Nytt material för föräldrar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nytt material för föräldrar"

Transkript

1 Bra mat för spädbarn och småbarn Utbildningsdagar i Luleå 30 augusti 2012 Nytt material för föräldrar Bra mat för barn 0-1 år, broschyr och webb Bra mat för barn 1-2 år, broschyr och webb Översättningar till flera språk kommer att finnas på webben Nutritionist Lena Björck Livsmedelsverket Film att visa i föräldragrupper Utökad information på webben om vissa områden t ex vegetarisk kost, vatten från egen brunn mm Mer information för personalen Personalhandledning, Bra mat för barn 0-5 år utarbetad framförallt för barnhälsovården, med ytterligare information utöver det som finns i broschyrerna till föräldrar Det är skillnad på näringsrekommendationer och kostråd Vetenskapligt underlag, rapport med kunskapsöversikter Hanteringsrapport, med vetenskapliga referenser och motiveringar till vart och ett av råden Nyhetsbrev till BHVsamordnare/vårdutvecklare med information om förändringar och nyheter Näringsrekommendationer - vad kroppen behöver och i vilka mängder - Kostråden förklarar vilka livsmedel som ger dessa näringsämnen Fett Protein Kolhydrater Vitaminer Mineraler Spårämnen 1

2 Kostråd baseras inte enbart på näringsrekommendationer Baseras på kunskap om behovet av näringsämnen (näringsrekommendationer) hälsoeffekter av olika livsmedelsgrupper (frukt och grönt, fullkorn) näringsinnehåll i livsmedel matvanor traditioner och kultur hälsoproblem i befolkningen Kostråd för vuxna fokuserar på de viktigaste förändringarna och avser att vara så lika som möjligt som gängse förekommande matvanor Kostråd från Livsmedelsverket Generella råd för friska personer som syftar till bra matvanor under hela livet Kostråden är anpassade för spädbarn, barn, vuxna, äldre etc Kostråden ska vara lätta att förstå och använda Kostråden är inte bantningsråd utan avsedda att förebygga övervikt Svenska kostråd utgår från svenska matvanor Självklart kan man äta på annat sätt och ändå uppfylla näringsrekommendationerna Vetenskapligt underlag Näringsrekommendationer Nordiska, WHO, EFSA Publicerade kunskapsöversikter, positions papers, scientific opinions etc Specifika risk/nytta värderingar och kunskapsöversikter Forskarseminarier Granskning av andra expertmyndigheter Bearbetning av slutsatserna i det vetenskapliga underlaget Överväga vilka åtgärder som är lämpligast för att undvika risker och främja bra matvanor Möten med personalgrupper inom BHV Frågor från föräldrar Referens-grupp Kostråd är inte alltid den bästa åtgärden Eventuella andra åtgärder, t.ex. lagstiftning, kontroll etc Är det möjligt att följa ett råd Vilka konsekvenser kan ett råd få Andra orsaker än vetenskap till att råd behövs, t.ex. oro Svagt vetenskapligt underlag men behov av ett råd BHV-dagar Nya råd BLF/SLV Expertgrupp pediatrisk nutrition Separat rapport med motiveringar till råden Fokus-grupper med föräldrar Webb-enkät BVC-personal 2

3 Referensgrupp med representanter för BHV-samordnare/vårdutvecklare BHV-dietisterna Barnhälsovårdsöverläkare Samordningsbarnmorskor Dietisternas Riksförbund Socialstyrelsen Folkhälsoinstitutet Stärkt vetenskapligt underlag för amning i länder som Sverige Generellt råd om enbart amning i sex månader, bröstmjölken ger tillräckligt med näring. Amning minskar risken för: mag-tarminfektioner Öroninfektion övervikt och fetma i vuxen ålder högt blodtryck i vuxen ålder Medical position article by the European Society for Paediatric Gastroenterology, Hepatology, and Nutrition, 2009 november 2011 Amning : Bröstmjölk bör vara den huvudsakliga födan upp till cirka 6 månaders ålder. : Även delvis amning ger hälsomässiga fördelar. Modersmjölkersättning : Barn som inte ammas bör få industritillverkad modersmjölksersättning tillredd i enlighet med tillverkarnas anvisning. Även delamning och kortare perioder av amning har positiva hälsoeffekter givning om amning och tillvänjning ska, liksom all annan rådgivning, ske i dialog och anpassas till varje familj Kosttillskott med vitamin D Börja vid 1 veckas ålder 5 D-droppar (10 µg) per dag för alla barn < 2 år Fortsätta längre för barn som inte får berikade livsmedel inte äter fisk inte är ute i solen med bar hud har mörk hudfärg november

4 : Barnet bör fortsätta att få bröstmjölk eller modersmjölksersättning när det börjar äta annan mat. Amning kan fortsätta så länge som både mamma och barn vill, gärna hela första året eller längre Energi Tillvänjning : Amma eller ge ersättning fullt i sex månader Bröstmjölk tillsammans med D-droppar ger tillräckligt med näring under de första sex månaderna. Ersättning ger bra näring till barn som inte ammas. : Vid sex månader bör smakportioner börja introduceras Vid sex månader behöver bröstmjölken börja kompletteras med annan mat. Öka långsamt mängden Nyfikna barn kan få ett litet smakprov (1 kryddmått) någon gång ibland, tidigast från 4 mån Smakupplevelse men syftar inte till att bidra med näring. Det finns ingen nackdel men heller ingen fördel att ge annan föda än bröstmjölk vid fyra till sex månaders ålder jämfört med vid sex månaders ålder. Vad är skillnaden? Varför pyttesmå smakprov? Pyttesmå smakprov Tidigast från 4 mån Om barnet är nyfiket Ca ett kryddmått Öka inte mängden Smaksensation Smakportioner Från 6 mån För alla barn Börja med någon tesked Öka mängden långsamt Bidrar med näring Bejaka barnets nyfikenhet på mat Lita på helamning i sex månader Låta barnet prova på livsmedel som innehåller gluten i små mängder, i skydd av amning - allra tidigast från 4 mån och senast från 6 mån Tillvänjning hur? Det finns inga regler om vad man ska börja med Potatis är bra, men annan mosad mat går lika bra Det är ingen fördel att ge samma livsmedel i flera dagar, låt barnet pröva flera olika sorter Uppmuntra till fortsatt amning/ersättning hela första året för att få långsam introduktion av många olika livsmedel Nyhet! Nyhet! Tona ner föräldrars oro för allergi Introducera alla livsmedelsgrupper inkl. fisk, ägg och mjölk under det första levnadsåret Fisk och ägg bidrar med viktiga näringsämnen och kan därför med fördel ges när barnet börjar få fast föda Inga särskilda råd för barn med allergisk ärftlighet Ingen minskad risk för att utveckla allergi med senare introduktion av allergena livsmedel 4

5 Fisk farligt eller nyttigt? För både barn och vuxna är det bra att äta fisk 2-3 gånger i veckan, och att välja olika sorter. Barn, både flickor och pojkar, och kvinnor i barnafödande ålder bör inte äta fisk som kan innehålla höga halter dioxin och PCB oftare än 2-3 gånger per år eftersom dioxin och PCB lagras i fettväven under flera år. Det gäller strömming, vildfångad (inte odlad) lax och öring från Östersjön, Vänern och Vättern, sik från Vänern och röding från Vättern. Livsmedel som innehåller gluten Gluten finns i vete, dinkel, råg och korn. Det finns bara lite gluten i havre. Något av de tidiga smakproven kan utgöras av mat med gluten t.ex. en liten munsbit smörgåsrån eller en liten sked gröt. Långsam introduktion under samtidig amning minskar risken för glutenintolerans under småbarnsåren. Även för barn som inte ammas är det viktigt att det går långsamt Nästan all fisk är bara nyttig inte farlig Opastöriserad mjölk : Ge inte barn opastöriserad mjölk. Det gäller även färskost gjord på opastöriserad mjölk eftersom Inte ovanligt med utbrott orsakat av opastöriserad mjölk Små barn är känsliga Salt : Salt till barn bör begränsas. Det salt som används i hushållet bör vara berikat med jod Barn under två år bör vänjas vid mat som har lågt saltinnehåll Potatis : Ge inte spädbarn och små barn potatis som är skadad eller grön, samt skala alltid potatis som ges till de allra minsta barnen. eftersom: Färskpotatis innehåller relativt höga halter solanin, högst halter finns i skalet. Därför är det bra att alltid skala färskpotatis som ges till spädbarn. Gröna bladgrönsaker : Vänta med att ge gröna bladgrönsaker (t ex salladsblad, spenat och ruccola) tills barnet är ett år eftersom Nitrit och nitrat kan ge upphov till methemoglobinemi. Gäller framförallt spädbarn som har fetalt hb. Detta minskar efter 3 månaders ålder. 5

6 Bra mat för barn efter 2 år Mat som är bra för barn, är bra för föräldrar Barnet kommer snart att äta samma mat som resten av familjen Frukt och grönsaker Barn bör få frukt varje dag och grönsaker vid varje måltid, växla mellan grova grönsaker och salladsgrönsaker Mängden frukt och grönsaker bör öka successivt med åldern så att barn vid fyra års ålder får cirka 400 g per dag Frysning försämrar inte näringsvärdet Kolhydrater Barns intag av kolhydrater bör komma från livsmedel som inte bara ger energi, utan även andra viktiga näringsämnen grönsaker, rotfrukter, baljväxter, potatis, bröd, gryn, pasta och gröt. Växla mellan fullkornsprodukter och mindre fiberrika sorter. Öka andelen fullkorn i bröd, gryn, pasta, välling med stigande ålder. Livsmedel som innehåller kolhydrater i form av socker bör begränsas så mycket som möjligt. Kolhydrater, ofta missförstånd Kolhydrater kan bestå av många olika kombinationer av sockerarter, stärkelse och fibrer. Positiva hälsoutfall kopplas till kolhydratrika livsmedel som är rika på kostfibrer, som frukt och grönsaker, rotfrukter, baljväxter, fullkornsprodukter och potatis. Dessa livsmedel är även viktiga källor till vitaminer, mineraler och protein. Fördelningen mellan de energivande näringsämnena ser olika ut i olika koster. Positiva hälsoutfall kopplas till kostmönster där kolhydrater ger drygt hälften av energin. Scientific Opinion on Dietary Reference Values for carbohydrates and dietary fibre, EFSA Journal 2010; 8 (3): 1462 Exempel på två dagsmenyer med olika mycket fibrer Enbart fullkornsprodukter: Havregrynsgröt m mjölk, fullkornsbröd med margarin och leverpastej En bit banan Fullkornspasta med korvgryta sallad med tomat och gurka Inga fullkornsprodukter: Mannagrynsgröt m mjölk, tekaka med margarin och leverpastej En bit banan Vit pasta med korvgryta sallad med tomat och gurka Stärkt vetenskapligt underlag att om att byta en del mättat fett till omättat fett även för barn Övertygande bevis: Att ersätta en del av de mättade fettsyrorna med fleromättade fettsyror sänker LDL-kolesterolet minskar risken för hjärt- och kärlsjukdom Filmjölk med fullkornsflingor Potatis, fiskbullar, gröna ärter Fullkornsbröd med margarin och ost Sammanlagt för mycket fibrer! Filmjölk med flingor typ cornflakes Potatis, fiskbullar, gröna ärter Tekaka med margarin och ost Sammanlagt för lite fibrer! Därför rekommenderar FAO att mättade fetter ersätts med fleromättade (omega-3 och omega-6) I kosten och att det totala intaget av mättade fettsyror inte bör överstiga 10 procent av energin. Fats and Fatty acids in human nutrition. Report on expert consultation; FAO Food and Nutrition paper februari

7 Slutsats från FAO/WHO För att minska mängden mättat fett bör kostråd framhålla mager mjölk och magra mejerivaror, under förutsättning att fett-lösliga vitaminer kan fås från andra källor Fat and Fatty Acid Requirements andrecommendations for Infants of 0-2 years and Children of 2-18 years. Ann Nutr metab 2009;55:76-96 Slutsats från EFSA Experpanelen drar slutsatsen att intaget av mättade fettsyror ska vara så lågt som möjligt inom ramen för en i övrigt fullvärdig kost. Kostråd bör uppmuntra till att begränsa konsumtionen av mättade fettsyror. Scientific Opinion on Dietary Reference Values for fats, polyunsaturated fatty acids, monounsaturated fatty acids, trans fatty acids and cholesterol. EFSA Journal 2010; 8 (3): 1461, Barn behöver äta mer av livsmedel som ger fleromättat fett, till exempel rapsolja, rapsoljebaserade margariner och fet fisk. motiv Undersökningen av barns matvanor visade att ca 90 % av 4- åringarna i Sverige fick för lite omättat fett Rekommendationen från WHO/ FAO anger evidensgraden probable för 11 E% fleromättat fett för barn De viktigaste källorna till fleromättat fett i den svenska kosten är fet fisk och rapsolja Ett barn som äter två smörgåsar om dagen får i sig ungefär 10 gram matfett från smörgåsarna Barn som får margarin med rapsolja på smörgåsarna får i sig tio gånger så mycket omega-3 som barn som i stället äter smör Smör innehåller fem gånger mer transfett än margarin Barn under två år behöver lite fetare mat än vuxna, eftersom de växer så fort. Till hemlagad mat är det lagom med en tesked flytande margarin eller olja, gärna rapsolja, per portion, om det inte redan ingår fett i maträtten. Färdig barnmat innehåller redan lagom mycket fett, därför behöver inget extra fett tillsättas. Barn över 2 år behöver inte mer fett i maten än vuxna. En fokusgruppsundersökning bland småbarnsföräldrar visade att många tror att barn i alla åldrar behöver mer fett än vuxna. Den allmänna fettdebatt som förs kan förstärka uppfattningen om att barn behöver mer fett än vad rekommendationen anger. 7

8 Mjölk och mjölkprodukter Barn under två år behöver något mer fett i maten än vuxna. Därför kan det kännas naturligt att ge barn feta mjölkprodukter. Men det är framför allt fleromättat fett som barn behöver mer av och det finns inte i mjölken. Därför är det bättre att ge magra mjölkprodukter och i stället ha lite extra rapsolja i maten, eftersom den innehåller fleromättat fett. De flesta magra mjölkprodukter berikas med D-vitamin. Mager mjölk innehåller lika mycket av övriga vitaminer och mineraler som fet mjölk För barn från ett års ålder rekommenderas därför i första hand lättmjölk, lättfil och lättyoghurt Nyckelhålsmärkta ostar rekommenderas för både barn och vuxna Barn som får vegetarisk mat bör, liksom andra barn, få magra mjölkprodukter för att inte andelen mättat fett ska bli för hög Gärna vegetariskt Vegetarisk mat som är väl sammansatt är hälsosam och passar bra även för barn som vanligen äter animaliska livsmedel. Motiv Begränsat med studier på barn men de som finns drar slutsatsen att välplanerade vegetariska koster ger tillräckligt med näring och normal tillväxt. Hälsoutfall för vuxna: Minskad risk för hjärtkärlsjukdomar Bättre blodfetter Lägre blodtryck Lägre vikt Längre livslängd Minskar risk för diabetes Meny Näringsinnehåll Järn (mg) Kalcium (mg) Zink (mg) Selen (µg) Vitamin D B12 Fibrer (g/mj) Rek 2-5 år ,5 0,8 2-3 Lakto-ovo 8, ,22 27,19 4,62 3,3 3,2 Lakto 8, ,46 27,54 4,45 2,8 3,4 Vegan 10, ,07 25,84 2,30-5,30 0,7-3,0 4,3 Vegan ej berikad 14, ,35 26,35 1,58 0,1 5,8 Väl sammansatt vegetarisk mat innebär att ersätta animaliska livsmedel med näringsrika vegetabiliska livsmedel, inte bara att plocka bort animaliska livsmedel från traditionella rätter. Föräldrar som ger sina barn vegetarisk mat bör uppmärksammas på att de animaliska livsmedlen som väljs bort ska ersättas med vegetabiliska livsmedel till exempel bönor, linser eller tofu Andra faktorer som har påverkat beslutet Det är inte så vanligt med vegetariska rätter i svensk matkultur och kanske inte känt att vegetarisk mathållning kan medföra hälsofördelar Ur miljösynpunkt är det fördelaktigt att äta mer av vegetarisk mat, särskilt grova grönsaker och rotfrukter och mindre av animalisk mat Vegankost kan också gå bra. Bättre att det finns råd än att föräldrar experimenterar själva Finns fler berikade produkter nu än tidigare Fiberrikt - svårt att täcka energibehovet Nödvändigt med berikade livsmedel Nödvändigt med kosttillskott med B12 Fortsätta med D-droppar Amma gärna längre än under första året Överväg att låta barnet äta fisk 8

9 Gärna vegetariskt för alla Övervikt/fetma Bra med grönsaker - 91% av 4-åringarna i Livsmedelsverkets nationella undersökning fick för lite grönsaker jämfört med rekommendationen Viktigt att inte bara att utesluta kött, fisk, ägg de måste ersättas med andra näringsrika livsmedel Bönor, linser, ärtor, tofu. Den enskilt viktigaste positiva hälsofaktorn på lång sikt är ett normalt BMI Övervikt och fetma under barndomen innebär stor risk för övervikt och fetma i vuxen ålder. Övervikt och fetma medför högre risk för hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes typ 2 och cancer senare i livet. Barn bör få endast sparsamt av godis, glass, läsk Hög konsumtion av söta drycker och energitäta livsmedel bidrar till risken att utveckla övervikt och fetma. I Sverige är andelen barn i 10-årsåldern med övervikt eller fetma cirka 20 procent. Förekomsten av fetma och övervikt i den åldersgruppen har ökat motsvarande en fördubbling ungefär vart femtonde år. Barn bör få endast sparsamt av godis, glass, läsk Ett enkelt och självklart råd som är svårt att genomföra 4-åringarna i den nationella undersökningen fick 25 procent av den totala energin från godis, glass, söta drycker, snacks och bakverk. Konsumtionen av söta drycker har fyrdubblats och godiskonsumtionen fördubblats sedan 60-talet. Att diskutera med föräldrarna Läs mer på Cirka 350 kcal Cirka 350 kcal Prenumerera på nyhetsbrev om Mat och Näring 9

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist Bra mat för barn 0-5 år Utbildning för personal i barnhälsovården Åsa Brugård Konde Nutritionist Dagens föreläsning Kort om hur vi har tagit fram råden Amning och modersmjölksersättning D-droppar Smakprover

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Handledning till OH-bilder - Mat för spädbarn

Handledning till OH-bilder - Mat för spädbarn Handledning till OH-bilder - Mat för spädbarn HANDLEDNING TILL OH-BILDER - MAT FÖR SPÄDBARN Bild nr 1 Materialet är gjort av dietisterna, hälsocentralerna Luleå/ Boden, länsdietistenheten. Källa: Livsmedelsverket

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION Nordiska näringsrekommendationer 2012 EN PRESENTATION Helhet och kvalitet De Nordiska näringsrekommendationerna 2012 fokuserar på kvaliteten på vad vi äter. De lyfter fram helheten i kosten, men ger också

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Aktuella kostrekommendationer för barn

Aktuella kostrekommendationer för barn Aktuella kostrekommendationer för barn Leg. Dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2007-05-23 Vad baseras kostrekommendationerna på? NNR = Nordiska Näringsrekommendationer 2004 SNR = Svenska Näringsrekommendationer

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

Råd om mat till dig som ammar

Råd om mat till dig som ammar Råd om mat till dig som ammar LIVSMEDELS VERKET Det är få saker som förändrar livet så mycket som att bli förälder. Många rutiner vänds upp och ner när du får ett litet barn att ta hänsyn till, och dina

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

Centrala Barnhälsovården, Södra Älvsborg Vegetarisk mat till barn

Centrala Barnhälsovården, Södra Älvsborg Vegetarisk mat till barn Centrala Barnhälsovården, Södra Älvsborg Vegetarisk mat till barn Olika vegetariska begrepp: Lakto-vegetarisk kost innebär att man äter mat från växtriket, men att även mjölk och mjölkprodukter ingår Lakto-ovo-vegetarisk

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Vad räknas till frukt och grönt?

Vad räknas till frukt och grönt? Ät hälsosamt! Norrbottens läns landsting 2013-10-15 Frukt & grönt Vad räknas till frukt och grönt? 1 Frukt & grönt Vilka näringsämnen finns i frukt och grönt? Vitaminer Mineralämnen Kolhydrater Protein

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

Ämnesutbildning: Mat

Ämnesutbildning: Mat 1 Ämnesutbildning: Mat Carina Svärd leg.dietist Innehåll: - Ohälsosamma matvanor/kostindex - Näringsrekommendationer/kostråd - NNR nyheter - Vitaminer/mineraler - Protein - Kolhydrater - Fett - Måltidsordning

Läs mer

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet

Läs mer

Bra mat för spädbarn. under ett år

Bra mat för spädbarn. under ett år Bra mat för spädbarn under ett år 1 341 279 Livsmedelsverket 2011 Första upplagan, andra tryckningen, februari 2012 Box 622, 751 26 Uppsala Telefon: 018-17 55 00 E-post: livsmedelsverket@slv.se Grafisk

Läs mer

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans hälsofrämjande

Läs mer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Sätta Livsmedelsverket på kartan

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson HÄLSOSAMMA MATVANOR Leg Dietist Ebba Carlsson 2013 Beskrivning av samtalskorten Dessa kort är framtagna för att fungera som ett verktyg vid ett motiverande samtal om hälsosamma matvanor. Inom MI-metodiken

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun 2015-04-13 Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Livsmedelsverkets undersökning

Läs mer

En liten bok om mjölk

En liten bok om mjölk En liten bok om mjölk Om mjölk till barn Faktamaterial till film Faktamaterial om mjölk och mjölkens positiva egenskaper för våra barns hälsa. Materialet finns även i A4-format på medföljande DVD och på:

Läs mer

Frukost och flingor. Behövs mer energi, ta ytterligare en smörgås, behövs mindre, ta bort en smörgås.

Frukost och flingor. Behövs mer energi, ta ytterligare en smörgås, behövs mindre, ta bort en smörgås. Flingguide 05.2010 1 Här kan du läsa om innehållet i Kellogg s flingor och bli klokare på vad du äter. Det finns också information till dig som är överkänslig mot vissa ingredienser i flingor. Frukost

Läs mer

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre.

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Kost- och Nutritionsprojekt inom TioHundra 2008 inledde TioHundra ett projekt bland äldre- ordinär- och demensboenden i Norrtälje kommun. Projektets

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985. Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985. Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd 2015-01-31 Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985 Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd SvDH:s synpunkter på remissen: Svensk Dagligvaruhandel har

Läs mer

RIKSMATEN VUXNA 2010 11. Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige

RIKSMATEN VUXNA 2010 11. Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige RIKSMATEN VUXNA 2010 11 Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige Förord I Livsmedelsverkets arbete med att främja bra matvanor och förebygga de vanlig aste folksjukdomarna,

Läs mer

-Hur kan man jobba hälsofrämjande på familjecentralen kring mat och hälsa? -Vad är bra mat för barn? -Mitt barn äter ingenting

-Hur kan man jobba hälsofrämjande på familjecentralen kring mat och hälsa? -Vad är bra mat för barn? -Mitt barn äter ingenting -Hur kan man jobba hälsofrämjande på familjecentralen kring mat och hälsa? -Vad är bra mat för barn? -Samspelet runt maten - hur motivera och inspirera? -Mitt barn äter ingenting -Hur stödjer vi föräldrar

Läs mer

Handledning om matprat i föräldragrupper för BVC sjuksköterskor

Handledning om matprat i föräldragrupper för BVC sjuksköterskor Handledning om matprat i föräldragrupper för BVC sjuksköterskor Centrala Barnhälsovården Södra Bohuslän & Göteborg Feb 2011 Anna Melin Andersen Vårdutvecklare MBHV-dietist Bild 1. Ditt barns första mat,

Läs mer

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas? Kost vid diabetes och kolhydraträkning Kost vid diabetes VERKSAMHETSOMRÅDE PARAMEDICN, SÖDERSJUKHUSET AGNETA LUNDIN, LEG.DIETIST TEL 08-616 4017 Kosten är en viktig del av diabetesbehandlingen Barnet får

Läs mer

FACIT. Sant. eller. falskt? Här har du svaren.

FACIT. Sant. eller. falskt? Här har du svaren. FACIT Sant eller falskt? Här har du svaren. 1 2 3 En deciliter havregryn väger 35 gram och ger därmed 35 gram fullkorn. Sant Havregryn framställs av hela havrekorn och är därmed till 100% fullkorn. Jag

Läs mer

Vegetarisk- och vegankost för idrottare

Vegetarisk- och vegankost för idrottare Protein är viktigt för kroppens förmåga att bl a kunna bygga muskler, därför bör idrottande vegetarianer och veganer tänka lite extra på sitt proteinintag. Kommer man däremot upp i en proteinmängd på runt

Läs mer

Vad är rätt kolhydrater och hur gör man i praktiken?

Vad är rätt kolhydrater och hur gör man i praktiken? Vad är rätt kolhydrater och hur gör man i praktiken? Kolhydratskola 5 Maj 2014 Anette Jansson Livsmedelsverket Vem är Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Vad äter vi i Sverige Bra kolhydrater

Läs mer

Handledning om matprat i föräldragrupper för BVC sjuksköterskor

Handledning om matprat i föräldragrupper för BVC sjuksköterskor Handledning om matprat i föräldragrupper för BVC sjuksköterskor Centrala Barnhälsovården Göteborg &Södra Bohuslän Jan 2011 Anna Melin Andersen BHV dietist Bild 1. Ditt barns första mat, under första levnadsåret

Läs mer

DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE

DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE TEMA: HÄLSA MAT OCH HÄLSA DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv.

Läs mer

Råd om mat till dig som är gravid

Råd om mat till dig som är gravid Råd om mat till dig som är gravid LIVSMEDELS VERKET Under graviditeten börjar många fundera över sina matvanor. Kanske gäller det även dig. Tidigare har du bara behövt tänka på dig själv. Nu ska du bry

Läs mer

En riktig må bra-kasse!

En riktig må bra-kasse! En riktig må bra-kasse! Den här veckan handlar kassens innehåll om god mat och goda råd du mår bra av. Jag som fyllt kassen och skapat recepten heter Lena Camarch Rydberg och är dietist på Axfood. Ofta

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) M. 3.3 RIKTLINJER FÖR KOST INOM FÖRSKOLA OCH SKOLA Inledning Maten som serveras ska vara god, säker och näringsriktig. Måltiderna ska vara trivsamma och ge barnen en positiv upplevelse.

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

2015-01-01. Riktlinjer för kost inom förskola och skola

2015-01-01. Riktlinjer för kost inom förskola och skola 2015-01-01 Riktlinjer för kost inom förskola och skola 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Syfte 3 Ansvarsfördelning 3 Mat och hälsa 3 Val av livsmedel 4 Specialkost 6 Måltidsmiljö och bemötande 6 Miljöaspekter

Läs mer

Amning del 2 Bröstmjölk Modersmjölksersättning April 2015. Cecilia Hedström, leg dietist Centrala barnhälsovården Göteborg och S Bohuslän.

Amning del 2 Bröstmjölk Modersmjölksersättning April 2015. Cecilia Hedström, leg dietist Centrala barnhälsovården Göteborg och S Bohuslän. Amning del 2 Bröstmjölk Modersmjölksersättning April 2015 Cecilia Hedström, leg dietist Centrala barnhälsovården Göteborg och S Bohuslän. Amning Minskar risk för (grade 1): - Mag- och tarminfektioner -

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Korvsoppa 0,5 kg lök 1 kg potatis 2 kg sopprötter 5 l vatten 40g lättsaltat buljongpulver kryddpeppar, svartpeppar, persilja 1 kg länkkorv

Korvsoppa 0,5 kg lök 1 kg potatis 2 kg sopprötter 5 l vatten 40g lättsaltat buljongpulver kryddpeppar, svartpeppar, persilja 1 kg länkkorv FÖLJANDE PÅSTÅENDEN/FRÅGOR BASERAR SIG PÅ FRÅGORNA I HJÄRTFÖRBUNDETS RAVITSEMUSPASSI (SVE: NÄRINGSPASSET). Uppgifterna kan ha flera rätta svar. 1 Granska och värdera följande matrecept med tanke på hälsosamhet.

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Baljväxtakademin. Lund 18 april 2012. Nutritionist Ulla Johansson www.idunmatochnaringskonsult.se

Baljväxtakademin. Lund 18 april 2012. Nutritionist Ulla Johansson www.idunmatochnaringskonsult.se Baljväxtakademin Lund 18 april 2012 Nutritionist Ulla Johansson www.idunmatochnaringskonsult.se Baljväxter, värda sin vikt i guld? Johannesbrödsträdets grekiska namn keration har gett namn åt måttet carat,

Läs mer

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Bilaga 14TEK5-1 SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Verktyget Bilaga 14TEK5-1 Bilaga 14TEK5-1 Verktyget Hjälper skolor och kommuner att utvärdera, dokumentera och utveckla kvaliteten

Läs mer

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Grundläggande näringslära Energiintag och fördelning kopplat till prestation Trenddieter kopplat till prestation Train low, compete high Egna erfarenheter

Läs mer

Vi reder ut begreppen.

Vi reder ut begreppen. Vi reder ut begreppen. Mjölkens sammansättning är unik. Mjölk innehåller 18 av de 22 näringsämnen som vi behöver få i oss varje dag. Inget annat livsmedel ger oss så mycket näring på en och samma gång.

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV Hej! Mat och fysisk aktivitet är båda viktiga ingredienser för ett hälsosamt liv som senior! Med den här broschyren vill vi ge dig inspiration till att

Läs mer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar

Läs mer

Bra mat för hela familjen

Bra mat för hela familjen Bra mat för hela familjen Centrum för folkhälsa, Tillämpad näringslära Uppdaterad juli 2008 En fråga om balans Med dagens enorma livsmedelsutbud kan det vara svårt att välja rätt. Bra mat behöver inte

Läs mer

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler Apotekets råd om Vitaminer och mineraler Din kropp behöver många olika ämnen för att må bra. Den behöver vatten, proteiner, fett, kolhydrater, mineraler och vitaminer. Tillsammans ger de dig energi och

Läs mer

Fakta om omega-3 och barn

Fakta om omega-3 och barn Pressinformation Fakta om omega-3 och barn intag, behov och effekter Omega-3-fettsyror Både läkare och forskare är eniga om att omega-3 är bra för hälsan. För att tillfredsställa kroppens behov av omega-3

Läs mer

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind NÄRINGSLÄRA www.almirall.com Solutions with you in mind ALLMÄNNA RÅD Det har inte vetenskapligt visats att en särskild diet hjälper vid MS, inte heller att några dieter är effektiva på lång sikt. Nuvarande

Läs mer

BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN

BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN Måltidsordning Fr att barn ska orka leka och lära hela dagen är det viktigt att de får fylla på energi regelbundet. Barn orkar inte äta så stora portioner. Maten br därfr

Läs mer

RIKTLINJER FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA

RIKTLINJER FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA NÄRING MÅLTIDEN Måltider ska vara näringsriktig sammansatt kost av god kvalitet utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna. En rullande

Läs mer

Bra mat. Vikt och midjeomfång

Bra mat. Vikt och midjeomfång Bra mat Maten är en viktig del i behandlingen av diabetes, övervikt och hjärtkärlsjukdomar. Det handlar inte om någon speciell diet utan helt enkelt om sådan mat som rekommenderas till allmänheten, d.v.s.

Läs mer

Bra mat för barn 0-5 år. - handledning för barnhälsovården

Bra mat för barn 0-5 år. - handledning för barnhälsovården Bra mat för barn 0-5 år - handledning för barnhälsovården Version mars 2012 Innehåll Förord... 3 Inledning... 4 Att anpassa generella råd till olika familjer... 5 Maten under första levnadsåret... 6 Kan

Läs mer

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Kolhydrater Sockerarter (enkla och sammansatta) Stärkelser Cellulosa Bilden visar strukturformler för några kolhydrater. Druvsocker (glukos) Kolhydrater monosackarider

Läs mer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD BÖR DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING Det här materialet har kommit till efter diskussioner i styrelsen om barns behov av

Läs mer

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Inledning Undersökningen genomfördes mellan den 14 juli och den 20 augusti. En påminnelse skickades ut till dem som inte svarade i första omgången. Syftet var

Läs mer

Riktlinjer för mat och måltider inom skola och förskola

Riktlinjer för mat och måltider inom skola och förskola Riktlinjer för mat och måltider inom skola och förskola I september 2012 antog Kommunfullmäktige en kostpolicy. Där framgår att måltidsverksamheten i Varbergs kommun ska bygga på tydligt kvalitets- och

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION Kostens betydelse MAGNUS HELLMAN DRIESSEN Fil. Kand examen i kostvetenskap Medicine Magister examen i idrottsmedicin (pågående) Idrottsnutrition Idrottsnutritionsrådgivare RF

Läs mer

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där

Läs mer

Grönsaker och rotfrukter

Grönsaker och rotfrukter Grönsaker och rotfrukter Alla slags grönsaker och rotsaker är bra mat. Förutom C vitamin, E vitamin och folat (folsyra) innehåller de antioxidanter samt kalcium, kalium, magnesium och kostfiber. C-vitaminet

Läs mer

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Riktlinjer för kostpolicyn Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Innehåll Riktlinjer för kostpolicyn 1 Måltidens innehåll/måltidsordning 1 Planering av måltiderna 1 Inköp av livsmedel

Läs mer

Hälsoverkstaden, Folkhälsan

Hälsoverkstaden, Folkhälsan Vad står i grundskolans styrdokument om kost i HK? 1 6 Våren 2009 Anki Stenkull Aura, PF Mål: lära sig känna begrepp, termer och handlingssätt som anknyter till hälsa, sjukdom och hälsofrämjande och lära

Läs mer

Näringslära En måltid

Näringslära En måltid Näringslära En måltid ger näring och energi till arbete och temperaturreglering är en njutning skapar sociala plus umgänge och avkoppling Ämnesomsättning = Metabolism Anabol uppbyggande Katabol nedbrytande

Läs mer

45029 JeanetteLövdin Hemgårdsköket. Kostpolitiska mål och riktlinjer för förskola, skola/skolbarnomsorg och äldreomsorg i Skinnskattebergs kommun.

45029 JeanetteLövdin Hemgårdsköket. Kostpolitiska mål och riktlinjer för förskola, skola/skolbarnomsorg och äldreomsorg i Skinnskattebergs kommun. Skinnskattebergs kommun 2011/11/07 Teknik och service 45029 JeanetteLövdin Hemgårdsköket Kostpolitiska mål och riktlinjer för förskola, skola/skolbarnomsorg och äldreomsorg i Skinnskattebergs kommun. Inledning.

Läs mer

Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1.

Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1. CHECKLISTA Nivå 1 Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1. Dna checklista innehåller frågor som, berode på skolans förutsättningar, kan behövas förberedas innan skolan svarar på Nivå 1 på

Läs mer

Många ämnen i maten. Enzymer hjälper till

Många ämnen i maten. Enzymer hjälper till Maten Vi översvämmas av tips och råd från experter om vad och hur mycket vi ska äta. Men experterna är inte alltid överens. Därför behöver du veta mera om olika näringsämnen, hur de tas upp i kroppen och

Läs mer

Riktlinjer om mat och måltider i förskolan och skolan

Riktlinjer om mat och måltider i förskolan och skolan Riktlinjer om mat och måltider i förskolan och skolan I Säters kommun Beslutade av barn- och utbildningsnämnden 2015-xx-xx,? 1 Innehållsförteckning INLEDNING/BAKGRUND... 2 GEMENSAMT FÖR SAMTLIGA VERKSAMHETER...

Läs mer

Sunda matvanor för skolbarn

Sunda matvanor för skolbarn Sunda matvanor för skolbarn kunskap och sunda tips På www.coop.se finns massor av bra recept och andra tips som gör vardagen lite enklare. INNEHÅLL Behöver skolbarn annan mat än vuxna? 4 5 Måltidspusslet

Läs mer

Kost vid diabetes. Carina Svärd Angelica Jansson Anna Svensson Leg.dietist

Kost vid diabetes. Carina Svärd Angelica Jansson Anna Svensson Leg.dietist 1 Kost vid diabetes Carina Svärd Angelica Jansson Anna Svensson Leg.dietist 2 Innehåll och hålltider Socialstyrelsens riktlinjer Fett, kolhydrater och drycker 13.30-14.30 föreläsning 14.30-14.45 fika 14.45-15.30

Läs mer

Grönsaker och rotfrukter

Grönsaker och rotfrukter Grönsaker och rotfrukter Alla slags grönsaker och rotsaker är bra mat. Förutom C vitamin, E vitamin och folat (folsyra) innehåller de antioxidanter samt kalcium, kalium, magnesium och kostfiber. C-vitaminet

Läs mer

Hälsomålets Mellanmålsguide. Mellanmål till barn på fritids i åldern 6-12 år baserade på Svenska Näringsrekommendationer 2005

Hälsomålets Mellanmålsguide. Mellanmål till barn på fritids i åldern 6-12 år baserade på Svenska Näringsrekommendationer 2005 Hälsomålets Mellanmålsguide Mellanmål till barn på fritids i åldern 6-12 år baserade på Svenska Näringsrekommendationer 2005 Varför mellanmål? Energi Mellanmålet ger ett viktigt energitillskott mellan

Läs mer

Pressinformation. Fakta om omega-3

Pressinformation. Fakta om omega-3 Pressinformation Fakta om omega-3 Livsviktiga fettsyror Fett är livsnödvändigt. Det finns olika typer av fettsyror (fett) och de har alla viktiga funktioner att fylla i kroppen, som att bygga upp och reparera

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Mat är en förutsättning för att vi ska må bra. En måltid ska ge tillfälle till njutning och att man ska få den energi och de näringsämnen man behöver. Behovet av näring och

Läs mer

Definition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget.

Definition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget. Frukt gör dig glad Definition I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget. Varför viktigt med frukt & grönsaker? Skyddande effekt

Läs mer

Bra mat för barn 0-5 år. - handledning för barnhälsovården

Bra mat för barn 0-5 år. - handledning för barnhälsovården Bra mat för barn 0-5 år - handledning för barnhälsovården Version sept 2015 Innehåll Förord... 3 Inledning... 4 Att anpassa generella råd till olika familjer... 5 Maten under första levnadsåret... 6 Kan

Läs mer

Kostråd för idrott. En vägledning för bättre kost inom idrotten

Kostråd för idrott. En vägledning för bättre kost inom idrotten Kostråd för idrott En vägledning för bättre kost inom idrotten Kostråd till handbollsspelare Aktiva idrottare utsätts ofta för ett stort flöde av reklam och tips hur man ska äta och vilka preparat man

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Till vårdnadshavare 1

Till vårdnadshavare 1 1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att

Läs mer

Matfrisk Jag har bestämt mig!

Matfrisk Jag har bestämt mig! Matfrisk Jag har bestämt mig! i Verktyg för ändrade levnadsvanor från Landstinget i Jönköpings län Innehåll: Hans Lingfors, primärvårdens forsknings- och utvecklingsenhet, Ansvarig 036-32 52 för 04, innehållet:

Läs mer

Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål

Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål På eftermiddagen behöver de flesta barn ett mer rejält mellanmål. Servera mellanmålet ett par timmar innan huvudmåltiden. Blir

Läs mer

Bra mat för seniorer

Bra mat för seniorer Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder

Läs mer

Prebiotika & Probiotika för små barns magar

Prebiotika & Probiotika för små barns magar Prebiotika & Probiotika för små barns magar Spädbarn kan få ont i magen, som kan bero på förstoppning och gaser. Ibland kan det vara svårt att veta vad som är orsaken till att magen och tarmen inte fungerar.

Läs mer

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nutritionsbehandling Europarådets riktlinjer Samma krav på utredning, diagnos,

Läs mer

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi Organisk kemi / Biokemi Livets kemi Vecka Lektion 1 Lektion 2 Veckans lab Läxa 41 Kolhydrater Kolhydrater Sockerarter Fotosyntesen Bio-kemi 8C och D vecka 41-48 42 Kolhydrater Fetter Trommers prov s186-191

Läs mer