Byggnadsteknik för miljöinspektörer

Transkript

1 SIDAN 1 Byggnadsteknik för miljöinspektörer

2 - Hur börjar du en utredning i en lägenhet? Det första du gör/tänker/ kollar? - Om du tar prover, vilka då och var? - Om du inte hittar några uppenbara orsaker till besvären i lägenheten men besvären kvarstår, hur går du vidare? - Vilken betydelse har ventilationen för inomhusmiljön? - vilka slutsatser kan man dra av olika undersökningar och resultat? - Om du hinner: tolkning av undersökningsprotokoll SIDAN 2

3 SBS= Sick Building Syndrom Sjuka Hus Sjukan WHO definition 1980-talet daghemssjukan, kontorssjukan SIDAN 3

4 SOU 1989:77 Allergiutredningen samband mellan vissa byggnadstekniska lösningar och material och bristande ventilation å ena sidan och en rad sjukdomssymtom å andra sidan. OVK 1993 SIDAN 4

5 SBS= Sick Building Syndrom Sjuka Hus Sjukan Sjuka Hus Relaterade Symptom Ospecifik byggnadsrelaterad ohälsa SIDAN 5

6 Vad visste vi då? (1985 Örebrokonferensen) Klagomål på inomhusmiljön/upplevd ohälsa Det finns ett väl känt samband mellan vad som i dagligt tal kallas en fuktig byggnad OCH rapporterade problem med inomhusmiljön fuktig byggnad SIDAN 6

7 1985 ( första Örebrokonferensen) sjuka hus kan enbart diagnostiseras genom brukarnas klagomål på inomhusmiljön och att inga specifika orsaker till rapporterade symptom kunde rapporteras En mängd olika tekniska mätningar har utvecklats genom åren VOC VOC i rumsluft TVOC VOC under matta mm MVOC Luftprov på semporefilter för SEM analys Sporprovtagnig på sampler DNA analys på mögel Mikrobiell provtagning, odling ej odling? SIDAN 7

8 VOC VOC i rumsluft TVOC VOC under matta mm MVOC Luftprov på semporefilter för SEM analys Sporprovtagnig på sampler DNA analys på mögel Mikrobiell provtagning, odling ej odling? Ingen teknisk mätning finns som kan korreleras till ohälsa! SIDAN 8

9 Vad vet vi idag? Det finns ett väl känt samband mellan vad som i dagligt tal kallas en fuktig byggnad OCH rapporterade problem med inomhusmiljön fuktig byggnad SIDAN 9

10 Smalhus tal Förra sekelskiftet Runt 1920 Tjockhus tal Per Albinradhus 1932 Punkthus 1940 talet SIDAN 10

11 Punkthus 50-talet 60-talshus Miljonprogrammet 90-talet 80-talet Nutid SIDAN 11

12 VARFÖR VENTILATION Med ventilation av byggnad avses utbyte av förorenad luft mot "frisk" luft utifrån. Fönstervädring Självdrag ( Förstärkt Självdrag) Fläktstyrd frånluftsventilation Fläktstyrd till- och frånluftsventilation Tecken på otillräcklig ventilation Allmäns kondens på fönstrens insida vintertid Instängd tung luft Spridning av stekos från köket Långvarg kvarstående kondens på badrumsspegel efter dusch, bad CITY OF STOCKHOLM 12/12/2012 PAGE 12

13 VENTILATION VENTILATIONSPRINCIPER Luften förs från renare rum till smutsigare Utsug i kök, toalett, kakelugnar

14 VENTILATION före 1920 Självdrag Förra sekelskiftet Uppvärmning och ventilation sköttes av kakelugn och köksspisen SIDAN 14

15 Självdrag Z Temperaturskillnad

16 SIDAN 16

17 fyllnadsbjälklag Förra sekelskiftet SIDAN 17

18 Självdrag Smalhus tal + olika typer av fyllnadsbjälklag Runt 1920 Ytterväggar av tegel slaggplattor etc. Tjockhus tal Per Albinradhus 1932 SIDAN 18

19 VENTILATION ca 1916 STOCKHOLMSVENTILATION Runt 1920 Lokal byggnadsstadga i STOCKHOLM BAD RUM Vatten inne, badrum Lägre takhöjder BAD RUM LUFTINTAG SIDAN 19

20 SOSFS 1999:25 Socialstyrelsens allmänna råd om tillsyn enligt miljöbalken ventilation Olägenhet för människors hälsa I bostäder bör det specifika luftflödet (luftomsättningen) inte understiga 0,5 rumsvolymer per timme (rv/h). Uteluftsflödet bör inte understiga 0,35 liter uteluft per sekund per kvadratmeter (l/s per m2) golvarea eller 4 l/s per person. SIDAN 20

21 Det vill säga att det är uteluftsflöde som avses och ingen annan luft när det kommer till luftomsättningskravet/specifika luftflödet på 0,5 rumsvolymer. Vid en jämförelse blir då kravet på 0,35 liter uteluft per sekund per kvadratmeter (l/s per m2) golvarea ungefär lika med 0,5 kravet på specifik luftomsättning vid en takhöjd på ca 2,53 m. Hur mäter vi uteluftflödet? SIDAN 21

22 Mätning av Självdrag

23 SJÄLVDRAG Punkthus 50-talet Miljonprogrammet MEKANISK FRÅNLUFT 60-talshus SIDAN 23

24 FRÅNLUFTSSYSTEM från ca 1930 o framåt

25 BETSI En rikstäckande undersökning av byggnaders energianvändning, tekniska status och innemiljö SIDAN 25

26 BETSI En rikstäckande undersökning av byggnaders energianvändning, tekniska status och innemiljö SIDAN 26

27 Hur mäter vi uteluftflödet? Exempel från en inspektion? SIDAN 27

28 SIDAN 28

29 SIDAN 29

30 Exempel från en inspektion? Lägenhetsarea 62 m 2 Sosfs 0,35 ger ca 22 l/s Uteluftdon öppna Rum Luftflöden( l/s) WC/dusch 6 Kök 2,5 Sov 2,5 klk 1 Summa 11 l/s Fönster öppet Rum Luftflöden( l/s) WC/dusch 20 Kök 7 Sov 15 klk 8 Summa 50 l/s SIDAN 30

31 Uteluftsdon i F ventilationshus Äldre tilluftsventil Spaltventil / Springventil Modern spaltventil

32 Uteluftsdon SIDAN 32

33 Hur indikerar vi fukt? GANN UNI Teleskopgivare SIDAN 33

34 Hur indikerar vi fukt? Relativmätning / indikering Område som bedöms torrt Skalvärde som referens Skalvärde ca > 90 risk för fukt SIDAN 34

35 Hur indikerar vi fukt? Område som bedöms torrt Skalvärde som referens SIDAN 35

36 Fuktindikering Relativmätning: 1. Indikera på en del där det bedöms vara torrt 2. Indikera på andra ställen observera förhöjning av värden. Indikera inte på klinker / kakel i badrum ( fukt bakom plattorna ) Instrumentet reagerar på metall SIDAN 36

37 Fukt- & mögelärende i Bromma SIDAN 37

38 Fukt- & mögelärende i Bromma SIDAN 38

39 Fukt- & mögelärende i Bromma - Hur börjar du en utredning i en lägenhet? Det första du gör/tänker/ kollar? finns någon avvikande lukt? kontrollera ventilationen Ingen avvikande lukt men en känsla av fuktig instängd luft Uteluftsdon fanns på rätt ställen. Svag funktion i donen. Don saknas i kök. fuktindikering runt wc mot tak och mot golv i området runt wc SIDAN 39

40 Fukt- & mögelärende i Bromma Föreläggande om utredning av ventilation och fukt/fuktskador SIDAN 40

41 Fukt- & mögelärende i Bromma Bedömning av omfattning av rivning : Mikrobiell analys gjordes därefter luktprov för bedömning SIDAN 41

42 - Om du tar prover, vilka då och var? SIDAN 42

43 SLUTSATSER Den som klagar hittar ALDRIG! på Ta alltid klagande på största allvar tvivla aldrig! Börja därför med att kartlägga problemen Utifrån de drabbades upplevelser gör relevanta mätningar.(jfr hos Doktorn)

44 Du söker för t.ex ont i en tå... Direkt får du genomgå en massiv provtagning... EKG EEG Blodprover Urinprov Röntgen SIDAN 44

45 Börja alltid med att kartlägga problemen (gör en bra anamnes) Provtagning enbart för att ge svar på en fråga, hypotes Ingen provtagning kan korreleras till symptom! SIDAN 45

46 - Om du inte hittar några uppenbara orsaker till besvären i lägenheten men besvären kvarstår, hur går du vidare? Byggnadsrelaterad ohälsa i kvarkenregionen SIDAN 46

47 Byggnadsrelaterad ohälsa i kvarkenregionen SIDAN 47