NÄTVERK OCH DESS BETYDELSE FÖR LOKALA INNOVATIONSMILJÖER LINA BJERKE SARA JOHANSSON

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NÄTVERK OCH DESS BETYDELSE FÖR LOKALA INNOVATIONSMILJÖER LINA BJERKE SARA JOHANSSON"

Transkript

1 NÄTVERK OCH DESS BETYDELSE FÖR LOKALA INNOVATIONSMILJÖER LINA BJERKE SARA JOHANSSON

2

3 Förord Denna rapport är en sammanfattning av den forskning om sambanden mellan kunskapsnätverk och dess betydelse för lokala innovationsmiljöer som bedrivits inom forskningsprojektet TIPT (Tillgänglighet, Innovationsprocesser och Tillväxt) vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Projektet har finansierats av EU:s Strukturfond (Regionala Fonden), Regionförbundet i Jönköping, Länsstyrelsen i Jönköpings Län, CESIS, samt Internationella Handelshögskolan i Jönköping. TIPT-projektet fokuserar på förutsättningarna för ett innovativt näringsliv i Jönköpings län. Av specifikt intresse är innovationsaktiviteter, samverkan och tillgänglighet och hur detta påverkar lokal näringslivsförnyelse och tillväxt i regionen. Syftet med projektet är att genomföra tillämpade analyser med fokus på potentialen för innovationsprocesser i länets näringsliv. Forskning på detta tema är angeläget för att öka förståelsen för vilka faktorer som bidrar till ett gott innovationsklimat i Jönköpings län. Den långsiktiga målsättningen med projektet är att de studier som projektet genomför ska bidra till att olika typer av regionala resurser och regional politik kan användas för att främja ett hållbart och innovativt regionalt näringsliv med goda förutsättningar för långsiktig tillväxt. Projektet är organiserat i fyra delprojekt, som på olika sätt berör innovationsklimatet i Jönköpings län. Denna rapport sammanfattar resultaten från ett av delprojekten, vilket fokuserar på frågan om kunskapsnätverk och dess betydelse för den lokala innovationsmiljön. Kontaktperson: Lina Bjerke 1

4 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Vad är en innovation? Radikala och inkrementella innovationer Hur kan man mäta innovationer? Innovationer i små företag Kunskapsnätverk och lokala innovationsmiljöer Nätverk för utbyte av idéer och kunskap Vad är en innovationsmiljö? Industrisammansättning och kunskapstillgång i Jönköpings län Innovationer och innovationsnätverk i Jönköpings län Enkätundersökningen: Metodik Resultat från enkätundersökningen: Innovativa företag Resultat från enkätundersökning: Samarbete Samarbete och företagens innovationer i Jönköpings län Möjligheter och utmaningar för innovationssamarbeten i Jönköpings län

5 Sammanfattning I denna rapport sammanfattas den forskning kring betydelsen av nätverk för utveckling av långsiktigt uthålliga innovationsmiljöer som producerats inom forskningsprojektet TIPT Tillgänglighet, Innovationsprocesser och Tillväxt. Syftet med det delprojekt som sammanfattas i den här rapporten är att studera hur företag och andra lokala aktörer samverkar för att utnyttja lokala och regionala resurser för innovation och kunskapsbyggande. I detta sammanhang är betydelsen av kunskapsrelaterade nätverk för den lokala innovationsförmågan av särskilt intresse. Med kunskapsnätverk menas här olika former av samverkan där lokala företag kan dela kunskap, information och idéer som är till nytta i olika delar av innovationsprocessen. Genom deltagande i olika typer av nätverk kan företag nå en större mångfald av kunskap och andra resurser av relevans för olika typer av innovationsprocesser, vilket är nödvändigt för att ligga i framkant i produkt- och processutveckling. Syftet med denna forskning är att belysa hur olika former av samverkan och samarbete påverkar sannolikheten att företag är innovativa. Dessa analyser omfattar också ett tillgänglighetsperspektiv eftersom brist på kunskapsrelaterade faktorer i den lokala miljön ibland kan kompenseras av stor tillgång till olika kunskapskällor i omkringliggande regioner. Projektet har kartlagt innovationer och företagssamverkan i Jönköpings län genom en enkätundersökning som omfattar 636 telefonintervjuer med företag i den privata sektorn i Jönköpings län. I denna rapport presenteras resultaten från denna enkätundersökning och analyser av betydelsen av kunskapsnätverk för olika innovationsprocesser i länets företag. Studien inleds med en översyn av innovationsbegreppet och hur innovationer kan definieras och mätas. En sammanfattning av litteraturen kring innovationer leder till slutsatsen att valet av definition och mått i hög grad beror på i vilket syfte och sammanhang de ska användas. Detta projekt följer den vida definition av vad som kan betraktas som en innovation som används i Community Innovation Survey (CIS), som är en enkätundersökning som genomförs av de nationella statistikbyråerna i samtliga EU-länder med regelbundna intervaller sedan Här definieras en innovation som en ny eller väsentligt förbättrad vara, tjänst, process eller arbetssätt, som för att anses vara innovativ åtminstone måste vara ny för företaget. Svaren från enkätundersökningen visar att denna breda definition av innovationsbegreppet medför att en tämligen stor andel av de 636 intervjuade företagen, nästan 70 %, anser sig vara innovativa i någon bemärkelse och 27 % av företagen har introducerat en produkt, tjänst eller process som inte bara är ny för företaget utan är en nyhet för hela marknaden. Stora företag är något mer innovativa än små företag men bland småföretagen är det ändå närmare 60 % som gjort någon form av innovation i sin verksamhet. Det vanligaste motivet till innovationsaktiviteter tycks vara att förbättra företagets produktportfölj, med avseende på sortimentet, produktegenskaper och avsättningsmarknader. Denna målsättning tycks vara mer frekvent förekommande än effektivisering i olika delar av produktionsprocessen. 3

6 Företag samarbetar i hög grad med andra företag för att utveckla sitt företag genom innovationer eller på andra sätt. Samarbetspartners återfinns företrädesvis inom samma bransch och är ofta aktörer i andra delar av förädlingsledet. Majoriteten av samarbeten som är specifikt kopplade till innovationer sker utanför den egna kommunen och även utanför det egna länet. En tredjedel av företagen säger sig ha samarbetspartners utanför Sverige. För att undersöka hur samarbete påverkar innovationskraften i länets företag har vi gjort kvantitativa analyser av sambanden mellan samverkan och sannolikheten att ett företag är innovativt. I dessa analyser tar vi också hänsyn till andra relevanta faktorer som kan påverka innovationsbenägenheten. Sådana faktorer kan exempelvis vara företagets storlek, ägarstruktur och internationella kopplingar i form av tillhörighet till multinationella företagskoncerner och deltagande på exportmarknader. Det är också relevant att beakta tillgängligheten till externa kunskapskällor, exempelvis i form av företag som levererar kunskapsintensiva tjänster (KIBS). De kvantitativa analyserna av betydelsen av samarbeten för företagens innovationsförmåga visar att såväl intern som extern kunskap är viktiga faktorer för att förklarar varför ett företag är innovativt eller inte. Utbudet av extern kunskap på länets tjänstemarknader tycks vara begränsad, varför företagen samverkar i olika typer av nätverk för att få tillgång till kunskap och andra resurser av relevans för olika typer av innovationsprocesser. Samverkan med aktörer inom samma företagskoncern har störst effekt på sannolikheten att ett företag är innovativt, vilket visar på betydelsen av ägarstrukturer för att forma nätverk för utbyte av kunskap och idéer, inte minst över nationsgränser. De samarbeten som tycks vara särskilt fruktsamma för företagens innovationsaktiviteter är sådana samarbeten som involverar aktörer från andra delar av förädlingsledet, vilket visar på vikten av kompetenta kunder/leverantörer för att förmedla kunskap och teknologier till andra aktörer i innovationssystemet. Dessa länkar tycks fungera väl i de nätverk som länets företag deltar i. Eftersom många av länets företag deltar i dessa nätverk i egenskap av underleverantörer kan kunskapsövertag som kunder har över leverantörer emellertid leda till att underleverantörens beroendeförhållande till sin kund stärks och får negativa konsekvenser för företagets förmåga att utvecklas av egen kraft. De kunskapsnätverk som är betydelsefulla för företagens innovationsaktiviteter tycks vara av nationell snarare än regional karaktär. Medan samarbeten som inte har någon direkt koppling till innovationsarbete ofta involverar aktörer inom den egna regionen, sker merparten av samarbeten som är direkt relaterade till innovationsaktiviteter med företag i andra regioner än Jönköpings Län. Kunskapsöverföring kräver som regel att de involverade parterna möts rent fysiskt, vilket medför kostnader som ökar med de geografiska avstånden. De geografiska samarbetsmönster som vi finner i Jönköpings Län indikerar att det saknas relevanta resurser för innovativa verksamheter inom länet, vilket tvingar företagen att söka samarbetspartner på mer avlägsna platser. I de flesta fall finns dock samarbetspartnern inom landet eftersom internationella kontakter som regel medför ännu högre transaktionskostnader. 4

7 Sammanfattningsvis visar analyserna av innovationer och samarbeten i företag i Jönköpings län att det finns en relativt god innovationsförmåga trots att lokala resurser, inom och utanför det enskilda företaget, är begränsade. Det finns således andra faktorer som stimulerar innovationskraften i länets företag, som tycks vara duktiga på att hitta samarbetspartners i andra regioner. Länets företag tycks vara särskilt benägna att delta i innovationsnätverk som integrerar flera led i förädlingskedjan. För att säkerställa en god konkurrenskraft på internationella marknader på längre sikt behöver företagen i länets tillverkningsindustri emellertid öka kunskapsinnehållet i sin produktion och stärka sin förmåga till självständigt utvecklingsarbete. Den jämförelsevis låga utbildningsnivån hos länets arbetskraft och det smala kunskapsutbud som idag kännetecknar stora delar av länet försvårar denna utveckling. En av regionens stora utmaningar är således att skapa förutsättningar för samverkan och kunskapsutbyte mellan aktörer inom och utanför länet. För att öka potentialen för kunskapsuppbyggnad och innovationssamarbeten inom länet krävs åtgärder för att öka arbetskraftens utbildningsnivå och främjande av kontaktytor och nätverk som kopplar samman forskarsamhället med det lokala näringslivet. Dessutom behöver tillgängligheten till kunskapsintensiva tjänsteföretag och andra externa kunskapskällor inom och utom länet stärkas. Detta kräver dels åtgärder för att stimulera kunskapsintensiv tillverkning och kunskapsintensiva tjänsteföretag att etablera sig i länet, dels åtgärder för att öka möjligheten för interaktion. Med förbättrad infrastruktur inom och mellan regioner ökar förutsättningarna för arbetspendling över regiongränser och företagssamarbeten med aktörer i övriga delar av landet. Resultaten från detta forskningsprojekt visar att sådan interaktion är av central betydelse för innovationsbenägenheten i regionens företag. 5

8 1 Inledning Vikten av att bygga nätverk som gör det enklare för företag att vara innovativa poängteras i Sveriges nationella innovationsstrategi (2012) där man påkallar ett målmedvetet arbete med att skapa ett innovationsklimat i världsklass Den globaliserade ekonomi som dagens företag verkar i ställer andra krav på entreprenörskap och förnyelse. Under de senaste decennierna har dynamiken ökat, trycket på förnyelse hårdnat och betydelsen av innovationer för konkurrenskraft på allt mer internationella marknader har kanske aldrig har varit större. I och med en ökande handel har konkurrensens skärpts och behovet av kontinuerligt förnyade produkter och tjänster ökat, oavsett om företaget agerar på lokal, regional, nationell eller internationell nivå. Det finns en relativt stor forskningslitteratur som betonar vikten innovationer, både på mikro- och makronivå. Den grundläggande ekonomiska drivkraften för företag att ägna tid och finansiella resurser åt innovationsverksamheter är att på något sätt förbättra företagets resultat genom ökade intäkter och/eller minskade kostnader. På makronivå ger dessa ansträngningar resultat i form av teknologisk utveckling och ekonomisk tillväxt. I litteraturen kring innovationer finns många studier som visar på betydelsen av innovationssystem och innovationsnätverk för innovativ förmåga i olika typer av företag. Även fast de stora företagen och företagskoncernerna står för den övervägande delen av den privat finansierade forskningen är det inte bara de storföretagen som deltar och drar nytta av innovationssystem och andra typer av kunskapsnätverk. Betydelsen av att samverka, dela kunskaper, erfarenheter och tjänster med varandra tycks i vissa sammanhang vara än viktigare för små företag, små regioner och små länder. Att vara en relativt liten men framgångsrik aktör på en stor global marknad kan kräva stora investeringskostnader som man ensam inte kan bära. För mindre aktörer kan de interna resurserna vara för begränsade för att framgångsrika innovationsprocesser ska kunna genomföras. Det är svårt för sådana aktörer att bedriva innovationsarbete utan att samverka med andra. En växande forskning visar att många företag faktiskt kombinerar lokala, regionala, nationella och globala kunskapskällor när de vill förnya sitt produkt-/tjänsteutbud 1. I denna rapport sammanfattas forskning kring betydelsen av kunskapsrelaterade nätverk för den lokala innovationsförmågan. Med kunskapsnätverk menas här olika former av samverkan där lokala företag kan dela kunskap, information och idéer som är till nytta i olika delar av innovationsprocessen. Genom deltagande i olika typer av nätverk kan företag nå en större mångfald av kunskap och tjänster, vilket är nödvändigt för att ligga i framkant i produkt- och processutveckling. Syftet med denna forskning är att visa hur olika former av samverkan och samarbete påverkar sannolikheten för företag att vara innovativa. Dessa analyser omfattar också ett tillgänglighetsperspektiv eftersom brist på kunskapsrelaterade faktorer som stimulerar innovationsbenägenheten i den lokala miljön ibland kan kompenseras av stor tillgång till olika kunskapskällor i omgivningen. Med tillgänglighet menas förutsättningar för interaktion med andra aktörer vilket i sin tur beror på den fysiska infrastrukturen. I detta projekt fokuserar vi på 6

9 tillgänglighet via transportinfrastruktur och utgår från restider inom och mellan regioner i beräkning av tillgänglighetsmått. I rapporten presenteras resultat från en enkätundersökning om innovationsaktiviteter och samverkan i företag i Jönköpings län. Den statistik som sammanställt från denna enkätstudie ligger till grund för de kvantitativa analyser av betydelsen av nätverk för framgångsrika innovationsprocesser som presenteras i denna rapport. Rapporten inleds med en kort presentation av den teoribildning som ligger till grund för enkätundersökningen och de kvantitativa analyserna av enkätsvaren. Därefter följer ett avsnitt om betydelsen av kunskapsnätverk för att skapa innovationsmiljöer, d.v.s. miljöer där nya idéer och innovationer frodas. I avsnitt 4 beskrivs tillgången och den geografiska fördelningen av olika typer av kunskapskällor i Jönköpings län, vilket följs av en sammanställning av svaren från den enkätundersökning som projektet genomfört i avsnitt 5. I avsnitt 6 presenteras resultaten från kvantitativa analyser av betydelsen av intern och externa kunskap för företagens innovationsbenägenhet. De slutsatser som kan dras från denna forskning diskuteras avslutningsvis i ett avsnitt om möjligheter och hinder för innovationssamarbeten i Jönköpings län. 7

10 2 Vad är en innovation? Vad är en innovation? I denna fråga finns ingen allmänrådande konsensus och svaren har utvecklats över en relativt lång tid. Vad är en ny produkt, en ny service och en ny produktionsprocess? Hur stora förändringar måste man som göra för att resultatet ska betraktas som en innovation? Är det en innovation att introducera produkten, tjänsten eller processen på en ny marknad? Eller räcker det med att den är ny för det enskilda företaget? Avsaknaden av entydiga svar på dessa frågor gör det svårt att mäta antalet innovationer eller antalet innovatörer. I forskningslitteraturen finns olika perspektiv på frågan om vad som är en innovation och hur det ska/kan mätas. 2.1 Radikala och inkrementella innovationer Innovationsforskning skiljer på radikala och inkrementella innovationer och bygger på att typen av innovation kan identifieras och mätas med hänsyn till den kunskapen som tillförs i innovationsprocessen 2. Innovationer kan bygga på kunskap som redan finns och benämns då som inkrementella innovationer. Inkrementella innovationer avser sådan utveckling som innebär jämförelsevis små förändringar i befintlig teknologi eller att etablerad teknologi hittar nya tillämpningsområden. Sådana innovationer innebär inte någon stor förändring av samhällets samlade kunskap men är ett viktigt tillskott i den ackumulerade kunskapen inom ett företag eller en bransch. Radikala innovationer är å andra sidan sådan förnyelse som innebär att helt ny kunskap tas i bruk. Radikala innovationer kan ge upphov till stora fundamentala förändringar kallas därför ibland för omstörtande innovationer. Dessa kan i många fall göra tidigare kunskap helt eller delvis obsolet. Omstörtande innovationer är ett begrepp som på engelska heter distruptive innovation och med detta menas att de innovationer som kommer in på marknaden är betydligt enklare och billigare än den redan etablerade tekniken (Christensen, 1997). Joseph Schumpeter är en av de mest tongivande tänkarna i detta sätt att beskriva innovationer. Schumpeter menade att de radikala innovationerna skapar en nedbrytning av de strukturer som finns men att denna omvandling är högst nödvändigt för ekonomins utveckling (Schumpeter, 1934). Radikala innovationer leder till att vissa industrier läggs ned parallellt med att produktion baserad på nya teknologier byggs upp. Schumpeter kallade detta för kreativ förstörelse, vilket över tid leder till teknologisk utveckling och strukturell omvandling i ekonomin som helhet. Schumpeters sätt att beskriva innovationer har varit inflytelserikt i såväl ekonomisk teoribildning som dess tillämpning i politiskt beslutsfattande. Utifrån Schumpeters synsätt finns det i huvudsak fem typer av innovationer: 8

11 1. Introducera en ny produkt 2. Introducera en ny produktionsmetod 3. Öppna en ny marknad 4. Ändra typ av insatsfaktorer eller kompositionen av dessa 5. Skapa en ny marknadsstruktur i en specifik industri Men en av de viktigaste sakerna i arvet från Schumpeter är nog att aktiviteter som är relaterade till innovation kan ses som en typ av experiment som i vissa fall ger viktiga bidrag medan de i andra fall inte resulterar i någonting. Oavsett utfall är dock den experimentella fasen en viktig del av innovationsprocessen eftersom den bidrar till att bygga upp viktiga tillgångar i form av exempelvis kunskap och erfarenheter. Dessa tillgångar ökar företagens innovationskapacitet och förbättrar förutsättningarna för framgångsrik innovation. Den experimentella fasen av innovationsprocessen kan betraktas som en företagsstrategi för att stärka företagets innovativa förmåga Hur kan man mäta innovationer? Huruvida innovationer kan kvantifieras och mätas har varit föremål för diskussioner under lång tid. En sammanfattning av litteraturen leder till slutsatsen att valet av mått i hög grad beror på i vilket syfte och sammanhang de ska användas. Under 1980-talet genomförde många länder egna enkätundersökningar om de nationella företagens innovationsaktiviteter men det fanns inget större internationellt samarbete kring insamling av statistik på detta område. Ett stort kliv mot större samsyn kring innovationsindikatorer togs i och med genomförandet av Community Innovation Survey (CIS). Den har sitt ursprung i Oslomanualen som är ett samarbete mellan 30 länder där de har skapat riktlinjer för hur man samlar in och tolkar data om innovationer. I denna manual är det numera uttryckt att det finns fyra typer av innovationer: produktinnovationer, processinnovationer, marknadsföringsinnovationer, och organisatoriska innovationer. Enligt Oslomanualen definieras en innovation som: the implementation of a new or significantly improved (good or service), or process, a new marketing method, or a new organisational method in business practice, workplace organisation or external relations., where the minimum requirement for an innovation is that the product, process, marketing method or organisational method must be new (or significantly improved) to the firm Oslo Manual, (2005, p. 46) CIS genomförs genom en serie av enkäter riktade till alla företag med 10 eller fler anställda. Enkätundersökningen har genomförts av de nationella statistikbyråerna i samtliga EU-länder samt Norge och Island, med regelbundna intervaller sedan Över tiden har studien justerats för att överensstämma mot ny kunskap, företagandets och ekonomins utveckling. Hela den industrialiserade världen har sedan 1990-talet sett en stark tillväxt av tjänstesektorn och särskilt 9

12 de kunskapsintensiva företagstjänsterna. Detta har gjort att enkäten nu även innefattar serviceinnovationer samt innovationer som relaterar till ledning, styrning, organisation, design och marknadsföring. CIS innehåller frågor om utgifter och inkomster kopplat till företagens innovationsaktiviteter, olika typer av finansiella bidrag, men även frågor kring företags samarbeten i olika innovationsprocesser. CIS är numera en välkänd enkät och används flitigt av beslutsfattare, tjänstemän och forskare. Detta betyder naturligtvis inte att den är fri från kritik. Vi lyfter här två ifrågasatta aspekter som är av vikt för den metod vi har valt i denna delrapport. Den första delen av kritiken handlar om svårigheten att definiera vad som är innovation. CIS är konstruerad på så sätt att det är relativt lätt att kategorisera företagen i grupperna innovativa och icke-innovativa. I CIS-undersökningen är det upp till respondenten att tolka den definition av innovations-begreppet som anges i frågorna. Dessa definitioner är emellertid ofta både komplexa och kontextuella. Vad som betraktas som en innovation kan variera mellan företag, branscher och sektorer. 4 Detta innebär att olika respondenter sannolikt har olika syn på vad som räknas som en innovation. En annan aspekt som kritiserats är att CIS inte omfattar de små företagen. Det finns belägg för att små företag är högst benägna att vara innovativa. Visserligen är antalet innovationer i absoluta termer mindre för små företag men dessa innovationer är likväl viktiga bidrag till variation och dynamik i den regionala och nationella ekonomin 5. Det finns även belägg för att de små och medelstora företagen som agerar på stora marknader har hög benägenhet att engagera sig i nätverk som gör det möjligt för dem att vara mer innovativa och vara konkurrenskraftiga på lokala såväl som internationella marknader 6. De små företagen kan därför ha en viktig roll att spela i innovationssystem och andra typer av kunskapsnätverk. 2.3 Innovationer i små företag Innovationsaktiviteter i små företag diskuterades redan av Schumpeter, men det dröjde fram till slutet av 1980-talet innan den empiriska forskningen kring innovationer riktade något direkt intresse mot småföretagen. I början av 1990-talet presenterades emellertid en rad forskningsartiklar som visade att små företag har stor betydelse för att producera och dela idéer, både i antal och i variationsrikedomen 7. Stora företag har visserligen en fördel i form av bättre tillgång till både finansiella och mänskliga resurser. God tillgång till fysiskt kapital och humankapital kan naturligtvis vara av stor vikt eftersom innovationsprocessen ofta består av experiment förenade med stora kostnader och osäkra resultat. Små företag kan däremot ha en kortare väg mellan idé och beslut och mindre byråkrati som hindrar att nya idéer faktiskt tas till vara och utvecklas. Motsvarande argument har även använts för att förklara varför branscher som domineras av mindre företag har en snabbare teknisk utveckling. Branscher med färre men större företag tenderar dock att ha en snabbare utveckling på de idéer som väl presenteras och fullföljs 8. Frågan om storlek på företag och branscher i relation till innovationer och teknisk utveckling är därmed inte helt enkel att bena ut. Litteraturen pekar dock på att innovationsverksamheter pågår i 10

13 stora likväl som i små företag. Det finns sannolikt ett tröskelvärde för hur litet ett företag kan vara för att ägna sig åt innovationsaktiviteter, men när väl detta tröskelvärde är nått finns det ingenting som pekar på att större företag är mer forskningsorienterade och inte heller mer innovativa än små/medelstora företag 9. Det är snarare så att innovationsbenägenheten drivs av graden av konkurrens som företaget utsätts för, samt hur väl dess nätverk för samverkan och kunskapsöverföring fungerar. I nästa stycke diskuteras frågan om vad ett kunskapsnätverk är och hur det påverkar de lokala innovationsmiljöerna. 11

14 3 Kunskapsnätverk och lokala innovationsmiljöer Innovationer innebär en introduktion av något som är nytt och unikt. Nyhetsvärdet i en produkt eller process tenderar dock att falna efter hand som den sprids i ekonomin. I takt med att nya innovationer når marknaden blir gamla teknologier obsoleta på marknaden. Detta sätt att beskriva dynamiken där något nytt uppstår och något annat faller bort kallas för produktcykelteori och visar hur marknadsledande positioner kräver ständigt underhåll med ny kunskap, nya idéer och nya innovationer 10. En stark marknadsposition kräver således ständigt nya resurser. 3.1 Nätverk för utbyte av idéer och kunskap De flesta företag är relativt sett små aktörer på marknader som blir alltmer globala. Internationella marknader kännetecknas av hård konkurrens där stora multinationella företagskoncerner ofta har stora marknadsandelar. Multinationella företag växer fram som en följd av att det finns fördelar med vertikal och horisontell integration i förädlingsledet, d.v.s. att företag i förädlingskedjan har ett visst inflytande över leverantörer, kunder och i vissa fall också konkurrenter. Genom multinationella företagskoncerner säkras tillgång till såväl insatsvaror som till avsättningsmarknader. De länkar som etableras mellan företag inom samma koncern stimulerar inte bara utbyte av varor och tjänster, utan är också viktiga kanaler för överföring av kunskap och teknologi. De multinationella företagen är således viktiga kunskapsnätverk i den globala ekonomin. Små företag som står utanför de stora multinationella företagskoncernerna kan ha svårt att hitta tillräckligt mer resurser för att genomföra innovationsprocesser på egen hand. Dessa företag är ofta beroende av andra typer av nätverk för att genomföra innovationer i samverkan med andra aktörer. Begränsade interna resurser gör att man är beroende av fler kunskapskällor än de som är tillgängliga inom det egna företaget. System för kunskapsöverföring och delning av idéer är vad som ofta kallas för innovationssystem 11. Konceptuellt bygger ett innovationssystem på idén om att ett lands eller en regions innovationskapacitet inte bara beror på förmågan till innovation hos enskilda företag, organisationer eller institutioner utan också på hur dessa olika aktörer interagerar och samverkar med varandra 12. Innovationssystem är en typ av nätverk som underlättar generering, överföring och assimilering av kunskap. Till följd av insikter om den geografiska betingningen av olika former av kunskapsöverföring har forskningen kommit att fokusera allt mer på regionala innovationssystem. Dessa karaktäriseras i allmänhet av ett starkt näringslivskluster omgivet av en stödjande institutionell infrastruktur 13. Det mest kända exemplet på detta är kanske Silicon Valley i Kalifornien. Kunskapsöverföring och innovationssystem kan emellertid bygga på en annan typ av närhet än den rent geografiska, exempelvis att man har en kognitiv närhet baserad på likheter i kunskapsbakgrund och andra referensramar 14. Denna kognitiva närhet underlättar förståelsen av ny kunskap och nya idéer och gör att företag har lättare att absorbera ny kunskap. Av den anledningen är innovationssystem och andra kunskapsnätverk ofta betingade av teknologisk närhet vilket ofta gör dem till branschspecifika företeelser. 12

15 3.2 Vad är en innovationsmiljö? Kunskap är en av de insatsfaktorer som krävs för att omvandla idéer till nydanande ekonomisk verksamhet. Denna kunskap kan finnas inom det egna företaget eller komma från externa kunskapskällor. En viktig kunskapsbas samlas i nätverk av företag som förenar både leverantörer och kunder och ibland andra aktörer såsom forskningsinstitutioner eller aktörer från offentlig sektor. Det är emellertid inte all typ av kunskap som med lätthet delas inom ett nätverk. Viss typ av mer standardiserad kunskap kan vara enkel att ta till sig och implementera i den egna verksamheten. Mer komplex och svårbeskriven kunskap kan däremot vara svår att både förstå och inte minst att tillämpa. Ofta är sådan kunskap ett komplement till företagets egna kunskapsbas, vilket innebär att en hög intern kunskapsnivå ofta är en förutsättning för förmågan att absorbera och tillämpa extern kunskap av mer komplext slag. 15 Kunskapsöverföring är en central förklaring till varför företag lokaliserar sig i kluster. I agglomerationer av företag underlättas både kunskapsöverföring och spridning av nya idéer. Detta innebär att den lokala/regionala företagsmiljön kan vara av stor vikt för den innovativa aktiviteten 16. Detta förklarar varför forskning och andra innovationsverksamheter koncentreras till urbana miljöer där olika typer av kunskapshanterare har störst möjlighet att dra nytta av externa kunskaps- och informationsflöden, s.k. knowledge spillovers 17. För företag utanför storstadsregionerna är tillgängligheten till forskningspersonal och annan arbetskraft med relevant utbildning ofta en faktor som begränsar möjligheterna att bedriva forskning och utvecklingsprojekt på egen hand. I sådana miljöer kan såväl lokala som nationella nätverk spela stor roll för att skapa ett kunskaps- och informationsutbyte som stimulerar till innovation och förnyelse. Innovationsmiljöer kännetecknas således av god tillgänglighet till relevant kunskap. Denna kunskap kan återfinnas i en variationsrik arbetskraft, i ett stort utbud av företagstjänster och genom väl etablerade nätverk av aktörer från olika delar av kunskapskedjan. Innovativa miljöer bygger på strukturer som underlättar uppkomst och spridning av ny kunskap. Dessa strukturer bygger i sin tur på förekomsten av kunskap. Ny kunskap är därför ofta en funktion av tidigare kunskap, vilket gör att innovationer ofta uppkommer på sådana platser, i företag och sammanhang som tidigare visat god innovationsförmåga. Innovationsprocessen är i sig en kunskapsgenererande process, vars resultat kan vara viktiga byggstenar i efterföljande innovationsprojekt. De företag som historiskt haft god förmåga att ta till sig och använda nydanande idéer och ny kunskap på så sätt att innovationer genererats, har bättre förutsättningar för innovation i framtiden 18. Innovationsmiljöer är följaktligen självförstärkande strukturer som växer fram som ett resultat av att olika aktörer engagerar sig i kunskapsgenererande processer. Innovationsmiljön förstärks genom att dess aktörer blir noder i nätverk för delning av de erfarenheter och resultat som uppstår i olika typer av kunskapsgenererande processer. 13

16 4 Industrisammansättning och kunskapstillgång i Jönköpings län Som beskrivs i föregående avsnitt är den lokala kunskapsbasen en central aspekt av en innovationsmiljö. Ett sätt att beskriva detta är att se till industrisammansättning och funktioner som kan anses vara stödjande för innovativ verksamhet. Tabell 1 visar hur antalet arbetsställen och antalet anställda fördelar sig över branscher i Jönköpings län De tre största i respektive kategori är markerade med fet stil. Mätt i antal anställda är tillverkningsindustrin den absolut största sektorn i länet följt av vård och handel. Jönköpings län har även relativt många små jordbruk där de flesta företag inte har några anställda överhuvudtaget. Jönköpings län har alltså en industrisammansättning som, utöver primärproduktion, har en tyngdpunkt mot tillverkning och handel. Tabell 1 Antalet arbetsställen och antalet anställda I Jönköpings län 2013 Antal arbetsställen % Antal anställda % Genomsnittligt antal anställda per arbetsställe Jordbruk skogsbruk fiske, utvinning av mineral , ,1 0,1 Tillverkning , ,6 13,7 Vattenförsörjning, avloppsrening, avfallshantering och sanering 93 0, ,5 8,2 Byggverksamhet , ,0 3,5 Handel, reparation av motorfordon och motorcyklar , ,2 4,8 Hotell och restaurangverksamhet 815 2, ,4 4,6 Info- och kommunikationsverksamhet 952 2, ,7 2,9 Finans- och försäkringsverksamhet 679 1, ,8 2,0 Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik , ,2 1,4 Uthyrning, fastighetsservice etc , ,3 6,6 Offentlig förvaltning, försvar etc , ,2 18,1 Vård, omsorg, sociala tjänster , ,0 24,9 Kultur, nöje, fritid , ,2 1,4 Annan service , ,9 1, , ,0 4,0 Den sista kolumnen i tabell 1 visar det genomsnittliga antalet anställda per arbetsställe. Endast i tre av de näringsgrenar som presenteras har ett medeltal som överstiger 10 anställda per arbetsställe. De traditionella serviceföretagen är som förväntat små och räknar man bort sektorer där stat, kommun och landsting är de dominerande aktörerna är det enbart inom tillverkningsindustrin som medeltalet anställda är fler än

17 Enligt de teorier som presenterats i föregående avsnitt kan man anta att företagens innovationskapacitet stärks av en regional miljö som kännetecknas av god tillgång till kunskap. Ett företag kan, på egen hand, tillgodose sina behov av kunskap antingen genom att anställa personer med relevant bakgrund eller genom att köpa relevant kunskap på tjänstemarknaden. Figur 1 visar den geografiska variationen i tillgång till kunskap ibland kommunerna i Jönköpings län. Figuren illustrerar variationen i tre olika kunskapskällor: arbetskraft med högre utbildning, producenttjänster och kunskapsintensiva producenttjänster. Den första kartan visar hur stor andel av de förvärvsarbetande i kommunen som är anställda inom branscher som innefattar producenttjänster. De företag som finns på en plats med ett stort utbud av producenttjänster har större möjligheter att hitta relevant kunskap via tjänstemarknaden. I figur 1 ser vi att Jönköpings kommun har störst andel anställda inom producenttjänster (11 %). De kommuner med lägst andel anställda inom producenttjänster är Aneby och Vaggeryd som båda har en andel under 3 %. De två andra kartorna i figur 1 visar hur stor andel av de förvärvsarbetande som har en högre utbildning (eftergymnasial utbildning som är minst 3 år) och andelen anställda inom kunskapsintensiva företagstjänster (KIBS) a. Andel förvärvsarbetande med högre utbildning är högst i Jönköpings kommun och kringliggande kranskommuner, samt i Eksjö och Värnamo, som har relativt stor andel sysselsatta inom offentlig sektor. Kunskapsintensiva tjänster är den typ av producenttjänster som har haft en av de snabbaste tillväxttakterna i hela Sverige. Forskning, bl.a. inom detta projekt, visar att kunskapsintensiva företagstjänster är en viktig källa till extern kunskap 19. I takt med att kunskapsinnehållet i majoriteten av branscher ökar får kunskapsintensiva producenttjänster en allt mer betydande roll som stödjande funktion till företag, både i utvecklande (innovativa) och förvaltande processer. Av naturliga skäl följer mönstren för andel sysselsatta i KIBS fördelningen av andel av de förvärvsarbetande med högre utbildning. a Med kunskapsintensiva tjänster avses de näringar som ingår under SNI 61, 65, 66, 67, 70, 72, 73 och 74, där minst 30 % av arbetskraften har högskoleutbildning. 15

18 Figur 1 Tillgång till olika kunskapskällor i Jönköpings Län Eftersom de personer som besitter kunskap är rörliga i geografin måste länets kunskapstillgång också beskrivas utifrån en ansats som beaktar vilka förutsättningar till interaktion som finns för aktörer i en kommun, både med varandra och med aktörer i andra kommuner. I studierna kring innovation och tillväxt i Jönköpings län mäter vi därför också kunskapstillgång utifrån ett tillgänglighetsperspektiv. Ett tillgänglighetsmått visar möjligheterna till interaktion med olika aktörer i omgivningen med hänsyn taget till restiden inom och mellan kommuner i landet. Kostnaden för att interagera med andra aktörer i sin omgivning är i hög grad beroenden av det geografiska avståndet mellan de involverade personerna, vilket innebär att restiden i detta sammanhang är en approximation av kostnaden för rumslig interaktion. Kommuner med jämförelsevis korta restider inom kommunen har därför hög lokal tillgänglighet och kommuner med jämförelsevis korta restider till andra kommuner i sin omgivning har hög regional tillgänglighet. Eftersom tillgängligheten visar vilka valmöjligheter för rumslig interaktion som 16

19 finns på en viss plats kan den ses som ett mått på utbudet av det som man räknar tillgänglighet till. Den bild av länets kunskapstillgång som visas i figur 1 kan därför nyanseras ytterligare genom en belysning av kommunernas tillgänglighet till KIBS, vilket är ett mått på utbud av sådan kunskap som förmedlas via tjänstemarknaden. Kartan i figur 2 visar tillgänglighet till kunskapsintensiva producenttjänster i länets kommuner. Den starkaste koncentrationen finns i Jönköping, vilket visar på de lokaliseringsfördelar som urbana miljöer medför för kunskapsintensiva verksamheter. De kommuner som angränsar till Jönköping har också relativt god tillgänglighet till kunskapsintensiva tjänster, tack vare en kort restid till Jönköping. Vetlanda har betydligt längre restid till större stad vilket förklarar varför tillgången till kunskapsintensiva tjänster här är lägst i hela länet. Ur ett nationellt perspektiv är tillgängligheten till kunskapsintensiva tjänster emellertid svag i hela länet utom i Jönköpings kommun, vilket beror på att kunskapsintensiva verksamheter tenderar att koncentreras till storstadsregionerna. Figur 2 Total tillgänglighet till anställda inom kunskapsintensiva producenttjänster 17

20 5 Innovationer och innovationsnätverk i Jönköpings län I detta avsnitt kartläggs innovationsaktiviteten i företag i Jönköpings län, med avseende på vilka företag som är innovativa och vilken typ av innovationer som åstadkoms. Vidare undersöks i vilken utsträckning innovationer är ett resultat av samverkan med andra aktörer och hur nätverken för samverkan ser ut. Analysen baseras på telefonintervjuer med drygt 600 företag i Jönköpings län och avsnittet inleds med en kortfattad presentation av undersökningsmetodiken i denna enkätundersökning. 5.1 Enkätundersökningen: Metodik I syfte att kartlägga dels innovationsaktiviteter och dels samverkan mellan länets företag genomfördes en enkätundersökning under vintern 2012/13. SCB levererade, på vår efterfrågan ett stratifierat urval baserat på företagsstorlek mätt i antalet anställda bland företag med minst en anställd i Jönköpings län. b Förutom företagens adresser innehöll detta datamaterial också vissa basfakta om företagen såsom omsättning, antalet anställda, ägarstruktur, branschtillhörighet samt företagets ålder. Från detta urval kontaktades 985 slumpmässigt urvalda företag varav 636 stycken deltog i undersökningen. Tabell 2 nedan visar orsak och storlek på bortfall, medan den fullständiga urvalsprocessen presenteras i tabell A1 i appendix. Tabell 2 Respondenter och icke-respondenter N % SVARADE PÅ ENKÄTEN VILLE EJ MEDVERKA TIDSBRIST VÄXELN VAR INTE TILLÅTEN ATT GE UT NUMMER 14 1 SUMMA Frågorna som ställdes till företagen liknar i flera avseende de frågor som ingår i Community Innovation Survey (CIS). Det finns emellertid också ett antal skillnader mellan den metodik som använts i den undersökning som genomfört i detta projekt jämfört med CIS. Dessa skillnader sammanfattas i två punkter: 1. Vi inkluderar företag av varierande storlek, små, medelstora och stora företag. b Som framgår av tabell 1, uteslöts redan i detta steg många företagare inom Jordbruk, skogsbruk, fiske samt verksamheter inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik och vissa andra servicetjänster 18

Lina Bjerke Internationella handelshögskolan i Jönköping

Lina Bjerke Internationella handelshögskolan i Jönköping Lina Bjerke Internationella handelshögskolan i Jönköping Urbanisering är ett relativt begrepp som ständigt är och ständigt har varit under förändrad betydelse. För 200 år sedan fanns enbart några få procent

Läs mer

TIPT Tillgänglighet, Innovationsprocesser och Tillväxt

TIPT Tillgänglighet, Innovationsprocesser och Tillväxt TIPT Tillgänglighet, Innovationsprocesser och Tillväxt Delprojekt 2: Platsbunden innovationsförmåga och arbetskraftens sammansättning Syftet med delprojektet är att belysa hur arbetsmarknadsrelaterade

Läs mer

VD och styrelser ur ett könsperspektiv. Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland

VD och styrelser ur ett könsperspektiv. Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland VD och styrelser ur ett könsperspektiv Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland Bakgrund Statistiken i den här presentationen är framtagen

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

VD och styrelser ur ett könsperspektiv

VD och styrelser ur ett könsperspektiv VD och styrelser ur ett könsperspektiv Bakgrund Bakgrund Steg I Steg II Steg III Förstudie VD och styrelser ur ett könsperspektiv Aktuell undersökning Syfte Material Bolagen Del I: Översikt Värmland n=2

Läs mer

Unga företagare. Företagens villkor och verklighet. Fakta & statistik

Unga företagare. Företagens villkor och verklighet. Fakta & statistik Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar och förfrågningar kan också göras till Tillväxtverkets

Läs mer

Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher

Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher Befolkning 2012 Sysselsättning 2010 Näringsgren, arbetsgivarsektor och arbetsplatser Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher År 2010 var andelen jobb inom servicebranscher 72,9 procent

Läs mer

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Unionen Gösta Karlsson 2013-08-22 Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut?

Unionen Gösta Karlsson 2013-08-22 Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut? Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut? Under senvåren 2013 genomförde Svenska Riskkapitalföreningen (SVCA) och Unionen ett gemensamt arbete med att kartlägga riskkapitalbolagens ägande. Resultatet

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Utländska dotterbolag i Finland 2008

Utländska dotterbolag i Finland 2008 Företag 2009 Utländska dotterbolag i Finland 2008 16 procent av företagens anställda arbetade i utländska dotterbolag år 2008 2008 var den sammanräknade omsättningen för utländska dotterbolag i Finland

Läs mer

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012 Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling Introduktion och slutsatser Bakgrund Detta är en kartläggning av hur aktiebolagen i Uppsala län har utvecklats mellan

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 10 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 11 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

Tjänsteföretagen och den inre marknaden

Tjänsteföretagen och den inre marknaden November 2005 Tjänsteföretagen och den inre marknaden Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden som gjorts på uppdrag av Kommerskollegium

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun

19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun 212-8-24 FOKUS: STATISTIK Arbetspendling 21 19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun Medianinkomsten för en person som arbetspendlade till annan kommun var

Läs mer

Översiktstabeller 08:15 Wednesday, March 11, 2015 1

Översiktstabeller 08:15 Wednesday, March 11, 2015 1 Översiktstabeller 08:15 Wednesday, March 11, 2015 1 TEXT BLEKIGE LÄ BETSSTALLE_IGSGRE A Jordbruk, skogsbruk och fiske.. 1... 1 C Tillverkning 1 2 1. 1. 5 F Byggverksamhet... 1.. 1 G Handel; reparation

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna 2014 - Rapport 2014-10-16 De 10 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning tkr 1 Bröderna Brandt Personbilar

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 11 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 12 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 10 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 16 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 11 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 11 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 12 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 10 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 13 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 10 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 13 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt?

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Och vad har det med jämställdhet att göra? 26 mars 2014 Peter Kempinsky Om Kontigo Arbetar med frågor kring regional och lokal utveckling samt näringslivsutveckling

Läs mer

Lund NorthEast i siffror

Lund NorthEast i siffror NorthEast i siffror Området Det kunskapstäta området som sträcker sig från C i sydväst till de kommande forskningsanläggningarna MAX IV och ESS i nordost går under benämningen NorthEast i vilket kunskapsstråket,

Läs mer

Centrala framtidstrender och innovationsutmaningar i gruv- och mineralindustrin

Centrala framtidstrender och innovationsutmaningar i gruv- och mineralindustrin 2014-05-22, 08:30 - Bergforskdagarna 2014, Luleå........................................ Centrala framtidstrender och innovationsutmaningar i gruv- och mineralindustrin JOHAN FRISHAMMAR Ph.D., Professor

Läs mer

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi 2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms

Läs mer

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER Jenni Nordborg och Rolf Nilsson 1 2 OM UNDERSÖKNINGEN Med syfte att öka kunskapen om hur lågkonjunkturen

Läs mer

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Siffror om Kalmar Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 2011#1 Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning

Läs mer

Livsmedelsföretagen och exportmarknaden

Livsmedelsföretagen och exportmarknaden Livsmedelsföretagen och marknaden Vilka faktorer påverkar företagens deltagande? En kortversion av Rapport 2008:17 Hög arbetsproduktivitet tillsammans med hög utbildningsnivå i företagen ökar sannolikheten

Läs mer

Innovationskraft Stockholm Hur gör vi Stockholm mer innovativt?

Innovationskraft Stockholm Hur gör vi Stockholm mer innovativt? Tillväxt, miljö och regionplanering Innovationskraft Stockholm Hur gör vi Stockholm mer innovativt? 9.00-10.15 Charlotte Hansson, TMR hälsar välkommen Stockholmsregionens innovationsförmåga regionens styrkor

Läs mer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Sammanställning från den nationella klusterkonferensen i Karlstad 8 9 februari, 2011 Dialog om en svensk innovationsstrategi

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 17 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande.

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Kvinnor och män i Östergötland Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Vikten av fakta och statistik En könssegregerad arbetsmarknad vad får det för konsekvenser för den

Läs mer

Kvinnor och mäns företagande

Kvinnor och mäns företagande Kvinnor och mäns företagande Uppsala län Företagens villkor och verklighet 2011 1 Andel företag som drivs av kvinnor 2 24% 23% 20% 1 10% 0% Uppsala Källa: Företagens villkor och verklighet 2011 2 Riket

Läs mer

Regional utveckling verklighet och framtidsfrågor

Regional utveckling verklighet och framtidsfrågor Regional utveckling verklighet och framtidsfrågor Regioner och innovationsfrämjande 2011-05-27 Maria Lindqvist, Nordregio Innovation "An 'innovation' is the implementation of a new or significantly improved

Läs mer

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen.

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen. BEFOLKNING Folkmängd 2010 110 488Källa: SCB Antal invånare i kommunen. Befolkningstillväxt Källa: SCB / Svenskt Näringsliv Prognos befolkningstillväxt SCB Prognos 2035: Tillväxt: 130 705 18% Befolkning

Läs mer

Regional tillväxtpolitik

Regional tillväxtpolitik Regional tillväxtpolitik Mål: Utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft Prioriterade områden: Innovation och förnyelse Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud

Läs mer

Så bygger du en ledande FOI-miljö

Så bygger du en ledande FOI-miljö Så bygger du en ledande FOI-miljö Globala innovationsvärdekedjor och lokala innovationsekosystem Göran Hallin Sverige investerar mycket i FoU men ändå allt mindre Sveriges investeringar i FoU ligger på

Läs mer

Arbetsmiljö med fokus på kvinnor

Arbetsmiljö med fokus på kvinnor Arbetsmiljö med fokus på kvinnor Aktualitetsdagen 2014-04-03 Christin N. Granberg, Arbetslivssektionen, Avdelningen för arbetsgivarpolitik Upplägg Arbetsmiljöverkets (AV) uppdrag Vad AV sett SKLs ståndpunkter

Läs mer

Den nationella innovationsstrategin

Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin Sveriges innovationskraft 22 maj 2013 Håkan Ekengren Statssekreterare Global Competitiveness Report 2012-2013 Sverige i världen Global Global Entrepreneurship and Development

Läs mer

Analys av små och medelstora företags deltagande på statliga ramavtal som upphandlas och förvaltas av Statens inköpscentral

Analys av små och medelstora företags deltagande på statliga ramavtal som upphandlas och förvaltas av Statens inköpscentral Sid 1 (26) Per Eskilsson per.eskilsson@kammarkollegiet.se 08-7000735 2013-09-04 Dnr 96-74-2013 Analys av små och medelstora företags deltagande på statliga ramavtal som upphandlas och förvaltas av Statens

Läs mer

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad Tillväxt - teori Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad Tillväxt Ekonomisk Ekologisk/hållbar Social/välstånd - tillväxt avser inte värdet utan ökningen av värdet Tillväxtens förutsättningar Tillväxt Mer

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Näringslivsfakta. Laholms kommun 2014. rapport av. auktoriserad agentur för UC Marknadsinformation AB

Näringslivsfakta. Laholms kommun 2014. rapport av. auktoriserad agentur för UC Marknadsinformation AB Näringslivsfakta Laholms kommun 2014 rapport av auktoriserad agentur för UC Marknadsinformation AB Innehållsförteckning Sida 1 Nystartade företag Sida 2 - Branschfördelning Nystartade företag Sida 3 -

Läs mer

www.foretagarna.se info@foretagarna.se 08-406 17 00

www.foretagarna.se info@foretagarna.se 08-406 17 00 Rapport januari 2015 Företagarna är Sveriges största organisation för företagare. Vi driver opinion för att förbättra företagarklimatet och göra det enklare att starta, driva, utveckla och äga företag.

Läs mer

Tjörn är en utpräglad småföretagarkommun med närmare 2 000 registrerade företag (1 948 företag per den 31/12 2014).

Tjörn är en utpräglad småföretagarkommun med närmare 2 000 registrerade företag (1 948 företag per den 31/12 2014). Näringslivet En presentation av företagen på Tjörn Tjörn är en utpräglad småföretagarkommun med närmare 2 000 registrerade företag (1 948 företag per den 31/12 2014). Företagsformer på Tjörn Andel % Enskild

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Nationalräkenskapsdata 2008

Nationalräkenskapsdata 2008 Jonas Karlsson, Statistiker Tel. 018-25581 Nationalräkenskaper 2010:2 9.9.2010 Nationalräkenskapsdata 2008 Det här statistikmeddelandet innehåller uppgifter om de åländska nationalräkenskaperna för år

Läs mer

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT SVENSKA GENDER MANAGEMENT MODELLEN STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT VINNOVA Utmaningsdriven innovation Konkurrenskraftig produktion Gender & Company Ansökan till Projektform B Fiber Optic Valley är en

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 2014 7% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför?

Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför? Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför? Frédéric Delmar Handelshögskolan i Stockholm Mikael Samuelsson Internationella handelshögskolan i Jönköping Upplägg för idag 1. Bakgrund

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Föreskrifter om ändring i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2008:14) om rapportering av kvartals-

Läs mer

Företagare på lika villkor? - En studie om arbetstider, arbetsvillkor

Företagare på lika villkor? - En studie om arbetstider, arbetsvillkor Företagare på lika villkor? - En studie om arbetstider, arbetsvillkor och familjeförhållanden för företagande kvinnor Andreas Mångs Kort om projektet Med hjälp av enkät och registerdata har vi bl.a. studerat

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

Attityder till det innovationsstödjande systemet i Kalmar län

Attityder till det innovationsstödjande systemet i Kalmar län Attityder till det innovationsstödjande systemet i Kalmar län Preliminära resultat från pågående undersökning April 2014, Peter Bjerkesjö, Daniel Hallencreutz, Pär Lindquist Kontigo AB Uppdraget Ta fram

Läs mer

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion Umeå LA + Ö-vik LA = Botniaregionen? (o) sant Båda städerna är idag självständiga centra i var sin arbetsmarknadsregion De måste bli mer beroende av

Läs mer

Stockholms län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 39765 kvinnor som driver företag i länet

Stockholms län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 39765 kvinnor som driver företag i länet Stockholms län Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 39765 kvinnor som driver företag i länet Om statistiken Den operativa företagsledaren är den person som sköter företagets

Läs mer

Kvinnors och mäns företagande

Kvinnors och mäns företagande Kvinnors och mäns företagande Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar och förfrågningar kan

Läs mer

Gotlands län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 1085 kvinnor som driver företag i länet

Gotlands län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 1085 kvinnor som driver företag i länet Gotlands län Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 1085 kvinnor som driver företag i länet Om statistiken Den operativa företagsledaren är den person som sköter företagets

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Tillgänglighet Detta insatsområde innehåller åtgärder för att ge en ökad

Läs mer

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel En ny vara eller tjänst En ny process för att producera en vara eller tjänst En ny form för industriell organisering En ny marknad eller sätt att nå

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 FS 2014:8 2014-12-08 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2013 med 730 personer till 60 820. Antalet arbetstillfällen i kommunen

Läs mer

Eget företag - Dröm och verklighet

Eget företag - Dröm och verklighet Eget företag - Dröm och verklighet Ingela Gabrielsson Privatekonom 2009-08-27 Om undersökningen För att öka förståelsen för drömmen om att starta eget och för verkligheten har Nordea Private Banking valt

Läs mer

Arbetsmarknad och näringsliv. Labour market, trade and industry

Arbetsmarknad och näringsliv. Labour market, trade and industry 52 5:1 Förvärvsarbetande dagbefolkning efter näringsgren 2008 2009 Economically active daytime population by field of activity Näringsgren 2008 2009 (förvärvsarbetande 16-w år med arbetsplats Antal % Antal

Läs mer

Socialdemokraternas. skattechock. mot ungas jobb. Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter

Socialdemokraternas. skattechock. mot ungas jobb. Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter Socialdemokraternas skattechock mot ungas jobb Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter Inledning Den rödgröna oppositionens förslag om höjda arbetsgivaravgifter för unga

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Arbetskraftflöden 2012

Arbetskraftflöden 2012 FS 2014:2 2014-04-04 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2012 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2012 med 750 personer. 4 130 personer som tidigare ej arbetat fick arbete under året mot

Läs mer

Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling

Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling Innovation en förutsättning för god offentlig upphandling Teknikföretagen och våra medlemsföretag vill

Läs mer

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012 Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av Februari 212 Oslo + Stockholm = Sant Utgångsläget: Alla vet att utbytet är stort och relationen kvalitativt

Läs mer

Uppföljning indikatorer projektet GEORANGE.

Uppföljning indikatorer projektet GEORANGE. Uppföljning indikatorer projektet GEORANGE. GEORANGE strategiska tanke har alltid varit att utifrån regionens förutsättningar bidra med insatser som skapar långsiktig och hållbar tillväxt. I det sammanhanget

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

Företagen i västra Sverige och den inre marknaden Ett utdrag ur Kommerskollegiums utredning Visst är EU vår hemmamarknad nästan all vår export går

Företagen i västra Sverige och den inre marknaden Ett utdrag ur Kommerskollegiums utredning Visst är EU vår hemmamarknad nästan all vår export går Företagen i västra och den inre marknaden Ett utdrag ur Kommerskollegiums utredning Visst är EU vår hemmamarknad nästan all vår export går dit. Svenska företags uppfattning om EU:s inre marknad Företagen

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

Kunskap för tillväxt. Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara för utlandsbaserad

Kunskap för tillväxt. Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara för utlandsbaserad Kunskap för tillväxt Tillväxtanalys Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara

Läs mer

FoU och innovationer i Sverige 2009. Roger Björkbacka Carolina Thulin Sandra Dovärn

FoU och innovationer i Sverige 2009. Roger Björkbacka Carolina Thulin Sandra Dovärn FoU och innovationer i Sverige 2009 Roger Björkbacka Carolina Thulin Sandra Dovärn Agenda 1. Bakgrund 2. FoU i Sverige 3. SCB:s undersökningar av FoU 4. Analys av statliga anslag till forskning och utveckling

Läs mer

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen Den nationella innovationsstrategin Horisont 2020 och innovationsstrategin kan de stärka varandra? 4 september 2013 Per Engström Lena Svendsen Global Innovation Index 2013 Sverige i världen Global Competitiveness

Läs mer

Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007. Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se

Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007. Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007 Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se Utgångspunkter Att på ett övergripande plan knyta kommunernas fysiska planering

Läs mer

STOCKHOLM. Världens mest. ekonomi. Stockholmsregionens handlingsprogram

STOCKHOLM. Världens mest. ekonomi. Stockholmsregionens handlingsprogram 2025 STOCKHOLM Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholm 2025: Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionen ska gå från nuvarande styrkeposition till att vara världens mest innovationsdrivna

Läs mer

Nationalräkenskapsdata 2012

Nationalräkenskapsdata 2012 Jouko Kinnunen, forskningschef Tel. 018-25494 Nationalräkenskaper 2015:1 2.6.2015 Nationalräkenskapsdata 2012 Det här statistikmeddelandet innehåller uppgifter om de åländska nationalräkenskaperna för

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Vad kännetecknar invandrarföretag(are)? Företag som ägs av invandrare är koncentrerade till

Läs mer