Tillväxtstudier med individdata

Transkript

1 Tillväxtstudier med individdata Sofia Wixe Strateg inom samhällsplanering och näringsliv Regional utveckling Region Jönköpings län Doktorand i nationalekonomi Internationella Handelshögskolan i Jönköping Regional diversity and economic performance

2 Fyra studier tre nivåer Kommuner Produktivitets- och sysselsättningstillväxt Företag Produktivitet Innovation Individer Sysselsättning (EKONOMISK) TILLVÄXT

3 Data och metod Statistiska Centralbyrån MONA Mikrodata Individer, företag, arbetsställen Totalurval Geokodad (kommun, SAMS, församling/distrikt, koordinater) Regressionsanalys Tvärsnittsstudier Panelskattningar

4 Företags- och arbetsställedata Företag Näringsgren, antal anställda, tillgångar, förädlingsvärde, export/import, innovation m.m. Arbetsställen Antal anställda, näringsgren, lokalisering Nedläggningar, sammanslagningar, nya företag/arbetsställen

5 Individdata i centrum Oavsett nivå på oberoende variabel skapas (de flesta) förklaringsvariabler av data på individnivå. Utbildning, yrke, etnisk bakgrund, civilstånd och familjestatus, ålder, kön, sysselsättningsstatus, inkomst, näringsgren, lokalisering (hem/arbetsplats). 16+

6 Kommunal tillväxt Wixe and Andersson (2016). Which types of relatedness matter in regional growth: Industry, occupation, and education. Regional Studies. Förklara produktivitets- och sysselsättningstillväxt i de 290 kommunerna, , med olika typer av mångfald på kommunnivå. Mångfaldsmåtten är beräknade med hjälp av individdata. Näringsgrenstillhörighet (arbetsställe): SNI (2- och 5-siffrig kod) Yrke: SSYK (1- och 3-siffrig kod) Utbildning (längd och inriktning): Sun2000 (2- och 4-siffrig kod)

7 Mångfald G UD = g=1 E g ln E g I i=1 G RD = g=1 E g H g H g = E ig ln E ig E g = andel individer som tillhör (t.ex.) 2-siffrig SNI-kod. E ig = andel individer som tillhör (t.ex.) 5-siffrig SNI-kod. Resultat: Kommuner med mer besläktad mångfald i utbildning/yrken har högre produktivitetstillväxt. Kommuner med mer besläktad mångfald i näringsgrenar har högre sysselsättningstillväxt.

8 Företags innovationsförmåga Wixe (2016). Neighborhood related diversity, human capital and firm innovation. Papers in Regional Science. Community Innovation Survey (CIS) för att mäta innovation (urval företag). Mångfald på grannskapsnivå (1000*1000 m) Heterogenitet på företagsnivå: Humankapital: Utbildning, yrke Andra företagsvariabler: Storlek, kapital, export/import

9 Företags innovationsförmåga Resultat: Utbildning och kompetens bland de anställda har ett starkt samband med företags innovationsförmåga. Företag i storstadsregioner är mer innovativa på platser med mer besläktad mångfald i näringsgrenar, medan företag på landsbygden verkar dra större nytta av besläktad mångfald i utbildningar.

10 Företags produktivitet Wixe (2015). The impact of spatial externalities: Skills, education and plant productivity. Regional Studies 49:12. Analyserar effekterna av rumsliga externa effekter på produktiviteten hos tillverkningsföretag. Panel: företag över perioden Företagsvariabler Humankapital Positiva effekter av specialisering och konkurrens, men inget stöd för positiva spridningseffekter av varken besläktad eller obesläktad mångfald i näringsgrenar. Förklaringsvariabler på företagsnivå relativt viktigare än kommunnivå Individdata!

11 Individers sysselsättning Hur påverkas individers sysselsättningsstatus av graden av segregation på grannskapsnivå (församling/distrikt)? Panel: Ca individer över perioden Alla individer år 1990 som ändrar sysselsättningsstatus. Kontrollera för observerbara faktorer som ändras över tid Utbildning, ålder, tid i landet, civilstånd, familjestatus. observerbara faktorer som inte ändras över tid Kön, etnisk bakgrund. samt icke-observerbara faktorer som inte ändras över tid. Social kompetens, värderingar, barndomsupplevelser.

12 Segregation Dissimilarity index: D r = 1 2 n b k k=1 eller D k = b k a k B A a k B A b k B a k A = andel av regionens individer med utländsk bakgrund i område k. = andel av regionens individer med inhemsk bakgrund i område k. Individer som bor i mer segregerade områden har lägre sannolikhet att vara sysselsatta. Störst effekt för män med utländsk bakgrund i storstadsregioner. Det är dock inte den rumsliga separationen av individer med olika bakgrund som orsakar minskad sysselsättning utan de sämre ekonomiska förutsättningarna i segregerade bostadsområden.

13 Segregation

14 Tack! För mer beskrivande statistik: vertikals.se/sofiawixe