Nu sticker vi hål på myterna. Vi hade inte varit lika framgångsrika om vi haft chefer. s idan 10

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nu sticker vi hål på myterna. Vi hade inte varit lika framgångsrika om vi haft chefer. s idan 10"

Transkript

1 Fredrik Palmgren Vi hade inte varit lika framgångsrika om vi haft chefer. s idan 10 Lönesättning Här sätter cheferna själva lönen utan överrock. sidan 20 Succéförläggaren Porträtt av Ann-Marie Skarp som startade Piratförlaget. sidan 16 utvecklar dig som arbetsgivare nummer 2, oktober 2012 För dig som utvecklar affär och medarbetare Nu sticker vi hål på myterna Vilket ledarskap funkar för 80- och 90-talisterna? Sidan 4

2 innehåll oktober 2012 medarbetare nr Helena Davidsson Neppelberg illustratör Illustratör vars stil kännetecknas av svarta och tydliga konturer och platta färger. Kanske detta kommer sig av fäblessen som barn för Picasso, målarböcker, och serier som Lisa och Sluggo? Uppdragen kommer i dag främst från dags- och fackpress, men en stor del av tiden ägnar Helena också åt att göra egna bilderböcker för barn, nu senast Prinsen och önskestenen där gillandet av barockträdgårdar fått ett visst utrymme. Heltidsintresset är att illustrera (och Helena hoppas alltid på uppdrag där hon får tänka till) men kan i övrigt hamna på Nationalmuseum med 10-årige sonen eller på antik- loppisaffärer där han kanske kommer hem med en liten statyett och hon kommer hem med en gammal patetisk hötorgsmålning. Helena älskar att resa till storstäder där man kan försvinna in på just museum men drömmer om att se riktiga isberg inte bara på bild. foto susanne kronholm Närhetsprincip Det är våra medarbetare som är ute hos kunderna, inte ledningsgruppen, säger Fredrik Palmgren på Centigo. 4 Hälften använder särskilt ledarskap för unga Behöver medarbetare födda på 80- och 90-talet ett annat ledarskap än andra? Almegatidningens läsare delas i två lika stora läger. 8 Kan jag få berätta en sak i förtroende? Vad är vett och vad är rätt när en medarbetare kommer till dig med ett förtroende, samtidigt som du inser att också övriga på arbetsplatsen har ett behov av att få veta? 16 Författaren i fokus Ann-Marie Skarp stod för en mindre revolution när hon var med och startade Piratförlaget som sågs som en uppstickare i branschen. Att sätta författaren i centrum var en av parollerna. 10 Chefslöst blev vägen till snabba beslut Centigo var redan från starten organiserat utan chefer. Detta har gjort att medarbetarna är redo att ta stort eget ansvar. 20 Cheferna sätter lönen Löneglidningen minskade när ÅF överlät till cheferna att helt på egen hand sätta lönerna. foto linus hallgren 20 Vilket ansvar har arbetsgivaren när någon skadar sig på jobbet? Almegas experter reder ut begreppen. 28 Charlotte Witt på ÅF berättar om företagets lönemodell. Cheferna har makten över lönesättningen. Inga direktiv uppifrån finns. 16 i varje nummer 4 Fokus Generationsskillnaderna är en myt, menar forskare. 8 vett & rätt Ett förtroende måste respekteras. 26 abc Vilka spelregler underlättar i en förhandling? 28 almega svarar Experterna svarar på dina frågor. På tjänsteföretagen är det vanligt att man är både expert och chef. Vi har kollat vad forskningen säger om detta. 23 Ann-Marie Skarp stod för något av ett myteri när hon lämnade Norstedts för att starta Piratförlaget, i dag en av de stora spelarna. inblick 30 ungdomar Almega föreslår åtgärder för att sänka ungdomsarbetslösheten. 31 modell Alla vinner på studentmedarbetare. 32 digitalt De små digitala företagens tillväxt hindras. 34 kvalitet Vårdföretagarna hjälper medlemsföretagen att redovisa sin kvalitet. foto sanna sjöswärd illustration graham samuels Makten och pennorna Våra dagars ungdom älskar lyx. De uppträder ohövligt, föraktar auktoriteter, har ingen respekt för äldre människor och pratar när de borde arbeta. Om det verkligen var Sokrates ( före Kristus) som sade så, eller kanske Platon, spelar egentligen ingen roll. Det intressanta är att människor i alla tider har tyckt att ungdomar är besvärliga. När jag som tonåring arbetade på sjukhus på loven lärde jag mig snabbt veta hut. Jag kommer inte ihåg hur många nivåer den hierarkin hade men fick lära mig att ju fler pennor i bröstfickan på rocken ju högre upp var de. Och jag var definitivt längst ner, vilket innebar att jag inte fick prata med dem med många pennor och inte säga emot de andra oavsett hur många pennor de hade. I dag är intresset i stället stort för hur man ska leda 80- och 90-talister. Jag kan inte låta bli att fundera på att detta inte har med ungdom att göra utan att moderna företag utan hierarki behöver medarbetare med olika egenskaper. I Fokus på sidan 4 sticker vi hål på några myter om ungdomar. Lotta Oom, chefredaktör Vill du ha ett eget ex av tidningen? Gå in på almega.se/ almegatidningen! Övriga prenumerationsärenden: almega. Almegatidningen är en medlemstidning för alla företag inom förbundsgruppen Almega. Tidningen finns även på almega.se Ansvarig utgivare: Jonas Milton Chefredaktör: Lotta Oom Redaktionsråd: Ellinor Bjennbacke, Hanna Byström, Pia Elfdahl, Håkan Eriksson, Maria Eriksson, Saga Hellberg, Ann-Sofie Iderström, Jan Johansson, Mikael Jonasson, Gunnar Järsjö, Erik Kjellin, Stefan Koskinen, Heléne Persson, Marie Silfverstolpe, Lena Martinell Åkerblom. Grafisk form och layout: Pär Ek Repro: Turbin Tryck: Elanders NRS Tryckeri Omslagsfoto: Jann Lipka Prenumerationsärenden: Adress: Box 55545, Stockholm Upplaga: exemplar ISSN nummer:

3 fokus Har ditt företag arbetat framgångsrikt med generationsskillnader? Skulle du vilja vara Hör av dig! med i en artikel i Almegatidningen? Kontakta chefredaktör och berätta hur ni jobbar, så väljer vi ut något eller några företag att skriva om i tidningen framöver! Generationsmyterna under lupp foto jann lipka Alla 80- och 90-talister är illojala! Eller? Det pratas mycket om hur de senaste generationerna tänker. Men stämmer bilden verkligen eller är den kanske en självuppfyllande profetia? Almegatidningens undersökning visar att det är jämnt mellan ja- och nej-sidan. Myter är konstruerade Låt inte generationsmyterna färga ditt ledarskap. Det menar forskaren Laurence Romani som både ser dem som förenklade förklaringar av verkliga skillnader och alltför breda generaliseringar. 80- och 90-talister har precis som tidigare generationer fått finna sig i att både bli beskrivna och omskrivna. Otaliga tidningsartiklar har näst intill raljerat över Generation Y:s egenskaper. Det har till och med skrivits böcker om hur de är och hur företag ska tänka när de anställer dem. Ibland är påståendena underbyggda med fakta och ibland inte. I början av året publicerades en artikel av Jennifer J. Deal, forskare vid Center for Creative Leadership i San Diego, i tidningen Strategy + Business. I den skjuter hon effektivt ner några av de vanligaste myterna om Generation Y. Hon konstaterar bland annat att de inte är illojala, inte har några problem med att bli tillsagda vad de ska göra och inte drivs mer av pengar än tidigare generationer. Så, varför har då myterna uppstått från första början? När vi pratar om myter så är det första vi ska komma ihåg att de är konstruerade. En myt används för att förklara en skillnad, säger Laurence Romani, forskare på Leder ni äldre och yngre medarbetare på olika sätt? Nej 47,8 % Anser du att 80-talisterna behöver ledas på ett speciellt sätt? Ja 49 % Stort gensvar Almegatidningens enkät i september väckte stort intresse. På kort tid svarade drygt 740 personer. Nej 51 % Center for Advanced Studies in Leadership på Handelshögskolan i Stockholm. Hon har forskat mycket kring hur man hanterar skillnader mellan människor på arbetsplatser och har själv haft 80-talister som studenter. I början trodde jag till exempel Ja 48,5 % Ja 52,2 % Anser du att 90-talisterna behöver ledas på ett speciellt sätt? Nej 51,5 % att studenter i dag har mindre respekt för auktoriteter. Men numer tolkar jag det som att de har mindre tålamod med att sitta och lyssna på vad en lärare säger till dess att de förstår varför läraren säger som den gör, varför de har nytta av det och hur de kan an- vända det redan i dag, fortsätter hon. Vi skapar alltså myter för att det är ett enkelt sätt att förklara skillnader på, menar hon. Att en person till exempel är snabbare på att hantera datorer är oftast lättast att förklara med att han eller hon är född i en senare generation. Dessutom är det en faktor som vi själva inte kan påverka. Att prata om en generation som en hel grupp är dessutom omöjligt. Självklart har de vissa saker gemensamt eftersom de har vuxit upp under samma period. Men i övrigt: nej, säger Laurence Romani. Trots det tror hon att generationsmyterna påverkar hur chefer leder unga ute på arbetsplatserna och i förlängningen också hur generationerna ser på sig själva. En chef kanske till exempel har lättare att acceptera att en pappa som är 80-talist som i och med det vill ha balans mellan privatliv och arbete lämnar mötet tidigare för att hämta på dagis än någon annan. När vi pratar om en grupp på det här sättet skapar vi till slut en verklighet. Tycker alla att 80-talister är på ett visst sätt påverkar det hur vi behandlar dem och i förlängningen hur de beter sig, förklarar Laurence Romani. Däremot anser hon inte att man bör leda 80- och 90-talister på ett speciellt sätt. De är inte en homogen grupp och bör därför inte behandlas som det. Jag kan inte förneka att de har mycket gemensamt. Men man bör försöka att lära känna dem och göra sitt bästa utifrån det. Det är viktigt att vi ser skillnaderna personerna emellan också, annars kan vi inte hantera dem. Sara Wilk Falskt! Tre myter om Generation Y, enligt Jennifer J. Deal som under flera års tid har undersökt generationsskillnader. Myt De vill inte bli tillsagda vad de ska göra. Sanning Forskningen visar snarare på motsatsen. Myt De är illojala mot sin arbetsgivare. De byter kanske jobb lite mer frekvent. Sanning Unga byter jobb oftare än äldre oavsett generation. Myt De vill ha större balans mellan arbete och privatliv. Sanning Inte mer än tidigare generationer. Det handlar snarare om att de har nått den åldern då de börjar bilda familj, enligt Jennifer J. Deal. Källa: Strategy + Business Nys? Forskning ifrågasätter gängse uppfattningar om generationsskillnader. Skillnader: Börja kommunicera med varför Varför och vad får jag ut av det? Det är två centrala frågor för 80- och 90-talister, enligt representanter för bemanningsföretaget Academic Work som ser tydliga skillnader mellan generationerna. Tidigare generationer frågade inte varför i samma utsträckning. 80-talister har lärt sig att ställa frågan väldigt ofta. Vet jag varför jag blir tillsagd att göra någonting så är det fine om jag förstår varför jag ska jobba 60 timmar i veckan så är det inget problem, säger Svante Randlert, som är vd för Academic Works dotterbolag Academic Communication. Generation Y ställer krav på både sig själva och andra, har höga förväntningar, är vana vid snabb feedback och vill se sin egen roll i ett större sammanhang. Det är några av de utmärkande skillnaderna som Svante Randlert och Christian Zachrison, affärsområdeschef på Academic Work, pekar ut. Ibland blir det konflikter mellan 40- och 80-talister. Den äldre generationen är ofta mer plikttrogen. Sedan kommer den här yngre generationen in och frågar varför de ska göra saker på ett visst sätt. De förstår helt enkelt inte varandra, säger Christian Zachrison. De konstaterar att dagens chefer måste lära sig att ställa krav och ge de yngre medarbetarna feedback ofta inte bara på ett årligt utvecklingssamtal. Men de bör också sätta den personliga utvecklingen i en kontext och på så sätt tala om för de yngre vad de kan få ut av sitt arbete. I mångt och mycket är nyckeln alltså rak kommunikation. Det är bara så som chefen kan skapa förståelse och i förlängningen trygghet för alla på arbetsplatsen. Svante Randlert konstaterar: Sluta kommunicera med vad och börja kommunicera med varför. Sara Wilk Nästa sida Så gör läsarna 4 almegatidningen oktober 2012 oktober 2012 almegatidningen 5

4 Fokus Här tar vi ett ordentligt grepp på en aktuell fråga. Vad ska vi skriva om framöver? Mejla dina tips till Behöver 80- och 90-talister ett särskilt ledarskap? Här är ett axplock av de närmare 300 svar vi fick in i enkäten. Ett överväldigande engagemang. Vi får anledning att återkomma framöver i ämnet att leda unga. Det har ar tjanstesektorn Grafik pär Ek Ja! Olika generationer kräver olika ledarskap De önskar snabba beslut, ser inte arbetet långsiktigt, är mer rörliga, och är inställda på att byta oftare. Är oftast välutbildade men är villiga att kortsiktigt ta ett enklare arbete med sikte på att gå vidare snabbt. Många äldre medarbetare har i stort gjort samma saker i år och det vill inte de unga, vilket är positivt. Nej! Ledarskapet är helt individuellt Det väsentliga är tydligt och konsekvent ledarskap, oberoende av ålder, kön och etnisk bakgrund. Det kommer bara av samlade värderingar. Yngre vill gärna driva projekt och tar också ansvar för projektet på ett bra sätt. De har energi och önskar en hel del bekräftelse, det behöver inte de äldre på samma sätt. De yngre kräver tydliga mål och de visar klart att de vill bli uppföljda och visa resultat. Lite olika förhållningssätt måste man ha. De yngre är mer vana att ta för sig och tycker sig vara guds gåva till mänskligheten i många fall. Många och långa samtal så ordnar det sig! Tycker att det är lite överdramatiserat med unga generationen. Möjligt att de ställer något högre krav på arbetsgivaren och ser till sin egen utveckling och egna behov mer än tidigare generationer, men det kan definitivt hanteras av ett professionellt företag. Det du får lägga på att motivera, förklara och hålla ordning, får du tillbaka i kreativitet och engagemang. Yngre behöver mer flexibilitet och vill ta mer eget ansvar. Unga medarbetare som vill komma framåt ställer krav på sin chef/ ledare. De vill veta vilken betydelse det har för dem om du ger dem information. De utför inte bara ett arbete utan vill veta varför de ska göra det. Fast anställning är inte det viktigaste för dem. Ibland kan friheten av att kunna vara ledig när man vill vara viktigare än en tillsvidareanställning. Väldigt stimulerande och lärorikt att arbeta med unga medarbetare som ledare. Alla har olika drivkrafter och incitamenten ser olika ut. För oss som arbetsgivare gäller det att lyssna på de enskilda individerna. Att vara flexibel är viktigt, att betona kvalitet är viktigt. Att få vara med och påverka och att kunna växa med uppgiften. Ledarskap i kreativa sammanhang handlar alltid om att locka fram idéer, att stimulera att tänka på tvärs, att ge rejält med respons. 80-talisterna har höga krav på personlig utveckling och det har därför varit framgångsrikt att göra tydliga utvecklingsplaner för dem och kontinuerligt göra tydliga prestationsutvärderingar. Ledarskap handlar om att se medarbetaren och leda den personen utifrån individens personlighet och förmågor. Alla personer kan växa i sin roll om de behandlas på ett bra och anpassat sätt. Ständig coachning, bevakning och uppföljning så att de känner sig uppmärksammade. Brister vi i detta så leder det snabbt till ökad frånvaro och sämre prestation. Självklart leder man generellt äldre och yngre medarbetare på olika sätt beroende på att de yngre oftast har kortare erfarenhet och därmed inte är lika självständiga. Däremot tror jag inte att behoven hos 80- och 90-talister skiljer så mycket från när till exempel 70-talisterna kom in. Unga människor är anpassningsbara och kommer man in i en kultur på arbetsplatsen/arbetsmarknaden anpassar man sig. källa SCB, nationalräkenskaperna källa Nationalräkenskaperna +7% Tjänstesektorn är största delen av svensk ekonomi Den privata tjänstesektorn utgör 51 procent av Sveriges totala produktion (BNP). (Avser 2011) % källa SCB, nationalräkenskaperna samt kortperiodisk sysselsättningsstatistik för privat sektor källa SCB, nationalräkenskaperna 2012 Tjänster lyfte Sveriges BNP-nivå Produktionsnivån för den privata tjänstesektorn ligger nu 7 procent över den senaste toppnivån tredje kvartalet 2008 innan tjänsteproduktionen föll i samband med finanskrisens stora utbrott hösten % Tjänster sysselsätter Sverige Sysselsättningen i den privata tjänstesektorn uppgår till 45 procent av Sveriges totala sysselsättning Uppsving i sysselsättningen Under den ekonomiska återhämtningen under växte sysselsättningen i den privata tjänstesektorn med , varav inom företagstjänster, den bransch som bidrog mest till uppgången av antalet sysselsatta inom tjänstesektorn. 6 almegatidningen oktober 2012 oktober 2012 almegatidningen 7

5 Vett & rättnär det inte är svart eller vitt. Har du ett dilemma som du vill att vi skriver om? Mejla till illustration pia koskela Vad säger du när de andra vill veta? Din medarbetare har berättat i förtroende för dig att hon har cancer. Nu behandlas hon, arbetar deltid och är inte sitt gamla jag när hon är på jobbet. Hur resonerar du när dina andra medarbetare frågar dig vad som har hänt? Försök komma överens om vad som ska sägas till kollegerna Som chef måste jag bara berätta det som är relevant för verksamheten. Gör det så rakt, enkelt och faktabaserat som möjligt utan att komma med onödiga upplysningar som inte har med arbetet att göra, säger Almegas arbetsmiljörådgivare Jan Johansson. vett & rätt Ibland gränsar den professionella arbetsgivarrollen på ett mer påtagligt sätt mot den privata sfären. En medarbetare som just fått besked om allvarlig sjukdom vill inte alltid att den här informationen ska komma fram till kollegerna på jobbet. Samtidigt kan sjukskrivningar och nödvändiga behandlingar medföra att personen ifråga inte kan utföra sina uppgifter som vanligt, och då krävs ofta en tillfällig omorganisering av arbetet. För chefen som blivit ombedd av sin medarbetare att inte tala om för övriga kolleger att hon har cancer, blir det en balansgång att lösa situationen utan att rubba förtroendet hon fått. Som chef har man tystnadsplikt när det gäller uppgifter av det här slaget. Men det är också en etisk och moralisk fråga, där man får fundera över sin roll som chef, säger Jan Johansson på Almega. Han påminner om att en chef i första hand ska leda och fördela arbetet för att se till verksamhetens bästa. I detta ligger också att upprätta en bra relation till sina medarbetare, vilket kräver förtroende och teamkänsla. Steg ett är därför att prata igenom situationen med den som är sjuk och försöka komma överens om vad som ska sägas till kollegerna. Något måste jag ju berätta eftersom det berör verksamheten. Kanske vill den sjuke själv vara med och informera. Det finns flera möjliga scenarier, men i vilket fall som helst bör chefen ha inställningen att inte berätta mer än vad som är nödvändigt med hänsyn till verksamheten och de problem som uppstår. Just när det gäller sjukdom och hälsa är det att betrakta som känsliga personuppgifter och måste behandlas med största försiktighet, säger Jan Johansson. Kort, koncis och faktabaserad är ord som återkommer när Jan Johansson beskriver hur sådan här information till medarbetarna bör läggas upp. Han betonar att fakta i det här fallet primärt handlar om arbetet och eventuella justeringar av organisationen som behöver göras inte om personens sjukdom: Kanske kan man nöja sig med att presentera förändringarna, förklara att det kommer att vara så här under en period och att man därefter får utvärdera hur det fungerar. Huruvida sjukdom ska nämnas som orsak till detta får bedömas från fall till fall, men att det rör sig om cancer finns förstås ingen som helst anledning att uppge om den drabbade inte vill det. Arbetsgivarens tystnadsplikt gäller bland annat handlingar som rör känsliga personuppgifter, exempelvis sjukintyg eller liknande som är kopplat till sjukskrivning och rehabilitering. Han påpekar att de juridiska gränsdragningarna när det gäller en chefs sätt att förvalta ett förtroende inte är helt glasklara. Bäst är att tillämpa försiktighetsprincipen och aldrig berätta mer än nödvändigt eller det man kommit överens om med den sjuke. Frågan är hur lämplig man är som chef om man sitter och berättar om sina medarbetares hemligheter vid fikabordet. En chef som vid upprepade tillfällen bidragit till att rasera medarbetarnas förtroende kan i slutänden bli föremål för arbetsrättsliga åtgärder. Som chef måste man ha integritet, konstaterar Jan Johansson. Alltför stor lösmynthet kan möjligen också strida mot den ömsesidiga lojalitetsplikten. Den är en allmän praxis inom arbetsrätten som bland annat innebär att både arbetsgivare och medarbetare har tystnadsplikt, att de inte skadar varandra och att de agerar på ett schyst sätt på arbetsplatsen. Om chefens prat skadar den anställde på ett betydande sätt skulle man kunna hävda att det strider mot den ömsesidiga lojalitetsplikten, förklarar Jan Johansson, men tillägger snabbt att detta hör till ytterligheterna. En mer vardagsnära utmaning som chefen ställs inför när en medarbetare i förtroende berättar om sin allvarliga sjukdom, är att se till hela teamets intressen. I ansträngningarna att så långt som möjligt tillfredsställa den sjukes önskemål kan det hända att arbetsbelastningen på kollegerna tillfälligt ökar. Om problemen kommer att kvarstå en längre tid bör chefen göra en riskbedömning av om detta kan få arbetsmiljökonsekvenser. För att belastningen på övriga medarbetare inte ska bli orimligt hög behöver företaget kanske ta in extrapersonal under en viss period, säger Jan Johansson. Jan Johansson arbetar med arbetsmiljöfrågor på Almega. Susanna Lidström Lojalitetsplikten är allmän praxis inom arbetsrätten Sjuklönelagen vett & Rätt Paragraf 18, reglerar handlingar kopplade till känsliga personuppgifter i vården. Arbetsmiljölagen Paragraf 8, reglerar kravet på systematiskt arbetsmiljöarbete. Ökad belastning på medarbetare (som exempelvis tar Så hanterar du medarbetarens förtroende Utgå från din 1 roll som chef för att leda och fördela arbetet krävs både integritet och förtroende från de anställda. Gör klart för 2 den som är sjuk att övriga medarbetare på något sätt måste informeras om det som berör verksamheten. Försök så långt 3 det går tillfredsställa den sjukes önskemål om att inte avslöja mer än nödvändigt berätta kort, koncist och faktabaserat hur arbetet ska organiseras framöver. över uppgifter från en sjukskriven kollega) är en arbetsmiljöfråga. Lojalitetsplikten En allmän praxis inom arbetsrätten som gäller såväl arbetsgivare som arbetstagare, oavsett om det står i enskilda anställningsavtal eller kollektivavtal. Behandla alla 4 känsliga personuppgifter med största möjliga sekretess, så undviker du att göra onödiga misstag. Sekretessreglerna är snåriga och det är enklare att vara extra försiktig. Det klassiska dilemmat Två fångar, A och B, ställs inför tre val: Om en vittnar mot den andre och den andre håller tyst, går den som vittnade fri och den som inte gjorde det hamnar i fängelse i tio år. Om båda håller tyst hamnar båda i fängelse i sex månader. Om båda vittnar mot varandra får båda två års fängelsevistelse var. Båda fångarna måste göra ett val, men vet inte vad den andre kommer att välja. Vad kommer att hända? Källa: Wikipedia (där också svaret finns) Bidra med ditt dilemma I den här avdelningen resonerar vi kring dilemman på jobbet. Har du något som du inte riktigt vet hur du ska lösa? Hör av dig till 8 almegatidningen oktober 2012 oktober 2012 almegatidningen 9

6 Chefer det är vi allihopa utmaning: Hur skapar man ett företag där medarbetarna inte begränsas och ansvaret delas? resultat: Centigo har valt bort cheferna, och företaget styrs av medarbetarna tillsammans, utan speciellt många fasta regler. text martin appel foto susanne kronholm Platt Redan när vi startade företaget var vi fast bestlutna att inte ha några chefer, säger Fredrik Palmgren på Centigo. 10 almegatidningen oktober 2012 oktober 2012 almegatidningen 11

7 Här får medarbetarna mandat att själva fatta besluten 1 Utmaning Vi ville inte att en person skulle begränsa de andra N är en vd tar fram spritpennan för att förklara hur företaget är organiserat dyker den ofta upp: Pyramiden. Trots allt tal om platta organisationer och trots att det är 30 år sedan Janne Carlzon vände upp och ned på SAS har de flesta företag fortfarande en traditionell organisation med vd:n på toppen. Men när Fredrik Palmgren på Centigo ska visa hur företaget är organiserat blir det i stället cirklar och pilar på tavlan. Redan när vi startade företaget var vi fast beslutna om att inte ha några chefer, säger han. Vi ville utveckla ett kollektivt ledarskap. Managementkonsultbolaget Centigo arbetar åt företag som genomgår stora förändringar, till exempel sammanslagningar eller viktiga teknikskiften. Företaget drog igång strax efter millen- Vi vill inte ha medarbetare som ägnar hela sina liv åt en enda sak. Två år är lagom för att brinna för en fråga, och hinna med att genomföra det. Själv tar Fredrik Palmgren nu över som HR-ansvarig, och han känner sig extremt peppad för sitt nya uppdrag. Vilka människor han vill samarbeta med det väljer han själv. Centigo har nämligen nästan ingen central administration. Av företagets 170 medarbetare är det bara sex som jobbar med övergripande frågor som ekonomi och HR. Alla andra är konsulter, och om de jobnieskiftet, och trots att det var lågkonjunktur och krisstämning kände Fredrik Palmgren och två vänner att det var rätt tid att starta eget. Ingen av dem hade drivit företag tidigare, och de kunde därför starta från noll. Krisen gjorde att de fick tid att reflektera och planera, och en av de saker som de tidigt bestämde sig för var just att skapa ett chefslöst företag. Vi ville inte att en person skulle begränsa de andra. I stället delade vi på ansvaret. Tanken var att chefer och hierarkier hindrar medarbetarna från att utvecklas. En medarbetare som bara gör det som chefen har sagt blir sällan speciellt framgångsrik, och ett hierarkiskt företag blir dessutom väldigt trögrörligt. Verkligheten ändrar sig fortare än företagsledningen hinner agera. När ett beslut har runnit igenom alla lager i organisationen är det är dags att fatta ett nytt. Centigos lösning blev i stället att ge medarbetarna mandat att själva fatta besluten, inte minst i kontakten med kunden. Medarbetarna vet nästan alltid vad som behöver göras. Ger man dem eget ansvar blir chansen större att företaget kan utnyttja deras kompetens till max, säger Fredrik Palmgren. Att styra ett nystartat tremansföretag utan chefer är inte speciellt svårt, men Centigo började snabbt växa. I dag har man 170 medarbetare, och tillväxten fortsätter. Den stora utmaningen för Fredrik Palmgren och hans kolleger blev alltså att behålla den hierarkilösa nystartsandan även i ett växande företag. 2 Genomförande Det är våra medarbetare som är ute hos kunderna, inte ledningsgruppen I takt med att Centigo fick fler medarbetare blev det nödvändigt att skapa strukturer som inte fanns i början. Man valde dock snabbt bort tanken på att tillsätta chefer. I stället skapades positioner som affärsenhetsansvarig och kundteamsansvarig, och efter hand växte två ledningsgrupper fram. Man skulle kunna invända att skillnaden mellan att vara ansvarig och chef är semantisk, men det håller inte Fredrik Palmgren med om. Han understryker att ledningsgrupperna inte går in i detaljbeslut och att makten ligger ute hos medarbetarna. Det är våra medarbetare som är ute hos våra kunder inte ledningsgruppen. En annan viktig skillnad är att den som har en roll som ansvarig på Centigo bara är det under två års tid. Initiativ Stort eget ansvar lockade Julia Grunewald att börja på Centigo. bar övergripande sker det på eget initiativ. Till skillnad från en traditionell chef kan Fredrik Palmgren inte ålägga någon att jobba tillsammans med honom. När jag samlar ihop ett lag som vill jobba med de här frågorna måste jag i stället inspirera och övertyga mina kolleger om att hjälpa till. Centigo är som en intern marknad där man säljer in idéer till sina kolleger snarare än att en chef pekar med hela handen. Det är inte bara cheferna som lyser med sin frånvaro på Centigo. Det finns inte heller Eget ansvar lockade mig till Centigo Att locka till sig nya medarbetare är en av Centigos stora utmaningar. Ett sätt är att rekrytera på universitet och högskolor, och Julia Grunewald är en av dem som arbetar med det här. Jag jobbar med att ta fram planer för hur vi ska marknadsföra oss gentemot studenter och ger förslag på vilka aktiviteter vi ska genomföra på de skolor jag är ansvarig för. Sedan är jag även med och arbetar med urvalet av nya medarbetare. Det här är något som Julia Grunewald gör vid sidan av sina vanliga konsultuppdrag inom området organisation och ledning. Det är också något som hon gör på eget initiativ. Vi har ju inga chefer som säger åt oss vad vi ska göra, utan det här var något som jag själv var extra intresserad av. Julia Grunewald, som själv var Handelsstudent för några år sedan, är ansvarig för kontakterna med Handelshögskolan och Stockholms Universitet. Det är så det funkar här på Centigo. Man engagerar sig i något som man brinner lite extra för och kan även själv starta nya initiativ. Själv har Julia Grunewald arbetat på företaget i ett och ett halvt år, och hon fick tipset om jobbet från en bekant. Jag förstod att man jobbade på ett annat sätt, och det här med eget ansvar var det som lockade mig till Centigo. Men trots allt fokus på eget ansvar tyckte Julia Grunewald inte att det var svårt att komma in i företaget. Jag har en mentor och en medarbetaransvarig som stödjer mig i min utveckling, och när jag jobbar i ett projekt finns det en kundteamsansvarig till stöd, berättar hon. Skillnaden är att det är en annan typ av ledarskap än många andra företag. Det är ett ledarskap där man lyfter fram människor. speciellt många nedskrivna regler och fasta rutiner, utan problemen blir lösta när de verkligen uppstår. Fredrik Palmgren tycker inte att det är relevant att skapa lösningar för problem som inte existerar, och han pratar i stället om en fem över tolv-princip. Om ett problem uppstår får man lösa det då. Och i den tanken ligger även en tolerans för att saker faktiskt tillåts bli fel ibland. Ett företag som bara försöker undvika problem och misstag kan aldrig utvecklas. För att Centigomodellen ska fungera krävs en sak: engagerade medarbetare. Nyckeln till framgång är med andra 12 almegatidningen oktober 2012 oktober 2012 almegatidningen 13

8 Alla är ledare Här på Centigo är det som att alla medarbetare har ett eget företag, säger Fredrik Kassmo. Varje medarbetare är sitt eget företag ord en bra rekrytering, och Fredrik Palmgren erkänner att det här är ett av de stora problemen: Alla skulle inte trivas här, och det kan vara svårt att förklara hur Centigo fungerar för den som har jobbat i ett vanligt företag. Man måste vilja och orka tänka på ett annat sätt. Tanken är att hitta medarbetare som kan ta egna initiativ och fatta beslut men också lyssna på andra. Fredrik Kassmo kom till Centigo efter sex år på ett IT-konsultföretag. Och även om han trivdes som anställd kände han att han ville göra något annorlunda. Jag funderade på att starta eget, men så fick jag höra talas om Centigo, berättar han. Jag förstod att man fick mycket mer eget ansvar än på andra företag, och det kändes som en bra medelväg mellan att vara anställd och att starta eget. Fredrik Kassmo, som är civilingenjör i grunden, har varit på Centigo i fem år. Han arbetar med globala förändringsprojekt, och uppskattar framför allt möjligheten att själv fatta beslut. Här kan han antingen välja mellan stabila projekt med en trygg inkomst eller nya som är mer riskabla men kan bli mer lönande på längre sikt. Jag gillar att kunna bestämma själv. Här på Centigo är det som om varje medarbetare har sitt eget företag. I början kunde det här kännas förvirrande, och efter så många år i ett vanligt företag tyckte Fredrik Kassmo att det kändes lite konstigt att inte ha en chef som bestämde. Samtidigt understryker han att det finns För att få rätt medarbetare söker Centigo framför allt medarbetare direkt från högskolan. De har inga förutfattade meningar. Stora delar av rekryteringsprocessen drivs av de medarbetare som blev senast anställda. Förutom de formella kvalifikationerna tittar Centigo mycket på de personliga egenskaperna. Under anställningsprocessen går de sökande igenom flera olika intervjuer, men många av dem får även göra ett slags grupparbete. Man tar med andra ord in flera sökande samtidigt och låter ett väl fungerande system med coacher. Det här är framför allt viktigt för dem som är nyanställda, och för dem blir Centigo mer likt ett vanligt företag. Att seniora medarbetare hjälper dem som har mindre erfarenhet är en viktig del av Centigos företagskultur, understryker Fredrik Kassmo, som själv är coach för flera medarbetare. Centigo är chefslöst men inte ledarlöst, säger han. Här är alla ledare, och ju mer senior du är desto mer ledare blir du. dem utföra en praktisk uppgift som de rekryteringsansvariga studerar. Tanken är att hitta medarbetare som kan ta egna initiativ och fatta beslut men också lyssna på andra. Vi säger nej till de som bara tar kommandot. På Centigo måste man kunna göra både och. Förutom högskolerekryteringen kommer det in en hel del medarbetare som har hört talas om Centigo, och de som framför allt lockas är personer som har funderat på att starta eget. Egna företagare finner sig snabbt till rätta. Vi vill jobba med människor som vill utveckla sin potential. En viktig frågeställning är också vad det är som ger medarbetarna energi. I ett traditionellt företag handlar det ofta om att vinna chefens respekt. De som jobbar åt Centigo får snarare energi av att få beröm från kunderna. För att de nyrekryterade ska komma in i företaget finns ett omfattande system med coacher och mentorer. För de som kommer direkt från högskolan finns även ett treårigt introduktionsprogram. Under den första tiden har medarbetaren en fast lön och tydliga regler, men de trappas successivt av. De flesta har sedan en relativt låg grundlön och en större del som är rörlig. Den här lönemodellen är en av förklaringarna till att medarbetarna kan ha så stor frihet. Ja, det händer till och med att de väljer att arbeta ideellt. En medarbetare fick exempelvis genom privata kontakter klart för sig hur dåligt det var ställt på en avdelning inom äldrevården. Hon tog med sig några kolleger och började driva ett projekt för att effektivisera verksamheten, men eftersom avdelningen inte hade några pengar gjorde medarbetarna det utan att ta betalt. Accepterar du en lägre lön kan du välja att arbeta med den här sortens projekt. Att ha medarbetare som arbetar gratis kan verka som en dålig affär, men han tror att det blir lönsamt på lite längre sikt. Centigo skaffar sig kompetens inom nya områden och de visar upp företaget på nya marknader. I och med att stora delar av lönen är rörlig har inte Centigo traditionella lönesamtal. I stället handlar det om ett karriärsamtal där medarbetaren får hjälp att utveckla sig i jobbet, berättar Fredrik Palmgren. Frågorna brukar vara Hur mycket vill du tjäna? och Hur ska du uppnå det? Naturligtvis kan det uppstå problem i ett företag där ingen kan peka med hela handen. Fredrik Palmgren berättar hur Centigo för några år sedan diskuterade att öppna verksamhet i Göteborg. Problemet var att ingen ville ta tag i det. Eftersom ingen ville blev det ingen verksamhet i Göteborg. Däremot var intresset större för att starta verksamhet i Kina och Indien, så det här har förverkligats. Vi satsar på det som våra medarbetare vill, och det gör till och med att vi kan förlora kunder om vi får ett uppdrag som ingen vill ha. 3Resultat Vi hade inte varit lika framgångsrika om vi haft chefer som ett vanligt företag Ai tt bygga upp ett företag utan chefer och regler, och helt lita på medarbetarna kan låta orealistiskt. Fredrik Palmgren får ofta frågan om Centigomodellen fungerar i verkligheten, och hans svar är alltid ja. Att förflytta medarbetarnas fokus från att tvingas till att vilja tror han är en av nycklarna till framgång. I stället för att bli nedtyngt blir du inspirerad. Vi pratar ofta om att en jag vill-attityd ska prägla företaget. När Fredrik Palmgren tittar tillbaka på det decennium som har gått sedan de grundade Centigo kan han konstatera att modellen verkar ha fungerat. Företaget har gått från 0 till 170 medarbetare, och omsättningen har ökat med 40 procent per år. Man har etablerat sig i Kina och Indien och fått ta emot utmärkelser som Gasellföretag och Bästa arbetsgivare. När jag hörde det fick jag nypa mig i armen. Jag vet att folk trivs här, men jag trodde inte att vi var så bra. Fredrik Palmgren är medveten om att det kan finnas många förklaringar till framgången, men han tror att organisationsmodellen är viktig. Vi hade inte varit lika framgångsrika om vi haft chefer som ett vanligt företag. Fredrik Palmgren erkänner att det finns tillfällen då han och andra tvivlar på Centigos organisation. Tanken att vi borde tillsätta en chef lurar hela tiden i vassen. Men det slutar alltid med att vi inte vill ha det. När problemen uppstår försöker vi i stället att hitta en Centigomässig lösning. Tre cirklar i stället för en pyramid Medan andra företag är uppbyggda som en pyramid beskriver Fredrik Palmgren Centigos organisation som tre cirklar. Cirkel 1: Medarbetarna Medarbetarna är företagets verkliga makthavare. Eftersom nästan alla medarbetare är konsulter styr de mycket av jobbet själva. Cirkel 2: Kundteamet Kundteamet är den grupp medarbetare som tillfälligt arbetar tillsammans med ett visst projekt och den leds av en kundteamansvarig. Affärsenheten är fasta områden som organisation & ledning och digitala affärer. Det finns nio relativt självständiga affärsenheter som nästan kan ses som egna bolag. Den som är ansvarig för affärsenheten är som regel också medarbetaransvarig. Alla på Centigo är nämligen fast anställda enligt vanlig tillsvidareanställning, och den medarbetaransvarige har ett fullt juridiskt arbetsgivaransvar. Cirkel 3: Ledningsgruppen Företaget har övergripande om råden som till exempel ekonomi, HR och marknad. De sex personer som ansvarar för dessa områden bildar Centigos lilla ledningsgrupp, och sköter löpande uppgifter som rör hela företaget. Det här kan exempelvis röra lokaler, teknisk utrustning och anställningar. Det finns alltså tre roller för Centigos ansvariga, och alla som har någon sådan titel ingår i företagets stora ledningsgrupp som arbetar med strategiska frågor. De flesta av dem är också delägare i företaget. 14 almegatidningen oktober 2012 oktober 2012 almegatidningen 15

9 Efter 25 år som anställd valde hon att hoppa av och starta eget. I dag leder Ann-Marie Skarp ett av Sveriges mest uppmärksammade bokförlag, Piratförlaget. Myteriet som skakade bokbranschen nn-marie Skarp puffar upp dynorna på de mörkblå Ikeafåtöljerna som ibland fungerar som läsplats i hennes kontorsrum. På det runda bordet intill finns en orkidé och en uppochnedvänd bunt med manuspapper. Det må vara en vanlig tisdagsförmiddag på förlaget på Kaptensgatan i Stockholm, men inramningen återspeglar flera viktiga delar av hennes personlighet. Senare ska hon berätta om Piratförlagets kostnadsmedvetenhet, om sin tilltagande fascination för växter och om hur böcker och intresset för det svenska språket tidigt kom in i hennes liv. När tidningen Svensk Bokhandel för några år sedan listade de mäktigaste personerna i Bok-Sverige utsågs Ann-Marie Skarp till den enskilt största branschförnyaren under 2000-talet. På bara 13 år har Piratförlaget blivit ett av Sveriges största bokförlag. Med kreativ marknadsföring och nydanande ersättningsvillkor till författarna har förlaget blivit en maktfaktor att räkna med. Vi är snabbrörliga och har korta beslutsvägar, säger vd:n, förlagschefen och förläggaren Skarp. Hon föddes i Sollentuna norr om Stockholm, men tillbringade en stor del av uppväxten i Östersund och Sundsvall. Hennes pappa var militär av överstes grad och tjänstgjorde i flera städer. Vi flyttade flera gånger. Det gick fort att skaffa sig nya kamrater, men det var också en fördel att vara en stor syskonskara. Vi har fortfarande väldigt bra kontakt, säger Ann-Marie Skarp. Själv fyllde hon 60 år i januari och är näst yngst av de fem syskonen. Hon har två äldre bröder och två systrar. Målande och minnesrikt berättar hon om sin barndom: om pappersdockor och små mumintroll i fajans, om spännande tågresor till mormor och morfar i Finspång, om familjens sommarställe i Vattlång i Hälsingland. Vi började hyra en del av en bondgård, jag tror att det var Vi kom körande med en stor Opel i hällregnet, men sedan blev det en så fin sommar. Det fanns föl på gården och vi var med när höet togs in. Vi åkte på Delsbostämman och vi tittade på hembygdssaker. Det tar inte lång tid att upptäcka att Ann-Marie Skarp sedan länge har ett sinne för berättelser och berättande, för stämningar och detaljer. Ann-Marie Skarp JOBB: Vd, förlagschef och förläggare på Piratförlaget AB. Delägare i förlaget tillsammans med Jan Guillou och Liza Marklund. DRIVKRAFT: Att se människan. EFTER JOBBET: Tillbringar veckorna i Stockholm och helgerna i huset i Östhammar. Har alltid böcker eller bokmanus inom räckhåll. Med åren har jag även blivit mer och mer road av växter, och tillbringar en hel del tid i naturen. REKOMMENDATION: Våga anta nya utmaningar. Direktören Ann-Marie Skarp sätter författarna i centrum. 16 almegatidningen Oktober 2012 oktober 2012 almegatidningen 17

10 en av de revolutionerande idéerna var att erbjuda författarna hälften av försäljningsinkomsterna från böckerna. 3goda råd Ann- Marie Skarps tips om management Var kostnadsmedveten. Undvik höga fasta kostnader och stora lager. Se medarbetarna. Lyssna och gör dem delaktiga i helheten. Ta hjälp av experter. Om det finns frågor som du inte behärskar är det bättre att köpa in kunskap än att själv lära sig allt. Hennes första bokminnen kommer från Elsa Beskow och sagor som Hattstugan och Tomtebobarnen. Mamma läste för oss från det att vi var pyttesmå. Vi satt på golvet och lyssnade. Har man tidigt fått en vana att berättelser kommer till en på det sättet, då vill man att det ska fortsätta att vara så, förklarar hon. När hon började läsa på egen hand blev det Astrid Lindgren och serier som Kitty, Lotta och Femböckerna. Sedan följde föregångarna till vår tids stora deckarvåg: Maria Lang, Stieg Trenter, Agatha Christie och Sjöwall- Wahlöö. I skolan avverkade hon klassiska verk av Pär Lagerkvist och John Steinbeck och på fritiden sjönk hon in i Per Anders Fogelströms stadserie om Stockholms utveckling. Jag har haft väldigt bra lärare i svenska. Det bidrog till att jag blev intresserad av svenska språket. Efter gymnasiet flyttade Ann-Marie Skarp till Stockholm med sin dåvarande sambo. Hon utbildade sig till sekreterare på Frans Schartaus Handelsinstitut och fick chans att göra sin praktik på Norstedts, Sveriges äldsta bokförlag som grundats Året var 1974 och Ann-Marie Skarp var 22 år. Hon kom till en miljö där en bokförläggare oftast var en äldre man med fluga och kostym. Norstedts var som en ruvande jättekoloss på Riddarholmen, med fasadbokstäver som tindrade. Jag var SÅ stolt över att få arbeta där, bland allt gammalt och fint. Hon beskriver samtidigt den industrikänsla som präglade det hus där tryckeriet ännu fanns kvar på första våningen. Vid varuautomaten med dricka och kexchoklad möttes sättare och ambassadörer, praktikanter och chefer. Norstedts var känt för högklassiga romaner, men även för statskalendrar, uppslagsverk och Sveriges rikes lag: Det var juvelen i kronan. Ann-Marie Skarps praktikperiod övergick i en anställning. Efter något år blev hon sekreterare till förlagschefen och en strategisk spindel i nätet. Det fanns inget som undgick mig. Jag var vetgirig, nyfiken och effektiv. Jag fick stora möjligheter och såg till att ta för mig. Gradvis fick jag lite makt och följde upp att alla de beslut som fattades verkligen genomfördes. Jag var bra på det som jag gjorde och hade urkul på jobbet. Av bara farten läste hon kvällskurser i engelska på universitetet det var viktigt med en akademisk karriär. Språkkunskaperna fick hon nytta av senare, när hon blev ansvarig för inköp av utländska rättigheter. På de stora bokmässorna i Europa och USA var hon förlagets representant. Efter att ha varit direktörsassistent, redaktionschef och inköpare blev hon förläggare inom skönlitteratur och allmänlitteratur. I slutet av 1980-talet blev det dock ägar- och organisationsförändringar inom förlaget, vilket ledde fram till några tuffa år i Ann-Marie Skarps liv. Jag blev marginaliserad och fick inte längre vara med och påverka. Nu i efterhand kan jag se att man inte ska sitta på samma plats i 25 år, men just då trodde jag att jag skulle bli en halv människa utan den där Norstedtsidentiteten. Hon var en både sårad, ledsen och förbannad bokförläggare som i juni 1999 valde att säga upp sig. Det som dock blev en ännu större bomb för förlaget var att även hennes partner, Jan Guillou, samtidigt valde att lämna Norstedts. På en och samma dag förlorade förlaget därmed inte bara en av de mest rutinerade förläggarna, utan även en av de bästsäljande författarna. Det väckte viss uppståndelse när vi promenerade iväg. Men själva kände vi snarast en eufori, säger Ann- Marie Skarp. Hennes uttåg från Norstedts blev början på en andra karriär, nu som egen företagare. Ann-Marie Skarp var fyllda 47 och hade under en tid funderat över om det fortfarande kunde vänta okända, inspirerande arbetsutmaningar runt hörnet, och om det ännu var möjligt att lära sig något nytt. Svaret var ja. Tillsammans med Liza Marklund deckarförfattaren med bakgrund från Expressen och Sigge Sigfridsson soloförläggaren som kom från Aftonbladet beslöt Ann-Marie Skarp och Jan Guillou att starta en ny typ av bokförlag. En av de revolutionerande idéerna var att erbjuda författarna hälften av försäljningsinkomsterna från böckerna, vilket var en betydligt högre nivå än hos de traditionella förlagen. Affärsmodellen fick stor uppmärksamhet och det nya uppstickarförlaget lockade snabbt till sig både etablerade och nya namn. Vi kombinerade mitt förtroendekapital i branschen med Sigges nytänkande och driftighet som affärsman. Samtidigt var vi noga med att anlita experter som hjälpte oss med sådant som ägaravtal och skattefrågor. Det fick inte vara något slarv och slafs. På samma sätt var de noga med att leva upp till sina utgivningsdatum och att undvika korrekturfel. Det var viktigt att inte göra misstag. Jag tror att det fanns många där ute som gärna ville att vi skulle misslyckas, säger Ann-Marie Skarp. Efter några år valde Sigge Sigfridsson att lämna det växande företaget för att återgå till egen förlagsverksamhet i mindre skala. I dag är det Ann-Marie Skarp, Jan Guillou och Liza Marklund som kvarstår som ägare. Piratförlaget har i dag tolv anställda och är ett av Sveriges mest lönsamma förlag. Ann-Marie Skarp är mån om att göra medarbetarna delaktiga i budgetarbetet och att skapa diskussion kring hur olika faktorer påverkar varandra. Vi har inte så höga fasta kostnader och undviker att bygga stora lager. Organisationen är effektiv och alla bidrar till helheten. Piratförlaget gjorde tidigt satsningar kring e-böcker, ljudböcker och nya försäljningskanaler. Dessutom har förlaget gjort sig känt för sin offensiva marknadsföring. Här ingår allt från utsmyckning av tunnelbanevagnar till kommunikation via sociala medier. I Norge finns Piratforlaget AS, som till 40 procent ägs av Piratförlaget AB, och i Sverige startades i fjol barnoch ungdomsboksförlaget Lilla Piratförlaget på initiativ av Erik Titusson. Han var tidigare kanslichef för Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne, ALMA. Erik kom till oss med den här goda idén om barnboksutgivning. Jag tror att det är så som vi kommer att fortsätta växa genom att andra entreprenörer söker samarbeten med oss, säger Ann-Marie Skarp. Piratförlaget är även grundare och delägare till e-bokföretaget Elib och delägare i Pocketförlaget. Ann-Marie Skarp är åter en spindel i nätet, men numera på egna premisser. Rollen som vd och delägare har hon gradvis vuxit in i. Kunskaperna om bokbranschen hade hon med sig i bagaget. För mig handlar förläggeri om kontinuitet som man sår får man skörda. Det är precis som i bondepraktikan, säger hon. text Lena lidberg foto Sanna Sjöswärd Om Ann-Marie Skarps drivkraft När Ann-Marie Skarp lämnade Norstedts förlag kände hon sig undanskuffad och åsidosatt. Kanske har det bidragit till att hennes drivkraft på Piratförlaget är att odla ett ledarskap som bygger på diskussioner, lyhördhet och delaktiga medarbetare. Hela min livsfilosofi är att se människan. Alla har en viktig roll att fylla, betonar hon. På samma tema brinner hon för att sätta författarna i centrum och få dem att trivas på förlaget. När kostnader för produktion, marknadsföring och distribution har dragits av delar förlaget och författaren lika på alla intäkter, utom i de fall då sedvanlig royalty är mer gynnsamt för författaren. För varje år och utgåva utgår förlaget från vilken ersättningsmodell som är mest fördelaktig för författaren. Royaltylösningen har tillkommit som ett svar på att även konkurrenterna med tiden har justerat sina ersättningsmodeller för författarna. Paus När författaren Mark Levengood dyker upp för ett möte får tidningens fotograf ta en tvåtimmarspaus. Författaren i centrum, säger Ann-Marie Skarp. År 1999 då Piratförlaget startades sågs dock de nya idéerna som rena provokationer i delar av den traditionstyngda bokbranschen. Förlaget fick även kritik för sin tydligt kommersiella inriktning och omnämndes i termer som pirater. Som svar på tal beslöt grundarna att döpa företaget till just Piratförlaget. Två av grundarna, Jan Guillou och Liza Marklund, var själva storsäljande författare med omfattande kontaktnät. Snabbt fick de kollegan Anne Holt och flera andra med sig ombord. I dag har även författare som Roslund & Hellström, Mikael Niemi, Martina Haag och Sara Kadefors tillkommit. Samtidigt har Piratförlaget även haft några avhopp bland andra har Leif GW Persson och Unni Drougge bytt till andra förlag. Vår utgivningstakt är titlar per år. Vi ser inget egenvärde i att bli störst, utan vill hellre satsa på att bli bättre och bättre, säger Ann-Marie Skarp. 18 almegatidningen Oktober 2012 oktober 2012 almegatidningen 19

11 Här sätter cheferna lönen När ÅF gjorde om sitt lönesystem försvann både centrala direktiv och potter. I stället får varje chef sätta lön efter samtal med den enskilde medarbetaren och både företag och fack är nöjda. foto privat C harlotte Witt var missnöjd. Som personalchef på teknikkonsultföretaget ÅF insåg hon att hon hade en viktig uppgift framför sig: att förändra företagets lönebildningssystem. ÅF var visserligen inte sämre än andra företag. Deras system med fasta potter och gemensamma fackliga förhandlingar är standard på många företag. Men Charlotte Witt ville göra något annat. De reaktioner vi får är positiva, både från medarbetare och chefer. Jan Olov Viklund, Unionen Jag har jobbat länge med lönebildning, och aldrig gillat den traditionella modellen, säger hon. Ett system där man först bestämmer en pott och sedan låter chefen fördela den, tycker hon skapar problem. Man tar bort chefens ansvar, och om medarbetarna ifrågasätter sin lön kan chefen alltid skylla på någon annan. Man blir vingklippt som chef, konstaterar Charlotte Witt. Ett annat problem är att potterna gör att det finns ganska lite utrymme för att belöna och uppmuntra den som har gjort ett bra jobb. Lönen blir på så sätt inte värdeskapande på det sätt Charlotte Witt önskar. För tre år sedan, när STD-företagen övergick till lokal lönebildning, beslutade ÅF att ändra sin lönemodell. Grundtanken var enkel: att sätta cheferna i fokus. De fick fullt ansvar för löneutrymmet, och det kom inte längre några direktiv uppifrån. Vår nya lönebildningsmodell bygger på två saker: kompetens och duglighet. Det här gör att alla lönepotter har försvunnit. Hur mycket lönen ska höjas bestämmer respektive chef utan någon inblandning. Lönen blir med andra ord tydligare kopplad till resultatet, och det gör både löne- och utvecklingssamtal mer betydelsefulla. En chef kan på ett helt annat sätt än tidigare belöna en medarbetare som vill utvecklas, och medarbetaren får reella möjligheter att påverka sin egen lön. Facket spelade en viktig roll när det nya lönesystemet växte fram, och ÅF valde redan från början att involvera Unionen och Sveriges Ingenjörer. Charlotte Witt har, tillsammans med två kolleger från ÅF, regelbundet träffat de fackliga representanterna. Vi har tillsammans knådat fram ett dokument, säger hon. Att i ett tidigt skede koppla in facket tror hon har varit en av förklaringarna till framgången. Det är lättare för facket att söka fel på ett system som man inte själv har varit med om att utforma. Och Charlotte Witt är inte ensam om att vara nöjd. Även Jan-Olov Viklund från Unionen är positiv. Han är ordförande för det fackliga samverkansorganet inom ÅF, och arbetar mycket med lönefrågor. Jag tycker att det nya systemet fungerar bra. Det gör att alla medarbetare får större Cheferna styr Vi har skippat potterna helt, säger Charlotte Witt på ÅF. 20 almegatidningen oktober 2012 oktober 2012 almegatidningen 21

12 Ny avdelning möjligheter att påverka sin personliga utveckling, säger Jan-Olov Viklund. Han gör också bedömningen att de flesta medarbetare är nöjda. De reaktioner vi får är positiva, både från medarbetare och chefer. Den som leder medarbetare i tjänsteföretag kommer att se att var och en har olika behov av ledarskap. Som chef gäller det därför att våga fråga medarbetarna om råd. I ÅF:s nya lönebildningsmodell har fackets uppgifter förändrats men inte försvunnit. I stället för att förhandla för medlemmarna som kollektiv ligger fokus på att stödja dem som individer. Förra året åkte exempelvis Unionen runt och träffade medarbetarna och lärde ut förhandlingsteknik. Men fackets uppgift handlar inte bara om att stötta medlemmarna, utan de är involverade i hela löneprocessen. Facket kan både ge synpunkter på chefernas löneförslag i förväg och göra övergripande utvärderingar i efterhand. På så sätt kan de se om några medarbetare har blivit missgynnade, till exempel utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Vi har kommit med en del synpunkter, men hittills har vi inte sett några stora problem, säger Jan-Olov Viklund. En av de stora invändningarna mot individuell lönesättning handlar om rättvisa. Kritikerna menar att det är den som pratar bäst som får mest lön. Inte den som presterar bäst. Risken finns att somliga får väldigt låga löneökningar, och att man får ett a- och ett b-lag, säger Jan-Olov Viklund. I ÅF:s fall tycker han inte att det här har varit ett problem, och fackets möjlighet att kontrollera löneprocessen har varit tillräcklig. Även om det bara är två år sedan det nya lönesystemet infördes kan personalchefen Charlotte Witt se flera konkreta fördelar. Ett resultat är att löneglidningen har minskat. Tidigare höjdes lönerna i efterhand utan att det syntes, och det var att lura sig själv. En annan fördel är att ÅF får större möjlighet att differentiera sina löner, och det här ökar konkurrenskraften. Vi finns på ett 70-tal orter, och lönesituationen är förstås olika. På vissa platser är det större efterfrågan på personal, och nu har vi en möjlighet att anpassa oss till marknaden. Ett annat resultat är att medarbetarna upplever att cheferna har blivit bättre på att följa upp de mål som har satts upp. I den senaste medarbetarundersökningen hade den siffran förbättrats med tio procent. Utbildning och it hjälper cheferna När ÅF lät cheferna sätta lön utan central kontroll be farade många att det skulle bli dyrt för företaget eftersom cheferna skulle sätta för höga löner. Så har det inte blivit, konstaterar personalchefen Charlotte Witt. En förklaring är att alla ÅFs cirka 300 chefer har fått en utbildning i den nya lönemodellen, och eftersom de har eget budgetansvar ser de till Om medarbetaren vet att chefen sätter lönen vet de också att de pratar med rätt beslutsfattare, säger Charlotte Witt. Liksom många andra teknikkonsultföretag har ÅF svårt att få tag på medarbetare med rätt kompetens, och här tycker Charlotte Witt att det är en stor fördel att ha ett modernt lönebildningssystem. För att behålla och locka till sig nya medarbetare räcker det inte med spännande uppdrag och en bra arbetsmiljö. Medarbetarna vill även kunna påverka sin löneutveckling. att lönerna inte rusar iväg. Alla våra chefer vet att ekonomin måste gå ihop, och de sätter inte högre löner än möjligt. Folk som får ansvar tar ansvar, konstaterar Charlotte Witt. Cheferna diskuterar även sitt löneförslag med den närmast högre chefen, och om några förslag avviker markant får den lönesättande chefen motivera sitt beslut. Vi brukar kalla det för Stopp Löneglidningen har minskat med det nya systemet, enligt Charlotte Witt. farfarsprincipen, och den ger cheferna ytterligare en trygghet, säger hon. För att hjälpa cheferna att fatta rätt beslut har ÅF även skaffat ett specialutvecklat datorsystem för lönebildningen. Här matar respektive chef in sina förslag till löner, och de kan på så sätt jämföra sig med andra och med det ekonomiska läget. Och den stora vinsten tycker hon handlar om att ge medarbetarna mer makt. Med det gamla systemet kände många att de inte kunde påverka sin löneutveckling. Många sa: Jag får min 500-lapp oavsett vad jag gör. Men i dag är det annorlunda, och det här gör att Charlotte Witt numera är nöjd med ÅF:s lönebildning: Medarbetarna har blivit mer motiverade och mer sugna på att göra bättre ifrån sig. text martin appel foto linus hallgren illustration graham samuels Att leda är att följa edarskapsforskaren Gunnar Westling konstaterar att modernt ledarskap bygger på att chefen är lyhörd, duktig på att kommunicera och att han eller hon kan förmedla, kombinera och bearbeta information från olika delar av verksamheten. Vi har valt att kalla det följarskap. I korthet handlar det om att ha örat vid marken och lyssna efter utvecklingsmöjligheter, att agera på de möjligheter som dyker upp och att skapa forum för att sprida goda exempel i organisationen. Enligt Gunnar Westling handlar följarskap i hög grad om att främja medarbetarskapet och att ta vara på medarbetarnas innovationsförmåga. Mer konkret handlar det om att se och synliggöra individen, och att lyfta fram idéer och arbetssätt som hela företaget kan dra nytta av. En annan del av följarskapet är att vara lyhörd och följsam i själva chefsrollen att anpassa sitt ledarskap efter individen och situationen. Den som leder medarbetare i tjänsteföretag, och i synnerhet en grupp av experter, kommer att 22 almegatidningen oktober 2012 oktober 2012 almegatidningen 23

13 upptäcka att var och en har olika behov av ledarskap. Det bästa här är om chefen ser på verksamheten som en socialantropolog och oftare ställer frågor till både kunder och medarbetare: Vad är det som pågår här? Varför gör vi som vi gör? Hur löser vi bäst olika problem? Med dessa typer av frågor kan man få överraskande svar om den egna arbetsplatsen, och en bättre förståelse för vilken typ av ledarskap som behövs. Många motstridiga utmaningar i tjänsteledarskapet illustration graham samuels Det som brukar sätta käppar i hjulet kring kommunikationen och utvecklingsarbetet är att medarbetarna i tjänsteföretagen oftast jobbar självständigt och utspritt, även geografiskt. Många tillbringar nästan all sin tid hos kunderna. Det ligger i tjänsteföretagandets hela idé: eftersom verksamheten ofta bygger på timdebitering har både ledningen och medarbetarna ett intresse av att arbetstiden utnyttjas maximalt. Hög debiteringsgrad blir ett tydligt mått på lönsamhet, och ligger dessutom ofta till grund för belöningssystem till medarbetarna. Det här gör att incitamenten för intern kunskapsöverföring och långsiktig planering som regel är svaga. Ofta är det bara under korta stunder som chefen har möjlighet att samla hela sin arbetsgrupp. Ibland kan det till och med vara svårt att hinna sätta sig in i de närmaste medarbetarnas projekt, säger Gunnar Westling. Han tror dock att det finns mycket att vinna på att skapa rutiner för att låta medarbetare träffas och utbyta erfarenheter. Samtidigt pekar han på vikten av att ledare i tjänstesektorn satsar på att skapa engagemang och delaktighet kring företaget och kunderna. I ledarrollen ingår det att bygga identitet, kultur och värderingar. Det behöver inte handla om att ta fram värdeord, jag är lite skeptisk till sådana. Men varje företag behöver kunna tydliggöra affärerna och diskutera gemensamma syften och mål. Det är en förutsättning för att hitta nya affärsmöjligheter och kunna satsa på ökad tillväxt. LENA LIDBERG Att tänka kortsiktigt och långsiktigt Ledaren behöver vara duktig på att skifta tidsfokus. Han eller hon bör finnas tillgänglig för medarbetarna i nuet, men ska samtidigt ägna sig åt affärsmässig styrning utifrån ett framtidsfokus. Att vara tydlig och följsam Ledaren bör vara tydlig och kunna kommunicera företagets mål, visioner och ramar. Samtidigt måste ledaren vara följsam och lyhörd, och skapa rutiner och arenor för att synliggöra medarbetarna och deras kunskap. Att vara uthållig och innovativ Ledaren bör våga stå fast vid företagets affärsidé, och kunna behålla ett visst tålamod även när den valda strategin inte visar omedelbart resultat. Samtidigt måste ledaren hitta vägar för att främja affärsutveckling, innovation och tillväxt. Att vara expert och lagledare För den som är deltidschef är det en utmaning i sig att kombinera rollen som ledare och rollen som expert eller konsult. Ledaren behöver bland annat avsätta tid för att skapa trivsel och mening, att coacha och ge feedback till medarbetare, att behålla och utveckla medarbetare, att matcha rätt projekt med rätt individ och att hantera samarbete och konkurrens mellan individualister. Vanligt att vara både chef och expert på samma gång I tjänstesektorn finns många deltidschefer, de är experter eller konsulter och ska samtidigt leda sina kolleger. Här finns särskilda utmaningar. I ledarskapsforskningen vid Handelshögskolan i Stockholm har Gunnar Westling och hans kolleger bland annat undersökt hur cheferna i tjänsteföretagen ser på sin roll. Fyra varianter kunde urskiljas. En av grupperna bestod av de personer som i första hand identifierade sig som chefer eller ledare visserligen i tjänsteföretag, men det var av underordnad betydelse. Den andra gruppen bestod av personer som framför allt såg sig som experter inom ett visst kunskapsområde. I deras uppdrag ingick det ibland att leda andra, men I nästa nummer skriver vi om hur tjänsteföretagens förmåga till ett nära samspel med kunderna avgör företagets innovationsförmåga. foto David Bicho det var inte huvudsaken för dem. I den tredje gruppen fanns de som betraktade sig som både experter och ledare, och i den fjärde gruppen fanns de som uppgav att de hade en annan yrkesidentitet än de tre nämnda. En av de saker som kännetecknar tjänstesektorn är att många av ledarna är deltidschefer. Dels har de ett eget uppdrag som expert eller konsult, dels ska de leda en grupp kolleger. Särskilt vanligt är det inom olika expertyrken, till exempel bland advokater, revisorer och inom vården, säger Gunnar Westling. Att vara deltidschef kan ha både för- och nackdelar. En chef som själv är expert eller konsult merparten av arbetstiden lever å ena sidan nära verksamheten, vilket kan vara en förutsättning för att förstå tjänsteföretagets flöden och kundernas behov. Å andra sidan kan det ge en splittrad vardag, där chefen slits mellan sitt eget konsultuppdrag och rollen som lagledare och övergripande beslutsfattare. Då är det extra viktigt att skapa rutiner av det slag som beskrivs i artikeln här intill och att ha en tät kommunikation med sina medarbetare. LENA LIDBERG expert Gunnar Westling forskar om ledning och ledarskap i moderna företag. Var med och påverka Vill du dela med dig av hur det är att leda och organisera ett tjänsteföretag? Eller har du frågor som du tycker vi ska ta upp i vår serie om tjänsteledarskap? Kontakta Lotta Oom / almegatidningen oktober 2012 oktober 2012 almegatidningen 25

14 abc Vi förklarar begrepp som är krångliga. Funderar du på något? Mejla till Så löser du tvisten vid bordet Säg ordet förhandling och många tänker säkert på en seg kamp mellan två viljor. Där båda vill vara vinnare och ingen vill gå från bordet och känna sig som förlorare. Men faktum är att en lyckad förhandling egentligen hand lar om något annat än att vinna och förlora, säger Magnus Kendel, förhandlare hos Almega. Han har många års erfarenhet av förhandlingar och vet vad man bör tänka på för att komma fram till ett lyckat resultat. Varje problem har sin lösning, en förhandling handlar om att hitta den. Jag har aldrig vunnit en förhandling, säger han. Däremot har han löst åtskilliga tvister. Förhandlingar är ett vanligt sätt att lösa problem i näringslivet och här delar Magnus Kendel med sig Magnus Kendel av sina erfarenheter om hur du lyckas. Det finns tre typer av förhandlingar på en arbetsplats och Magnus Kendel menar att det är viktigt att skilja på dem eftersom de har helt olika gång och regelsystem. 1 Intresseförhandling En intresseförhandling ska leda till ett nytt eller ändrat avtal. Den här typen av förhandlingar handlar framför allt om lönenivåer, allmänna villkor som exempelvis arbetstider och semesteravtal. En tvist i en intresseförhandling kan i värsta fall sluta i strejk eller lockout för att en av parterna försöker tvinga fram en lösning. 2 Tvisteförhandling I tvisteförhandlingar ska ett problem som har uppstått på en arbetsplats lösas. Ungefär hälften av tvisteförhandlingarna handlar om att man har olika uppfattningar om vad som gäller vid anställning eller uppsägning. Den andra hälften om sådant som löner och semesterersättningar. Den här typen av tvister handlar om att försöka identifiera problemet och sedan tolka reglerna. De löser sig nästan alltid på vägen, men ett fåtal tvister går till domstol, antingen tingsrätt eller arbetsdomstol. Och får lösas där. 3 Medbestämmandeförhandling Den tredje typen av förhandlingar som förs på ett företag är medbestämmandeförhandlingar, som inte är förhandling i vanlig bemärkelse. Här handlar det inte om att man ska lösa en tvist utan mer om ett informationsutbyte. Medbestämmandeförhandlingar är en chans för arbetstagaren att få inflytande på arbetsgivarens beslut och en möjlighet för arbetsgivaren att få lyssna på arbetstagarens förhoppningsvis kloka synpunkter. Men det är i slutänden arbetsgivaren som bestämmer. Att det uppstår situationer på ett företag när man behöver förhandla är inget konstigt. Det lokala facket vill ha mer i lön till sina medlemmar och det blir en förhandling. Ett annat har synpunkter på sin arbetstid och det blir en förhandling. Nästan alla förhandlingar kan lösas lokalt på företaget. Arbetsgivaren och arbetstagaren eller dess ombud träffas och diskuterar och går igenom vad som hänt, drar sina argument och kommer så småningom fram till en lösning. Vad brukar vara snabbaste lösningen på en förhandling? Ofta finns det regler som styr det som diskuteras, parterna vet bara inte om att de finns. När en tvist grundar sig på okunskap om vilka regler och avtal som finns, brukar förhandlingen bli förhållandevis enkel. Det är bara att plocka fram regelboken och läsa på. Ibland kan beskrivningen av verkligheten vara olika, en stor del av en sådan förhandling kan gå ut på att reda ut vad som verkligen har hänt. Det förekommer många missuppfattningar om vilka regler som gäller. Sådana missuppfattningar är vanligare än man tror, konstaterar Magnus Kendel. Han tar exemplet med att arbetstagare tror att de har rätt till fem minuters paus varje timme. Detta är en vanlig missuppfattning, någon sådan rätt finns inte. Vilken är bästa taktiken att ha när jag förhandlar? Även om det ibland finns helt olika uppfattningar menar Magnus Kendel att det alltid lönar sig att hålla en rak, positiv ton när man förhandlar. Det är viktigt att inte överdramatisera förhandlingen i sig. Ofta består den till stor del av sökandet av fakta. Går det alltid att komma fram till en lösning? Min ingång är att alla problem går att lösa. Ibland tar det tid och ibland får man ta in hjälp utifrån. Om det uppstår många tvister på en arbetsplats handlar det ofta om något annat. Det ligger en relationsstörning i botten och då är det viktigare att försöka lösa detta först. Tvisten handlar egentligen om något helt annat än just det problem som ligger på bordet. Det kan vara allt från brustna förväntningar, dålig personkemi, otydliga signaler, missförstånd och en känsla av att ha blivit orättvist behandlad. Kan jag förebygga onödiga förhandlingar? Det är alltid viktigt för en chef eller företagsledare att vara tydlig och sätta förväntningarna på en realistisk nivå. Ett missnöje grundar sig på svikna förhoppningar. Skapar man förväntningar leder det till frustration om de inte uppfylls, säger Magnus Kendel och tar som exempel den nytillträdda chefen som vill bli omtyckt och därför låter bli att ta itu med problem som finns. Vilket skapar nya problem och tvister. Hur får jag bästa resultat av förhandlingen? Sätt upp ett ungefärligt mål. Om du har målet klart för dig, då kan du komma ungefär dit men inte alltid exakt. Försök vara flexibel. Att vägen kan betyda mycket betyder dock inte att målet ska vara oväsentligt. Att ha ett mål med förhandlingen är viktigt, men det är också viktigt 7 råd när du förhandlar Ha ett bra företagsklimat var rak, tydlig, trovärdig och positiv, det tjänar du på i längden. Överdramatisera inte en förhandling är inget märkvärdigare än en vanlig diskussion. Förbered dig sätt dig in i fakta, regler och bakgrund. Okunskap tar tid och skapar fallgropar. Sätt upp realistiska mål med förhandlingen men var beredd på att justera dem längs resans gång. Var tyst och lyssna din tystnad lockar motparten att prata och ger dig chans att lyssna. Sätt dig in i motpartens situation se vad som är viktigt för henne eller honom. Se den verkliga tvisteorsaken ibland är det något helt annat som ligger under ytan. Källa: Förhandlarboken av Gösta Eberstein, Stig R Humlin, Jonas Milton Vad är en förhandling? Två eller flera parter med både gemensamma och motsatta intressen möts för att lägga fram och diskutera förslag med syfte att nå en överenskommelse. Ur Förhandlarboken att kunna justera det allteftersom. Målet är en god relation på företaget och att problemet ska bli löst på ett sätt som båda parter accepterar. Handlar det bara om ett enda problem, är lösningen som sagt ofta att hitta problemet och sedan läsa regelboken. Är det däremot flera sammanhängande problem kan man välja att lösa varje problem för sig. Eller göra ett paket och ha en klassisk ge och ta-förhandling. Oavsett hur parterna kommer fram till målet så konstaterar Magnus Kendel att det mycket väl kan vara vägen dit som är den bästa utdelningen. Parterna lär sig umgås, blir pålästa, lär sig fakta och inte minst lär sig att kommunicera. Knepet för att snabbt lyckas hitta en lösning är att förbereda sig. text Eva Gussarsson foto jann lipka 26 almegatidningen oktober 2012 oktober 2012 almegatidningen 27

15 a lm ega svarar Fråga våra experter! Vänd dig till din kontakt person, ring jouren på eller använd internet jouren på almega.se. Har du frågor om offentlig upphandling, ring illustration helena davidsson neppelberg maria elinder förhandlare Arbetar som förhandlare med inriktning dagspressföretagen. fatima hollander förhandlare Arbetar som förhandlare och rådgivare vid Almegas kontor i Göteborg. jan johansson arbetsmiljöexpert Arbetar med arbetsmiljöfrågor på Almega. Kan vi säga upp provanställd som är gravid? Vi vill avsluta en provanställning med en gravid tjej. Vi visste när vi anställde henne att hon var gravid men hon fungerar helt enkelt inte i arbetet. Kan vi avsluta provanställningen? Ja, ni kan avsluta provanställningen under förutsättning att det inte är på grund av graviditeten. Enligt Las får en provanställning avslutas under provanställningstiden utan skäl men inte på diskriminerande grunder. Eftersom hon är gravid finns dock ändå en risk att hon driver en diskrimineringstvist mot er. Men kan ni visa att ni kände till graviditeten innan provanställningen finns det inget samband mellan er kännedom om graviditeten och provanställningens avslutande eftersom ni anställde henne med full insikt om att hon var gravid. Det blir då svårt för henne att driva frågan om att provanställningen avslutats på diskriminerande grunder. I den här situationen är det mycket viktigt att ni är tydliga mot henne varför ni inte kommer att erbjuda henne fortsatt anställning och på vilket sätt hon inte fungerar i arbetet. I bästa fall har ni redan under provanställningstiden talat med henne om hennes brister i arbetet. Då kan ni återkoppla till det nu. Maria Elinder Ska hon lämna tillbaka datorn nu? Vi har träffat en överenskommelse med en anställd om att hon ska sluta hos oss. Hennes uppsägningstid är arbetsfri. Kan vi be henne återlämna nycklar, dator, tjänstebil med mera redan nu? Ni bör ha reglerat dessa delar i själva överenskommelsen. Har ni inte gjort det kan ni be henne lämna in nycklar, dator och bil. Om hon godkänner innebär det att ni gör en överenskommelse om detta. Lagen om anställningsskydd anger att den anställda ska ha samma lön och anställningsförmåner Om bil, dator och telefon mer ses som förmåner än rena arbetsredskap ska den anställda ha kvar förmånerna till dess att anställningen upphör. under uppsägningstiden. Om bil, dator och telefon mer ses som förmåner än rena arbetsredskap ska den anställda ha kvar förmånerna till dess att anställningen upphör. Det vanligaste är att detta är arbetsredskap. Har ni tjänstebilspolicy som är tydlig med att tjänstebil ska användas i tjänsten för de arbetsuppgifter som finns, kan ni hävda att den anställda ska lämna in tjänstebilen då hon inte längre utför arbetsuppgifter. Detsamma gäller för mobiltelefon och dator. Om ni kräver att hon återlämnar dessa saker utan stöd av policy eller liknande under själva uppsägningstiden och detta görs mot hennes vilja kan det ses som om ni avslutar anställningen i förtid. Det innebär att hon i värsta fall skulle kunna hävda att hon blivit uppsagd utan saklig grund. Det bästa är att försöka hitta en lösning som passar er båda. Fatima Hollander Får man spara tio dagars semester? Våra anställda har en semesterrätt om 30 dagar. Innebär det att de har rätt att spara 10 dagar då? Ja, de kan ha rätt att spara dessa men bara om ni beviljat det eller det står reglerat i ert kollektivavtal. Frågor? Ring jouren När det gäller semesterlagen så har de anställda rätt att spara 5 dagar av de lagstadgade 25 om de har haft fullt intjänande. Eftersom ni ger ytterligare 5 semesterdagar genom enskilt avtal eller genom kollektivavtal så är dessa dagar inte reglerade i semesterlagen. En del kollektivavtal ger de anställda möjlighet att spara även dessa 5 dagar. Om inget står i kollektivavtalet och det är en enskild överenskommelse, till exempel på grund av bortavtalad övertidsersättning, så avgör ni som arbetsgivare om ni vill ge de anställda möjlighet att spara dessa dagar och hur länge i så fall. Har ni en policy där även frågor kring semester regleras rekommenderar vi att ni för in vad som gäller i denna så att de anställda får samma information. Fatima Hollander Hur ta bort anställningsvillkor? En grupp anställda har anställningsvillkor som vi vill ta bort. Hur kan vi lösa det? Arbetstagare har anställningsvillkor genom lag, kollektivavtal och det enskilda anställningsavtalet. Kollektivavtalade villkor kan oftast inte ändras utan att nytt kollektivavtal träffas men när det gäller villkor i enskilda anställningsavtal har arbetsgivaren möjlighet att ändra, även mot den anställdes vilja. För att ändra i det enskilda avtal som två parter har ingått måste avtalet sägas upp och ersättas med ett nytt. AD har godtagit att arbetsgivaren har omreglerat enskilda anställningsvillkor av ekonomiska skäl. I AD 1993 nr 61 ville arbetsgivaren omreglera anställningsvillkoren och ta bort rätten till tjänstebil. Denna förmån var inskriven i anställningsavtalet men inte i kollektivavtalet. Det är arbetsgivarens bedömning som avgör om en förändring behövs av ekonomiska skäl. I detta fall erbjöd arbetsgivaren anställning på samma villkor utan tjänstebilsförmånen. Arbetsgivare med kollektivavtal måste förhandla med facket enligt 11 MBL innan beslut om försämring av enskilt avtalade villkor. Efter förhandling kan arbetsgivaren erbjuda anställningsavtal utan den förmån som man av ekonomiska skäl inte vill ha kvar. Om arbetstagaren tackar nej till det nya anställningsavtalet kan han eller hon sägas upp på grund av arbetsbrist. Omreglering av anställningsvillkor är komplicerat, jag rekommenderar att du kontaktar Almega för rådgivning. Maria Elinder Ajajaj! Arbetsgivaren har en hel del plikter när det gäller att följa upp allvarliga olyckor. Vad ska vi göra när en anställd ramlat i trappan? En av våra anställda föll handlöst i trappan till fikarummet och bröt fotleden. Skadan var komplicerad och hon är nu sjukskriven en tid. Vi anmälde olyckan till Arbetsmiljöverket men funderar på vilka skyldigheter vi har. En olycka som är så allvarlig som den här ska anmälas till Arbetsmiljöverket så snart som möjligt. Den bör ha kommit in till Arbetsmiljöverket inom 24 timmar från olyckstillfället. Arbetsgivaren ska också informera skyddsombud om vad som hänt. Alla arbetsolyckor som resulterat i frånvaro eller bestående besvär ska också anmälas till Försäkringskassan. Det är arbetsgivaren som ansvarar för att detta blir gjort. Blankett finns på försäkringskassan.se Arbetsgivaren är också skyldig att arbeta systematiskt och förebyggande för att undvika tänkbara risker. Olyckor ska analyseras och, om möjligt, ska åtgärder vidtas för att undvika att något liknande händer igen. I förekommande fall ska arbetet anpassas vid bestående men efter arbetsskada. Alla förvärvsarbetande har ett grundskydd enligt lagen om arbetsskador. Ersättningen hanteras via Försäkringskassan. Företag med kollektivavtal har en kompletterande försäkring, TFA, som täcker upp vid arbetsolyckor. Det är dock inte arbetsgivaren som ansvarar för att en ansökan om ersättning kommer in till AFA respektive Försäkringskassan. Det är den skadelidandes (arbetstagarens) ansvar. Jan Johansson 28 almegatidningen oktober 2012 oktober 2012 almegatidningen 29

16 InblickRöster och inspel från Almega. Visste du att Almega har medlemmar? Ungdomsarbetslösheten Det krävs ett batteri av åtgärder Hur man än mäter är arbetslösheten bland ungdomar i Sverige väldigt hög, också i ett internationellt perspektiv. För att sänka trösklarna att komma in på arbetsmarknaden finns ingen quick fix, det krävs ett helt batteri av åtgärder. arbetslöshet Regeringen har kallat oss parter på arbetsmarknaden till samtal om hur utanförskapet för ungdomar kan minskas. Vi tror att det finns goda förutsättningar att komma överens på flera områden, säger Almegas vd Jonas Milton. Det är angeläget att Almega engagerar sig i denna fråga. Det är ju i tjänstesektorn de nya jobben kommer och många företag lider redan i dag av kompetensbrist. Många står också inför en generationsväxling så det kommer att bli stor efterfrågan på medarbetare med relevant utbildning. Då är det ett stort resursslöseri att så många unga hamnar i utanförskap. Vilken åtgärd som är viktigast har Jonas Milton svårt att avgöra, eftersom de slår så olika i olika branscher. Att sänka ingångslönerna hamnar dock högt på önskelistan. Han menar att de jämfört med andra länder är väldigt höga här i Sverige. Det positiva är att det nu råder rätt stor samstämmighet, även på den fackliga sidan, om att det är bra att hålla PRIORITERING Att sänka ingångslönerna och att Las reformeras kommer högt på önskelistan för att sänka ungdomsarbetslösheten, konstaterar Jonas Milton. igen. Det visade sig också i årets avtalsomgång att de inte höjdes lika mycket som resten av lönerna. Så på många områden ökade skillnaden i löner. Jonas Milton anser att lönespridningen överlag borde öka. Han menar att den inte är så stor som många hävdar, utan att Sverige i själva verket är det land bland OECD-länderna som har den minsta lönespridningen. En liten lönespridning slår hårt mot dem som är utanför arbetsmarknaden och försvårar för ungdomar att komma in och visa vad de går för. Hur många arbetsgivare vill betala nästan lika mycket i Det är angeläget att Almega engagerar sig i denna fråga. lön för ett oprövat kort som för en som varit inne och jobbat några år? Ett annat problem för ungdomar är sist in först ut-regeln i Las, lagen om anställningsskydd. Är det arbetsbrist på ett företag så är det oftast ungdomarna som får gå först. I höst ska parterna börja jobba med Las i förhandlingarna om ett nytt omställningsavtal. Vår ståndpunkt är att Las måste reformeras om vi ska skriva på ett nytt avtal. Man måste ta större hänsyn till kompetens, vilket innebär att man sänker trösklarna för ungdomar, säger Jonas Milton. Av de ungdomar som är arbetslösa är de som inte klarat grundskolan och gymnasiet extremt överrepresenterade. Jonas Milton vill att det satsas mer på praktiska utbildningar och på lärlingssystem, introduktionsanställningar, i företagen. Ungdomarna skulle då få procent av ingångslönen och få en introduktion under handledning i ett år. Han framhåller Tyskland som en förebild, där är lärlingssystem mycket utbrett och suger upp stora grupper ungdomar. Vi har tyvärr inte den tra- foto fredrik welander ditionen här i Sverige. Det är viktigt att samspelet mellan företagen och skolorna utvecklas. Det är ju också ett bra långsiktigt sätt för företagen att få in bra medarbetare. En annan väg som nyligen lanserats av Almega för att motverka arbetslösheten bland unga är ett skatteavdrag för IT-tjänster i hemmen, så kalllat RIT-avdrag. Det är tänkt att fungera på samma sätt som RUT-avdraget för hushållsnära tjänster. Bland de få företag som i dag erbjuder sådana IT-tjänster säger man att kunniga gymnasieungdomar är de mest intressanta att anställa. Ett RIT-avdrag sägs också kunna bidra positivt till ITbranschens utveckling, eftersom den till stor del drivs på av kunniga användares efterfrågan. Även bland högskoleutbildade ungdomar är arbetslösheten hög. Ett sätt att komma till rätta med det är att företagen anställer så kallade studentmedarbetare. Läs mer om det i artikel här bredvid. En aktör som man tycker skulle kunna bidra till att få ner arbetslösheten bland unga är Arbetsförmedlingen. Men Jonas Milton tror att det är svårt för unga att få jobb genom den. Man måste sätta in extremt snabba och adekvata åtgärder för dem, det tror jag inte att Arbetsförmedlingen är rustad för. Det måste till snabbfotade specialaktörer. Det bästa vore om Arbetsförmedlingen ägnar sig åt myndighetsutövning och att aktörerna är privata företag. Jan Ginsburg Världens bästa rekryteringssätt Systemet med studentmedarbetare har fördelar både för studenterna och för företagen, tycker Maria Ehlin Kolk, ordförande i Saco Studentråd. Det är förstås jättebra för studenterna med relevanta extrajobb, att få lära sig nya saker. Det är också ett väldigt bra sätt för företagen att få in ambitiösa studenter under studietiden. Man kan lära upp dem och inrikta dem på det som Maria Ehlin Kolk företagen är intresserade av. Och ge dem en plattform så det går snabbare när de är examinerade. För företagen är det ju världens bästa sätt att rekrytera kompetenta medarbetare! Det är oändligt mycket bättre än att skicka ut en katalog eller bjuda på middag. Men tyvärr löser det inte problemet med den dåliga arbetslivsanknytningen på den högre utbildningen. Universiteten samverkar för dåligt med samhället och företagen. Men det handlar om ett gemensamt ansvar. Företagen kan inte bara klaga på att studenterna är felutbildade, de måste bli bättre på att låsa upp sina arbetsplatser under utbildningen. Förutom att erbjuda platser för studentmedarbetare kan de exempelvis åta sig att komma och gästföreläsa eller anordna praktikkurser. Jan Ginsburg Arbetslösheten bland färdigutbildade akademiker är hög. Ett år efter examen saknar en dryg femtedel jobb. I Danmark är motsvarande andel hälften så stor. En förklaring är att danskarna i stor skala tillämpar ett system med så kallade studentmedarbetare. Vi jobbar nu för att en liknande modell ska bli vanlig även här i Sverige. Vi hoppas att det ska komma igång redan vid kommande årsskifte. Vi har startat diskussionen med Sacoförbundet Jusek, men ser förstås att idén kan sprida sig till fler områden, berättar Ulf Lindberg, Almegas näringspolitiske chef. Att vara studentmedarbetare innebär att man parallellt med studierna har en riktig anställning på ett företag eller organisation som är relevant för den utbildning man går. Även arbetsuppgifterna ska vara relevanta för de pågående studierna. Studenterna ska inte ersätta befintliga anställda. foto björn abelin Alla vinner på studentmedarbetare Almega jobbar för att införa en modell med studentmedarbetare. Ulf Lindberg, Almega Anställningen som studentmed arbetare är alltså inte en integrerad del av utbildningen, som exempelvis praktik eller lärlingssystem. Studenterna arbetar timmar i veckan och kanske även under sommarlovet. Lönen bestäms lokalt men kommer troligen att ligga kring procent av ingångslönen. Ulf Lindberg berättar att Almega tillsammans med facken tittar på om det finns något i de befintliga avtalen som kan lägga hinder i vägen, till exempel regler om begränsning av visstidsanställningar. Ett annat hinder är fribeloppsreglerna för studiemedel, alltså hur mycket man får tjäna innan studiemedlen minskar. Det är ett onödigt problem som politikerna bör eliminera. De danska erfarenheterna av studentmedarbetare visar, enligt Ulf Lindberg, bland annat att de har kortare studietid, får jobb snabbare och har en snabbare löneökningstakt när de fått jobb. Positivt för företagen är bland annat att de snabbare kan hitta rätt medarbetare, att de får nytt inflöde av idéer till verksamheten och att de får kunskap om utbildningarnas innehåll. Särskilt de moderna konsultföretagen vill träffa de potentiella medarbetarna tidigt. Men det viktiga är kanske inte att de har fått rätt kunskaper i utbildningen, utan att de hittar talangerna, problemlösarna som brinner för något. Ulf Lindberg understryker också att det betyder mycket för samhällsutvecklingen att en större andel av studenterna snabbare kommer ut i arbete, vilket genererar skatteintäkter, minskar bidrag och ger spinoff-effekter så att också andra får jobb. Jan Ginsburg 30 almegatidningen oktober 2012 oktober 2012 almegatidningen 31

17 InblickSagt och gjort från Almega. Visste du att privata tjänstesektorn står för hälften av BNP? Fel skatt i fokus VÄRNSKATT Regeringen föreslog en sänkning av bolagsskatten i höstbudgeten. Almega konstaterar att den skatten inte är ett särskilt stort problem för de flesta tjänsteföretag. Det är betydligt viktigare att ta bort den skadliga värnskatten. Medarbetarna i de kunskapsintensiva företagen betalar höga marginalskatter i form av statlig inkomstskatt och värnskatt. Företagen betalar stora belopp i arbetsgivaravgifter eftersom man driver en personalintensiv verksamhet. Arbetet bör inriktas på att underlätta för de kunskapsintensiva tjänsteföretagen att stå starka i den internationella konkurrensen och öka möjligheterna att attrahera talanger på en global marknad. Almega vill därför att beskattningen på arbetade timmar minskar och att marginalskatterna inklusive värnskatten sänks i stället för nödlösningar som den så kallade expertskatten. Ny bok om den svenska tjänstesektorn bok Den svenska ekonomin kartläggs från ett tjänsteperspektiv i den nyligen utkomna boken Den svenska tjänstesektorn, Henrik Jordahl (red), Studentlitteratur. Den beskriver bland annat tjänstesektorns historiska framväxt och redogör för internationella skillnader. Den belyser också tjänstesektorn i termer av outsourcing, utrikeshandel, skattefinansiering, beskattning och affärskoncept. Almegafamiljen växer igen tillökning En branschförening för språkföretagen har bildats inom Almega. Den nya föreningen ska verka för att upprätthålla hög standard och hög etik inom branschen. Dessutom ska de arbeta för att öka kunskapen hos allmänheten, företag och myndigheter om branschen och dess betydelse. Sluta att hindra de små digitala företagen De små digitala tjänsteföretagen syns inte i statistiken och dagens regelverk kom till före internet. Det är hög tid att ta bort hinder och stödja deras tillväxt. osynliga Företagsvillkor, skatter, regel- och stödsystem har inte anpassats till dessa nya företag, säger Pär Nygårds oro Teknikutveckling, globalisering och en växande tjänsteekonomi har möjliggjort en ny typ av företag: små kunskapsintensiva och ofta internationella digitala tjänsteföretag. Men deras innovationskraft och tillväxtpotential underskattas eller förbises eftersom de inte syns i de statistiska kategorier som näringslivet delas upp i. Företagsvillkor, skatter, regel- och stödsystem har inte anpassats till dessa nya företag, säger Pär Nygårds, näringspolitisk expert på IT&Telekomföretagen. Hälften av produktivitetsökningen i EU de senaste 15 åren kommer från ökad användning av IT och telekomteknik. Många digitala tjänsteföretag startas av innovatörer med litet kapital och stor egen insats. Låga kostnader för att utveckla, producera, marknadsföra och distribuera tjänster digitalt har gjort internet till en viktig barnkammare för många innovativa företag. Men för att de ska kunna skapa verklig tillväxt krävs åtgärder på flera olika områden. Bristen på svenskt kapital och svårigheterna att, i konkurrens med utländska företag, kunna rekrytera och behålla svensk nyckelkompetens är två av de stora orosmolnen för företagen. I sin nyligen publicerade rapport visar IT&Telekomföre tagen på fler viktiga områden som behöver förändras för att de nya företagen ska kunna fortsätta att växa i Sverige, bland annat upphovsrätten och maximal tillgång till marknader i andra länder. Läs mer Lotta Oom Den nyligen publicerade rapporten finns på itochtelekomforetagen.se foto fredrik welander Svag tillväxt och färre jobb i tjänstesektorn Tillväxttakten i tjänstesektorn kommer att vara fortsatt svag även under tredje kvartalet. Alarm Lena Hagman anser att det är alarmerande att sysselsättningen inom företagstjänster minskar för första gången på länge. prognos Tjänstesektorns produktionstillväxt kommer att ligga kvar på ungefär samma tillväxttakt som under andra kvartalet, klart lägre än 3 procent. Det visar Almegas tjänsteindikator. Företagstjänster är den bransch som har bidragit mest till Sveriges jobbtillväxt under de senaste åren. För första gången sedan 2009 minskar sysselsättningen där under andra kvartalet. Detta är alarmerande. Det kan vara ett tecken på att branschen nu har drabbats av den fortsatt svaga utvecklingen för exportindustri, säger Almegas chefekonom Lena Hagman. För flera branscher har produktionen till och med minskat hittills i år, exempelvis för fastighetsverksamhet, transporter och motorhandel. Hälso- och sjukvård och omsorg sticker ut; de branscherna har haft den starkaste tillväxten hittills i år och visar på en fortsatt hög tillväxt framöver. Jobbtillväxten fortsätter där emot att vara svag i större delen av tjänstesektorn. Den enda ljuspunkten är att sysselsättningen ökade starkt inom hotell och restaurang under andra kvartalet. För övrigt var utvecklingen av sysselsättningen svag eller negativ i större delen av tjänstesektorn. Läs mer På almega.se under Om Almega kan du läsa mer om Almegas tjänsteindikator och konjunkturprognoser. De svenska tigrarna reformer Tjänsteföretag behöver till exempel ett skattesystem som hjälper nya branscher och företag att växa, inte skatter som kväver dem. De behöver en skola som förbereder eleverna på det arbetsliv som faktiskt finns därute inte gårdagens arbetsliv. Men mest av allt behövs en sammanhängande näringspolitik. En politik för tillväxt och fler jobb där den moderna, kunskapsdrivna ekonomin är utgångspunkten. På område efter område måste politiken ställas om. Läs mer På almega.se under fliken Politik och ekonomi och Rapporter finns De svenska tigrarna. Här kan du läsa mer om Almegas näringspolitiska program med idéer för ett näringsliv som växer och där innovation är norm. foto sören andersson Befria Arbetsförmedlingen! Jonas Milton Vad tycker du? Mejla mig på Jag ska inte ställa mig i kön bland alla dem som klankar på Arbetsförmedlingen. För det har väldigt många andra gjort redan. Inte minst Riksrevisionen, som för något år sedan riktade skarp kritik mot Arbetsförmedlingens effektivitet. Lägg därtill också Almegas och Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät, som visar att företagen knappt längre använder den statliga arbetsförmedlingen när de söker efter folk att anställa. Den funkar helt enkelt för dåligt. I stället vill jag och Almega komma med ett förslag. Och det är att införa en lag om valfrihet på arbetsförmedlingens område. Så att alternativa utförare kan släppas in och ge sitt bidrag till en bättre fungerande arbetsmarknad. I dag kan andra än Arbetsförmedlingen anlitas för sådant som till exempel rehabilitering och stöd till arbetssökande, men när det gäller själva förmedlingen av jobb så agerar Arbetsförmedlingen i ensamt majestät. Den stora fördelen med olika utförare är att man släpper in nya idéer och entreprenörer med kreativa lösningar. Erfarenheterna från till exempel arbetet med att få långtidssjukskrivna tillbaka i jobb visar på detta. Inte minst arbetar alternativa utförare på ett mer individanpassat sätt med mycket bra resultat. Det har visat sig att de alternativa utförarna till exempel alltid börjar arbetet med ett enskilt möte, där varje person får en möjlighet att berätta om just sina förutsättningar. Privata aktörer som arbetar med omställning på arbetsmarknaden utgår också från individen, som till exempel Trygghetsfonden TSL. Statistiken visar att 80 procent är i arbete efter hjälp från TSL. Motsvarande siffra för den statliga Arbetsförmedlingen är 20 procent. För allas skull inte minst för alla unga som saknar jobb är det dags att befria Arbetsförmedlingen. Jonas Milton, vd Almega 32 almegatidningen oktober 2012 oktober 2012 almegatidningen 33

18 Inblick Åsikter och inlägg från Almega. Det behövs en ny arbetsmiljölag DINOSAURIE För många av Almegas medlemmar är arbetsmiljöfrågor helt annorlunda än i industrin eller basnäringarna. Det framstår allt mer tydligt att lagen från 1970-talet skrevs innan bärbara telefoner, papperslösa kontor och internet fanns. Almega vill se en arbetsmiljölag som har en modernare syn på begrepp som samverkan, samordning och arbetsställe. Man vill också diskutera hur tillsynen kan förbättras för att bli mer konkurrensneutral och effektiv, och hur utvecklingen av Arbetsmiljöverket ska leda till mer fokus på de omständigheter som faktiskt leder till olyckor och arbetsskador. Dessutom bör arbetsskadestatistiken förbättras så att de faktiskt tar upp de risker som finns. Pengar till strategisk innovation GEMENSAMT Vinnova har beviljat Almegas, Teknikföretagens och MTC:s gemensamma ansökan om planeringsbidrag för att rigga ett strategiskt innovationsprogram inom tjänsteinnovation. Behovet av en samlad forskningsagenda och ett strategiskt innovationsprogram inom tjänsteinnovation är brett och ganska akut. Stora krav på kunskap behövs för att lösa de komplexa tvärvetenskapliga utmaningar som behövs i dag när de svenska företagen är en del av den globala utvecklingen och höga krav ställs på en god välfärd. HÅLL KOLL på mötesplatsen Gilla Jobbet den oktober. Den arrangeras av AFA Försäkring och Prevent tillsammans med arbetsmarknadens parter. UTVECKLING Katrin Östman vill att fakta och inte antaganden ska styra. Vårdföretag ska kvalitetssäkras Almegaförbundet Vårdföretagarna hjälper medlemsföretagen inom äldreomsorgen att redovisa sin kvalitet. Öppenhet och transparens ska genomsyra verksamheten. resultat - Under den mediala debatten om kvalitet i äldreomsorgen insåg vi att vi inte kunde förklara och redovisa vilken kvalitet företagen har, förklarar Katrin Östman, näringspolitisk expert hos Vårdföretagarna. Vårdföretagarna har därför beslutat att samarbeta med regeringen och Sveriges kommuner och landsting, SKL, för att förbättra inrapporteringen av kvalitetsresultat. Bland annat har Vårdföretagarna anställt en utvecklingsledare. Utvecklingsledaren hjälper medarbetarna i företagen att komma igång med registrering i kvalitetsregister. Genom registren kommer vårdens resultat att bli synliggjorda och man kan följa vilka vårdbehov som finns och vilka åtgärder som vidtagits. Kvalitetsregistren innebär att man kommer att kunna jämföra olika vårdenheters kvalitet. Då kan vi också visa och vara öppna med vilka resultat våra företag har. Vi vill att det som skrivs i media ska vara baserat på fakta och inte på antaganden om hur det ser ut. Vårdföretagarna driver också tillsammans med Svenskt Näringsliv, Almega och Friskolornas riksförbund ett gemensamt program för att stärka och vidareutveckla kvalitetsarbetet och kvaliteten inom skola, vård och omsorg. Jan Ginsburg Vill du veta mer? Kontakta utvecklingsledare Michael Ritter eller FOTO ÅSA ELLSÄTER Vägen till första ekonomjobbet Nya siffror från Bemanningsföretagen visar att mer än var tionde ekonom får sitt första jobb i ett bemanningsföretag. färsking Nya siffror från Bemanningsföretagen visar att ekonomi- och finansbranschen i allt högre grad använder extern bemanning och rekrytering. Det är framför allt kvalificerade kvinnor som attraheras. 80 procent av de bemanningsanställda inom ekonomi och finans är kvinnor jämfört med 50 procent inom bemanningsbranschen totalt. Inhyrda ekonomer trivs på jobbet och ger högre betyg än den genomsnittliga bemanningsanställda på nästan alla punkter. Men de anser också oftare att de är överkvalificerade och vill höja sin lön, säger Bemanningsföretagens förbundsdirektör Henrik Bäckström. Förra året betalade företag, organisationer och myndigheter nära en miljard kronor för att rekrytera rätt kompetens. Mer än en fjärdedel, 275 miljoner kronor, användes till ekonomrekryteringar. Läs mer Hela rapporten kommer på bemanningsforetagen.se inom kort. Allt färre tycker att svartarbete är okej Allmänhetens acceptans för svartarbete har minskat markant sedan Färre personer kan tänka sig att jobba svart och färre känner någon som själv jobbar svart eller som anlitar svart arbetskraft. Det visar Skatteverkets medborgarundersökning som presenterades i augusti i år. Tycker du det är ok att folk arbetar svart? 2012 Nej 74% 2006 var det bara hälften som tog avstånd från svartarbete. Medborgarundersökningen har besvarats av personer och genomfördes av undersökningsföretaget Markör på uppdrag av Skatteverket februari-april I år, 2012, tar nästan tre fjärdedelar avstånd från svartarbete. Nej % Söker du någon på Almega? Eller ska du besöka något av Almegas kontor? Här hittar du uppgifter om adresser och telefonnummer. Skellefteåkontoret Expolaris Center Skellefteå Tfn Sundsvallskontoret Torggatan 4 Box Sundsvall Tfn Örebrokontoret Köpmangatan Örebro Tfn Göteborgskontoret Södra Hamngatan 53 Box Göteborg Tfn Malmökontoret Jörgen Kocksgatan 1B Box Malmö Tfn Luleåkontoret Storgatan Luleå Tfn Umeåkontoret Brogatan Umeå Tfn /78 Huvudkontoret i Stockholm Sturegatan 11 Box Stockholm Tfn Växjökontoret Kungsgatan 1B Växjö Tfn Linköpingskontoret Ågatan 9 Box Linköping Tfn Almega är Sveriges största arbetsgivar- och branschorganisation för tjänsteföretag. Vi är en förbundsgrupp som har cirka medlemsföretag med sammanlagt anställda. Medlemsföretagen representerar ett 60-tal branscher inom den svenska tjänstenäringen. Almega Samhallförbundet Almega Tjänsteförbunden Almega Tjänsteföretagen Bemanningsföretagen IT&Telekomföretagen Medieföretagen Vårdföretagarna 34 almegatidningen oktober 2012 oktober 2012 almegatidningen 35

19 POSTTIDNING B Returadress: Almegatidningen Box Stockholm Almega utbildar dig Kunskap är grunden till att tjänsteföretag som ditt fungerar effektivt och lönsamt. Vi vet hur din vardag ser ut med anställningar, lönediskussioner och reha biliteringsärenden. Vi är experter på ditt kollektivavtal och har järnkoll på aktuell praxis. Vår kunskap gör Almegas kursutbud unikt och helt anpassat till dig, så att du kan känna dig trygg och säker i din yrkesroll och dina beslut. Vi erbjuder kurser som passar ditt behov och som fungerar för din arbetsvardag, hur den än ser ut. Läs mer om Almegas breda kursutbud och anmäl dig idag på

Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter?

Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter? Boksammanfattning Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter? Generation Y kallas de 80- och 90-talister som är på väg in på arbetsmarknaden och som i stor utsträckning

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG ! 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG 50 IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETARENGAGEMANG 1 2 3 4 5 SKAPA EN GOD RELATION Relationen

Läs mer

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång.

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Våra värderingar Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Vi vill att de ska fortsätta se oss som sin framtida arbetsgivare. Vi vill också att vårt varumärke ska locka

Läs mer

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam Vårt sätt att vara Vi är Skanska. Men vi är också ett stort antal individer, som tillsammans har ett ansvar för att vårt företag uppfattas på ett sätt som andra respekterar och ser upp till. Det är hur

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet

Läs mer

Engagerade medarbetare skapar resultat!

Engagerade medarbetare skapar resultat! Föreläsningsanteckningar Berit Friman, vd Dale Carnegie Sverige 11 februari 2015 Engagerade medarbetare skapar resultat! Berit Friman är en av Sveriges mest erfarna föreläsare och utbildare inom områdena

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Täby kommun Din arbetsgivare

Täby kommun Din arbetsgivare Täby kommun Din arbetsgivare 1 4 Ledar- och medarbetarskapspolicy 6 KOMPETENSPOLICY 8 Hälsofrämjande policy Täby kommun en arbetsgivare i ständig utveckling att arbeta i täby kommun 10 Lönepolicy Antagen

Läs mer

CHEFEN SÄGER SITT. Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap.

CHEFEN SÄGER SITT. Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap. CHEFEN SÄGER SITT Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap Februari 2014 Innehåll Sammanfattning Sveriges Ingenjörers chefsmedlemmar

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Arbetsgivarpolitiskt

Arbetsgivarpolitiskt Arbetsgivarpolitiskt Innehåll Medarbetarskap... 7 Ledarskap... 9 Arbetsmiljö...11 Hälsa...13 Jämställdhet...15 Kompetensförsörjning...17 Lönepolitik...19 Mångfald...21 Arbetsgivarpolitiskt program Ljungby

Läs mer

Nästan hälften vill dela på ledarskapet

Nästan hälften vill dela på ledarskapet Fyra av tio chefer delar i någon mån på ledarskapet, eller har någon gång gjort det. Och de som har delat på chefskapet är positiva! Det visar den enkät som LOOP gjort bland några av våra läsande chefer.

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

lll#vyazc#cj CHE>G6I>DC IG:C9:G FÖRELÄSNINGAR 2009

lll#vyazc#cj <yg6c 69AwC \dgvc5vyazc#cj >CHE>G6I>DC IG:C9:G FÖRELÄSNINGAR 2009 FÖRELÄSNINGAR 2009 Jag älskar citat, det vet alla som varit på en föreläsning med mig, eller om man läst mina böcker. En av de personer som alltid gett mig något att fundera på är den franske aforismförfattaren

Läs mer

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig Guide-formulär. Kryssa för de påståenden du tycker stämmer in på dig själv. De nivåer där du mest har kryssat i till vänster behöver du fokusera mer på, de nivåer där du har kryssat i mest till höger,

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Ledarskap hands on eller hands off?

Ledarskap hands on eller hands off? Manpower Work Life Rapport 2012 Ledarskap hands on eller hands off? Hur kan företag förbättra sitt rykte? Det finns självklart många faktorer som påverkar hur ett företag uppfattas. Enligt en Manpower

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Som man uppfattar medarbetaren så uppfattar man också företaget.

Som man uppfattar medarbetaren så uppfattar man också företaget. Boksammanfattning Ditt professionella rykte - Upptäck DIN främsta tillgång. av Per Frykman & Karin Sandin Företag över hela världen lägger ner enorma summor på att vårda och stärka sitt varumärke, rykte

Läs mer

Det balanserade ledarskapet

Det balanserade ledarskapet Det balanserade ledarskapet Jag talade nyligen med en utländsk kontakt och vi talade om ledarskap. En av frågorna han ställde till mig var då; hur definierar du skillnaden mellan chef och ledare? Bra fråga

Läs mer

Ta tuffa samtal på måndagen

Ta tuffa samtal på måndagen Ta tuffa samtal på måndagen Näringsliv SvD 2011-08-18 08.03 Torsdag den 18 augusti Dalarö 16 Klart.se Ta tuffa samtal på måndagen PROFIL Namn: Jenny Rosberg. Ålder: 44. Bor: Söder om söder. Familj: Man

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Förbered dig för framgång gör små planer.

Förbered dig för framgång gör små planer. Kapitel 7 Förbered dig för framgång gör små planer. Det du tänker idag, kommer att påverka ditt liv om fem år om du vill. Om du bara låter dagarna gå och accepterar det som händer, så låter du bli att

Läs mer

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna 1 Innehåll Om undersökningen 4 Sammanfattning 5 Få unga är nöjda

Läs mer

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI Vi forskar för en säkrare värld 2 Den här skriften har flera hundra författare Skriften i din hand tydliggör vad vi på FOI menar med medarbetarskap och

Läs mer

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal Löneladda! Du har rätt att få en lön som motsvarar din prestation på jobbet. Gör du ett bra jobb ska det synas i lönekuvertet, helt enkelt. Det står i kollektivavtalet. Där står också att det är det lokala

Läs mer

Butiken är scenen Du är viktig Vi vågar Vi har koll Vi är starka tillsammans

Butiken är scenen Du är viktig Vi vågar Vi har koll Vi är starka tillsammans 9 Butiken är scenen Du är viktig Vi vågar Vi har koll Vi är starka tillsammans 8 11 Varje dag är en ny föreställning. Vi lyssnar aktivt på våra kunder, för att bli bättre. Vi tar personligt ansvar för

Läs mer

Sommarjobb, tips och idéer

Sommarjobb, tips och idéer Sommarjobb, tips och idéer Vill du tjäna extra pengar under sommaren och samtidigt få ut det mesta av lovet? Då är det ett perfekt tillfälle att söka jobb under sommaren! Vem vet, kanske leder sommarjobbet

Läs mer

Utvecklings- och lönesamtal för ett

Utvecklings- och lönesamtal för ett Utvecklings- och lönesamtal för ett För chefer som leder samtal bra ledarskap För chefer som leder samtal Även en ledare kan behöva ledning. Som chef och medlem i Vision har du tillgång till Chef Direkt:

Läs mer

KUNSKAP FRAMGÅNG. Kommunikativ Lösningsorienterad Affärsfokuserad Passionerad

KUNSKAP FRAMGÅNG. Kommunikativ Lösningsorienterad Affärsfokuserad Passionerad KUNSKAP FRAMGÅNG Kommunikativ Lösningsorienterad Affärsfokuserad Passionerad Kursutbud 2014 - Vi ska vara Sveriges bästa företag inom mediaförsäljning Medarbetarna är vår viktigaste resurs. Att få er att

Läs mer

Konsten att leda och behålla unga medarbetare

Konsten att leda och behålla unga medarbetare Konsten att leda och behålla unga medarbetare Sofia Rasmussen, Seniorkonsult Kairos Future Näringslivsdagen i Kristianstad, den 8 november 2012 FUTURE& Research-based& foresight& STRATEGY& Future-& based&&

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Rapport från arbetsgruppen om digital arbetsmiljö

Rapport från arbetsgruppen om digital arbetsmiljö Rapport från arbetsgruppen om digital arbetsmiljö Bakgrund DIK-medlemmarna förenas av att de har hög kompetens inom digitala medier och att de arbetar i en digital arbetsmiljö. DIK-medlemmarnas kompetens

Läs mer

Sanningen är den att många företag inte når större framgång än deras anställda vill. Där- för beror framgången på de anställdas vilja

Sanningen är den att många företag inte når större framgång än deras anställda vill. Där- för beror framgången på de anställdas vilja Framgång Framgång kommer alltid inifrån. Allt ett företag gör och förmedlar påverkar hur framgångsrikt företaget är. Inget företag är framgångsrikt utan sina kunder. Så vad gör företaget för sina kunder

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

En ledare är tydlig.

En ledare är tydlig. En ledare är tydlig. Först. Handen på hjärtat. Om du för en stund beskriver den bästa chef du någonsin haft, så kommer du beskriva en person som är tydlig. Den bästa chefen blandar inte ihop det, den motiverande

Läs mer

Boksammanfattning. NO FEAR Ledarskap i en tid av digitala cowboys. Om författaren

Boksammanfattning. NO FEAR Ledarskap i en tid av digitala cowboys. Om författaren Boksammanfattning NO FEAR Ledarskap i en tid av digitala cowboys I den nya tidens digitala och snabbt föränderliga värld har en ny generation medarbetare, blivande chefer och kunder vuxit fram. Dagens

Läs mer

VÅR AMBITION VÅR ORGANISATION WWW.ACADEMICWORK.SE

VÅR AMBITION VÅR ORGANISATION WWW.ACADEMICWORK.SE Vi erbjuder personaluthyrning och rekrytering av Young Professionals - det är vår nisch och vårt expertområde. Vi hjälper företag att attrahera och rekrytera just denna målgrupp, som i dag blir mer och

Läs mer

Kalla chefen chef! Chefsbarometer 2007 - delrapport 1. Kalla chefen chef!

Kalla chefen chef! Chefsbarometer 2007 - delrapport 1. Kalla chefen chef! Chefsbarometer 2007 - delrapport 1 Kärt barn har många namn heter det. I så fall är Sveriges chefer sannerligen populära! En chefs främsta uppgift är att skapa resultat i den verksamhet han eller hon

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik 1 Personalpolitisk handlingsplan attraktiv arbetsgivare Ronneby kommun står för stora utmaningar i framtiden. Omvärlden förändras, våra förutsättningar påverkas av många

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

Välkommen till Hammarskiöld & Co

Välkommen till Hammarskiöld & Co Välkommen till Hammarskiöld & Co På 1700-talet låg näringslivets centrum inte på Stureplan utan i Gamla Stan. Till stor del ligger det fortfarande här, närmare bestämt hos Hammarskiöld & Co på Skeppsbron

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers Adeptguide Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers 1 Innehåll 1. Så här används guiden... 4 2 Översikt över mentorprogrammet... 5 2.1 Syfte och mål med mentorprogrammet... 5 2.2 Mentorprogrammets

Läs mer

Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat

Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat Säljare av olika skäl Hur ser du på din egen säljarroll? Jag möter människor som arbetar med försäljning av olika skäl och som ser helt olika på sina uppdrag

Läs mer

Tillsammans är vi starka

Tillsammans är vi starka Tillsammans är vi starka Välkommen! Sättet vi lever vår vision och vår affärsidé på är vad som bland annat skiljer oss från våra konkurrenter. Det handlar om HUR vår omgivning upplever samarbetet med oss

Läs mer

Version 2.0, 2013-09-24. Uppförandekod. (Code of Conduct)

Version 2.0, 2013-09-24. Uppförandekod. (Code of Conduct) Version 2.0, 2013-09-24 Uppförandekod (Code of Conduct) Uppförandekod Kalix Tele24 tillhandahåller telefonister till företag, myndigheter och organisationer inom ett mycket stort spektra av verksamheter.

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1 Chefers ledarskap påverkar resultatet Chefsbarometer 2008 Delrapport 1: Chefers ledarskap påverkar resultatet Det finns ett starkt samband mellan ledarskap och

Läs mer

Uppgraderingsfråga. Tänk dig varenda medarbetare i en ny och bättre version. Vill du sätta detta i system nu? NEJ

Uppgraderingsfråga. Tänk dig varenda medarbetare i en ny och bättre version. Vill du sätta detta i system nu? NEJ Uppgraderingsfråga Tänk dig varenda medarbetare i en ny och bättre version. Vill du sätta detta i system nu? JA NJ Vad blir skillnaden? Långsiktighet. I stället för Ad Hoc-lösningar och punktinsatser kan

Läs mer

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Definition Återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda medarbetare eller chefer på ett kränkande sätt

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

Maxat med möjligheter

Maxat med möjligheter Maxat med möjligheter Om du gillar omväxling, problemlösning och att göra saker med händerna är VVS och fastighet ditt program. Du lär dig yrket både i skolan och ute på arbetsplatser, i branscher som

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Unionens Karriär & utvecklingstjänster. Förbättra dina chanser på jobbet

Unionens Karriär & utvecklingstjänster. Förbättra dina chanser på jobbet Unionens Karriär & utvecklingstjänster Förbättra dina chanser på jobbet Våra karriärtjänster passar inte en enda människa. De passar olika sorters människor. Hur vill du jobba imorgon? Jobbar du med det

Läs mer

H A M M A R S K I Ö L D & CO 1

H A M M A R S K I Ö L D & CO 1 HAMMARSKIÖLD & CO 1 Välkommen till Hammarskiöld & Co! Hammarskiöld & Co är en av Sveriges ledande advokatbyråer inom affärsjuridik. I den här broschyren kan du läsa om vår inriktning, hur vi arbetar och

Läs mer

RAPPORT Hur ska lönen sättas? Röster från medarbetare

RAPPORT Hur ska lönen sättas? Röster från medarbetare RAPPORT Hur ska lönen sättas? Röster från medarbetare Banar väg för tjänsteför etagen Innehåll 1 Förord...5 2 Sammanfattning...6 3 Lönebildning stämmer...7 4 Lönebildning, fråga för fråga...10 5 Nöjdhetsindex...17

Läs mer

Ljusets barn. en resa mot självständighet

Ljusets barn. en resa mot självständighet Ljusets barn en resa mot självständighet 1 2 Ljusets barn - en resa mot självständighet Copyright 2012, Eva Lager Ansvarig utgivare: Eva Lager Omslagsbilder: Viktoria Wigenstam (Glommersträsk) Framställt

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

Varför ska tjugofem elever ha samma bok?

Varför ska tjugofem elever ha samma bok? 86 Varför ska tjugofem elever ha samma bok? Hon hade dåliga betyg i skolan och var övertygad om att hon var dum. Lärare var det sista hon skulle kunna bli, även om hon i hemlighet alltid drömt om det.

Läs mer

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan Arbetsmiljö för chefer Ett utbildnings- och faktamaterial Prevent 3:e upplagan Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Konflikter och konflikhantering

Konflikter och konflikhantering Konflikter och konflikhantering Fem konflikthanteringsstilar Det finns fem huvudsakliga stilar vid behandling av konflikter. Ingen av dessa fem kan sägas vara den enda rätta vid alla tillfällen. De passar

Läs mer

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Ledarnas Chefsbarometer 2012 VEM SJUTTON VILL BLI CHEF? UNGA I NORDEN OM CHEF- OCH LEDARSKAP Vem vill bli chef? 2 Undersökningens resultat

Läs mer

UTBILDNINGEN. Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs 2011. Hur viktig är coachens kroppsspråk och verbala förmåga för lagets framgång?

UTBILDNINGEN. Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs 2011. Hur viktig är coachens kroppsspråk och verbala förmåga för lagets framgång? Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs 2011 ELITTRÄNAR UTBILDNINGEN Hur viktig är coachens kroppsspråk och verbala förmåga för lagets framgång? Av Michael Carlsson Handledare: Göran Lindblom 2011 05 14 1 Sammanfattning:

Läs mer

Unionens Karriär & utvecklingstjänster. Din väg till ett rikare arbetsliv

Unionens Karriär & utvecklingstjänster. Din väg till ett rikare arbetsliv Unionens Karriär & utvecklingstjänster Din väg till ett rikare arbetsliv 2 Alltför sällan ställer vi oss frågan om vi jobbar med det vi är bra på eller om vi bara jobbar för jobbandets skull. Det är lätt

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA En guide till dig som ska ha en LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 INNEHÅLL 2 Hur guiden kan användas... 2 3 Mentorprogrammets upplägg... 3 3.1 Mål med mentorprogrammet... 3 3.2 Utformning av mentorprogrammets...

Läs mer

Partsgemensamma riktlinjer för lönebildning i STD-företag

Partsgemensamma riktlinjer för lönebildning i STD-företag Partsgemensamma riktlinjer för lönebildning i STD-företag Almega Tjänsteförbunden, Sveriges Arkitekter och Sveriges Ingenjörer har gemensamt tagit fram dessa riktlinjer för lokal lönebildning. Riktlinjerna

Läs mer

Från fotbollsplan till affärsplan

Från fotbollsplan till affärsplan Från fotbollsplan till affärsplan Berättelsen om Newbody PRODUKTION Newbody AB, Göteborg 2011 Telefon 031-709 56 50 TEXT Dahn Renholm ILLUSTRATIONER och GRAFISK FORM Ulf Swerin Tryckt på miljövänligt papper

Läs mer

INTERVJUGUIDE ARBETE. Bilaga 1

INTERVJUGUIDE ARBETE. Bilaga 1 Bilaga 1 INTERVJUGUIDE Bakgrund - Namn - Ålder - Uppväxtort - Syskon - Föräldrars yrke - Har du någon partner? Gift, sambo - Hur länge har ni varit tillsammans? - Vad arbetar hon med? - Har du barn? -

Läs mer

VAD SOM DRIVER MEDARBETARNAS ENGAGEMANG OCH VARFÖR DET ÄR VIKTIGT

VAD SOM DRIVER MEDARBETARNAS ENGAGEMANG OCH VARFÖR DET ÄR VIKTIGT VAD SOM DRIVER MEDARBETARNAS ENGAGEMANG OCH VARFÖR DET ÄR VIKTIGT WhitePaper från Dale Carnegie Training Copyright 2012 Dale Carnegie & Associates, Inc. All rights reserved. drive_engagement_031113_wp_sw

Läs mer

ANALYS LEDARSKAP. Kvoturvalssystem samt viktning av resultatet med avseende på kön, ålder och NUTS2-region baserat på siffror från SCB.

ANALYS LEDARSKAP. Kvoturvalssystem samt viktning av resultatet med avseende på kön, ålder och NUTS2-region baserat på siffror från SCB. @ungdomsb ANALYS LEDARSKAP Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Totala respondentantalet: Online, kvantitativ 18 september 20 oktober 2014 Individer i Sverige, 15-25 år 20 973 st. (av vilka 5185 st. har

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Polisens medarbetarpolicy

Polisens medarbetarpolicy Polisens medarbetarpolicy Ansvarig utgivare: Rikspolisstyrelsen, Box 12256, 102 26 Stockholm D nr: HR-799-4653/09 Fotografer: Magnus Westerborn, Karl-Oskar Bjurenstedt, Peter Phillips, Patrick Trägårdh

Läs mer

Ledarskap 2013-04-28 1. Vad är viktigt i ditt ledarskap?

Ledarskap 2013-04-28 1. Vad är viktigt i ditt ledarskap? Ledarskap 2013-04-28 1 LEDARSKAP Vad är viktigt i ditt ledarskap? 1 LEDARSKAPETS ABC Ledarskapets A ditt förhållningssätt Ledarskapets B din etik och moral Ledarskapets C din träningsplanering LEDARSKAPETS

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

HAR MAN FÖLJT APSIS, FÖRETAGET SOM ÄR

HAR MAN FÖLJT APSIS, FÖRETAGET SOM ÄR PLATS 05 TILLVÄXTPROCENT 68,96 % Apsis byter VD inte målsättning När Anders Frankel drog in sin tidigare konkurrent Kim Mortensen i Apsis visste han inte exakt vilken roll Kim skulle ha i företaget. Men

Läs mer

De tre första månaderna på ett nytt jobb

De tre första månaderna på ett nytt jobb De tre första månaderna på ett nytt jobb När du börjar på ett nytt jobb är den första tiden viktig. Vad du gör och vem du är under dina första tre månader lägger grunden till om fortsättningen ska bli

Läs mer

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande 1. Lär dig från dem som varit i samma situation Ett av de bästa sätten att få värdefulla kontakter är att nätverka med din högskolas alumner. De har

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Allt du behöver veta inför en anställningsintervju!

Allt du behöver veta inför en anställningsintervju! Allt du behöver veta inför en anställningsintervju! LNU Karriär Lite konkreta tips inför anställningsintervjun. Att förbereda sig inför intervjun är A och O. Ta reda på så mycket som möjligt om företaget

Läs mer

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning.

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning. Finn din kärna Allt fler styr med självledarskap. Självkännedom och förmågan att kunna leda dig själv gör det lättare att kunna se klart och att leda andra som chef. Självledarskap handlar om att behärska

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen MEDARBETARSAMTAL vid miljöförvaltningen Medarbetarsamtal vid miljöförvaltningen Vi är alla anställda på miljöförvaltningen för att utföra ett arbete som ska leda till att verksamheten lever upp till målen

Läs mer