Nästan två timmar om. Luftbehandling och ventilation. 1) Olika typer av ventilationssystem

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Nästan två timmar om. Luftbehandling och ventilation. 1) Olika typer av ventilationssystem"

Berit Jonasson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Luftbehandling och ventilation Nästan två timmar om 1) Olika typer av ventilation (vilka är de, nackdelar, mm) 2) Hur bör luften tas in och föras bort? (var, don, mm) 3) Hur mycket behöver vi ventilera? (symptom, krav, mätning, mm) 4) Varför blir det för låga flöden ibland? (personlast, OVK, mm) 5) Realistiskt att installera VÅV i bef. bostäder? (energi, pengar, mm) Daniel Olsson CIT Energy Management daniel.olsson@cit.chalmers.se Bild från Swegon 1) Olika typer av ventilationssystem S-system (självdrag) F-system (frånluft) FT-system (från- och tilluft) S-system (självdrag) F-system (frånluft) FT-system (från- och tilluft) Teckning: SP FTX-system (från- och tilluft med värmeåtervinning) FX-system (frånluft med värmepump) Teckning: SP När + - Småhus: innan 1975 Flerbostadshus: innan 196 nästan inget underhåll inget fläktbuller rel. låg energianvändning låg investeringskostnad funkar ej om varmt/vindstilla risk för fuktproblem risk för drag risk för ljud utifrån smutsig tilluft risk för luktöverföring Småhus: Flerbostadshus: önskat luftflöde året om begränsad risk för fuktproblem lågt underhållsbehov liten investeringskostnad risk för drag risk för sus i tilluft & ljud utifrån viss risk för fläktbuller smutsig tilluft hög energianvändning Småhus: Flerbostadshus: önskat luftflöde året om möjlighet till höga luftflöden låg risk för fuktproblem låg risk för dragproblem ren filtrerad tilluft hög energianvändning stor investeringskostnad risk för sus i ventiler risk för fläktbuller visst underhållsbehov 1

(energi, pengar, mm) Daniel Olsson CIT Energy Management daniel.olsson@cit.chalmers.

FTX-system (från- och tilluft med värmeåtervinning) FX-system (frånluft med värmepump) F-system vanligast i flerbostadshus hittills Teckning: SP När + - Småhus:innan 1985 -nu Flerbostadshus: 196 - nu

risk för fläktbuller underhållsbehov Småhus: 1975-25 Flerbostadshus: 196 25 låg energianvändning önskat flöde året om begränsad risk för fuktproblem ganska lågt underhåll stor investeringskostnad

2 FTX-system (från- och tilluft med värmeåtervinning) FX-system (frånluft med värmepump) F-system vanligast i flerbostadshus hittills Teckning: SP När + - Småhus:innan nu Flerbostadshus: nu låg energianvändning önskat luftflöde året om möjlighet till höga luftflöden låg risk för fuktproblem låg risk för dragproblem ren filtrerad tilluft stor investeringskostnad risk för sus i ventiler risk för fläktbuller underhållsbehov Småhus: Flerbostadshus: låg energianvändning önskat flöde året om begränsad risk för fuktproblem ganska lågt underhåll stor investeringskostnad risk för dragproblem lokalt risk för ljud utifrån smutsig tilluft (pollen, damm, etc.) SPECIFIKT LUFTFLÖDE 3, SKOLOR SAMLINGSSALAR KONTOR (Luftomsättningar per timme) Till- och frånluftssystem Tilluftsaggregat för värmning av tilluften Kyla Kylbatteri Schematisk bild av FTX-aggregat Elenergi Fläktar Pumpar Motorer i roterande värmeväxlare 2, temp=några C under rumstemp KONTOR 1, Värme Luftvärmningsbatteri Ev. förvärmningsbatteri Ev. eftervärmningsbatteri BOSTÄDER,5 Frånlufts- och självdragssystem temp=utetemp 2

3 Luftbehandlingsaggregat Tryckfall i ventilationssystem Fläkten måste kompensera för alla förluster i systemet Vanligt godhetstal SFP: kw/(m3/s) Råd i BBR:,6-2, 1) Olika typer av ventilation 2) Hur bör luften tas in och föras bort? 3) Hur mycket behöver vi ventilera? 4) Varför blir det för låga flöden ibland? 5) Realistiskt att installera VÅV i bef. bostäder? 2) Hur bör luften tas in och föras bort? RÄTT! SOV WC KÖK 3

luften tas in och föras bort? 3) Hur mycket behöver vi ventilera?

4 Enkla indikerande metoder: FEL! SOV WC KÖK Foto: Daniel Olsson Foto: Daniel Olsson Kan slutsats om flödets storlek dras med dessa enkla metoder? Bra luftföring i rum mer än bara från rent till smutsigt rum 1) Olika typer av ventilation 2) Hur bör luften tas in och föras bort? Rätt! Undertempererad tilluft Tillräcklig kastlängd 3) Hur mycket behöver vi ventilera? 4) Varför blir det för låga flöden ibland? 5) Realistiskt att installera VÅV i bef. bostäder? Fel! Felplacerad frånluft! För hög inblåsningtemperatur! För låg inblåsningshastighet! 4

Bra luftföring i rum mer än bara från rent till smutsigt rum 1) Olika typer av ventilation 2) Hur bör luften tas in och föras bort? Rätt!

5 3) Hur mycket behöver vi ventilera? Krav och råd Föroreningar kommer från...och kan orsaka Boverkets Byggregler Sammanfattas bra i R1:an + - Lukter Allergier Arbetsmiljöverket Folkhälsomyndigheten (Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav) Trafik Industrier Förbränning främst småskalig Vegetation (pollen) etc. Människor Fukt Byggnadsmaterial Möbler, inredning, kläder Utrustning, apparater Tobaksrökande Mikrobiologisk tillväxt (mögel) Husdjur etc. Irritation Infektion Inflammation Cancer Exempel på myndigheters råd och krav om luftkvalitet Var ska kraven vara uppfyllda? Boverkets byggregler Folkhälsomyndigheten Krav: lägst,35 l/s per m 2 när rummet används (uteluft) Bra luftföring i rum Ren tilluft Hänvisning MKN Tilluft i renare rum Frånluft från smutsigare rum Bra byggmaterial Ingen påverkan från mikroorganismer / fuktsäkert Radongas, max 2 Bq/m3 Allmänt råd för bostäder: 1 ppm CO 2,5 oms/h 4 l/s per person eller,35 l/sm2 Förhöjd fukthalt inne: max 3 g/m3 Undersökningar av ventilationen krävs vid konstaterande eller misstanke om exvis: - Kondens - Höga radongashalter - Formaldehyd - mm 3,m A=1,5m 2 1,8m 3,5m A=3,4m 2 1,9m,1-2, m över golvet Folkhälsomyndigheten 3,m 3,m A=1m 2 3,5m2,5m BBR A=7, 5m 2,1-2, m över golvet 3,m 3,m A=1m 2 A=8,7m 2 3,5m 2,9m,-1,8 m över golvet P-märkt innemiljö 5

Förbränning främst småskalig Vegetation (pollen) etc. Människor Fukt Byggnadsmaterial Möbler, inredning, kläder Utrustning, apparater Tobaksrökande Mikrobiologisk tillväxt (mögel) Husdjur etc.

6 Ren uteluft..? Luftfilter för ren tilluft Exempelvis polyaromatiska kolväten, PAH Luftintagens placeringar är viktigt! Hur ofta behöver filter bytas? CPAH = 12 ng/m3 12 ng/ m 3 CPAH = 3 3 ng/ ng/m 3 m3 Filter - Avskiljningsgrad Partikelstorlek dn/dlog(dp) (antal partiklar/cm 3 ) ,1,1 1 1 Partikelstorlek (µm) Avskiljningsgrad (%) Gas molecules Virus Tobacco smoke Settling velocity Metal dust Concrete dust Pollen Bacteria carrying particles cm/s dn/dlog(dp) Partikelhalt F5 F6 F7 F8 (stadsmiljö) Mould spores Källa: Matson, 24 Particle diameter, µm

7 Kan vi enkelt mäta föroreningar inne? Inte helt enkelt, men vi kan mäta föroreningsalstrande aktivitet Koldioxid CO 2 ären indikator på halten av luftföroreningar som alstras av människor Aktivitet Vuxen (l/h) Barn (l/h) Koldioxid Sovande Sittande Kontorsarbete Lätt arbete, gymnastik Dans, bollspel CO 2 en ofarlig och luktlös gas, men ändå viktig i dessa sammanhang CO2-Koncentration (ppm) : 3: 6: 9: 12: 15: 18: 21: : Klockslag eftersom CO 2 och andra ämnen samvarierar(skapligt skapligt) Vad betyder CO 2 -halten? Indikator för upplevelse av föroreningar från människor CO2-Koncentration (ppm) Koldioxid Partiklar större än 2. µm 4 : 3: 6: 9: 12: 15: 18: 21: : Klockslag Partikelkoncentration (antal per ft 3 ) Andel missnöjda(%) OBS! 1 Gäller besökare CO 2 -koncentration (ppm) (Efter Fanger, 1988) 7

Sovande 1 12 7-1 Sittande 12 15 9-12 Kontorsarbete 19 24 15-2 Lätt arbete, gymnastik 33 42 25-34 Dans, bollspel 55 7 42-56 CO 2 en ofarlig och luktlös gas, men ändå viktig i dessa sammanhang

8 CO 2 -halten beror av uteluftflödettill till rummet och antalet personer i rummet 6 Ventilationsbehov CO 2 -koncentration (ppm) Praktisk tumregel Lätt och billigt att mäta! Uteluftsflöde (l/s per person) Dissatisfied, % Andel missnöjda (%) Vanlig lufthygiendimensionering idag North Americans Europeans Japanese Diskuteras bland forskare Ventilation Uteluftsflöde rate, l/s per (l/s standard per person) person Men hyresgästerna mäter inte CO2 - de använder sina egna luftkvalitetssinnen Temperatur och luftfuktighet inverkar på upplevd luftkvalitet Termiskt sinne Luktsinne Kemiskt sinne (utan att det nödvändigtvis luktar) 8

1 2 3 4 Uteluftsflöde (l/s per person) Dissatisfied, % Andel missnöjda (%) 5 4 3 2 1 Vanlig lufthygiendimensionering idag North Americans Europeans Japanese Diskuteras

1) Olika typer av ventilation 2) Hur bör luften tas in och föras bort? 3) Hur mycket behöver vi ventilera? 4) Varför blir det för låga flöden ibland? 5) Realistiskt att installera VÅV i bef. bostäder?

9 1) Olika typer av ventilation 2) Hur bör luften tas in och föras bort? 3) Hur mycket behöver vi ventilera? 4) Varför blir det för låga flöden ibland? 5) Realistiskt att installera VÅV i bef. bostäder? 4) Varför blir det för låga flöden ibland? -och vad gör man åt det? SOV WC KÖK Beror ofta på de boende men inte pga. illvilja! Tätade don och spaltventiler (pga. drag eller ljud) Fler boende än dimensionerat Smutsiga don och kanaler Bild: Länsstyrelsen Södermanlands län 1) Olika typer av ventilation 2) Hur bör luften tas in och föras bort? 3) Hur mycket behöver vi ventilera? 4) Varför blir det för lite ibland? 5) Realistiskt att installera VÅV i bef. bostäder? Otillräcklig ventilation i flerbostadshus fångas förhoppningsvis in med OVK -var 3e år om FT-eller FTX-system -var 6e år om S-eller F-system 9

drag eller ljud) Fler boende än dimensionerat Smutsiga don och kanaler Bild: Länsstyrelsen Södermanlands län 1) Olika typer av ventilation 2) Hur bör luften tas in och föras bort?

10 5) Realistiskt att byta F mot FTX eller FX? Mycket viktigt åtgärd i befintliga flerbostadshus för att nå de nationella målen om en halverad energianvändning fram till år 25! Idag står många av de flerbostadshus som byggdes mellan 194 och 197 inför omfattande renoveringar/ombyggnader. Roterande vvx Olika typer av värmeåtervinnare Platt-vvx Temperaturverkningsgrad Hög Luftläckage Lågt litet FTX FX Värmebesparing ca 25-7 kwh/m 2 ca 4-75 kwh/m 2 Elökning ca 1-3 kwh/m 2 ca kwh/m 2 Batteri-vvx Medel Inget litet Installationskostnad ca 3-65 kwh/m 2 ca 2-55 kr/m 2 Val av VÅV-lösning beror bl.a. på energipriser, hur el värderas miljömässigt och hur viktig luftkvaliteten och den termiska komforten är Teckning: SP Foto: Fläkt-Woods Låg Inget Vilken värmeåtervinnare passar var? Faktorer att beakta: Krav på grad av värmeåtervinning (indirekt krav genom BBR 26) Luftkvalitet och lukter i frånluft Monteringsutrymme Avstånd mellan till- och frånluftskanaler Foto: Restaurangguiden Foto: Tietoenator Foto: IVL Foto: Per Westergård Foto: Eurodan Huse 1

Roterande vvx Olika typer av värmeåtervinnare Platt-vvx Temperaturverkningsgrad Hög Luftläckage Lågt litet FTX FX Värmebesparing ca 25-7 kwh/m 2 ca 4-75 kwh/m 2 Elökning ca 1-3 kwh/m 2 ca 15-35 kwh/m

Relevanta dokument

Luftbehandling Funktion och underhåll

Luftbehandling Funktion och underhåll Leif Håkansson TAC Svenska AB Självdrag, S - 20 o C 25 o C Funktionen bygger på att varm luft är lättare än kall luft och härigenom vill stiga uppåt och drag skapas.