Handledning om matprat i föräldragrupper för BVC sjuksköterskor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handledning om matprat i föräldragrupper för BVC sjuksköterskor"

Transkript

1 Handledning om matprat i föräldragrupper för BVC sjuksköterskor Centrala Barnhälsovården Göteborg &Södra Bohuslän Jan 2011 Anna Melin Andersen BHV dietist

2 Bild 1. Ditt barns första mat, under första levnadsåret Hälsa gruppen välkommen och berätta att ni vid detta tillfälle ska informera hur man börjar med smakprover och hur detta sedan skall ökas på med vanlig mat, gröt och välling. Bild 2. Introducera smakprover i kombination med fortsatt amning eller bröstmjölksersättning Förklara att de flesta barn klarar sig utmärkt på enbart bröstmjölk och modersmjölksersättning de sex första månaderna av sitt liv. - att vid cirka 6 månaders ålder är det lämpligt att börja låta barnet få små smakportioner av puréer och grötar. Smakportionerna är till för att barnet i långsam takt ska få smaka olika livsmedel och vänja sig vid att äta med sked. - att man tidigare trodde man kunde förebygga allergi genom att undvika ge barnet vissa livsmedel, detta har visat sig inte ha effekt. Bild 3. Hur och när ger jag barnet smakprover? Förklara att matpuréerna inte får serveras för varma och att man bör mata barnet med en liten sked. De flesta barn har svårt för att få in maten ordentligt i munnen och svälja den. Att maten kommer ut igen beror alltså inte på att barnet inte tycker om den, utan på att det inte vet hur det ska göra och är ovan vid konsistensen. Det är bara att försiktigt stoppa in skeden igen. Om barnet visar ovilja mot maten är det bättre att vänta någon vecka och prova igen när barnet på nytt visar att det är nyfiket på mat. - om man inte har för bråttom att torka bort matresterna runt munnen under matningen tränas barnet i att använda sin tunga och sina läppar. Huden runt munnen blir då heller inte så irriterad. - att man hjälper barnet på traven genom att själva ha en positiv attityd till den nya maten. Smaka på maten och visa barnet att du också tycker om den. Bild 4. Många smaker bör provas Berätta att när barnet vill ha större smakportioner ökar man successivt mängderna till små måltider. Men fortsätt gärna att amma lika ofta som tidigare. Puréer och grötar behöver inte ersätta bröstmjölken, utan kan vara ett komplement till den. - att fortsätta med potatis, rotfrukter och grönsaker som basmat i måltiden och lägg till kött, fisk, fågel, ägg och baljväxter efter hand. Stressa inte utan låt barnet få ta sig tid att vänja sig vid de nya smakerna. En del barn accepterar snabbt, medan andra är 2

3 mer skeptiska och behöver prova ny mat många gånger. Tvinga inte barnet, utan erbjud lite av den nya maten i samband med mat som det redan känner igen. Bild 5. Surt, sött och beskt Berätta här att barn gärna uppvisar olika miner vid sura smaker till exempel. På denna bild äter Thea mangopuré och uppvisar en liten grimas. -att detta betyder inte att barnet ogillar livsmedlet och att man ska fortsätta erbjuda maten även om barnet grimaserar. Bild 6. Bra livsmedel att börja med Tala om att potatis är mild och fin i smaken samt har en bra konsistens. Mosa en bit kokt potatis med en gaffel och tillsätt bröstmjölk eller modersmjölksersättning så att det blir ett löst mos. -att dom kan tillaga mos av andra rotfrukter och grönsaker. Mos av banan, äpple och päron får du enkelt genom att försiktigt skrapa på frukten med en sked. -att när smakportionerna blir större är det bra att blanda i lite matfett, till exempel flytande margarin eller matolja i moset. -att grönsakspuréer går bra att laga i större sats och frysa ner i till exempel istärningsfack, som förvaras i plastpåse i frysen. Det kan vara praktiskt även om du köper färdiga puréer på burk, eftersom det går åt så lite. (Färdig puré på burk som inte varit värmd kan frysas och värmas; dvs inte värma 2 gånger). Bild 7. Introduktion av olika livsmedel Här kan du visa föräldrarna vilka specifika livsmedel man kan börja med och när. Barn behöver nödvändigtvis inte börja med välling utan mycket väl kan övergå direkt från amning och bröstmjölksersättning till gröt. Välling rekommenderas inte före 6 månaders ålder på grund av att det kan konkurrera ut amningen. Bild 8. Bra redskap Visa föräldrarna vilka olika redskap som finns. Dessa är bra redskap att använda för att få fin konsistens på barnets första mat. Med dessa redskap kan du göra små bitar som också blir greppvänlig förhand till exempel: hacka små bitar av frukt eller riva ett äpple med ett rivjärn, hyvla en potatis eller morot med en osthyvel för snabbare uppkokning. Berätta att man kan frysa in små portioner av puré i små iskubs-formar eller muffinsformar. 3

4 Bild 9. En halv till en tesked är lagom De första dagarna räcker det med ½ - 1 tesked, sedan kan du långsamt öka mängden. Fortsätt gärna med samma livsmedel i några dagar. Bild 10. Kryddor och smaker Mat ska smaka gott för att vi ska äta. Det gäller även barns mat. Använd gärna som på bilden: tomat, citron, chili, mejram, lök och vitlök. Riv och finfördela små, små mängder i barnets mat. OBS Barn under 1 års ålder ska inte ha salt som krydda. Bild 11. En tesked extra i barnets mat, 2-3 gånger per dag Om man behöver tillsätta extra matfett beror på hur fet maten är i sig. I praktiken äter många vuxna en fetare kost än vad som rekommenderas. Den maten är oftast tillräckligt fet för små barn, vilket betyder att något extra fett inte behövs. Tillsätt cirka 1 tesked fett per portion i maten du lagar till ditt barn. Det är bra att använda fett som är mjukt i konsistensen som till exempel flytande margarin eller olja, eftersom även barn mår bättre av att äta mer omättat fett och mindre av mättat fett. Föräldrar till magra barn kan lockas att tillsätta ganska stora mängder fett till barnens mat. Det är ingen bra lösning i längden, eftersom det leder till obalans i näringsintaget och ökar risken för att barnet inte får i sig de vitaminer och mineralämnen det behöver. Mer än en tesked extra matfett per portion och sammanlagt högst en matsked om dagen bör i normala fall inte tillsättas. I industritillverkad barnmat finns rätt mängd fett. Bild 12. När och hur bör gluten introduceras? När du börjar ge smakportioner bör du också ge ditt barn mat med gluten så att barnet får vänja sig vid små mängder gluten medan det får den mesta av näringen genom bröstmjölken. Det är viktigt att gluten introduceras långsamt under pågående amning. Gluten ingår i livsmedel som innehåller vete i någon form. Det finns också lite gluten i korn, råg och havre. I havre rör det sig dock om minimala mängder. Därför är det viktigt att barnet även får prova vete, korn eller råg i till exempel gröt, bröd eller pasta. 4

5 13. Vatten och mjölk Berätta om att när mamman ammar i anslutning till måltiden behöver hon inte ge barnet något annat att dricka till maten. I övrigt är modersmjölksersättning eller vatten bra måltidsdrycker. Ge drycken med sked, ur glas eller mugg så är det ingen risk att nappflaskan konkurrerar med amningen. -att mjölk är rik på protein, vitaminer och mineraler och ingår naturligt i vår svenska mat. Bland annat innehåller mjölken mycket kalcium, som behövs för att bygga upp skelettet. Järninnehållet i mjölken är dock lågt. Om en stor del av barnets mat består av mjölk och mjölkprodukter är det risk för att barnet inte får i sig tillräckligt mycket av järnrika livsmedel. Vänta därför med mjölk som dryck och större mängder fil och yoghurt till slutet av spädbarnsåret. Små mängder i matlagning eller till gröt är dock inget hinder. Man bör å andra sidan inte vänta för länge med att införa dessa produkter, för då kan det bli svårare att få barnet att vänja sig vid de nya smakerna. För äldre barn är mjölk och mjölkprodukter viktiga näringskällor. Förtydliga att man inte bör servera opastöriserad mjölk till små barn då den kan innehålla skadliga bakterier. -att först när barnet är månader kan man erbjuda lite mjölk som måltidsdryck (cirka 1/2 dl i en drickmugg). Dessförinnan går det bra att använda en liten skvätt till gröt och efterrätt. Bild 14. Gröt och välling varje dag upp till 2 år Man brukar rekommendera att ge 1-2 portioner per dag av industritillverkad välling eller gröt, upp till 2 års ålder. Det beror på järnberikningen som finns i grötarna och vällingarna. Det är annars svårt att få i barnet tillräckligt med järn. Järnbehov för ett barn mellan 6 mån-6 år är 8 mg per dag. Om antalet gröt- och vällingmåltider blir fler än 3 per dag finns det risk för att kosten blir för ensidig och att barnet inte får tillfälle att vänja sig vid andra smaker och konsistenser. Bild 15. Livsmedel att undvika första året Berätta att från cirka 8-10 månader kan man ge barnet det mesta av den mat som övriga familjen äter. En del livsmedel bör man dock vänta med att ge tills barnet fyllt ett år. Spädbarn bör inte äta honung eftersom den kan innehålla sporer som i tarmen kan utvecklas till bakterier och där producera ett farligt gift. Större mängder spenat, rödbetor, selleri, nässlor och mangold kommer på menyn först när barnet fyllt ett år. Det finns mycket nitrat i dessa grönsaker som kan omvandlas till nitrit, vilket kan försvåra syreupptagningen hos små barn. 5

6 Bild 16. Salt och socker Berätta att föräldrarna måste vara försiktiga med saltet. Eftersom njurarna hos barn under ett år inte är riktigt färdigutvecklade klarar de bara att ta hand om mycket små mängder salt. Det salt som finns i bröstmjölken eller modersmjölksersättningen är tillräcklig. -att när barnet börjar med puréer, ska man inte salta maten. Även om man själv uppfattar maten som smaklös är den inte smaklös för barnet, som ju inte har vants vid salt. Var också försiktig med färdigmat - som inte är anpassad till det lilla barnets förutsättningar - till barn under ett år. Exempelvis frukostflingor innehåller ofta mycket salt. -att när barnet blir äldre är det bra att fortsätta att hålla nere mängden salt i maten, och att inte lära barnet att salta extra. Om man inte vänjer sig vid mycket salt i maten som barn är det lättare att äta mindre salt som vuxen. -att man ska vara sparsam med socker. Det finns mycket dolt socker i till exempel sylt, marmelad, smaksatt yoghurt och fil, glass, kex och industritillverkade krämer. Om du vill ge barnet kräm i stället för bärmos är det bättre om du själv kokar krämen med lite mindre socker. Bild 17. Skapa matglädje runt matbordet Familjen ska ha en trevlig stund tillsammans runt matbordet och det lilla barnet ska göras delaktig i gemenskapen. Tänk efter vilka matvanor ni vill barnet ska ärva. Berätta för föräldrarna att dom kan hjälpa barnet på traven genom att själva ha en positiv attityd till all ny mat som erbjuds. Smaka gärna själv på maten och visa barnet att du tycker om den, säg Mm eller Åh vad gott. -att barnet läser av den vuxnas ansiktsuttryck, kroppsspråk och känner av stämningen vid matbordet. -att man ska äta tillsammans, så att barnet kan härma genom föräldrarnas bordsskick. Bild 18. När barnet vill ha mer mat Visa dessa exempel på näringsberäknade recept (spädbarn 6-11 mån) enligt rekommendationer. Det är viktigt att tillsätta 1 tesked fett per portion. I vanliga barnmatsburkar behövs inget extra tillsatt fett. Recept finns på hemsidan under länken recept i metodboken under Mat och hälsa. 6

7 Bild 19. Recept finns på BVC Här kan man prata om hur olika konsistenserna blir med olika livsmedel. Även mängderna mat ökar om maten är vegetarisk (samma energiinnehåll; kolhydrater, protein och fett). Bild 20. Vegetarisk mat Berätta om laktovegetarisk mat, som förutom mat från växtriket även innehåller mjölk och mjölkprodukter. -att detta går bra att ge till spädbarn. Men det är viktigt att barnet i så fall erbjuds järnberikad gröt eller välling. -att om man vill föda upp sitt barn med enbart veganmat krävs dock mycket ingående kunskaper. Remittera till dietist i de fall det behövs. Bild 21. Barnets tänder bör vila några timmar mellan måltiderna Berätta att vad och hur ofta barnet äter har stor betydelse. Frukost, lunch och middag och två-tre mellanmål är en bra måltidsordning. Med uppehåll mellan målen lär barnet sig att bli hungrig på bestämda tider. Med 2-2,5 timmars mellan målen är ett råd som man bör försöka följa. Först när barnet är runt 2 år kan man öka tiden mellan måltiderna till 3,5 timmar. Många barn avslutar sin dag med vällingflaskan och somnar kanske med den. Om barnet dricker osockrad välling och du som förälder har borstat barnets tänder innan intag av välling - är det ingen fara. Detsamma gäller om du ammar. Ett sista kvällsmål är ingen fara, men det är inte bra att småsnutta hela natten. -att man kan uppvakta sitt barn med en barntandborste så fort den första tanden visar sig. De första tänderna är mycket känsliga och det blir lätt hål i dem eftersom de inte ännu är färdigutvecklade. När barnet är 1 år är det viktigt att föräldrarna regelbundet borstar sitt barns tänder med fluortandkräm morgon och kväll. Bild 22. Vad gör jag om mitt barn är lös i magen? Berätta att man inte bör ha för bråttom med att ge fullkornsvälling. Man kan lugnt fortsätta med den vanliga milda vällingen eller ta hälften fullkorn och hälften av den vanliga fiberfattiga sorten till att börja med i flaskan. Låglaktos majsvälling kan vara bra att använda tills magproblemem lagt sig. 7

8 Bild 23. Vad gör jag om mitt barn är hård i magen? Berätta att barn som ammas får sällan förstoppning. Ofta kan barnet reagera med lite hårdare avföring vid introduktion av nya livsmedel. -att förstoppning kan orsakas vid introduktion av fullkornsvälling. Man bör även kontrollera om dosering av vällingen är den rätta (pulver och vatten). Läs noga på paketet. -att man kan till att börja med ge katrinplommon-, kiwi-, päron- puré (från moget päron), lite matolja eller messmör (1 tsk i en 200 ml flaska) under ett par dagar. Om besvären inte upphör prova med laktulos eller Bifidus. Viktigt med vätsketillförsel vid förstoppning. Referenser: Nam-nam, allt du behöver veta om ditt barns mat och matvanor från nyfödd till tonåring. Margit Eliasson och Mehari Gebre-Medhin. Albert Bonniers förlag,

Handledning om matprat i föräldragrupper för BVC sjuksköterskor

Handledning om matprat i föräldragrupper för BVC sjuksköterskor Handledning om matprat i föräldragrupper för BVC sjuksköterskor Centrala Barnhälsovården Södra Bohuslän & Göteborg Feb 2011 Anna Melin Andersen Vårdutvecklare MBHV-dietist Bild 1. Ditt barns första mat,

Läs mer

Gå med i Semperklubben! Första matboken. Mosa, smaka och njut!

Gå med i Semperklubben! Första matboken. Mosa, smaka och njut! Gå med i Semperklubben! Vill du ha mer information och inspiration om barn och mat? Prenumerera på vårt nyhetsbrev och ställ dina frågor till vår dietist. Anmäl dig nu så får du den praktiska vällingburken.

Läs mer

Handledning till OH-bilder - Mat för spädbarn

Handledning till OH-bilder - Mat för spädbarn Handledning till OH-bilder - Mat för spädbarn HANDLEDNING TILL OH-BILDER - MAT FÖR SPÄDBARN Bild nr 1 Materialet är gjort av dietisterna, hälsocentralerna Luleå/ Boden, länsdietistenheten. Källa: Livsmedelsverket

Läs mer

MAT OCH BARN Centrala ba rnhä rn lsovå v rden, Söd rden, ra Älvsbo r Älvsbo g 1 Leg die i tis t t Julia Backlund. R l eviderad Aug Au

MAT OCH BARN Centrala ba rnhä rn lsovå v rden, Söd rden, ra Älvsbo r Älvsbo g 1 Leg die i tis t t Julia Backlund. R l eviderad Aug Au MAT OCH BARN 1 Barnets mat Smakprover/smakportioner 3 Matintroduktion - När och hur? 4 Matintroduktion - Vad? 5 Matcirkeln Något från matcirkelns alla delar varje dag Källa: slv. 6 Tallriksmodellen Källa:

Läs mer

Handledning till OH-bilder - Mat för spädbarn

Handledning till OH-bilder - Mat för spädbarn Handledning till OH-bilder - Mat för spädbarn Bild nr 1 Materialet är gjort av dietisterna, hälsocentralerna Luleå/ Boden, länsdietistenheten. Källa: Livsmedelsverket Bild nr 2 Introduktion av mat Under

Läs mer

Måltidsplanerare Ett hjälpmedel för att planera ditt barns måltider

Måltidsplanerare Ett hjälpmedel för att planera ditt barns måltider Måltidsplanerare Ett hjälpmedel för att planera ditt barns måltider 4-6 månader: Pyttesmå smakprov Bröstmjölk är den bästa maten för barnet. Livsmedelsverket rekommenderar amning, eller modersmjölkersättning

Läs mer

Närhälsan Central Barnhälsovård VGR 2017 MAT FÖR SMÅ BARN

Närhälsan Central Barnhälsovård VGR 2017 MAT FÖR SMÅ BARN MAT FÖR SMÅ BARN Den första maten 0-6 månader Bröstmjölk och/eller modersmjölksersättning D-droppar Smakprover Tidigast från 4 månader För de intresserade Ca ett kryddmått (t.ex. ett slick från fingret)

Läs mer

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist Bra mat för barn 0-5 år Utbildning för personal i barnhälsovården Åsa Brugård Konde Nutritionist Dagens föreläsning Kort om hur vi har tagit fram råden Amning och modersmjölksersättning D-droppar Smakprover

Läs mer

Prebiotika & Probiotika för små barns magar

Prebiotika & Probiotika för små barns magar Prebiotika & Probiotika för små barns magar Spädbarn kan få ont i magen, som kan bero på förstoppning och gaser. Ibland kan det vara svårt att veta vad som är orsaken till att magen och tarmen inte fungerar.

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09 Bra mat för 4-åringen Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09 Brister: För stort intag av godis, läsk, glass, snacks och bakverk (ca 25% av energiintaget) För lågt intag av frukt-

Läs mer

Bra mat för spädbarn. under ett år

Bra mat för spädbarn. under ett år Bra mat för spädbarn under ett år 1 341 279 Livsmedelsverket 2011 Första upplagan, andra tryckningen, februari 2012 Box 622, 751 26 Uppsala Telefon: 018-17 55 00 E-post: livsmedelsverket@slv.se Grafisk

Läs mer

Centrala Barnhälsovården, Södra Älvsborg Vegetarisk mat till barn

Centrala Barnhälsovården, Södra Älvsborg Vegetarisk mat till barn Centrala Barnhälsovården, Södra Älvsborg Vegetarisk mat till barn Olika vegetariska begrepp: Lakto-vegetarisk kost innebär att man äter mat från växtriket, men att även mjölk och mjölkprodukter ingår Lakto-ovo-vegetarisk

Läs mer

Läsa och förstå text på förpackningar

Läsa och förstå text på förpackningar 1(5) BRA MAT Läsa och förstå text på förpackningar Producerat av DIETISTERNA i Region Skåne 2007-06 2(5) Inledning Genom att läsa texten på livsmedelsförpackningar fås information om produktens innehåll.

Läs mer

Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång

Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång Mat på äldre dar - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång Det naturliga åldrandet När vi blir äldre sker många förändringar i vår kropp. Många av förändringarna är en del av det naturliga åldrandet.

Läs mer

Nya kostråd för barn. Vårstart för barnhälsovården i Västra Götalandsregionen. 17 januari 2012. Nutritionist Lena Björck Livsmedelsverket

Nya kostråd för barn. Vårstart för barnhälsovården i Västra Götalandsregionen. 17 januari 2012. Nutritionist Lena Björck Livsmedelsverket Nya kostråd för barn Vårstart för barnhälsovården i Västra Götalandsregionen 17 januari 2012 Nutritionist Lena Björck Livsmedelsverket Det är skillnad på näringsrekommendationer och kostråd Näringsrekommendationer

Läs mer

STOMIVÅRD. Äta gott Leva gott ILEOSTOMI

STOMIVÅRD. Äta gott Leva gott ILEOSTOMI STOMIVÅRD Äta gott Leva gott ILEOSTOMI Råd till dig som har en ileostomi Alla individer har olika behov oavsett om man har stomi eller inte. De tips och råd som finns i denna broschyr är endast en vägledning

Läs mer

Bra mat för spädbarn. under ett år

Bra mat för spädbarn. under ett år Bra mat för spädbarn under ett år 341 279 Livsmedelsverket 2011 Uppdaterad juni 2019 Box 622, 751 26 Uppsala Telefon: 018-17 55 00 E-post: livsmedelsverket@slv.se Grafisk form: Form etc. Stockholm Foto:

Läs mer

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

Enkla tips för att ditt barn ska må bra. Enkla tips för att ditt barn ska må bra. 1177.se/Vastmanland Fr u k t & bär Gr ön s ak Po t a t Köt t, fisk &ä gg er &o r st i s & ro t fruk te, fl Mj ölk Brö d in g,g or ry n, pa sta & ri s M at fe tt

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men

Läs mer

Mat för barn under 1 år. DEN GEMENSAMMA MÅLTIDEN mat för barn under 1 år

Mat för barn under 1 år. DEN GEMENSAMMA MÅLTIDEN mat för barn under 1 år DEN GEMENSAMMA MÅLTIDEN Mat för barn under 1 år DEN GEMENSAMMA MÅLTIDEN mat för barn under 1 år Matrekommend ationer för barnfamiljer 2016 DEN GEMENSAMMA MÅLTIDEN Under barnets första år skapas grunden

Läs mer

STO M I V Å R D. Äta gott Leva gott COLOSTOMI

STO M I V Å R D. Äta gott Leva gott COLOSTOMI STO M I V Å R D Äta gott Leva gott COLOSTOMI Råd till dig som har en colostomi Alla individer har olika behov oavsett om man har stomi eller inte. De tips och råd som finns i denna broschyr är endast en

Läs mer

02c ILEOSTOMI STOMIVÅRD. Äta gott Leva gott

02c ILEOSTOMI STOMIVÅRD. Äta gott Leva gott 02c ILEOSTOMI STOMIVÅRD Äta gott Leva gott Råd till dig som har en ileostomi Alla individer har olika behov oavsett om man har stomi eller inte. De tips och råd som finns i denna broschyr är endast en

Läs mer

Tips, råd och recept till dig som ger ditt barn Alfamino

Tips, råd och recept till dig som ger ditt barn Alfamino Tips, råd och recept till dig som ger ditt barn Alfamino Information riktad till dig som förälder Nestlé Health Science stödjer amning och att bröstmjölk är den bästa maten för ditt barn. Alfamino är ett

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Viktförlust Nedsatt lungfunktion Minskad fysisk aktivitet Förlust av fettmassa Förlust av andningsmuskulatur Förlust av annan

Läs mer

Recept och måltidsförslag

Recept och måltidsförslag NLL Datum Gäller t.o.m. Ansvarig Reviderad 2015 01 27 2016 01 27 Anna Skogfält Dietistenheten Sunderby sjukhus Anna Skogfält EmmaMaria Wiklund Recept och måltidsförslag efter gastric bypass operation 1

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men

Läs mer

02b KOLOSTOMI STOMIVÅRD. Äta gott Leva gott

02b KOLOSTOMI STOMIVÅRD. Äta gott Leva gott 02b KOLOSTOMI STOMIVÅRD Äta gott Leva gott Råd till dig som har en kolostomi Alla individer har olika behov oavsett om man har stomi eller inte. De tips och råd som finns i denna broschyr är endast en

Läs mer

Barnets nutrition 0-6 år. Anna Magouli Leg. Dietist Centrala Barnhälsovården FyrBoDal

Barnets nutrition 0-6 år. Anna Magouli Leg. Dietist Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Barnets nutrition 0-6 år Anna Magouli Leg. Dietist Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Vad alla måste få veta: Barn äter ungefär som de vuxna! Källa: SLV Lena Björck Rätt förutsättningar Goda förebilder

Läs mer

Små barns mat - goda matvanor tidigt i livet

Små barns mat - goda matvanor tidigt i livet Små barns mat - goda matvanor tidigt i livet Goda matvanor börjar tidigt Att få barn är en gåva och en källa till stor lycka och glädje. Som föräldrar har vi många viktiga uppgifter att fylla. En handlar

Läs mer

Manus mat och barn. Centrala Barnhälsovården, Södra Älvsborg

Manus mat och barn. Centrala Barnhälsovården, Södra Älvsborg Manus mat och barn Centrala Barnhälsovården, Södra Älvsborg Innehållsförteckning 1. Mat och barn 2. Barnets mat 3. Smakprover/smakportioner 4. Matintroduktion När och hur? 5. Matintroduktion Vad? 6. Matcirkeln

Läs mer

Sammanställning över vällingar och grötar

Sammanställning över vällingar och grötar Sammanställning över vällingar och grötar Ett producentneutralt material Välling vid komjölkproteinallergi, inhandlas i mataffär EnaGo EnaGo Från 6. Innehåller gluten Mild välling, mjölkfri mild Semper

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Det här händer i kroppen då du tränar Musklerna Hjärnan Immunförsvaret Det är återhämtningen som gör

Läs mer

7 middagsförslag familjer med barn i åldern 1-6 år

7 middagsförslag familjer med barn i åldern 1-6 år Centrala Barnhälsovården Södra Bohuslän & Göteborg mars 2011 7 middagsförslag familjer med barn i åldern 1-6 år Recepten är beräknade för familjen med 2 barn i åldrarna 1-6 år (familjens mat från cirka

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson HÄLSOSAMMA MATVANOR Leg Dietist Ebba Carlsson 2013 Beskrivning av samtalskorten Dessa kort är framtagna för att fungera som ett verktyg vid ett motiverande samtal om hälsosamma matvanor. Inom MI-metodiken

Läs mer

FÖRSTA HALVÅRET GODA RÅD OCH SVAR PÅ DINA FRÅGOR OM MJÖLKALLERGI 0 6 MÅNADER

FÖRSTA HALVÅRET GODA RÅD OCH SVAR PÅ DINA FRÅGOR OM MJÖLKALLERGI 0 6 MÅNADER FÖRSTA HALVÅRET GODA RÅD OCH SVAR PÅ DINA FRÅGOR OM MJÖLKALLERGI 0 6 MÅNADER VARFÖR HAR JAG FÅTT DEN HÄR BROSCHYREN? Du har fått den här broschyren eftersom du har ett barn i åldern 0 6 månader, som utreds

Läs mer

Maten under graviditeten

Maten under graviditeten Maten under graviditeten Graviditet och mat I Sverige har vi goda möjligheter till bra mat och att äta väl under graviditeten behöver inte vara svårt. Den gravida bör liksom alla äta vanlig, varierad och

Läs mer

Får det vara en sängfösare?

Får det vara en sängfösare? Får det vara en sängfösare? energirika drinkar i mixerbägare Recept på näringsdrinkar Det är enkelt att göra hemmagjorda energirika drycker. Ofta blir de hyfsade näringsmässigt, men framför allt godare

Läs mer

ENKLA RECEPT NEOCATE JUNIOR HELA DAGENS MÅLTIDER FÖR BARN MED FÖDOÄMNESALLERGI

ENKLA RECEPT NEOCATE JUNIOR HELA DAGENS MÅLTIDER FÖR BARN MED FÖDOÄMNESALLERGI ENKLA RECEPT NEOCATE JUNIOR HELA DAGENS MÅLTIDER FÖR BARN MED FÖDOÄMNESALLERGI MAT FÖR BARN MED FÖDOÄMNESALLERGI Neocate Junior är en mjölkfri näringsdryck för barn över ett år. Neocate Junior kan drickas

Läs mer

Teambesök 6 månader. 6 månaders hälsobesök i team. Barnets hälsa och utveckling. Psykomotoriska milstolpar

Teambesök 6 månader. 6 månaders hälsobesök i team. Barnets hälsa och utveckling. Psykomotoriska milstolpar Teambesök s hälsobesök i team Föräldrars frågor Uppföljning av tidigare hälsosamtal Identifiera eventuella behov av riktade insatser Uppföljning av utveckling samt somatisk undersökning Barnets hälsa och

Läs mer

Aktuella kostrekommendationer för barn

Aktuella kostrekommendationer för barn Aktuella kostrekommendationer för barn Leg. Dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2007-05-23 Vad baseras kostrekommendationerna på? NNR = Nordiska Näringsrekommendationer 2004 SNR = Svenska Näringsrekommendationer

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna Äta Vila Så här påverkas du av träning; Musklerna Nervsystemet Immunförsvaret Det är återhämtningen som gör dig bättre!. Få ut det mesta

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer

Centrala Barnhälsovården MAT OCH BARN

Centrala Barnhälsovården MAT OCH BARN MAT OCH BARN 1. Barnets mat 2. Smakprover (smakportioner) 3. Bra livsmedel att börja med 4. Hur ger jag barnet smakprover? 5. Att laga barnmat själv 6. Små barn behöver extra fett i maten 7. Gröt och välling

Läs mer

Kostråd energirik kost

Kostråd energirik kost Kostråd energirik kost Att genomgå en operation innebär att du utsätter kroppen för fysisk påfrestning och därför behöver kroppen extra näring och energi, det vill säga mat och dryck, för att orka. Mat

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov.

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Koststandard Frukost Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Frukosten ska anpassas efter vårdtagarens önskemål

Läs mer

En liten bok om mjölk

En liten bok om mjölk En liten bok om mjölk Om mjölk till barn Faktamaterial till film Faktamaterial om mjölk och mjölkens positiva egenskaper för våra barns hälsa. Materialet finns även i A4-format på medföljande DVD och på:

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

ALTHÉRA. Tips, råd och recept till dig som ger ditt barn Althéra. Information riktad till dig som förälder

ALTHÉRA. Tips, råd och recept till dig som ger ditt barn Althéra. Information riktad till dig som förälder ALTHÉRA Tips, råd och recept till dig som ger ditt barn Althéra Information riktad till dig som förälder Med den här broschyren hoppas vi kunna ge dig svar på de vanligaste frågorna kring användningen

Läs mer

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Bilaga 14TEK5-1 SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Verktyget Bilaga 14TEK5-1 Bilaga 14TEK5-1 Verktyget Hjälper skolor och kommuner att utvärdera, dokumentera och utveckla kvaliteten

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Träna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar

Träna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar Träna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar Träna Äta Vila Om du inte äter och vilar så ökar risken för Skador Sjukdomar Trötthet Maten blir till energi. Mat Mycket träning = mycket mat! Bensin

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap år 7

Hem- och konsumentkunskap år 7 Hem- och konsumentkunskap år 7 följa ett recept planera och organisera arbetet vid matlagning (bli färdig med måltidens delar i ungefär samma tid) baka med jäst och bakpulver tillaga en måltid (koka och

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

Bra mat för seniorer

Bra mat för seniorer Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna Äta Vila Så här påverkas du av träning; Musklerna Hjärnan Immunförsvaret Det är återhämtningen som gör dig bättre!. Nyttjande av energikälla

Läs mer

Nu tar vi bort både socker och salt för de minsta barnen!

Nu tar vi bort både socker och salt för de minsta barnen! Nu tar vi bort både socker och salt för de minsta barnen! Nu tar vi bort allt tillsatt socker i vår barnmat! Vi på Nestlé har nu tagit bort allt tillsatt socker i vår barnmat. Under hösten kommer du att

Läs mer

BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE

BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE TRÄNING MAT SÖMN För att bli bra som fotbollsspelare krävs det så klart träning. Ju mer du tränar, desto viktigare blir det med bra och tillräcklig vila och sömn samt mat.

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

för ditt barn! Tips och recept på nyttiga mellanmål

för ditt barn! Tips och recept på nyttiga mellanmål ra mellanmål B för ditt barn! å ål Tips och recept på nyttiga mellanmål På eftermiddagen behöver de flesta barn ett mer rejält mellanmål. Servera inte mellanmålet för nära inpå andra måltider. Blir väntan

Läs mer

MÅLTIDSPLANERING. Av: Julia Kleiman & Ylva Hägg PASTA MED RÄKSALLAD

MÅLTIDSPLANERING. Av: Julia Kleiman & Ylva Hägg PASTA MED RÄKSALLAD MÅLTIDSPLANERING Av: Julia Kleiman & Ylva Hägg PASTA MED RÄKSALLAD och alla säsongens grönsaker Måltiden var lagad för en Demi-vegetarian (-kött och mjölkprodukter) som rörde sig mycket och behövde få

Läs mer

Råd till dig med tugg- och/eller sväljsvårigheter

Råd till dig med tugg- och/eller sväljsvårigheter Råd till dig med tugg- och/eller sväljsvårigheter Tips på konsistensanpassad kost för dig som har tugg- och/eller sväljsvårigheter. Behovet av konsistensanpassad kost kan förändras över tid! Var uppmärksam

Läs mer

En riktig må bra-kasse!

En riktig må bra-kasse! En riktig må bra-kasse! Den här veckan handlar kassens innehåll om god mat och goda råd du mår bra av. Jag som fyllt kassen och skapat recepten heter Lena Camarch Rydberg och är dietist på Axfood. Ofta

Läs mer

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar Kunskap om mat, måltider och hälsa Skriv in rätt svar Mat, måltider och hälsa Mat och hälsa är det mest grundläggande för att människan ska fungera. Dina matvanor och livsstilsvanor påverkar hur du mår

Läs mer

Kostråd till dig som är opererad för obesitas

Kostråd till dig som är opererad för obesitas Kostråd till dig som är opererad för obesitas Ersta sjukhus Dietistmottagningen Vid frågor vänligen ring: Dietist Christina Omnell Tel. 08-714 62 93 Telefontid: tis fre 09.45 10.15 Dietist Moa Magnusson

Läs mer

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter, den passar även till patienter med motoriska problem eller orkeslöshet. Den lättuggade

Läs mer

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer

Läs mer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar

Läs mer

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nutritionsbehandling Europarådets riktlinjer Samma krav på utredning, diagnos,

Läs mer

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17% Vatten:

Läs mer

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com.

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com. Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män F Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17%

Läs mer

Kosten kort och gott

Kosten kort och gott Kosten kort och gott En broschyr från kostenheten Reviderad december 2011 Bra mat i förskolan och skolan är betydelsefullt för att barnen ska orka med hela dagen på förskolan och för elevernas prestationer

Läs mer

Det är detta bränsle som vi ska prata om idag. Träff 1

Det är detta bränsle som vi ska prata om idag. Träff 1 Kroppen är som en maskin: Den måste ha bränsle för att fungera. När du är i rörelse, och även vid vila och sömn, går det år energi. Det du äter, som kallas protein, kolhydrater och fett, blir till energi

Läs mer

Bra mat vid Parkinsons sjukdom Susanne Lewan, leg dietist Klinisk nutrition, SUS Lund

Bra mat vid Parkinsons sjukdom Susanne Lewan, leg dietist Klinisk nutrition, SUS Lund Bra mat vid Parkinsons sjukdom 181205 Susanne Lewan, leg dietist Klinisk nutrition, SUS Lund Föreläsningens innehåll Kort näringslära Bra mat utifrån matcirkeln Vanliga nutritionsproblem vid Parkinsons

Läs mer

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5)

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5) LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Gun-Britt Hedsten Vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer för Vård- och omsorgsnämndens måltidsverksamheter Bakgrund Hos de flesta äldre människor minskar energiförbrukningen

Läs mer

Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag?

Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag? Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag? Det här är 500 gram frukt och grönsaker till frukt och grönsaker hör: frukt, bär, torkad frukt och juice grönsaker och rotfrukter, men inte potatis torkade

Läs mer

VILL DU. Svart eller vitt? Lägg till något bra! Humör MAT. Helhet. Vi blir vad vi äter! Energi i balans

VILL DU. Svart eller vitt? Lägg till något bra! Humör MAT. Helhet. Vi blir vad vi äter! Energi i balans VILL DU ORKA MER BLI SNABBARE FÖREBYGGA SKADOR VARA SMART HELA MATCHEN Bra mat för pigg kropp stark hjärna hållbar hälsa?! Helhet Vikt Ork Attityd Kajsa Asp Jonson författare dietist och journalist Svart

Läs mer

Låt oss hållas starka!

Låt oss hållas starka! Låt oss hållas starka! Dagens informationsflöde ger inte nödvändigtvis en bra bild av hur man äter hälsosamt. Vi kan i stället känna oss förvirrade och föreställa oss att det är svårt och dyrt att äta

Läs mer

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kostutbildning Vad är kost? Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kolhydrater Protein Fett Vitaminer & mineraler Kolhydrater ger kroppen energi och gör att du

Läs mer

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket Förskolans mat Verksamhetsplan för köket 2014-2015 Innehåll Förskolans visioner och arbete runt måltiderna... 3 Bra principer för maten... 4 Ekologiska råvaror... 4 Sockerpolicy... 4 Saltpolicy... 5 Kontinuerliga

Läs mer

Vi reder ut begreppen.

Vi reder ut begreppen. Vi reder ut begreppen. Mjölkens sammansättning är unik. Mjölk innehåller 18 av de 22 näringsämnen som vi behöver få i oss varje dag. Inget annat livsmedel ger oss så mycket näring på en och samma gång.

Läs mer

VEGETARISK MAT TILL BARN

VEGETARISK MAT TILL BARN VEGETARISK MAT TILL BARN IDA BERGE, LEG DIETIST 2019-10-14 Varianter på vegetarisk mat Lakto-ovo-vegetarian Lakto-vegetarian Pescetarian Stockholmsvegetarian Vegetarian Vegan Allmän vegansk näringslära

Läs mer

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus Mat och cancer Anette Svensson, leg. dietist Örnsköldsviks sjukhus Vad ska man tro på? Socker? Light? Fett? LCHF? Antioxidanter? Aspartam? Miljögifter Dioxin? PCB? Akrylamid? Dålig matlust eller viktnedgång

Läs mer

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV Hej! Mat och fysisk aktivitet är båda viktiga ingredienser för ett hälsosamt liv som senior! Med den här broschyren vill vi ge dig inspiration till att

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Enkla recept med Neocate Active

Enkla recept med Neocate Active Enkla recept med Neocate Active Recept och inspiration från Nutricia Hela dagens måltider lika goda som nyttiga Mättande mellanmål lätta att ta med Mat för barn med födoämnesallergi Smoothie på ett kick

Läs mer

mangosmoothie med lime & ingefära

mangosmoothie med lime & ingefära Näringsvärde per portion: Energi: 118 kcal Fett: 1,7 g Mättat fett: 0,2 g Kolhydrater: 23 g Protein: 1 g Kalcium: 158 g D-vitamin: 2 μg Järn: 0,4 mg C-vitamin: 18,8 mg ekv: 0,056 kg mangosmoothie med lime

Läs mer

Fallprevention. Dietist Magnus Eriksson Tel:

Fallprevention. Dietist Magnus Eriksson Tel: Fallprevention Dietist Magnus Eriksson Magnus.Eriksson9@Eskilstuna.se Tel: 016-710 51 11 Vem är jag? 33 år Karlstad Vof- Eskilstuna Legitimerad dietist Motorcross Hur mycket mat äter vi under en livstid?

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men

Läs mer

BARNMAT Del 1. Från 6 månader. Centrala Barnhälsovården Borås 2006 Dietister inom barnhälsovården i Södra Älvsborg

BARNMAT Del 1. Från 6 månader. Centrala Barnhälsovården Borås 2006 Dietister inom barnhälsovården i Södra Älvsborg BARNMAT Del 1 Från 6 månader Centrala Barnhälsovården Borås 2006 Dietister inom barnhälsovården i Södra Älvsborg Reviderad april 2009 Lästips Mat för spädbarn Råd och inspiration till föräldrar Livsmedelsverket

Läs mer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar

Läs mer

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram 6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.

Läs mer

Älsklingsmat och spring i benen

Älsklingsmat och spring i benen Älsklingsmat och spring i benen Tips och idéer för förskolebarn Idag tänker vi berätta lite om maten och matens betydelse för barnens hälsa och väl befinnande. Alla behöver vi mat för att kroppen ska fungera.

Läs mer