MÅNGFALD OCH UTVECKLING AV LÅNGSIKTIGT UTHÅLLIGA INNOVATIONSMILJÖER MIKAELA BACKMAN LINA BJERKE SARA JOHANSSON TINA WALLIN SOFIA WIXE

Transkript

1 MÅNGFALD OCH UTVECKLING AV LÅNGSIKTIGT UTHÅLLIGA INNOVATIONSMILJÖER MIKAELA BACKMAN LINA BJERKE SARA JOHANSSON TINA WALLIN SOFIA WIXE

2 1

3 Förord Denna rapport är en sammanfattning av den forskning om sambanden mellan mångfald och långsiktigt uthålliga innovationsmiljöer som bedrivits inom forskningsprojektet TIPT (Tillgänglighet, Innovationsprocesser och Tillväxt) vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Projektet har finansierats av EU:s Strukturfond (Regionala Fonden), Regionförbundet i Jönköping, Länsstyrelsen i Jönköpings Län, CESIS, samt Internationella Handelshögskolan i Jönköping. TIPT-projektet fokuserar på förutsättningarna för ett innovativt näringsliv i Jönköpings län. Av specifikt intresse är innovationsaktiviteter, samverkan och tillgänglighet och hur detta påverkar lokal näringslivsförnyelse och tillväxt i regionen. Syftet med projektet är att genomföra tillämpade analyser med fokus på potentialen för innovationsprocesser i länets näringsliv. Forskning på detta tema är angeläget för att öka förståelsen för vilka faktorer som bidrar till ett gott innovationsklimat i Jönköpings län. Den långsiktiga målsättningen med projektet är att de studier som projektet genomför ska bidra till att olika typer av regionala resurser och regional politik kan användas för att främja ett hållbart och innovativt regionalt näringsliv med goda förutsättningar för långsiktig tillväxt. Projektet är organiserat i fyra delprojekt, som på olika sätt berör innovationsklimatet i Jönköpings län. Denna rapport sammanfattar resultaten från ett av delprojekten, vilket fokuserar på frågan om betydelsen av mångfald för uthålligt innovativa miljöer. Kontaktperson: Sara Johansson, sara.johansson@jibs.hj.se 2

4 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Mångfald en förutsättning för livskraft och utveckling Mångfald i Jönköpings län Mångfald och innovation i Jönköpings län Betydelsen av mångfald för förmågan att ta fram nya produkter och processer Betydelsen av mångfald för förmågan att ta fram exportprodukter och förnya exportens innehåll Innovationsförmågan i Jönköpings län en sammanfattning Mångfald och ekonomisk tillväxt i Jönköpings län Betydelsen av mångfald för tillväxt i sysselsättning och produktivitet Betydelsen av mångfald för tillväxt i arbetsställen Tillväxt och förnyelse i Jönköpings län en sammanfattning Möjligheter och utmaningar för innovation och tillväxt i Jönköpings Län

5 Sammanfattning I denna rapport sammanfattas forskningen kring betydelsen av mångfald för utveckling av långsiktigt uthålliga innovationsmiljöer som producerats inom projektet TIPT Tillgänglighet, Innovationsprocesser och Tillväxt. Syftet är att analysera mångfalden i det lokala och regionala näringslivet och dess betydelse för innovativa miljöer och hur mångfald påverkar platsers tillväxt och utveckling. Forskningen omfattar ett tillgänglighetsperspektiv eftersom brist på mångfald i den lokala miljön kan kompenseras av mångfald i närliggande områden. Rapporten presenterar resultat från ett antal empiriska studier som berör mångfald, innovation och tillväxt i Sveriges kommuner, vilka sedan tillämpas på kommunerna i Jönköpings län. Inledningsvis ges en presentation av det teoretiska ramverket, vilket följs av en beskrivning av mångfaldsindikatorer. De avslutande avsnitten visar olika perspektiv på förhållanden mellan mångfald och förnyelse och vad det finns för möjligheter och hinder för innovation och tillväxt i Jönköpings län. MÅNGFALD OCH INNOVATION Forskning inom såväl ekologi, sociologi och ekonomi framhåller vikten av mångfald för förmågan hos olika typer av system att anpassa sig och överleva när livsvillkoren är i ständig förändring. Ekonomisk forskning visar att uthållig ekonomisk tillväxt förutsätter en hög förmåga till anpassning och förnyelse. Urbana miljöer har, tack vare sin mångfald och täthet, ofta en betydligt starkare tillväxt än befolkningsglesa miljöer. Den urbana ekonomins variationsrika utbud och efterfrågan gör att storstadsregioner inte är beroende av ett fåtal aktörer eller branscher och har därmed bättre förmåga att hantera perioder av ekonomisk nedgång. Det handlar till stor del om att hålla hög sysselsättningsgrad och att snabbt kunna anpassa sin produktion och sina investeringar efter hastiga förändringar i omvärlden. På regional nivå innebär en sådan anpassningsförmåga att arbetskraft och kapital på ett snabbt och enkelt sätt kan flyttas mellan olika sektorer i den regionala ekonomin. Mot denna bakgrund koncentreras forskningen i detta projekt på betydelsen av mångfald i näringslivsstrukturens och arbetskraftens sammansättning för innovation, förnyelse och tillväxt i den lokala ekonomin. I Jönköpings län varierar graden av mångfald stort mellan länets kommuner. Störst mångfald finns i länets största kommun (Jönköping) både med avseende på näringslivsstruktur, utbildningsstruktur samt yrkesrepresentation. Detta beror delvis på att mångfald är starkt relaterat till befolkningsstorlek. Som helhet har Jönköpings län god diversitet i arbetskraftens yrkesinriktning, samtidigt som mångfalden i utbildningsbakgrund och kunskapsutbud är relativt svaga i jämförelse med liknande regioner i landet. 4

6 I denna rapport ges en samlad bild av innovationsförmågan hos företagen i Jönköpings län och med olika mått visar vi att innovationskraften är god i flera avseenden men att det finns delar av länet som har svårt att utveckla och förnya sin produktion. En del av forskningsprojektet är att koppla samman mångfald och regioners innovationsbenägenhet i Sveriges FA-regioner. Med enkätdata (Community Innovation Survey) finner vi att för Sverige kan endast en liten del av variationen av andel innovativa företag i landets FA-regioner förklaras av variationen i mångfald. Det är dock intressant att regionerna Gislaved och Värnamo i Jönköpings län har en relativt hög andel innovativa företag givet den mångfald som finns i regionen. Ytterligare ett sätt att mäta förnyelse är genom att analysera handelsstatistik. Det finns relativt omfattande forskning baserad på svensk export som visar att regioner med god tillgänglighet till FoU och högutbildad arbetskraft har betydelse för exportstrukturen. Forskning visar att om det exempelvis finns god tillgänglighet till högutbildad arbetskraft så tenderar tillverkningsindustrin att exportera produkter med högre värde än regioner med lägre tillgänglighet till denna typ av arbetskraft. Samtidigt visar forskning att såväl intern som extern kunskap är en viktig förutsättning för företagens förmåga att introducera nya exportprodukter. I denna rapport visar vi att flera kommuner i länet har ett större antal exportföretag och/eller fler produktvarianter per företag än vad som kan förväntas, givet tillgången till intern och extern kunskap. Sammantaget visar detta på en god förmåga att konkurrera på internationella marknader och att ta fram nya exportprodukter trots att man befinner sig i en region med relativt lite mångfald i kunskapsutbudet. Om man istället ser till exportvärden (genomsnittliga exportpriser) så kännetecknas länets export av varugrupper med förhållandevis låga värden som säljs i förhållandevis stora volymer. Denna exportspecialisering är faktiskt mer framträdande än vad man kan vänta sig givet mångfalden i länets kunskapsutbud. Detta bekräftar bilden av att länets tillverkningsindustri i stora delar är inriktad på produkter med lågt eller medellågt teknologiinnehåll. Man ska utifrån detta inte genast dra slutsatsen att alla produkter som tillhör en lågteknologisk varugrupp har ett lågt kunskapsinnehåll utan man kan förvänta sig stora variationer inom varje grupp. En produkt kan ha ett högt kunskapsinnehåll i relation till alla andra produktvarianter som tillräknas samma grupp. Vid en sådan jämförelse visar vi i denna rapport att närmare hälften av exportvärdet från Jönköpings län består av relativt sett högkvalitativa produkter, vilket motsvarar andelen högkvalitativa produkter i Sveriges totala export. I de flesta kommuner i länet har emellertid andelen högkvalitativa produkter i det totala exportvärdet minskat sedan 2002, vilket är en indikation på att det har blivit svårare för länets företag att utveckla produkter med attraktiva egenskaper. MÅNGFALD OCH EKONOMISK TILLVÄXT I JÖNKÖPINGS LÄN En del i detta forskningsprojekt är att föra samman indikatorer för mångfald och ekonomiska tillväxt. I en nationell jämförelse uppvisar Jönköpings län en svag utveckling i BRP- och sysselsättningstillväxt vilket delvis kan förklaras av länets industristruktur där en relativt låg 5

7 andel är sysselsatta inom tjänstesektorerna. Tjänstesektorerna har generellt sett haft en högre sysselsättningstillväxt och dessutom klarat sig bättre genom den senaste ekonomiska krisen. Inom tillverkningsindustrin, där länet har en stor andel sysselsatta, pågår en rationaliseringsprocess vilket betyder att sysselsättningstillväxten är svag trots att förädlingsvärdena inom vissa delar av industrin växer. Detta fenomen förklarar emellertid inte den svaga tillväxten i BRP per sysselsatt. Utöver industristrukturen ser vi därför även sambanden mellan de olika typerna av mångfald och dess påverkan på utvecklingen av sysselsättning och produktivitet. Vad gäller tillväxt i sysselsättning så har flertalet av länets kommuner minskat antalet sysselsatta mellan åren 2002 och 2010, där Gislaved, Gnosjö och Nässjö har minskat mest. Jönköping är den kommun som haft starkast ökning i sysselsättning med en tillväxt på nästan 10 procent. Rapporten visar emellertid att sysselsättningen i de flesta kommuner i Jönköpings län växer mer än vad som kan förväntas, givet kommunernas storlek och mångfald och endast 4 kommuner visar en lägre sysselsättningstillväxt än förväntat (Tranås, Nässjö, Gislaved och Gnosjö). Vad gäller tillväxt i produktivitet har också flertalet kommuner haft en tillväxt som är högre än förväntat medan fem kommuner har haft en långsammare produktivitetsutveckling än väntat (Mullsjö, Habo, Aneby, Nässjö och Vaggeryd). Det är endast tre kommuner som har haft en starkare tillväxt än väntat i både sysselsättning och produktivitet (Vetlanda, Sävsjö och Värnamo) och endast en kommun (Nässjö) som visar på en svagare utveckling än väntat i både sysselsättning och produktivitet. Om man ser till tillväxt i antal arbetsställen så har samtliga kommuner uppvisat en ökning men det är bara Jönköping och Vaggeryd som har ökat mer än genomsnittet för landet som helhet. De flesta kommuner i länet har haft en lägre tillväxt i antal arbetsställen än förväntat, givet kommunernas storlek och mångfald. Etableringsfrekvensen i länet är bland den lägsta i landet, vilket också betyder att antalet arbetsställen växer långsammare än i de flesta andra län. Detta innebär att sysselsättningen i nytillkomna arbetsställen växer långsammare i Jönköpings län än i riket som helhet. Sysselsättningen i länet växer istället genom att etablerade arbetsställen blir större. UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER FÖR INNOVATION OCH TILLVÄXT I JÖNKÖPINGS LÄN Sammanfattningsvis visar analyserna av mångfald, innovationer och tillväxt att Jönköpings län har en relativt god innovationsförmåga trots att mångfalden i näringslivets sammansättning och arbetskraftens utbildningsbakgrund är jämförelsevis låg. Det finns således andra faktorer som stimulerar innovationskraften i länet, vilken främst visar sig genom att länets företag är duktiga på att introducera produkter som har en god konkurrenskraft på internationella marknader. Det är emellertid de företag som redan är etablerade på exportmarknaden som står bakom merparten av nya exportprodukter och antalet nytillkomna exportföretag är lägre än för riket som helhet. En förklaring till detta är att länets tillverkningsindustri under lång tid varit underleverantörsbetonad, vilket gör att många mindre företag har sålt hela sin produktion till en eller ett fåtal kunder. 6

8 Sådana företag kan på olika sätt behöva stöd för att komma ut till en bredare och mer internationell marknad, där den potentiella vinsten av framgångsrikt innovationsarbete oftast är betydligt större. En annan slutsats från detta forskningsprojekt är att länets förmåga att växa genom etablering av nya företag och arbetsställen är svag, trots att innovationskraften är förhållandevis god. Merparten av de innovationer som görs i länet verkar således inte ge upphov till nya företag. Detta indikerar att i den mån innovationer ger tillväxt i sysselsättning så sker denna tillväxt i de redan etablerade företagen. Detta innebär att förnyelsetakten i länet är långsam eftersom merparten av tillväxten sker i näringar och arbetsställen som redan är etablerade. En låg etableringsfrekvens innebär samtidigt att mångfalden i näringslivet utvecklas långsamt, vilket i sig är ett hinder för ekonomisk omvandling och god ekonomisk tillväxt på lång sikt. Eftersom en jämförelsevis liten del av sysselsättningstillväxten i länet sker i nytillkomna näringar och arbetsställen hämmas den långsiktiga produktivitetstillväxten dessutom av att omvandlingen i den regionala ekonomin går långsamt. Detta innebär att regionens näringsliv inte omvandlas från underleverantörsbetonad tillverkningsindustri, med generellt sett svag sysselsättningstillväxt, till mer avancerad tillverkning och snabbväxande tjänstesektorer. På sikt innebär detta att regionen blir allt mer utsatt för konkurrens från låglöneländer och har svårt att snabbt anpassa sig till förändrade världsmarknadsvillkor. För att skapa välstånd på lång sikt krävs att arbetskraften sysselsätts i högproduktiva sektorer, vilket som regel förutsätter att arbetskraften successivt flyttas till mer kunskapsintensiva näringar. För att säkerställa en god konkurrenskraft på internationella marknader på lång sikt behöver länets tillverkningsindustri öka kunskapsinnehållet i sin produktion. Det relativt sett smala utbudet av kunskap, som idag kännetecknar stora delar av länet, försvårar denna utveckling. Detta innebär också att utvecklingen av arbetskraftens utbildningsnivå och mångfalden i kunskapsutbudet hämmas, vilket bromsar tillkomsten av nya arbetsställen och försvårar både för innovation och för produktivitetstillväxt i befintliga företag. En av regionens stora utmaningar är således att öka arbetskraftens utbildningsnivå och tillgängligheten till kunskapsintensiva tjänster inom och utom länet. Detta kräver dels åtgärder för att stimulera kunskapsintensiv tillverkning och kunskapsintensiva tjänsteföretag att etablera sig i länet, dels åtgärder för att öka möjligheten till arbetspendling över regiongränser och företagssamarbeten med aktörer i omkringliggande regioner. Resultaten från detta forskningsprojekt visar att förnyelsetakten och förmågan till ekonomisk omvandling är svag i Jönköpings län trots en relativt god förmåga till innovation. Vilka förutsättningar som krävs för att innovationer ska leda till strukturell omvandling och långsiktig ekonomisk tillväxt ligger utanför ramen för detta projekt, men innovation och entreprenörskap som verktyg för ekonomisk omvandling i den regionala ekonomin är ett område där det behövs mer forskning. 7

9 1 Inledning Inom flera vetenskaper framhålls vikten av diversitet och komplexitet för förmågan hos olika typer av system att anpassa sig och vara långsiktigt uthålliga. Med begreppet diversitet menas mångfald i systemens beståndsdelar och ekonomisk forskning pekar på att just mångfald är en central faktor för att en ekonomi ska stå stadig i en tid där marknader för varor och tjänster är i ständig förändring. Regioner med ett mer varierat näringsliv har lättare att anpassa sig till exempelvis förändringar i produktionsvillkor eller världsmarknadspriser, eftersom det i sådana regioner finns fler alternativ att välja mellan både som producent, konsument, arbetsgivare, arbetstagare, kund eller leverantör. Svängningar i ekonomin med perioder av ekonomisk nedgång som följd är lättare att möta och får därför mindre påverkan i regioner med ett mer diversifierat näringsliv. En variationsrik ekonomi har följaktligen bättre förutsättningar att hantera olika typer av externa chocker. Ekonomisk forskning har också visat att ekonomier med stor variationsrikedom har bättre förutsättningar för långsiktig ekonomisk tillväxt eftersom mångfald stimulerar innovation och förnyelse. Detta gör att miljöer med stor diversitet ofta är ledande i både teknologisk och ekonomisk utveckling. I denna rapport sammanfattas den forskning kring betydelsen av mångfald för utveckling av långsiktigt uthålliga innovationsmiljöer som producerats inom projektet TIPT Tillgänglighet, Innovationsprocesser och Tillväxt. Med långsiktigt uthålliga innovationsmiljöer menas miljöer där företag gör upprepade innovationsansträngningar och näringslivet kännetecknas av förnyelse, omvandling och tillväxt. Syftet med denna forskning är att analysera betydelsen av mångfald i det lokala och regionala näringslivet för att innovativa miljöer ska skapas och hur mångfald påverkar platsers tillväxt och utveckling. Dessa analyser omfattar också ett tillgänglighetsperspektiv eftersom brist på mångfald i den lokala miljön ibland kan kompenseras av stor mångfald i den närliggande omgivningen. Med tillgänglighet menas förutsättningar för interaktion med andra aktörer, vilket i sin tur beror på den fysiska infrastrukturen. I detta projekt fokuserar vi på tillgänglighet via transportinfrastruktur och utgår från restider inom och mellan regioner i beräkning av tillgänglighetsmått. Rapporten presenterar resultat från ett antal empiriska studier som undersöker sambanden mellan mångfald, innovation och tillväxt utifrån ekonomisk data på alla Sveriges kommuner. Resultaten från dessa empiriska analyser tillämpas därefter på Jönköpings län. Rapporten inleds med en kort presentation över den teoribildning som ligger till grund för de empiriska studierna och följs av avsnitt 3 som beskriver vilka indikatorer som kan användas för att mäta mångfald och visar hur stor mångfald som finns i kommunerna i Jönköpings län. Därefter följer ett avsnitt om betydelsen av mångfald för innovation och förnyelse och därefter ett avsnitt som handlar om betydelsen av mångfald för ekonomisk tillväxt. I avsnitt 6 diskuteras avslutningsvis möjligheter och hinder för långsiktig uthålliga innovationsmiljöer i olika delar av Jönköpings län. 8

10 2 Mångfald en förutsättning för livskraft och utveckling Forskning inom såväl ekologi, sociologi och ekonomi framhåller vikten av diversitet och komplexitet för förmågan hos olika typer av system att anpassa sig och överleva när livsvillkoren är i ständig förändring. Med diversitet menas i dessa sammanhang mångfald och variationsrikedom i systemens beståndsdelar, medan begreppet komplexitet relaterar till kopplingarna och samspelet mellan de olika beståndsdelarna. Inom ekologin framhålls den biologiska mångfalden som en av de viktigaste förutsättningarna för ekosystemens överlevnad. Livskraft är ett direkt resultat av förmågan att anpassa sig till förändrade livsvillkor, vilket också är nyckeln till evolution och överlevnad på lång sikt. 1 Sociologisk forskning pekar på att samhällens och civilisationers långsiktiga överlevnad bygger på samma principer. Ur sociologisk synvinkel kännetecknas ett långsiktigt hållbart samhälle av sin förmåga att fungera väl vid olika typer av katastrofsituationer. Här pekar man på att städer har bättre förmåga att skapa trygghet och försörjning under olika förhållanden eftersom det i städer finns en variationsrikedom och mångsidighet både i population och produktionssystem, vilket gör att dess invånare har lättare för att anpassa sig till förändrade villkor. 2 Ekonomisk forskning visar att uthållig ekonomisk tillväxt på ett liknande sätt beror på ekonomins inneboende förmåga till anpassning och förnyelse. Urbana miljöer har, tack vare sin mångfald och täthet, ofta en betydligt starkare tillväxt än befolkningsglesa miljöer. En viktig orsak är att urbana ekonomier har större variationsrikedom både i utbud och efterfrågan, vilket gör att den lokala ekonomin inte är beroende av ett fåtal aktörer eller branscher, och därför har lättare att hantera perioder av ekonomisk nedgång. På kort sikt handlar ekonomisk tillväxt om att hålla hög sysselsättningsgrad och god investeringsnivå, vilket är relaterat till förmågan att anpassa sig efter kortsiktiga förändringar i olika omvärldsfaktorer. Företag måste snabbt kunna anpassa sin produktionsvolym och samtidigt bibehålla sin investeringsvilja. På regional nivå gynnas den kortsiktiga tillväxten av arbetskraft och kapital snabbt kan flyttas mellan sektorer, vilket underlättas av diversitet i såväl näringslivsstruktur som i arbetskraftens utbildningsbakgrund och yrkesinriktning. På lång sikt är den ekonomiska tillväxten mer en fråga om att kunna anpassa sig till strukturella förändringar i omvärlden, såsom ökad konkurrens från låglöneländer och teknologiskiften. Långsiktig ekonomisk tillväxt är beroende av förmåga till innovation och teknologisk utveckling, vilket ökar produktiviteten hos produktionsfaktorerna. Ekonomisk utveckling handlar alltså om att hålla hög konkurrenskraft på nationella och internationella marknader, genom att ständigt ta fram nya och bättre produkter och produktionsprocesser. Produktivitetstillväxt och ekonomisk utveckling handlar emellertid också om att flytta arbetskraft och kapital från jämförelsevis lågproduktiva sektorer till näringar med hög produktivitet. Sammantaget är långsiktig ekonomisk tillväxt således en fråga om förnyelse och strukturell omvandling. Att olika platser har olika förutsättningar för att skapa ekonomiskt välstånd handlar alltså inte enbart om att hantera omvärldsfaktorer och stå emot negativa chocker. Inom ekonomisk teori 9

11 framhålls regioners inneboende drivkrafter till ekonomisk tillväxt som betydelsefulla. En regions utveckling beror i hög grad på den egna marknadens storlek, eftersom stordriftsfördelar och efterfrågan på produktvariation fungerar som drivkrafter för såväl ekonomisk tillväxt som för befolkningsutveckling. Själva hörnstenen inom denna teoribildning är att stora marknader har konkurrensfördelar eftersom de lockar till sig företag vars produktion kännetecknas av stordriftsfördelar. Hushåll och arbetskraft lockas också av den variationsrikedom i utbud som större marknader kan erbjuda. 3 På detta sätt uppstår ett ömsesidigt förstärkande utvecklingsförlopp, s.k. agglomerationsfördelar, som driver på tillväxten hos de större regionerna. Detta förklarar varför städer och storstadsregioner oftast lede den ekonomiska tillväxten. 4 I den ekonomiska litteraturen framhålls tre huvudsakliga mekanismer bakom agglomerationsfördelar; delning av resurser som kräver stora investeringar, förbättrad matchning på arbetsmarknaden, samt lärande genom de kunskapsflöden som främjas av täta miljöer. 5 Forskning på detta område visar att det främst är produktiviteten i kunskapsintensiv verksamhet som påverkas av näringslivets mångfald och täthet. 6 Detta beror på att kunskap är en tillgång som behärskas av individer snarare än organisationer tenderar den att spridas när individer interagerar med varandra eller flyttar mellan olika typer av miljöer. 7 Interaktion mellan personer i olika företag och olika produktionsmiljöer är emellertid sällan helt kostnadsfri, vilket innebär att interaktion tenderar att vara mer frekvent mellan personer som befinner sig geografiskt nära varandra. 8 Kunskapsspridning är därför starkast i kunskapstäta miljöer. I sådana miljöer spiller kunskap lätt över mellan olika företag och organisationer vilket ger upphov till externa kunskapsflöden. Forskningen visar att sådana kunskapsflöden ofta är begränsade till relativt små geografiska områden, där de utgör en lokal kollektiv nyttighet som är fritt tillgänglig för lokala aktörer. I kunskapstäta miljöer uppstår således en kollektiv nyttighet, vilket gör att kunskapsintensiva verksamheter gynnas särskilt mycket av att samlokaliseras. Agglomerationsfördelar förklarar varför allt fler arbetsställen och arbetstillfällen återfinns i urbana miljöer som erbjuder stor mångfald i såväl utbud som efterfrågan på olika typer av marknader. Närhet till både kunder och leverantörer spelar ofta en större roll i tjänstesektorer jämfört med den traditionella tillverkningsindustrin. Dessutom har tillverkningsindustrin under en lång tid fortgående ersatt arbetskraft med kapital vilket gör att en växande andel av sysselsättningen återfinns inom tjänste- och service sektorn. De delar av ekonomin som utsätts för konkurrens från utländska aktörer blir också allt större. Företag inom dessa sektorer har svårt att hävda sig när konkurrensen kommer från länder med avsevärt lägre kostnader för såväl löner som andra insatsvaror. Svenska företag måste därför konkurrera med andra medel än en låg kostnadsnivå som möjliggör låga priser. Konkurrenskraft som inte tar formen av låga priser bygger istället i hög grad på unika produktegenskaper och ett stort teknologiskt innehåll i produkter och tjänster. Forskning och utveckling blir därför alltmer avgörande för företagens konkurrenskraft, och förmågan till innovation och förnyelse blir den faktor som avgör hur platser och regioner utvecklas på lång sikt. I detta sammanhang har urbana strukturer visat sig överlägsna mer glesa miljöer eftersom städernas täthet och mångfald främjar utbyte av kunskap 10

12 och information, vilket skapar en gynnsam miljö för korsbefruktning och utveckling av nya idéer. 9 Detta förklarar varför storstadsregioner ofta är ledande i både teknologisk och ekonomisk utveckling. Mångfald är emellertid inte enbart en funktion av en agglomerations storlek, utan beror också på förmågan i den lokala ekonomin att ta till vara på lokala resurser, att attrahera resurser från andra regioner och att samverka med aktörer i omgivningen. Diversitet i den lokala ekonomin beror således i hög grad på förmågan till samverkan och integration, vilket i sin tur underlättas av tillgänglighet, både på lokal, regional och nationell nivå. Därför kan diversitet också studeras ur ett tillgänglighetsperspektiv eftersom brist på mångfald i den lokala ekonomin ibland kan kompenseras genom goda förutsättningar till interaktion med aktörer utanför den egna regionen. Tillgängligheten visar möjligheterna till interaktion med olika aktörer i omgivningen med hänsyn taget till kostnaden för rumslig interaktion. I nästa avsnitt presenteras olika mått på mångfald och hur dessa indikatorer varierar mellan olika delar av Jönköpings län. 11

13 3 Mångfald i Jönköpings län Tidigare forskning poängterar att en viktig förutsättning för att mångfald ska ge upphov till kunskapsflöden och därmed ökad tillväxt är att det finns någon typ av kognitiv närhet mellan företagen i den lokala ekonomin. 10 Med kognitiv närhet menas att de personer som arbetar i företagen har någon typ av gemensam kunskaps- och/eller erfarenhetsbakgrund som gör att man har en god förståelse för varandras verksamheter. Sådan kognitiv närhet identifieras som regel genom att företag tillhör samma näringsgren. Det görs därmed en åtskillnad mellan besläktad diversitet, d.v.s. mångfald inom näringsgrenar, och obesläktad diversitet, d.v.s. mångfald mellan näringsgrenar. Dessa koncept appliceras även i EUs regionala politik för innovation under begreppet smart specialisering. 11 Nyare forskning menar dock att kognitiv närhet borde mätas på individnivå och att individers utbildning och yrke lägger grunden för kunskapsflöden mellan företag. 12 Detta eftersom kunskap är kopplad till individer och flödar mellan individer, snarare än företag i sig själva. I detta delprojekt har vi därför fokuserat på mångfald i dels näringsstruktur, dels arbetskraftens utbildningsbakgrund (utbildningsinriktning) och dels mångfald av yrkeskategorier i den lokala ekonomin. Ett sätt att mäta mångfald utifrån olika perspektiv är att räkna fram ett entropimått som visar hur en population fördelar sig över olika populationsgrupper. Entropimåttet är ett index som ger särskilt stor vikt till små populationsgrupper och växer exponentiellt med antal grupper i populationen. På så vis blir entropimåttet större när det finns många olika grupper i en population och ger därför en god bild av dess mångfald. Ett entropimått kan beräknas både för besläktad och obesläktad diversitet. Då tidigare forskning visar att besläktad diversitet är mest betydelsefull 13 är det denna typ av diversitet som används i analyserna av innovation och tillväxt i detta projekt, och hädanefter avser begreppet mångfald sådan besläktad diversitet. Figur 1a-c nedan visar sambandet mellan befolkningstäthet och tre former av mångfald: näringslivsstruktur, utbildningsstruktur och representation av yrkeskategorier. För alla tre mångfaldsvariabler visar figurerna ett positivt samband mellan befolkningstäthet och mångfald, vilket beror på att en större befolkningsstorlek som regel ger ökad diversitet i arbetskraften och den större marknad som ges av ett större befolkningsunderlag skapar bättre förutsättningar för mångfald i näringslivets struktur. Figurerna visar också hur kommunerna i Jönköpings län placerar sig i förhållande till sin förväntade position givet sin befolkningstäthet, d.v.s. i förhållande till den skattade regressionslinjen. Figur 1a visar sambandet mellan mångfald i näringsgrenar och befolkningstäthet. Länets större kommuner (Jönköping, Värnamo, Nässjö och Vetlanda) har större mångfald än förväntat givet sin befolkningstäthet, vilket också gäller för Gnosjö, Gislaved och Sävsjö. Gnosjö och Gislaved är faktiskt två extrema kommuner vad gäller variation i näringsgrenar inom tillverkningsindustrin jämfört med alla landets kommuner. I dessa kommuner finns ett näringsliv som i hög har är specialiserat sig till tillverkningsindustri, vilket förklarar varför dessa kommuner, trots sin ringa storlek, visar på stor mångfald i näringslivsstrukturen. 12

14 Figur 1a. Samband mellan mångfald i näringsgrenar och befolkningstäthet, Källa: SCB, egen bearbetning Figur 1b. Samband mellan mångfald i yrken och befolkningstäthet, Källa: SCB, egen bearbetning Figur 1c. Samband mellan mångfald i utbildning och befolkningstäthet, Källa: SCB, egen bearbetning 13

15 Generellt sett finns det större mångfald inom tillverkningssektorn än inom servicesektorn i länet, vilket speglar ett tillverkningsorienterat näringsliv i ett flertal kommuner. Att näringslivet är förhållandevis specialiserat kan förklara att flera mindre kommuner hamnar över den förväntade nivån på mångfald. Detta gäller särskilt för mångfald i arbetskraftens yrkesinriktningar (se figur 1b). Vad gäller mångfald i utbildning (figur 1c) är det i första hand de större kommunerna som har en större mångfald än väntat, givet befolkningstätheten. Arbetskraften i de mindre kommunerna har generellt sett en lägre utbildningsnivå, vilket ger mindre mångfald i arbetskraftens utbildningsbakgrund. Spridningen av kommunerna runt de skattade regressionslinjerna i figur 1a-c indikerar att det finns andra faktorer än befolkningstäthet som påverkar mångfald. Figur 2a-c visar hur stor mångfald det finns i näringsstruktur, utbildning och yrkeskategorier i kommunerna i Jönköpings län. Som väntat är mångfalden störst i länets största kommun, både med avseende på näringsstruktur, utbildningsstruktur och yrkesrepresentation. Som indikeras av figurerna ovan kan man från kartbilderna också observera att det finns stora variationer mellan kommunerna i länet som inte kan förklaras av befolkningsstorlek. Som helhet för länet kan man dock konstatera att det finns god diversitet i arbetskraftens yrkesinriktning, medan mångfalden i utbildningsbakgrund är relativt svag. Mycket under Under Medel Över Mycket över Figur 2a. Mångfald i näringsstruktur Figur 2b. Mångfald i yrkeskategorier Figur 2c. Mångfald i arbetskraftens utbildningsstruktur Källa: SCB, egen bearbetning Ett annat sätt att mäta mångfald är att se till utbudet av produktionsfaktorer, tjänster eller varor på en viss plats. Eftersom de flesta faktorer, tjänster och varor i någon mån är rörliga i geografin måste en sådan ansats beakta vilka förutsättningar till interaktion som finns för aktörer på en viss plats, både med varandra och med aktörer på andra platser. I studierna kring innovation och tillväxt i Jönköpings län mäter vi därför också mångfald genom tillgänglighetsmått. Tillgängligheten visar möjligheterna till interaktion med olika aktörer i omgivningen med hänsyn taget till restiden inom och mellan kommuner i landet. Kostnaden för att interagera med andra 14

16 aktörer i sin omgivning är i hög grad beroenden på det geografiska avståndet mellan de involverade personerna, vilket innebär att restiden i detta sammanhang är en approximation av kostnaden för rumslig interaktion. Kommuner med jämförelsevis korta restider inom kommunen har därför hög lokal tillgänglighet och kommuner med jämförelsevis korta restider till andra kommuner i sin omgivning har hög regional tillgänglighet. Tillgänglighet kan räknas med avseende på olika saker, exempelvis arbetskraft, företagstjänster, utbildning mm. Eftersom tillgängligheten visar vilka valmöjligheter för rumslig interaktion som finns på en viss plats kan den ses som ett mått på utbudet av det som man räknar tillgänglighet till. I detta projekt har vi koncentrerat oss på tillgänglighet till kunskapsintensiva företagstjänster 1, vilket är ett mått på diversitet i utbudet av sådan kunskap som förmedlas via tjänstemarknaden. Figur 3 visar tillgänglighet till kunskapsintensiva företagstjänster i hela landet med en närbild på kommunerna i Jönköpings län. Kartorna i figur 3 visar att utbudet av kunskapsintensiva företagstjänster är starkast i storstadsregionerna medan utbudet i Jönköpings län är tämligen begränsat i alla kommuner utom Jönköping och Habo. Från kartorna kan man också observera att kranskommuner till större städer har en bättre tillgänglighet till kunskapsintensiva företagstjänster än kommuner som har längre restidsavstånd till större städer. Mycket låg Låg Medel Hög Mycket hög Figur 3. Tillgänglighet till kunskapsintensiva företagstjänster Källa: SCB, egen bearbetning Sammanfattningsvis kan man säga att Jönköpings län utifrån vissa perspektiv har förhållandevis god mångfald, givet regionens storlek, d.v.s. i näringslivets struktur och i representationen av olika yrkeskategorier. I jämförelse med övriga kommuner i landet är emellertid mångfalden i länets näringslivs måttlig på flera håll. Mångfalden i utbildningsstruktur och kunskapsutbud är också svag i de flesta delar av länet. Betydelsen av diversitet för innovation och tillväxt behandlas i nästkommande avsnitt. 1 Med kunskapsintensiva tjänster avses de näringar som ingår under SNI 61, 65, 66, 67, 70, 72, 73 och 74, där minst 30 % av arbetskraften har högskoleutbildning. 15

17 4 Mångfald och innovation i Jönköpings län Det finns en stor empirisk forskningslitteratur där det konstateras att företag som är lokaliserade i storstadsregioner är mer innovationsbenägna än företag lokaliserade i landsortsregioner. 14 Som diskuteras i avsnitt 2 förklaras detta fenomen av att kunskapsintensiva verksamheter gynnas av att samlokaliseras, eftersom det då uppstår externa kunskapsflöden mellan olika aktörer i klustret. Då kunskap är en av de viktigaste produktionsfaktorerna för att omvandla idéer till ekonomisk aktivitet är det naturligt att också uppkomsten av innovationer koncentreras till storstäderna. Vid sidan om det kunskapsövertag som storstäder innehar framhålls i litteraturen också betydelsen av mångfald och täthet för att idéer ska uppstå och utvecklas. Följaktligen återfinns merparten av den kunskapsintensiva verksamheter och merparten av den utbildade arbetskraften i städer, där man kan dra nytta av en stor och variationsrik kunskapsmassa. Detta mönster gäller också i hög grad för Sverige där närmare 60 % av alla arbetsställen inom kunskapsintensiv tillverkning och tjänsteproduktion finns i landets tre storstadsregioner. I dessa tre regioner återfinns också 75 % av den högutbildade arbetskraften, vilket kan jämföras med att ca 50 % av den totala arbetskraften finns i dessa regioner. Det finns således mönster i den ekonomiska geografin som indikerar att forskning och utveckling är verksamheter som gynnas av urbaniseringsekonomier. Resultat från empiriska studier av innovationsbenägenheten hos svenska företag visar att företag som gör upprepade investeringar i Forskning och Utveckling (FoU) drar mest nytta av att befinna sig i storstadsmiljöer. 15 Innovationer och innovationsförmåga kan definieras och mätas på flera olika sätt. I detta forskningsprojekt har vi utgått från data från CIS (Community Innovation Survey) som är en enkätundersökning som genomförs av SCB på uppdrag av Eurostat. Enkätundersökningen genomförs var tredje år och är en urvalsundersökning som vänder sig till företag med minst 10 anställda över hela landet. P.g.a. låg svarsfrekvens finns det dock bara ett fåtal observationer i vissa kommuner varför de företag som besvarat enkäten inte kan betraktas som representativa för alla företag i dessa kommuner. När data aggregeras till FA-regioner 2 minskar dessa problem, varför data från CIS studeras på FA-nivå i detta projekt. Jönköpings län inrymmer 6 FA-regioner: Jönköping, Nässjö, Vetlanda, Värnamo, Gislaved och Tranås. I CIS görs en vid definition av begreppet innovation, vilket innefattar introduktion av produkt, tjänst eller process som är ny för företaget. Enligt denna definition räcker det alltså med att produkten, tjänsten eller processen är en nyhet för företaget, inte för hela marknaden. Genom att studera företag som deltagit i flera CIS-undersökningar kan man också undersöka förutsättningarna för att företagen ska vara uthålliga innovatörer, d.v.s. ta fram nya produkter och/eller processer vid flera tillfällen. Eftersom det bara är ett mindre antal företag som deltagit i flera CIS-undersökningar är det vanskligt att spegla regionala innovationsmönster utifrån 2 Funktionella Analysregioner, vilka kan betecknas som väl integrerade arbetsmarknadsregioner. 16

18 innovationsförmågan i dessa företag. Istället använder vi denna datamängd för statistisk analys på företagsnivå. Som ett komplement till CIS har data på patentansökningar använts för att spegla innovationskraften i olika delar av landet. Detta projekt har endast haft tillgång till statistik på patentansökningar per län, vilket gjort att statistiska analyser av sambanden mellan mångfald och patent inte kunnat genomföras. Figur 4 visar emellertid hur antal sökta patent fördelar sig över Sveriges län under perioden Jönköping placerar sig i mitten bland Sveriges län med drygt 22 patent per invånare. Totalt skickades 754 patentansökningar från Jönköpings län under perioden , vilket endast motsvarar ett par procent av alla patentansökningar i landet. Som Figur 4 visar är det Stockholm och Uppsala som har gjort flest patentansökningar i landet. Riket Stockholm Uppsala Gävleborg Västmanland Örebro Skåne Västernorrland Västra Götaland Jönköping Östergötland VästerboVen Södermanland Blekinge NorrboVen Kalmar Kronoberg Dalarna Värmland Halland Jämtland Gotland Figur 4. Antal sökta patent per invånare Källa: PRV, egen bearbetning Antalet patentansökningar har emellertid minskat med ca 40 procent under den studerade perioden. Detta är en indikation på att allt fler företag och uppfinnare avstår från att investera i patent, vilket kan bero på att det blivit allt svårare att få patent godkända samtidigt som patent och varumärkesskydd inte respekteras på internationella marknader i den utsträckning som vore önskvärt. Dessutom går produktutvecklingen så snabbt i vissa branscher att patent inte är relevant, vilket gör att statistik på patent inte ger någon heltäckande bild av innovationsförmågan i olika regioner. 17

19 Innovation och förnyelse kan också studeras genom att analysera handelsstatistik. Ett antal empiriska studier använder detaljerad exportdata på företagsnivå för att mäta innovation på mikro-och makronivå. Innovation kan i sådan statistik urskiljas som tillkomst av nya exportprodukter, d.v.s. ett företag börjar att exportera en produkt som tillhör en produktgrupp där företaget inte tidigare registrerat någon export. Man kan också använda information om exportvärde per exporterad enhet för att undersöka om företagen exportera produkter av jämförelsevis högt värde samt studera utvecklingen av exportvärden över tid för att se om företagen ökar förädlingsvärdet i sina produkter. Forskning baserad på svensk export visar att regioner med god tillgänglighet till avancerad FoU (mätt som antal årsverken i FoUverksamheter av personer med doktorsutbildning) har större andel högkvalitativa produkter i sin export. 16 Tidigare studier har också funnit att tillgänglighet till högutbildad arbetskraft har betydelse för exportstrukturen. Tillverkningsindustrier i regioner med god tillgänglighet till högutbildad arbetskraft har ett större produktutbud i sin export och exporterar produkter med ett högre värde än tillverkningsindustrier i regioner med låg tillgänglighet till högutbildad arbetskraft. 17 I följande avsnitt presenteras studier av betydelsen av mångfald för innovation och förnyelse mätt genom dessa olika indikatorer. 4.1 Betydelsen av mångfald för förmågan att ta fram nya produkter och processer Från CIS kan man beräkna andelen av de tillfrågade företagen i en region som anser sig vara innovativa enligt definitionen ovan och undersöka huruvida det finns ett samband mellan andelen innovativa företag och mångfald i regionen. Sambanden mellan mångfald i näringslivsstruktur, utbildningsstruktur och yrkesinriktning och andel innovativa företag per FA-region i Sverige illustreras i figur 5a-c. I figurerna nedan visas en regressionslinje som anger det skattade sambandet mellan andel innovativa företag och mångfald. Figurerna visar ett positivt samband mellan mångfald i en region och andelen innovativa företag respektive mångfald i en region men det finns en stor spridning av landets FA-regioner runt den skattade regressionslinjen. Följaktligen kan endast en liten del av variationen i andelen innovativa företag mellan landets FA-regioner förklaras av variation i mångfald. Intressant är emellertid att ett par regioner i Jönköpings län, (Gislaved och Värnamo) ligger över den skattade regressionslinjen och har därmed en högre andel innovativa företag än förväntat, givet den mångfald som finns i regionen. Andra delar av länet (Tranås, Nässjö, Vetlanda och Jönköping) ligger däremot under den skattade regressionslinjen, vilket betyder att andelen innovativa företag är lägre än förväntat. 18

20 Figur 5a. Samband mellan mångfald i näringslivsstruktur och andel innovativa företag Källa:SCB, egen bearbetning Figur 5b. Samband mellan mångfald i arbetskraftens utbildningsbakgrund och andel innovativa företag Källa: SCB, egen bearbetning 19

21 Figur 5c. Samband mellan mångfald i arbetskraftens yrken och andel innovativa företag Källa: SCB, egen bearbetning Figur 5a-c visar att det finns ett samband men inte huruvida sambandet är statistiskt säkerställt. Kontingenstabeller kan används för undersöka om det finns ett statistiskt samband mellan två variabler som antar kategoriska värden. I analysen nedan karaktäriseras varje FA-region till antingen hög, medel eller låg med avseende på andel företag i regionen som är innovativa enligt CIS samt med avseende på de tre indikatorerna på mångfald som beskrivs i avsnitt 3. I varje cell i kontingenstabellerna nedan redovisas kvoten mellan det faktiska antalet observationer och antalet observationer som förväntas under en slumpmässig fördelning. Om kvoten är större än 1 är antalet större än vad som förväntas vid ett slumpmässigt utfall, vilket indikerar att det finns ett möjligt samband mellan de två variablerna som sammanförs i kontingenstabellen. De χ2-värden som presenteras i tabellerna 1-3 indikerar att de observerade sambanden är statistiskt säkerställda. Vi kan således konstatera att mångfald i såväl näringslivsstruktur, utbildningsbakgrund och yrkesinriktning är positivt relaterade till andel innovativa företag i en FA-region. Detta samband är starkast för mångfald i näringslivsstruktur. 20

22 Tabell 1 Samband mellan mångfald i näringslivsstruktur och andel innovativa företag χ 2 -värde: 22,84 Andel innovativa företag Mångfald in näringslivsstruktur Hög Medel Låg Hög 0,78 1,65 0,58 Medel 1,55 0,87 0,58 Låg 0,67 0,48 1,84 Tabell 2 Samband mellan mångfald i arbetskraftens utbildningsbakgrund och andel innovativa företag i regionen χ 2 -värde: 21,68 Andel innovativa företag Mångfald i arbetskraftens utbildningsbakgrund Hög Medel Låg Hög 0,87 1,46 0,67 Medel 1,75 0,68 0,58 Låg 0,39 0,87 1,75 Tabell 3 Samband mellan mångfald i arbetskraftens yrkesinriktning och andel innovativa företag i regionen χ 2 -värde: 16,45 Andel innovativa företag Mångfald i arbetskraftens yrkesinriktning Hög Medel Låg Hög 1,07 1,17 0,78 Medel 1,55 0,97 0,49 Låg 0,39 0,87 1,74 För att förstå utvecklingen i ett företag, en region eller en plats över tid är det intressant att studera förutsättningarna för att företag ska göra upprepade satsningar på forskning och utveckling. En del av detta forskningsprojekt har ägnats åt att studera vilka faktorer inom och utom företagen som påverkar sannolikheten att ett företag gör upprepade innovationer. Återigen har data från CIS använts för att identifiera vilka företag som tagit fram en innovativ produkt och/eller process i två efter varandra följande CIS-undersökningar. Ett sådant företag definieras som en uthållig innovatör eftersom det har lyckats med att ta fram innovativa produkter och/eller processer vid minst två tillfällen under en 6-årsperiod. Regressionsanalyser av hur olika faktorer påverkar sannolikheten att ett företag är en uthållig innovatör visar att faktorer inom företaget har störst betydelse för innovationsförmågan i det enskilda företaget men faktorer mångfald i den närliggande miljön har också en viss påverkan på sannolikheten att ett företag är uthålligt innovativt (se tabell A1 i bilagan). Det är framförallt mångfald i näringslivets struktur som har 21

23 betydelse för att skapa förutsättningar för att företag gör upprepade innovationer. Regressionsanalysen visar också att tillgänglighet till arbetskraft och arbetsställen i andra kommuner och regioner är viktigt för att stimulera till upprepade innovationer. Liksom i analysen av mångfald och andel innovativa företag i landets FA-regioner visar skattningarna på företagsnivå att det är mångfald i näringslivets struktur som tycks vara av störst betydelse för att skapa innovativa miljöer. Dessa resultat tyder på att en viktig förutsättning för att uthålliga innovationsmiljöer ska uppstå är att företagen hittar relevanta samarbetspartners för forskning och utveckling. 4.2 Betydelsen av mångfald för förmågan att ta fram exportprodukter och förnya exportens innehåll Detta forskningsprojekt har undersökt hur tillgänglighet till kunskapsintensiva företagstjänster påverkar exportstrukturen i landets kommuner och även förmågan till förnyelse i exporten. Exportstrukturen är intressant att studera ur ett innovationsperspektiv eftersom den återspeglar förmågan att introducera nya produkter på internationella marknader och kunskapsinnehållet i de produkter som exporteras. Det totala exportflödet från en kommun eller region kan delas upp i antal exportföretag, genomsnittligt antal exporterade produktvarianter per företag, genomsnittligt exportpris per produktvariant samt genomsnittlig exportkvantitet per produktvariant. Dessa fyra komponenter ger en återspegling av innovationskraften i en region på sådant sätt som sammanfattas i Tabell 4. Tabell 4 Exportstruktur som mått på innovationsbenägenhet Exportvariabel Antal exportföretag Genomsnittligt antal exporterade produktvarianter per företag Genomsnittligt exportpris per produktvariant Genomsnittlig exportkvantitet per produktvariant Tolkning Antal företag som är konkurrenskraftiga på internationella marknader Exportföretagens historia av att introducera nya produktvarianter på internationella marknader Förädlingsgraden och kunskapsinnehållet i de produktvarianter som exporteras Storlek på exportflöde på produktnivå En statistisk analys av hur tillgänglighet till kunskapsintensiva företagstjänster påverkar exportstrukturen i landets kommuner har gjorts utifrån exportstatistik för tillverkningsindustrin (uppdelat på 2-siffrig SNI). Observationsnivån i denna data är en 2-siffrig bransch i tillverkningsindustrin lokaliserad till en specifik kommun i landet. I denna analys definieras en produktvariant som en unik kombination av företag och produktgrupp. Analysen utgår således från antagandet att produkter är differentierade och alla företag producerar en variant som i någon mening är unik. Regressioner har sedan skattats för var och en av de exportvariabler som presenteras i tabell 4. Resultaten (se tabell A2 i bilagan) indikerar att den interna kunskapsmassan 22

24 i en lokal industri, mätt i termer av ackumulerat antal utbildningsår hos arbetskraften i den lokala näringen, har positiv effekt på antal exportföretag, genomsnittligt antal exportprodukter per företag och genomsnittligt exportpris. Mångfald i kunskapsutbudet mätt i termer av tillgänglighet till kunskapsintensiva företagstjänster har en positiv effekt på antal exportföretag och genomsnittligt exportpris medan effekten på genomsnittlig exportkvantitet är negativ. Effekten av mångfald i kunskapsutbudet på antal exportprodukter är inte statistiskt säkerställd. För de lokala näringar som har en stor intern kunskapsmassa har tillgängligheten till kunskapsintensiva företagstjänster särskilt stor inverkan på antal exporterande företag, vilket visar på att intern kunskap ökar förmågan att absorbera och använda extern kunskap. 18 Tabell 5 visar deskriptiv statistik på exportaktiviteter och exportförnyelse för Jönköpings län och för riket som helhet. Siffrorna i tabellen visar att det i Jönköpings län tillkommer något färre exportföretag än i vad som är fallet i landet som helhet, medan andelen nytillkomna exportprodukter är större än för riket som helhet. Detta visar att det företrädesvis är de företag som redan är etablerade på exportmarknaden som introducerar nya exportprodukter, medan det tycks vara svårt för företag som inte tidigare har exporterat att nå ut med sina produkter på internationella marknader. En förklaring till detta är att länets tillverkningsindustri under lång tid varit underleverantörsbetonad, vilket gör att många mindre företag har sålt hela sin produktion till en eller ett fåtal kunder. För sådana företag kan steget till exportmarknaden vara mycket stort. Tabell 5 Exportstruktur och exportförnyelse, Antal totalt Jönköpings Län Sverige Andel nytillkomna sedan 2002 Antal totalt Andel nytillkomna sedan 2006 Antal totalt Andel nytillkomna sedan 2002 Antal totalt Andel nytillkomna sedan 2006 Exportföretag % % % % Produktgrupper % % % % Produktvarianter % % % (unik kombination 5 av företagproduktgrupp) Källa: SCB, egen bearbetning 65 % Figur 6a-b visar resultaten från en gapanalys av exportens sammansättning för kommunerna i Jönköpings län. Gapanalysen jämför det verkliga värdet på beroendevariabeln med det väntevärde som beräknas utifrån de skattade regressionskoefficienterna. Det förväntade värdet är alltså det värde på beroendevariabeln som kommunen kan förväntas att ha, givet de observerade värdena på förklaringsvariablerna. I denna analys har storlek på lokal näring, intern kunskapsmassa, tillgänglighet till kunskapsintensiva företagstjänster, kombination av intern och extern kunskap samt dummyvariabler för industritillhörighet använts som förklaringsvariabler. Kartorna i Figur 6a-b visar att många kommuner i länet har ett större antal exportföretag och/eller fler produktvarianter per företag än vad som kan förväntas, givet tillgången till intern och extern 23

25 kunskap. I Aneby, Vetlanda Habo och Mullsjö finns färre exportföretag än väntat, men exportföretagen i dessa kommuner har i gengäld en större produktportfölj än förväntat. Detta gäller också för exportföretagen i Värnamo. Sammanfattningsvis kan man således konstatera att flertalet kommuner har större variation i sin export än man kan förvänta sig, dels genom ett stort antal exporterande företag och dels genom ett stort antal produktvarianter per företag. Detta tyder på en god förmåga hos företagen att konkurrera på internationella marknader och att ta fram nya exportprodukter, trots att man befinner sig i en region med relativt lite diversitet i kunskapsutbudet. Figur 6a. Antal exportföretag, 2010 Källa: SCB, egen bearbetning Figur 6b. Antal exportprodukter per företag, 2010 Källa: SCB, egen bearbetning Figur 7a-b visar skillnaden mellan verkligt och förväntat genomsnittligt exportpris och skillnaden mellan verklig och förväntad genomsnittlig exportkvantitet. Det är endast en kommun i länet (Vetlanda) som har ett högre genomsnittligt exportpris per produktvariant i sin export än väntat medan sju kommuner har lägre genomsnittspris än väntat och fem kommuner ligger på förväntad nivå. Detta bekräftar bilden av att länets tillverkningsindustri i stora delar är inriktad på produkter med lågt eller medellågt teknologiinnehåll. 19 Ser man på genomsnittlig exportkvantitet ligger de flesta kommuner som förväntat men i sju kommuner är exportkvantiteten större än väntat. 24

26 Högre än förväntat Som förväntat Lägre än förväntat Figur 7a. Genomsnittligt exportpris per produkt, 2010 Källa: SCB, egen bearbetning Figur 7b. Genomsnittlig exportkvantitet per produkt, 2010 Källa: SCB, egen bearbetning Sammantaget visar kartorna i figur 6 och 7 att länets export kännetecknas av varugrupper med förhållandevis lågt kunskapsinnehåll som säljs i förhållandevis stora volymer. Denna exportspecialisering är mer framträdande än vad man kan vänta sig givet mångfalden i länets kunskapsutbud. Samtidigt tycks innovationsbenägenheten och konkurrenskraften hos företag som exporterar i dessa produktsegment att vara god eftersom det finns fler exportföretag och större produktutbud per företag än väntat i flera delar av länet. Att en produkt tillhör en lågteknologisk varugrupp behöver emellertid inte innebära att den relativt sett har ett lågt kunskapsinnehåll eftersom det finns variationer inom produktgruppen. En lågteknologisk produkt kan vara avancerad relativt andra varianter i produktgruppen. Ett sätt att mäta det relativa kunskapsinnehållet i exporten är att räkna fram priset på exporterade produktvarianter relativt priset på importerade varianter i samma produktgrupp. Produktvarianter som har ett relativpris som är större än 1 kan förmodas vara av relativt hög kvalitet eftersom de betingar ett pris som överstiger priset på motsvarande importerade produktvarianter. Av den anledningen kan sådana produkter förmodas ha ett för produktgruppen relativt stort kunskapsinnehåll. Figur 8 visar hur stor andel av exporten i Sveriges län som utgörs av produkter med relativt sett högt produktpris år

27 0,90 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 Figur 8 Andel av exportvärde som utgörs av produkter med högt värde relativt importerade produkter i motsvarande produktgrupp, 2009 Källa: SCB, egen bearbetning Närmare hälften av exportvärdet från Jönköpings län består av relativt sett högkvalitativa produkter, vilket motsvarar andelen högkvalitativa produkter i Sveriges totala export. Med tanke på att länet har jämförelsevis lite högutbildad arbetskraft och en industri som i stora delar är inriktad på produkter med lågteknologiskt innehåll är denna andel förhållandevis hög och visar att man på många håll i länet exporterar produktvarianter med egenskaper som det finns god betalningsvilja för inom respektive produktsegment. Figur 9 visar att det emellertid finns stora variationer mellan olika kommuner i Jönköpings län. Av länets 13 kommuner är det endast 5 kommuner som når upp till en andel på 50 %. Vetlanda Mullsjö Tranås Habo Jönköping Gislaved Gnosjö Värnamo Eksjö Nässjö Vaggeryd Sävsjö Aneby 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 Figur 9 Högkvalitativa exportprodukter som andel av totalt exportvärde, 2009 Källa: SCB, egen bearbetning 26

28 Förändringen i exportens relativa värde över tid kan användas för att analysera om en kommun eller region förbättrar egenskaperna i sina exportprodukter i sådan takt att det finns en hög betalningsvilja för dem på internationella marknader. I figur 10 har Sveriges kommuner delats in i tre kategorier utifrån om man ökat, minskat eller hållit andelen högkvalitativa produkter i sitt exportvärde konstant under perioden Ökar Konstant Minskar Figur 10 Förändring i andel högkvalitativa exportprodukter i kommunens exportvärde, Källa: SCB, egen bearbetning Den vänstra kartan i figur 10 visar att närmare hälften (141 stycken) av landets 290 kommuner har ökat sin andel högkvalitativa produkter i sitt exportvärde. I Jönköpings län är det emellertid endast fyra kommuner (Tranås, Vetlanda, Gnosjö och Gislaved) som ökar andelen högkvalitativ export medan denna andel minskar i övriga kommuner. 4.3 Innovationsförmågan i Jönköpings län en sammanfattning Analyserna av betydelsen av mångfald för innovation och förnyelse visar att det är mångfald i näringslivsstruktur som tycks vara av störst betydelse för att skapa innovativa miljöer. Diversitet i kunskapsutbudet, mätt i termer av tillgänglighet till kunskapsintensiva företagstjänster, har en positiv effekt på antalet exportföretag och på värdet på de produkter som exporteras. Dessa resultat är en indikation på att mångfald i kunskapsutbudet har betydelse för företagens förmåga att introducera exportprodukter på internationella marknader. Trots att mångfalden är jämförelsevis liten i många av länets kommuner är den samlade bilden att innovationskraften i länet i flera avseenden är god, men att det finns delar av länet som har svårt att utveckla och förnya sin produktion: Jönköpings län ligger i mitten bland Sveriges län i antal ansökta patent i förhållande till antal invånare och vissa delar av länet (Gislaved och Värnamo) har en större andel 27

29 innovativa företag (enligt CIS-undersökningen) än vad man kan förvänta sig, givet den mångfald som finns i omgivningen. Flertalet kommuner i länet har en mer variationsrik export än vad man kan förvänta sig givet tillgång till utbildad arbetskraft inom lokala näringar samt tillgängligheten till extern kunskap. Detta tyder på att företagen i Jönköpings län har haft en god förmåga att introducera produkter som kan konkurrera på internationella marknader. Trots att stora delar av länets industri är inriktad på lågteknologisk produktion utgörs hälften av exporten från länet av produktvarianter med egenskaper som det finns jämförelsevis hög betalningsvilja för inom respektive produktsegment. Detta tyder på att det finns god förmåga till produktutveckling hos många av länets företag. Det finns flera kommuner där företagen visar svag förmåga att utveckla produkter med attraktiva egenskaper och i de flesta kommuner i länet har andelen högkvalitativa produkter i det totala exportvärdet minskat sedan 2002, vilket är en indikation på att länets företag har fått svårare att utveckla produkter med attraktiva egenskaper. Exportförnyelsen i länet som helhet visar att andelen nya produktvarianter i länets export är något lägre än motsvarande andel för riket som helhet, vilket främst beror på andelen nytillkomna exportföretag är lägre i Jönköpings län än i landet som helhet. Sammanfattningsvis kan man konstatera att flera delar av Jönköpings län har en god innovationsförmåga givet regionens storlek och den mångfald som finns i näringsliv och arbetskraft. I nästa avsnitt undersöks hur detta påverkar regionens förmåga till tillväxt och ekonomisk utveckling. 28

30 5 Mångfald och ekonomisk tillväxt i Jönköpings län Den ekonomiska tillväxten i Jönköpings län har under 2000-talets första decennium legat under genomsnittet för riket både i termer av total BRP (bruttoregionalprodukt) och BRP per sysselsatt. Figur 11 visar att Jönköpings län faktiskt finns bland de tre län i Sverige med allra svagast genomsnittlig årlig tillväxt både mätt i BRP-volym, BRP i löpande priser och BRP per sysselsatt. En del av den svaga tillväxten kan tillskrivas finanskrisen 2008/2009 som fick kraftig effekt på tillväxten i flera län år De län som drabbades hårdast var de län med relativt sett stor råvaruproduktion och stor tillverkningsindustri, däribland Smålandslänen. Finanskrisen förklarar emellertid bara en del av eftersläpningen i ekonomisk tillväxt. Jönköpings län har haft än lägre tillväxt än genomsnittet för riket under samtliga år under perioden , undantaget år 2006 och 2007 då den reala BRP i Jönköpings län växte med 6 7 %. Riket Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra Götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län VästerboVens län NorrboVens län BRP per sysselsav löpande priser, årligt genomsniv, % BRP _llväxt löpande priser, årligt genomsniv, % BRP volymutv, årligt genomsniv, % Figur 11. Tillväxt i Bruttonationalprodukt (BRP), Källa: SCB, egen bearbetning 29

31 Figur 12 visar att sysselsättningen i Jönköpings län har vuxit med dryga 2 procent under perioden , vilket ligger klart under sysselsättningstillväxten för riket som helhet. Som figur 12 illustrerar är emellertid sysselsättningstillväxten skevt fördelad över Sveriges län och kraftigt koncentrerad till några stora län sett till befolkning, såsom Stockholm, Uppsala och Skåne, vilka självfallet dra upp genomsnittet för riket som helhet. Jönköpings län hamnar dock på den nedre halvan av listan på Sveriges län rangordnad efter tillväxt i sysselsättning, och har vuxit långsammare i sysselsättning än flera län med relativt sett gles befolkningsstruktur, såsom Norrbotten, Västerbotten, Jämtland, Kronoberg, och Gotland. Riket Stockholm Halland Uppsala Skåne Norrbotten Kronoberg Västra Götaland Västerbotten Gotland Södermanland Jämtland Jönköping Dalarna Östergötland Värmland Gävleborg Västmanland Örebro Blekinge Västernorrland Kalmar -2,00 0,00 2,00 4,00 6,00 8,00 10,00 12,00 Figur 12. Tillväxt sysselsättning per län Källa: SCB, egen bearbetning Den jämförelsevis svaga utvecklingen i sysselsättning och BRP i Jönköpings län kan delvis förklaras utifrån länets industristruktur. Tabell 6 presenterar hur sysselsättningen i länets kommuner fördelar sig mellan olika sektorer. I de flesta kommuner finns en relativt stor andel sysselsatta i tillverkningsindustrin och jämförelsevis låg andel sysselsatta i tjänstesektorerna. Inom stora delar av tillverkningsindustrin pågår en rationaliseringsprocess där arbetskraft i allt större utsträckning ersätts av kapital, vilket betyder att tillväxten i sysselsättning är svag i många delar av tillverkningsindustrin trots att förädlingsvärdena inom vissa delar av industrin visar på god tillväxt. Detta fenomen förklarar emellertid inte den svaga tillväxten i BRP per sysselsatt eftersom en växande kapitalintensitet som regel ökar ger ökad arbetsproduktivitet och därmed har en positiv effekt på BRP per sysselsatt. 30

32 Tabell 6. Sysselsatta per sektor som andel (%) av total sysselsättning i kommunen, 2010 Primärproduktion Tillverkningsindustri Standardtjänster Avancerade tjänster* Aneby Gnosjö Mullsjö Habo Gislaved Vaggeryd Jönköping Nässjö Värnamo Sävsjö Vetlanda Eksjö Tranås Riket *Omfattar vid sidan om företagstjänster i privat sektor, sektorer för offentlig förvaltning, försvar, sjukvård och utbildning. Källa: SCB, egen bearbetning 5.1 Betydelsen av mångfald för tillväxt i sysselsättning och produktivitet Det finns emellertid fler faktorer än industristrukturen som kan förklara varför tillväxten i länet är svag. Detta projekt har analyserat hur olika typer av mångfald inom en kommun påverkar tillväxt i sysselsättning och produktivitet i kommunen. Som beskrivits i avsnitt 2 är produktivitetstillväxt den faktor som driver ekonomisk tillväxt på lång sikt, medan tillväxt i sysselsättning har effekt på ekonomisk tillväxt på kort sikt. Mångfald är som tidigare mätt dels i industristruktur och dels i utbildningsbakgrund och dels i yrkeskategorier i arbetskraften. Skattningar av sambandet mellan mångfald och tillväxt (se tabell A3 i bilagan) visar att det finns en motsättning mellan tillväxt i produktivitet och tillväxt i sysselsättning. Mångfald i näringslivsstrukturen har nämligen en negativ påverkan på produktivitetstillväxt men en positiv effekt på tillväxt i sysselsättning. Ett resultat som gäller genomgående är att mångfald i arbetskraften har en positiv effekt på tillväxt i produktivitet. I den privata sektorn som helhet samt i tillverkningssektorn är det främst mångfald i utbildning som påverkar tillväxten medan det i servicesektorn är mångfald i yrkesstrukturen som spelar roll. 21 Dessa forskningsresultat har tillämpats på kommunerna i Jönköpings län genom att de skattade regressionskoefficienterna har använts för att räkna fram skillnaden mellan den förväntade tillväxten, givet kommunens mångfald, befolkningstäthet, antal företag per sysselsatt samt tillväxt 31

33 i kapital per arbetare. På så vis kan man undersöka om tillväxten i länets kommuner är bättre eller sämre än förväntat utifrån de förutsättningar som finns i varje kommun. Figur 13 sammanfattar resultaten av gapanalyser för den privata sektorn i länet och illustrerar vilka kommuner som har haft en högre respektive lägre tillväxt i sysselsättning och produktivitet än vad man kan förvänta sig utifrån kommunens förutsättningar. Faktisk - förväntad sysselsättningstillväxt (procentenheter) -2 ± 2 2 Faktisk - förväntad produktivitetstillväxt (procentenheter) -2 ± 2 2 Figur 13a. Skillnad mellan faktisk och förväntad tillväxt i sysselsättning Källa: SCB, egen bearbetning Figur 13b. Skillnad mellan faktisk och förväntad tillväxt i produktivitet Källa: SCB, egen bearbetning Kartorna i figur 13 visar att i de flesta kommuner i Jönköpings län växer sysselsättningen mer än vad som kan förväntas och endast 4 kommuner visar en lägre sysselsättningstillväxt än förväntat (Tranås, Nässjö, Gislaved och Gnosjö). Vad gäller tillväxt i produktivitet har också flertalet kommuner haft en tillväxt som är högre än förväntat medan fem kommuner har haft en långsammare produktivitetsutveckling än väntat (Mullsjö, Habo, Aneby, Nässjö och Vaggeryd). Det är emellertid endast tre kommuner som har haft en starkare tillväxt än väntat i både sysselsättning och produktivitet (Vetlanda, Sävsjö och Värnamo) och endast en kommun (Nässjö) som visar på en svagare utveckling än väntat i både sysselsättning och produktivitet. Tillväxten i övriga kommuner återspeglar en motsättning mellan sysselsättningstillväxt och produktivitetstillväxt, vilken ofta är en kortsiktig följd av att arbetskraft friställs när produktionsprocesser effektiviseras. På längre sikt finns det inte något motsattsförhållande mellan tillväxt i sysselsättning och tillväxt i produktivitet. Det är snarare så att en hög produktivitetstillväxt är nödvändig för att bibehållen konkurrenskraft och därmed en förutsättning för en god tillväxt i sysselsättning. 32

34 5.2 Betydelsen av mångfald för tillväxt i arbetsställen Som diskuteras i ovanstående avsnitt krävs det både innovationer, förnyelse och omvandling för att en region ska kunna ha en stark tillväxt på lång sikt. Förnyelse och omvandling kan endast till en del skapas inom den etablerade struktur som finns i regionen. För strukturell omvandling krävs också att det tillkommer nya företag och att arbetskraften flyttas till mer produktiva sektorer i ekonomin. Därför är det intressant att studera tillkomsten av nya företag och nya arbetsställen och undersöka hur tillväxt i sysselsättning uppnås. Kommer det till nya arbetstillfällen genom att det etableras fler företag och produktionsplatser i regionen eller växer sysselsättningen genom att arbetstillfällena ökar på de arbetsplatser som redan finns? I figur 14 visas etableringsfrekvensen i samtliga Sveriges län, d.v.s. antal nystartade företag per 1000 invånare i åldern år. Samtliga Stockholms län Gotlands län Skåne län Jämtlands län Uppsala län Hallands län Västra Götalands län Södermanlands län Dalarnas län Kronobergs län Kalmar län Västmanlands län Örebro län Östergötlands län NorrboVens län Gävleborgs län Västernorrlands län Värmlands län Blekinge län Jönköpings län VästerboVens län Figur 14. Etableringsfrekvens, årligt genomsnitt Källa: Tillväxtanalys Figur 14 visar att etableringsfrekvensen i Jönköpings län är jämförelsevis låg och under perioden startades endast 7,5 företag per 1000 invånare i arbetsför ålder. Motsvarande siffra för riket som helhet är 10,75. En intressant observation från Figur 14 är att etableringsfrekvensen inte bara är stark i storstadsregionerna utan mer perifera landsdelar, såsom Gotland och Jämtland, har också en god etableringsfrekvens. Vad gäller antal arbetsställen visar Jönköpings län också en svag tillväxt jämfört med övriga län i Sverige (se figur 15). 33

35 Riket Stockholm Halland Skåne Uppsala Värmland Jämtland Kronoberg Gotland NorrboVen VästerboVen Västra Götaland Östergötland Södermanland Västmanland Dalarna Gävleborg Blekinge Jönköping Kalmar Västernorrland Örebro 0,00 5,00 10,00 15,00 20,00 25,00 Figur 15. Tillväxt i antal arbetsställen per län Källa: SCB, egen bearbetning Det finns emellertid stora variationer mellan länets kommuner. Tabell 7 visar tillväxt i antal arbetsställen och tillväxt i sysselsättning uppdelat på befintliga respektive nytillkomna arbetsställen i länets kommuner. Samtliga kommuner har haft en ökning av det totala antalet arbetsställen men det är bara Jönköping och Vaggeryd som har en ökning som är starkare än tillväxten i arbetsställen i landet som helhet. I flertalet av länets kommuner har den totala sysselsättningen minskat under perioden , där Gislaved, Gnosjö och Nässjö har minskat mest. Jönköping är den kommun som haft den starkast ökning i sysselsättning med en tillväxt på nästan 10 procent. I likhet med nästan alla Sveriges kommuner har sysselsättningen i befintliga arbetsställen minskat i samtliga länets kommuner vilket följer av att det tillkommer nya arbetsställen som absorberar en del av arbetskraften på de etablerade arbetsplatserna. Sådan omförflyttning av arbetskraft är positiv ur ett omvandlingsperspektiv och kan leda till re-allokeringsdriven produktivitetstillväxt givet att arbetskraften förflyttas till mer produktiva företag. Minskningen av sysselsättning i befintliga arbetsställen är dock mindre än genomsnittet för landets alla kommuner i samtliga kommuner i Jönköpings län, utom i Gislaved och Nässjö. Dessa båda kommuner har samtidigt haft måttlig tillväxt i sysselsättning i nytillkomna arbetsställen vilket resulterar i en relativt kraftig nedgång i totalt antal sysselsatta i dessa kommuner. Tillväxten i sysselsättning i nytillkomna arbetsställen är svagare än genomsnittet för landets alla kommuner i samtliga kommuner i 34

36 Jönköpings län. Sammantaget visar siffrorna i tabell 7 på en svag förmåga till strukturell förnyelse och omvandling i kommunerna i Jönköpings län. Tabell 7. Tillväxt i sysselsättning i befintliga och nytillkomna arbetsställen, Tillväxt i antal arbetsställen, % Tillväxt i sysselsättning, totalt, % Tillväxt i sysselsättning i befintliga arbetsställen, % Tillväxt i sysselsättning i nytillkomna arbetsställen, % Aneby 16,8 1,87-18,67 20,54 Gnosjö 6,76-6,26-15,63 9,37 Mullsjö 9,2-2,28-16,33 14,05 Habo 9,64 2,89-14,96 17,85 Gislaved 10,63-9,54-22,43 12,89 Vaggeryd 19,42-1,56-20,63 19,07 Jönköping 16,38 9,73-10,57 20,30 Nässjö 7,19-7,44-24,07 16,63 Värnamo 12,83 1,94-14,54 16,48 Sävsjö 9,04-0,91-21,25 20,34 Vetlanda 9,6 4,50-15,81 20,31 Eksjö 9,62-1,53-14,9 13,37 Tranås 3,25 0,93-17,56 18,49 Genomsnitt för alla 10,8-0,59-17,49 16,90 kommuner i Jönköpings Län* Genomsnitt för alla kommuner i riket* 14,68 1,43-21,91 23,34 *Oviktat medelvärde beräknat utifrån tillväxttalen på kommunnivå. Källa: SCB, egen bearbetning De regressionsanalyser av betydelsen av mångfald för tillväxt i sysselsättning som nämns ovan visar att mångfald i näringslivsstruktur och i arbetskraften har en positiv effekt på tillväxt i sysselsättning. En relevant fråga i detta sammanhang är på vilket sätt mångfald i näringsliv och arbetskraft påverkar sysselsättningstillväxten, är det genom att stimulera tillkomst av nya arbetsställen eller genom att stimulera tillväxt i antal sysselsatta per arbetsställe? Genom att skatta sambanden mellan diversitet och tillväxt i antal arbetsställen respektive tillväxt i antal sysselsatta per arbetsställe med samma uppsättning av förklaringsvariabler kan man se hur förklaringsvariablerna påverkar strukturen på sysselsättningstillväxten. Resultat från sådana skattningar för 2-siffriga näringsgrenar i samtliga Sveriges kommuner (se tabell A4 i bilagan) visar att besläktad mångfald i näringslivsstruktur har positiv effekt på tillväxt i antal arbetsställen men ännu större effekt på tillväxt i antal sysselsatta per arbetsställe. Mångfald i arbetskraftens utbildningsstruktur har också en positiv effekt på tillväxt i antal arbetsställen men en negativ inverkan på tillväxt i antal sysselsatta per arbetsställe. Den positiva effekten på tillväxt i 35

37 arbetsställen är dock tillräckligt stor för att den sammanlagda effekten av mångfald i arbetskraftens utbildning på den totala sysselsättningstillväxten ska vara positiv. Effekter av mångfald i arbetskraftens yrkesinriktning på tillväxt i antal arbetsställen och sysselsatta per arbetsställe är inte statistiskt säkerställd. Dessa regressioner inkluderar också förklaringsvariabler som speglar storlek på kommun, storlek på den lokala näringen, näringens relativa storlek i det lokala näringslivet samt tillväxttakten i den omkringliggande arbetsmarknadsregionen. Regressionsresultaten för tillväxt i antal arbetsställen pekar på att mångfald i arbetskraftens utbildningsstruktur är särskilt viktigt för att en näring i en kommun ska öka sin sysselsättning genom att det skapas fler arbetsställen. De flesta kommuner i Jönköpings län har emellertid jämförelsevis lite diversitet i arbetskraftens utbildningsbakgrund, t.o.m. mindre än man kan förvänta sig givet kommunernas befolkningsstorlek (se figur 1c och 2c). Detta kan vara en förklaring till varför tillväxten i antalet arbetsställen i Jönköpings län är svag jämfört med övriga landet. En analys av skillnaden mellan verklig och förväntad tillväxt i antal arbetsställen respektive genomsnittligt antal sysselsatta per arbetsställe presenteras i figur 16a-b. Det förväntade värdet är det skattade värdet, givet storlek på kommun och lokal näring, näringens relativa storlek i det lokala näringslivet, mångfald i utbildningsbakgrund hos kommunens arbetskraft, mångfald i kommunens näringslivsstruktur samt tillväxttakten i den omliggande arbetsmarknadsregionen. Figur 16a visar att samtliga kommuner i länet har en starkare tillväxt i antal sysselsatta per arbetsställe än vad som kan förväntas. När det gäller tillväxt i antal arbetsställen (figur 16b) är det knappt hälften av länets kommuner som har en starkare tillväxt än väntat medan fem av kommunerna ligger under den förväntade nivån (Mullsjö, Tranås, Nässjö, Eksjö och Vetlanda) och två kommuner (Gnosjö och Värnamo) ligger i nivå med väntevärdet. Figur 16a. Skillnad mellan verklig och förväntad tillväxt i sysselsatta per arbetsställe, Källa: SCB, egen bearbetning Figur 16b. Skillnad mellan verklig och förväntad tillväxt i antal arbetsställen, Källa: SCB, egen bearbetning 36