Dags uppmärksamma fysiska arbetsmiljön. På operan är riskanalyser vardag. Arbetsbelastningen tvärfackligt problem. Praktikplats bra mot fördomar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dags uppmärksamma fysiska arbetsmiljön. På operan är riskanalyser vardag. Arbetsbelastningen tvärfackligt problem. Praktikplats bra mot fördomar"

Transkript

1 en tidskrift om människa, hälsa och arbetsliv nr 1 mars 2007 årgång 7 Dags uppmärksamma fysiska arbetsmiljön Sid 4-5 På operan är riskanalyser vardag Sid 8-10 Praktikplats bra mot fördomar Sid 6-7 Arbetsbelastningen tvärfackligt problem Sid 11-13

2 LUST På gång ArbetsLUST är en tidskrift med inriktning på människa, hälsa och arbetsliv som ges ut 4 gånger om året av Arbetsmiljödelegationen, Centrum för Verksamhetsutveckling, hälsan&arbetslivet och Institutet för stressmedicin. ANSVARIG UTGIVARE Marie-Louise Fasth TIDSKRIFTSRÅD Stig Lindholm Arbetsmiljödelegationen Margareta Gibbons Centrum för Verksamhetsutveckling Marie-Louise Fasth hälsan&arbetslivet Annemarie Hultberg Institutet för stressmedicin REDAKTÖR och text om inte annat anges Lisbeth Hedberg GRAFISK FORMGIVNING Joen Wetterholm Christel Copp TRYCKERI Geson, Kungsbacka miljöcertifierade enligt ISO DISTRIBUTION Adress- och distributionscentrum Arbetsmiljödelegationen Centrum för Verksamhetsutveckling hälsan&arbetslivet Institutet för stressmedicin om arbete och hälsa Vikten av att finna balans i livet Att finna en bra balans mellan arbete och fritid, mellan det vi måste och det vi vill, är en av de viktiga frågorna i livet för att må bra. Vi nästa stora träff för Livsstil i Västs hälsocoacher på Burgårdens gymnasium i Göteborg den 27 mars är detta ett av ämnena. Då kommer Jan Rasmusson, föreläsare och konsult inom bland annat kommunikation och ledarskap, och talar om ledarskap, beteendeförändring och balans. Deltagarna guidas under dagen av Anna Mannheimer, känd radio- och TV-personlighet som förr året ledde en hälsocoachdag kring tema Glädje. Ett tema som får utrymme också vid denna träff. Inspiratör blir komikern och konstnären Peter Apelgren. Föda för själen kompletteras också under dagen med prat kring mat. Utöver coachträffen i mars fortsätter Livsstil i Väst sitt arbete i Västra Götalandsregionens och Volvos verksamheter, med seminarier för personalchefer i april, för fackliga företrädare i maj och för mellanchefer och hälsocoacher i september. För den som är påhittig i köket blir det ny recepttävling. Läs mer: Säkerhet tema på vårdmässa april arrangeras för fjärde gången mässan Vård i Väst av WESTMA, Västra Götalandsregionens inköps- och logistikorganisation, på Svenska Mässan i Göteborg. Under de tre dagarna ges ett stort antal seminarier kring bland annat säkerheten i vården, innefattande allt från risker med blodsmitta till IT-säkerhet. Sårvård och patientnära analyser är andra teman. Parallellt arrangeras mässan Leva & Fungera, Nordens största fackmässa om hjälpmedel, tjänster och omsorg för människor i alla åldrar som har funktionshinder. Senast, 2005, besöktes mässorna av nästan personer, merparten av dem undersköterskor och sjuksköterskor anställda i Västra Götalandsregionen. Gratis entré. Sök på Vård i Väst eller Leva & Fungera på webben. Ny i ArbetsLUSTs tidskriftsråd Centrum för Verksamhetsutveckling/CVU har utsett en ny representant i ArbetsLUSTs tidkriftsråd. Margareta Gibbons ersätter nu Inga-Lisa Ernbert, tidigare utvecklingschef på CVU, som gått i pension. Margareta har tidigare arbetat som sjuksköterska, instruktör och biträdande avdelningsföreståndare inom neurokirurgi och som vårdutvecklare inom neurosjukvården. Hon har varit med på CVU sedan starten 2003, och kom dit efter sex år som kvalitetschef på Sahlgrenska Undiverstietssjukhuset/SU. Med de kontaktnät CVU har och de projekt och utbildningar vi driver i regionen så ser jag det som en stor möjlighet att förmedla vad som Margareta Gibbons händer och sker vad gäller verksamhetsutveckling via ArbetsLUST, säger Margareta. Vi försöker också hålla oss ajour och omvärldsbevaka vad som sker nationellt och internationellt, och vi har mycket kontakt med Sveriges Kommuner och Landsting. Omslagsbild: Förslitningar och andra skador är vanliga för GöteborgsOperans dansare. Här Monica Milocco, en av dansarna i balettuppsättningen Body + Soul som hade premiär i början av mars. Läs om operans arbetsmiljöarbete på sid Foto: Anna Rehnberg Nr 1 mars 2007 arbets lust

3 Tankar om Fysiska arbetsmiljöfaktorer, det har alla inom dagens arbetsliv erfarenheter av. Flertalet förhoppningsvis huvudsakligen mycket goda, men förmodligen andra också en del mindre goda. I vårt land som ibland kallas Lagom tycks dessa arbetsmiljöfaktorer dock inte alltid vara lagom, utan istället antingen förekomma i för hög dos eller för låg dos och inte i just den där goda lagom dosen. för hög eller för låg Antingen exponeras vi för alltför hög belastningsdos, exempelvis vid tunga och frekventa patientförflyttningar, eller också för låg eller alltför ensidig fysisk belastning vid exempelvis vissa administrativa arbeten. Vi har ibland bristande inomhusklimat med klen ventilation, eller också upplevd för stor ventilation i form av drag från stora entrédörrar eller otäta fönster. Vi ser också belysningsförhållanden som är för dåliga, men ibland också belysning som är alldeles för stark och ger besvärande reflexer och bländning som resulterar i negativa synergonomiska effekter. Lagom tycks vara svårt! Den fysiska arbetsmiljöfaktor som vi ergonomer inom hälsan&arbetslivet huvudsakligen bedömer är belastningsdosen, och denna definieras som hur mycket, hur ofta, hur länge och hur tungt vi arbetar. Arbetsmiljöverket beskriver i en speciell föreskrift hur denna dos ska bedömas och anger också till viss del gränsvärden. intresset mycket större En reflektion efter att ha arbetat med ergonomifrågor under ett flertal år, är att kunskapen och intresset från väldigt många anställda i regionens verksamheter kring belastning och dess effekter på kroppen, är så mycket större och bättre idag än under åttiotalet. Standarden när det gäller funktionella förflyttningshjälpmedel, elektriskt höjoch sänkbara arbetsbord och vårdsängar, smidiga patientlyftar, bra arbetsstolar etcetera, är också i en högre division nu jämfört med då. Bra, då är väl allt i sin ordning, eller? Nja, man måste fundera över vad vi lägger in när vi definierar belastningsdos. Givetvis är det inte bara hur tungt, utan även hur mycket vi arbetar som måste bedömas. Liksom att effektivitetskraven ökat mycket påtagligt inom flertalet sektorer inom svenskt näringsliv och också i regionens verksamheter. arbetsteknikens utmaning Den smarta arbetsteknikens utmaning är att stå emot upplevd och faktisk tidspress. Jag hör ibland att visst vet jag att det är dumt att göra den förflyttningen utan hjälpmedel, att inte höja sängen, att inte be om hjälp eller att inte ställa in stolen, men jag hinner inte. De ökade effektivitetskraven har på ett dramatiskt sätt minskat marginalerna för många anställda som av olika orsaker, till exempel belastningsrelaterade besvär eller ålder, har lägre tolerans avseende belastningsdosen. Vilka effektivitetskrav och förväntningar kan eller måste vi ha på medarbetaren på Tvätteriet, tandläkaren på Sörhaga folktandvård, undersköterskan på Alingsås lasarett eller lokalvårdaren på SU när sextiostrecket passerats? Kan och orkar eller vill hon eller han vara kvar i arbetslivet? Ja, det är min övertygelse att om möjlighet till anpassning av arbetsinnehåll och prestationskrav kunde diskuteras i en form av seniorplanering för dem runt sextio skulle många både kunna, orka och vilja vara kvar. behövs rejäla grepp Det är dags att putsa upp en av ergonomins grundbultar till högblank lyster igen! Det vill säga att anpassa fysiska och psykosociala arbetsmiljöfaktorer och arbetskrav till människans förutsättningar och prestationsförmåga i syfte att undvika såväl fysisk som psykisk överbelastning. Här behövs ett rejält grepp med inte bara vanliga muskler utan också ekonomiska och politiska muskler. De behöver precis som våra egna också vara vältränade och starka! Lennart Jiveland Lennart Jiveland arbetar som ergonom på hälsan&arbetslivet i Alingsås. Med sin långa erfarenhet funderar han bland annat över hur fysiska och psykosociala arbetsmiljöfaktorer och arbetskrav ska anpassas till människans förutsättningar och prestationsförmåga. Foto: Lina Jiveland Nr 1 mars 2007 arbets lust 3

4 Idag kan vi mycket om riskfaktorer i arbetet: buller, tunga lyft, dålig belysning och stress, men mindre om varför några blir sjuka och andra inte. Det är nu dags att skifta fokus och titta på stress och fysisk arbetsmiljö i kombination öka kunskaperna om friskfaktorer lära mer om hur man skapar välbefinnande och hållbar arbetsförmåga i yrkeslivet. Agneta Lindegård Andersson Att variera sin arbetsställning genom att stå och arbeta ibland, är bra för dem som sitter mycket vid dator, säger Agneta Lindegård Andersson, vid sin arbetsplats på Institutet för stressmedicin. Foto: Pia Carlson Dags uppmärksamma fysiska arbetsmiljön Efter flera års fokus på den psykosociala arbetsmiljön är det dags att uppmärksamma den fysiska arbetsmiljön, igen. Buller, tunga lyft och statiska obekväma arbetsställningar står för åtminstone hälften av problemen i arbetslivet. Det säger sjukgymnasten, ergonomen och forskaren Agneta Lindegård Andersson som delar sin arbetstid mellan Institutet för stressmedicin, ISM och Arbets- och miljömedicin. Det är måndag förmiddag på Institutet för Stressmedicin i Göteborg och Agneta Lindegård Andersson kommer från en föreläsning om fibromyalgi. Hon bjuder in till sitt rum och förklarar varför hon inte svarat på mejl och bekräftat vårt möte. Jag var på min andra arbetsplats, Arbets- och miljömedicin på Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet. Då öppnar jag inte mejlen från ISM i ett försök att göra det möjligt att klara av två arbeten utan stress. Hennes arbetsplatser är olika, men hennes utbildningar är båda till nytta, på ISM är hon behandlare och på Sahlgrenska forskare, gör utredningar och undervisar. Till de andra titlarna kan Agneta Lindegård Andersson snart (om allt går vägen, påpekar hon) lägga ytterligare en: medicine doktor med sin avhandling om datorarbetsmiljöer och muskuloskeletala besvär och symtom. bra arbetsmiljö på kontor En anledning till att den psykiska arbetsmiljön varit i rampljuset de senaste åren är att den fysiska miljön, åtminstone i kontorsvärlden, blivit avsevärt mycket bättre. Först de senaste åren har man förstått vilken roll de psykosociala besvären spelar för uppkomsten av belastningsbesvär. De som sitter på kontor har ofta en bra arbetsplats, fysiskt sett, precis som jag, säger Agneta Lindegård Andersson och visar med hela handen mot sin kontorsdel i arbetsrummet. Den eleganta kontorsstolen med lång smal rygg är konstruerad av en läkare för bästa sittkomfort. Skrivbordsskivan är svängd och framför datorn ligger tangentbordet med en så kalllad mousetrapper med inbyggt handlovsstöd. På vänster sida om datorn ger en bordslampa ljus som är anpassat för just Agnetas behov av punktljus för skrivarbete. Kort sagt, en god miljö, som på många andra IT-arbetsplatser. Men den fysiska miljön till trots får människor ändå skador av datorarbete. Varannan datoranvändare får någon gång musarm med värk, inte bara i armen, utan även i nacke, axlar och rygg. Det hjälper inte att byta arm. Samma så kallade askungefibrer (se notis) aktiveras även när andra armen används. Enda vägen från smärtan är vila och återhämtning, både fysisk och psykisk. anar riskfaktorerna Vi anar vilka riskfaktorerna är, exempelvis att statiskt arbete ger skador. Vi har hypoteser om vad som orsakar skadorna. Men vi vet inte, säger hon. För det paradoxala är att även om IT-arbetsmiljön ofta är god fysiskt sett, säger den inget om den individuella ansträngningen att utföra ett arbete. Okunskapen har lockat henne att forska om arbetsteknikens betydelse. I en av Agnetas studier har datoranvändare redigerat en text under 20 minuter. Sedan har de fått fylla i ett formulär om vilken ansträngning de upplevt i de muskler som involverats: i handen, armen, axeln och nacken. Syftet var att ta reda på om upplevd ansträngning möjligen kunde vara en förutsägelse för om man kommer att 4 Nr 1 mars 2007 arbets lust

5 igen få symtom från nacke, axlar, armar och händer längre fram. Svaret visar att det var de som upplevde mest ansträngning som senare fick symtom. Det är intressant. Det bekräftar att det är mer komplicerade samband än den fysiska miljön, som orsakar att den ena personen upplever en ansträngning i sina muskler, men inte den andra, trots samma arbetsuppgifter, säger Agneta. många problem olösta För många yrkeskategorier är de fysiska arbetsmiljöproblemen kvar olösta. Det gäller vårdpersonal som fortfarande har tunga arbeten med lyft i trånga utrymmen. Även om det finns lyfthjälpmedel, räcker de inte alltid till eller passar illa i de miljöer de arbetar, till exempel hemma hos gamla och sjuka personer. På andra arbetsplatser är buller ett svårt problem. Eller belysning. Agneta tar ett exempel från en monteringshall i industrin, där det är viktigt att uppmärksamma att behovet av ljus ser olika ut för en 20-åring jämfört med en 60-åring. Om ljuset är anpassat för de unga innebär det att 60-åringen får gå och anstränga sina ögon för att kunna göra sitt arbete. Denna dagliga ansträngning riskerar att på sikt ge yrkesskador, som enkelt kunde ha avhjälpts med en anpassad belysning. organisation och variation Risken för skador är också kopplad till hur arbetet är organiserat och möjligheterna att variera arbetsuppgifterna. I dagens arbetsliv är ofta tillfällen till omväxling borta eftersom arbetena blivit alltmer specialiserade, säger Agneta. Variation, vila och återhämtning är viktiga faktorer för att undvika arbetsskador. Men saknar vi utrymme för vila och återhämtning ökar riskerna att drabbas av stressrelaterad ohälsa i form av till exempel utmattningssyndrom. pausprogram kan hjälpa I väntan på att arbetslivet anpassas till människors behov, gäller det att skaffa hjälp. En heter Momento och är ett pausprogram på datorn med fysiska övningar som Agneta Lindegård Andersson skapat tillsammans med Malin Johansson på Alviva företagshälsovårdscentral. Övningarna ökar blodcirkulationen vilken kan minska risken för värk i nacke och axlar. Med förbestämda intervall poppar Momento upp på skärmen och föreslår en aktiv paus i arbetet. Många tar inga pauser för fika längre. De har inte tid. Men det är viktigt. Allra bäst, för dem som sitter mycket är att organisera kaffestunden kring bord där alla står. Då får kroppen en naturlig variation av rörelse. Omvänt gäller för dem som går och står mycket i sitt arbete. Då ska pausen ge en stunds sittande vila för att musklerna ska återhämta sig. förstå sambanden Förutom variation vill hon ha en annan arbetstakt. Idag är den inte rimlig. Vi måste bli duktigare på att förstå sambanden mellan den fysiska miljön och de psykiska påfrestningarna. Båda delarna påverkar varandra. En Läs mer: Agneta Lindegård har bland annat deltagit i projektet Arbetsteknikens betydelse för belastning, hälsa och prestation vid handintensivt datorarbete ( ). Projektets övergripande syfte var att erhålla vetenskapligt underlag för preventiva strategier när det gäller arbetsteknik, för att öka hälsa, välbefinnande och prestation vid datorarbete. Underlagen riktar sig till både organisationer och individer. sök på Forskning, Projekt (här finns också mycket annat intressant att läsa inte minst om den fysiska arbetsmiljöns inverkan på hälsa och välbefinnande). bullrig miljö kan skapa psykisk stress och orimliga krav på arbetstempo kan ge fysiska skador. Kropp och själ hör i ihop. Nu behöver vi veta mer om sambanden för att skapa arbetsplatser som ger långsiktigt friska medarbetare, välbefinnande kort sagt. Pia Carlson Askungefibrer i musarm De små muskelfibrerna i skuldra och underarm som aktiveras vid datorarbete kallas numera askunge-fibrer. Precis som Askungen har de långa arbetspass, går upp tidigt och lägger sig sist av alla. Begreppet är skapat av forskaren Göran Hägg vid Arbetslivsinstitutet. Askungehypotesen har bland annat beskrivits av Stefan Thorn i en avhandling om datorarbetares muskelvärk, Muscular activity in light manual work with reference of the development of muscle pain among computer users, Institutionen för Produkt- och produktionsutveckling, Chalmers, Göteborg, Läs mer i artikeln Belastningsskadorna har bytt skepnad, perspektiv Nyhetsbrev Det finns flera bra hjälpmedel för att minska risken för belastningsskador vid datorarbete. Här en så kallad mousetrapper med inbyggt handlovsstöd. Foto: Pia Carlson Nr 1 mars 2007 arbets lust 5

6 Praktikplats bra mot fördomar om funktionshinder Tanken var att både praktikant och arbetsplats skulle ha något att vinna på praktikperioden, säger Susanna Månsby, projektledare i Alla vill dra sitt strå till stacken. Foto: Mehrdad Modiri På de flesta arbetsplatser har man ingen aning om hur det är att ha en arbetskamrat med funktionshinder. Tack vare projektet Alla vill dra sitt strå till stacken är det några fler som vet hur det är. Och de vet att det är viktigt att mötas för att bli av med fördomar. Efter avslutat projekt har nu 22 av 51 praktikanter fått någon form av fortsatt anställning i regionen. Projektet har haft stor betydelse för att öka medvetenheten och kunskapen om funktionshinder på arbetsplatsen, säger Susanna Månsby, projektledare vid personalstrategiska avdelningen Västra Götalandsregionen. Alla vill dra sitt strå till stacken inleddes i Västra Götalandsregionen i augusti 2004 och avslutades sista december Bakgrunden var att många med funktionshinder har svårt att hitta arbete. Långsiktig målsättning var att utveckla förutsättningar och möjligheter för personer med funktionshinder att få anställning, och förhoppningen var att på sikt öka antalet anställda med funktionshinder i Västra Götalandsregionen. När projektet avslutades hade 51 praktikanter prövat ett jobb i regionen. 22 av dem är kvar genom vikariat, lönebidragsanställning, vikariat under friår, plusjobb eller provanställning. rätt person på rätt plats Arbetslivsinstitutet, som fått i uppdrag att utvärdera projektet, har intervjuat de inblandade parterna: praktikanter, chefer och medarbetare. De konstaterar att en viktig del för projektets framgång var projektledarens förmåga att matcha en plats och rekrytera varje enskild individ. Kommentar från projektledaren Susanna Månsby: Jag arbetade med ett vinna-vinna-koncept, där tanken var att både praktikant och arbetsplats skulle ha glädje av mötet och praktikperioden. Många hade stora förväntningar och hopp om att få komma in i regionen och hade väntat länge på att få plats i arbetslivet. Det som var roligt och stimulerande var att få vara med och uppleva de fantastiska personliga resor som flera av praktikanterna gjorde under sin tid i regionen. rutiner, stöd och kunskap Även om slutresultatet bedöms som lyckat, har vägen dit inte varit alldeles lätt. Jag tror att arbetsplatserna som haft en praktikant lärt sig mycket, både om sin egen verksamhet, kraven där och hur det är att ha ett funktionshinder. Vi har lärt oss att det behövs rutiner och stöd för hur samverkan mellan myndigheter ska ske. Dessutom måste också de verksamheter som tar emot praktikanter få mer kunskap och information. Och ibland mer individuella lösningar för att ett arbete ska fungera, säger Susanna Månsby. olika slags praktikplatser Flera av regionens olika verksamheter tog emot praktikanter, bland andra sjukhus, vårdcentraler, tandvården, museum, naturbruksgymnasier, folkhögskolor och Regionens hus på flera platser. De flesta praktikanterna har arbetat med administration, från lätta administrativa uppgifter till rapportskrivning och handläggning. Många arbetade i kök, från mindre kök på sjukhus till storkök på naturbruksgymnasier och folkhögskolor. Praktikanterna har rekryterats från Arbetsförmedlingens rehabiliteringsenhet och från Försäkringskassan. När det gäller typen av funktionshinder övervägde personer med synnedsättning och personer med psykiska funktionshinder. Dessutom fanns det några med hörselnedsättning, ryggmärgsbråck, trafikskador, ryggskador och med intellektuella funktionshinder. känner mig ovärderlig Deras egna erfarenheter från praktiken varierade. För några blev mötet med arbetsplatsen inte uppmuntrande. Någon kände att de inte alls passade in, eller kunde leva upp till kraven på jobbet. Men för de allra flesta blev praktiken en positiv upplevelse. En som varit sjukskriven sedan 1997 hamnade på rätt plats: Jag känner mig ovärderlig här, får så mycket feedback av personalen. Sådana som jag betyder så mycket när det är tajt och slimmat. De andra behöver inte bryta sina arbetsuppgifter. Det räcker att jag är borta några dagar så är det kaos. Praktikanten som hamnar på rätt plats kan göra det de andra inte hinner med. Illustration: Joen Wetterholm Majoriteten av de intervjuade trodde att praktiken innebar ökade möjligheter att få ett arbete i framtiden. Arbetslivsinstitutet konstaterar i sin rapport att det kan behövas en central funktion i regionkansliet som har 6 Nr 1 mars 2007 arbets lust

7 kunskap om vilka lagar och regelverk som gäller för anställning av funktionshindrade, som kan vara en central för kunskap om information. Pia Carlson Läs mer: Alla vill dra sitt strå till stacken, utvärdering gjord av Kersti Nordell, filosofie doktor, forskare vid Arbetslivsinstitutet, Fakta: Enligt Statistiska centralbyrån, SCB, uppger en miljon människor, var femte individ i befolkningen i åldrarna år, att de har något funktionshinder. Av dem bedömer att deras arbetsförmåga är nedsatt. Det vanligaste funktionshindret i Sverige är rörelsehinder följt av astma/allergi. Mehrdad kvar efter praktiken Nu är jag nästan klar med broschyren om Glädje för Livsstil i Väst. Alla bilderna är mina egna, liksom den grafiska designen, berättar Mehrdad Modiri, fotograf och grafisk designer. Mehrdad är projektanställd på personalstrategiska avdelningen efter praktik inom projektet Alla vill dra sitt strå till stacken. Och det hörs att han är engagerad i uppdraget för Västra Götalandsregionens och Volvos stora kampanj för en bättre livsstil. Mehrdad Modiri är född 1959 i Teheran i Iran. Han började fotografera som 15-åring och är utbildad i fotojournalistik vid Teherans universitet. Han har arbetat som tekniker, administratör och även som fotograf med dokumentärfotografering, porträtt och konstbilder till 1985 då han flyttade till Sverige. reumatism som 15-åring Under de 22 år han tillbringat i Sverige har han arbetat som fotograf för både dagstidningar och magasin. Han har också utbildat sig till grafisk designer. Som frilans är han van att vara aktiv, driva sina egna projekt och ta kontakt för nya uppdrag. Men under några år har hans ledbesvär tvingat honom till sjukskrivning. Han fick reumatism redan som 15-åring och den har påverkat hans liv. Jag har den formen som kan sätta sig i rygg, ben, knän och nacke. Men sjukdomen är inte bara negativ. Jag har blivit starkare och lärt mig att se livet från ljusa sidan. Mehrdad beskriver sig som envis. Istället för att bli beroende av de mediciner läkarna ville att han skulle ta, har han ändrat sin livsstil. För fem år sedan började jag arbeta hårt för att bli starkare. Jag går på Friskis & Svettis. Först tog jag det lite försiktigt, men nu är jag mer vältränad och kan ta i. Jag har också slutat att röka och försökt att grunda mitt liv på en klokare och sundare nivå, säger Mehrdad. erfarenheter som passar in Hans egna erfarenheter passar väldigt bra in i projektet Livsstil i Väst. De gör att jobbet med broschyrerna i serien om Glädje, Rörelse och Sömn (Kost var redan klar när han började) är en alldeles särskild utmaning. Medan jag förändrat min livsstil har jag också förändrat hela mitt tänkande. Jag är mindre stressad nu. Jag har lärt mig att alla de materiella sakerna runt omkring mig kanske är nödvändiga, men inte livsviktiga. Vad kan vara viktigare än ögonblicket som passerar, lukten på nybakat bröd, smaken på en mogen frukt eller promenaden i skogen med nära och kära? Livet går inte i repris, eller hur? Mehrdads projektanställning löper till i september Självklart hoppas han på en förlängning. livsviktigt ha ett arbete Detta är en bra arbetsplats med trevliga arbetskamrater och inte minst med bra arbetstider. Det finns flextid, och om jag känner mig lite stel eller trött någon dag då är det bara att komma en halvtimme senare. Det är resultatet på arbetet som är viktigast och just det här är kärnan i en bra och effektiv arbetsplats, tror jag, säger Mehrdad Modiri som tror att det är livsviktigt att ha ett arbete. Bostad, arbete och lite humor är de viktigaste punkterna på livets triangel. Utan arbete finns inte kreativitet, skapande eller förändring. Då kan man inte heller utvecklas, och det är farligt både för individen och för samhället. Pia Carlson Se broschyren om Glädje på (läggs ut i slutet av mars). Härligt med en arbetsplats där man har flextid, säger fotografen Mehrdad Modiri. Om jag känner mig stel någon morgon på grund av min reumatism kan jag komma någon halvtimme senare. Tiden tar jag igen på eftermiddagen. Foto: Mehrdad Modiri Nr 1 mars 2007 arbets lust 7

8 På operan är ri Att vara dansare på operan innebär tungt fysiskt arbete kombinerat med kreativ glädje. I förgrunden Gideon Poirier. Foto: Anna Rehnberg Den 3 mars var det världspremiär för balettuppsättningen Body + Soul på GöteborgsOperan. Inför den och alla andra produktioner görs noggranna riskanalyser. Att dansarna gör entréer upp genom scengolvet och att några av musikerna rör sig tillsammans med dansarna på scenen är några av de riskmoment man tittade närmare på inför Body + Soul. I andra produktioner kan det handla om extrema ljud, om ljussättning som innebär bländningsrisker, om dansare och sångare som ska röra sig nära orkesterdiket med risk för att falla ner, om snabba förflyttningar över scenen, om snabba scenbyten och omklädningar med halk- och snubbelrisker etc. först skrivbordsanalys Första delen av riskanalysarbetet görs kring skrivbordet redan när scenografen kommer med sina första ritningar, säger Jan Arenhill, chef för projektledarna i huset och själv projektledare för just Body + Soul, som består av två separata dansverk. I dansen Wind around my heart av koreografen Regina van Berkel samsas ett 20-tal dansare och sju musiker, två slagverkare och fem kontrabasister, om utrymmet på scen. Dessutom medverkar hela övriga orkestern med ett 80-tal musiker med sin vanliga placering i orkesterdiket. I dansen Breeding Spaces av koreografen Daniela Kurz utförs dansen till inspelad musik. Varje produktion på operan har en projektledare som är ekonomiskt och administrativt ansvarig. Han eller hon har också det övergripande arbetsmiljöansvaret för produktionen. För en del moment är delar av arbetsmiljö- 8 Nr 1 mars 2007 arbets lust

9 skanalyser vardag ansvaret delegerat till funktioner som är direkt närvarande vid repetitioner och föreställningar på scenen. I exempelvis verkstäder för dekortillverkning har ansvariga arbetsledare arbetsmiljöansvaret. förebygga risker Vid riskanalyserna, som görs i flera steg, deltar olika experter på exempelvis scenbyggeri, ljud och ljus. Man väger in alla aspekter och poängsätter hur stor sannolikhet det är att något ska kunna hända, och vilka konsekvenser det kan få om det händer. Hög sannolikhet kombinerad med höga poäng för tänkbara konsekvenser innebär hög riskfaktor. Det handlar om de klassiska frågorna på en teater, om risken för fall, om nedfallande föremål, om maskiner i rörelse etc. Det man vinner med det här sättet att arbeta är att vi skapar ett gemensamt diskussionsunderlag och tillsammans kan prioritera vad vi ska vara speciellt uppmärksamma på och vilka risker vi kan förebygga genom olika åtgärder, säger Jan Arenhill. Efter att ha arbetat på flera teatrar i Sverige vågar jag påstå att Göteborgs- Operan har en mycket hög medvetenhet om arbetsmiljörisker och arbetar medvetet och kontinuerligt med att minimera risker i arbetet, fortsätter han. Innan det sedan är dags att gå in på scenen och repetera görs också den första av flera riskronder. Denna som leds av projektledaren görs på scenen där skyddsombud och fackliga representanter för de olika yrkesgruppernas deltar. Varje ny riskrond kan leda till en ny riskrond och varje tillbud på scenen till ännu en. och det finns ibland situationer där man kan uppleva det svårt att orientera sig. Man har en ultimat situation med enorm press att prestera sitt allra bästa under flera timmar, säger projektledaren Jan Arenhill. Body + Soul med sina två ganska olika balettstycken är ett bra exempel på nutida modern dans där man använder sig av scenrummet på ett mera okonventionellt sätt än den klassiska baletten. Som i dansen Breeding Spaces där dansare gör entréer underifrån upp genom scengolvet. Vi har identifierat flera riskmoment med en låg riskfaktor som varit enkla att åtgärda. Ett riskmoment med hög riskfaktor är dock entréerna underifrån som innebär en fallhöjd på cirka sex meter. Den här sortens entréer kräver ett antal tillfälliga anordningar i form av trappor, räcken, fallskydd och instruktioner för att vara så säkra som möjligt, säger Jan. Ett annat okonventionellt grepp är att orkesterns kontrabasister finns på scenen tillsammans med dansarna. Dansarna rör sig ibland med rätt häftiga rörelser och stora gester. En kontrabasist är av nödvändighet relativt stillastående tillsammans med sitt instrument, även om de här rör sig över scenen. Och det finns en risk och att krocka eller stöta på varandra under föreställningen, säger Jan. Kevin Irving är GöteborgsOperans balettchef sedan fem år. Det är första gången sedan jag kom hit som vi har dessa entréer underifrån, det är spännande och också Jan Arenhill, projektledare för dansföreställningen Body + Soul. Här under scenen finns många risker med arbetsmiljön. Som i den aktuella föreställningen att dansarna gör entéer upp genom scengolvet. Foto: Anna Rehnberg en extrem situation Det som är specifikt för oss är att det i föreställningsögonblicket ofta är väldigt svåra förutsättningar för de medverkande. De har en publik som tittar på, de förflyttar sig från väldigt starkt och koncentrerat ljus till totalt mörker Koreografen Regina van Berkel instruerar operans kontrabasister som i föreställningen Wind around my heart ska röra sig tillsammans med dansarna, vilket inte hör till det vanliga. Foto: Anna Rehnberg Nr 1 mars 2007 arbets lust 9

10 Kevin Irving, balettchef Mette Berntzen, orkesterchef något som vi måste öva mycket, säger Kevin som gjort operan känd för en väldigt fysisk dans som kräver mycket av dansarna. Han är mycket imponerad av de arbetsmiljösatsningar som görs på operan, och glad över den uppbackning dansarna, som alla mer eller mindre drabbas av förslitningsskador, har av naprapater och massageterapeuter både förebyggande och för att ha hand om skador som uppkommer. totala belastningen en risk Mette Berntzen är GöteborgsOperans orkesterchef sedan augusti Det största riskmomentet för musikerna är den totala ljudbelastningen. En musiker är alltid ängslig för skador på hörseln och några av dem drabbas också av hörselnedsättning och tinnitus. När man sitter i orkesterdiket har man dels sitt eget ljud och dels sina kollegers, säger Mette. Alla, även vikarier och frilansande musiker, har fri tillgång till vanliga enkla hörselskydd. Dessutom får alla fast anställda som vill hörselskydd som är specialtillverkade just för dem. På operan har man arbetat mycket med akustik och ljudbelastning och det är också ett ständigt pågående arbete för att erbjuda bästa ljud och samtidigt förhindra skador bland musikerna. Orkestersalen som fungerar som replokal är dämpad med skärmar, och dessa används också under föreställningar för att avskilja mellan vissa musikergrupper. Men det finns svårigheter i detta, för man vill ju faktiskt höra varandra bra, säger Mette som påpekar att belastningsskador i händer, armar, axlar, nacke och rygg är ett annat problem för musikerna. Operan har förutom naprapater och massageterapeuter också avtal med ortopeder för att bland annat ta hand om akuta fot- och knäskador. För sångarna finns avtal med halsläkare, även på helgerna. Man har aldrig dubblering på rollerna, utan det är alltid någon annan i ensemblen som går in om någon blir sjuk eller det händer något. Därför betyder denna back-up mycket både för den enskilde och för teatern. följa upp och åtgärda Förutom arbetsmiljöarbetet i samband med varje enskild produktion bedrivs också ett kontinuerligt och systematiskt arbetsmiljöarbete, inte bara för operans konstnärliga medarbetare. I arbetsmiljökommittén görs avrapportering och utvärdering efter varje genomförd produktion. Dessa uppföljningar tillsammans med tillbudsrapporteringar från produktioner och arbetsenheter leder till sedan till olika former av förbättringar. Arbetsmiljöarbetet kopplas också samman med övrigt miljöarbete i huset. Operan är sedan flera år miljöcertifierad. Lotta Dellback är sedan våren 2006 personalchef och också ordförande i arbetsmiljökommittén: Dansaren Gideon Poirier och kontrabasisten Frida Grinne i samklang. Foto: Anna Rehnberg En reflektion från mig som kommer från sjukvården är att arbetsmiljöarbetet kommit väldigt långt här på operan. Här finns en väldigt bra gång med en tydlig och klar linje. Också hälsan&arbetslivet finns som stöd och medverkar i både det förebyggande arbetet och rehabiliteringsarbetet. En sjuksköterska finns tillgänglig för drop-in-mottagning på plats på operan några timmar i veckan. GöteborgsOperan ger opera-, operett-, musikal och balettföreställningar i operahuset i Göteborg, på sin Skövdescen och på turnéer och gästspel har cirka 480 fast anställda medarbetare; ett 40-tal dansare, 17 solister, ett 45-tal körsångare, ett 80-tal orkestermusiker och ett stort antal anställda bakom scen, exempelvis scenmästare, inspicienter, snickare, tekniker, elektriker, skräddare, perukmakare och administratörer av olika slag anlitar en rad frilansande medarbetare som scenografer, koreografer, regissörer, dansare med flera. Läs mer på Lisbeth Hedberg Bolag och stiftelser i Västra Götalandsregionen Förutom de verksamheter som Västra Götalandsregionen bedriver i egen regi finns tretton bolag och sex stiftelser där regionens inflytande är stort både i fråga om styrning och om ägande. GöteborgsOperan AB av ett av bolagen. Andra bolag är exempelvis Almi Företagspartner Väst AB, Film i Väst AB, Göteborgs Symfoniker AB och Västtrafik AB. Bland stiftelserna finns Bohusläns museum, Musik i Väst och Stenebyskolan. Läs mer: gå till Verksamheter, Bolag och stiftelser 10 Nr 1 mars 2007 arbets lust

11 Arbetsgivare och fack sida vid sida Fem år med arbetsmiljödelegationen Det är nu fem år sedan Västra Götalandsregionens arbetsmiljödelegation med representanter för arbetsgivare och fackliga organisationer bildades. Arbetet i delegationen har varit mycket konstruktivt och givande, säger Lena Larsson, personaldirektör och ordförande i delegationen. Budskapet om hur viktigt det är att arbeta med systematiskt arbetsmiljöarbete, rehabilitering och livsstilsfrågor har gått ut, inte minst till våra chefer. På många håll görs detta arbete väldigt väl, medan andra inte riktigt vaknat ännu. Men vi ger inte upp. Startskottet för det målmedvetna arbetsmiljöarbetet i regionen lades i och med att det personalpolitiska styrdokumentet Personalvision 2010 antogs våren Ett år senare lade de fackliga organisationerna efter ett omfattande gemensamt arbete lade fram sina frågor och förslag i ett tvärfackligt arbetsmiljöinitiativ. Initiativet vann gehör hos politikerna i regionfullmäktige som gav direktiv om att satsa på arbetsmiljöarbetet och bland annat bilda en gemensam grupp för arbetet med arbetsmiljöfrågorna. Detta blev verklighet när arbetsmiljödelegationen bildades Samtidigt avsattes 160 miljoner kronor som fördelades ut i regionens förvaltningar baserat på antal anställda. Pengarna som skulle användas till särskilda arbetsmiljöinsatser var ramhöjande, det vill säga att fick en förvaltning tre miljoner utöver ordinarie budget då 2002 så har de också fått det de följande åren. motor i arbetsmiljöarbetet Syftet var att arbetsgivare och fackliga organisationer gemensamt i delegationen skulle verka för sunda friska arbetsplatser och vara ett föredöme Arbetsmiljödelegationen har 13 ledamöter. Från vänster Eva Kärrman, Kommunal, Christina Berntsson, SACO, Stig Lindholm, personalstrategiska avdelningen, Ulla Milke, Vårdförbundet, Marie Erickson, SACO, Thomas Johanneson, personalchef Primärvården Göteborg, Ewa Andegren, personalstrategiska avdelningen, handläggare delegationen, och Marie Thorberntsson, SKTF. Saknas på bilden gör Lena Larsson, personaldirektör, ordförande delegationen, Lena Rolander, personalchef NU-sjukvården, Åke Mjölnevik, Kommunal, Gun-Britt Delsvik, SKTF, och Inger Levin, Vårdförbundet. Foto: : Mehrdad Modiri för arbetsmiljöarbetet inom regionen. Och några av delegationens uppgifter är att följa upp och analysera regionens arbetsmiljöarbete, stödja den strategiska utvecklingen och sprida information och kunskap och utveckla nya arbetssätt. Arbetsdelegationens roll är att vara motor i arbetsmiljöarbetet, att vara en plats där nya metoder fångas upp och sprids. Vi ska stå för energi och nyskapande, inte lösa vardagliga problem eller ta över chefernas ansvar för arbetsmiljön, framhöll Lena Larsson, ordförande i delegationen, i en intervju i ArbetsLUST Ett uttalande som hon idag tycker stämmer in väl på hur delegationen arbetat under de fem år som gått. Fokus har legat på att arbeta strategiskt. Mycket energi och kraft har lagts för att på att stödja det goda rehabiliteringsarbetet som tar vara på individens egna möjligheter och på olika plan skapar möjligheter till en flexibel återgång till arbetet efter långtidssjukskrivning. För att bland annat kunna finansiera eller stödja speciella projekt har arbetsmiljödelegationen haft en egen budget på 15 miljoner per år. För 2007 har denna höjts till 16 miljoner. Bland konkreta projekt som stöttas av arbetsmiljödelegationen finns Navet, ett utbildningsprojekt och ett stöd i rehabiliteringsprocessen för långtidssjukskrivna i samverkan med regionens folkhögskolor. bemötandet i fokus 2007 I arbetsmiljödelegationens aktivitetsplan för 2007 ingår bland annat att fortsätta att stödja och utveckla regionens arbete kring hälsa och hälsofrämjande livsstil genom projektet Livsstil i Väst, och att stödja arbetet kring riskbruk av alkohol i samverkan med hälsan&arbetslivet. Fokusområde för 2007 är bemötande, hur man som anställd i regionen bemöter patienter men också varandra som arbetskamrater. Allt under mottot Omtanke och respekt i allt bemötande att bemöta andra som du själv vill bli bemött. ArbetsLUST återkommer i ämnet. Lisbeth Hedberg Livsstil är en av de viktiga arbetsmiljöfrågorna. Som individ har man ju inte två livsstilar, en hemma och en på jobbet, utan bara en. Och då man är på jobbet många timmar per dag så blir man självklart påverkad av sin arbetsplats. Där kan vi vara med och göra en insats. Nr 1 mars 2007 arbets lust Läs vad representanter för de fyra fackliga organisationerna i arbetsmiljödelegationen Kommunal, SACO, SKTF och Vårdförbundet svarar på ArbetsLUSTs frågor om arbetsmiljöarbetet på nästa uppslag, sidorna

12 Arbetsbelastningen är ett tvärf ArbetsLUST har bett fyra medlemmar i arbetsmiljödelegationen, tillika representanter för de fyra stora fackliga organisationerna, att besvara fem frågor om arbetsmiljö. Vilka arbetsmiljöfrågor tycker du är de allra viktigaste just nu för de medlemmar du representerar? Vilken är den största gemensamma arbetsmiljöfrågan just nu för Västra Götalandsregionen som arbetsgivare? Kommunal har cirka medlemmar bland de anställda i Västra Götalandsregionen. Flertalet är undersköterskor, skötare, sjukvårdsbiträden (numera ett mindre antal), barnsköterskor, städ- och kökspersonal och vaktmästare Åke Mjölnevik, Kommunal Foto: Sara Ericson Det är en kombination av problem som hänger ihop med högt tempo och hård belastning. För våra medlemmar dominerar fortfarande de fysiska arbetsskadorna när det gäller utslagningen vårdplatser för tio år sedan är nu knappt 4 000, och patienterna är idag är både äldre, tyngre och mycket sjukare. 70 procent av undersköterskor och sjukvårdsbiträden uppger att de ofta arbetar i påfrestande arbetsställningar, klart flest jämfört med andra yrkesgrupper. Fysiska problem ger också lätt psykiska problem, och utbrändhet drabbar numera allt oftare också våra medlemmar. Arbetstakten och stressen som är förenad med den. Kraven på oss anställda ökar hela tiden. Två av tre uppger att arbetstakten ökat de senaste fem åren. Det är inte bara att man ska prestera mer. Förändringarna kommer också i allt snabbare takt och man ser ingen ände. Strukturförändringar, organisationsförändringar, och som individer ska vi vara oerhört flexibla. Arbetstakten är ett tvärfackligt gemensamt stort bekymmer. I en så kunskapsintensiv verksamhet som vår måste det finnas tid för återhämtning och reflektion. SACO har cirka anslutna bland de anställda, varav knappt hälften i Sveriges läkarförbund. Dessutom tandläkare, socionomer och administratörer, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, psykologer med flera yrkesgrupper i egna förbund inom SACO. Christina Berntsson, SACO Foto: Mehrdad Modiri Det är arbetsbelastningen. För mycket att göra och ingen balans mellan tillgänglig personal och förväntad prestation. Sjukskrivningsfrekvensen i regionen minskar successivt, men för SACOs största grupp, läkarna, ökar den. Det är ett varningstecken. Och det är arbetstiderna. Varför ges ingen möjlighet till lokala avtal så att verksamheterna på ett smidigt sätt kan anpassas till den nya arbetstidslagen? Svår fråga just nu är det nog arbetstiderna. En uppseglande fråga är vårdplatsbristen som leder till svåra prioriteringar och överbeläggningar, och därmed ökad arbetsbelastning. En annan fråga är att samverkanssystemet inte fungerar bra på många håll. Upplevelsen av brist på inflytande och påverkansmöjlighet ger en känsla av uppgivenhet och maktlöshet, bägge faktorer som bidrar till utmattningssjukdomar. SKTF har cirka inom Västra Götalandsregionen och är därmed landets största SKTF-avdelning. Dominerande yrkesgrupper är läkarsekreterare, tandsköterskor, administratörer och enhetschefer. Organiserar även kuratorer, folkhälsovetare, informatörer och teckentolkar. Gun-Britt Delsvik, SKTF Foto: Bertil Svensson Möjligheterna till omväxlande arbete och att kunna röra på sig. Många av våra medlemmar har arbetsuppgifter som låser dem till datorn. Det handlar också om den höga arbetsbelastningen, om ökad press och stress som bland annat resulterar i minskad tid för kompetensutveckling. Det måste ges möjligheter till återhämtning och avlastning vid behov. Och för återgången till arbete efter en sjukskrivning är det viktigt att rehabiliteringen fungerar. Det finns många mycket handlar om tid och ork. Om det ökade arbetstempot med få möjligheter till pauser, kortsiktig ekonomisk styrning och organisationsförändringar som berör många av de anställda. Jag har stor respekt för den oro många känner omkring neddragningar och dess effekter. Att det finns handlingsplaner för arbetsmiljöarbetet är en annan sak, liksom individens inflytande på arbetsplatsen. Och att chefens roll är så viktig för arbetsklimatet. Därför måste också chefernas arbetsmiljö uppmärksammas mer. Vårdförbundet har cirka medlemmar bland de anställda i Västra Götalandsregionen. Samtliga är sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker eller röntgensjuksköterskor. Ulla Milke, Vårdförbundet Foto: Mehrdad Modiri Att vi ska orka arbeta ett helt yrkesliv. Det är en av vårt förbunds riktigt stora frågor som ju bland annat handlar om vad vi ska få i pension. Den faktiska pensionsåldern för våra medlemmar är idag under 60 år! Och eftersom vården bedrivs under dygnets alla timmar behövs hållbara lösningar för att vårdens yrkesutövare ska orka. Numera måste alltfler arbeta blandad dag- och nattjänst, och då dygnsomställningen anses vara det som påverkar kroppen mest negativt måste vi uppmärksamma denna fråga mycket mer. Att se till att alla verksamheter faktiskt arbetar med systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) som ju bland annat handlar om rehabilitering och arbetsanpassning. En stor svårighet är att det ofta inte finns arbetsuppgifter för den som återgår till arbete efter sjukskrivning och inte kan gå tillbaks till sina gamla arbetsuppgifter. Vår arbetsmiljölag så tydligt säger att arbetet ska anpassas till vars och ens förmåga. Samtidigt har inte arbetsgivaren någon skyldighet att tillskapa något nytt och överanställa om någon. 12 Nr 1 mars 2007 arbets lust

13 ackligt gemensamt stort bekymmer I detta nummer av ArbetsLUST sätter vi fokus på den fysiska arbetsmiljön. Finns det frågor på det här området som du tycker att man måste uppmärksamma? Om du tittar bakåt, vilka stora arbetsmiljöfrågor har du och ditt fackförbund kämpat för tidigare som nu är lösta eller delvis lösta? Hur ser du på Arbetsmiljödelegationens arbete? Se svaren på fråga 1. Det handlar om vår organisation, om stressen och jäktet, om ökade krav i samband med neddragningar. Och vi skulle åter igen behöva öka grundbemanningen på en del områden. Vi var på väg att lösa många frågor fram till 1990 då besparingsvågen kom. Vi arbetar idag i lokaler med ganska hög standard, även om de inte är felfria. Vi har numera hjälpmedel som höj- och sänkbara sängar, men arbetet ser helt annorlunda ut. Det handlar åter igen tempot och stressen. Idag gör man kanske vissa saker ensam, exempelvis lyft som man förut var två om att göra. Jag tycker att vi har gjort ett fantastiskt jobb och fått bra resultat. Exempelvis när det gäller rehabiliteringsprocessen så har vi kommit långt de senaste 5-6 åren och kan nu erbjuda en helt annan kvalitet. Vi har haft en uthållighet för att nå fram till den här nivån. Och vi har i flera frågor försökt vara ett föredöme för hur man ska jobba lokalt. Arbetsmiljöfrågan har varit på dagordningen mycket med hjälp av oss, men sedan är utmaningarna så stora att vi har mycket kvar. Vi måste arbeta mer med datorarbetsplatser som inte är ergonomiskt anpassade. Dessutom har vi IT-system som är långsamma, kopplar ur och är allmänt frustrerande att arbeta med. Och lokalerna det är trångt och finns för många olämpliga arbetsrum med bristfällig utrustning och där det är svårt att vara ostörda vid exempelvis patient- och anhörigsamtal. Det är också anmärkningsvärt att det i sjukvården med dygnetruntverksamhet oftast inte finns tillgång till riktig mat kvällar och helger. Sjukskrivningstalen är på väg ner men inte för alla grupper. Flera av projekten som drivits av arbetsmiljödelegationen har handlat om bättre arbetsplatser och ett bättre sätt att arbeta med rehabiliteringsfrågor. Det tvärfackliga arbetsmiljöinitiativet fick loss 160 miljoner kronor för arbetsmiljöarbete. Denna summa var ramhöjande, det vill säga utökade den årliga budgeten för verksamheterna. På flera håll har dessa pengar fortfarande effekt, på andra har de plöjts ner i något svart hål, tyvärr. Tack vare egna medel har delegationen kunnat satsa på bra projekt och gett arbetsmiljöarbetet ett ansikte. Det tvärfackliga arbetsmiljöinitiativet som kom 2001 är fortfarande mycket aktuellt. De första åren hände en hel del, de senaste tycker jag att en viss tillbakagång skett, inte minst i inflytandefrågor. Som fackliga företrädare har vi så mycket direkt kontakt med medlemmarna att vår bild av hur det ser ut på arbetsplatserna är trovärdig. Jag är förvånad över att denna kunskap inte tas tillvara mer. Ergonomi och belastningsskador. Människan är ingen maskin. Hon blir trött och när hon har arbetat en viss tid eller gjort tunga lyft behöver hon återhämta sina krafter. Det är viktigt att ha en företagshälsovård som har stor kompetens när det gäller den fysiska arbetsmiljön, och inte skära ner när det gäller våra arbetsmiljöingenjörer. Det är viktigt att arbetsplatserna får hjälp och råd med arbetsställningar. Ventilationsproblemen är också bekymmersamma på många ställen, och en del arbetsplatser har en kämpig klimatsituation på sommaren då det är varm. Att det nu finns hjälpmedel för att minska belastningsskadorna. För våra medlemmar har de fysiska arbetsskadorna minskat. För det mesta används bra arbetsredskap, och fler och fler av våra medlemmar får exempelvis numera höjoch sänkbara arbetsbord. Traditionellt har man satt likhetstecken mellan arbetsmiljöproblem och fysiska risker. Därför har kontoret länge ansetts relativt ointressant ur arbetsmiljösynpunkt. Idag har ju synen blivit helt annorlunda och man lägger stor vikt på hur lokalerna fungerar. Som jag ser det har delegationen en stor och viktig betydelse. Jag är stolt över att få ingå. Men delegationens arbete är inte så känt som vi i delegationen gärna vill tro. Ett exempel är att den är svår att hitta på hemsidan. Det är viktigt med information och jag tror att vi varit bra med att sprida arbetet till våra förvaltningar. Sedan handlar det om den fortsatta informationen ut till arbetsplatserna, och någon enkel lösning på det har jag inte. Vi har ofta överbeläggningar på sjukhusen. Det blir trångt och svårarbetat kring patienten och det ökar risken för belastningsskador. Vi måste också arbeta aktivt för att antalet stickskador ska minska, då effekterna av dem kan bli så svåra. Vi vet att den typen av skador ofta är en följd av att det är stressigt. Lokalerna är en annan sak, de är numera rent fysiskt bra med ventilation och annat, men för sjuksköterskor gäller fortfarande att man ofta arbetar alltför många i ett rum. Vårdförbundet, som finns inom TCO/Tjänstemännens Centralorganisation, har genom åren aktivt arbetat för att förbättra de allmänna anställningsvillkoren. Och arbetsmiljön har varit, och är, en viktig fråga för oss. Våra medlemmars arbetsmiljö är viktig även för patienterna då den också är en vårdmiljö. Tekniskt har det blivit mycket bättre på många områden. Vi har höj- och sänkbara sängar med mera och för våra medlemmar på laboratorierna har bättre teknik förbättrat arbetsvillkoren. Grunden för delegationens arbete är Personalvision 2010 och de fackliga organisationernas tvärfackliga arbetsmiljöinitiativ från januari Om vi ska nå målen måste vi arbeta tillsammans, och det gör vi i den partssammansatta Arbetsmiljödelegationen. I uppdraget ingår bland annat att initiera och stödja strategiska projekt, bland annat sådana som på olika sätt vänder sig till långtidssjukskrivna. Vi har en bra arbetsmiljö i gruppen och det är ett stimulerande arbete. Nr 1 mars 2007 arbets lust 13

14 I dag arbetar två tredjedelar av arbetskraften vid datorer i mer eller mindre utsträckning. Arbetet har blivit fysiskt lättare, men belastningsskadorna består. Arbetslivsinstitutet Allas ansvar för en god arbetsmiljö På sidorna skriver vi om Arbetsmiljödelegationen som nu funnits i fem år. I regionens arbetsmiljöstrategi, som tagits fram i delegationen och godkänts av politiken, lyfts vars och ens ansvar för en god arbetsmiljö fram. Från att man som individ ska se möjligheter och ta ansvar för den egna hälsan, till att man som politiker ska se till övergripande personalfrågor för att ge förutsättningar att förverkliga Personalvision Däremellan listas chefers, verksamhetslednings och fackiga företrädares ansvar. Arbetsmiljöstrategi för Västra Götalandsregionen som numera ingår i Vägen till visionen. Den och Arbetsmiljödelegationens aktivitetsplan för 2007 kan beställas från Illustrationer: Joen Wetterholm Sagt om buller 40 procent störda av buller I Sverige är upp emot personer utsatta för hörselskadligt buller och omkring 40 procent av alla yrkesarbetande anser sig störda av buller. Inte bara hörselproblem Buller kan ge hörsel- och röstproblem, men kan också leda till andra skador som förhöjt blodtryck, ökad muskelspänning, utsöndring av stresshormoner och minskad blodcirkulation i fingrarna. Källa: Wikipedia.se på jobbet Pratiga kolleger påverkar prestationen Pratande kollegor stör och irriterar hälften av de kontorsanställda. Det visar en studie av drygt 200 kontorsanställda. Värst är det för dem som sitter i öppet kontorslandskap med fler än fyra i rummet. Arbete i kontorslandskap ger inte ökad risk för hörselskador, däremot kan miljön upplevas som jobbigare för dem som har en hörselskada. En lösning är att kollegorna lär sig ta hänsyn till varandra genom att förändra sin telefonkultur från hur ringsignalerna låter till hur högt man pratar eller skrattar. Ofta finns också konkreta lösningar för lokalernas utformning som kan minska ljudproblemen. Källa: Fläktljud stör Lågfrekventa ljud från fläktar och ventilationssystem finns på de flesta kontor. Det hörs knappt, men de nöter på oss och gör oss tröttare och minskar koncentrationsförmågan. Hjärnan tvingas skärma av för att kunna fokusera på det som är nödvändigt. Ofta hör man inte ventilationen förrän den stängts av. Först då inser personen vilken kraft det tagit energi och mental kapacitet det lågfrekventa bullret tagit. Vissa arbetsuppgifter påverkas mer negativt av lågfrekvent buller, säger forskaren Kerstin Persson Waye i en artikel i Göteborgs-Posten. Man skummar en text istället för att läsa den noggrant eller arbetar långsammare för att inte göra fel. Vid studier med lågfrekventa ljud fann man att personerna blev irriterade, kände sig trötta och hade insomningsproblem. Läs mer om Kerstin Persson Wayes bullerforskning på klicka GU/forskning/ljudmiljö Tips om förbättringar I skriften Buller och ljudstörningar i arbetslivet presenteras exempel på arbetsplatser som förbättrat sin ljudmiljö. Författare är Cecilia Aflodal, Jörgen Hallström och Karin Larén, Arbetslivsinstitutet. Pia Carlson 14 Nr 1 mars 2007 arbets lust

15 Att läsa om kroppen och själen I detta nummer av ArbetsLUST har vi satt lite extra fokus på den fysiska arbetsmiljön, ett område som åtminstone till viss del hamnat i skymundan de senaste åren när nästan allt strålkastarljus riktats mot det psykosociala. Men att kroppen och själen hänger ihop är det ingen längre som tvivlar på. Från att man under och 1980-talen mest inriktade sig på att lösa de fysiska problemen till att man under senare år talat mest om det psykiska, om stress och utbrändhet, börjar man alltmer att se på helheten. Och få vill tala om enbart det ena eller om det andra. Här följer några boktips kring temat kropp och själ. De flesta funna på Hälsohyllan på Göteborgs stadsbibliotek. Några från Här vill jag vara komma till ro utan att stagnera, Kerstin Hesslefors Persson, Libris Wellness. Kroppen, själen och livet, Yvonne Lin, Forum Wellbeing den sjufaldiga vägen till bättre hälsa, Howard Clinebell, Libris HQ, den mänskliga helhetssynen, Susanna och Martin Ehdin, Forum Styrketräning för själar. Åtta steg till ökad självförverkligande, Liz Simpson, Forum Orka vara ledig, Mats Petersson, Janke Sörbrand, ICA Bokförlag När kroppen säger ifrån Minst hälften av alla vuxna svenskar har ont i rygg, nacke eller axlar. Allt fler hävdar att de fått belastningsskador på jobbet. Läs mer om detta tema på den välmatade hemsidan se, gå till startsidan för När kroppen säger ifrån. Tystnadens terapi, Paul Sundlin, Forum Tre djupa andetag en hjälp till lugn och sinnesro, Fred Miller, Svenska förlaget Skapa andrum, om balans mellan kropp och själ, Christina Doctare, Runa Femme Vital, i andlig, emotionell och fysisk balans, Peggy Dylan, Energica förlag, Vägen till hälsa, Christina Doctare, Natur och Kultur, Lindas må bra bok, Linda Haglund, Prisma, april Böcker på CDskivor: Körskola för livet, med Katharina Ewerlöf och Helge Skoog, av Tomas Danielsson, Våga säga nej! Våga säga ja! Om att våga sätta gränser och må bra, Barbro Bronsberg. Medarbetarsamtalet bra tillfälle för frågor om livsstil Det är känt att många sjukskrivningar och förtida pensioneringar kan förknippas med människors levnadsförhållanden och livsstil. Det är också känt att beteendeförändringar måste komma ur individen egna beslut. Och att tankar om förändring kan väckas efter en fråga från doktorn, från distriktssköterskan, eller från chefen. Just nu pågår många medarbetarsamtal och Livsstil i Väst har som stöd för chefer i dessa samtal ställt samman en lista med förslag på frågor om livsstil. Vad lägger du i begreppet livsstil? Vilken är din inställning till betydelsen av en god livsstil? Vad skulle en bra livsstil kunna få för effekter för dig själv? För organisationen som helhet? På vilket sätt skulle en god livsstil hos medarbetaren vara en tillgång för individen? Hur tar du hand om din egen livsstil på jobbet? På fritiden? Vilket stöd förväntar du dig av ledningen för att ha möjlighet att ta hand om din livsstil? Hur känner du inför att ställa krav på den anställde om en god livsstil? Vilka konkreta förslag kan du ge för förbättringar i på vår avdelning?(exempel: Omklädningsrum, tid för aktivitet, gym, låsbara cykelställ osv.). Från där frågelistan finns som pdf. Passa samtidigt på att läsa mer om vad som gjorts och vad som planeras inom Livsstil i Väst. Nr 1 mars 2007 arbets lust 15

16 Det finns fler band mellan kroppen och själen än vad vetenskapen någonsin kommer att kunna upptäcka. Arbetsmiljödelegationen Centrum för Verksamhetsutveckling hälsan&arbetslivet Institutet för stressmedicin

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö 2 En hälsosam vårdmiljö är en god arbetsmiljö där hälsa samt god och säker vård uppnås. Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Idén om en hälsosam vårdmiljö

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att man ska undersöka om det finns risker på jobbet. De anställda ska inte

Läs mer

Stress, varningsklockor och friskfaktorer

Stress, varningsklockor och friskfaktorer Stress, varningsklockor och friskfaktorer LSF-kongress 11 maj 2012 Göteborg Annemarie Hultberg Utvecklingsledare Hälsofrämjande arbetsplatser www.vgregion.se/stressmedicin Institutet för stressmedicin

Läs mer

Sammanfattning ISM-rapport 10

Sammanfattning ISM-rapport 10 1 Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnar Ahlborg jr Författarna och Institutet för stressmedicin Omslag: IBIZ 2 Förord Detta är sammanfattningen av den femte ISM-rapporten från KART-studien sedan starten

Läs mer

Riskbedömning genom friskfaktorer

Riskbedömning genom friskfaktorer Januari 2012 Sida 1 Riskbedömning genom friskfaktorer 8 Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03 04 smc@profdoc.se, www.profdocwork.se Referens AP (1045) -

Läs mer

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan en studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet 3 Innehåll Det moderna arbetslivet............................................

Läs mer

Hälsan & Arbetslivet

Hälsan & Arbetslivet Hälsan & Arbetslivet Lust i arbetet Arbetslust är en kraft som stimulerar till effektivitet, utveckling och lönsamhet. Den genererar mervärde för organisationen och bidrar till hälsa för individen. Det

Läs mer

Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03

Läs mer

Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Winmar AB Träffgatan 4, 136 44 Handen Tel: 08-120 244 00 info@winmar.se, www.winmar.se 2010 (9)

Läs mer

Stress - återhämtning - arbete

Stress - återhämtning - arbete Stress - återhämtning - arbete Utbildningsdag för läkarsekreterare Primärvården Södra Älvsborg 2/3 och 11/3 2010 Annemarie Hultberg Institutet för stressmedicin Verka för att stress/stressrelaterad ohälsa

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

En bransch att må bra i

En bransch att må bra i En sammanfattning av slutsatser och åtgärder 2012 2013 Lotta Linderson 2013-10-18 1 Bakgrund och syfte I december 2011 gjordes en medlemsundersökning med fokus på stress. Nära hälften av medlemmarna, 6019

Läs mer

Bra arbetsmiljö vid datorn. arbetsgivarens ansvar

Bra arbetsmiljö vid datorn. arbetsgivarens ansvar Bra arbetsmiljö vid datorn arbetsgivarens ansvar 1 Reglerna gäller alla arbetsmiljöer 2 Se bra på skärmen fritt från flimmer tydliga tecken bra kontrast 3 Styr utan värk 4 Syna belysningen 5 Anpassa arbetsplatsen

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan Arbetsmiljö för chefer Ett utbildnings- och faktamaterial Prevent 3:e upplagan Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att

Läs mer

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. hälsa. i arbetslivet

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. hälsa. i arbetslivet TILLÄMPNING Hudiksvalls kommun hälsa i arbetslivet Nationella folkhälsomål I de Nationella folkhälsomålen är det övergripande målet en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Ett delområde är

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inom Praktikertjänstkoncernen 1 (5) ID-begrepp L17_1

Arbetsmiljöpolicy. Inom Praktikertjänstkoncernen 1 (5) ID-begrepp L17_1 1 (5) Arbetsmiljöpolicy Inom Praktikertjänstkoncernen Antagen vid styrelsemöte 31 januari 2014 2 (5) Innehåll 1 Arbetsmiljö 3 1.1 Ansvar... 3 1.2 Arbetsmiljömål... 3 1.3 Inköp... 3 1.4 Kompetens... 3 1.5

Läs mer

Hemtjänst och personlig assistans i en bra arbetsmiljö

Hemtjänst och personlig assistans i en bra arbetsmiljö Hemtjänst och personlig assistans i en bra arbetsmiljö Höga krav på arbetsledning och personal och positiva möten mellan människor Mötet mellan människor personal och vårdtagare utgör kärnan i vård och

Läs mer

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Hållbart chefskap 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Teknik, ekonomi och organisationsformer gör arbetslivet alltmer

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Helheten Kan ni ställa er bakom den föreslagna politiken? Medlemstilltal Balans mellan arbetsmiljö och vårdmiljö Saknas någon politik? Vilken? Övriga medskick

Läs mer

Stress och små marginaler

Stress och små marginaler Stress och små marginaler Arbetsmiljön på arbetsplatser i Linköping 2012-2013 En rapport från Linköpings fackliga nätverk oktober 2013 Framtagen av Linköpings fackliga nätverk, en samverkan mellan: 1 Innehåll

Läs mer

Personalpolitiskt program. Karlskrona kommun

Personalpolitiskt program. Karlskrona kommun Personalpolitiskt program Karlskrona kommun Innehåll Trygg. Framgångsrik. Delaktig. Stolt. 3 Medarbetarskap 4 Ledarskap 5 Kompetens 6 Hållbart arbetsliv 7 Lön 8 Mångfald 9 Stolt och framgångsrik 10 Det

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

Att ha kontoret i mobilen

Att ha kontoret i mobilen Att ha kontoret i mobilen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet Att ha kontoret i mobiltelefonen en undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet

Läs mer

Väljer du att jobba till 75? - Valet är ditt

Väljer du att jobba till 75? - Valet är ditt Väljer du att jobba till 75? - Valet är ditt www.gsfacket.se Form och illustration: Mats Carlson, GS April 2014 För två år sedan beskrev Fredrik Reinfeldt sin syn på arbetslivet och pensionsåldern. Pensionsåldern

Läs mer

Handlingar till personalutskottets sammanträde i Vänersborg den 15 januari 2013

Handlingar till personalutskottets sammanträde i Vänersborg den 15 januari 2013 Handlingar till personalutskottets sammanträde i Vänersborg den 15 januari 2013 FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträde med personalutskottet 15 januari 2013 Plats: Blå salongen, residenset, Vänersborg Tid: Kl.

Läs mer

Friskvårdspolicy. Hälsa på arbetsplatsen. Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen?

Friskvårdspolicy. Hälsa på arbetsplatsen. Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen? Friskvårdspolicy Hälsa på arbetsplatsen Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen? Bertold Brecht Personalavdelningen Mariette Lindeberg-Öqvist Personalchef Dnr KS/ 02-026

Läs mer

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga Kongressprotokoll maj september Medlemsundersökning - tabellbilaga ( Bilaga. Medlemsundersökning antal (%) antal (%) Biomedicinsk analytiker antal (%) Röntgen sjuksköterska antal (%) antal (%) Anställning

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lindh Marie-Louise Datum 2015-04-07 Diarienummer KSN-2015-0823 Kommunstyrelsen Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir

Läs mer

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR FÖRORD Parterna inom stål- och metallindustrin har en lång tradition i samarbetet på arbetsmiljöområdet.

Läs mer

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Reagera Rehabilitering Förebyggande/risker Arbetsmiljö Främjande/förbättra

Läs mer

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Blad 1 BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Antagna av kommunfullmäktige 13 mars 2014 (Ersätter tidigare beslutad hälsopolicy KS 2004-08-25 samt Arbetsmiljöbestämmelser med riktlinjer för systematiskt

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Laura Hartman Försäkringskassan 18 maj Mobiliseringsinitiativet för att förebygga sjukfrånvaro Maj 2015 Sida 1 Stor variation i sjukfrånvaro över tid - förklaras

Läs mer

Producenten Administratör eller konstnär?

Producenten Administratör eller konstnär? Producenten Administratör eller konstnär? En rapport av Gustav Åvik Kulturverkstan KV08 Maj 2010 Bakgrund En fråga har snurrat runt i mitt huvud sen jag började Kulturverkstan, vill jag arbeta som teaterproducent?

Läs mer

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Med ett helhetsperspektiv på hållbar hälsa och goda arbetsmiljöer

Läs mer

CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN

CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir en handlingsplan

Läs mer

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att det är ett lagstadgat krav. 2. För att arbetsmiljön påverkar personalens hälsa och

Läs mer

GODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR?

GODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR? YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn GODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR? Examensarbete 35 poäng Författare: Lena Gräsberg Paula Salloum Handledare: Doris Karlsson Våren 2015

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

Hälsofrämjande arbetsplatser

Hälsofrämjande arbetsplatser Utveckling av Hälsofrämjande arbetsplatser vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset INTENTIONER AKTIVITETER ERFARENHETER CHARLOTTA NORDBERG HR-STRATEG SALUS 12-13 november 2012, C Nordberg Agenda Kort presentation

Läs mer

Skapa en bra arbetsmiljö vid. omvårdnadsarbete i boendemiljö

Skapa en bra arbetsmiljö vid. omvårdnadsarbete i boendemiljö Skapa en bra arbetsmiljö vid omvårdnadsarbete i boendemiljö Den här broschyren riktar sig till dig som leder verksamheter där arbete med människor utförs i boendemiljö. Det kan vara till exempel hemtjänst,

Läs mer

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011 Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs

Läs mer

Hälsofrämjande arbetsplatser. Sara Brännström, ergonom

Hälsofrämjande arbetsplatser. Sara Brännström, ergonom Hälsofrämjande arbetsplatser Sara Brännström, ergonom 16 hälsoprojekt Plastex AB Trelleborg Sealing Solutions EU-projekt Friskare arbetsplatser (9 arbetsplatser) Skellefteå Kraft European Minds Fritidskontoret

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

Arbeta för att leva eller leva för att arbeta? Berith Nyström, hälsoutvecklare FoUU-staben, Västerbottens Läns Landsting berit.nystrom@vll.

Arbeta för att leva eller leva för att arbeta? Berith Nyström, hälsoutvecklare FoUU-staben, Västerbottens Läns Landsting berit.nystrom@vll. Arbeta för att leva eller leva för att arbeta? Berith Nyström, hälsoutvecklare FoUU-staben, Västerbottens Läns Landsting berit.nystrom@vll.se Balans mellan krav och resurser Hälsofrämjande arbetsplatser

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels Välkommen som skyddsombud Skyddsombuden har verkat i över 100 år med att förbättra arbetsmiljön i Sverige. En bra arbetsmiljö kräver både samverkan och

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Arbetsklimat. Systematiskt arbetsmiljöarbete. Prevent

Arbetsklimat. Systematiskt arbetsmiljöarbete. Prevent Arbetsklimat Systematiskt arbetsmiljöarbete Prevent Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att tillsammans med huvudmännen

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder 1 Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder Det finns ett antal olika

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöpolicy Innehållsförteckning Kommunens målsättning 3 Definition av begreppet arbetsmiljö 3 Regelverk 3 Delegation 4 Systematiskt arbetsmiljöarbete undersöka, åtgärda och följa upp 4 Samverkan

Läs mer

SOMMAREN 2013 En undersökning om bemanningssituationen inom vård och omsorg och dess konsekvenser

SOMMAREN 2013 En undersökning om bemanningssituationen inom vård och omsorg och dess konsekvenser SOMMAREN 2013 En undersökning om bemanningssituationen inom vård och omsorg och dess konsekvenser 2013-06-03 Jonas Vallgårda 2 (12) Innehåll 1 Sammanfattning... 4 2 Metod och genomförande... 5 3 Bemanningssituationen

Läs mer

Frivillig rekommendation angående inköp och utrustning, arbetsmiljöaspekter samt tips på arbetssätt.

Frivillig rekommendation angående inköp och utrustning, arbetsmiljöaspekter samt tips på arbetssätt. 1 Till frukt- och gröntavdelningen Frivillig rekommendation angående inköp och utrustning, arbetsmiljöaspekter samt tips på arbetssätt. Rekommendationen vänder sig till inköpare, butiksutvecklare, butikschef

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

Arbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa. Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne

Arbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa. Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne Arbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne Fokus kommunalt utrymme - Orientering Befolkning Arbetsgivare Upphandlare

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Personalpolitik Ägare/ansvarig Personalchef Antagen av Personalenheten 2005-03-31 Revisions datum Förvaltning KSF, stab Dnr Giltig fr.o.m.

Läs mer

Vi kräver bättre arbetsmiljö Arbetsplatsombudsdagarna 2007 och 2008

Vi kräver bättre arbetsmiljö Arbetsplatsombudsdagarna 2007 och 2008 Vi kräver bättre arbetsmiljö Arbetsplatsombudsdagarna 2007 och 2008 Detta är en kortfattad sammanställning av det som kom fram under utbildningsdagarna för sektionens arbetsplatsombud 2007 och 2008. Vi

Läs mer

Utbildningar 2015. Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation

Utbildningar 2015. Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation Utbildningar 2015 Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation Vad skulle hända om alla chefer blev lite bättre Genom att på ett positivt sätt vägleda medarbetarna genom att förstärka beteenden som skapar

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Bild 1 Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-07 1 Bild 2 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

Ergonomi bedömningsexempel

Ergonomi bedömningsexempel Ergonomi bedömningsexempel Allmänt utan kommer till uttryck i olika fo. att delta. Nedan finner du de kunskapskrav i Idrott och hälsa 1 som är kopplade till ergonomi och arbetsmiljö. En kort förklaring

Läs mer

Handlingsplan för arbetsmiljöarbete vid Konsthögskolan, Umeå

Handlingsplan för arbetsmiljöarbete vid Konsthögskolan, Umeå Handlingsplan för arbetsmiljöarbete vid Konsthögskolan, Umeå Arbetsmiljö, hälsa och lika villkor Umeå universitet ska vara en arbetsplats som präglas av respekt för och tillit till individen samt vara

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-10 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen,

Läs mer

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet

Läs mer

HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD

HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD INLEDNING Vi vill alla ha och behöver en chef som ser oss, som är tydlig med sina förväntningar och som inspirerar oss till att

Läs mer

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år Många gånger handlar det om okunskap. Om du väl kommer till en intervju och får visa att du är kapabel, och kan förklara att det idag finns hjälpmedel, tror jag att det många gånger kan överkomma oro och

Läs mer

Resultatet av inspektionen

Resultatet av inspektionen ARBETSMILJÖ INSPEKTIONSMEDDELANDE Datum Vår beteckning 2013-10-03 IMÖ 2013/35668 IMÖ 2013/35836 Sid 1(7) Distriktet i Örebro Helene Sandberg, 010-730 9480 Elzbieta Jeppson, 019-730 9341 Kumla kommun 692

Läs mer

I propositionen till kongressen 2014 beskrevs:

I propositionen till kongressen 2014 beskrevs: Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö antogs av kongressen 2011 med stort och brett engagemang. Idén om en hälsosam vårdmiljö samlade och ersatte då tidigare program och idéer inom området hälsosam

Läs mer

Täby kommun Din arbetsgivare

Täby kommun Din arbetsgivare Täby kommun Din arbetsgivare 1 4 Ledar- och medarbetarskapspolicy 6 KOMPETENSPOLICY 8 Hälsofrämjande policy Täby kommun en arbetsgivare i ständig utveckling att arbeta i täby kommun 10 Lönepolicy Antagen

Läs mer

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Skyddsombud arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det står i arbetsmiljölagen. Ett skyddsombud (arbetsmiljöombud)

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

CHECKLISTA FÖR MEDICINSKA LABORATORIER

CHECKLISTA FÖR MEDICINSKA LABORATORIER CHECKLISTA FÖR MEDICINSKA LABORATORIER ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir

Läs mer

Arbetsgivarpolitiskt

Arbetsgivarpolitiskt Arbetsgivarpolitiskt Innehåll Medarbetarskap... 7 Ledarskap... 9 Arbetsmiljö...11 Hälsa...13 Jämställdhet...15 Kompetensförsörjning...17 Lönepolitik...19 Mångfald...21 Arbetsgivarpolitiskt program Ljungby

Läs mer

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun Gällande från och med 2011-04-01 1 Innehållsförteckning Utgångspunkter... 3 Åtagande... 3 Samverkansgruppen det representativa inflytandet... 4 Arbetsplatsträffen

Läs mer

Riskbedömning inför ändringar i verksamheten

Riskbedömning inför ändringar i verksamheten Riskbedömning inför ändringar i verksamheten A B C för riskbedömning inför ändring i verksamheten A Precisera den planerade ändringen Vad består ändringarna av? Var ska ändringarna genomföras? Vilka arbetstagare

Läs mer

Sveriges Företagshälsors nationella expertbedömning kring arbetshälsan i Sverige med fokus på orsaker

Sveriges Företagshälsors nationella expertbedömning kring arbetshälsan i Sverige med fokus på orsaker 2014:1 Arbetshälsan i Sverige Rapport från Expertpanelen Sveriges Företagshälsors nationella expertbedömning kring arbetshälsan i Sverige med fokus på orsaker Denna expertbedömning, vars data samlas in

Läs mer

Arbetsmiljöarbete. Lättläst version

Arbetsmiljöarbete. Lättläst version Arbetsmiljöarbete Lättläst version Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Arbetsmiljöarbete innebär att arbetsgivaren undersöker och åtgärdar de risker som finns på jobbet. De anställda ska inte skadas,

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Handledning. för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa

Handledning. för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa Handledning för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa Svensk Handel, Arbetsgivarföreningen KFO och Handelsanställdas förbunds gemensamma information om arbete i utgångskassa.

Läs mer

Utrymme för vård och omsorgsarbete

Utrymme för vård och omsorgsarbete Utrymme för vård och omsorgsarbete Arbetsutrymme Arbetsutrymme Utrymme som behövs för hjälpmedel. Utrymme som behövs för hjälpmedel. DET ÄR VIKTIGT att det finns tillräckligt med plats för vårdarbete.

Läs mer

Tjänstemän om stress och press i arbetslivet. Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Mats Elzén & Freja Blomdahl Datum: 150930

Tjänstemän om stress och press i arbetslivet. Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Mats Elzén & Freja Blomdahl Datum: 150930 Tjänstemän om stress och press i arbetslivet Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Mats Elzén & Freja Blomdahl Datum: 150930 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag

Läs mer

CHEFSUTBILDNINGAR Våren 2015

CHEFSUTBILDNINGAR Våren 2015 Inbjudan Chefsutbildningar våren 2015 (Öppen utbildning) CHEFSUTBILDNINGAR Våren 2015 Välkommen till vårens Öppna Chefsutbildningar som arrangeras av Feelgood Region Stockholm! Vi kan även hjälpa er med

Läs mer

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet!

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet! 1 Vår arbetsplats Kongress 2014 2 Att trivas och utvecklas på jobbet! Arbetsorganisation. Bemanning. Arbetstider. Arbetsmiljö. Rehabilitering. Kompetensutveckling. Trygga anställningar. Jämställdhet. Lönesystem

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Att utveckla en hälsofrämjande

Att utveckla en hälsofrämjande Foto: Medicinsk bild Karolinska Universitetssjukhuset Att utveckla en hälsofrämjande arbetsplats Ett verktyg för att främja hälsa på arbetsplatsen 1 Den hälsofrämjande arbetsplatsen Definition Hälsofrämjande

Läs mer

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje?

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje? Jobba dig lycklig Att ha ett arbete är en av de absolut viktigaste faktorerna för vår lycka, trots larmrapporter om stress och utbrändhet. Det visar den internationella lyckoforskningen. Bengt Brülde är

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen Lilla guiden till arbetsmiljö lagstiftningen Förord I den här skriften får du snabb information om vad som ingår i begreppet arbetsmiljö. Vilka lagar som styr och vilka rättigheter och skyldigheter du

Läs mer