barnpolitiken arbetet med strategin för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: Regeringens skrivelse 2001/02:83. Skr. (2005). En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Stockholm: Regeringens skrivelse 2005/06:95. Skr. (2007a). Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. Stockholm: Regeringens skrivelse 2007/08:39. Skr. (2007b). Handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Stockholm: Regeringens skrivelse 2007/08:167. Skr. (2009). Handlingsplan för att förebygga och förhindra att unga blir gifta mot sin vilja. Stockholm: Regeringens skrivelse 2009/10:229. Skr. (2016). Makt, mål och myndighet - feministisk politik för en jämställd framtid. Stockholm: Regeringens skrivelse 2016/17:10. Socialstyrelsen (2012a). Att leda en evidensbaserad praktik en guide för chefer i socialtjänsten. Art nr Socialstyrelsen (2012b). Att skapa en grund för evidensbaserad praktik en guide för ledningen i vård och omsorg. Art nr SOU (2015:55). Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. Statens Offentliga Utredningar. Stockholm. UKA (2015). Hur mänskliga rättigheter, mäns våld mot kvinnor och våld mot barn beaktas i högre utbildning. Rapportering av ett regeringsuppdrag. Fo rfattare; Inkinen, M., Tegler Jerselius, K., & Julia Carlsson, J. Universitetskanslersa mbetet Rapport 2015:25. Åhlfeldt, E. (2017). Hållbart utvecklingsarbete i vård och omsorg. Ett institutionellt perspektiv på projekt i en professionell och byråkratisk kontext. Avhandling: Linko ping Studies in Arts and Science No. 724, Linko ping Studies in Behavioural Science No. 200, Filosofiska fakulteten Linko ping. 48 Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra?

49 MARIE KARLSSON-TUULA 1 KAPITEL 3 Lärosätenas utbildningsbehov i nuläget en empirisk studie I detta kapitel beskrivs den empiriska studien Lärosätenas utbildningsbehov i frågor om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Syftet med Jämställdhetsmyndighetens rapport var att undersöka vilka behov av utbildningsinsatser och kunskapsstöd de berörda institutionerna har i arbetet med att integrera det nya examensmålet i sina professionsutbildningar. För det första behandlades frågan om de svårigheter och möjligheter högre lärosäten har att ta sig an utbildning. För det andra behandlades frågan om vilka behov av utbildningsinsatser och kunskapsstöd som behövs inom området. För det tredje beskrivs studiens rekommendationer. Kapitlet avslutas med några synpunkter. 1 Svårigheter och möjligheter högre lärosäten har att ta sig an utbildning Med utga ngspunkt fra n regeringens tidigare anstra ngningar av att uppma rksamma ho gre la rosa ten pa betydelsen av att undervisa och examinera kunskaper om ma ns va ld mot kvinnor, kan det konsta- 1 Fo rfattare Marie Karlsson-Tuula professor i civilra tt pa Handelsho gskolan vid Karlstads universitet tillika ga stprofessor vid O rebro universitet. Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra? 49

50 teras, att omra det fortfarande a r bristfa lligt fo rankrat inom flertalet professionsutbildningar. Tanken a r att undervisningen ska inkludera fra gor om olika former av ko nsrelaterat va ld ba de inom och utom na ra relationer som huvudsakligen, men inte uteslutande, uto vas av ma n och pojkar mot kvinnor och flickor. Men kunskaper ska a ven omfatta va ld mot barn oavsett ko n, hedersrelaterat va ld och fo rtryck, barna ktenskap, tva ngsa ktenskap, ko nsstympning av kvinnor, prostitution och ma nniskohandel fo r sexuella a ndama l samt va ld i na ra relationer oavsett ko n, sexuell identitet och sexualitet. Av en nyligen redovisad rapport, La rosa tenas behov i fra gor om ma ns va ld mot kvinnor och va ld i na ra relationer, framkommer att bristerna pa omra det a r pa tagliga. 2 Studien genomfo rdes vid Institutionen fo r Socialt arbete, Go teborgs universitet, pa uppdrag av och i samverkan med Ja msta lldhetsmyndigheten. Syftet med studien var bland annat att underso ka vilka behov av utbildningsinsatser och kunskapssto d bero rda institutioner vid ho gre la rosa ten har i arbetet med att integrera det nya examensma let i sina professionsutbildningar. Bakgrunden till studien a r inneha llet i skrivelsen, Makt, mål och myndighet en feministisk politik för ett jämställt samhälle och dess tioa riga nationella strategi fo r att fo rebygga och beka mpa ma ns va ld mot kvinnor som bo rjade ga lla den 1 januari 2017 och avser fo r det fo rsta ett uto kat och verkningsfullt fo rebyggande arbete mot va ld. Fo r det andra avses en fo rba ttrad uppta ckt av va ld samt starkare skydd och sto d fo r va ldsutsatta kvinnor och barn. Fo r det tredje en effektivare brottsbeka mpning och fo r det fja rde och sista en fo rba ttrad kunskap och metodutveckling. Den nationella strategin bo rjade ga lla i januari 2017 och a r en del av Sveriges a tagande av Istanbulkonventionen, det vill sa ga, Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet. 3 Sverige har, genom att ratificera konventionen, fo rbundit sig att leva upp till dess a taganden. Artikel specificerar sa rskilt att utbildningsmaterial om ja msta lldhet, 2 Carlsson, Ninni, La rosa tenas utbildningsbehov i fra gor om ma ns va ld mot kvinnor och va ld i na ra relationer: Slutrapport. Ja msta lldhets- myndigheten och Ninni Carlsson, Institutionen fo r Socialt arbete, Go teborgs universitet, Go teborg, SO 2014: Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra?

51 bland annat om ko nsrelaterat va ld mot kvinnor, ska inga i formella la roplaner pa alla utbildningsniva er och att: Parterna ska anordna eller fo rsta rka la mplig utbildning fo r yrkesgrupper som kommer i kontakt med brottsoffer eller fo ro vare av alla va ldshandlingar som faller inom ramen fo r denna konvention om hur man kan fo rebygga och uppta cka sa dant va ld, ja msta lldhet mellan kvinnor och ma n, brottsoffrens behov och ra ttigheter, samt hur sekunda r viktimisering kan fo rebyggas. 4 Med anledning av detta tog regeringen beslutet att info ra examensma let, visa kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, i a tta professionsutbildningar till yrken som mo ter va ldsutsatta kvinnor och barn och dem som uto var detta va ld. 5 I studien underso ktes vilka sva righeter och mo jligheter det a r att ta sig an utbildning pa omra det och vilka behov av utbildningsinsatser och kunskapssto d som finns inom omra det. Syftet med studien a r att underso ka vilka behov av utbildningsinsatser och kunskapssto d de bero rda institutionerna har i arbetet med att integrera det nya examensma let om ma ns va ld mot kvinnor och va ld i na ra relationer i sina professionsutbildningar, och vilka sammanhang, villkor, mo jligheter och sva righeter de ser med att ta sig an utbildning pa detta omra de. Syftet omfattas av fo ljande fra gesta llningar: Vad go r institutionerna fo r att utbilda sina studenter pa detta omra de och var befinner de sig i processen med att integrera examensma let i sina professionsutbildningar? Vilka pedagogiska och andra utmaningar ser institutionerna i detta arbete? Hur bedo mer institutionerna sja lva, deras la rare och annan personal med utbildningsansvar, det egna behovet av kunskapsutveckling pa omra det och vad o nskar de att Ja msta lldhetsmyndigheten bista r med? 4 Citatet a r ha mtat fra n artikel 14 och 15 i SO 2014:13. 5 Se bilaga 1 med fo rordning (1993:100) om a ndringar i ho gskolefo rordningen. Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra? 51

52 Studiens syfte a r da rmed att underso ka behoven av eventuella sto da tga rder fo r att kunna undervisa och examinera inom ma ns va ld mot kvinnor och va ld i na ra relationer. Studien har betydelse fo r ba de den nationella strategin att fo rebygga och beka mpa ma ns va ld mot kvinnor, fo r kunskaps- och professionsutvecklingen inom detta utbildningsomra de och fo r Ja msta lldhetsmyndighetens mo jligheter att pa ba sta sa tt genomfo ra regeringsuppdraget. 6 Na gra tidigare kartla ggningar av hur ma ns va ld mot kvinnor och va ld mot barn beaktas i ho gre utbildning, har inte genomfo rts. Det a r a tta utbildningar pa grundniva som underso ktes, Fysioterapeutprogrammet, Juristprogrammet, La kareprogrammet, Psykologprogrammet Sjuksko terskeutbildningen, Socionomutbildningen, Tandhygienist- och Tandla karexamen. Studien genomfo rdes fra n november 2018 till mars Sa va l en enka tstudie som en intervjustudie inga r. I underso kningen deltog personer med o vergripande utbildningsansvar vid de bero rda institutionerna. I det fo ljande redovisas sammanfattningarna av slutsatserna. 7 2 Den första frågan: Svårigheter och möjligheter att ta sig an utbildning på området Na r det ga llde Svårigheter och möjligheter att ta sig an utbildning på området beskrev de utbildningsansvariga en ma ngd komplexa utmaningar och sva righeter som de hade att o verva ga och hantera i arbetet med att integrera examensma let i utbildningarna, da ribland brist pa och behov av breddad kompetens. Olika utmaningar samverkade och villkorades av sna va ekonomiska villkor. Det fanns en ambivalens i fo rha llningssa ttet till examensma let tva rs o ver la rosa ten och dess professionsutbildningar, med kritik mot hur det var formulerat. Begreppet mäns våld mot kvinnor tolkades bokstavligt och framsta lldes som specifikt, fo renklat och exkluderande, medan begreppet våld i nära relationer i motsats tolkades som generellt, komplext, ma ngbott- 6 Carlsson, Ninni, Lärosätenas utbildningsbehov i frågor om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer: Slutrapport, s Carlsson, Ninni, Lärosätenas utbildningsbehov i frågor om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer: Slutrapport, s Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra?

53 nat och inkluderande. I Sveriges nationella strategi att fo rebygga och beka mpa ma ns va ld mot kvinnor utgo r da remot mäns våld mot kvinnor det bredare paraplybegrepp som omfattar va ld som huvudsakligen, men inte uteslutande, uto vas av ma n mot kvinnor ba de inom och utom na ra relationer. Med brist pa ka nnedom om examensma lets syfte och inneha ll fo ljde en motsa gelsefull situation som fa tt konsekvenser fo r mo jligheterna att genomfo ra uppdraget. Det hade lett till ba de irritation och en fo renklad syn pa, eller uttalade sva righeter i, att integrera examensma let i utbildningarna. I ba da delstudierna fanns samtidigt en positiv insta llning till examensma let och en bredd i utbildning om va ld. Viktiga erfarenheter i arbetet med att integrera examensma let fo rdjupar och nyanserar bilden av de oja mlika utga ngspunkterna. Utbildningsansvariga och deras kollegier hade under arbetet la rt sig mycket som skapat nya mo jligheter. Det hade bidragit till en kunskapsutveckling hos dem sja lva och en medvetenhet om att kunskapsomra det, engagemanget och kompetensen redan fanns vid den egna institutionen och i den egna professionsutbildningen. 3 Den andra frågan: Behov av utbildningsinsatser och kunskapsstöd inom området Andelen som bedo mde att de hade behov av kunskapsutveckling inom omra det var generellt stor fo r ba de la rarkollegierna (68 %) och personal med o vergripande utbildningsansvar (70 %). Det ga llde fo r alla professionsutbildningar utom socionomprogrammet. Hur utbildningsbehoven motiverades tyder pa att kunskap inom omra det saknades a ven hos dem som uppgav att de inte hade ett utbildningsbehov. Behoven av utbildningsinsatser ro rde olika delar i arbetet med att integrera examensma let i utbildningarna: Kunskap om bakgrund, syfte, inneha ll och riktlinjer fo r examensma let Kunskap om de i examensma let inga ende va ldsformerna Kunskap om professionsfa rdigheter i att uppta cka va ld och handla till skydd och sto d fo r utsatta Kunskap om att utforma undervisning och examination inom examensma let Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra? 53

54 Kunskap och fa rdighet i att utveckla och designa program och kurser inom examensma let Behov av kunskapssto d omfattade olika material och andra undervisnings- och la rarresurser som beho vdes fo r att ba ttre kunna bedriva utbildning fo r studenter inom omra det. Det var emellertid ova ntat fa utbildningsansvariga (19 till 45 %) som ansa g det angela get med fo rdjupad kunskap om na gon av de va ldsformer som inga r i den nationella strategin. Flest ansa g det angela get med utbildning om va ld inom na ra relationer och sa rskilt utsatta livssituationer som redan oftast ingick i undervisningen. Olika former av sexuellt va ld utanfo r na ra relationer, som i la gst omfattning ingick i undervisning, utgjorde ocksa la gst utbildningsbehov. Detta tolkas i studien som en kvarsta ende brist pa ka nnedom hos de bero rda utbildningsanordnarna, om examensma lets bakgrund, syfte, inneha ll och riktlinjer. Trots ett generellt behov av utbildningsinsatser fanns inte heller na gon samsta mmighet i hur en utbildning ba st beho vde vara utformad fo r universitetsla rare och personal med o vergripande utbildningsansvar. Bredden av o nskema l beho ver fo rsta s i sitt sammanhang. Fo rutsa ttningar fo r att genomfo ra uppdraget och att sja lva delta i utbildning var begra nsade. I detta sammanhang fanns behov av starkare legitimitet och sto d uppifra n i alla organisatoriska led, a nda upp till regering, fo r det arbete med examensma let som la rosa tena och utbildningsanordnarna har a lagts. 4 Studiens rekommendationer Mot bakgrund av studiens resultat och slutsatser a r det mycket angela get att Ja msta lldhetsmyndigheten fa r fortsatt uppdrag att sto dja la rosa tena med utbildningsinsatser och kunskapssto d till och med a r Uppdraget bedo ms som ma nga rigt och omfattande. Om samtliga utbildningsanordnare pa sikt ska klara uppdraget pa egen hand, kunna utbilda sina studenter inom hela omra det fo r examensma let och pa sa sa tt bidra till det ja msta lldhetspolitiska ma let att beka mpa ma ns va ld mot kvinnor, beho vs en breddad kompetens fo r all undervisande och utbildningsansvarig personal. Utbildningsinsats- 54 Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra?

55 er och kunskapssto d beho ver vara anpassade efter var de bero rda professionsutbildningarna befinner sig i sina fo rkunskaper, bakgrundserfarenheter, i arbetet med uppdraget och efter deras fo rutsa ttningar att kunna delta i kompetensutveckling. Utbildningsinsatser fo resla s inom tre omra den, varav det fo rsta ro r regeringens avsikt med examensma let; det andra fo rdjupade kunskaper och fa rdigheter inom program och kursutveckling inom va ldsomra det; och det tredje kunskap om va ld och professionsfa rdigheter som inga r i den nationella strategin. Uto ver Ja mnsta lldhetsmyndighetens uppdrag fo resla s att regeringen ytterligare sta rker fo rutsa ttningarna fo r la rosa tenas arbete med att implementera examensma let. Källor Carlsson, Ninni, Lärosätenas utbildningsbehov i frågor om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer: Slutrapport. Ja msta lldhetsmyndigheten och Ninni Carlsson, Institutionen fo r Socialt arbete, Go teborgs universitet, Go teborg, Europara dets konvention om fo rebyggande och beka mpning av va ld mot kvinnor och av va ld i hemmet, Utrikesdepartementet, Dnr: 2014:13, 2016 Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra? 55

56

57 HELÉN OLSSON 1 KAPITEL 4 Mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, partnervåld samt hedersrelaterat våld och förtryck hur ska vi förstå begreppen? Många är begreppen som inryms i det nya examensmålet gällande mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. I detta kapitel har ett försök gjorts för att förklara begreppen om de olika våldsformerna. Vid arbetet med det nya examensmålet, vare sig det gäller kursutveckling, undervisning eller examination så är kunskap och förståelse om de olika våldsformerna av stor nödvändighet. Det som ytterligare försvårar är att det inte råder konsensus i forskarsamhället kring de begrepp som ingår. 1 Mäns våld mot kvinnor Mäns våld mot kvinnor, va ld i na ra relationer inklusive hedersrelaterat va ld och fo rtryck a r begrepp som a r fo renat med ma nga olika definitioner. Inom forskningen kan sko njas en oenighet kring begreppsbildningen vilket ibland bidrar till brist pa o verenssta mmel- 1 Fo rfattare Hele n Olsson, universitetslektor socialt arbete vid Karlstads universitet. Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra? 57

58 se i fra gorna mellan forskare och yrkesprofessionella. Detta avsnitt bygger pa definitioner som ytterst utga r fra n WHO och FN och som regeringen 2 och socialstyrelsen valt att a tfo lja. Sa ledes a r ma ns va ld mot kvinnor en konsekvens av den maktobalans som ra det mellan kvinnor och ma n. 3 Uppfattningar om ko n, makt och sexualitet har en fundamental betydelse fo r alla va ldsformer som uto vas av ma n mot kvinnor. Globala uppskattningar publicerade av World Health Organization-WHO 4 indikerar att 1 av 3 kvinnor va rlden o ver har na gon ga ng under sin livstid blivit utsatt fo r fysiskt och/eller sexuellt va ld av en manlig partner. Vidare framga r fra n WHO att 38% av morden pa kvinnor bega s av en manlig partner. World Health Organization 5 anger att en stor del av den globala sjukdomsbo rdan a r direkt eller indirekt relaterat till ma ns va ld mot kvinnor. I begreppet ma ns va ld mot kvinnor inkluderas hedersrelaterat va ld och fo rtryck, partnerva ld, olika former av diskriminering samt prostitution och ma nniskohandel. 6 2 Våld i nära relation Va ld i na ra relation avser va ld eller andra o vergrepp av eller mot en na rsta ende. 7 Begreppet va ld i na ra relationer kan ses som ett samlingsbegrepp som innefattar flera olika former av familjebaserat va ld inklusive va ld fra n na rsta ende. Med na rsta ende avses den person som den va ldsutsatta bedo ms ha en na ra och fo rtroendefull relation till. 8 I begreppet inkluderas kvinnor, ma n och barn som upplever va ld eller andra o vergrepp, av eller mot na rsta ende. Ba de ma n och kvinnor 2 Regeringen har i skrivelsen Makt, ma l och myndighet en feministisk politik fo r en ja msta lld framtid (Skr. 2016/17:10) presenterat en nationell strategi fo r att fo rebygga och beka mpa ma ns va ld mot kvinnor. I skrivelsen har regeringen beskrivit sin avsikt att under mandatperioden fortsa tta att utveckla insatserna inom delma lsomra det ma ns va ld mot kvinnor ska uppho ra, da r prostitution och ma nniskohandel inga r. Strategin omfattar a ven hbtq-personers utsatthet fo r prostitution och ma nniskohandel. 3 Skr. 2016/17:10. 4 WHO, World Health Organization, Fo rutom sexuella a ndama l kan ma nniskohandel avse exploatering fo r avla gsnande av organ, krigstja nst, tva ngsarbete ga llande tiggeri eller fo r arbete t.ex. inom sta d-, bygg-, restaurang- eller ba rplockningsverksamhet, eller fo r att tvingas bega brott sa som sto lder (Regeringskansliet, 2018, s. 9). 7 Socialstyrelsen, Att vara utsatt fo r va ld av na rsta ende kan uto ver de familjemedlemmar man lever med handla om mor- och farfo ra ldrar eller o vrig sla kt, na ra kamrater eller fra n personal pa tex ett a ldreboende. 58 Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra?

59 utsa tts fo r va ld i na ra relationer, sa va l i heterosexuella som i samko nade relationer. Huvudsakligen utsa tts kvinnor fo r va ld i na ra relationer av en manlig partner eller fo re detta partner. 9 Ba de pojkar/ma n och flickor/kvinnor utsa tts ocksa fo r hedersrelaterat va ld och fo rtryck inom ramen fo r na ra relationer Partnervåld Partnerva ld a r den vanligaste formen av familjebaserat va ld som uto vas vanligen av en man mot en kvinna, som han har eller haft ett fo rha llande med. 11 A ven utifra n en global utga ngspunkt betraktas ma ns va ld mot kvinnor som den vanligaste formen av partnerva ld. 12 Det partnerva ldsrelaterade va ldet inbegriper ofta ett mo nster av subtilt fo rtryck som allteftersom o kar i allvarlighetsgrad vilket kan leda till att grova brott bega s. Utma rkande fo r partnerva ld a r dess upprepande och ofta la ngvariga karakta r da r fo ro varen genom olika va ldsformer kontrollerar och begra nsar den utsattas livsutrymme. 13 Ka nnetecken fo r partnerva ld a r att den utsatta har starka emotionella band till va ldsuto varen, vilket a r en fo rsva rande faktor vid en uppbrottsprocess. 14 Partnerva ld orsakar la ngtga ende och djupa psykologiska stressreaktioner. 15 Hinder fo r att bryta upp fra n va ldsamma relationer a r na r va ldet blir normaliserat och bo rjar fo rringas av kvinnan. Dessa psykologiska processer a r ofta fo renade med ka nslor av skam och ra dslor fo r avslo jandets konsekvenser. 16 Na r det ga ller partnerva ld drabbas kvinnor av gro vre och allvarligare va ld a n ma nnen. Andelen kvinnor som utsatts fo r grov misshandel och so kte la karva rd fo r sina skador uppgick till 29,1 procent. Andelen ma n som angav att de beho vt so ka la karva rd uppgick till 2,4 procent. 17 Partnerva ld kan ha inslag av hedersrelaterat va ld och fo rtryck, vilket a r viktigt att beakta 9 BRÅ, Bates, 2018; Rexvid & Schlytter, NCK, 2016a. 12 DeVries m.fl., BRÅ, Scheffer Lindgren, 2008a. 15 Scheffer Lindgren, 2008b; Sheridan & Scott, Bifftu, m.fl., 2019; Lundgren, Frenzel, Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra? 59

60 fo r de samha llsinstanser som i sitt yrke mo te va ldsutsatta. Partnerva ld sker ofta i den va ldsutsattas hem och alltfo r ofta finns barn med som bevittnar va ldet Barn och unga som upplever våld i hemmet Barnmisshandel inga r i begreppet va ld i na ra relation och innefattar na r en vuxen person utsa tter ett barn fo r fysiskt eller psykiskt va ld, sexuella o vergrepp eller kra nkningar men ocksa na r den vuxna fo rsummar att tillgodose barnets grundla ggande behov. I denna definition betraktas barn och unga som upplever va ld mellan vuxna i hemmet som psykisk barnmisshandel. 19 Dessa barn riskerar att sja lva utsa ttas och barnens utsatthet pa verkar deras ha lsa och va lbefinnande. 20 Barn som va xer upp i familjer da r det fo rekommer va ld kan drabbas av en rad beteendema ssiga och emotionella sto rningar. Upplevelser av va ld under uppva xten a r ocksa relaterade till att sja lv bega eller att bli utsatt fo r va ld senare i livet. 21 Upplevelser av ka nsloma ssigt och fysiskt va ld under barndomen har ett starkt samband med ha lsoriskbeteende och sjukdom i vuxen a lder, tex. alkohol- och drogmissbruk, depression, sja lvmordsfo rso k och fo r tidig do d. 22 Barn som erfar va ld i hemmet lever under mycket utsatta omsta ndigheter eftersom va ldet utfo rs av na ra familjemedlemmar som egentligen ska sta fo r trygghet och beskydd. Barnen a r ofta utsatta fo r systematiskt och upprepat va ld samt att den privata sfa r som va ldet uto vas i, fo rsva rar fo r myndigheter att fa tilltra de till samt agera i. 23 Att utsa tta barn fo r att bevittna 24 va ld eller andra brottsliga handlingar mellan familjemedlemmar ses som en allvarlig ga rning som inom kort kommer att kriminaliseras i Sverige Broberg, 2011; Cater & Sjo gren, SOU 2001: Carter m.fl., 2015; Dutton, WHO, Felitti m.fl., Carlos & Ferriani, Med bevittna avses att se eller att ho ra na got. SOU 2019:32, s. 53 ansluter sig till denna definition eftersom den anses vara etablerad i svensk ra ttsordning. 25 SOU 2019: Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra?

61 5 Hedersrelaterat våld och förtryck Hedersrelaterat va ld och fo rtryck ka nnetecknas av att det inte uto vas av en enskild man mot en enskild kvinna i en parrelation. 26 Ista llet uto vas va ldet av flera personer som har sto d av gruppens normsystem och hederskoder. 27 A ven kvinnor kan vara involverade i att uto va straff vid normo vertra delser. 28 Det inneba r att den yrkesverksamma beho ver beakta och go ra sa rskilda o verva ganden kring specifika sa rdrag som karakta riserar va ldet. 29 Detta fo r att kunna bedo ma risken fo r fortsatt va ldsutsatthet samt vilka sto dinsatser som a r la mpliga fo r att tillfo rsa kra skyddet runt den va ldsutsatta. 30 Fo r att skapa en fo rsta else fo r hedersva ld a r det viktigt att studera va ldet i de kontexter da r det fo rekommer. Fo r mer inla sning rekommenderas en forskningssammansta llning av Bi Puranen (2019) da r migranter tillfra gas om deras acceptans fo r hederskulturella va rderingar. 31 Regeringen definierar hedersrelaterat va ld och fo rtryck i sin handlingsplan: 32 Hedersrelaterat va ld och fo rtryck, liksom ma ns va ld mot kvinnor generellt, har sin grund i ko n, makt, sexualitet och kulturella fo resta llningar om dessa. Na r det ga ller hedersrelaterat va ld och fo rtryck a r kontrollen av flickors och kvinnors sexualitet central och starkt knuten till kollektivet. I hedersta nkandet sta r fo resta llningar om oskuld och kyskhet i fokus och familjens rykte och anseende ses som avha ngigt flickors och kvinnors faktiska eller pa sta dda beteende. Detta fo rha llande kan vara mer eller mindre uttalat och kontrollen kan stra cka sig fra n vardagliga former av begra nsningar i flickors och kvinnors liv som bero r exempelvis kla dval, socialt umga nge och ro relsefrihet till livsval som utbildning, jobb och gifterma l och skilsma ssa. I sin mest extrema form resulterar hedersta nkandet i hot om va ld, va ld och do dligt va ld. 26 NCK, 2016b. 27 (Payton, 2014;Vikan, Walker & Gill, Regeringen skriver i sin handlingsplan att beka mpandet av hedersrelaterat va ld och fo rtryck kra ver sa rskilda insatser och specifik kunskap. Beaktanden kring sa rskilda rutiner a r no dva ndigt, exempelvis i polisutredningar, vid riskbedo mningar och vid bedo mningar av vilka sto dinsatser som bo r ges till den va ldsutsatta personen (Skr. 2007/08:39, s. 12) 30 Jacobsson & Rexhepi, Puranen, B. (2019). Med migranternas röst. Den subjektiva integrationen. Forskningsrapport 2019/2. Institutet fo r framtidsstudier. 32 Skr. 2007/08:39, s. 12. Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra? 61

62 6 Olika typer av våld Olika typer av va ld som fo rekommer inom ramen fo r ma ns va ld mot kvinnor inklusive va ld i na ra relationer. 33 Tabell 1. redogo r fo r de olika va ldsuttrycken. Tabell 1. Olika typer av våldsuttryck samt hur våldet yttrar sig 34 Våldets uttryck Fysiskt våld Psykiskt våld Sexuellt våld Försummelse Våldets yttringar Att bli utsatt för örfilar, knytnävsslag, slag med tillhyggen, knivstick, sparkar och stryptag, eller hota med vapen. Att bli biten, riven, dragen i håret, bränd, skakad eller knuffad. Att bli utsatt för verbala kränkningar, isolering, tvång och hot, förstörelse eller kontroll av egendom eller ägodelar, undanhållande av information, skambeläggande, gester, latent våld Att bli utsatt för sexuella aktiviteter mot ens vilja; tex att tvingas se på pornografi, samlag utan samtycke, könsstympning, sexuella trakasserier Att förvägras hjälp med att komma ur sängen och få för lite, för mycket eller felaktig medicin. Att inte få behövlig hjälp med mat, medicin eller hygien. 33 Socialstyrelsen, 2016a; Va ld i na ra relationer kan drabba alla individer, oberoende av ko n, a lder och sexuell la ggning. A ven om hedersva ld a r en specifik brottstyp sa utsa tts dessa individer ofta fo r de va ldstyper som beskrivs i tabell 1. Ibland beskrivs andra former av va ld som a r likartade de som na mns i tabell 1. Exempelvis ekonomiskt va ld, materiellt va ld, funktionshinderrelaterat va ld samt va ld mot ett ka rt husdjur. 62 Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra?

63 Skillnad på hedersvåld och partnervåld 35 Partnervåld Individuellt utfört av en (manlig) partner Omgivningen stöder inte våldet Förekommer att GP 36 uttrycker ånger Fördöms av familj och vänner Hedersvåld Kollektivt planerat och utfört mot en släkting Våld legitimeras av kollektivet av kvinnor och män Sällsynt att GP förmedlar ånger GP betraktas som hjältar av familj och vänner 3536 Referenser Bates, L. (2018). Females perpetrating honour-based abuse: controllers, collaborators or coerced? Journal of aggression, conflict and peace research, 10 (4), Bifftu, B.B., Dachew, B.A., Tiruneh, B.T., Gezie, L.D., & Guracho, Y.D. (2019). Domestic violence related disclosure among women and girls in Ethiopia: a systematic review and meta-analysis. Reproductive Health, 23;16 (1):184. Broberg, A., Almqvist, L., Axberg, U., Grip, K., Almqvist, K., Sharifi, U., Cater, Å. K., Forssell, A., Eriksson, M., & Iversen, C. (2011). Stöd till barn som upplevt våld mot mamma - Resultat från en nationell utvärdering, Göteborg: Go teborgs University. BRÅ (2019). Grov kvinnofridskränkning. Brottets hantering och utveckling i rättskedjan Brottsfo rebyggande ra det, BRÅ 2019:8. Carlos D.M., & Ferriani, M.G.C. (2016). Family violence against children and adolescents in context: How the territories of care are imbricated in the picture. Revista Latino-Americana de Enfermagem, 2016; 24:e,2735. Cater, Å.K., Miller-Graff, L.E., Howell, K.H. & Graham-Bermann, S.A. (2015) Childhood Exposure to Intimate Partner Violence (IPV) and Adult Health: Age, Gender and Violence Characteristics. Journal of Family Violence, (30)7, Fo r vidare inla sning se tex. Grutzky & Åberg, 2013, Payton (2014), Yourstone m.fl. (2018) 36 GP = Ga rningspersonen/ga rningspersonerna Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra? 63

64 Cater, Å. K. & Sjo gren, J. (2016) Child witnesses to intimate partner violence describe their experiences a typology-based qualitative analysis. Child & Adolescent Social Work, 33(6), DeVries, K.M., Mak, J.Y.T., Garcia-Moreno, C., Petzold, M., Child, J.C., Falder, G., Lim, S., Bacchus, L.J., Engell, R.E., Rosenfeld, L., Pallitto, C., Vos, T., Abrahams, N., & Watts, C.H. (2013). The global prevalence of intimate partner violence against women. Science, 340, Dutton, D.G. (1999). Traumatic origins of intimate rage. Aggression and Violent Behavior, 4 (4), Felitti, V.J., Anda, R.F., Nordenberg, D., Williamson, D.F., Spitz, A.M., Edwards, V., BA, Koss, M.P., & Marks, J.S. (1998). Relationship of Childhood Abuse and Household Dysfunction to Many of the Leading Causes of Death in Adults The Adverse Childhood Experiences (ACE) Study. American Journal of Preventive Medicine, 14: 4. Frenzel, A. (2014). Brott i nära relationer. En nationell kartläggning. Brottsfo rebyggande Ra det, BRÅ 2014:8. Grutzky, E., & Åberg, L. (2013). Heder och samvete. En bok om hederskultur i Sverige. Fri Tanke fo rlag. Jacobsson, J., & Rexhepi, A. (2019). Samtal pågår: Om hedersrelaterat våld och förtryck. Ja msta lldhetsmyndigheten. Lundgren, E (2013). Våldets normaliseringsprocess och andra våldsförståelser. Stockholm: Riksorganisationen fo r kvinnojourer och tjejjourer i Sverige; ROKS NCK (2016a). Va ld i na ra relationer. Ha mtad : nck.uu.se/kunskapsbanken/amnesguider/vald-i-nara-relationer/ vald-i-nara-relationer/ NCK (2016b). Hedersrelaterat våld och förtryck. Begreppet heder. Ha mtad : Payton, J. (2014). Honor, Collectivity, and Agnation: Emerging Risk Factors in Honor -Based Violence. Journal of Interpersonal Violence, 29(16) Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra?

65 Puranen, B. (2019). Med migranternas röst. Den subjektiva integrationen. Forskningsrapport 2019/2. Institutet fo r framtidsstudier. Regeringskansliet (2018). Handlingsplan. Agenda Produktion; Finansdepartementet/kommunikationsavdelningen. Art. nr Fi 2018:3. Rexvid, D., & Schlytter, A. (2012). Heroes, Hymen and Honour: A Study of the Character of Attitude Change among Male Youth with Their Roots in an Honour-Based Context. Review of European Studies, 4(2), Scheffer Lindgren, M., & Renck, B. (2008a). Intimate partner violence and the leaving process: Interviews with abused women. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, 2008, 3: Scheffer Lindgren, M., & Renck, B. (2008b). It is still so deep-seated, the fear : psychological stress reactions as consequences of intimate partner violence. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 2008, 15, Sheridan, L.P., & Scott, A.J. (2010). Perceptions of harm. Verbal Versus Physical Abuse in Stalking Scenarios. Criminal Justice and Behaviour, 37(4), Skr. (2007). Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. Stockholm: Regeringens skrivelse 2007/08:39. Skr. (2016). Makt, mål och myndighet - feministisk politik för en jämställd framtid. Stockholm: Regeringens skrivelse 2016/17:10. Socialstyrelsen (2016). Våld. Handbok om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med våld i nära relationer. Art nr Socialstyrelsen (2020). Behandlingsmetoder för personer som utövar våld i nära relationer. Art nr SOU (2001:72). Barnmisshandel. Att förebygga och åtgärda. Stockholm: Socialdepartementet. Statens Offentliga Utredningar. Stockholm. SOU (2019:32). Straffrättsligt skydd för barn som bevittnar brott mellan närstående samt mot uppmaning och annan psykisk påverkan att begå självmord. Betänkande av Utredningen om skydd för barn som bevittnar våld eller andra brottsliga handlingar och ansvar för uppmaning att begå självmord. Statens Offentliga Utredningar. Stockholm. Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra? 65

66 Vikan, U. (2005). En fråga om heder. Ordfront Fo rlag. Stockholm. Walker, S., & Gill, A.K. (2019). Women who kill: Examining female homicide through the lens of honour and shame. Women s Studies International Forum, 75, (2019) World Health Organization (2013). Global and regional estimates of violence against: women: prevalence and health effects of intimate partner violence and non-partner sexual violence. Geneva: World Health Organization. WHO (2017). Violence against women. World Health Organization. Key facts. Se la nk: detail/violence-against-women Yourstone, J., Axelsson, J., Hildeby Ka llgren, F., So derberg, J., & Eriksson, L (2018). Hedersrelaterat våld och förtryck mot en förbättrad kunskap om förövarna. Kriminalva rden. Norrko ping. 66 Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra?

67 HELÉN OLSSON 1 KAPITEL 5 Att vara utsatt för hedersvåld en brottslig gärning För att förstå vilken typ av våld som lagstiftningen fokuserar på så behövs kunskaper om de specifika våldsformerna som ofta är kännetecken för hedersrelaterat våld och förtryck. I detta kapitel följer en beskrivning av våldets uttryck och de konsekvenser våldet leder till. För den yrkesprofessionella handlar det om att ha kunskaper nog att synliggöra, uppmärksamma och bistå hedersvåldsutsatta när det handlar om frågor som berör könsstympning, barn- och tvångsäktenskap, bortförda barn och unga vuxna samt att värna och skydda individer som är utsatta för vardagliga begräsningar som kan övergå till extrem kontroll. 1 Kvinnlig könsstympning I Sverige info rdes lagen med fo rbud mot ko nsstympning av flickor och kvinnor 1982 SFS. 2,3 En alltmer o kad invandring gjorde att o vergreppet tidigt uppma rksammades av framfo r allt ha lso- och sjukva rdspersonal, ofta i samband med fo rlossningar. O vergreppet blev sa ledes 1 Fo rfattare Hele n Olsson, universitetslektor socialt arbete vid Karlstads universitet. 2 Flera laga ndringar har skett i lagen om fo rbud mot kvinnlig ko nsstympning under a ren; dels 1998, 1999 samt Straffsatsen a r fa ngelse mellan tva till tio a r och en person/fo ra lder kan do mas a ven om brottet a r utfo rt utomlands. Likasa fo rberedelser och underla tenhet att avslo ja ko nsstympning a r numera straffbart. 3 SFS 1982:316 Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra? 67

68 tidigt kriminaliserat i Sverige men det tog ma nga a r innan brottet uppfattades ha ett samband med hedersva ld. 4 Idag a r det en allma nt accepterad uppfattning ba de bland forskare 5, sa va l som av FN, EU, Unicef, WHO. Kvinnlig ko nsstympning a r ett uttryck fo r hederskultur 6 men beho ver inte no dva ndigtvis drabba en flicka som lever i en hederskultur. Ko nsstympning a r en tusena rig tradition som a r vanligt fo rekommande i Afrika, Mellano stern och Asien. Denna kulturella sedva nja a terspeglar en djupt rotad oja mlikhet mellan ko nen och utgo r en extrem form av diskriminering av kvinnor. 7 Va rldsha lsoorganisationen uppskattar att det globalt sett finns det cirka 200 miljoner flickor och kvinnor som a r ko nsstympade. A ven om gemensamma globala anstra ngningar har gjorts fo r att fo rhindra uto vandet av sedva njan sa bera knas andelen ko nsstympade flickor a rligen uppga till omkring 3,9 miljoner. 8 Socialstyrelsen 9 uppskattar att na rmare flickor och kvinnor a r utsatta fo r ko nsstympning innan de kom till Sverige, av dem a r flickor mindera riga. Det kan inte uteslutas att ko nsstympning utfo rs i Sverige, eller att flickor fo rs utomlands fo r a ndama let. Det finns olika typer av ko nsstympning och med utga ngspunkt fra n traditionen utfo rs alltid ingreppet av en kvinna. 10 Vanligt fo rekommande a r att delar av blygdla ppar eller klitoris ska rs bort. Det fo rekommer ocksa att klitoris prickas eller bra nns med ett vasst eller spetsigt fo rema l. Det mest omfattande o vergreppet sker vid sa kallad Faraoisk stympning eller infibulation, da r inre och yttre blygdla ppar och klitoris helt avla gsnas. Efter det att flickan sytts ihop la mnas en millimeter stor o ppning, fo r att urin och menstruationsblod ska kunna passera. 11 Komplikationer av att ha blivit utsatt fo r ko nsstympning a r va l ka nda. Ingreppen bidrar till omfattande fysiska och ka nsloma ssiga sva righeter. Fo rutom sva r sma rta och kraftiga blo dningar sa bidrar in- 4 I Socialstyrelsens (2013, s. 21) utbildningsmaterial Va nd dem inte ryggen anges att ko nsstympning inte beho ver vara fo rknippat med utsatthet fo r hedersrelaterat hot, va ld eller kontroll. 5 Jfr. Bhanbhro, Cronin de Chavez, & Lusambili, 2016; Gangoli, Gill, Mulvihill & Hester, 2018; Linell & Schlytter, 2010; Yourstone, Socialstyrelsen 2016b; Skr. 2016/17:10. 7 WHO, Unicef, Socialstyrelsen, Socialstyrelsen, Jfr. Unicef, Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra?

69 greppet till psykiska sva righeter, infertilitet, sma rtsamt sexliv och sva ra fo rlossningar. Do dsfall fo rekommer i spa ren av ko nsstympning Barn- och tvångsäktenskap Sverige och o vriga va rlden vaknade sent na r det ga llde att uppma rksamma barns utsatthet vid barna ktenskap. I Sverige kunde till exempel la nsstyrelserna ge dispens fo r barna ktenskap fram till a r Bristfa llig va gledning fra n nationella myndigheter till landets kommuner i kombination med avsaknad av lagstiftning bidrog till att socialtja nsten inte fick mandat att intervenera mot barna ktenskap. 13 Mo jligheten att bevilja dispens fo r barna ktenskap fo rsvann fra n och med juli a r 2014 na r ny lagstiftning tra dde i kraft som fo rbjo d barn- och tva ngsa ktenskap samt vilseledande a ktenskapsresa. 14 Den nya lagen inneba r att a ven att fo rberedelser till a ktenskapstva ng har kriminaliserats. 15 Lagen ska rptes fra n och med den fo rsta januari a r 2019 da ett fo rbud mot att erka nna utla ndska barna ktenskap info rdes. 16 A ven ma nggifte a r fo rbjudet i Sverige. 17 FN fo rbundet 18 ra knar med att 12 miljoner flickor tvingas bli barnbrudar varje a r, vilket dagligen bero r ca flickor. 19 Vidare anger FN fo rbundet att det globalt sett finns 765 miljoner barna ktenskap idag. I Sverige genomfo rdes en underso kning av Migrationsverket a r 2015 da r 132 barn identifierades som gifta. 20 En svensk kartla ggning visar att det finns ett samband mellan att vara utsatt fo r barnmisshandel och att inte fa va lja sin framtida partner. De elever som uppgav att de inte fa r va lja sin framtida partner a r som grupp betydligt oftare utsatta fo r flera typer av va ld och fo r allvarligt 12 Kandala, Ezejimofor, Uthman, & Komba, Olsson & Bergman, Regeringskansliet, 2014; Prop. 2013/14: A ktenskapstva ng a r fo rbjudet enligt 4 kap. 4 c brottsbalken. Vilseledande tva ngsa ktenskapsresa a r fo rbjudet enligt 4 kap. 4 d brottsbalken. 16 Se Regeringens bet. 2017/18:CU8, rskr.2017/18: Ma nggifte a r fo rbjudet enligt 2 kap. 4 a ktenskapsbalken. Se a ven fo rbud mot tvegifte enligt 7 kap. 1 brottsbalken. 18 FN-fo rbundet, Globala anstra ngningar mot barna ktenskap har minskat andelen barna ktenskap och antalet flickor som gifts bort har minskat fra n 1 av 4 till 1 av 5 (FN-fo rbundet, 2020). 20 Migrationsverket angav att det troligen finns ett stort mo rkertal kring andelen gifta barn i Sverige. Endast tre av de 132 gifta barnen var pojkar. Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra? 69

70 va ld a n andra barn. 21 Ett syfte i hederskontextuella miljo er a r att fo rhindra fo ra ktenskapliga relationer och styra valet av a ktenskapspartner. 22 Hederskulturer bygger pa en kollektivistisk struktur da r kyskhet, tva ngsa ktenskap och kontroll av den unga kvinnans sexualitet, a r en fo rutsa ttning fo r klanens fortsatta existens. 23 Brinkemo 24, uttrycker det sa ha r:... a ktenskapet a r ett av de viktigaste verktygen fo r att bygga allianser och skapa sociala hierarkier i olika grupperingar och klaner; det a r ofta ett sa tt att ha lla samman egendomar, fa tillga ng till skydd, makt och kontakter; och ett sa tt att sa kra sla ktens ekonomiska framtid. Vikten att gifta bort sin dotter handlar sa ledes inte bara om att fa tillga ng till brudpriset 25. Ambitionen a r att bilda allianser mellan familjer da r hela sla kten a r involverad i a ktenskapsplanen. 26 Den blivande gema len tillho r ofta den na rmaste sla kten, tex. kusiner, far- och morbro der. A ven pojkar och ma n tvingas in i arrangerade a ktenskap. 27 Ofta har inte ungdomar som lever i en familj med hedersnormer na got val, och ofta utsa tts den unge fo r tva ngsliknande pa tryckningar fra n familjen att acceptera erbjudandet. 28 Att neka till ett gifterma l a r ett brott mot den hederskontextuella normen och ma ste bestraffas. Straffet kan variera mellan att bli avskild fra n klanen och utesluten ur gemenskapen eller tvingad till isolering 29, till att bli mo rdad i hederns namn Jernbro & Landberg, SBU, Bhanbhro, Wassan, Shah, Talpur, & Wassan, 2013; Brinkemo, Brinkemo, 2014, s Vid intervjuer med hedersva ldsutsatta unga vuxna i samband med forskningsstudie (Olsson & Bergman, kommande), uppgavs att ett ordina rt brudpris i mellano stern uppga r till mellan SEK. 26 Socialstyrelsen, Schlytter & Rexvid, Bates, Asaad, 2015; Bates, 2018; Brinkemo, Sev er & Yrdalkul, 2001; Yourstone mfl., Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra?

71 3 Bortförda barn och unga vuxna Na r barn fo rsvinner aktiveras i vanliga fall en ma ngd myndigheter och ofta fo ljer medias nyhetsrapportering ha ndelseutvecklingen. Fram tills a r 2018 har myndigheter haft en passiv insta llning till hedersva ldsutsatta bortfo rda barn. Barns fo rsvinnanden har accepterats och det har inte funnits na gon officiell statistik pa hur stor gruppen varit. En av de fo rsta kartla ggningarna i Sverige genomfo rdes av La nsstyrelsen O stergo tland a r 2019 avseende andelen bortfo rda 31 eller missta nkt bortfo rda personer ur landet. Anledningen till kartla ggningen var att svenska myndigheter under en tid signalerat fo r att barn och unga vuxna fo rs ur landet pa sa kallade uppfostringsresor. Dessa bortfo randen sker med anledning av att barnet eller den unge anklagas fo r att bryta mot den hederskontextuella normen och pa sa sa tt dragit vana ra och skam o ver familjen. Ofta beskylls den unge fo r att fo lja och leva efter va sterla ndska va rderingar. Vid bortfo randet utomlands placeras ofta barnet eller den unga vuxna hos sla ktingar eller pa anstaltsliknande institutioner i ursprungslandet. Vid dessa resor som ofta sker pa sommaren riskerar den bortfo rda personen att utsa ttas fo r tva ng- och barna ktenskap eller ko nsstympning, fo r hot, tva ng eller va ld fra n sla ktens sida. Det fo rekommer fall da r personer tvingas bli kvar i ett krigsha rjat land mot sin vilja. Denna typ av uppfostringsresa bidrar till att hindra barn eller unga vuxna fra n att leva ett fritt och sja lvsta ndigt liv i Sverige. La nsstyrelsen O stergo tland 32 fann i sin kartla ggning att skolor inte alltid orosanma ler till socialtja nsten na r elever saknas samt att de hedersutsatta eleverna ofta inte ka nner till sina ra ttigheter och den hja lp som samha llet kan erbjuda. Att tvingas avbryta sin skolga ng a r naturligtvis problematiskt fo r en ung ma nniska och ger framtida negativa konsekvenser. Fra n La nsstyrelsen O stergo tlands kartla ggning da r landets 192 kommuner tillfra gades, svarade 43 kommuner pa enka ten. Det framkom att dessa hade 31 UD, Utrikesdepartementet, har fa tt i uppdrag att sta rka arbetet kring barn och ungdomar som fo rs utomlands mot sin vilja. Under a ret 2018 hade UD 127 sa dana a renden, varav 30 a renden ga llde pojkar. 32 Eriksson, Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra? 71

72 ka nnedom om bortfo rda personer under 2019, vilket totalt bero rde 199 personer, varav 86 procent var barn. I Sverige ra der skolplikt vilket inneba r att skolan beho ver bli snabbare pa att uppma rksamma dessa barn och ungdomar. Att fo ra bort barn ur landet mot dess vilja kan vara en brottslig handling vilket kra ver en polisanma lan fra n den yrkesverksammes sida. Mikael Tho rn 33 beskriver att det under ett a r i bo rjan av 2000-talet aktualiserade nio a renden inom en socialtja nstverksamhet i Go teborg som ga llde pojkar som skickats pa sa kallade uppfostringsresor. Vidare framga r att fo r pojkars del sker ofta en uppfostringsresa i samband med att familjen fa tt ka nnedom att sonen a r involverad i kriminalitet. De som a terva nder till Sverige har i flera fall visat sig vara i betydligt sa mre skick a n na r de for, tex psykisk oha lsa, missbruk och obearbetade trauman Från vardagliga begräsningar till extrem kontroll I en hederskontextuell miljo uto vas hot, va ld och fo rtryck fo r att fo rebygga normbrott, alternativt att straffa en normo vertra delse. Kollektivets intressen a r o verordnade den enskilda individens och familjens eller sla ktens status a r beroende av huruvida hedern a r intakt, det vill sa ga om familjen anses ha anseende, a ra, aktning och respekt. 35 Hot, va ld och fo rtryck uto vas fo r att kontrollera eller tvinga en enskild familjemedlem att leva med stora begra nsningar. 36 Den hederskontextuella kontrollen kan leda till att den enskilde endast tillerka nns ett ytterst begra nsat livsutrymme. Yourstone 37 beskriver att det kan handla om en ma ngd fo rbud som a r fo rknippade med vanligt vardagsliv som startar tidigt i barn- och ungdomsa ren. Begra sningar och fo rbud a r sto rst fo r flickor och kvinnor eftersom deras uppfo rande a r starkt sammankopplat med familjens anseende och rykte. Det handlar om begra sningar att inte fritt kunna va lja vilka man vill umga s med, att inte fritt kunna va lja sina kla der, samt att delta i fritidsaktiviteter 33 Tho rn, Tho rn, Yourstone, Jernbro & Landberg, Yourstone, Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra?

73 eller att nekas att pa bo rja eller va lja sin framtida utbildning. Det ra der totalfo rbud att bli ka r innan gifterma let samt att ha intima relationer innan a ktenskapet. 38 Begra nsningar och fo rbud kan ocksa handla om att vara tvungen att ga direkt hem fra n skolan, att tvingas bevaka och kontrollera vad ens syster eller ens mamma go r eller att tvingas gifta sig med na gon med motsatt ko n trots att man a r homosexuell. Begra sningar kan ocksa handla om att nekas tilltra de till arbetsmarknaden eller att inte fa skilja sig. 39 Det fo rekommer ocksa hedersfo rtryck pa en samha llelig niva som begra nsar unga vuxna kvinnor i deras vardagsliv. Det handlar om att vara utsatt fo r hedersfo rtryck fra n den egna etniska grupperingen, da r kvinnor nekas att cykla, simma eller att delta sportevenemang eller i arbetslivet. 40 I de fall en normo vertra delse sker fo rekommer inte sa llan att den enskilde blir utsatt fo r utfrysning eller inla sning. Utfrysning kan handla att den enskilde nekas ka rlek och omsorg fra n familjens medlemmar. 41 Att leva i en hederskontext medfo r ma nga konsekvenser fo r hur en individ utvecklar en sja lvbild eftersom regler kring lydnad, beroende, heders och skam bidrar till en vilja att vara na gon annan till lags. 42 En hedersva ldsutsatt som gjort motsta nd mot normen och som drabbats av isolering och utfrysning bryts la ngsamt ned. Ofta har deras uppva xt pra glats av begra sningar och fo rbud som inte givit dem mo jligheter att la ra av erfarenheter fra n ett vanligt vardagsliv. Det kan leda till att ma nga hedersva ldsutsatta som fo rso ker bryta upp fra n va ld och fo rtryck a r sa mre rustade att fatta rationella beslut och att leva ett sja lvsta ndigt vuxenliv Gandimi & Gunnarsson, Socialstyrelsen, Olsson, H., kommande artikel/submittad till tidskrift. 41 Asaad, 2015; Al-Baldawi, Socialstyrelsen, Socialstyrelsen, Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra? 73

74 Referenser Al-B, Baldawi, R. (2014). Migration och anpassning: den okända resan. (2.uppl.). Lund. Studentlitteratur AB. Asaad, A. (2015). Stjärnlösa nätter. En berättelse om kärlek, svek och rätten att välja sitt liv. Stockholm. Norstedts Fo rlagsgrupp AB. Bates, L. (2018). Females perpetrating honour-based abuse: controllers, collaborators or coerced? Journal of aggression, conflict and peace research, 10 (4), Bhanbhro, S., Wassan, M.R., Shah, M.A., Talpur, A.A., & Wassan, A.A. (2013). Karo-kari the murder of honour in Sindh Pakistan: an ethnographic study. International Journal of Asian Social Sciences, 3(7), Bhanbhro, S., Cronin de Chavez, A., & Lusambili, A. (2016). Honour based violence as a global public health problem: a critical review of literature. International journal of human rights in Healthcare, 9(3), Brinkemo, P. (2014). Mellan klan och stat. Somalier i Sverige. Tredje pocketupplagan. Timbro Eriksson, M. (2020). Rapport 2020:13 Kartläggning bortförda personer i en hederskontext och barn som uppges vara gifta under La nsstyrelsen O stergo tland. FN-fo rbundet (2020). Fra gor och svar om barna ktenskap. UNA Sweden. Se la nk: Gandimi, M., & Gunnarsson, S. (2019). UNG 018 En kartläggning av hedersrelaterat våld och förtryck bland unga i Uppsala. TRIS tjejers ra tt i samha llet Gangoli, G., Gill, A.K., Mulvihill, N., & Hester, M. (2018). Perception and barriers: reporting female genital mutilation. Journal of Aggression, Conflict and Peace Research, 10 (4), Jernbro, C., & Landberg, Å. (2018). Det är mitt liv. Om sambandet mellan barnmisshandel och att inte få välja sin framtida partner. La nsstyrelsen O stergo tland. Stiftelsen Allma nna Barnhuset. Kandala N.B,. Ezejimofor M.C,. Uthman O.A,. & Komba, P. (2018). Secular trends in the prevalence of female genital mutila- 74 Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra?

75 tion/cutting among girls: a systematic analysis. BMJ Glob Health, 2018;3:e Linell, H., & Schlytter, A. (2010). Girls with honour-related problems in a comparative perspective. International Journal of Social Welfare, I Olsson, H., & Bergman, A. (2021). From silence to recognition: Swedish social services and the handling of honor-based violence. The European Journal of Social Work. In press. Olsson, H. Ro ster fra n hedersva ldsutsatta unga kvinnor om utsatthet och socialtja nstens sto d och hja lp. Kommande artikel/submittad till tidskrift. Proposition (2013/14:208). Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap samt tillträde till Europarådets konvention om våld mot kvinnor. Se regeringens webbplats; Regeringskansliet (2014). Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barn äktenskap. Faktablad. Justitiedepartementet. Maj Se regeringens webbplats; SBU (2019). Insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck. Svar fra n SBU:s upplysningstja nst nr ut201902, Diarienummer: SBU 2018/545; Datum: Schlytter, A., & Rexvid, D. (2016). Mäns heder. Att vara både offer och förövare. Lund. Studentlitteratur AB. Sev er, A., & Yrdalkul, G. (2001). Culture of honor, and Culture of change. Feminists Analysis of Honor Killings in Rural Turkey. Violence Against Women, 7(9), SFS 1982:316. Lag (1982:316) med fo rbud mot ko nsstympning av kvinnor. La nk : Skr. (2016). Makt, mål och myndighet - feministisk politik för en jämställd framtid. Stockholm: Regeringens skrivelse 2016/17:10. Socialstyrelsen (2013). Vänd dem inte ryggen. Utbildningsmaterial om hedersrelaterat våld och förtryck. Art nr Socialstyrelsen (2016). Kvinnlig könsstympning ett stöd för hälso- och sjukvårdens arbete. Art nr Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra? 75

76 Socialstyrelsen (2018). Barn som kommer till Sverige och uppger vara gifta. Vägledning för socialtjänsten. Art nr Tho rn, M. (2019). Pojkar skickas på uppfostringsresor mot sin vilja. svt Nyheter, Se la nk: pojkar-som-skickas-pa-uppfostringsresor-ar-en-bortglomd-grupp Unicef (2020). Fakta kvinnlig ko nsstympning. Se la nk: unicef.se/fakta/kvinnlig-konsstympning WHO (2020). Female genital mutilation. World Health Organization. Key facts. Se la nk: detail/female-genital-mutilation Yourstone, J., Axelsson, J., Hildeby Ka llgren, F., So derberg, J., & Eriksson, L (2018). Hedersrelaterat våld och förtryck mot en förbättrad kunskap om förövarna. Kriminalva rden. Norrko ping. 76 Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra?

77 CAROLINA JERNBRO 1 KAPITEL 6 Förekomst och konsekvenser av hedersrelaterat våld och förtryck Hedersrelaterat våld och förtryck (HRV) är ett allvarligt globalt och nationellt folkhälsoproblem som bryter mot de mänskliga rättigheterna. Världshälsoorganisationen (WHO) har uppskattat att cirka 200 miljoner flickor och kvinnor världen över är könsstympade och att ungefär tre miljoner flickor i åldrarna 0-14 år könsstympas varje år (WHO 2020). Även tvångsgifte är vanligt i många delar av världen. År 2016 uppskattades 15,4 miljoner människor vara i tvångsäktenskap och av dessa var 88 procent av offren kvinnor och flickor. Drygt var tredje offer var under 18 år vid äktenskapet och av dessa var nästan hälften under 15 år vid äktenskapet. Det är vanligast med tvångsäktenskap i Afrika och Asien (ILO 2017). Flera studier har publicerats som pekar på att det är relativt vanligt med hedersrelaterat våld och förtryck även i Sverige och att förtrycket innebär allvarliga konsekvenser för individ och samhälle. Nedan presenteras majoriteten av de kartläggningar av hedersrelaterat våld och förtryck som genomförts i Sverige. 1 Fo rfattare Carolina Jernbro, universitetslektor folkha lsovetenskap vid Karlstads universitet. Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra? 77

78 1 Förekomst av hedersrelaterat våld och förtryck i Sverige Det finns inga sa kra siffror pa hur vanligt ko nsstympning, tva ngsgifte och hedersmord a r i Sverige. Socialstyrelsen (2015) har uppskattat att flickor och kvinnor som lever i Sverige kan vara ko nsstympade. Ungefa r 7000 bera knas vara under 18 a r. Ko nsstympning a r vanligast bland de som a r fo dda i Somalia, Eritrea, Etiopien, Egypten och Gambia. Flera studier om fo rekomst av HRV har genomfo rts i Sverige. Studierna visar att hedersrelaterat va ld och fo rtryck a r relativt omfattande, a ven om det a r en del variationer i studiernas resultat ga llande fo rekomst. Det beror delvis pa att studierna har genomfo rts pa olika studiepopulationer. En del studier har genomfo rts i storsta der, andra nationellt. A ven enka tfra gor och ma tinstrument varierar i studierna. De flesta svenska studier anva nder dock begra nsningar i val av livspartner fo r att definiera hedersfo rtryck. A ven oskuldsnorm anva nds i na gra studier. Socialstyrelsen (2007) genomfo rde en kartla ggning fo r att underso ka ungdomars frihet att besta mma o ver sitt eget liv bland elever i a rskurs tva pa gymnasiet. Drygt elever vid 98 slumpma ssigt utvalda gymnasieskolor i Sverige besvarade enka ten. Cirka fem procent av flickorna och tre procent av pojkarna uppgav att de var oroliga o ver att inte sja lva kunna besta mma o ver vem de ska gifta sig eller leva tillsammans med i framtiden. I rapporten Gift mot sin vilja (Ungdomsstyrelsen 2008) som bygger pa en ungdomsenka t som gick ut till unga mellan 16 och 25 a r framkom att 6,6 procent av unga kvinnorna och 3,8 procent av ma nnen har begra nsningar i fo rha llande till a ktenskap och/eller att familjen sta ller upp villkor fo r val av partner (Ungdomsstyrelsen 2008). I en annan enka tstudie genomfo rd bland cirka 2300 elever i a rskurs nio fra n 36 grundskolor i Stockholms stad (Schlytter et al., 2009) uppgav 23 procent av flickorna att de fo rva ntades vara oskuld innan a ktenskapet samt att inte inga na gon fo ra ktenskaplig relation. Av 78 Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra?

79 samtliga uppgav 16 procent av flickorna och sju procent av pojkarna att de begra nsades i sitt val av framtida partner. En relativt nyligen genomfo rd studie innefattande 6002 ungdomar i a rskurs nio i Stockholm, Go teborg och Malmo stad visar att mellan 7-9 procent av ungdomarna lever med hedersnormer relaterade till va ld och mellan procent lever med hedersnormer relaterade till oskuld (Baianstovu et al. 2019). I Uppsala har ocksa en studie genomfo rts da r 1064 ungdomar i a rskurs nio besvarat en enka t ro rande hedersrelaterat va ld och fo rtryck. Det o vergripande resultatet visar att 20 procent av flickorna och tio procent av pojkarna fo rva ntas va nta med sex tills de gifter sig. Dessutom uppgav nio procent av flickorna och a tta procent av pojkarna oro o ver att inte fa besta mma sin framtida partner (Ghadimi & Gunnarsson, 2018). I en nationell kartla ggning av va ld (Jernbro & Landberg 2018), da r 4741 elever i a rskurs nio och a k tva pa gymnasiet deltog, svarade 2.5 % att de inte sja lva fa r besta mma vem de ska gifta sig med eller leva tillsammans med som vuxen. Det var na got fler flickor (2,6 %) som rapporterade det i ja mfo relse med pojkar (2,1%), men skillnaden var inte statistiskt signifikant. De elever som inte fa r va lja framtida partner rapporterade i ho gre grad sa mre ekonomi i ja mfo relse med de som rapporterade att de sja lva fa r va lja partner. De rapporterade ocksa i betydligt sto rre utstra ckning att fo ra ldrarna missbrukade alkohol och narkotika samt att fo ra ldrarna hade psykiska problem eller hade fo rso kt att ta sitt liv ja mfo rt med de elever som sja lva fa r besta mma framtida partner. Dessutom uppgav elever som inte fa r va lja partner i sto rre utstra ckning att deras fo ra ldrar blivit do mda fo r brott. Fo rekomsten i denna nationella studie a r la gre a n i de andra studierna, vilket kan bero pa att det var ett stort bortfall av skolor med stort antal elever, d v s skolor i storstadsomra den. Flera studier visar ocksa att begra nsningar i val av partner a r starkt relaterat till utsatthet fo r olika former av va ld (Jernbro & Landberg 2018; Ghadimi & Gunnarsson 2018; Baianstovu et al. 2019). I rapporten Det a r mitt liv framga r att 88 procent hade utsatts fo r na gon form av va ld av en vuxen fo ro vare na gon ga ng under uppva x- Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra? 79

80 ten ja mfo rt med 42 procent bland de som sja lva kan va lja framtida partner. Som figur 1 visar a r de utsatta fo r alla former av va ld i betydligt sto rre utstra ckning. A ven om flickor som inte fa r va lja framtida partner a r procentuellt mer utsatta fo r alla former av va ld a n pojkarna, sa rskilt fo rsummelse och sexuella o vergrepp, a r ko nsskillnaderna inte signifikanta. Detta beror fra mst pa att antalet elever som a r utsatta fo r hedersfo rtryck inte a r tillra ckligt stort fo r en sa dan analys i denna studie. Na r det ga ller sexuella o vergrepp bo r na mnas att pojkar som inte sja lva fa r va lja sin framtida partner a r betydligt mer utsatta fo r det a n pojkar som sja lva fa r va lja partner, drygt 14 procent i ja mfo relse med knappt tva procent. Samma mo nster ga llande pojkars utsatthet fo r sexuella o vergrepp sa gs a ven i TRIS underso kning (Ghadimi & Gunnarsson 2018). % Fysisk m issha ndel Psykisk misshandel Försummelse Upplevt våld mellan föräldrar Sexuella övergrepp Får själv bestämma framtida partner Får ej själv bestämma framtida partner Figur 1. Utsatthet för olika former av barnmisshandel. En jämförelse mellan de som inte själva får välja partner och de som får välja (%). Källa: Jernbro & Landberg 2018 De som inte fa r va lja framtida partner var dessutom utsatta fo r betydligt allvarligare va ld av en vuxen person som tabellen nedan visar. Ungefa r var a ttonde person hade blivit kla md o ver strupen och na stan var tionde person hade blivit skadad med kniv eller skjutvapen till skillnad fra n tre respektive en procent bland de som sja lv fa tt va lja partner. 80 Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra?

81 Tabell 1. Utsatthet för olika former av fysisk misshandel. En jämförelse mellan de som inte själva får välja partner och de som får välja. Källa: Jernbro & Landberg 2018 Får inte själv välja framtida partner Får själv välja Blivit dragen i håret eller örat 34% 13% Klappats till med handen 44% 14% Blivit kraftigt slagen med hand eller knytnäve 21% 4% Blivit sparkad 25% 3% Blivit bränd eller skållad (med het vätska) Blivit klämd dig över strupen/ halsen Blivit slagen med käpp, skärp, linjal eller liknande Blivit hotad med kniv eller skjutvapen Blivit skadad med kniv eller skjutvapen 10% 0,5% 16% 3% 28% 4% 15% 2% 9% 1% 2 Konsekvenser av HRV Ko nsstympning a r fo renat med en ma ngd ha lsorisker, pa kort och la ng sikt. Na gra vanliga la ngsiktiga ha lsoproblem a r sma rtsamma menstruationer, sma rtsam urinering, urinva gsinfektioner, sma rta vid samlag, o kad risk fo r fo rlossningskomplikationer och att barnet do r i samband med fo rlossning samt psykiska problem, sa som depression, a ngest och posttraumatisk stress. WHO har genomfo rt en studie av de ekonomiska kostnaderna fo r behandling av ha lsokomplikationer av ko nsstympning och fann att de nuvarande kostnaderna fo r 27 la nder da r data fanns tillga ngliga uppgick till 1,4 miljarder USD under en etta rsperiod (WHO 2020). Studier visar att hedersrelaterat fo rtryck i form att inte fa mo jlighet att besta mma framtida partner a r fo renat med ha lsoproblem. I studien Det a r mitt liv (Jernbro & Landberg 2018) framgick att det var dubbelt sa vanligt att ma da ligt och att ha tre eller fler psykosomatiska symtom (sa som huvudva rk, yrsel, koncentrations-sva righeter, Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra? 81

82 magont) bland de ungdomar som inte sja lv fa r va lja framtida partner ja mfo rt med de som sja lva fa r va lja. Dessutom hade na stintill var fja rde ungdom ett sja lvskadebeteende, mer a n var tredje hade sja lvmordstankar och en av fem hade fo rso kt att ta sitt liv vid ett eller flera tillfa llen bland de ungdomar som inte sja lva fick va lja framtida partner (se figur 2). 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Medvetet skadat sig själv (3 eller fler ggr) Allvarligt övervägt att ta sitt liv (en eller flera ggr ) Försökt att ta sitt liv (en eller flera ggr) Får inte själv välja framtida partner Får själv välja Figur 2. Självskadebeteende, suicidtankar och suicidförsök. En jämförelse mellan de som inte själva får välja partner och de som får välja (%). Källa: Jernbro & Landberg 2018 Ett viktigt resultat fra n rapporten Det a r mitt liv (Jernbro & Landberg 2018) a r att ingen av ungdomarna som varit utsatta fo r fysiskt va ld bland dem som inte fa r va lja framtida partner hade fa tt professionellt sto d som de var no jda med. 3 Sammanfattning och reflektion A ven om fo rekomsten av hedersrelaterat va ld och fo rtryck i de svenska kartla ggningarna varierar, sa kan det konkluderas att ma nga barn och ungdomar i Sverige a r utsatta. Dessa barn och ungdomar a r generellt mycket va ldsutsatta och har o verlag stora problem med sin ha lsa inkluderande sja lvskadebeteende och suicidproblematik. De beho ver da rmed fa ngas upp tidigt och vid behov erbjudas skydd och sto d. Det a r dock orova ckande att ingen av ungdomarna i den nationella kart- 82 Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra?

83 la ggningen ( Jernbro & Landberg 2018) var no jda med det professionella sto d som de fa tt. Detta tyder pa att det bland yrkesverksamma inom exempelvis skola, ha lso- och sjukva rd och socialtja nst ra der brist pa kunskap fo r att uppta cka och hja lpa utsatta flickor och pojkar. Ma nga professioner beho ver engageras fo r att fo rebygga hedersrelaterat va ld och fo rtryck pa olika niva er; samha llsniva, gruppniva och individniva. En viktig del i detta arbete a r att undervisning om hedersrelaterat va ld och fo rtryck inga r i utbildningar da r de studerande i sina framtida yrken kommer att mo ta utsatta personer. Studenterna beho ver fa kunskap om hur det kan fo rebyggas och uppta ckas och fa kunskaper om vilka insatser som kan hja lpa och sto dja utsatta (Regeringen 2016). Det nya examensma let visa kunskap om ma ns va ld mot kvinnor och va ld i na ra relationer som info rdes 1 juli 2018 och bero r fysioterapeutexamen, juristexamen, la karexamen, psykologexamen, socionomexamen, sjuksko terskeexamen, tandla karexamen och tandhygienistexamen a r ett stort steg i ra tt riktning. Det a r dock angela get att fler utbildningar, sa som la rar- och fo rskolla rarutbildningen samt polisutbildningen, ocksa blir aktuella fo r examensma let om ma ns va ld mot kvinnor och va ld i na ra relationer ( Ja msta lldhetsmyndigheten 2019). Referenser Baianstovu, R,I., Strid, S., Cinthio, H., Sa rnstedt Gramnaes, E., & Enelo, J-M. (2019). Heder och samhälle Det hedersrelaterade våldets och förtryckets uttryck och samhällets utmaningar. O rebro Universitet. Ghadimi, M., & Gunnarsson, S. (2019). UNG 018 en kartläggning av hedersrelaterat våld och förtryck bland unga i Uppsala. Ha mtad fra n Tjejers ra tt i samha llet: com/static/5bea92c270e8027e5843b891/t/5c764a40a4222f 2f1ec35c23/ /UNG En+kartl%C3%A4gg ning+av+hedersrelaterat+v%c3%a5ld+och+f%c3%b6r tryck+i+uppsala.pdf ILO. (2017). Global Estimates of Modern Slavery: Forced Labour and Forced Marriage. Geneva: International Labour Office. cuments/publication/wcms_ pdf Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra? 83

84 Jernbro, C., & Landberg, Å. (2018). Det är mitt liv! Om sambandet mellan barnmisshandel och att inte få välja sin framtida partner. Stockholm: Stiftelsen Allma nna Barnhuset. Ja msta lldhetsmyndigheten. (2019). Utbildning för ökad kunskap - Delredovisning av uppdrag om utbildning till lärosäten om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Ha mtad fra n url: jamstalldhetsmyndigheten.se/files/2019/03/delredovisning-utbild ningsuppdrag pdf Regeringen. (2016). En nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Utdrag (kapitel 5, sid ) ur Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid. Skr. 2016/17:10. Ha mtat fra n url: regeringen/dokument/socialdepartementet/jamstalldhet/en-nationell-strategi-for-att-forebygga-och-bekampa-mans-vald-mot-kvinnor_utdrag-ur-skr.-2016_17_10.pdf Schlytter, A., Ho gdin, S., Ghadimi, M., Backlund, Å. & Rexvid, D. (2009). Oskuld och heder. En undersökning av flickor och pojkar som lever under heders-relaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär. Institutionen fo r socialt arbete, Stockholms universitet. Socialstyrelsen. (2007). Frihet och ansvar - En undersökning om gymnasieungdomars upplevda frihet att själva bestämma över sina liv. Ha mtad fra n Socialstyrelsen: balassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/ _ _rev.pdf Socialstyrelsen. (2015). Flickor och kvinnor i Sverige som kan ha varit utsatta för könsstympning en uppskattning av antalet. Stockholm: Socialstyrelsen. point-dokument/artikelkatalog/ovrigt/ pdf Ungdomsstyrelsen. (2008). Gift mot sin vilja. Ha mtad fra n Ungdomsstyrelsen: uploads/gift-mot-sin-vilja.pdf WHO (2020): Female Genital Mutilation fact sheet. Ha mtad fra n URL: female-genital-mutilation 84 Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra?

85 MARIE KARLSSON-TUULA 1 KAPITEL 7 Brott mot hedersrelaterat våld och förtryck i den straffrättsliga regleringen I detta kapitel behandlas begreppet hedersrelaterat våld och förtryck i en straffrättslig kontext. 2 Vidare beskrivs barnäktenskapsbrottet, utreseförbudet och innebörden av den särskilda särskilda straffskärpnings bestämmelsen i 29 kap. 2 brottsbalken. Kapitlet avslutas med en sammanfattning. 1 Inledning Hedersrelaterat va ld och fo rtryck har diskuterats i Sverige med en o kande intensitet sedan i mitten av 1990-talet. Inte minst har GAPF lyft fra gorna och har fa tt sa va l ett samha lleligt som ett politiskt geho r. Fra gan om vad som a r hederskultur och hedersrelaterat va ld kan besvaras pa flera olika sa tt och fra gan har inget enkelt svar. 3 Fra gan blev sa rskilt uppma rksammad i samband med morden pa Sara Abed 1 Fo rfattare Marie Karlsson-Tuula professor i civilra tt pa Handelsho gskolan vid Karlstads universitet tillika ga stprofessor vid O rebro universitet. 2 Antologin, Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra? har fa tt denna titel ena r det i ho gskolefo rordningen numera stadgas att det i de olika professionsutbildningar ska inga ett kunskapskrav om ma ns va ld mot kvinnor. Detta ska finnas med i kursplaner och vid examinationer. Det finns dock en bredare mer och o vergripande definition av vad hedersrelaterad brottslighet och fo rtryck a r. I detta kapitel anva nds det senare begreppet. Det finns dock inget gemensamt synsa tt fo r att de akto rer som arbetar med dessa fra gor. Se SOU 2020:57, s Se SOU 2020:57, s. 16. Se a ven SOU 2018:69, s Se a ven prop. 2019/2020:131. Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra? 85

86 Ali (1996), Pela Atroshi (1999), Fadime Sahindal (2002) och Abbas Rezai (2005). 4 Strategier fo r att motverka hedersrelaterat va ld och fo rtryck har da refter varit fo rema l fo r diskussion och regeringen har sedan 2000-talet vidtagit flera a tga rder fo r att beka mpa hedersrelaterat va ld och fo rtryck, bland annat genom att initiera handlingsplaner. 5 Åtga rder har ocksa vidtagits genom lagstiftning. Det kan konstateras att det under senare tid har info rts flera nya brott som just har i syfte att fo rhindra hedersrelaterat va ld och fo rtryck. Den 1 juli 2014 kriminaliserades a ktenskapstva ng, vilseledande till tva ngsa ktenskapsresa samt fo rso k och fo rberedelse till a ktenskapstva ng. Den 1 juli 2016 kriminaliserades a ven sta mpling till a ktenskapstva ng. Sedan januari 2019 ga ller ocksa ska rpta regler fo r erka nnande av utla ndska a ktenskap som inga tts med barn utan anknytning till Sverige. Den 1 juli 2020 info rdes barna ktenskapsbrott, som kan ge fa ngelse i ho gst fyra a r. Genom det nya brottet a r det straffbart att fo rma eller tilla ta ett barn att inga ett a ktenskap eller en a ktenskapsiknande fo rbindelse. Vidare har det info rts ett utresefo rbud som ska skydda barn fra n att fo ras utomlands i syfte att inga barna ktenskap eller att ko nsstympas. Ett utresefo rbud utgo r ett hinder, dels mot att utfa rda pass, dels ett ska l fo r att a terkalla ett redan utfa rdat pass. Det a r numera straffbart att fo ra ut ett barn ur Sverige i strid med ett utresefo rbud. År 2019 kom det ett nytt, direktiv Straffansvar fo r hedersrelaterat va ld och fo rtryck. 6 Utredningen la mnade sitt beta nkande i september 2020 och har analyserat och tagit sta llning till bland annat om det bo r info ras en sa rskild straffbesta mmelse, med en egen brottsbeteckning, ett sa kallat sa rskilt hedersbrott. Detta brott tar uttryckligen sikte pa hedersrelaterat va ld och fo rtryck. Utredningen har remissbehandlats och en proposition a r troligen att va nta inom en inte allt fo r avla gsen framtid. Ett flertal initiativ och lagstiftningsa tga rder har alltsa vidtagits genom a ren. Trots det a r hedersrelaterat va ld och fo rtryck alltja mt 4 Se Skr. 2007/08:39 och Skr. 2009/10: Se prop. 2019/2020: Dir. 2019: Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra?

87 ett problem i det svenska samha llet och mo rkertalet avseende de som utsa tts fo r hedersrelaterat va ld och fo rtryck a r sannolikt ho gt. 7 Syftet med detta kapitel a r att beskriva begreppet hedersrelaterat va ld och fo rtryck. Det finns flera olika uppfattningar vad begreppet innefattar och det finns inte ett entydigt svar. Vidare a r syftet att beskriva de brott som nyligen har info rts i lagstiftningen fr.o.m. den 1 juli 2020 sa som barna ktenskapsbrott, samt utresefo rbud och den sa rskilda straffska rpningsbesta mmelsen i 29 kap. 2 BrB som kommer i fra ga vid hedersrelaterat va ld och fo rtryck. Detta kapitel avslutas med en sammanfattning. 2 Begreppet hedersrelaterat våld och förtryck Hedersva ld a r ett begrepp som har fo rekommit i den allma nna debatten sedan slutet av 1990-talet. Morden pa Pela och Fadime beskrevs som hedersrelaterat uppsa tligt do dande. 8 I takt med att fra gan fa tt mer uppma rksamhet har det ocksa konstaterats att det finns en rad andra former av va ld och annat fo rtryck som uto vas i hederns namn. Enligt Svenska Akademiens ordbok a r ett hedersmord: mord som bega s pa grund av (upplevd) kra nkning av ngns heder enl. de normer som ga ller i vederbo randes kultur; ofta om mord pa kvinna som brutit mot a ldre (icke-va sterla ndska) (sexuella) normer. I anslutning till definitionen har Svenska Akademien valt att la gga till fo ljande information: 9 Ma nga reagerar negativt na r ordet hedersmord anva nds om mord som utfo rs fo r att a teruppra tta en familjs eller en sla kts anseende inom en viss kultur. Ersa ttningsord som prestigemord och skammord har fo reslagits men de har inte haft na gon sto rre framga ng. Argumentet mot hedersmord a r huvudsakligen att ordet heder betecknar na got universellt fint; och ett mord kan aldrig vara na got fint. Å andra sidan a r ordet inte spra kligt orimligt eftersom det har att go ra 7 Prop. 2019/2020:131, s SOU 2020:57, s Se SOU 2020:57, s. 98. Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra? 87

88 med vad na gon uppfattar som sin heder, la t vara pa grunder som inte accepteras av det svenska samha llet. Ett utma rkt alternativ till hedersmord a r hedersrelaterat mord, som kan generaliseras till hedersrelaterat brott. 10 Nationellt centrum fo r kvinnofrid (NCK) vid Uppsala universitet har regeringens sa rskilda uppdrag i fra gor om hedersrelaterat va ld och fo rtryck. NCK skiljer mellan tre olika perspektiv som kan anla ggas pa hedersrelaterat va ld och fo rtryck. 11 Det fo rsta perspektivet a r att fokusera pa kulturella och va rderingsma ssiga skillnader. Va ldet grundar sig, enligt detta perspektiv, pa en sa kallad hedersideologi. 12 Den andra perspektivet av va ldet besta r av genus- eller könsperspektivet. Inom detta perspektiv fo rekommer det kritik mot att va ldet sammankopplas med en sa rskild kultur, etnisk grupp eller religion. Kvinnors utsatthet fo r va ld fo rsta s i sta llet som en konsekvens av ma ns globala strukturella o verordning. Det tredje perspektivet intersektionella perspektivet har va xt fram under senare tid a n de andra perspektiven. I det intersektionella perspektivet studeras va ldet genom att sa rskilt analysera hur hedersrelaterat va ld ska skiljas fra n bland annat va ld inom familjen, t.ex. ma ns va ld mot kvinnor. 13 Det saknas en ra dande enighet i om det ga r skilja ut hedersrelaterat va ld och fo rtryck som en sa rskild kategori av brott. 14 Vissa av forskarna som fo retra der genus- eller ko nsperspektivet och det intersektionella perspektivet har vidare ifra gasatt satt att begreppet o verhuvudtaget anva nds fo r forskningssyften. 15 Som ett led i kritiken av hedersbegreppet har det ibland a ven framfo rts att anva ndningen av detta kan riskera att stigmatisera vissa grupper. 10 Citatet a r ha mtat fra n Svenska Akademien, Svensk ordbok: utgiven av Svenska Akademien, Norstedt, Stockholm, 2009, s Se ha r och i det fo ljande Nationellt centrum fo r kvinnofrid, Hedersrelaterat våld och förtryck en kunskaps- och forskningsöversikt, NCK-rapport 2010:1, Uppsala universitet, Se a ven Baianstovu, Rúna, Heder : Hedersrelaterat våld, förtryck och socialt arbete, Studentlitteratur AB, Lund, 2017, s. 10 f. Se ocksa SOU 2018: SOU 2018:69, s Se Brottsfo rebyggande ra det, Polisens utredningar av hedersrelaterat våld, Rapport 2012:1, Brottsfo rebyggande ra det, s. 7 och Nationellt centrum fo r kvinnofrid, Hedersrelaterat våld och förtryck en kunskaps- och forskningsöversikt, s. 17 och 29. Se a ven SOU 2018:69, s Se dock SOU 2020:57 som fo resla r ett sa rskilt hedersbrott. 15 SOU 2018:69, s Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra?

89 Forskarna a r dock eniga om att det fo refaller meningsfullt att tala om ett kollektivt våld som i fo rsta hand uto vas av ma n och som framfo r allt riktas mot unga kvinnor, men som kan understo djas av andra i familjen eller sla kten. 16 De tre perspektiven mo ts a ven i huvudsak i fo rsta elsen av va ldet och fo rtrycket som grundat i en patriarkal makt. Man kan a ven finna en hel del andra gemensamma forskningsresultat. Inom forskningen saknas ba de en vedertagen definition kring hur hedersbegreppet ska fo rsta s och kunskap om fo rekomsten av hedersrelaterat va ld och fo rtryck i Sverige. 17 Det finns a ven forskare som menar att begreppet i sig saknar vetenskapligt och analytiskt va rde. 18 Dessa forskare va ljer att tolka va ld och fo rtryck i termer av ma ns va ld mot kvinnor. 19 Det a r ocksa det har beskrivits i Ho gskolefo rordningen. 20 A ven i offentliga texter sa som i bland annat beta nkanden saknas vanligen ett vedertaget hedersbegrepp. 21 Det framga r dock att begreppet, hedersrelaterat va ld och annat sa dant fo rtryck, numera a r etablerat a ven om begreppen inte alltid ges ett enhetligt inneha ll. 22 Begreppet beskrivs ofta pa ungefa r samma sa tt. Enligt beta nkandet till ett sa rskilt hedersbrott, beskrivs hedersfo rtryck fo ljande: ett privat uppsta llande av normer (som kan leda till att det uppsta r s.k. parallellsamha llen) och ett privat hot om och genomfo rande av sanktioner om den fo rtryckta personen inte ra ttar sig efter de uppsta llda normerna ga rningar i en kontext i vilken familjens eller sla ktens heder utgo r incitament att uppsta lla normer samt hota om och utfo ra sanktioner som inte a r accepterade i samha llet i o vrigt SOU 2018:69, s SOU 2018:69, s SOU 2018:69, s Baianstovu, Baianstovu, Rúna, Heder, Hedersrelaterat våld, förtryck och socialt arbete, Studentlitteratur AB, Lund, 2017, s. 10 f. 20 Se bilaga 1 i denna bok. 21 Se SOU 2020:57, s Se SOU 2020:57, s Citatet a r ha mtat fra n SOU 2020:57, s Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra? 89

90 Normer kan, som framga tt ovan, enligt utredningen, avse vitt skilda saker som vistelse utanfo r hemmet, kla dsel, sexpartners och a ktenskap. 24 Sanktioner kan avse t.ex. va ld, som klart utgo r brott (t.ex. uppsa tligt do dande eller misshandel). 25 Det kan ocksa, enligt utredningen ro ra sig om t.ex. utfrysning fra n ett socialt sammanhang som inte, eller i vart fall inte med no dva ndighet, utgo r na got brott. 26 Da remellan finns en viktig kategori av sanktioner som inneba r att den fo rtryckta personen utsa tts fo r flera ga rningar som var och en a r kriminaliserade men da r straffva rdet fo r vart och ett av brotten a r la gt (exempelvis flera fall av ringa misshandel, olaga hot och ofredande som alla i de konkreta fallen har ett straffva rde pa bo tesniva ). 27 Det handlar sa llan om enstaka sanktioner utan oftast om multipla sanktioner o ver tid. En del definitioner av hedersrelaterade brott och annat sa dant fo rtryck a r sna vare och andra a r vidare. 28 I en handlingsplan fra n 2007 beskrev regeringen hedersrelaterat va ld och fo rtryck. Den beskrivningen har nu fra nga tts och hederskultren utgo r numera en mer vedertagen egen kultur. 29 Sammanfattningsvis beskrev regeringen ma ns va ld mot kvinnor generellt, som har sin utga ngspunkt i ko n, makt, sexualitet och kulturella fo resta llningar om dessa. Hederskulturen utgo r numera med den vedertagna terminologi, ett slags egen kultur. 30 De heteronormativa fo resta llningarna inneba r att hbtq-personers sexuella la ggning, ko nsidentitet eller ko nsuttryck betraktas som ett hot mot familjens heder. Hbtq-personer kan utsa ttas fo r samma typ av hedersrelaterat va ld och fo rtryck som andra unga men specifikt fo rekommer a ven s.k. omva ndelsefo rso k. Det inneba r att familjemedlemmar eller sla ktingar fo rso ker fa dem att bli heterosexuella, t.ex. genom att hitta en la mplig partner och tvinga dem att inga a ktenskap. Hbtq-personer a r 24 Se ha r och i det fo ljande SOU 2020:57, s Se SOU 2020:57, s. 107 och SOU 2020:57, s SOU 2020:57, s. 107 f. 28 SOU 2020:57, s Prop. 2019/2020: Se SOU 2020:57, s.101 f. 90 Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra?

91 da rfo r ocksa en utsatt grupp i hederssammanhang. 31 Personer med intellektuell funktionsnedsa ttning som utsa tts fo r hedersrelaterat va ld eller annat fo rtryck a r en annan sa rbar ma lgrupp eftersom dessa ofta sta r i en sa rskilt tydlig beroendesta llning till ga rningsmannen eller ga rningsma nnen och har andra referensramar. 32 Vidare a r fo rtryck mot personer inom denna kategori sa rskilt sva ruppta ckt eftersom fo rtrycket kan ta sig andra uttryck a n det fo rtryck som uto vas i fo rha llande till personer som inte har en intellektuell funktionsnedsa ttning Vad är GAPF Glöm aldrig Pela och Fadime Riksorganisationen GAPF beskriver sin verksamhet som en frivillig organisation och deras va rdegrund bygger pa FN:s Deklaration om de ma nskliga ra ttigheterna fra n Deklarationen fastsla r att ingen ma nniska fa r diskrimineras pa grund av ko n, ras, hudfa rg, spra k, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, bo rd eller sta llning i o vrigt. Var och en har ra tt till liv, frihet och personlig sa kerhet, ingen fa r utsa ttas fo r tortyr eller grym, oma nsklig eller fo rnedrande behandling eller bestraffning. Vuxna kvinnor och ma n har ra tt att utan na gon inskra nkning med avseende pa ras, nationalitet eller religion inga a ktenskap och bilda familj. A ktenskap fa r endast inga s med de blivande makarnas fria och fulla samtycke. GAPF sa tter alltid individens ra ttigheter fo re kulturers och religio sa samfunds traditioner och regler. 35 Individens ra ttigheter a r inte fo rhandlingsbara. Ko nsdiskriminering, fo rtryck och va ld ska kallas och ses fo r vad det a r inte tilla tas och kamoufleras bakom kulturella och/eller religio sa regler och ritualer. 31 Se Nationellt centrum fo r kvinnofrid, Våld mot hbtq-personer en forsknings- och kunskapsöversikt, NCK-rapport 2018:1, Uppsala universitet, SOU 2020:57, s. 6. Se ocksa s SOU 2020:57, s Denna text bygger pa GAPF, Om GAPF, (ha mtad ). GAPF:s historik beskrivs GAPF pa fo ljande sa tt: Organisationen grundades a r 2001 av Sara Mohammad, under namnet Glo m Aldrig Pela-fo reningen. Fo reningen bytte namn till Riksorganisationen GAPF Glo m aldrig Pela och Fadime efter mordet pa Fadime Sahindal a r GAPF har expanderat pa nationell niva. GAPF genomfo r varje a r omfattande sto dinsatser fo r sto dso kande. 35 GAPF:s definition av hedersrelaterat va ld och fo rtryck finns pa sidan Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra? 91

92 3 Brott som har med hedersrelaterat våld och förtryck att göra 3.1 Kort om de hedersrelaterade brotten Det finns flera brott i brottsbalken som kan kopplas till hedersrelaterat va ld och fo rtryck. De centrala brotten utgo rs bland annat av brotten mot person. Dessa regleras fra mst i 3 7 kap. BrB, 36 sa som brotten mot liv och ha lsa, brotten mot frihet och frid, a rekra nkningsbrott och sexualbrott. Den 1 juli 2020 tra dde nya besta mmelser i kraft om o kat skydd mot hedersrelaterat va ld. 37 Det info rdes da besta mmelser om a ktenskapstva ng, barna ktenskapsbrott och vilseledande till a ktenskapsresa. Dessa brott go rs uttryckligen i lagstiftningen subsidia ra till besta mmelsen om ma nniskohandel. 38 Det framho lls dock sa rskilt i propositionen att underla tenhet att anma la eller annars avslo ja a ktenskapstva ng, barna ktenskapsbrott eller vilseledande till a ktenskapsresa inte skulle kriminaliseras. 39 Det info rdes ett utresefo rbud fo r barn som riskerar att fo ras ut ur Sverige 40 i syfte att inga a ktenskap eller en a ktenskapsliknande fo rbindelse eller ko nsstympas, ska han eller hon fo rbjudas att la mna Sverige. 41 Detta utresefo rbud info rdes i lagen med sa rskilda besta mmelser om va rd av unga. 42 Beslut om utresefo rbud ska meddelas av fo rvaltningsra tten efter anso kan av socialna mnden. Socialna mndens anso kan ska inneha lla en redogo relse fo r den unges fo rha llanden, de omsta ndigheter som utgo r grund fo r att den unge beho ver skyddas genom ett utresefo rbud, tidigare vidtagna a tga rder, hur relevant information la mnats till den unge, vilket slags relevant information som la mnats och den unges insta llning. Vidare har det info rts en ny sa rskild straffska rpningsgrund i 29 kap. 2 BrB som inneba r att om ett motiv fo r brottet har varit att bevara eller a teruppra tta heder ska det ses som en fo rsva rande omsta ndighet vid bedo mningen av straff- 36 Se bilaga 2 med brottsbeskrivningar. 37 Se prop. 2019/2020:131. Propositionen fo regicks av SOU 2018: Prop. 2019/2020:131, s Prop. 2019/2020:131, s Prop. 2019/2020:131, s Prop. 2019/2020:131, s Prop. 2019/2020:131, s Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra?

93 va rdet. I det fo ljande beskrivs barna ktenskapsbrottet, utresefo rbudet och den sa rskilda straffska rpningsgrunden. 3.2 Barnäktenskapsbrott m.m. En ny straffbesta mmelse om barnäktenskapsbrott info rdes den 1 juli Besta mmelsen ska omfatta den som bega r en sa dan ga rning som avses i besta mmelsen om a ktenskapstva ng mot en person som inte har fyllt 18 a r samt den som fo rma r eller tilla ter en person som inte har fyllt 18 a r att inga ett a ktenskap eller en a ktenskapsliknande fo rbindelse. Den ska ga lla a ven om den som bega r en sa dan ga rning inte haft uppsa t till men varit oaktsam betra ffande omsta ndigheten att den andra personen inte fyllt 18 a r. Straffet ska vara fa ngelse i ho gst fyra a r. Fo rso k, fo rberedelse och sta mpling till barna ktenskapsbrott ska vara straffbart. Barna ktenskapsbrott och fo rso k till detta brott ska undantas fra n kravet pa dubbel straffbarhet. Svensk domstol ska inte vara fo rhindrad att do ma till pa fo ljd som a r stra ngare a n vad som a r fo reskrivet fo r brottet enligt lagen pa ga rningsorten. Besta mmelsen om vilseledande till tvångsäktenskapsresa utvidgades till att a ven omfatta, att vilseledande fo rma ett barn att resa till en annan stat a n den da r barnet bor, i syfte att barnet da r ska utsa ttas fo r en sa dan ga rning som avses i den nya besta mmelsen om barna ktenskapsbrott. Brottsbeteckningen a ndrades till vilseledande till äktenskapsresa. 44 Besta mmelserna om a ktenskapstva ng, barna ktenskapsbrott och vilseledande till a ktenskapsresa go rs uttryckligen subsidia ra till besta mmelsen om ma nniskohandel. Besta mmelserna om a ktenskapstva ng, barna ktenskapsbrott och vilseledande till a ktenskapsresa ska alltsa tilla mpas endast om besta mmelsen om ma nniskohandel inte a r tilla mplig. De nuvarande straffskalorna fo r sa va l a ktenskapstva ng som vilseledande till a ktenskapsresa framsta r som va l avva gda sa de beha lls Utreseförbud Om det finns en pa taglig risk fo r att na gon som a r under 18 a r fo rs utomlands eller la mnar Sverige i syfte att inga a ktenskap eller en a k- 43 Prop. 2019/2020:131, s Prop. 2019/2020:131, s Prop. 2019/2020:131, s. 54. Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra? 93

94 tenskapsliknande fo rbindelse eller ko nsstympas, ska han eller hon fo rbjudas att la mna Sverige det vill sa ga meddela utresefo rbud i enlighet med lag (1990:52) med sa rskilda besta mmelser om va rd av unga, LVU. 46 Beslut om utresefo rbud ska meddelas av fo rvaltningsra tten efter anso kan av socialna mnden. Socialna mndens anso kan ska inneha lla en redogo relse fo r den unges fo rha llanden, de omsta ndigheter som utgo r grund fo r att den unge beho ver skyddas genom ett utresefo rbud, tidigare vidtagna a tga rder, hur relevant information la mnats till den unge, vilket slags relevant information som la mnats och den unges insta llning. 47 Om ett utresefo rbud har meddelats ska socialna mnden inom sex ma nader fra n dagen fo r beslutet pro va om utresefo rbudet ska uppho ra. 48 Denna fra ga ska da refter pro vas fortlo pande inom sex ma nader fra n senaste pro vning. Om det inte la ngre finns ska l fo r ett utresefo rbud, ska socialna mnden besluta att utresefo rbudet ska uppho ra. Ett utresefo rbud uppho r senast na r den unge fyller 18 a r. Socialna mnden ska fa besluta om tillfa lligt utresefo rbud, om det a r sannolikt att ett utresefo rbud beho vs och ra ttens beslut om utresefo rbud inte kan avvaktas med ha nsyn till risken fo r att den unge fo rs utomlands eller la mnar Sverige. Om socialna mndens beslut om tillfa lligt utresefo rbud inte kan avvaktas ska na mndens ordfo rande eller na gon annan ledamot som na mnden har fo rordnat fa besluta om ett sa dant fo rbud. Beslutet ska anma las vid na mndens na sta sammantra de. Na r socialna mnden har anso kt om utresefo rbud, ska a ven ra tten fa besluta om ett tillfa lligt utresefo rbud. Ett beslut om tillfa lligt utresefo rbud ska ga lla omedelbart. Socialna mnden ska fo r en viss resa fa besluta om ett tillfa lligt undantag fra n ett utresefo rbud sa dant beslut ska endast fa fattas om det inte finns na gon risk fo r att den unge fo rs utomlands eller la mnar Sverige eller under resan fo rs eller beger sig till annat land i syfte att inga a ktenskap eller en a ktenskapsliknande fo rbindelse eller ko nsstympas. Socialna mndens beslut i fra ga om fortsatt utresefo rbud och beslut i fra ga om ett tillfa lligt undantag fra n ett utresefo rbud ska kunna o verklagas. Ra ttens beslut i fra ga om fo rla ngd tid 46 Prop. 2019/2020:131, s Prop. 2019/2020:131, s Se ha r och i det fo ljande prop. 2020/2019: Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra?

95 fo r socialna mnden att anso ka om utresefo rbud ska inte fa o verklagas. Ett utresefo rbud eller ett tillfa lligt utresefo rbud ska medfo ra hinder fo r utfa rdande av pass och utgo ra ska l fo r passa terkallelse. I de fall da r ett barn har meddelats ett tillfa lligt undantag fra n ett utresefo rbud ska ett provisoriskt pass kunna utfa rdas. Passmyndighetens skyldighet att underra tta underso kningsledaren om en passanso kan utvidgas. 49 Att fo ra ut ett barn ur Sverige i strid med ett utresefo rbud eller ett tillfa lligt utresefo rbud kriminaliseras. Straffet ska vara fa ngelse i ho gst tva a r. Fo r fo rso k till brott ska det do mas till ansvar enligt 23 kap. BrB. 50 I ma l om utresefo rbud ska fo rvaltningsra tten och kammarra tten ha lla muntlig fo rhandling, om det inte a r uppenbart obeho vligt. Muntlig fo rhandling ska alltid ha llas om na gon part bega r det. I a renden om utresefo rbud, uppho rande av utresefo rbud och tillfa lligt utresefo rbud ska offentligt bitra de fo rordnas fo r den som a t- ga rden avser samt fo r dennes va rdnadshavare, om det inte ma ste antas att behov av bitra de saknas Särskild straffskärpningsgrund Det har info rts en ny sa rskild straffska rpningsgrund i 29 kap. 2 BrB som inneba r att det vid bedo mningen av straffva rdet ska ses som en fo rsva rande omsta ndighet om ett motiv fo r brottet varit att bevara eller a teruppra tta en persons eller en familjs, sla kts eller annan liknande grupps heder. 52 Begreppen familj eller sla kt kan avse sa va l na ra familjemedlemmar som mer avla gsna sla ktingar. 53 Med liknande grupp avses familjens eller sla ktens ja mfo rbara kollektiv som i formellt betraktas som familj eller sla kt (t.ex. klaner). Grupper eller sammanslutningar som inte kan liksta llas med familj eller sla kt (t.ex. kriminella na tverk) omfattas inte av besta mmelsen. Utga ngspunkten fo r pa fo ljdsbesta mningen a r vilket straffva rde brottet eller den samlade brottsligheten har. Att straffva rdet ska vara avgo rande vid pa fo ljdsbesta mningen a r ett uttryck fo r principerna om propor- 49 Prop. 2019/2020:131, s. 91 f. 50 Prop. 2020/19:131, s. 88 f. 51 Prop. 2019/2020:131, s Se ha r Ågren, J., Brottsbalken (1962:700): kommentaren till 29 kap. 2, JUNO den 1 januari Ågren, J., Brottsbalken (1962:700): kommentaren till 29 kap. 2. Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra? 95

96 tionalitet och ekvivalens som i korthet inneba r att sva rare brott ska straffas stra ngare a n lindrigare brott och att lika sva ra brott ska ge lika stra nga straff. 54 Med straffvärde avses hur allvarlig eller klanderva rd den bega ngna brottsligheten a r. Straffet ska, med beaktande av intresset av en enhetlig ra ttstilla mpning, besta mmas inom ramen fo r den tilla mpliga straffskalan efter brottets eller den samlade brottslighetens straffva rde. Vid bedo mningen av straffva rdet ska bl.a. beaktas den tilltalades avsikter eller motiv enligt 29 kap. 1 BrB. Ha nvisningen till ga rningsmannens avsikter och motiv inneba r att motivet fo r ett brott, t.ex. heder, redan enligt nuvarande lagstiftning a r en faktor som kan beaktas vid bedo mningen av brottets straffva rde. Den hedersrelaterade brottsligheten kan ocksa inneba ra en kra nkning av de ma nskliga ra ttigheterna. Info randet av en straffska rpningsgrund fo r brott med hedersmotiv kan da rfo r ses i ljuset av Sveriges internationella a taganden om ma nskliga ra ttigheter, i synnerhet barnets ra ttigheter och a taganden som specifikt lyfter fra gor om heder eller va ld mot kvinnor Sammanfattning av begreppet hedersrelaterat våld och förtryck och den straffrättsliga regleringen Det har, av det ovansta ende, framkommit att det finns olika definitioner av vad hedersrelaterat va ld och fo rtryck a r. Det ra der olika uppfattningar om vad begreppet betyder inom sa va l forskningen som fo r de som utreder hur en framtida lagstiftning pa omra det ska utformas. 56 Det fo rekommer ocksa olika tolkningar inom a mnen sa som bland annat socialt arbete och juridik. Meningsskiljaktigheterna framkommer tydligt men beho ver inte o verdrivas. 57 De allra flesta a r numera eniga om att det a r meningsfullt att tala om ett kollektivt va ld, som i fo rsta hand uto vas av ma n och som framfo r allt riktas mot unga kvinnor, men som ofta kan understo djas av andra i familjen eller sla kten. 58 Individens intressen och handlingar anses vara underordnat 54 Prop.2020/2019: Prop. 2020/2019:131, s Se i det fo ljande a ven SOU 2018: SOU 2018:69, s Se SOU 2018:69, s. 69 f. 96 Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra?

97 familjens intressen och att individens sexualitet och intima relationer a r hela familjens angela genhet som kan pa verka familjens anseende. De tre, ovan beskrivna, perspektiven det vill sa ga, det kulturella, genus eller ko nsperspektivet och det intersektionella perspektivet mo ts a ven i huvudsak i fo rsta elsen av att va ld och fo rtryck a r grundat i en patriarkal makt. Denna a r i sin tur kopplad till hedersnormer som ocksa bygger pa starka patriarkala eller heteronormativa fo resta llningar. 59 De patriarkala fo resta llningarna kan ta sig i uttryck som kontroll av flickor och kvinnor som stra cker sig fra n begra nsningar i vardagen ro rande kla dsel, umga nge och ro relsefrihet. Men det tar sig ocksa i uttryck av begra nsningar i val av utbildning, arbete, a ktenskap och a ktenskapsskillnad. I sin mest extrema form kan hedersnormerna leda till allvarlig brottslighet sa som t.ex. hot om va ld och va ld, inklusive do dligt sa dant. Fo r de individer som fo rso ker trotsa kontrollen kan fo ljderna bli allvarliga. 60 Forskning visar att det inte finns na gon automatisk koppling mellan en religio s hemvist och hedersva ldrelaterad brottslighet. 61 Fra gan som kan sta llas a r om hederskulturen numera utgo r en vedertagen terminologi, en sa kallad egen kultur? 62 eller hur begreppen om hedersrelaterat va ld och fo rtryck egentligen ska betraktas. Hedersbrottsutredningen har besvarat fra gan bejakande. 63 Na r det ga ller info randet av barna ktenskapsbrott och utresefo rbud och den sa rskilda straffska rpningsgrunden i 29 kap. 2 BrB torde det vara till gagn fo r att fo rhindra den typen av brott som regleras i de nyligen info rda lagrummen i brottsbalken. Hedersrelaterat va ld a r ett brett och sva rt omra de. Det a r, enligt min mening, fo rknippat med ma nga sva ra fra gor. Det a r min fo rhoppning att detta kapitel kan bista med viss kunskap pa det straffra ttsliga omra det. Som ovan har na mnts kom det en utredning i september som fo reslog att det ska info ras en sa rskild straffbesta mmelse, med en egen brottsbeteckning, som 59 Se prop. 2019/2020:131, s. 24 f. 60 Prop. 2019/2020: Brottsfo rebyggande ra det, Mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer, Rapport 2010:4, Brottsfo rebyggande ra det, Stockholm, 2010, s. 122 f. Se a ven Nationellt centrum fo r kvinnofrid, Hedersrelaterat våld och förtryck en kunskaps- och forskningsöversikt, s SOU 2020:57, s SOU 2020:57, s Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra? 97

98 uttryckligen tar sikte pa hedersrelaterat va ld och fo rtryck ett sa rskilt hedersbrott. Utredaren hade ocksa i uppdrag att o verva ga hur preskriptionstiden fo r sa dan brottslighet bo r bera knas och ta sta llning till om sa rskilda preskriptionsregler bo r ga lla om brott har bega tts mot en person under 18 a r. Vidare skulle utredaren analysera svensk domstols beho righet att do ma o ver sa dan brottslighet bega ngen utomlands. Uto ver det uppdraget ingick det ocksa att analysera om minimistraffet fo r grov kvinnofridskra nkning och grov fridskra nkning bo r ho jas och att la gga fram ett sa dant fo rslag oavsett sta llningstagande samt att o verva ga fo ra ndringar i lagstiftningen avseende kontaktfo rbud. Det a tersta r att se om fo rslaget leder till ny lagstiftning. Källor Baianstovu, Rúna, Heder : Hedersrelaterat våld, förtryck och socialt arbete, Studentlitteratur AB, Lund, 2017 Brottsfo rebyggande ra det, Mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer, Rapport 2010:4, Brottsfo rebyggande ra det, Stockholm, 2010 Brottsfo rebyggande ra det, Polisens utredningar av hedersrelaterat våld, Rapport 2012:1, Brottsfo rebyggande ra det, Stockholm, 2012 Dir. 2019:43, Straffansvar fo r hedersrelaterat va ld och fo rtryck GAPF, Om GAPF, (ha mtad ) Nationellt centrum fo r kvinnofrid, Hedersrelaterat våld och förtryck en kunskaps- och forskningsöversikt, NCK-rapport 2010:1, Uppsala universitet, Uppsala, 2010 Nationellt centrum fo r kvinnofrid, Våld mot hbtq-personer en forsknings- och kunskapsöversikt, NCK-rapport 2018:1, Uppsala universitet, Uppsala, 2018 Skr. 2007/08:39, Handlingsplan fo r att beka mpa ma ns va ld mot kvinnor, hedersrelaterat va ld och fo rtryck samt va ld i samko nade relationer Skr. 2009/10:229, Handlingsplan fo r att fo rebygga och fo rhindra att unga blir gifta mot sin vilja SOU 2018:69, O kat skydd mot hedersrelaterad brottslighet SOU 2020:57, Ett sa rskilt hedersbrott 98 Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra?

99 Svenska Akademien, Svensk ordbok: utgiven av Svenska Akademien, Norstedts, Stockholm, 2009 Prop. 2019/2020:131, O kat skydd mot hedersrelaterad brottslighet Ågren, Jack, Brottsbalken (1962:700): kommentaren till 29 kap. 2, JUNO den 1 januari Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra? 99

100 100 Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra?

101 ANNIKA NORÉE 1 KAPITEL 8 Balkongflickor I boken Varför mördar man sin dotter från 2009 förklarar författarna Emre Güngör och Nima Dervish: Förutom möjligheten att undvika straff kan det inte uteslutas att syftet med balkongmord kan vara att skicka en signal till övriga flickor i släkten om vad som väntar dem om de beter sig som den (i dubbel bemärkelse) fallna flickan. Man markerar för alla inom släkten hur oacceptabelt det är att bete sig som offret. Det följande kapitlet behandlar problemen med att bevisa förtäckta hedersmord, vilka polis och åklagare misstänker att barn uppmanats av familj och släktingar att själva ta sina liv. 2 1 Hedersmord Balkongflickor, sa brukar de kallas, tona rsflickorna som hoppar fra n balkonger eller fo nster fo r att ta sina liv, pa drivna av familjer och sla ktingar. Andra kanske va ljer en annan metod. Flickorna, och ibland a ven pojkarna, kan ta en o verdos so mntabletter, ska ra sig i handlederna, ha nga sig, hoppa framfo r ett ta g Dessa tragedier blev ka nda fo r allma nheten efter ett reportage i radioprogrammet Kaliber ho sten Innan dess var balkongflickor ett begrepp endast inom ra ttsva sendet. Till en bo rjan var det a nda 1 Fo rfattare Annika Nore e, docent i straffra tt vid Stockholms universitet. 2 Artikeln bygger pa mitt bidrag med samma titel i Helenius, Dan (red.), Festskrift till Dan Frände, Juridiska Fo reningen i Finland, JFT, 2017 s Den granskning jag redogo r fo r ha r och i det fo ljande kommer a ven att inga i min bok Hedersbrott mot barns frihet och frid, med planerad utgivning 2021 av Norstedts Juridik. Sa va l fo rfattaren som fo rlagen har godka nt denna publicering. Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra? 101

102 sva rt fo r polisen att koppla dessa a renden till hedersrelaterade brott mot barn, som visserligen inte a r ett juridiskt begrepp men som sa ger vad det handlar om. 3 Inledningsvis trodde polisen att det ro rde sig om tillfa lligheter, men na r antalet olyckor steg bo rjade man dra paralleller mellan ha ndelserna och sa g att det fanns ett mo nster. De plo tsliga do dsfallen skedde inom familjer som hade det gemensamt att de levde enligt traditioner som begra nsade flickornas handlingsutrymme. 4 Enligt polisen handlar det om en form av hedersmord da r familjerna klarar sig undan straff eftersom sa ttet att ga till va ga a r sja lvmord. En fo rdel med balkongmord eller framtvingade självmord i andra former a r den sva ra bevisbo rdan. Utan o gonvittnen a r det sva rt fo r a klagaren att bevisa att ett brott bega tts. A ven om starka misstankar finns, saknas i regel bevis mot fo ro varen. 5 Att styrka brott blir sva rt a ven om offret o verlever, eftersom denna av fullt begriplig ra dsla inte vill medverka i utredningen. En annan fo rdel med ett balkongmord a r att det med hja lp av en stor portion sja lvbedra geri inte beho ver ka nnas som ett riktigt mord. 6 Om flickan hoppat frivilligt har ju ingen do dat henne. 3 Flera olika definitioner fo rekommer, men i den fo ljande texten anva nder jag begreppet hedersrelaterad brottslighet fo r brott som helt eller delvis bega tts fo r att bevara eller a teruppra tta en persons eller familjs, sla kts eller annan liknande grupps anseende utifra n en fo resta llning om heder. Det a r samma definition som Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten anva nder. Se Polismyndigheten, Nationella operativa avdelningen, Hedersrelaterad brottslighet Metodstöd, Del I, Teori, 2020 s. 17, och Åklagarmyndigheten, Utvecklingscentrum, Hedersrelaterad brottslighet. Handbok, 2020 s. 8. Definitionen har tilla mpats fra n den 1 januari Mer information om bakgrunden till definitionen finns i Hedersbrottsutredningens beta nkande, Ett särskilt hedersbrott, SOU 2020:57. Utredningen har fo reslagit att det med de sa kallade fridskra nkningsbrotten i 4 kap. 4 a brottsbalken som fo rebild bo r info ras ett sa rskilt hedersbrott fo r upprepade ga rningar mot samma brottsoffer. Sa rregleringen fo resla s tra da i kraft den 1 januari Med barn avses de som a r under arton a r och da rmed a r barn enligt FN:s barnkonvention (barnkonventionen) och fo ra ldrabalken. Barn mellan tretton och arton a r a r a ven tonåringar. Barnkonventionen ga ller sedan den 1 januari 2020 som svensk lag. 4 Güngo r, Emre och Dervish, Nima, Varför mördar man sin dotter, Norstedts, 2009, s Se dock NJA 2015 s. 702 (Balkongma let), da r en man do mdes fo r fo rso k till mord sedan han kastat ut sin hustru fra n deras balkong pa sja tte va ningen. Kvinnan fick mycket omfattande skador. Risken fo r att hon skulle avlida var under la ng tid o verha ngande. Ma let som hon sja lv fick upp i Ho gsta domstolen ga llde visserligen inte ett hedersbrott mot barn men anger en tydlig metod fo r bevisva rdering i brottma l. 6 Güngo r, Emre och Dervish, Nima, Varför mördar man sin dotter, Norstedts, 2009 s Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra?

103 Man bo r inte underskatta fo ro varna. 7 Pappor och mammor. Syskon. Sla ktingar. De a r antagligen va l medvetna om att det a r sva rt att bevisa brott i dessa fall. Omva nt ga ller att balkongfall kan ga lla just sja lvmord och olyckor, utan att familjen ligger bakom. Det ga ller givetvis a ven i familjer som lever i en hederskultur. Risken finns att den drabbade familjen fa r mer salt i sa ren om den ora tt a ven anklagas fo r mord. 8 2 De tragiska sluten Jag har granskat tolv balkongfall fra n 2000-talet. 9 Det handlar om elva flickor och en pojke som alla fallit, knuffats eller hoppat fra n balkonger. Fem av flickorna avled, andra skadades sva rt. Eftersom det inte a r normalt att barn faller fra n balkonger inleddes fo runderso kningar i samtliga fall. 10 Da remot har misstanken om hedersbrott inte alltid funnits med i bilden. Ingen fo runderso kning ledde till a tal. Men na r a renden rubriceras som mord saknas preskriptionstid. Det go r att a klagarna kan a teruppta fo runderso kningarna i dessa a renden. A rendena blir alltsa vilande. Av det ska let har jag inte fa tt ta del av vissa fo runderso kningar. I samtliga a renden har jag a nda fa tt fram uppgifter om sja lva ha ndelserna fra n 7 Mer om fo ro varna i Kriminalva rdens studie Hedersrelaterat våld och förtryck mot förbättrad kunskap om förövarna, 2018, samt pa La nsstyrelsen O stergo tlands hemsida, La nsstyrelsen O stergo tland har sedan 2014 ett nationellt kompetensteam som enligt ett regeringsuppdrag ska samordna och sto dja arbetet mot hedersrelaterat va ld och fo rtryck och dess olika uttryck, som balkongflickor. 8 Güngo r, Emre och Dervish, Nima, Varför mördar man sin dotter, Norstedts, 2009 s Det finns sa vitt jag vet inga andra hedersrelaterade balkongfall med barn som brottsoffer under 2000-talet. Men mo rkertalet brott som maskerats i form av sja lvmord eller sja lvmordsfo rso k a r troligen stort, bland annat pa grund av problemets art. Telefonsamtal: den 4 november 2020 med Patrik Tilly, kammara klagare och senior a klagare vid Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum i Go teborg, den 20 november 2020 med Negin Amirekhtiar, utvecklingsledare vid La nsstyrelsen O stergo tlands nationella kompetensteam mot hedersrelaterat va ld och fo rtryck, samt den 23 november 2020 med Jenny Edin, kommissarie vid Polismyndighetens utvecklingscentrum Mitt vid nationella operativa avdelningen och ansvarig fo r dess arbete mot hedersrelaterad brottslighet. 10 Det ga ller a ven na r vuxna faller fra n balkonger. Se Sarah Nylunds ledare i Kristianstadsbladet, Trelleborgs allehanda och Ystads allehanda den 14 januari 2021 med rubriken Ska nska balkongmord. Av ledaren framga r att tre unga kvinnor hittats do da i Sverige sedan den 10 december Kvinnorna har fallit fra n ho g ho jd i olika bostadsomra den. Tva av dem i Ska ne, en i Malmo (Rosenga rd) och en i Eslo v, samt en i Go teborg. Na r det ga ller kvinnan i Rosenga rd, finns inga uppgifter om a lder eller huruvida anho riga underra ttats. I ledaren heter det: Avhumaniserat bena mns hon enbart som en kvinnokropp. Fra getecknen hopar sig. Kanske a r hennes identitet inte faststa lld. Men hon a r helt klart na gons dotter och hade sa kert fler egenskaper a n sa. Fo runderso kningar om mord har inletts i samtliga fall. Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra? 103

104 utredande poliser och a klagare. Fo ljande sammansta llning visar i all korthet vad fallen handlar om. November 2004, Falun: En sjuttona rig flicka blir fo rlamad fra n underlivet och neda t sedan hon fallit fra n ett fo nster nio meter upp. Flickan hoppade i ett fo rtvivlat fo rso k att ta den va gen ensam till skolan. Hon ville inte att pappan skulle fo lja med. Fo runderso kningen ledde till en fa llande dom fo r grov fridskra nkning da r pappan och mamman do mdes till ett och ett halvt a rs fa ngelse vardera. 11 De hade ba da misshandlat, hotat och trakasserat dottern under tre a r i hederns namn. Februari 2007, Nyko ping: En sextona rig flicka skadas sva rt na r hon faller fra n en balkong pa tredje va ningen. Flickan hade iranskt ursprung och var muslim. Hon levde tillsammans med sin pappa, hans fru och deras gemensamma lilla dotter. Som sa ma nga andra flickor i hennes situation var hon ha rt kontrollerad av pappan. Hon var alltid tvungen att ga direkt hem efter skolan och fick inte ga ut och bara ta en fika. Hon slets mellan familjens krav och viljan att leva som sina svenska kamrater. Den aktuella dagen hade hon i smyg bjudit hem sin pojkva n. Pappan kom pa dem halvnakna i hennes rum och blev ursinnig. Han ringde till sin bror (familjens o verhuvud) och till pojkva nnens pappa och ville att de skulle komma till la genheten fo r att se vad ungdomarna sta llt till med. I det tumult som uppstod rusade flickan ut ur rummet och sprang till ytterdo rren fo r att kunna la mna la genheten. Men pappan hann fo re och la ste do rren. Hon sprang da ut genom balkongdo rren. Da refter sto rtade hon rakt ner fra n balkongen. Hoppade hon sja lvmant, blev hon utsatt fo r brott eller var det en olycka? Till sja lva fallet fanns endast ett vittne, en fo rbipasserande kvinna som sa g flickan sla i marken precis framfo r henne da r hon gick. Hon sa g ocksa en man (pappan) fo rsvinna in fra n 11 NJA 2004 s. 437 (Grov fridskra nkning). 104 Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra?

105 balkongen och strax da refter springa fram mot flickan nere pa ga rden. Na r hon tittade upp igen sa g hon en ung man (pojkva nnen) pa balkongen. Hon ropade till honom att ringa efter en ambulans. Sedan ambulanssjukva rdare kommit till platsen kom a ven farbrodern dit. Na r sjukva rdarna fra gade vad som ha nt uppgav han att flickan fallit na r hon skulle justera familjens parabolantenn. Flickan sa da : Ljug inte. Under den vecka flickan la g pa sjukhus fo rso kte ba de pappan, farbrodern och pojkva nnens pappa att pa verka henne att ha lla sig till deras version av ha ndelsen eller att sa ga att hon inte mindes na got. Pappan beso kte henne inte en enda ga ng, eftersom hon skadat hans heder. Da remot var alltid na gon annan ur sla kten da r och vakade o ver henne. Familjen fo rho rdes och pappan delgavs misstanke om misshandel och grov fridskra nkning. Men alla inblandade hade talat sig samman och det gick inte att bevisa na got brott. Flickan uppgav att hon ska mts sa mycket o ver att pappan kommit pa henne och pojkva nnen na r de hade sex och att hon da rfo r inte orkat leva la ngre. Fo runderso kningen lades ner och polisen skrev av ha ndelsen som ett sja lvmordsfo rso k. Mars 2007, Karlstad: En sextona rig flicka avlider sedan hon fallit handlo st fra n fja rde va ningen. Flickan hittades livlo s av ett tidningsbud. Hon hade fallit, eller kastats ut, fra n en loftga ng sent en natt. Det fanns skrapma rken pa va ningsplanet som kunde tyda pa att det var da r hon senast var vid medvetande. Varfo r hon ga tt upp dit var oklart, eftersom hennes familj bodde pa ett annat va ningsplan. Polisen inledde en fo runderso kning om mord och tanken fanns att motivet kunde vara hedersrelaterat. Journalanteckningar ha mtades in fra n flera va rdinra ttningar med tanke pa eventuella tidigare skador och andra upplysningar. Polisen underso kte flickans mobiltelefon och hemdator. Tolv fo rho r ho lls med anho riga, och o ver femtio med grannar och skolkamrater. Men a tga rderna ledde inte till att na gon delgavs Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra? 105

106 misstanke om brott och fo runderso kningen lades ner. Motiveringen lo d: Brott kan ej styrkas. A rendet a r vilande. Sa varfo r finns det tankar pa att motivet kan vara hedersrelaterat? En kriminalkommissarie fo rklarar: Vid en husrannsakan fanns det tecken. I flickans rum hittades boken Heder av fo rfattaren Christina Wahlde n. Flickans handva ska var to md pa inneha ll: cigaretter, ta ndare, paraply och en loggbok fra n skolan. Pappan hade kastat bort detta. Det fanns a ven ma rken som visade att foton var borttagna, till exempel en tom fotoram med krossat glas. Oktober 2007, Eskilstuna: En fjortona rig flicka skadas sva rt na r hon faller eller knuffas ut fra n en balkong pa andra va ningen. Flickan och hennes familj kom fra n Sri Lanka och var hinduer. Pappan var mycket stra ng och kontrollerande mot flickan. Han tvingade henne att alltid vara na bar pa en mobiltelefon. Hon var o verviktig, hade da ligt sja lvfo rtroende och na stan inga kamrater. I skolan var hon mobbad. Na r hon fick kontakt med en pojke i en annan stad blev hon smickrad och besta mde sig fo r att trotsa pappans regler. De sta mde tra ff pa en ta gstation och hon sta ngde av telefonen. Na r flickan och pojken tva dagar senare skickade sms till varandra blev pappan missta nksam. Han tog ifra n henne mobilen fo r att kontrollera vem hon hade kontakt med. Flickan blev uppro rd och fo rso kte ta tillbaka telefonen. Bra ket slutade med fallet fra n balkongen. Enligt ett o gonvittne (en va n till hennes bror) sa g det ut som om hon blev puttad. Vittnet bera ttade att han ho rde balkongdo rren sla s upp och ett ho gt skrik. Han sa g hur flickan la g rakla ng med hela kroppen och balanserade pa balkongra cket. Hon fo rso kte klamra sig fast med armar och ben, men den tunga kroppen va gde o ver ra cket och hon sto rtade ner. Vittnet blev ra dd och begav sig da rifra n. Flickans mamma och pappa sprang ner pa ga rden och hja lptes a t att sla pa in henne i porten och sedan ta henne tva trappor upp. Da r lade de henne utanfo r familjens do rr. Fo rst da refter 106 Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra?

107 ringde mamman efter en ambulans och till resten av sla kten. Na r ambulansen kom var flera sla ktingar redan da r. Na r a ven polisen kom fick den genast kalla pa fo rsta rkning fo r att ha lla sla ktingarna borta fra n flickan. Fo ra ldrarna togs med fo r fo rho r. Mamman sla pptes men pappan anho lls och ha ktades senare som ska ligen missta nkt fo r fo rso k till mord. Flickan och hennes bror omha ndertogs enligt lagen (1990:52) om va rd av unga (LVU). Han placerades hos en moster och hon i ett familjehem, ett skyddat boende pa hemlig ort. Men fo rst fick hon tillbringa tva veckor pa sjukhus, varav sto rre delen av tiden i respirator pa grund av de skallskador hon fa tt. Pa sjukhuset hade hon ingen kontakt med familjen. En vakt fanns hela tiden utanfo r hennes rum. Na r polisen beso kte flickan pa LVU-hemmet fo r att ho ra om ha ndelsen mindes hon ingenting, vilket var va ldigt pla gsamt fo r henne. Hon visste inte ens varfo r hon var sa skadad. Polisen bera ttade att hon fallit fra n balkongen och att pappan kunde ligga bakom. Na r hon fo rstod att han kanske bestraffat henne fo r att hon tra ffat en pojke svarade hon att om det var sa, sa var det sa kerligen hennes eget fel. Fo runderso kningen lades ner i brist pa bevis. Ba de polisen och socialtja nsten ansa g att flickan inte borde komma tillbaka till sin familj, men la nsstyrelsen ho ll inte med. Den valde att ha va omha ndertagandet sa att hon kunde flytta hem igen, eftersom ba de fo ra ldrarna och flickan ville det. Detta trots att flickan fo rklarat att hon var ra dd fo r att pappan skulle do da henne om hon hade kontakt med pojkar. Juni 2007, Mo nstera s: En sjuttona rig flicka fa r sva ra skallskador och ba ckenskador sedan hon fallit fra n en balkong pa tredje va ningen. Enligt ett tips till SOS Alarm knuffades hon ut fra n balkongen. Na r polisen kom till platsen la g hon pa stenla ggningen under balkongen och va rdades av ambulanssjukva rdare. Ma nga ma nniskor hade samlats pa platsen och sjukva rdarna bad om polisens hja lp fo r att fa undan dem. Men polisens Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra? 107

108 uppmaningar respekterades inte och situationen var mer eller mindre kaosartad. Flickans mamma la g pa gra set intill och skrek i panik, och hennes bror sprang omkring och ropade: Varfo r, varfo r. Hon som a r sa duktig. Mamman och brodern hade befunnit sig i la genheten na r flickan fo ll ut. De togs in fo r fo rho r och a rendet rubricerades som fo rso k till mord. Men inga misstankar kunde riktas mot dem. Det gick inte heller att klarla gga om det funnits fler personer i la genheten a n flickan, mamman, och brodern na r ha ndelsen intra ffade. Da remot kom flera av hennes anho riga till det sjukhus dit hon fo rdes och talade pa ett spra k (kurdiska) som sjukva rdspersonalen inte fo rstod. Flickan bera ttade senare att hon hoppat sja lvmant. Hon ha vdade att en la rare anklagat henne fo r att ha fuskat pa ett prov. Misstankarna om brott avskrevs och fo runderso kningen lades ner. Vid ett polisfo rho r ville pappan att polisen skulle ga ut med sanningen: att det var skolan som orsakat olyckan. Han ville att media och samha llet skulle be familjen om ursa kt. Den ka nde sig vanhedrad av tidningar som skrivit att na gon i familjen knuffat ut flickan. Han fo rklarade: Alla betraktar oss som mo rdare. Januari 2008, Eksjo : En sjuttona rig avlider sedan hon av oka nd anledning sto rtat ner fra n en balkong pa fja rde va ningen. Hon bodde ensam i la genheten men hade kva llen innan varit pa en fest och blivit hemskjutsad av en kamrat och dennas pojkva n. Na r flickan inte do k upp pa sin arbetsplats ringde man till hennes fo ra ldrar. De a kte omga ende till dotterns la genhet och gick in med en nyckel som de disponerade. La genheten var tom och va l i ordning, men balkongdo rren stod o ppen och rummen var utkylda. Na r fo ra ldrarna tittade ner fra n balkongen uppta ckte de att flickan la g livlo s pa ka llartrappan, tre va ningar ner. Hon var kla dd i jeans, T-shirt, trosor och en beha. Ett par tra skor stod innanfo r balkongdo rren. Det fanns sno och is pa balkongen och det var ganska halt. 108 Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra?

109 Fo r att kunna utreda ha ndelsen inledde polisen en fo runderso kning om va llande till annans do d. Vid obduktionen visade det sig att flickan hade 1,72 promille alkohol i blodet. Efter ett trettiotal fo rho r fann polisen att det var en olycksha ndelse. Det saknades uppgifter om att na gon annan varit i la genheten eller att det varit na got bra k da r. Flickans telefon to mdes men samtalen gav ingen fo rklaring. Flickan hade svenskt ursprung och var uppvuxen i O stergo tland. Hennes fo ra ldrar bodde fortfarande kvar da r, medan hon hyrde en la genhet i Eksjo. Det fanns inga ka nda ova nner eller andra relationer som skulle kunna sa ttas i samband med do dsfallet. Fo runderso kningen lades ner med motiveringen: Ga rningen ej brott. Januari 2008, So derta lje: En sjuttona rig flicka avlider sedan hon fallit fra n en balkong. Efter a tskilliga fo rho r rubricerades ha ndelsen som en olycka. Fo runderso kningen lades ner. A rendet a r avsta llt, vilket inneba r att det inte la ngre a r so kbart i polisens datasystem. Januari 2008, So derta lje: En sextona rig flicka skadas allvarligt na r hon en natt fo rso ker ta sig ut fra n en balkong fem trappor upp. Flickan landade pa ett pla ttak bredvid en balkong pa andra va ningen. Hon bera ttade att fo ra ldrarna tagit hennes mobiltelefon och ha llit henne inla st i la genheten i tre dagar. Polisen betraktade fallet som en olycksha ndelse men inledde a nda en fo runderso kning om olaga frihetsbero vande fo r att na rmare kunna utreda saken. Den visade att flickan fo rlovat sig med en ka nd narkotikamissbrukare och att mamman da rfo r la st in henne. Mamman hade ocksa fo rbjudit henne att ga till skolan, eftersom den betydligt a ldre pojkva nnen ga rna so kte sig till en fritidsga rd da r hon brukade vara. Enligt en socialsekreterare, som mamman Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra? 109

110 kontaktat da hon varit orolig fo r dottern, hade mamman bara gjort vad hon enligt lag a r skyldig till som va rdnadshavare. Flickan ville inte bera tta vad som ha nt i en ra ttega ng. Hon ville inte heller att hennes mamma skulle ra ka illa ut pa grund av ha ndelsen. Fo runderso kningen lades ner. Det gick inte att bevisa att na gon gjort sig skyldig till brott. Februari 2008, Malmo (Hermodsdal): En sextona rig flicka avlider omedelbart efter ett fall pa femton meter fra n en balkong pa fja rde va ningen. Na r ra ddningspersonalen kom till platsen satt flickans nittona rige bror med hennes huvud i sin famn. Han va grade sla ppa systern och fick fo ras bort med tva ng. Brodern och flickans styvpappa befann sig i den aktuella la genheten na r hon fo ll ut. De anho lls pa sannolika ska l missta nkta fo r hedersmord eller hedersdra p. Na gra ungdomar som bevittnat ha ndelsen bera ttade att de sett dem bra ka ho gljutt med flickan pa balkongen na r hon plo tsligt fo ll bakla nges o ver ra cket, gjorde en kullerbytta i luften och slog i marken med huvudet fo re. Na r de sprang fram till henne sa g de att hon var barfota och bara hade tajts och en beha pa sig. Ett av o gonvittnena sa: Om hon inte blev knuffad. Ja da, da vet jag inte. Flickans mamma bera ttade att styvpappan och brodern la g bakom eftersom flickan va grat lyda dem. Men fo runderso kningen lades ner i brist pa bevis. A rendet a r vilande. Oktober 2010, Eskilstuna: En artona ring pojke faller handlo st fra n en balkong pa andra va ningen och skadas allvarligt. Fyra personer missta nktes fo r fo rso k till mord. Men utredningen var fo r ro rig, och det gick inte att fa en bild av vad som egentligen hade ha nt. Polisen kom ingenvart, vittnesuppgifterna varierade och polisen hittade inget sammanhang kring ha ndelsen. Fo runderso kningen lades ner i brist pa bevis. Augusti 2013, Malmo (Hermodsdal): En trettona rig flicka faller fra n en balkong pa tredje va ningen. Flickan skadas allvarligt 110 Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra?

111 men klarar sig fra n livshotande skador. Polisen missta nker att det finns ett hedersmotiv bakom och rubricerar ha ndelsen som ett mordfo rso k. Fo ra ldrarna missta nktes fo r brottet, men fo runderso kningen lades ner i brist pa bevis. A rendet a r vilande. April 2018, Botkyrka (Norsborg): En artona rig flicka avlider sedan hon fallit fra n en balkong pa tredje va ningen. Ha ndelsen intra ffade sent en natt i det invandrardominerade sa rskilt utsatta omra det Alby. 12 Na r polis och ra ddningstja nst kom till platsen var flickan fortfarande vid liv. Hon fo rdes med ambulans till sjukhus men hennes liv gick inte att ra dda. En man i trettioa rsa ldern som fanns i la genheten greps och anho lls missta nkt fo r mord. Enligt polisens ha ndelserapport hade han haft na gon form av relation till flickan. Åklagaren fann att det handlade om en tra ff efter en dejt pa na tet. Boende i fastigheten bera ttade att de uppfattat bra k och skrik fra n la genheten under kva llen och natten. Men fo runderso kningen lades ner. Det gick inte att bevisa brott. Da remot gick det att avskriva a rendet som hedersrelaterat. 3 Likheter och olikheter i fallen Av de tolv skildrade balkongfallen handlade fyra a renden om hedersrelaterade mord eller mordfo rso k. I fyra andra a renden var det fra ga om olyckor och i tva a renden ro rde det sig om sja lvmordsfo rso k. I tva a renden gick det inte att utreda vad som ha nt. I samtliga a renden utom i Eksjo 2008 och i Norsborg 2018, och mo jligen a ven i Eskilstuna 2010, finns en hedersproblematik i botten, a ven om olyckorna och sja lvmordsfo rso ken ocksa fo ranletts av andra ska l. Tre a renden a r vilande, men alla nedlagda mordutredningar kan i praktiken a terupptas. 12 Ett särskilt utsatt område a r ett begrepp som Polismyndigheten sedan 2015 anva nder fo r ett geografiskt avgra nsat omra de som karakta riseras av en la g socioekonomisk status da r de kriminella har en stor inverkan pa lokalsamha llet. Se Polismyndigheten, Nationella operativa avdelningen, Underra ttelseenheten, Kriminell påverkan i lokalsamhället En lägesbild för utvecklingen i utsatta områden, , Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra? 111

112 I alla a renden, utom i Eksjo 2008 och i Eskilstuna 2010, handlar det om tona rsflickor med utla ndsk ha rkomst. Flickorna har varit ha rt kontrollerade av sina pappor och tvingats leva med en starkt begra nsad ro relsefrihet. De kommer fra n olika delar av va rlden och tillho r skilda religioner. Flickornas vardag a r dock densamma. I fyra av fallen finns ett uttalat eller missta nkt hedersmotiv: Falun 2004, Karlstad 2007, Eskilstuna 2008 och Malmo I a tminstone tva fall, Nyko ping 2007 och Eskilstuna 2007, kan man tydligt se en utlo sande faktor: flickorna har haft kontakt med pojkar och trotsat pappornas stra nga fo rha llningsregler. De anses ha dragit skam o ver familjerna. Med tanke pa vad polis och a klagare i dag vet om hedersbrott a r det la tt att se att vissa misstag begicks i na gra av de tidigare a rendena. Polisen borde till exempel snabbt ha tillkallat fo rsta rkning i Nyko ping 2007, sa som den gjorde senare samma a r i Eskilstuna. Da hade man a ven i Nyko ping kunnat undvika att sla kten och familjen talade sig samman. Socialtja nsten borde ocksa direkt ha separerat flickan fra n sla kten och familjen och inte placerat henne hos en na ra anho rig. Mamman och brodern skyddade pappan efter ba sta fo rma ga. Sla ktingarna var manipulativa. En kusin som studerade till la kare fo rso kte bland annat fa ut flickans journaler. Kan det ha handlat om mordfo rso k i Nyko ping och i Eskilstuna 2007? Efter en genomga ng med den polis som utredde ha ndelserna a r det sva rt att tro att flickorna hoppade frivilligt. 13 Flickan i Nyko ping skuldbelade sig sja lv. Hennes mamma, bror och resten av sla kten skyddade pappan. Till och med pojkva nnen skyddade honom. Historien om parabolantennen framsta r som osannolik, men i brist pa bevis mot pappan gick det inte att va cka a tal. Det var sa kert ra tt av a klagaren att la gga ner fo runderso kningen. Da remot a r det sva rt att tro att flickan verkligen ville do. Flickan i Eskilstuna va gde 85 kilo och balkongra cket var 110 centimeter ho gt. Hur kunde hon med sin tunga kropp springa fo rbi sin va ltra nade pappa och ett par cyklar som stod i va gen och sedan 13 Fo rela sning av kriminalkommissarie Bo Lagerkvist om hedersbrott pa en kurs fo r fo runderso kningsledare pa Polisho gskolan i Solna den 28 mars Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra?

113 ha va sig upp o ver ra cket? Och varfo r hann pappan inte fa nga henne, som han pa stod att han fo rso kte? Flickan la g ju och balanserade pa ra cket. Pappan blev senare ombedd att go ra en liknande mano ver som dottern. Han misslyckades tre ga nger. Med tanke pa skillnaden mellan hedersbrott och andra brott i na ra relationer a r det viktigt att familjen inte pa na got sa tt ges tillfa lle att pa verka flickorna eftera t. 14 Det a r ocksa viktigt att snabbt kunna sa kra bevis pa olycksplatsen. I polisens metodsto d fra n 2020 understryks: Vid ha ndelser som vid fo rsta anblicken eller enligt anma laren a r olyckor eller sja lvmord bo r polisen alltid ha i a tanke att det kan handla om ett maskerat brott. Ett exempel a r sa kallade balkongflickor da r den do da eller skadade uppges ha hoppat eller ramlat fra n balkongen men personen i sja lva verket har knuffats eller tvingats hoppa. I samband med exempelvis trafikolyckor, bra nnskadeolyckor eller fallolyckor a r det viktigt att noggrant underso ka omsta ndigheterna. Vid en pa sta dd olycka a r det viktigt att klargo ra vilka som var med vid olyckstillfa llet. Na r det ga ller sja lvmord ma ste fra gor sta llas om personens ha lsa fo re ha ndelsen. Hur sa g livssituationen ut? Har han/hon uttryckt livsleda? Finns tidigare sja lvmordsfo rso k? Om du är det minsta tveksam till om det rör sig om olycka/självmord eller inte bör du alltid hantera händelsen som ett brott. 15 De poliser som kommer till en olycksplats bo r alltsa betrakta den som en brottsplats, om det inte a r uppenbart att brott kan uteslutas. Ha r framsta r polisens agerande i flera av fallen som fo redo mligt. 14 Den viktigaste skillnaden mellan hedersrelaterad brottslighet och andra brott i na ra relationer a r att hedersbrott ofta a r kollektivt sanktionerade. Brotten a r a tminstone socialt accepterade i det sammanhang de bega tts. Till andra utma rkande drag ho r att hedersbrott vanligtvis bega s av flera gärningspersoner och att brotten ofta har planerats under en la ng tid. Se vidare SOU 2020:57 s. 108 ff. 15 Polismyndigheten, Nationella operativa avdelningen, Hedersrelaterad brottslighet Metodstöd, Del II, Praktik, 2020 s Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra? 113

114 4 Framtvingade självmord I Sverige a r all form av aktiv do dshja lp (eutanasi) fo rbjuden, a ven om den sker pa en sva rt sjuk persons egen bega ran. 16 Att bega självmord a r da remot inget brott. Det medfo r att man inte heller kan do mas fo r anstiftan eller medhja lp till sja lvmord, eftersom det saknas ett brott att medverka till. 17 Da remot kan en person som hja lper na gon annan att ta sitt liv do mas som ga rningsperson till mord (eller dra p). Det beror pa att den livstro tte inte kan la mna ett ansvarsbefriande samtycke till hja lpen. 18 Avgo rande fo r om ett framkallat sja lvmord kan utgo ra mord eller inte handlar enbart om na gon faktiskt bero var annan livet, det vill sa ga om ga rningen faller in under brottsbeskrivningen i 3 kap. 1 brottsbalken. Om en fo ra lder tvingar sitt barn att ta livet av sig bo r det bedo mas som mord, eftersom fo ra ldern da bero var barnet livet. Fo r att fo ra ldern a ven ska kunna do mas fo r brottet kra vs att han eller hon handlat med uppsåt (vett och vilja). Likgiltighetsuppsa t ra cker. 19 Fo ra ldrar ska skydda sina barn. 20 Ocksa en underla tenhet att fo rhindra balkongfall kan vara straffbar. Det fo ljer av allma nna regler om medverkan (anstiftan eller medhja lp) som sa ger att alla som fra mjat ett brott kan fa llas till ansvar fo r denna sin medverkan (23 kap Ho gsta domstolen har i bland annat NJA 1979 s. 802 bedo mt aktiv do dshja lp som dra p, da ga rningen pra glats av ett sa dant ma tt av sja lvsta ndigt handlande att kvinnan som gav do dshja lpen handlat som ga rningsperson. Barmha rtighetsska l la g bakom ga rningen. 17 Se till exempel RH 1996:69, da r hovra tten inte ansa g att det handlade om aktiv do dshja lp eftersom en mamma endast mo jliggjort fo r sin dotter att sva lja en o verdos tabletter. Mammans ga rning var da rfo r sa osja lvsta ndig i fo rha llande till dotterns handlande att hennes agerande ansa gs straffritt. 18 I NJA 1997 s. 636 fo rklaras att samtycke som ansvarsfrihetsgrund fa r sin sto rsta betydelse vid brotten mot person och da sa rskilt vid brotten mot liv och ha lsa. Da remot torde samtycke aldrig utesluta ansvar fo r den som bero var annan livet, se NJA 1979 s Kravet pa uppsa t framga r av 1 kap. 2 brottsbalken. Den som både varit likgiltig inför en risk och likgiltig inför riskens förverkligande uppfyller kravet pa likgiltighetsuppsåt. Den som tagit risken men som inte ra knat med att den ska fo rverkligas har varit medvetet oaktsam (ha nsynslo s). Den som bara varit likgiltig till om det finns en risk har endast varit omedveten oaktsam (haft bristande omdo me). Gra nsen mellan uppsa t och oaktsamhet dras alltsa med hja lp av ga rningspersonens attityd. Ra cker det med oaktsamhet ska det framga av lagtexten. 20 Vid Stockholms universitet pa ga r fo r na rvarande ett doktorandprojekt i straffra tt av intresse ha r: Larsson, Frida, om fo ra ldrars straffra ttsliga ansvar som skyddsgaranter fo r sina barn. 114 Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra?

115 brottsbalken). 21 Det go r att en mamma kan ha llas ansvarig fo r en balkongflickas do d, a ven om det var pappan som tvingade henne att hoppa fra n balkongen. A ven na r en flicka eller pojke medvetet tar sitt liv torde det finnas mo jligheter att do ma en fo ra lder fo r medverkan till mord. I sa dana fall handlar det i regel om tona rsflickor med invandrarbakgrund som lever under sta ndigt va ld eller hot om va ld och annat fo rtryck i hederns namn, ofta i skra ck fo r sina pappor. Fo r att klara av att sta emot den press som trakasserierna inneba r ma ste dessa flickor vara starka och sja lsligt mogna. Det a r inte sva rt att fo resta lla sig hur en mobbad flicka, i ren fo rtvivlan o ver att hennes na rmaste o nskar henne do d, faktiskt kan hoppa mot do den. 22 Men go r hon det frivilligt? Knappast. Om en fo ra lder ses som anstiftare eller medhja lpare till sitt barns sja lvmord ga r fo ra ldern fri fra n ansvar. Om fo ra ldern i sta llet ses som den som bero var barnet livet kan han eller hon do mas som ga rningsperson till mord (eller dra p). Ansvar fo r dråp fo rutsa tter att det finns omsta ndigheter som go r att brottet bedo ms som mindre grovt (3 kap. 2 brottsbalken), vilket knappast a r aktuellt na r en fo ra lder bero vat sitt barn livet i hederns namn. Na r det ga ller gränsdragningen mellan mord och dråp a r det inte la ngre avgo rande om ga rningen planerats eller skett i hastigt mod. Det ga ller a ven om en helhetsbedo mning numera ska go ras. 23 I fallet med det uppma rksammade hedersmordet pa den kurdiska flickan Sara 1996, do mdes sa ledes hennes sextona rige bror och en sjuttona rig kusin fo r mordet. Brodern och kusinen stro p henne med en livrem fo r att de ansa g att hon var en hora. I domen fra n Hovra tten fo r O vre Norrland 1997 fo rklaras: Med ha nsyn till det sa tt pa vilket strypningen skett och med beaktande 21 Ha ruto ver finns en allma n besta mmelse som straffbela gger underlåtenhet att avslöja eller förhindra brott i vissa fall (23 kap. 6 brottsbalken). Men det finns ingen generell skyldighet att hja lpa den som a r i no d, det vill sa ga vad som a ven brukar bena mnas en civilkuragelag. Da remot har alla rätt att go ra det. Se Handlingspliktutredningens beta nkande, Allmän skyldighet att hjälpa nödställda? SOU 2011: Güngo r, Emre och Dervish, Nima, Varför mördar man sin dotter, Norstedts, 2009 s I NJA 1995 s. 464 heter det: Detta belyses av HD:s praxis fra n tiden efter BrB:s ikrafttra dande, enligt vilken domstolen lagt vikt vid om ga rningen utfo rts under inflytande av en plo tslig, stark affekt och dessutom beaktat om affekttillsta ndet har kunnat fo rklaras av na gon form av provokation eller annan liknande omsta ndighet. Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra? 115

116 av den omsta ndigheten att de varit tva om da det, har Sara vid ga rningstillfa llet befunnit sig i en mycket utsatt och skyddslo s situation. Fra mst detta men a ven det fo rha llande att ga rningen bega tts av na rsta ende Saras egen bror och hennes kusin talar starkt fo r att brottet ska bedo mas som mord enligt 3 kap 1 brottsbalken. 24 Hovra tten fann att brodern och kusinen under en la ngre tid bland annat under pa verkan av a ldre manliga sla ktingar ansett sig kra nkta av Saras sa tt att vara och hennes vilja att inte la ta andra besta mma o ver henne och att detta uppenbarligen varit en starkt bidragande orsak till ga rningen. Men hovra tten ansa g inte att ma nnen haft uppsa t att do da Sara fo rra n vid den tidpunkt da de placerade livremmen runt hennes hals. Va rt att notera, fo rutom det hedersrelaterade mordet i sig, a r att de ba da unga ma nnen sja lva gick till polisen och anma lde sina brott. Med mordet hade de uppra ttat familjens heder. De hade inget att do lja och betraktades na rmast som hja ltar av de a ldre ma n i sla kten som skymtar i domen. Dessa var ett tag missta nkta fo r anstiftan till mord. Men fo runderso kningen mot dem lades ner i brist pa bevis. Kanske hade Sara varit i livet utan deras agerande. 25 Fo ra ldrar och ha r handlar det fra mst om pappor som tvingar, fo rma r, uppmanar eller skra mmer sina do ttrar till att ta livet av sig do ms inte sa rskilt ha rt i dag. Nu kan en sa dan ga rning vara straffbar som olaga tvång och leda till fa ngelse i tva a r, eller om brottet a r grovt till fa ngelse i sex a r (4 kap. 4 brottsbalken). Kan ga rningen i sta llet ses som mord kan den leda till fa ngelse i arton a r eller pa livstid. Att uppmana eller pa annat sa tt fo rma en annan person att ta livet av sig a r ett ha nsynslo s beteende som kan leda till allvarliga konsekvenser. 26 Ba de Utredningen om skydd fo r barn som bevittnar va ld eller andra brottsliga handlingar och ansvar fo r uppmaning att bega 24 RH 1998:8. 25 Elde n, Åsa och Westerstrand, Jenny, Hederns försvarare. Den rättsliga hanteringen av ett hedersmord, Kvinnovetenskaplig Tidskrift nr s Att uppmana na gon att ta livet av sig kan, allt efter omsta ndigheterna, a ven utgo ra ett sa dant ha nsynslo st agerande som efter en laga ndring den 1 januari 2018 a r straffbart som ofredande (4 kap. 7 brottsbalken). Se prop. 2016/17:222. Men lagstiftningen a r fortfarande relativt ny och ra ttspraxis saknas. Straffet fo r ofredande a r bo ter eller fa ngelse i ho gst ett a r. 116 Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra?

117 sja lvmord och regeringen har funnit ett behov av att formulera saken sa. 27 I en lagra dsremiss den 12 november 2020 heter det: Samha llets insatser mot sja lvmord bygger pa en vision om att ingen ska beho va hamna i en sa dan utsatt situation att sja lvmord ses som den enda utva gen. Sja lvmord a r na got som ska fo rhindras och fo rebyggas i den utstra ckning det a r mo jligt. Att uppmana en annan person eller att pa na got annat sa tt fo rso ka pa verka den personen att bega sja lvmord a r ett ha nsynslo st beteende som kan leda till allvarliga konsekvenser. Regeringen fo resla r da rfo r att det info rs tva nya brott, uppmaning till självmord och oaktsam uppmaning till självmord, som inneba r att det under vissa omsta ndigheter blir straffbart att uppmana eller att pa na got annat sa tt pa verka en person att ta sitt liv. Straffet fo r uppmaning till sja lvmord fo resla s vara fa ngelse i ho gst tva a r och fo r oaktsam uppmaning till sja lvmord, bo ter eller fa ngelse i ho gst sex ma nader. Det fo resla s a ven en ansvarsfrihetsregel fo r mindre allvarliga fall. Laga ndringarna fo resla s tra da i kraft den 1 maj En kriminalisering av uppmaning till sja lvmord a r en tydlig signal fra n lagstiftaren att sa dant beteende a r skadligt och farligt. Om en fo ra lder utsa tter sitt barn fo r sa dana uppmaningar, och barnet tar sitt liv eller skadas sva rt, ma ste det juridiskt ga att dra slutsatsen att a tminstone ansvar fo r vållande till annans död (3 kap. 7 brottsbalken) eller vållande till kroppsskada (3 kap. 8 brottsbalken) kan bli aktuellt. 29 Detta blir emellertid i sluta ndan en fra ga fo r ra ttstilla mpningen. 30 Kanske kan fo rslaget att kriminalisera uppmaning till sja lvmord pa samma sa tt som aktiv do dshja lp ra da bot pa problemen. Det finns emellertid en viktig skillnad. Hedersmord bega s fo r familjens skull medan eutanasi utfo rs fo r den livstro ttas skull. Na gra barmha rtighetsska l finns inte na r barn fo rma s att ta sina liv. Ha rtill kommer att ett hedersmotiv till brottet numera ska ses som en fo rsva rande omsta ndig- 27 Se beta nkandet Straffrättsligt skydd för barn som bevittnar våld mellan närstående samt mot uppmaning och annan psykisk påverkan att begå självmord, SOU 2019: Se Lagra dsremiss fra n Justitiedepartementet, En särskild straffbestämmelse för uppmaning till självmord, publicerad den 13 november Straffet fo r va llande till annans do d a r fa ngelse i ho gst tva a r eller, om brottet a r ringa, bo ter. A r brottet grovt, do ms till fa ngelse i la gst ett och ho gst sex a r. Straffet fo r va llande till kroppsskada a r bo ter eller fa ngelse i ho gst sex ma nader, eller om brottet a r grovt, fa ngelse i ho gst fyra a r. 30 SOU 2019:32 s Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra? 117

118 het vid straffma tningen (29 kap. 2 p. 7 brottsbalken), det vill sa ga na r domstolen besta mmer straffet i det enskilda fallet. 31 Det kvarsta r dock ett problem som ingen kriminalisering ra der bot pa : bevissvårigheterna. Det ga ller i brottma l i allma nhet och vid ifra gasatta hedersbrott mot barn i synnerhet. Ha r finns en tystnadskultur som pa tagligt fo rsva rar arbetet fo r de brottsutredande myndigheterna. 32 Det handlar om ra dsla fo r repressalier samt bilden av att polisen a nda inte kan go ra na got. Vid balkongfall ga r det ibland inte att utreda vad som ha nt. Källor Offentligt tryck Propositioner Prop. 2016/17:222. Ett starkt straffra ttsligt skydd fo r den personliga integriteten. Prop. 2019/20:131. O kat skydd mot hedersrelaterad brottslighet. Statens offentliga utredningar SOU 2011:16. Allma n skyldighet att hja lpa no dsta llda? Beta nkande fra n Handlingspliktsutredningen ( Ju 2009:15). Fritzes. SOU 2020:57. Ett sa rskilt hedersbrott. Beta nkande av Hedersbrottsutredningen. Norstedts Juridik. SOU 2018:69. O kat skydd mot hedersrelaterad brottslighet. Slutbeta nkande av Utredningen om starkare skydd mot barna ktenskap, tva ngsa ktenskap och brott med hedersmotiv. Norstedts Juridik. SOU 2019:32. Straffra ttsligt skydd fo r barn som bevittnar va ld mellan na rsta ende samt mot uppmaning och annan psykisk pa verkan att bega sja lvmord. Beta nkande av Utredningen om skydd fo r barn som bevittnar va ld eller andra brottsliga handlingar och ansvar fo r uppmaning att bega sja vmord. Norstedts Juridik. 31 Straffska rpningsgrunden fo r brott med hedersmotiv har tilla mpats fra n och med den 1 juli Se vidare prop. 2019/20:131, Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet, samt slutbeta nkandet Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet, SOU 2018:69, av Utredningen om starkare skydd mot barna ktenskap, tva ngsa ktenskap och brott med hedersmotiv. 32 Brottsfo rebyggande ra det, Tystnadskulturer. En studie om tystnad mot rättsväsendet. Bra -rapport 2019:10 s. 68 ff.

119 Rättsfall Högsta domstolen NJA 1979 s. 802 NJA 1995 s. 464 NJA 1997 s. 636 NJA 2004 s. 437 NJA 2015 s. 702 Hovrätterna RH 1996:69 RH 1998:8 Litteratur Brottsfo rebyggande ra det, Tystnadskulturer. En studie om tystnad mot ra ttsva sendet, Bra -rapport 2019:10. Elde n, Åsa och Westerstrand, Jenny, Hederns fo rsvarare. Den ra ttsliga hanteringen av ett hedersmord, Kvinnovetenskaplig Tidskrift nr Güngo r, Emre och Dervish, Nima, Varför mördar man sin dotter? Norstedts, Nore e, Annika, Balkongflickor, i Helenius, Dan (red.), Festskrift till Dan Helenius. Juridiska Fo reningen i Finland, JFT, 2017 s Nore e, Annika, Hedersbrott mot barns frihet och frid, Norstedts Juridik, 2021 (under utgivning). Nylund, Sarah, Ska nska balkongmord, ledare i Kristianstadsbladet, Trelleborgs allehanda och Ystads allehanda, publicerad den 14 januari Polismyndigheten, Nationella operativa avdelningen, Underra ttelseenheten, Kriminell pa verkan i lokalsamha llet En la gesbild fo r utvecklingen i utsatta omra den, , Polismyndigheten, Nationella operativa avdelningen. Hedersrelaterad brottslighet Metodsto d, Del I, Teori, Polismyndigheten, Nationella operativa avdelningen. Hedersrelaterad brottslighet Metodsto d, Del II, Praktik, Yourstone, Jenny, Axelsson, Johan, Hildeby Kellgren, Filip, So derberg, Jon och Eriksson, Leni, Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra? 119

120 Hedersrelaterat va ld och fo rtryck mot fo rba ttrad kunskap om fo ro varna, Kriminalva rden, Åklagarmyndigheten, Utvecklingscentrum, Hedersrelaterad brottslighet. Handbok, Övrigt Justitiedepartementet, En sa rskild straffbesta mmelse fo r uppmaning till sja lvmord, Lagra dsremiss publicerad den 13 november 2020, La nsstyrelsen O stergo tland, Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra?

121 ANNIKA NORÉE 1 KAPITEL 9 Lucka i lagen om oskuldskontroller av barn I nära anslutning till den hedersrelaterade brottsligheten ligger problemen med oskuldskontroller och könsstympning av flickor. I det här kapitlet diskuteras en brist i lagstiftningen när det gäller oskuldskontroller av barn. 2 1 Ett särskilt hedersbrott Hedersbrottsutredningen, med riksa klagaren Petra Lundh som sa rskild utredare, har i beta nkandet Ett särskilt hedersbrott (SOU 2020:57) fo reslagit en sa rreglering av ett sa rskilt hedersbrott fo r upprepade hedersrelaterade ga rningar mot samma brottsoffer. 3 Tanken a r bland annat att hja lpa barn som utsa tts fo r hedersrelaterat va ld och fo rtryck i dessa fall. Och det beho vs. Men la t mig ha r framfo ra ett o nskema l till lagstiftaren: Sta rk skyddet fo r tona rsflickor som riskerar att utsa ttas fo r oskuldskontroller. 4 Sa dana a r ofta hedersrelaterade. Med hedersrelaterad brottslighet avses i dag brott som helt eller delvis bega tts fo r att bevara eller a teruppra tta en persons eller familjs, sla kts 1 Fo rfattare Annika Nore e, docent i straffra tt vid Stockholms universitet. 2 Kapitlet bygger pa min artikel med samma rubrik i Juridisk Tidskrift vid Stockholms universitet (JT) s Sa va l fo rfattaren som JT har godka nt denna publicering. 3 Sa rregleringen fo resla s tra da i kraft den 1 januari Jag kommer i hela texten att anva nda ordet oskuldskontroll, va l medveten om att uttrycket oskuld a r en social, kulturell och religio s konstruktion och att en sa dan kontroll saknar medicinsk och vetenskaplig grund. Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra? 121

122 eller annan liknande grupps anseende utifra n en fo resta llning om heder. 5 Det fo reslagna hedersbrottet har utformats med de sa kallade fridskra nkningsbrotten som fo rebild, dock med vissa skillnader. Det fo rutsa tter till exempel inte att ga rningspersonen och brottsoffret ska vara na rsta ende i fo rha llande till varandra, men det kra ver ett hedersmotiv. 2 Sexualbrott mot barn Att utsa tta en flicka fo r en oskuldskontroll, det vill sa ga en underso kning av hennes underliv, kan i va rsta fall vara straffbart som na got av brotten va ldta kt (6 kap. 1 brottsbalken) eller va ldta kt mot barn (6 kap. 4 brottsbalken), grova brott. Vid bedo mningen av om brottet a r grovt ska det sa rskilt beaktas om ga rningspersonen har anva nt va ld eller hot som varit av sa rskilt allvarlig art eller om fler a n en fo rgripit sig pa flickan eller pa annat sa tt deltagit i o vergreppet eller om ga rningspersonen med ha nsyn till tillva gaga ngssa ttet eller hennes la ga a lder eller annars visat sa rskild ha nsynslo shet eller ra het. Om en fo ra lder sja lv underso ker dotterns underliv fo r att kontrollera att hon a r oskuld ska det bedo mas som va ldta kt mot barn. Om fo ra ldern tvingar med dottern till en la kare som underso ker saken riskerar fo ra ldern i sta llet att do mas fo r olaga tva ng (4 kap. 4 brottsbalken) eller medverkan (anstiftan eller medhja lp) till ett sexualbrott. Det fo ljer av allma nna regler om medverkan till brott (23 kap. 4 brottsbalken). La karen som genomfo r underso kningen kan allt efter omsta ndigheterna do mas fo r va ldta kt eller oaktsam va ldta kt (6 kap. 1 a brottsbalken). Fo r va ldta kt mot barn kan la karen do mas endast om flickan a r under femton a r, trots att a ven flickor under arton a r a r barn. Fo rklaringen finns i beskrivningarna av de olika brotten. Ansvar fo r våldtäkt fo rutsa tter att en sexuell handling, som en oskuldskontroll, sker mot flickans vilja. Det kravet ga ller inte vid va ldta kt mot barn. Brottet våldtäkt mot barn fo rutsa tter att flickan a r under femton a r. Eller, om flickan fyllt femton men inte arton a r, 5 Se Polismyndigheten, Nationella operativa avdelningen, Hedersrelaterad brottslighet Metodsto d, Del I, Teori, 2020 s. 17, och Åklagarmyndigheten, Utvecklingscentrum, Hedersrelaterad brottslighet. Handbok, 2020 s Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra?

123 att brottet bega s av en fo ra lder eller na gon annan va rdnadshavare. Ansvar fo r oaktsam våldtäkt kan till exempel drabba en la kare som inte tillra ckligt noggrant fo rsa krar sig om att en flicka frivilligt deltar i en oskuldskontroll. 6 Men det ga ller som sagt endast flickor över femton a r. En flicka under femton år kan inte samtycka till en oskuldskontroll pa na got sa tt som go r handlingen straffri. Flickor mellan femton och arton år har alltsa ett sa mre skydd a n sina mindera riga systrar, eftersom ansvar fo r va ldta kt fo rutsa tter att oskuldskontrollerna utfo rs mot deras vilja och ansvar fo r va ldta kt mot barn a r uteslutet vid la karunderso kningar av flickor o ver femton a r. Va ldta kt mot barn a r ett allvarligare brott a n oaktsam va ldta kt. Det framga r direkt av vilka straffva rden brotten har, det vill sa ga hur stra nga straff de a r va rda. 7 Ha r finns onekligen en lucka i lagen. Det fo reslagna hedersbrottet fo ra ndrar inte min bedo mning, eftersom brottet dels fo rutsa tter upprepade ga rningar, dels ska anses som mindre allvarligt a n va ldta kt mot barn. 8 3 Syftet ovidkommande Avsikten med handlingen saknar betydelse. Det har Ho gsta domstolen slagit fast i NJA 2013 s. 548, da r en man do mdes fo r va ldta kt sedan han hotat sin flickva n och fo rt in sina fingrar i hennes underliv fo r att kontrollera om hon varit otrogen. Att oskuldskontroller ska bedo mas som sexualbrott framga r a ven av ett fall fra n Svea hovra tt 2013, ett ma l da r en pappa do mdes fo r grov fridskra nkning och grovt sexuellt o vergrepp mot barn sedan han bland annat utsatt sin mindera riga dotter fo r en visuell oskuldskontroll. 9 Det framga r ocksa av en fa llande dom fra n Go ta hovra tt 2018, da r en la kare do mdes fo r va ldta kt sedan han 6 Straffansvaret fo r oaktsam va ldta kt fo rutsa tter grov oaktsamhet, vilket fordrar att oaktsamheten i det enskilda fallet framsta r som klart klanderva rd. Se prop. 2017/18:177, En ny sexualbrottslagstiftning byggd pa frivillighet, s Straffskalan fo r va ldta kt a r fa ngelse i la gst tva och ho gst sex a r. A r brottet att anse som mindre grovt, do ms fo r va ldta kt till fa ngelse i ho gst fyra a r. Fo r grov va ldta kt do ms till fa ngelse i la gst fem och ho gst tio a r. Straffskalan fo r oaktsam va ldta kt a r fa ngelse i ho gst fyra a r. Fo r va ldta kt mot barn do ms till i fa ngelse i la gst tva och ho gst sex a r. Fo r grov va ldta kt mot barn do ms till fa ngelse i la gst fem och ho gst tio a r. 8 Straffskalan fo r det nya hedersbrottet ska vara densamma som fo r fridskra nkningsbrotten, det vill sa ga fa ngelse i la gst nio ma nader och ho gst sex a r. 9 Svea hovra tt , ma l B Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra? 123

124 utsatt en ung kvinna fo r en gynekologisk underso kning mot hennes vilja fo r att se om hon var oskuld. 10 Info r hovra tten inva nde la karen att det i hans hemland Syrien fo rekommer att fo ra ldrar till en ogift dotter ber la kare att go ra en oskuldskontroll, exempelvis da fo ra ldrarna missta nker att dottern haft sexuella fo rbindelser. Men den inva ndningen ho ll alltsa inte. Tidigare har oskuldskontroller bedo mts som brott mot frihet och frid, till exempel olaga tva ng, eller misshandel (3 kap. 5 brottsbalken). Men denna ra ttstilla mpning fa r delvis anses o verspelad i och med 2013 a rs fall fra n Ho gsta domstolen. Jag skriver delvis eftersom brotten mot frihet och frid har genomga tt betydande fo ra ndringar efter Sa har till exempel det straffbara omra det fo r ofredande (4 kap. 7 brottsbalken) uto kats och nya brott tillkommit, senast genom kriminaliseringen av barnäktenskapsbrott (4 kap. 4 c brottsbalken) och vilseledande till äktenskapsresa (4 kap. 4 d brottsbalken), tidigare tva ngsa ktenskapsresa, den 1 juli Ett ra ttsfall fra n Svea hovra tt 2009 visar a nda vad o vergreppen handlar om. 13 I detta fall hade en pappa tagit med sig sin tolva riga dotter pa en gynekologisk underso kning fo r att kontrollera att hon var oskuld. Pappan hade varit arg och sagt att han skulle do da henne om hon inte gick med pa underso kningen. Hon ka nde sig da rfo r tvungen att go ra detta. Pappan hade redan na r dottern bara var nio a r gammal la tit en la kare underso ka om hon var oskuld. Hovra tten, som ansa g det anma rkningsva rt att sjukva rden medverkar till la karunderso kningar i det angivna syftet, fann att pappan gjort sig skyldig till olaga tva ng. Enligt hovra ttens mening var det uteslutet att dottern skulle ha medverkat till underso kningen frivilligt. Pappan do mdes fo r grov fridskra nkning, som a ven innefattade 10 Go ta hovra tt , ma l B Se bland annat prop. 2012/13:108, Fo rsta rkt straffra ttsligt skydd vid grov fridskra nkning och grov kvinnofridskra nkning, samt prop. 2016/17:222, Ett starkt straffra ttsligt skydd fo r den personliga integriteten. 12 Se prop. 2019/20:131, O kat skydd mot hedersrelaterad brottslighet. I samband med kriminaliseringen info rdes a ven en mo jlighet i 31 a lagen om va rd av unga (LVU) att meddela ett utreseförbud, om det finns en pa taglig risk fo r att ett barn fo rs utomlands eller la mnar Sverige i syfte att inga a ktenskap eller en a ktenskapsliknande fo rbindelse eller ko nsstympas. Att bryta mot fo rbudet a r straffbart enligt 45 LVU. 13 Svea hovra tt , ma l B Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra?

125 misshandel och ofredande. 14 Han hade bland annat slagit dottern fo r ingenting och sa gott som dagligen kallat henne hora eller horunge. Pa fo ljden besta mdes till fa ngelse i ett a r. Om de olika brotten bega tts i dag hade de ocksa fo ranlett en fa llande dom fo r grov fridskränkning (4 kap. 4 a brottsbalken), men med ha nsyn till 2013 a rs avgo rande fra n Ho gsta domstolen a r det mo jligt att pappans olaga tva ng i sta llet hade bedo mts som anstiftan till va ldta kt mot barn, det vill sa ga den pa drivande kraften bakom brottet. Det ga ller oavsett la karens personliga ansvar. Det ra cker med att pappan förmått honom eller henne att bega den otilla tna ga rningen. Som va rdnadshavare har fo ra ldrar visserligen ra tt att uto va ett visst ma tt av tva ng i relation till sina barn (6 kap. 1 fo ra ldrabalken). Da kan det ibland vara befogat att underkasta barn vissa fysiska underso kningar. Det kan till exempel vara no dva ndigt fo r att se om ett barn har skadat sig. Men att utsa tta flickor fo r oskuldskontroller a r inte fo rsvarligt inom ramen fo r va rdnadsansvaret. Det framga r tydligt av detta fall. Ha r har en gra ns dragits. Och heder som motiv utgo r ingen ursa kt vid brott. Det utgo r tva rtom en straffskärpande grund (enligt 29 kap p. brottsbalken) efter en laga ndring den 1 juli Dags för en lagändring Ma nga, ba de barn och vuxna, tror fortfarande att det finns en sa rskild mo domshinna som ga r so nder fo rsta ga ngen en flicka har samlag, men det a r en myt som handlar om att kontrollera flickors sexualitet. 16 Det a r inte mo jligt att medicinskt faststa lla om na gon a r oskuld. 17 Det strider mot vetenskap och beprövad erfarenhet, som all ha lso- och sjukva rd ska bygga pa enligt svensk lag (6 kap. 1 patientsa kerhetslagen). Att utfa rda ett oskuldsintyg kan da rfo r utgo ra ett osant intygande, 14 Brottet grov fridskra nkning a r sedan 2000 ett brott som bega s genom en upprepad kränkning av en na rsta ende eller tidigare na rsta ende persons integritet. Ofta handlar det om hedersrelaterade fridskra nkningsbrott mot barn. 15 Se prop. 2019/20:131, O kat skydd mot hedersrelaterad brottslighet. 16 Se La nsstyrelsen O stergo tland, som haft ett uppdrag fra n regeringen att fo rebygga hedersrelaterat va ld och fo rtryck sedan a r 2005, 17 Se Socialstyrelsens meddelandeblad Om sa kallade oskuldskontroller och oskuldsintyg, mars 2018, Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra? 125

126 vilket ocksa a r straffbart (15 kap. 11 brottsbalken). 18 En la kare som go r detta kan dessutom fo rlora sin legitimation (8 kap. 3 patientsa kerhetslagen). 19 Om en flicka sja lv so ker sjukva rd och bega r en oskuldskontroll a r det ett tydligt tecken pa att hon lever under ett hedersfo rtryck och att hon riskerar negativa konsekvenser om hon inte kan pa visa sin oskuld. 20 Da bo r personalen inom ha lso- och sjukva rden agera da refter. Det ga ller a ven vid journalfo ringen. En god va gledning finns i skriften Akutla karens ABC Hedersrelaterat va ld- och fo rtryck ur va rdperspektiv. 21 Man kan pa goda grunder ha vda att det a r uteslutet att flickan go r detta frivilligt na r hon utsa tts fo r pa tryckningar, hot och va ld fra n anho riga. 22 Det ga r inte att ha vda samtycke som grund fo r ansvarsfrihet i dessa fall (jfr 24 kap. 7 brottsbalken). Och viktigt: Att tvinga na gon att genomga en la karunderso kning som en oskuldskontroll a r fo rbjudet enligt regeringsformen. Det handlar om ett påtvingat kroppsligt ingrepp som saknar stöd i lag (2 kap. 6 och 20 regeringsformen), eftersom det inte a r fo renligt med kravet pa vetenskap och bepro vad erfarenhet och ra tten till omtanke och respekt. Det ga ller oavsett om flickan sja lv o nskar genomga en sa dan la karunderso kning eller om den utfo rs mot hennes vilja. En oskuldskontroll kan a ven utgo ra ett brott mot Europakonventionen och barnkonventionen, som ocksa utgo r svensk lag Se a ven Socialstyrelsens fo reskrifter fo r utfa rdande av intyg inom ha lso- och sjukva rden (SOFS 2005:29). 19 Ett la karintyg avseende eventuell sexuell debut riskerar vidare att fo rsta rka ka nslor av skuld hos flickan i sta llet fo r att sta rka hennes sja lvka nsla och bidra med redskap till egen kontroll o ver sin sexualitet. Se Svenska la karesa llskapet, Delegationen fo r medicinsk etik, Uttalande om nej till oskuldskontroller, 11 april 2016, 20 Starck, Camilla, Fahle n, Mia och Åstro m, Gertrud, Nej till oskuldskontroller, La kartidningen 42/2016, Fo r skriften svarar Starck, Camilla, o verla kare i psykiatri, Prima, Kriminalva rden Hedersva ldsprojektet och goodwill-ambassado r/sto dperson fo r GAPF (Glo m aldrig Pela och Fadime). Se Se Independent Forensic Expert Group, Statement on virginity testing, Journal of Forensic and Legal Medicine, Volume 33, July 2015, s , 23 Se t.ex. fallet Yazgül Yilmaz mot Turkiet (2011), da r Europadomstolen fann att en gynekologisk underso kning av en frihetsbero vad sextona rig flicka hos polisen innebar en fo rnedrande behandling och en kra nkning av artikel 3 i Europakonventionen. Underso kningen skedde utan att flickan hade na gon fo ra lder eller annan fo retra dare med sig och utan hennes samtycke. Na r utredningen inte var effektiv kra nktes artikel 3 i konventionen igen. 126 Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra?

127 Oskuldskontroller av barn har ingen plats i Sverige. Det handlar om brott mot de ma nskliga ra ttigheterna och om ett sexuellt va ld som kan ge flickor men fo r livet. Det har FN gjort klart. 24 Och det handlar om att anla gga ett tydligt barnperspektiv pa dessa handlingar. Det bo r helt enkelt vara lika straffva rt att utsa tta flickor mellan femton och arton a r fo r oskuldskontroller som det a r att utsa tta flickor under femton a r fo r dessa o vergrepp. Brottet va ldta kt mot barn borde a ndras sa att det kan omfatta a ven andra fo ro vare a n flickornas va rdnadshavare, ocksa na r det handlar om flickor mellan femton och arton a r. En sa dan kriminalisering har a tminstone en tydlig symbolisk funktion barn ska skyddas fra n sexuella o vergrepp, oavsett a lder och fra nsett fo ro vare. Ha r vilar ett tungt ansvar pa lagstiftaren. Den fa r aldrig acceptera att ett barn far illa. Fra gan a r straffra ttslig. Da bo r den ocksa hanteras sa. Källor Offentligt tryck Prop. 2012/13:108, Fo rsta rkt straffra ttsligt skydd vid grov fridskra nkning och grov kvinnofridskra nkning. Prop. 2016/17:222, Ett starkt straffra ttsligt skydd fo r den personliga integriteten. Prop. 2017/18:177, En ny sexualbrottslagstiftning byggd pa frivillighet. Prop. 2019/20:131, O kat skydd mot hedersrelaterad brottslighet. Rättsfall Europadomsolen Yazgül Yilmaz mot Turkiet, , ma l 36369/06 Högsta domstolen NJA 2013 s. 548 Hovrätterna Svea hovra tt , ma l B Go ta hovra tt , ma l B Se t.ex. United Nations agencies call for ban on virginity testing. World Health Organization. 17 October Retrieved 22 October Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra? 127

128 Svea hovra tt , ma l B Litteratur Independent Forensic Expert Group, Statement on virginity testing, Journal of Forensic and Legal Medicine, Volume 33, July 2015, s , Nore e, Annika, Lucka i lagen om oskuldskontroller av barn, Juridisk Tidskrift vid Stockholms universitet s Polismyndigheten, Nationella operativa avdelningen, Hedersrelaterad brottslighet Metodsto d, Del I, Teori, Starck, Camilla, Fahle n, Mia och Åstro m, Gertrud, Nej till oskuldskontroller, La kartidningen 42/2016, Starck, Camilla, Akutla karens ABC Hedersrelaterat va ld- och fo rtryck ur va rdperspektiv, GAPF, Åklagarmyndigheten, Utvecklingscentrum, Hedersrelaterad brottslighet. Handbok, Övrigt La nsstyrelsen O stergo tland, Socialstyrelsen, Om sa kallade oskuldskontroller och oskuldsintyg, Meddelandeblad, mars 2018, Svenska la karesa llskapet, Delegationen fo r medicinsk etik, Uttalande om nej till oskuldskontroller, 11 april 2016, World Health Organization, United Nations agencies call for ban on virginity testing. 17 October Retrieved 22 October Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra?

129 HELÉN OLSSON 1 KAPITEL 10 Stöd och hjälp till våldsutsatta ett sektorsövergripande arbete Ett gemensamt åtagande för ett flertal myndigheter är att uppmärksamma, stödja och skydda vuxna och barn som befaras vara utsatta för våld inom familjen. I detta kapitel, förs ett resonemang om vikten av samverkan samt myndigheters lagstadgade skyldigheter att samverka. Därefter beskrivs hur myndigheter går till väga vid en orosanmälan till socialtjänsten. Vidare behandlas viktiga skyddsaspekter som bör beaktas när det gäller hedersrelaterat våld och förtryck. 1 Inledning Idag a r det sva rt att ha vda att arbete med social problematik ensamt ska vara ett ansvar som a ligger socialtja nsten. Ma nniskor som so ker hja lp inom ramen fo r va ra va lfa rdsprofessioner har ofta komplexa hja lpbehov och allt som oftast inga r att hantera problemomra den som a r av social karakta r. Det kan handla om fo rso rjnings- och bostadsproblem eller problem i en familj. Ofta finns ett samband mellan sociala sva righeter, va ldsutsatthet, ha lsa och va lbefinnande. 2 Att mo ta 1 Fo rfattare Hele n Olsson, universitetslektor socialt arbete vid Karlstads universitet. 2 WHO, Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra? 129

130 ma nniskor som a r utsatta fo r va ld inom ramen fo r na ra relationer handlar till viss del om ett socialt arbete. Det handlar om att fo rsta och beakta att ma nniskor pa verkas av individuella fo rutsa ttningar da r relationer till familj, na rmiljo och samha llet i stort, pa verkar den enskildes valmo jligheter och handlingsutrymme. Arbetet med va ld i na ra relationer ma ste hanteras utifra n flera olika perspektiv och inbegriper aspekter av sa va l ra ttslig, social som ha lso- och sjukva rdskarakta r. Da rmed a r ma nga professionsyrken involverade och ansvariga fo r detta arbete. I synnerhet a r socialtja nsten och ha lso- och sjukva rden tva av de samha llsinstanser som flest va ldsutsatta kommer i kontakt med och som da rfo r har sa rskilt goda fo rutsa ttningar att go ra skillnad fo r ma nniskor som lever med va ld. 3 Inom ha lso- och sjukva rden a r la kare, sjuksko terskor och kuratorer de som ofta kommer i kontakt med olika typer av va ldsutsatthet. La rare a r en yrkesgrupp som i sin vardag mo ter barn som kan ha erfarenheter av va ld i sin familj. Sto d och hja lp till va ldsutsatta vilar pa tre viktiga ho rnstenar. Professionella som i sitt yrke ansvarar fo r sto d och hja lp till va ldsutsatta vuxna och barn beho ver dels ha relevanta kunskaper om va ldet och dess konsekvenser och dels beho vs kunskaper om hur roll- och ansvarsfo rdelningen ser ut i arbetet med va ld i na ra relationer mellan myndigheter. Det a r viktigt att yrkesverksamma ka nner till sina professionsgra nser samt vilka lagar och fo rordningar som styr den egna verksamheten. Samtidigt a r det oerho rt viktigt att vara bekant med angra nsande verksamhetsomra den samt att ka nna till vilka sto d- och hja lpinsatser som respektive verksamhet har ansvar fo r och kan bista med. Samverkan a r en tredje viktig ho rnsten i arbetet med social problematik och social va lfa rd. 4 Socialtja nst 5, skola 6, polis 7 och ha lso- och sjukva rd 8 a r yrkesgrupper som har en lagstyrd skyldighet att samverka. Ett gemensamt a tagande fo r dessa myndigheter a r att uppma rksamma, sto dja och skydda vuxna och barn som befaras vara utsatta fo r 3 Regeringens pressmeddelande, Forte/SBU, 2019; Regeringskansliet, Socialtja nstens skyldighet att samverka fo reskrivs i 5 kap. 1a 1 st Socialtja nstlag. 6 Skolans skyldighet att samverka fo reskrivs i 1 kap. 2 a 1 st Skollag. 7 Polisens skyldighet att samverka fo reskrivs i 3 Polislag. 8 Ha lso- och sjukva rdens skyldighet att samverka fo reskrivs i 5 kap., 7 kap. och 16 kap. Ha lso- och sjukva rdslag. 130 Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra?

131 va ld inom ramen fo r sin familj. 9 A ven i Fo rvaltningslagen fo reskrivs att myndigheter ska bista andra myndigheter hja lp inom ramen fo r den egna verksamheten. 10 Rent generellt har socialtja nst och ha lsooch sjukva rd har ett sa rskilt ansvar att samverka genom en sa kallad samordnad individuell plan (SIP) som ska underla tta fo r att enskilda ska fa sina behov tillgodosedda. Detta a r lagstiftat sedan 2010 i sa va l socialtja nstlagen som ha lso- och sjukva rdslagen. 11 Arbetsfo rmedlingen, Fo rsa kringskassan, Migrationsverket och Socialstyrelsen har nyligen arbetat fram en gemensam samverkansplan fo r att fo rba ttra uppta ckt av va ld i na ra relationer. 12,13 Denna plan inrymmer gemensamma utvecklingsomra den kring rutiner och metoder fo r att uppta cka va ldsutsatthet och va ldsuto vande samt att arbeta med information om va ld och vara fo rtrogen med ga llande lagstiftning. I planen inga r a ven skydd och sto dha nvisning till socialtja nst, ha lso- och sjukva rd samt ra ttsva sendet fo r de va ldsutsatta samt ett uto kat sto d till bero rda yrkesprofessionella. Vidare framga r fra n Socialstyrelsens rapport att det ra der brist pa kunskap om va ld i na ra relationer inom ma nga yrkesprofessioner. Personal undviker att fra ga om va ld och va ldsutsatthet eftersom det uppfattas som ett ka nsligt och sva rt a mne. Dessutom a r personalen osa ker pa hur man ska hja lpa och sto dja en va ldsutsatt person samt vilka mo jligheter till sto d och skydd som finns att tillga. Kunskapsbristen som go r att yrkesprofessionella undviker att hja lpa och sto dja va ldsutsatta a r ett sta ndigt aktuellt problem. Den senaste do dsfallsutredningen fra n Socialstyrelsen 14 visar att arbetet med va ld i na ra relationer a r eftersatt hos flera samha llsinstanser. Va ldet blev sa llan ka nt om inte den va ldsutsatta sja lv bera ttade om sin bela genhet och allt fo r ofta underla t de involverade samha llsakto rerna att agera till skydd fo r den utsatta. Barnens utsatthet 9 Skr. 2016/17: Fo rvaltningslagen (2017:900) Socialtja nstlag 2001:453, 2 kap. 7 samt Ha lso- och sjukva rdslag 2017:30, 16 kap Myndigheter har olika ansvar att agera fo r uppta ckt av va ld i na ra relationer. Socialtja nst, ha lsooch sjukva rd och ra ttsva sende har betydligt mer la ngtga ende skyldigheter i ja mfo relse med tex. Arbetsfo rmedlingen, Fo rsa kringskassan och Migrationsverket. 13 Socialstyrelsen, 2019a. 14 Socialstyrelsen, Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra? 131

132 uppma rksammades inte trots att ha lso- och sjukva rd ka nde till att familjen befann sig i mycket pa frestande och konfliktfyllda situationer. Framga r ocksa att inga orosanma lningar gjordes till socialtja nsten, under det a r som barnet do dades av na ra anho rig. 15 Inspektionen fo r va rd och omsorg IVO meddelar i en o versikt av 14 kommuners arbete med va ld i na ra relation inklusive barn som upplevt va ld att flertalet kommuner saknar personal med no dva ndig kompetens. 16 Utsatta barn och vuxna Omkring barn beräknas växa upp i hem där det förekommer olika former av våld (SOU 2019:32) År 2019 anmäldes sammantaget misshandelsbrott mot barn under 18 år. Totalt sett ökade antalet anmälda misshandelsbrott mot barn (0 17 år) med 6 procent mellan 2018 och 2019 (BRÅ, 2021) Var femte person i åldern år (18 %) uppgav att de någon gång utsatts för systematiska kränkningar eller förödmjukelser, försök till inskränkning av deras frihet, hot, trakasserier, misshandel eller sexualbrott av en nuvarande eller före detta partner (BRÅ, 2021 undersökningen avser åren ) Åren har 21 utredningar genomförts av fall då en kvinna eller en man avlidit till följd av brott av en närstående eller en tidigare närstående person. 19 brottsoffer var kvinnor och 2 var män. Våldsutsattheten upptäcktes inte av yrkesverksamma (Socialstyrelsen, 2018). Åren har fem utredningar genomförts av totalt sex fall som avser ett barn som dödats av en närstående. Barnets genomsnittliga ålder var 4 år. Anmälan om oro för barnet beaktades inte och familjers konfliktfyllda relationer uppmärksammades inte av yrkesverksamma (Socialstyrelsen, 2018) Andelen anmälda hedersvåldsbrott under året 2019 uppgår preliminärt till 110 fall av äktenskapstvång och vilseledande tvångsäktenskapsresa samt 39 fall av könsstympning (BRÅ, 2019). Fo r att understo dja myndigheters arbete med ma ns va ld mot kvinnor och va ld i na ra relationer har stora utbildningssatsningar genomfo rts under de senaste tio a ren. Utbildningarna har skett pa uppdrag fra n Socialstyrelsen, IVO, Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra?

133 regeringen 17 och bedrivits genom ett antal statliga samha llsinstansers fo rsorg. 18 Yrkesverksammas mo jligheter att fa genomga dessa utbildningar torde till stora delar besta mmas av huruvida den egna verksamheten har organisatoriskt och personellt utrymme att avvara personal till dessa utbildningsdagar. Da rfo r a r det sannolikt att verksamheter med ho g arbetsintensitet och stor personalomsa ttning har begra nsade mo jligheter att bista personal med utbildning och kompetensutveckling. Att flera statliga rapporter pekar pa att det ra der kunskapsbrist bland yrkesprofessionella inom omra det va ld i na ra relationer a r ett allvarligt problem eftersom det handlar om att fo rebygga och uppma rksamma ett av va ra sto rsta och mest kostsamma 19 folkha lsoproblem. Att vara utsatt fo r va ld inom ramen fo r sin familj inneba r ofta ett tyst lidande som kan stra cka sig o ver la ng tid. Yrkesprofessionella inom va lfa rdssektorn beho ver delges kunskaper i a mnet redan under utbildningen fo r att snabbt kunna uppma rksamma och bista de som lever under sa dana omsta ndigheter. Studentuppsatser inom socionomprogrammet fokuserar ofta pa socialsekreterares arbete med hedersva ld. En vanlig slutsats a r att socialarbetare ka nner sig otrygga i arbetet med hedersrelaterade a renden samt att det ra der kunskapsbrist. Osa kerhet i arbetet kunde fra mst relateras till okunskap ga llande t.ex. kultur, hur va ldet sa rskiljs och identifieras samt hur utsatta ska bemo tas. Ofta framga r att socialarbetarna har behov av specifikt sto d fra n verksamheten sa som utbildning och a rendehandledning fo r att klara av arbetsuppgiften År 2016 beslutade regeringen om en sektorso vergripande nationell strategi fo r att fo rebygga och beka mpa ma ns va ld mot kvinnor. I strategin inkluderas va ld i na ra relationer och hedersrelaterat va ld och fo rtryck. Ja msta lldhetsmyndigheten och Socialstyrelsen har i uppdrag att samordna och hja lpa myndigheter att kvalitetsutveckla och genomfo ra strategin. La nsstyrelserna utgo r navet i genomfo randet av strategin pa regional niva, da r uppdraget bland annat besta r i att ge kompetens- och metodsto d till kommuner och ide buren sektor na r det ga ller arbetet mot va ld. 18 Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Regioner, Ja msta lldhetsmyndigheten, La nsstyrelserna, Nationellt Centrum fo r kvinnofrid/uppsala Universitet. 19 Årliga samha llskostnader fo r va ld i na ra relationer, bera knat ba de fo r den enskilda individen, som fo r samha llet i stort uppskattas till mellan 19-21,5 miljarder SEK (SOU 2015:55). Sedan a r 2007 avsa tter regeringen en miljard kronor varje fyraa rsperiod fo r arbetet mot ma ns va ld mot kvinnor inklusive va ld i na ra relationer (BRÅ, 2019). 20 Ayoub & Shawali, 2017; Wikstro m, Woolke Johansson, Wiklund & Urby, Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra? 133

134 Andelen orosanmälningar till socialtjänsten år 2018 Under året 2018 tog landets socialtjänster emot omkring anmälningar som gällde barn som for illa eller misstänktes fara illa. Enligt socialstyrelsen motsvarar det drygt 8 procent av barnen i landet. Var femte anmälan kunde direkt relateras till våld i nära relation. Polis, förskola och skola var de två största anmälarna och stod tillsammans för drygt 40 procent av anmälningarna. Tredje största anmälare var hälso-, sjuk- och tandvård (17 procent) Att göra en orosanmälan till socialtjänsten Huvuduppgiften i allt arbete med barn a r att tillse att barnets ro st blir ho rd och att alltid ha barnets ba sta som en va gledande utga ngspunkt. Vidare anfo r Socialstyrelsen 22 att ka rnan i det sociala arbetet a r att fo rso ka skapa goda mo ten som bidrar till positiva och varaktiga fo ra ndringar fo r barn och deras familjer. Socialtja nstlagen fo reskriver att socialna mnden har det yttersta ansvaret fo r att de som vistas i kommunen fa r det sto d och hja lp som de beho ver 23. Kommunernas ansvar fra ntar dock inte andra myndigheter och verksamheter deras ansvar att uppma rksamma och synliggo ra barn som far illa. Flertalet av samha llets sociala instanser har ett omfattande ansvar fo r barn som far illa eller riskerar att fara illa. Enligt 14 kap. 1 fo rsta stycket SoL a r myndigheter 24 som i sitt uppdrag mo ter barn och unga, skyldiga att omga ende anma la till socialtja nsten i de fall de fa r ka nnedom om, eller missta nker att ett barn far illa. Alla rekommenderas att anma la misstankar om att barn far illa till socialtja nsten och fo r de akto rer 25 som inte har en lagskyldig anma lningsplikt fo reskrivs detta i 14 kap. 1 c SoL. De myndigheter som har en anma lningsskyldighet har ocksa en skyldighet att la mna uppgifter som a r av betydelse fo r till socialtja ns- 21 Socialstyrelsen, 2019b, s Kunskapsguiden: Handla ggning och dokumentation en o versikt. 23 Socialtja nstlagen (2011:328) ga llande ansvarsfo rdelning mellan kommuner (2 kap. SoL). 24 Avser myndigheter vars verksamheter bero r barn och unga samt andra myndigheter inom ha lsooch sjukva rden, inklusive psykiatrisk och ra ttspsykiatrisk verksamhet, tandva rden, kommunal skol- och socialtja nstverksamhet, Kriminalva rden, Polismyndigheten och Sa kerhetspolisen. 25 Tex. privatpersoner, idrottsfo reningar, butiksansta llda, religio sa samfund, ideella organisationer. 134 Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra?

135 tens utredning. Att go ra en orosanma lan a r ofta fo renad med farha gor kring huruvida barnets situation har uppfattats pa ra tt sa tt. Vid osa kerhet finns det mo jligheter att samra da med handla ggare inom socialtja nsten. Beskriv da situationen och be om ra d kring hur du fortsa ttningsvis ska prata med familjen och det bero rda barnet. Ta nk pa att vid misstanke om va ld ska aldrig ett samtal fo ras tillsammans med barnet och dess fo ra ldrar. Detta eftersom ett sa dant samtal kan leda till att uppgifter tvingas fram i en va ldsuto vares na rvaro. Det finns inga besta mmelser kring hur en anma lan ska vara utformad, men det underla ttar om det finns skriftliga rutiner pa arbetsplatsen kring na r en anma lan bo r ske samt vad en skriftig anma lan bo r inneha lla fo r uppgifter. Ra der det stor oro fo r barnets va lbefinnande kan anma lan ske via ett direkt telefonsamtal till socialtja nsten, da refter la mnas en skriftlig anma lan in i efterhand. Det inneba r att du a r skyldig att la mna alla uppgifter som kan vara av betydelse i fo r att ett barns behov av skydd och sto d ska kunna bedo mas. Att tänka på vid misstanke om att ett barn far illa 26 Den som anmäler behöver inte vara säker på att barnet far illa, det räcker med misstanken. Vid osäkerhet kontakta socialtjänsten och berätta om din oro och hur du ser på barnets situation. Vid misstanke om att ett barn utsatts för ett brott bör din verksamhet överväga att göra en polisanmälan. Vid allvarlig misstanke om att ett barn far illa ring socialtjänsten och komplettera med en skriftlig redogörelse. Be socialtjänsten om vägledning hur ska samtal med barnet och familjen läggas upp efter en orosanmälan. Vid misstanke om våld ska inte gemensamma samtal hållas med barnet och föräldrarna. Att göra en orosanmälan är ett sätt att ta ansvar för barnet och att uppmärksamma socialtjänsten på situationen O versiktlig folder fra n Socialstyrelsen: Till dig som a r skyldig att anma la oro fo r barn (art nr ). Besta lls fra n Socialstyrelsens publikationsservice Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra? 135

136 2.1 Vid misstanke om att ett barn eller ungdom utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck 27 Fo r personer som arbetar inom andra verksamheter a n socialtja nsten och som har anma lningsskyldighet till socialtja nsten a r det na gra utga ngspunkter som a r sa rskilt viktiga att ta nka pa vid mo ten med hedersva ldsutsatta barn och vuxna: Vid misstanke om att na gon a r utsatta fo r hedersva ld va nta inte med att a terkoppla dina farha gor till socialtja nsten. Att vara utsatt fo r hedersrelaterat va ld och fo rtryck inneba r att vara sta ndigt o vervakad se till att mo ten sker pa en obevakad plats Att vara utsatt fo r hedersrelaterat va ld och fo rtryck inneba r att tid att vistas utanfo r familjen a r ytterst begra nsad se till att mo ten sker inom ramen fo r den tilla tna tiden. Utifra n en skyddsaspekt vid behov av tolk - ta nk pa mo jligheten att anva nda telefontolk fo r att bidra till sto rsta mo jliga anonymitet och skydd. Vid behov av ra dgivning eller brist pa kunskap kontakta socialtja nsten och/eller Nationellt kompetensteam vid La nsstyrelsen O stergo tland 28. Ta inte kontakt med fo ra ldrar eller o vrigt familjena tverk eftersom det kan medfo ra o kad risk fo r framtida va ld, begra nsningar och kontroll. I samtal med den va ldsutsatta fo rso k att fa en uppfattning om vilka a tga rder som kan vara la mpliga att vidta, ba de i ett ha roch-nu perspektiv och i ett framtida perspektiv. I samtal med den va ldsutsatta fo rso k att ingjuta hopp och mod samt att fa en uppfattning om hja lpbehov och tankar om framtiden. 27 Informationen i avsnittet a r ha mtad fra n Handbok Heder (2019). Mora, Orsa, A lvdalen, Malung-Sa len 28 Sidan Hedersfo rtryck.se drivs av La nsstyrelsen O stergo tland som arbetar pa uppdrag av regeringen mot hedersrelaterat va ld och fo rtryck och dess olika uttrycksformer som t.ex. barna ktenskap, tva ngsa ktenskap bortfo randen i en hederskontext samt ko nsstympning av flickor och kvinnor. Om du inom ramen fo r ditt yrke eller arbetar ideellt och a r i behov av ra d och konsultation i situationer da r barn och vuxna missta nks vara utsatta fo r hedersrelaterat va ld och fo rtryck, se tillga ng till Nationella sto dtelefonen pa nummer: Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra?

137 Ha alltid risk- och skyddshantering i a tanke i arbetet med hedersva ldsutsatta barn och vuxna. Referenser Ayoub, M., & Shawali, S. (2017). Heder: En gråzon mellan makt, kön och kultur En kvantitativ studie om socialarbetares upplevda kunskap och förståelse för hedersrelaterat våld och förtryck. Examensarbete socionomprogrammet socialt arbete. Ho gskolan Dalarna. BRÅ (2019). Brottsfo rebyggande ra dets officiella kriminalstatistik, a ret BRÅ (2021). Statistik; våld i nära relationer / brott i nära relationer bland unga / barnmisshandel. La nk : /statistik-utifran-brottstyper/vald-i-nara-relationer.html FORTE / SBU (2019). Prioriteringar för forskning om socialtjänsten Perspektiv från brukare, policy och praktik. Forte Forskningsra det fo r ha lsa, arbetsliv och va lfa rd. SBU Statens beredning fo r medicinsk- och social utva rdering. IVO (2019). Granskning av kommuners arbete med våld i nära relationer En rapport med IVO:s iakttagelser från 14 kommuners arbete. Inspektionen fo r va rd och omsorg. Art nr. IVO Regeringskansliet (2018). Handlingsplan. Agenda Produktion; Finansdepartementet/kommunikationsavdelningen. Art.nr Fi 2018:3 Regeringen (2020). Förstärkning av arbetet mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Pressmeddelande Arbetsmarknadsdepartementet och Socialdepartementet. 23 mars La nk: forstarkning-av-arbetet-mot-vald-i-nara-relationer-och-heders relaterat-vald-och-fortryck/ Skr. (2016). Makt, mål och myndighet - feministisk politik för en jämställd framtid. Stockholm: Regeringens skrivelse 2016/17:10. Socialstyrelsen (2018). Do dsfallsutredningar Art nr Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra? 137

138 Socialstyrelsen (2019a). Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket och Socialstyrelsen i samverkan. Plan för utökad samverkan för förbättrad upptäckt av våld i nära relationer. Art nr Socialstyrelsen (2019b). Anmälningar om barn som far illa eller misstänks fara illa. Nationell kartläggning Art nr SOU (2019:32). Straffrättsligt skydd för barn som bevittnar brott mellan närstående samt mot uppmaning och annan psykisk påverkan att begå självmord. Betänkande av Utredningen om skydd för barn som bevittnar våld eller andra brottsliga handlingar och ansvar för uppmaning att begå självmord. Statens Offentliga Utredningar. Stockholm. WHO (2017). Violence against women. World Health Organization. Key facts. Se la nk: detail/violence-against-women Wikstro m, J., Woolke Johansson, F., Wiklund, K., & Urby, E. (2021). Att synliggöra det osynliga En studie om socionomutbildningens undervisning om hedersrelaterat våld och förtryck. B-uppsats inom socialt arbete. Institutionen fo r sociala och psykologiska studier. Socialt arbete. Karlstads universitet. 138 Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra?

139 NINA THELANDER 1 KAPITEL 11 Mänskliga rättigheter i högre utbildning med syfte att förebygga mäns våld mot kvinnor inklusive hedersrelaterat våld och förtryck I kapitlet uppmärksammas betydelsen av utbildning i mänskliga rättigheter i yrkesutbildningar för yrkesgrupper som i sin kommande yrkesutövning kan komma att möta mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. Detta som en möjlig väg för att förebygga våldsbrott. En fullständig rättighetsutbildning innehåller kunskaper och förmågor, värden och attityder tillsammans med handlingskapacitet att praktisera och försvara mänskliga rättigheter. Utöver det behöver rättighetsutbildning utvecklas i relation till olika yrkesutbildningars specifika fokus och behov, i samverkan med olika utbildningar och aktörer både inom och utom högskolan. Det är också betydelsefullt att engagera studenter i det förebyggande arbete och för att uppnå det krävs ytterligare former och metoder för studentinflytande utvecklas. 1 Fo rfattare Nina Thelander, fil.dr., universitetslektor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet. Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra? 139

140 Hedersrelaterat va ld och fo rtryck a r ett allvarligt globalt och nationellt folkha lso- och samha llsproblem som strider mot ma nskliga ra ttigheter. Det drabbar flickor, kvinnor sa va l som pojkar och ma n va rlden o ver- ocksa i Sverige. Inom svensk politik har hedersrelaterat va ld och fo rtryck under senare a r uppma rksammats alltmer och inga r som en viktig del i den tioa riga nationella strategin fo r att fo rebygga och beka mpa ma ns va ld mot kvinnor (Skr, 2016/17:10). Strategin, som tra dde i kraft 2017, a r en del av regeringens o vergripande ja msta lldhetspolitiska arbete2 som ocksa omfattar universitet och ho gskolor. I strategin lyfts sa rskilt det fo rebyggande arbetet mot va ld fram som en va sentlig och central del tillsammans med betydelsen av att ocksa involvera och go ra pojkar och ma n delaktiga i det fo rebyggande arbetet. Fyra riktlinjer anges som centrala: 1. fo rebyggande arbete mot va ld, 2. fo rba ttrad uppta ckt av va ld och starkare skydd fo r kvinnor och barn, 3. effektivare brottsbeka mpning och 4. fo rba ttrad kunskap och metodutveckling. Fo r att kunna realisera ma len och intentionerna i strategin poa ngteras vikten av att sa ma nga som mo jligt involveras i arbetet, att det bedrivs pa bred front och i samverkan med flera akto rer, pa olika niva er och arenor i samha llet. I det arbetet a r universitet och ho gskola viktiga akto rer. 140 Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra?

141 1 Hedersrelaterat våld och förtryck ett brott mot mänskliga rättigheter I den svenska samha llsdebatten a r det vanligt fo rekommande med diskussioner om olika former av va ldsbrott da remot a r det sa llan diskussionerna relateras till ma nskliga ra ttigheter (La nsstyrelsen Va stra Go taland,2012). Ma ns va ld mot kvinnor inklusive hedersrelaterat va ld a r i allra ho gsta grad ett brott mot ma nskliga ra ttigheter och strider mot de folkra ttsliga konventioner och deklarationer vi har fo rbundit oss till sa som FN:s allma nna deklaration om ma nskliga ra ttigheter (1948) och FN:s konvention om barnets ra ttigheter (1989). Betydelsen av att beakta ma nskliga ra ttigheter fo r att beka mpa och fo rebygga va ldsbrott och hedersrelaterat va ld och fo rtryck uttrycks ocksa tydligt i den nationella strategin (Skr. 2016/17:10). Ma nskliga ra ttigheter med principen om alla ma nniskors lika va rde tillsammans med barnets ra ttigheter och principen om barnets ba sta bildar tillsammans ett rättighetsperspektiv som a r en sja lvklar utga ngspunkt och tydligt sto d fo r att fo rverkliga ma len i strategin (ibid). Det har ocksa blivit mer vanligt att ra ttighetsperspektiv anva nds allt mer i instruktioner till myndigheter och regleringsbrev och de grundla ggande ide erna finns ofta i arbetet med icke-diskriminering, likabehandling och ja msta lldhetsintegrering. (La nsstyrelsen Va stra Go taland, 2012). Fo r att sa kersta lla att ma nskliga ra ttigheter respekteras i Sverige beho ver de som utbildar sig till yrken inom verksamheter med, och fo r barn och unga och andra yrken da r man mo ter ma nniskor ocksa ha tillra ckliga kunskaper i ma nskliga ra ttigheter och barnets ra ttigheter tillsammans med kunskaper om va ld (UKA, 2015). Utifra n det a r det intressant att reflektera o ver vilken roll ho gskolan har i arbete mot va ldsbrott och hur ma nskliga ra ttigheter och barns ra ttigheter kommer till uttryck i ho gre utbildning och mo jligheter att relatera det till hedersrelaterat va ld och fo rtryck. Kan det vara sa att en gedigen ra ttighetsutbildning i ho gre utbildning kan bidra till att motverka och fo rebygga ma ns va ld mot kvinnor och hedersrelaterat va ld och fo rtryck? Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra? 141

142 2 Nya examensmål och högskolans uppdrag Utbildning och fortbildning till yrkesverksamma inom olika professioner a r centralt fo r att fo rverkliga strategin om att stoppa och fo rebygga va ldsbrott. Behovet av att rikta utbildning till relevanta yrkesgrupper som i sin kommande yrkesuto vning, pa ett eller annat sa tt, kan komma att mo ta va ld i na ra relationer diskuterades i utredningar som fo regick den nationella strategin och landade i att a tta grundutbildningar, genom a ndringar i Ho gskolefo rordningen (1993:100; SFS 2017:857), fick ett nytt examensma l i juli Examensma let, som handlar om att visa kunskap om ma ns va ld mot kvinnor och va ld i na ra relationer, omfattar fo ljande examina: Jurist, La kare, Sjuksko terska, Psykolog, Socionom, Tandla kare, Tandhygienist och Fysioterapeut. Examensma len i utbildningarna anges centralt da refter a r det upp till varje la rosa te att avgo ra hur inneha llet kommer till uttryck i undervisningen eller hur examensma let kommer att examineras. Det inneba r att vad det nya examensma let visa kunskap om va ld mot kvinnor och i na ra relationer konkret betyder a r sva rt att veta utan en kartla ggande studie men ho gst troligt ser det olika ut mellan utbildningar och la rosa ten. Ett flertal yrkesutbildningar omfattas sa ledes av det nya examensma let samtidigt ga ller det inte fo r yrkesutbildningar som leder till polis- och la rarexamen. Da det a r verksamheter som med all sannolikhet kommer mo ta va ldsutsatta barn och unga liksom vuxna kan det kanske tyckas ma rkligt. Men hedersrelaterat va ld och fo rtryck hanteras inom ramen fo r annat examensma l i de utbildningarna. I la rarexamen inga r exempelvis hedersrelaterat va ld och fo rtryck i det nya examensma let om Sexualitet och relationer, som tra dde i kraft 1 januari 2021, som fra n och med ho stterminen 2021 inga r i samtliga la rarutbildningar, med undantag av fo rskolla rarutbildningen. Uto ver det ha r examensma let finns ocksa andra ma l som i ho g grad kan relateras till hedersva ldsomra det. I samtliga la rarexamina inga r exempelvis att studenten ska visa fo rma ga att kommunicera och fo rankra fo rskolan eller skolans va rdegrund, inbegripet de ma nskliga ra ttigheterna och de grundla ggande demokratiska va rderingarna va rt samha lle vilar pa. Och studenten ska vidare visa fo rma ga att i det pedagogiska arbetet 142 Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra?

143 go ra bedo mningar utifra n relevanta vetenskapliga, samha lleliga och etiska aspekter med sa rskilt beaktande av de ma nskliga ra ttigheterna, i synnerhet barnets ra ttigheter enligt barnkonventionen. En grundla ggande ma nsklig ra ttighet a r att inte utsa ttas fo r va ld, en annan, ra tten till icke-diskriminering. Samtidigt som examensma len finns sa a r det, som tidigare na mnts, varje la rosa te som beslutar om inneha llet och de o verva gande som beho ver go ras. Da rfo r a r det sa rskilt viktigt att reflektera o ver den roll den enskilda ho gskolan intar i fo rha llande till omra det men ocksa fundera pa ett mer generellt samha lleligt plan da ho gskolans ansvar a r att utveckla kunskap och metoder fo r att motverka och fo rebygga va ld. I korthet handlar ho gskolans o vergripande samha llsuppdrag om utbildning, forskning och samverkan. Det inneba r i det ha r sammanhanget att, uto ver ansvaret fo r att undervisa och informera om va ldsbrott med fokus pa hedersrelaterat va ld och fo rtryck inga r ocksa, ett ansvar att utveckla den kunskapsbas som utbildningen tar sin utga ngspunkt i. Detta go rs med hja lp av de vetenskapliga redskap som finns att tillga inom ho gskolan som i sin tur medfo r att en sa dan kunskapsbas ocksa kra ver en vetenskapligt legitim forskningshemvist. I arbetet med att utveckla en sa dan, a r forskning i samverkan med det omgivande samha llet inte bara viktig utan ocksa no dva ndig. Utifra n ett sa dant resonemang a r det tydligt att ho gskolans roll i fo rha llande till kunskapsma let hedersrelaterat va ld och fo rtryck inte kan begra nsas till undervisning om va ldsbrott och vad det inneba r. Det beho ver ocksa betraktas som ett kunskapsomra de som kra ver utveckling i samverkan med yrkesverksamheter och med det omgivande samha llet och fo r att kunna go ra det, kra vs resurser i form av medel och mo jligheter att skapa och utveckla ett kunskapsomra de. Uto ver det, inneba r uppgiften kring samverkan med det omgivande samha llet a ven att aktivt verka fo r att fo rdjupa och bredda kunskaper ba de inom ho gskolan sa va l som tillsammans med externa verksamheter och akto rer som mo ter hedersrelaterat va ld och fo rtryck i sin vardag. Inte minst a r det betydelsefullt att i grundutbildningen inom det egna la rosa tet utveckla samverkan mellan olika yrkesutbildningar, ba de med la rare och forskare sa va l som med olika studentgrupper. Hur undervisning Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra? 143

144 om va ld och hedersrelaterat va ld och fo rtryck kommer att hanteras inom ho gre utbildning under de na rmaste a ren vet vi inte sa mycket om. Da remot beho ver vi alla bidra till och verka fo r att universitet och ho gskolor tar sitt fulla ansvar i de ha r fra gorna och inte bara synliggo r att va ldsbrott och hedersrelaterat va ld och fo rtryck a r en angela genhet fo r alla som arbetar i ho gre utbildning utan ocksa bidrar till att utveckla kunskap om hedersrelaterat va ld och fo rtryck i va ra utbildningar och i samverkan med omgivande samha llet. 3 Rättighetsutbildning - en möjlig väg att förebygga våld och hedersrelaterat våld och förtryck? Kunskaper om ma nskliga ra ttigheter a r en fo rutsa ttning fo r att sa kersta lla att ma nskliga ra ttigheter efterlevs och undervisning om ma nskliga ra ttigheter, inklusive ma ns va ld mot kvinnor och va ld mot barn, utgo r ocksa en va sentlig del i det fo rebyggande arbetet mot hedersrelaterat va ld och fo rtryck. I den rapport UKA sammansta llde 2015 anga ende hur undervisning om ma nskliga ra ttigheter beaktas i olika utbildningar, sa rskilt riktade till yrkesgrupper som i sin verksamhet kan mo ta va ldsutsatta, konstaterades det att ma nskliga ra ttigheter a nda fa r ra tt stort utrymme i undervisningen. Da remot undervisas det inte alltid om va ld mot barn och det omra de som fo rekommer i minst utstra ckning a r undervisning i ma ns va ld mot kvinnor. Brist pa utrymme och kunskap inom omra dena anges som ska l fo r att undervisningen inte fa r tillra ckligt utrymme samtidigt ges andra exempel da r det fungerar va l trots dessa fo rutsa ttningar. I de sammanhangen ha nvisas det oftast till olika former av samverkan. Uto ver det framkommer att i de utbildningar som i utva rderingar visar pa goda exempel finns ocksa en stark och tydlig koppling mellan undervisning och forskning. Med syfte att uppna regeringens la ngsiktiga ma l att sa kersta lla full respekt fo r ma nskliga ra ttigheter (Skr.2001/02:83; Skr.2005/06:95) har kartla ggningar genomfo rts och handlingsplaner inra ttats som visat pa ett tydligt behov av utbildning i ma nskliga ra ttigheter och sa rskilt barn och ungas ra ttigheter (Jmfr Skr.2001/02:83; Skr.2005/06:95; Skr. 2016/17:10). Det har bland annat resulterat i att undervisning om 144 Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra?

145 ma nskliga ra ttigheter och barns ra ttigheter och barnkonventionen numera inga r i flertalet ho gskoleutbildningar med besta mda examensma l. Fo r studenter som i sin framtida yrkesverksamhet kommer mo ta va ldsutsatta barn och unga omfattas undervisningen till stor del av barns ra ttigheter och barnkonventionen. Fo rutom att barn och unga mellan 0 18 a r i konventionen betraktas som ra ttighetsba rare med egna behov, ra ttigheter, ro ster och integritet ska man i alla a tga rder som ro r barn ocksa beakta vad som bedo ms vara barnets ba sta (artikel 3, FN, 1989). Lundin Karphammar (2019), med erfarenhet av att leda arbetet i olika kommunala verksamheter med implementering av barns ra ttigheter, visar att verktyget barnkonsekvensanalys a r en framkomlig va g fo r att omsa tta barnkonventionen och dess principer och va rden i praktiken. Barnkonsekvensanalys fo rklaras som en del i en beslutsprocess som redan pa fo rhand utva rderar vilka mo jliga konsekvenser beslutet kan fa fo r barn/et. Detta under fo rutsa ttning att barnens synpunkter beaktas i hela processen. Syftet med metoden a r att synliggo ra barnets ba sta och i fo rla ngningen a ven kunna fo rba ttra barn och ungas levnadsvillkor. Att beakta barns perspektiv och arbeta med barnkonsekvensanalyser inga r ocksa inom ramen fo r ra ttighetsperspektivet. Uto ver det anges i nationella riktlinjer att tre ma l fo r ett ha llbart ra ttighetsbaserat arbete i offentlig sektor: Ma nskliga ra ttigheter ska respekteras och fo rverkligas fo r varje ma nniska. Enskilda ska ha kunskap och medvetenhet om ma nskliga ra ttigheter som just sina ra ttigheter samt om sitt ansvar fo r att respektera andra personers ma nskliga ra ttigheter. Personer verksamma inom offentlig sektor ska ha kunskap och medvetenhet om vilka skyldigheter och ra ttigheter, ma nskliga ra ttigheter inneba r fo r dem som tja nsteman. (La nsstyrelsen Va stra Go taland). Samtidigt som det i flera rapporteringar poa ngteras att undervisning om ma nskliga ra ttigheter fo rekommer i ho g utstra ckning sa konstateras det ocksa att det finns en stor variation i hur kunskapsomra det ma nskliga ra ttigheter och dess inneha ll tolkas. Bland annat a r det Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra? 145

146 vanligt och fo r att belysa olika delar av ma nskliga ra ttigheter att undervisningen genomfo rs i samverkan med externa experter fra n olika organisationer (UKA ). Sammantaget kan det konstateras att undervisning om ma nskliga ra ttigheter och sa rskilt barns ra ttigheter och barnkonventionen har utvecklats en hel del inom ho gskolan under de senaste tjugo a ren och har idag en tydlig plats i ho gre utbildning. Den 1 januari blev Barnkonventionen lag i Sverige vilket fo rva ntas sa tta ytterligare fokus pa och fo rsta rka arbetet med barn och ungas ra ttigheter ocksa inom ho gre utbildning. Parallellt med utbildningssatsningar pa nationell niva har ett omfattande arbete ocksa pa ga tt och genomfo rts pa internationell niva. I va rldsprogrammet fo r utbildning i ma nskliga ra ttigheter (World Programme for Human Rights Education, 2006) menar FN att fo r att en utbildning i ma nskliga ra ttigheter ska vara komplett kra vs det tre olika delar: Kunskaper och förmågor att la ra sig vad ma nskliga ra ttigheter a r och fa fo rma gan att fo rsta och anva nda olika ra ttighetsprinciper. Värden och attityder att fo rsta och omfattas av de va rden och attityder som a r inrymt i de ma nskliga ra ttigheterna Handlingskapacitet -att utveckla handlingsfo rma ga fo r att praktisera, uppra ttha lla och fo rsvara ma nskliga ra ttigheter. I anslutning till det ha r arbetet antog FN 2010 ocksa en sa rskild deklaration om Human Rights Education and Training (2011 b) da r preciseras att utbildning ska ges om, genom och för ma nskliga ra ttigheter. Detta inneba r att barn och unga fra n fo rskolan och genom skolan och vidare i utbildningssystemet ocksa in i ho gre utbildning, ska ha mo jligheter att utveckla kunskaper om ra ttigheter och ocksa uto va sina ra ttigheter under hela utbildningstiden. Na r studenten pa bo rjar sin grundutbildning har hen alltsa med sig kunskaper och erfarenheter om eller ocksa brist pa detsamma- in i ho gskolan da r hen fo rhoppnings ges mo jlighet att fortsa tta va xa som ra ttighetsba rare. Utifra n FN:s angivelser handlar ra ttighetsundervisning sa ledes om en ganska omfattande ra ttighetsutbildning som inneha ller kunskaper och va rden som inte bara ska anva ndas na r ra ttigheter kra nks. Det 146 Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra?

147 handlar ocksa om ett fo rha llningssa tt grundat i va rden och attityder och att ha en fo rma ga och handlingskompetens att praktisera, verka och fo rsvara ma nskliga ra ttigheter. I svensk forskning om ma nskliga ra ttigheter och utbildning a r ofta barn och ungas ra ttigheter kopplade till Barnkonvention i fokus. I en policyunderso kning vid 12 svenska la rosa ten har la randema l och inneha ll med anknytning till barn och ungas ra ttigheter kartlagts och analyserats i svensk fo rskolla rar- och la rarutbildning. Underso kningen visar att ma l och inneha ll i kursplanerna uttrycks i generella termer och i likhet med tidigare studier framkommer att det finns en oklarhet kring kunskapsomra dets inneha ll ocksa inom ho gre utbildning. Tillsammans med att undervisningen fokuserar mer pa va rden a n kunskap om och i ra ttigheter a r det ocksa sva rt att utla sa vilka kunskaper la rare beho ver fo r att undervisa om ma nskliga ra ttigheter. Uto ver det fo refaller det ocksa som att kunskap om ra ttigheter ges mer utrymme och tyngd i fo rskolla rarutbildningen a n i la rarutbildningen. Sammantaget menar forskarna att det kra vs ett vetenskapligt grundat kunskaps- och kompetenslyft ocksa fo r la rare i ho gskolan. Detta fo r att undvika att kunskapsomra det enbart go rs till en angela genhet fo r ett fa tal kunniga och engagerade la rare och fo r att undvika att studenters utbildning om ra ttigheter blir till allt eller inget i ho gre utbildning (Olsson, Elvstrand & Thelander, 2019). I en pa ga ende studie - en enka tunderso kning ro rande ma l och inneha ll ga llande ma nskliga ra ttigheter och barns ra ttigheter i svenska la rarutbildningar framga r att inneha llet i undervisningen i ho g grad handlar om FN:s konvention om barnets ra ttigheter och barn och ungas ra tt till delaktighet och inflytande (Olsson, Thelander & Broman, 2021). Mo jligheten att sta rka barn och ungas ra tt till delaktighet och inflytande i beslut som ro r dem bidrog till stor del i arbetet fo r att go ra barnkonventionen till lag. Barnets ra tt att bilda a sikter och ra tten att fritt uttrycka dessa anges i konventionens artikel 12 (FN, 1989). I strategin fo r att fo rebygga och stoppa ma ns va ld mot kvinnor betonas framfo r allt fo rebyggande insatser och ma n och pojkars delaktighet anses som viktiga aspekter fo r att uppna ma len. Ma n och pojkars delaktighet i det fo rebyggande arbetet betraktas alltsa som en bety- Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra? 147

148 delsefull och avgo rande aspekt fo r att beka mpa va ldsbrott. Utifra n ett sa dant perspektiv a r det sa rskilt intressant att fundera o ver hur delaktighet och inflytande ocksa gestaltas inom ho gre utbildning. Om nu grunden till delaktighet och inflytande la ggs tidigare i utbildningssystemet med bo rjan i fo rskolan och genom hela skolga ngen a r det ho gskolans ansvar att fo rvalta och fo rdjupa de kunskaperna och fo rsta elsen fo r densamma. Ett sa tt att go ra det pa a r att utveckla former fo r studentinflytande genom hela utbildningen som pa sa vis mo jliggo r en fo rdjupning av de erfarenheter studenten tidigare fa tt av delaktighet och inflytande som va sentliga inslag av praktisk demokrati och praktiserande av ra ttigheter. Pa sa vis blir ho gskolan en del av ett livsla ngt la rande ocksa na r det ga ller demokrati och ra ttigheter. Fo r att ma nskliga ra ttigheter i ho gre utbildning ska ha betydelse fo r det fo rebyggande arbetet med att stoppa va ldsbrott och hedersrelaterat va ld och fo rtryck kra vs en fullsta ndig och komplett ra ttighetsutbildning som omfattar, kunskaper, fo rha llningssa tt och handlingskapacitet liksom en medvetenhet om de krav som sta lls i det kommande yrket fo r att kunna na ett ha llbart ra ttighetsbaserat arbete. I det arbetet inga r att synliggo ra ma ns va ld mot kvinnor och va ld mot barn. I den nationella strategin betonas betydelsen av att engagera och go ra ma n och pojkar delaktiga i det fo rebyggande arbetet. Fo r att na det ma let och viljan att fa fler studenter engagerade i fra gorna beho ver vi ocksa fortsa tta utveckla former fo r studentinflytande. Uto ver det, och med utga ngspunkt i att vi tror att ra ttighetsutbildning spelar roll i arbetet med att fo rebygga va ldsbrott, beho ver vi a ven utveckla olika former fo r samverkan, ba de mellan olika yrkesutbildningar, fo r la rare och studenter inom ho gskolan sa va l som med yrkesverksamma utanfo r ho gskolan. Referenser FN (1948) Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Resolution 217A. antagen av Generalfo rsamlingen den 10 december FN (1989) Konventionen om barnets rättigheter. Resolution 44/25. Antagen av Generalfo rsamlingen den 20 november Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra?

149 Lundin Karphammar, M. (2019). Implementering av barnkonventionen med hjärta och hjärna. Lund, Studentlitteratur. La nsstyrelsen Va stra Go taland (2012) Vi gör vardag av mänskliga rättigheter. Att integrera mänskliga rättigheter i verksamheten i Länsstyrelsen Västra Götalands län. Rapport: 2012:68 Olsson, Å., Thelander, N., & Broman, A. (2021, manuscript in preparation) Olsson, Å., Elvstrand, H., & Thelander, N. (2020). Allt eller inget? Barns ra ttigheter i la rarutbildning. Utbildning & Demokrati tidskrift för didaktik och utbildningspolitik, 29(1), SFS (1993:100). Högskoleförordningen. Stockholm: Riksdagen. SFS (2017:857). Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100). Stockholm: Riksdagen. Skr. (2001). Barnpolitiken arbetet med strategin för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: Regeringens skrivelse 2001/02:83. Skr. (2005). En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Stockholm: Regeringens skrivelse 2005/06:95. Skr. (2007a). Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. Stockholm: Regeringens skrivelse 2007/08:39. Skr. (2016). Makt, mål och myndighet - feministisk politik för en jämställd framtid. Stockholm: Regeringens skrivelse 2016/17:10. SOU (2015:55). Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. Statens Offentliga Utredningar. Stockholm. UKA (2015). Hur mänskliga rättigheter, mäns våld mot kvinnor och våld mot barn beaktas i högre utbildning. United Nations (2006). Plan of Action. World Programme for Human Rights Education. First Phase. UNESCO, New York and Geneva. United Nations (2011b). United Nations Declaration on Human Rights Education and Training. General Assembly Resolution 66/137, 19 December UN Document A/RES/66/137 Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra? 149

150

151 MARIE KARLSSON-TUULA 1 KAPITEL 12 Avslutande ord I denna tva rvetenskapliga antologi om hedersrelaterat va ld och fo rtryck har huvudfra gan varit Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra? Fo rfattarna har i olika kontexter utga tt fra n tre olika utga ngspunkter. Fo r det fo rsta ur ett perspektiv om ma nskliga ra ttigheter. Fo r det andra ur ett ra ttighetsperspektiv som fo reskrivs i lag och fo rordning och fo r det tredje ur de utsattas perspektiv. Boken inneha ller tillbakablickar ro rande regeringens utbildningskrav pa ho gre la rosa ten, ga llande ma ns va ld mot kvinnor. I boken presenteras ocksa en empirisk studie av hur ho gre la rosa ten har fo ljt ho gskolefo rordningens krav om hur ma ns va ld mot kvinnor har fo rts in i kursplaner och vid examinationer. I studien konstaterades att kunskapsniva n vid landets la rosa ten generellt pa detta omra de a r la g. Det konstaterades ocksa att det finns ett stort utbildningsbehov i fra gorna. Det har la mnats handfasta ra d om vad som bo r beaktas vid ma ns va ld mot kvinnor i na ra relationer. Hedersrelaterat va ld och fo rtryck har ocksa beskrivits ur ett straffra ttsligt perspektiv. I detta kapitel har bland annat de nya brotten som har info rts pa omra det beskrivits. Det finns ocksa ett avsnitt om brott som relaterar till hedersbrott och fo rtryck i framtiden kan komma att regleras. I na stfo ljande kapitel beskrivs bal- 1 Fo rfattare Marie Karlsson-Tuula professor i civilra tt pa Handelsho gskolan vid Karlstads universitet tillika ga stprofessor vid O rebro universitet. Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra? 151

152 kongflickor och dess problematik. I kapitlet efter det behandlas fra gan om oskuldskontroller av barn. I det sammanhanget har det konstaterats att det finns en lucka i lagen na r det ga ller att skydda barn fra n att utsa ttas fo r sa dana kontroller. I kapitlet efter det beskrivs det sto d och den hja lp som finns fo r va ldsutsatta. Detta a r ett sektorso vergripande arbete som inneba r att ma nga myndigheter beho ver vara involverade fo r att kunna ta ansvar fo r denna fra ga. Dessutom har fra gor om ma nskliga ra ttigheter i ho gre utbildning beskrivits, sa rskilt med fokus pa att fo rebygga ma ns va ld mot kvinnor inklusive hedersrelaterat va ld och fo rtryck. Det kan konstateras att det fo rekommer sva righeter att fo rsta och hantera hedersrelaterat va ld och fo rtryck, sa va l bland yrkesprofessionella, som hos la rare inom ho gre utbildning. Da rfo r a r va r fo rhoppning att boken utgo r ett underlag fo r fortsatta reflektioner och diskussioner, na r det ga ller att utveckla undervisning och examination kring hedersrelaterat va ld och fo rtryck. I boken har det la mnats ra d fo r detta arbete. Mycket har gjorts fo r att fo rba ttra skyddet fo r de som riskerar utsa ttas fo r hedersrelaterat va ld och fo rtryck, inte minst pa det straffra ttsliga omra det. Ett fo rtydligade av lagar och direktiv har ocksa medfo rt att yrkesverksamma har fa tt mandat och acceptans fo r att ba ttre skydda och sto dja hedersva ldsutsatta. Det a r va r innerliga fo rhoppning att vi med denna antologi har bidragit med en o kad kunskap om hedersrelaterat va ld och fo rtryck i fra gan om Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra? Det a r ocksa va r fo rhoppning att vi har inspirerat ho gre la rosa ten att ta sig an denna angela gna uppgift om att info ra kravet om ma ns va ld mot kvinnor i kursplaner och vid examinationer, samt att bedriva forskning och sprida kunskaper om hedersrelaterat va ld och fo rtryck! 152 Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra?

153 Bilagor Bilaga 1: Svensk fo rfattningssamling Fo rordning om a ndringar i ho gskolefo rordningen (1993:100) Bilaga 2: Ta nkbar brottskatalog fo r hedersrelaterad brottslighet och fo rtryck Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra? 153

154

155 Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); SFS 2017:857 Utkom från trycket den 29 augusti 2017 utfärdad den 17 augusti Regeringen föreskriver att bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) 1 ska ha följande lydelse. Denna förordning träder i kraft den 1 juli På regeringens vägnar HELENE HELLMARK KNUTSSON Eva Lenberg (Utbildningsdepartementet) 1 Förordningen omtryckt 1998: Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra? 155

156 SFS 2017:857 Bilaga 2 2 EXAMENSORDNING 4. Examensbeskrivningar EXAMINA PÅ GRUNDNIVÅ Fysioterapeutexamen Omfattning Fysioterapeutexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng. Mål För fysioterapeutexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som fysioterapeut. Kunskap och förståelse För fysioterapeutexamen ska studenten visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, visa kunskap om förhållanden i samhället som påverkar individers och gruppers hälsa, visa kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, och visa kunskap om relevanta författningar. Färdighet och förmåga För fysioterapeutexamen ska studenten visa förmåga att självständigt och i samverkan med individen genomföra fysioterapeutiska åtgärder samt förmåga att initiera och medverka i hälsofrämjande, behandlande, habiliterande och rehabiliterande arbete på individ-, grupp- eller samhällsnivå, visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov, visa förmåga att informera och undervisa olika grupper samt att genomföra vägledande uppgifter, visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa, visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och 2 2 Senaste lydelse 2016: Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra?

157 visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten. SFS 2017:857 Värderingsförmåga och förhållningssätt För fysioterapeutexamen ska studenten visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot klienter eller patienter, deras närstående och andra grupper, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Självständigt arbete (examensarbete) För fysioterapeutexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng. Övrigt För fysioterapeutexamen ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. Sjuksköterskeexamen Omfattning Sjuksköterskeexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng. Mål För sjuksköterskeexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som sjuksköterska. Kunskap och förståelse För sjuksköterskeexamen ska studenten visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, visa kunskap i planering, ledning och samordning av vård- och hälsoarbetet, visa kunskap om förhållanden i samhället som påverkar barns, kvinnors och mäns hälsa, visa kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, och 3 Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra? 157

158 SFS 2017:857 visa kunskap om relevanta författningar. Färdighet och förmåga För sjuksköterskeexamen ska studenten visa förmåga att självständigt och i samverkan med patienten och närstående identifiera vårdbehov, upprätta omvårdnadsplan samt ge vård och behandling, visa förmåga att hantera läkemedel på ett adekvat sätt samt kunna informera patienten om läkemedlens effekter och biverkningar, visa förmåga att identifiera behov av och genomföra hälsofrämjande och förebyggande arbete, visa förmåga att initiera metodförbättring och kvalitetssäkring, visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov, visa förmåga att informera och undervisa olika grupper samt att genomföra handledande uppgifter, visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa, visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika målgrupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten. Värderingsförmåga och förhållningssätt För sjuksköterskeexamen ska studenten visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Självständigt arbete (examensarbete) För sjuksköterskeexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng. Övrigt För sjuksköterskeexamen ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra?

159 Socionomexamen Omfattning Socionomexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 210 högskolepoäng. SFS 2017:857 Mål För socionomexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för självständigt socialt arbete på individ-, grupp- och samhällsnivå. Kunskap och förståelse För socionomexamen ska studenten visa kunskap om områdets vetenskapliga grund samt kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, visa kunskap om och förståelse för samspelet mellan individers och gruppers sociala situation, levnadsvillkor, fysiska och psykiska hälsa samt funktionsförmåga i förhållande till samhälleliga och andra bakomliggande faktorer, visa kunskap om ledning av socialt arbete, visa kunskap om och förståelse för barns behov och sådana samhälls- och familjeförhållanden som påverkar kvinnors och mäns livsbetingelser, och visa kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Färdighet och förmåga För socionomexamen ska studenten visa sådan färdighet och förmåga som krävs för att utveckla och genomföra socialt arbete på olika nivåer i samhället i samarbete med de människor som berörs, visa förmåga att tillämpa relevanta författningar i synnerhet inom det sociala området, visa förmåga att förstå, utreda och analysera sociala processer och problem, och visa förmåga att identifiera, strukturera, utreda och utvärdera insatser på individ-, grupp- och samhällsnivå. Värderingsförmåga och förhållningssätt För socionomexamen ska studenten visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, visa förmåga till ett professionellt bemötande och förhållningssätt, visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. 5 Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra? 159

160 SFS 2017:857 Självständigt arbete (examensarbete) För socionomexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng. Övrigt För socionomexamen ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. EXAMINA PÅ AVANCERAD NIVÅ Juristexamen Omfattning Juristexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 270 högskolepoäng. Mål För juristexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att arbeta inom yrken för vilka juristexamen är ett behörighetskrav samt inom annan yrkesverksamhet inom det juridiska området som förutsätter sådan kunskap och förmåga. Kunskap och förståelse För juristexamen ska studenten visa kunskap om områdets vetenskapliga grund samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, visa fördjupad kunskap i och förståelse av centrala juridiska ämnen samt kunskap i andra ämnen som är av särskild betydelse för tillämpningen av de juridiska kunskaperna, visa kännedom om rättssystemets roll nationellt och internationellt, visa kunskap om sådana samhälls- och familjeförhållanden som påverkar kvinnors och mäns livsbetingelser, och visa kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. 6 Färdighet och förmåga För juristexamen ska studenten visa fördjupad förmåga att tillämpa kunskap samt att göra kvalificerade bedömningar, visa fördjupad förmåga att använda olika tolknings- och tillämpningsmetoder inom juridik, visa förmåga att systematiskt, kritiskt och självständigt identifiera, formulera och analysera frågeställningar samt planera och genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar, 160 Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra?

161 visa förmåga att arbeta såväl individuellt som i samverkan med andra, och visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser i dialog med olika grupper. SFS 2017:857 Värderingsförmåga och förhållningssätt För juristexamen ska studenten visa förmåga att inom området göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga och samhälleliga frågor, såsom de mänskliga rättigheterna och etiska aspekter, visa förmåga till ett självständigt och kritiskt förhållningssätt gentemot rättssystemet, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Självständigt arbete (examensarbete) För juristexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng. Övrigt För juristexamen ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. Läkarexamen Omfattning Läkarexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 330 högskolepoäng. Mål För läkarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för läkaryrket och för att fullgöra den allmäntjänstgöring (AT) som fordras för att få behörighet som läkare. Kunskap och förståelse För läkarexamen ska studenten visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, visa såväl bred som fördjupad kunskap inom det medicinska området inbegripet kunskap om och förståelse för förhållanden i samhället som påverkar hälsan för olika grupper och individer, såväl barn som kvinnor och män, 7 Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra? 161

162 SFS 2017:857 visa kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, visa kunskap om ekonomi och organisation som är av betydelse för hälso- och sjukvården, och visa kunskap om relevanta författningar. Färdighet och förmåga För läkarexamen ska studenten visa fördjupad förmåga att självständigt diagnostisera de vanligaste sjukdomstillstånden hos patienter och i samverkan med patienten behandla dessa, visa förmåga att initiera och genomföra hälsofrämjande och förebyggande arbete inom hälso- och sjukvården för såväl enskilda som grupper av patienter, visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera och använda kunskap samt analysera och bedöma komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, visa fördjupad förmåga att informera och undervisa olika grupper samt att genomföra handledande uppgifter, visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper såväl inom hälso- och sjukvården som inom vård och omsorg, visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa, visa fördjupad förmåga att på vetenskaplig grund diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar inom det medicinska området med olika grupper samt att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information, och visa fördjupad förmåga att initiera, medverka i och genomföra förbättringsarbete samt utvärdera medicinsk behandlingsverksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För läkarexamen ska studenten visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga till helhetssyn på patienten utifrån ett vetenskapligt och humanistiskt synsätt med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, visa förmåga till ett etiskt och professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Självständigt arbete (examensarbete) För läkarexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng. Övrigt För läkarexamen ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra?

163 Psykologexamen Omfattning Psykologexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 300 högskolepoäng. SFS 2017:857 Mål För psykologexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som psykolog och för att fullgöra föreskriven praktisk tjänstgöring (PTP) som fordras för att få behörighet som psykolog. Kunskap och förståelse För psykologexamen ska studenten visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, visa fördjupad kunskap om psykologiska metoder för utredning och åtgärd avseende individer, grupper och organisationer, visa fördjupad kunskap och förståelse för samhälls- och familjeförhållanden som påverkar olika grupper och individer, såväl barn som kvinnor och män, visa kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, och visa kunskap om relevanta författningar. Färdighet och förmåga För psykologexamen ska studenten visa fördjupad förmåga att bedriva psykologisk behandling, visa förmåga att under handledning bedriva psykoterapi, visa fördjupad förmåga att självständigt planera, leda och genomföra förebyggande arbete samt utvecklings- och förändringsarbete med inriktning på individer, grupper, organisationer och miljöer, visa fördjupad förmåga att på vetenskaplig grund kritiskt utvärdera och utveckla behandlingsarbete och åtgärdsprogram inom verksamhetsområdet, visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, visa förmåga att för berörda parter muntligt och skriftligt redogöra för utredning, åtgärd och resultat samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa, och visa förmåga att kritiskt och självständigt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten. Värderingsförmåga och förhållningssätt För psykologexamen ska studenten visa förmåga att fortlöpande utveckla självkännedom och empatisk förmåga, 9 Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra? 163

164 SFS 2017:857 visa fördjupad förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, visa förmåga att identifiera etiska aspekter på eget forsknings- och utvecklingsarbete, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot klienter och deras närstående, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Självständigt arbete (examensarbete) För psykologexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng. Övrigt För psykologexamen ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. Tandläkarexamen Omfattning Tandläkarexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 300 högskolepoäng. Mål För tandläkarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som tandläkare. Kunskap och förståelse För tandläkarexamen ska studenten visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, visa fördjupad kunskap om och förståelse för sambandet mellan patientens orala hälsotillstånd och hans eller hennes allmänna hälsotillstånd och medicinska tillstånd samt andra bakomliggande faktorer, visa kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, visa kunskap om och förståelse för produkter och material som används inom tandvården och deras påverkan på allmänhälsa, munhälsa och miljö, visa kunskap om ekonomi och organisation som är av betydelse för tandvården, och visa kunskap om relevanta författningar Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra?

165 Färdighet och förmåga För tandläkarexamen ska studenten visa förmåga att självständigt diagnostisera och behandla sjukdomar och anomalier i tänder, munhåla, käkar och omgivande vävnader hos patienter i olika åldrar och med olika behov, visa förmåga att initiera och genomföra hälsofrämjande och förebyggande arbete inom tandvården för såväl individer som grupper av patienter, visa fördjupad förmåga att planera, leda, samordna och utveckla tandvårdsarbete, visa förmåga att utvärdera odontologisk vård, varvid särskild vikt läggs vid kvalitetssäkring, visa fördjupad förmåga till lagarbete och samverkan med samtliga personalgrupper inom tandvården, liksom med andra yrkesgrupper inom vård och omsorg, och visa förmåga att kritiskt och självständigt granska, bedöma och använda relevant information samt att på vetenskaplig grund diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar inom det odontologiska området. SFS 2017:857 Värderingsförmåga och förhållningssätt För tandläkarexamen ska studenten visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt och därmed värna om och respektera patientens behov, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Självständigt arbete (examensarbete) För tandläkarexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng. Övrigt För tandläkarexamen ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. EXAMINA PÅ GRUNDNIVÅ ELLER AVANCERAD NIVÅ 11 Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra? 165

166 166 Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra? Wolters Kluwer Elanders Sverige AB, 2017

167 BILAGA 2 Tänkbar brottskatalog för hedersrelaterad brottslighet och förtryck Relevanta brottstyper som kan få betydelse för hedersrelaterad brottslighet och förtryck är främst reglerat i 3 7 kap. Brottsbalken (BrB). 1 Men det finns även bestämmelser vid påföljdsbestämning i 29 kap. Denna förteckning kan vara till hjälp för att kategorisera vilket brott som kan aktualiseras vid en överträdelse av något slag. 1 Allmänt om brotten mot person 1.1 Brotten mot liv och hälsa (3 kap. BrB) Centralt i 3 kap. BrB om hedersrelaterat va ld och annat sa dant fo rtryck a r besta mmelserna om uppsa tligt do dande och besta mmelserna om misshandelsbrotten. 1.2 Mord och dråp I 3 kap. 1 BrB anges fo ljande: Den som bero var annan livet, do ms fo r mord till fa ngelse pa viss tid, la gst tio och ho gst arton a r, eller pa livstid. Som ska l fo r livstids fa ngelse ska det sa rskilt beaktas om ga rningen fo rega tts av noggrann planering, pra glats av sa rskild fo rslagenhet, syftat till att fra mja eller do lja annan brottslighet, inneburit sva rt lidande fo r offret eller annars varit sa rskilt ha nsynslo s. I 3 kap. 2 BrB anges fo ljande: A r brott som i 1 sa gs med ha nsyn till de omsta ndigheter som fo ranlett ga rningen eller eljest att anse som mindre grovt, do mes fo r dråp till fa ngelse, la gst sex och ho gst tio a r. 1 Denna fo rteckning a r ha mtad fra n SOU 2020:57, s Den a r delvis reviderad i vissa delar. Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra? 167

168 1.3 Ringa misshandel, misshandel, grov misshandel och synnerligen grov misshandel I 3 kap. 5 BrB anges fo ljande: Den som tillfogar en annan person kroppsskada, sjukdom eller sma rta eller fo rsa tter honom eller henne i vanmakt eller na got annat sa dant tillsta nd, do ms fo r misshandel till fa ngelse i ho gst tva a r eller, om brottet a r ringa, till bo ter eller fa ngelse i ho gst sex ma nader. I 3 kap. 6 BrB anges fo ljande: A r brott som avses i 5 att anse som grovt, do ms fo r grov misshandel till fa ngelse i la gst ett a r och sex ma nader och ho gst sex a r. Vid bedo mningen av om brottet a r grovt ska det sa rskilt beaktas om ga rningen var livsfarlig eller om ga rningsmannen har tillfogat en sva r kroppsskada eller allvarlig sjukdom eller annars visat sa rskild ha nsynslo shet eller ra het. A r brottet att anse som synnerligen grovt, do ms fo r synnerligen grov misshandel till fa ngelse i la gst fem och ho gst tio a r. Vid bedo mningen av om brottet a r synnerligen grovt ska det sa rskilt beaktas om kroppsskadan a r besta ende eller om ga rningen har orsakat synnerligt lidande eller om ga rningsmannen har visat synnerlig ha nsynslo shet. 2 Brotten mot frihet och frid (4 kap. BrB) Flera besta mmelser i 4 kap. BrB a r relevanta vid hedersrelaterat va ld och fo rtryck finns nedan uppra knade. 2.1 Människorov I 4 kap. 1 BrB anges fo ljande: Den som bema ktigar sig och fo r bort eller spa rrar in ett barn eller na gon annan med uppsa t att skada honom eller henne till liv eller ha lsa eller att tvinga honom eller henne till tja nst eller att o va utpressning, do ms fo r människorov till fa ngelse pa viss tid, la gst fyra och ho gst arton a r, eller pa livstid. A r brottet mindre grovt, do ms till fa ngelse i ho gst sex a r. 2.2 Olaga frihetsberövande I 4 kap. 2 BrB anges fo ljande: 168 Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra?

169 Den som i annat fall a n som sa gs i 1 eller 1 a fo r bort eller spa rrar in na gon eller pa annat sa tt bero var honom eller henne friheten, do ms fo r olaga frihetsberövande till fa ngelse, la gst ett och ho gst tio a r. A r brottet mindre grovt, do ms till bo ter eller fa ngelse i ho gst tva a r. 2.3 Olaga tvång och grovt olaga tvång I 4 kap. 4 BrB anges fo ljande: Den som genom misshandel eller annars med va ld eller genom hot om brottslig ga rning tvingar na gon att go ra, ta la eller underla ta na got do ms fo r olaga tvång till bo ter eller fa ngelse i ho gst tva a r. Om na gon med sa dan verkan uto var tva ng genom hot att a tala eller ange na gon annan fo r brott eller att la mna menligt meddelande om na gon annan, do ms ocksa fo r olaga tva ng, om tva nget a r otillbo rligt. Om brottet a r grovt do ms fo r grovt olaga tvång till fa ngelse i la gst nio ma nader och ho gst sex a r. Vid bedo mningen av om brottet a r grovt ska det sa rskilt beaktas om ga rningen 1. har innefattat va ld av allvarligt slag, 2. har innefattat hot som pa tagligt har fo rsta rkts med hja lp av vapen, spra nga mne eller vapenattrapp eller genom anspelning pa ett va ldskapital eller som annars har varit av allvarligt slag, eller 3. annars har varit av sa rskilt ha nsynslo s eller farlig art. 2.4 Grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning samt olaga förföljelse I 4 kap. 4 a BrB anges fo ljande: Den som bega r brottsliga ga rningar enligt 3, 4, 6 eller 12 kap. eller enligt 24 lagen (1988:688) om kontaktfo rbud mot en na rsta ende eller tidigare na rsta ende person, do ms, om var och en av ga rningarna utgjort led i en upprepad kra nkning av personens integritet och ga rningarna varit a gnade att allvarligt skada personens sja lvka nsla, fo r grov fridskränkning till fa ngelse i la gst nio ma nader och ho gst sex a r. Har ga rningar som anges i fo rsta stycket bega tts av en man mot en kvinna som han a r eller har varit gift med eller som han bor eller har bott tillsammans med under a ktenskapsliknande fo rha llanden, ska han i sta llet do mas fo r grov kvinnofridskränkning till samma straff. Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra? 169

170 Redan i detta sammanhang kan besta mmelserna om grov fridskra nkning och grov kvinnofridskra nkning tilla mpas i ma nga fall men inte alla av upprepat hedersrelaterat va ld och annat sa fo rtryck mot samma brottsoffer. 2 I 4 kap. 4 b BrB anges fo ljande: dant fo rtryck mot samma brottsoffer. Den som fo rfo ljer en person genom brottsliga ga rningar som utgo r 1. misshandel enligt 3 kap. 5 eller fo rso k till sa dant brott som inte a r ringa, 2. olaga tva ng enligt 4 kap. 4 fo rsta stycket, 3. olaga hot enligt 4 kap. 5 fo rsta stycket, 4. hemfridsbrott eller olaga intra ng enligt 4 kap. 6, 5. kra nkande fotografering enligt 4 kap. 6 a, 6. olovlig identitetsanva ndning enligt 4 kap. 6 b, 7. olaga integritetsintra ng enligt 4 kap. 6 c, 8. ofredande enligt 4 kap. 7, 9. sexuellt ofredande enligt 6 kap. 10, 10. skadego relse enligt 12 kap. 1 eller fo rso k till sa dant brott, 11. ringa skadego relse enligt 12 kap. 2, eller 12. o vertra delse av kontaktfo rbud med elektronisk o vervakning eller o vertra delse av kontaktfo rbud enligt 24 lagen (1988:688) om kontaktfo rbud do ms, om var och en av ga rningarna har utgjort led i en upprepad kra nkning av personens integritet, fo r olaga förföljelse till fa ngelse i ho gst fyra a r. Vid en ja mfo relse av 4 kap. 4 a och b BrB framga r att 4 a fo rutsa tter att ga rningspersonen och brottsoffret a r na rsta ende i fo rha llande till varandra medan na got sa dant krav inte finns i 4 b. Samtidigt ta cker 4 a en vidare brottskatalog a n 4 b. Sammanfattningsvis omfattar 4 a en sna vare personkrets men fler brottstyper a n 4 b. 2 Se sa rskilt NJA 2004 s Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra?

171 2.5 Äktenskapstvång, barnäktenskapsbrott och vilseledande till äktenskapsresa I 4 kap. 4 c BrB anges fo ljande: Den som, i annat fall a n som avses i 1 a, genom olaga tva ng eller utnyttjande av utsatt bela genhet fo rma r en person att inga ett a ktenskap som a r giltigt i den stat da r det inga s, i den stat enligt vars lag det inga s eller i en stat i vilken minst en av makarna a r medborgare eller har hem- vist do ms fo r äktenskapstvång till fa ngelse i ho gst fyra a r. Detsamma ga ller den som pa sa tt som anges i fo rsta stycket fo rma r na gon att inga en a ktenskapsliknande fo rbindelse, om den inga s enligt regler som ga ller inom en grupp och som 1. inneba r att parterna betraktas som makar och anses ha ra ttigheter eller skyldigheter i fo rha llande till varandra, och 2. innefattar fra gan om upplo sning av fo rbindelsen. Den som bega r en ga rning som avses i fo rsta eller andra stycket mot en person som inte har fyllt arton a r, do ms fo r barnäktenskapsbrott till fa ngelse i ho gst fyra a r. Fo r barna ktenskapsbrott do ms ocksa den som i annat fall fo rma r eller tilla ter en person som inte har fyllt arton a r att inga ett a ktenskap som a r giltigt pa sa tt som anges i fo rsta stycket eller en a ktenskapsliknande fo rbindelse enligt vad som anges i andra stycket. Detta ga ller a ven om den som bega r en sa dan ga rning inte haft uppsa t till men varit oaktsam betra ffande omsta ndigheten att den andra personen inte fyllt arton a r. I 4 kap. 4 d BrB anges fo ljande: Den som, i annat fall a n som avses i 1 a, genom vilseledande fo rma r en person att resa till en annan stat a n den da r han eller hon bor, i syfte att personen ska utsa ttas fo r en sa dan ga rning som anges i 4 c, do ms fo r vilseledande till äktenskapsresa till fa ngelse i ho gst tva a r. 2.6 Olaga hot och grovt olaga hot I 4 kap. 5 BrB anges fo ljande: Den som hotar na gon annan med brottslig ga rning pa ett sa tt som a r a gnat att hos den hotade framkalla allvarlig ra dsla fo r egen eller annans sa kerhet till person, egendom, frihet eller frid, do ms fo r olaga Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra? 171

172 hot till bo ter eller fa ngelse i ho gst ett a r. Om brottet a r grovt do ms fo r grovt olaga hot till fa ngelse i la gst nio ma nader och ho gst fyra a r. Vid bedo mningen av om brottet a r grovt ska det sa rskilt beaktas 1. om hotet pa tagligt har fo rsta rkts med hja lp av vapen, spra nga mne eller vapenattrapp eller genom anspelning pa ett va ldskapital eller annars har varit av allvarligt slag, eller 2. om ga rningen annars har varit av sa rskilt ha nsynslo s eller farlig art. 2.7 Hemfridsbrott I 4 kap. 6 BrB anges fo ljande: Den som olovligen intra nger eller kvarstannar da r annan har sin bostad, vare sig det a r rum, hus, ga rd eller fartyg, do mes fo r hemfridsbrott till bo ter. A r brott som i fo rsta eller andra stycket sa gs grovt, do mes till fa ngelse i ho gst tva a r. 2.8 Olaga integritetsintrång och grovt olaga integritetsintrång I 4 kap. 46 c BrB anges fo ljande: Den som go r intra ng i na gon annans privatliv genom att sprida 1. bild pa eller annan uppgift om na gons sexualliv, 2. bild pa eller annan uppgift om na gons ha lsotillsta nd, 3. bild pa eller annan uppgift om att na gon utsatts fo r ett brott som innefattar ett angrepp mot person, frihet eller frid, 4. bild pa na gon som befinner sig i en mycket utsatt situation, eller 5. bild pa na gons helt eller delvis nakna kropp do ms, om spridningen a r a gnad att medfo ra allvarlig skada fo r den som bilden eller uppgiften ro r, fo r olaga integritetsintrång till bo ter eller fa ngelse i ho gst tva a r. Det ska inte do mas till ansvar om ga rningen med ha nsyn till syftet och o vriga omsta ndigheter var fo rsvarlig. I 4 kap. 6 d BrB anges fo ljande: Om brott som avses i 6 c a r grovt, do ms fo r grovt olaga integritetsintrång till fa ngelse i la gst sex ma nader och ho gst fyra a r. 172 Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra?

173 Vid bedo mningen av om brottet a r grovt ska det sa rskilt beaktas om ga rningen med ha nsyn till bildens eller uppgiftens inneha ll eller sa ttet fo r eller omfattningen av spridningen var a gnad att medfo ra mycket allvarlig skada fo r den som bilden eller uppgiften ro r. 2.9 Ofredande I 4 kap. 7 BrB anges fo ljande: Den som fysiskt antastar na gon annan eller utsa tter na gon annan fo r sto rande kontakter eller annat ha nsynslo st agerande do ms, om ga rningen a r a gnad att kra nka den utsattes frid pa ett ka nnbart sa tt, fo r ofredande till bo ter eller fa ngelse i ho gst ett a r Dataintrång och grovt dataintrång I 4 kap. 9 c BrB anges fo ljande: Den som olovligen bereder sig tillga ng till en uppgift som a r avsedd fo r automatiserad behandling eller olovligen a ndrar, utpla nar, blockerar eller i register fo r in en sa dan uppgift do ms fo r dataintra ng till bo ter eller fa ngelse i ho gst tva a r. Detsamma ga ller den som olovligen genom na gon annan liknande a tga rd allvarligt sto r eller hindrar anva ndningen av en sa dan uppgift. A r brottet grovt, do ms fo r grovt dataintra ng till fa ngelse i la gst sex ma nader och ho gst sex a r. Vid bedo mande av om brottet a r grovt ska det sa rskilt beaktas om ga rningen har orsakat allvarlig skada eller avsett ett stort antal uppgifter eller annars varit av sa rskilt farlig art. 3 Ärekränkningsbrotten (5 kap. BrB) A ven fo rtals- och fo rola mpningsbrotten var av relevans fo r utredningens o verva ganden i fra ga om hedersrelaterat fo rtryck. 3.1 Förtal och grovt förtal samt förolämpning I 5 kap. 1 BrB anges fo ljande: Den som utpekar na gon sa som brottslig eller klanderva rd i sitt levnadssa tt eller eljest la mnar uppgift som a r a gnad att utsa tta denne fo r andras missaktning, do mes fo r förtal till bo ter. Var han skyldig att uttala sig eller var det eljest med ha nsyn till omsta ndigheterna fo rsvar- Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra? 173

174 ligt att la mna uppgift i saken, och visar han att upp- giften var sann eller att han hade ska lig grund fo r den, skall ej do mas till ansvar. I 5 kap. 2 BrB anges fo ljande: Om brott som avses i 1 a r grovt do ms fo r grovt förtal till bo ter eller fa ngelse i ho gst tva a r. Vid bedo mningen av om brottet a r grovt ska det sa rskilt beaktas om ga rningen med ha nsyn till uppgiftens inneha ll eller sa ttet fo r eller omfattningen av spridningen eller annars var a gnad att medfo ra allvarlig skada. I 5 kap. 3 BrB anges fo ljande: Den som, i annat fall a n som avses i 1 eller 2, riktar beskyllning, nedsa ttande uttalande eller fo ro dmjukande beteende mot na gon annan do ms, om ga rningen a r a gnad att kra nka den andres sja lvka nsla eller va rdighet, fo r förolämpning till bo ter. Om brottet a r grovt, do ms till bo ter eller fa ngelse i ho gst sex ma nader. Den sa rskilda a talsbesta mmelsen i 5 kap. 5 a r av central betydelse men a terges inte ha r. 4 Sexualbrotten (6 kap. BrB) I 6 kap. BrB finns besta mmelser om va ldta ktsbrott och andra sexualbrott. Hedersrelaterat va ld och annat sa dant fo rtryck kan i vissa fall innefatta sexualbrott. Exempelvis kan en s.k. oskuldskontroll vara straffbar som våldtäkt enligt 6 kap. 1. Eftersom sexualbrott sa llan a r att anse som mindre straffva rda kommer dessa, som utga ngspunkt, att a ven i fortsa ttningen handhas separat av ra ttsva sendet dessa brott upprepas ofta. Ett brott som a r relativt sett mindre straffva rt a n de flesta andra av sexualbrotten och som skulle kunna ta nkas inga som ett led i en grov fridskra nkning eller en grov kvinnofridskra nkning a r sexuellt ofredande, som regleras i 6 kap. 10 BrB: Den som, i annat fall a n som avses fo rut i detta kapitel, sexuellt bero r ett barn under femton a r eller fo rma r barnet att fo reta eller medverka i na gon handling med sexuell innebo rd, do ms fo r sexuellt ofredande till bo ter eller fa ngelse i ho gst tva a r. 174 Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra?

175 Detsamma ga ller den som blottar sig fo r na gon annan pa ett sa tt som a r a gnat att va cka obehag eller annars genom ord eller handlande ofredar en person pa ett sa tt som a r a gnat att kra nka personens sexuella integritet. 5 Brotten mot familj (7 kap. BrB) I 7 kap. BrB finns besta mmelser om brotten mot familj. Det a r visserligen ta nkbart att exempelvis tvegifte, enligt 7 kap. 1 fo rsta stycket BrB, eller egenmäktighet med barn, enligt 7 kap. 4 fo rsta stycket BrB, skulle kunna bega s i en hederskontext. Utredningen stannade dock vid detta konstaterande utan att presentera var och en av besta mmelserna i 7 kap. na rmare. I 4 kap. 4 a BrB, om grov fridskra nkning och grov kvinnofridskra nkning, finns numera en ha nvisning till 12 kap. BrB, som handlar om skadegörelsebrotten. Ett skadego relsebrott kan alltsa vara en komponent i en grov fridskra nkning eller en grov kvinnofridskra nkning. Av relevans fo r va ra o verva ganden kan pekas pa att det finns andra kapitel i BrB som ocksa handlar om egendomsbrott, na mligen 8 kap. BrB, om stöld, rån och andra tillgreppsbrott, 9 kap. BrB, om bedrägeri och annan oredlighet, 10 kap. BrB, om förskingring, annan trolöshet och mutbrott, och 11 kap. BrB, om brott mot borgenärer m.m. 6 Kontaktförbud Besta mmelser om kontaktfo rbud finns i lagen (1988:688) om kontaktfo rbud (KfL). Ett sa rskilt hedersva ld go r sig den skyldig till som o vertra der ett av staten meddelat kontaktfo rbud straffas formellt sett fo r detta i sig, snarare a n fo r det obehag som det kan antas att ma lsa ganden i de flesta fall upplever vid ett sa dant brott. 6.1 Förutsättningar för att meddela olika typer av kontaktförbud I 1 fo rsta stycket KfL definieras ett kontaktförbud som ett fo rbud [...] fo r en person att beso ka eller pa annat sa tt ta kontakt med en annan person eller att fo lja efter denna person. Fra n detta fo rbud undantas, Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra? 175

176 enligt fja rde stycket, kontakter som med ha nsyn till sa rskilda omsta ndigheter a r uppenbart befogade. I 1 andra stycket KfL anges de grundläggande villkoren fo r meddelande av kontaktfo rbud: Kontaktfo rbud fa r meddelas om det pa grund av sa rskilda omsta ndigheter finns risk fo r att den mot vilken fo rbudet avses ga lla kommer att bega brott mot, fo rfo lja eller pa annat sa tt allvarligt trakassera den som fo rbudet avses skydda. Vid bedo mningen av om det finns en sa dan risk ska det sa rskilt beaktas om den mot vilken fo rbudet avses ga lla har bega tt brott mot na gon persons liv, ha lsa, frihet eller frid. 1 tredje stycket KfL inneha ller ett proportionalitetskrav: Ett kontaktfo rbud fa r meddelas endast om ska len fo r ett sa dant fo rbud uppva ger det intra ng eller men i o vrigt som fo rbudet inneba r fo r den mot vilken fo rbudet avses ga lla. I 1 a fo rsta stycket definieras kontaktförbud avseende gemensam bostad som ett fo rbud att uppeha lla sig i en bostad som brukas gemensamt med annan. Ett sa dant fo rbud fa r, enligt samma stycke, meddelas om det pa grund av sa rskilda omsta ndigheter finns risk fo r att den mot vilken fo rbudet avses ga lla kommer att bega brott mot en sammanboendes liv, ha lsa, frihet eller frid. I 1 a andra stycket finns ett sa rskilt slags proportionalitetskrav, enligt vilket ett kontaktfo rbud avseende gemensam bostad fa r meddelas endast om 1. ska len fo r ett sa dant fo rbud va ger va sentligt tyngre a n det intra ng eller men i o vrigt som fo rbudet inneba r fo r den mot vilken fo rbudet avses ga lla, och 2. den som fo rbudet avses skydda fo rbinder sig att medverka till att den mot vilken fo rbudet avses ga lla i rimlig utstra ckning fa r tillga ng till sina personliga tillho righeter. I 2 fo rsta stycket KfL anges att ett kontaktfo rbud om det kan antas att ett kontaktfo rbud enligt 1 inte a r tillra ckligt fa r utvidgas till att avse fo rbud att uppeha lla sig i na rheten av en annan persons bostad eller arbetsplats eller annat sta lle da r den personen brukar vistas (utvidgat kontaktförbud). Ett beslut om utvidgat kontaktfo rbud ska, enligt samma stycke, fo renas med villkor om elektronisk o vervak- 176 Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra?

177 ning, om den mot vilken fo rbudet avses ga lla har o vertra tt ett kontaktfo rbud och det inte finns sa rskilda ska l mot det. Den som har o vertra tt ett utvidgat kontaktfo rbud fa r, enligt 2 andra stycket KfL, meddelas fo rbud att uppeha lla sig inom ett sto rre omra de a n som fo ljer av fo rsta stycket (särskilt utvidgat kontaktförbud). Ett sa rskilt utvidgat kontaktfo rbud fa r, enligt samma stycke, omfatta ett eller flera omra den i anslutning till sa dana platser da r den andra personen har sin bostad eller arbetsplats eller annars brukar vistas. Det fa r inte avse ett sto rre omra de a n vad som a r no dva ndigt. Ett beslut om sa rskilt utvidgat kontaktfo rbud ska fo renas med villkor om elektronisk o vervakning, om det inte finns sa rskilda ska l mot det. Av 2 tredje stycket KfL framga r att det uppsta lls ett proportionalitetskrav a ven i fra ga om de sa rskilt utvidgade kontaktfo rbuden: Sa rskilt utvidgat kontaktfo rbud fa r meddelas endast om ska len fo r ett sa dant fo rbud va ger va sentligt tyngre a n den inskra nkning i ro relsefriheten som fo rbudet inneba r fo r den mot vilken fo rbudet avses att ga lla. Na r ett beslut om kontaktfo rbud med villkor om elektronisk o vervakning har meddelats, a r den mot vilken fo rbudet ga ller, enligt 2 a KfL, skyldig att medverka till att den elektroniska o vervakningen kommer till sta nd och kan fortga. 6.2 Begränsningar i tiden m.m. I 3 KfL finns en allma n besta mmelse om att ett kontaktfo rbud ska fo rses med de begränsningar och undantag som a r pa kallade med ha nsyn till fo rha llandena i det enskilda fallet. Ett kontaktfo rbud ska, enligt 4 fo rsta stycket KfL, meddelas fo r en viss tid, ho gst ett a r. Kontaktfo rbud avseende gemensam bostad fa r dock meddelas fo r ho gst tva ma nader. Kontaktfo rbudet ga ller, enligt andra stycket, omedelbart, om inte annat besta ms. Ett kontaktfo rbud avseende gemensam bostad fa r, enligt tredje stycket, förlängas endast om det finns sa rskilda ska l och med ho gst tva veckor i taget. Ett kontaktfo rbud med villkor om elektronisk o vervakning fa r, enligt samma stycke, fo rla ngas med ho gst tre ma nader i taget. I o vrigt fa r ett kontaktfo rbud fo rla ngas med ho gst ett a r i taget. Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra? 177

178 6.3 Handläggningen I 5 KfL finns besta mmelser om delgivning. Kan det antas att kontaktfo rbud avseende gemensam bostad kommer att meddelas, a r den mot vilken fo rbudet avses ga lla, enligt 6 KfL, skyldig att pa tillsa gelse av en polisman fo lja med till ett förhör som ha lls omedelbart da refter, om fo rho r pa platsen inte kan a ga rum eller det av annan anledning a r av vikt fo r utredningen att den mot vilken fo rbudet avses ga lla fo ljer med till fo rho r. Va grar han eller hon utan giltig orsak, fa r polismannen ta med honom eller henne till fo rho ret. Ett sa dant fo rho r fa r inte avslutas senare a n sex timmar efter det att den fo rho rde togs med till fo rho ret. I 6 a KfL finns olika besta mmelser om skyndsamhet i handla ggningen. I 7 13 KfL finns vissa andra besta mmelser om allmän åklagares handläggning av fra gor om kontaktfo rbud. 6.4 Verkställighet, hävning och ändring av kontaktförbud 13 a KfL inneha ller tva besta mmelser om verkställighet av beslut om kontaktfo rbud: Na r ett beslut om kontaktfo rbud avseende gemensam bostad har meddelats fa r en polisman avla gsna den mot vilken fo rbudet ga ller fra n bostaden. Na r ett beslut om kontaktfo rbud med villkor om elektronisk o vervakning har meddelats, a r Polismyndigheten ansvarig fo r verksta lligheten av den elektroniska o vervakningen. I finns besta mmelser om tingsrätts överprövning av a klagarens beslut i fra ga om kontaktfo rbud. Om det pa grund av a ndrade fo rha llanden finns ska l till det, fa r a klagaren, enligt 23 fo rsta stycket, häva eller ändra ett beslut om kontaktfo rbud som har meddelats av a klagaren eller ra tten. Detta ga ller dock, enligt andra stycket, inte om beslutet a r fo rema l fo r ra ttens pro vning. 178 Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra?

179 7 Straffbestämmelser I 24 och 25 KfL finns straffbesta mmelser. I 24 fo rsta meningen anges att den som bryter mot ett kontaktfo rbud med villkor om elektronisk o vervakning do ms fo r överträdelse av kontaktförbud med elektronisk övervakning till fa ngelse i ho gst tva a r och att den som i o vrigt bryter mot ett kontaktfo rbud do ms fo r över trädelse av kontaktförbud till bo ter eller fa ngelse i ho gst ett a r. I 24 andra meningen anges att det i ringa fall inte ska do mas till ansvar. I 25 KfL anges att den som har meddelats ett kontaktfo rbud med villkor om elektronisk o vervakning och som uppsa tligen eller av grov oaktsamhet hindrar att den elektroniska o vervakningen kommer till sta nd eller kan fortga do ms fo r hindrande av elektronisk övervakning till bo ter eller fa ngelse i ho gst ett a r. 8 Dataskydd I 26 och 27 KfL finns vissa besta mmelser om dataskydd. Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra? 179

180

181

182 Inom ramen för undertecknads uppdrag som goodwill-ambassadör för Glöm aldrig Pela och Fadime (GAPF) under året 2020 påbörjades ett tvärvetenskapligt samarbete vid Karlstads universitet som fokuserar på frågeställningen Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra? Samverkande ämnesdiscipliner är folkhälsovetenskap, juridik, lärarutbildningen och socialt arbete. Forskarsamarbetet har under denna relativt korta tid utmynnat i en antologi. Syftet med denna antologi är bland annat att uppmärksamma och bidra med kunskapsstöd om det nya examensmålet i högskoleförordningen gällande mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Fokus är att ge en övergripande bild av hedersrelaterat våld och förtryck, samt att bidra med kunskaper om våldets uttryckssätt och dess konsekvenser. Antologin utgår från de drabbades perspektiv. I boken ges handfasta råd till de universitetslärare som ansvarar för undervisning och examination rörande mäns våld mot kvinnor i nära relationer i högre professionsutbildning. Exempelvis lärare, jurister, sjuksköterskor, psykologer, tandhygienister och socionomer. Boken vänder sig till studenter i högre utbildning. Boken vänder sig också till yrkesverksamma som möter utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Boken är även lämplig för beslutsfattare, för forskare och de som ansvarar för att utarbeta riktlinjer och handlingsplaner på området för mäns våld mot kvinnor, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck. Redaktör för antologin är Marie Karlsson-Tuula, professor i civilrätt. Övriga författare är Helén Olsson, universitetslektor i socialt arbete, Carolina Jernbro, universitetslektor i folkhälsovetenskap och Nina Thelander, universitetslektor i pedagogiskt arbete och prodekan för lärarutbildningen, samtliga verksamma vid Karlstads universitet, samt universitetslektor Annika Norée, docent i straffrätt vid Stockholms universitet. Marie Karlsson-Tuula är professor i civilrätt på Handelshögskolan vid Karlstads universitet tillika gästprofessor vid Örebro universitet. Antologien är utgiven av Karlstads universitet i samarbete med GAPF ISBN (tryck) ISBN (pdf)