Vård och stödsamordningsprojektet. Arbetsseminarium/chefsutbildning Moskogen 4 och 5 februari 2013

Transkript

1 Vård och stödsamordningsprojektet Arbetsseminarium/chefsutbildning Moskogen 4 och 5 februari 2013

2 Bakgrund Vård- och stödsamordningsprojektet arbetar sedan flera år tillbaka för att personer i Dalarna med psykisk funktionsnedsättning och komplexa vård- och stödbehov ska beredas möjligheter att få en samordning av sina vård- och stödinsatser. Arbetet syftar till att personalen från både psykiatrin och kommunen skall ha en gemensam kunskapsgrund och att arbetssättet utgår från en evidensbaserad praktik. Vi arbetar enligt modellen Integrerad psykiatri med vård- och stödsamordnare/case manager som tillsammans med brukaren nominerar personer till en resursgrupp. Målgruppen för projektet är personer med allvarlig psykisk sjukdom och komplexa vård och stödbehov. Personer med schizofreni och schizofreniliknade tillstånd utgör en stor del av denna målgrupp. Som ett led i implementeringen anordnades ett arbetsseminarium för arbetsledare den 4 och 5 februari 2013 vilket var det tredje arbetsseminariet som anordnas inom ramen för vård och stödsamordningsprojektet. Värd för dagarna var Borlänge kommun. På programmet den 4 februari Projektet Vård och stödsamordning i Dalarna, Lisa Ask. Vård och stödsamordning i Borlänge, Christina Stenman Region Dalarna och området psykiatri uppdrag till länsstyrgruppen, Stefan Thungström. Projektmålen, Lisa Ask och Stefan Thungström. Gruppdiskussion Gemensamma reflektioner Pärmen: Vård och stödsamordning i Dalarna arbetsbladen. Lisa Ask Lunch Utbildning/information i Nationella riktlinjerna för psykossociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd (NR), Barbro Henriksson och Britt Eriksson. Fördjupade kunskaper i de olika insatserna. GAP analys - ett verktyg för uppföljning. På programmet den 5 februari Kognitiva funktionshinder och hjälpmedel, studenter från 30 Hp utbildningen. Boende först NR, studenter från 30 Hp utbildningen. Intresseorganisationer, studenter från 30 Hp utbildningen. Om IPS; individuellt stöd till arbete NR, studenter från 30 Hp utbildningen. Lunch Dubbel återhämtning, Barbra Carlestam, anhörig Gävle. Brukarmedverkan i socialtjänst och psykiatri, U-K Schön Reflektioner och utvärdering Avslut 2

3 Här följer en kort sammanfattning av de olika programpunkterna måndagen Temat för dagen var: Vård och stödsamordning i Dalarna som ram för implementering av Nationella psykosociala riktlinjer vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Projektet Vård och stödsamordning i Dalarna, Lisa Ask. I Dalarna har utbildats medarbetare från kommun och landsting i modellen Integrerad psykiatri sedan Integrerad psykiatri är en rehabiliteringsmodell som skapar ett ramverk för samverkan och samtidigt ger brukaren/patienten möjlighet att få ökat inflytande över sin vård och rehabilitering. Programmet är samhällsbaserat och kan tillämpas för tidig intervention, behandling och rehabilitering av komplexa och svårare psykiska sjukdomar. Målgruppen är personer med psykisk funktionsnedsättning med komplexa vård- och stödbehov. Att medverka i programmet Integrerad Psykiatri innebär att fatta gemensamma beslut om hur man tillsammans ska uppnå mål och delmål som brukaren anger. Integrerad Psykiatri främjar flexibla lösningar men utgår ifrån ett manualiserat arbetssätt. Det vill säga följer ett program. Arbetet utgår ifrån den enskilda brukarens aktuella behov, resurser och mål. Viktiga beståndsdelar i Integrerad Psykiatri är att de samverkande parterna har överenskommelser om samverkan, om att utse vård- och stödsamordnare, resursgrupper och att kvalitetssäkra arbetet. Integrerad psykiatri är flexibelt och integrativt men vilar på fyra bärande fundament: Att en organisation som stödjer vård och stödsamordnarens arbete och formuleras i samverkansavtal och/eller teambildningar. Att vård och stödsamordnare/case Managers utses (VoS/CM). Att resursgrupper skapas omkring enskilda brukare. Att arbetet kvalitetssäkras 3

4 Vård och stödsamordning i Borlänge, Christina Stenman. Borlänge kommun, tillsammans med öppenvårdspsykiatrin i Borlänge, samverkar utifrån Integrerad psykiatri - modellen sedan En beredningsgrupp med bl.a. enhetschef från kommunoch landstingpsykiatri föreslår brukare till vård och stödsamordnare/case management. Region Dalarna och området psykiatri uppdrag till länsstyrgruppen, Stefan Thungström. En länsövergripande styrgrupp för Vård- och stödsamordningsprojektet finns sedan 2007 med representation från kommunerna, Landstinget Dalarna och Dalarnas nätverk för psykisk hälsa. Numera deltar även adjungerande representanter i styrgruppens arbete. Representation finns från Försäkringskassan, Högskolan Dalarna och projektet Bättre psykosvård. Sedan våren 2012 finns ett beslut att området psykiatri ska utgöra en plattform i Region Dalarna, vid sidan av missbruk, barn och ungdom, äldre och omsorg och e- hälsa. Styrgruppen för Vård och stödsamordning i Dalarna fick därmed sin organisatoriska tillhörighet inom Region Dalarna. På Region Dalarnas hemsida finns nu en flik med information om psykiatriområdet. Sidan är under uppbyggnad. 4

5 Projektmålen - Lisa Ask och Stefan Thungström. Länsstyrgruppen för psykiatri har ett uppdrag från landstingsdirektören att implementera de Nationella psykosociala riktlinjerna vid schizofreni och schizofreniliknade tillstånd (NR) inom ramen för Region Dalarna. Utifrån uppdraget har en handlingsplan och en projektplan arbetats fram för perioden 2013 och Du kommer att kunna ta del av projektplanen med effektmål och projektmål i sin helhet på Region Dalarnas hemsida. De NR utgör grund för att ge evidensbaserade insatser till målgruppen psykiskt funktionsnedsatta i kommun och landstingspsykiatri i Dalarna. Arbetet med utbildning och implementering av Integrerad psykiatri utgör första fasen i denna implementering. Målet med projektet är att patienter/brukare med allvarlig psykisk sjukdom och komplexa vård och stödbehov ska erbjudas samordnade insatserna genom formaliserade arbetssätt. Patienten/brukaren och dennes behov skall vara i centrum och insatserna skall samordnas av en vård- och stödsamordnare/case manager (VoS/CM). I resursgrupper samverkar de av brukaren utsedda för att uppnå de mål som patienten/brukaren anger. Vid ett tidigare arbetsseminariet i Avesta, som genomfördes i september 2012, gjordes en sk. SWOT analys. På seminariet diskuterades: möter arbetsmodellen Integrerad psykiatri behoven att uppfylla kraven som ställs genom NR, samverkan mm. Vilka styrkor, möjligheter, hot och svagheter finns. Här följer några ytterligare synpunkter och frågeställningar från seminariet på Moskogen: Ska cheferna gå utbildningen, behövs mera utbildning? För att medarbetare ska kunna arbeta enligt metoden kan det behövas viss anpassning, ex schemaförändringar och tid för att göra arbetet. Implementering tar tid och är svår att stressa fram. Det behöver klargöras vad som ska prioriteras från högre nivå. Det finns en del att lära från andra kommuner. Ett exempel är Mölndal som gått sin väg utifrån den ursprungliga utbildningssatsningen och även lyckats engagera medarbetare med kortare utbildning. Lila pärmen : Vård och stödsamordning i Dalarna - Lisa Ask. I samband med att projektet började sitt samarbeta med högskolan Dalarna så har pärmen Vård och stödsamordning i Dalarna tagits fram. I pärmen finns en del information om projektet i Dalarna, arbetsblad att använda i samordningsarbetet och material om några av de högt prioriterade psykosociala riktlinjerna från NR. Pärmen är inte fullständig. För elever som studera på högskolan Dalarna fylls pärmen på under utbildningen allt eftersom föreläsningar ges. Följande psykosociala insatser som rekommenderas i de NR lyfts fram i utbildningen: - Case management ( det vi kallar vård- och stödsamordning) 5

6 - IMR illness management and recovery - ett material att använda individuellt som VoS/CM eller i grupp. Hög prioritet i de NR. - ESL - ett självständigt liv ett arbetsmaterial att använda som VoS/CM individuellt eller i grupp. - IPS Individuellt stöd till arbetet. Modell för stöd till de brukare/patienter som önskar arbete. En insats som ges hög prioritet i NR och som länsstyrgruppen för psykiatri i Region Dalarna ser som ett viktigt komplement till Integrerad psykiatri. Kvalitetssäkring genom Kvalitetsstjärnan utgör en av hörnstenarna i Integrerad psykiatri och lyfts fram i vår utbildning. Läs mera på Kvalitetsstjärnans hemsida. Information om Nationella riktlinjerna för psykossociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd (NR), Barbro Henriksson och Britt Eriksson. Vård- och stödsamordningsprojektet samarbetar nära med det nationella projektet Bättre psykosvård vars syfte är att implementera de NR vid schizofreni. Landstinget Dalarna har tecknat ett avtal med Bättre psykosvård om att avdela personella resurser för att arbeta med implementeringen i Dalarna, Gävleborg, Värmland och Örebro. Två medarbetare har tilldelats ansvar som regionala processledare, Britt Eriksson och Barbro Henriksson. Se bifogade PP bilder. GAP analys - ett verktyg för uppföljning. Genomgång av ett verktyg som är utarbetat för att kartlägga insatser i psykiatrin som relaterar till de NR. GAP analysen ska ge en bild av gapet mellan insatser som redan finns och vad som behöver implementeras. Se bifogade PP bilder. 6

7 Kort sammanfattning av programpunkterna tisdag Dagens tema: NR och brukarkunskap, en omistlig del i utvecklingen av nya arbetsmetoder. Ulla Karin Schön, lektor och forskare, tillsammans med deltagare från Erfarenhetspanelen, studenter från pågående utbildning VoS/CM utbildning HP och Barbro Carlestam, anhörig från Gävle, utbildade och inspirerade oss i det fortsatta vård och stödsamordningsarbetet. Ulla Karin Schön berättade om den pågående 30 Hp utbildningen till vård och stödsamordnare. Se bifogad fil med PP bilder. Studenter från pågående utbildning föreläste om: Kognitiva funktionshinder och hjälpmedel. Se bifogad fil. Boende först en högt prioriterad NR. Se bifogad fil med broschyr som bara kan öppnas om du har Publisher i ditt Office paket. Intresseorganisationer, studenter från 30 Hp utbildningen. Se bifogad fil. Öppnas i Publisher. Om IPS; individuellt stöd till arbete ytterligare en högst prioriterad rekommendation i NR. Ann Katrin Granlund och Benny Rodhagen från Erfarenhetspanelen delar med sig av sina synpunkter och erfarenheter. 7

8 Dubbel återhämtning, Barbra Carlestam, anhörig Gävle. En ny anhörigstudie bekräftar att anhöriga till personer med schizofreni lägger ned tid motsvarande en halvtid på att ge stöd till sina sjuka anhöriga! Många anhöriga underskattar själva den tid som åtgår till stöd. Barbro Carlestam som bl.a. är engagerad i Schizofreniföreningen i Gästrikland beskriver den kris som anhöriga kan hamna i när någon insjuknar. Med tiden kommer insikt i innebörden av sjukdomen. Förutsatt att den som insjuknat får vård, behandling och stöd, utifrån egna behov och med respekt kan den som är anhörig komma till en acceptans och en möjlig egen återhämtning. Falun januari 2013 Brukarmedverkan i socialtjänst och psykiatri, U-K Schön Brukarmedverkan avser brukarnas möjlighet att påverka de offentliga tjänsternas innehåll och kvalitet på olika nivåer; på individnivå, verksamhetsnivå, strukturell nivå. Ulla Karin Schön ger några exempel på hur brukarmedverkan kan tillämpas. Delat beslutsfattande (SDM) är ett exempel på brukarmedverkan på individnivå. Anställning av brukarinflytande - samordnare (BISAM), brukarrevisioner exemplifierar brukarmedverkan på verksamhetsnivå. Se bifogad fil med PP bilder. 8

9 Utvärdering av dagarna: Arbetsseminariet/chefsutbildningen får anses vara mycket lyckad i bemärkelsen att nästan alla psykiatriska enheter haft representation av enhetschef/verksamhetschef. Nästan alla kommuner har deltagit med minst en enhetschef som arbetar med socialpsykiatri. Några av de som deltagit är väl insatta i arbetet med Vård och stödsamordning andra har inte tidigare medverkat under dagarna som riktat sig till enhetschefer. Arrangemanget med boende och förtäring har fått gott omdöme. Medverkan av studenter och själverfarna i form av reflektorer och föreläsare har varit mycket uppskattat av de flesta. Nyttan av genomgången av de Nationella riktlinjerna har fått varierade omdömen. Någon upplever att fokus legat på landstingets verksamhet andra har gett uttryck för att NR är viktigt och intressant. De allra flesta har uppskattat föreläsningen. Nyttan av genomgången av Vård och stödsamordning i Dalarna har av någon upplevts som seg och långdragen och av andra som förvirrande. De allra flesta har uppskattat inslaget. Ytterligare ett arbetsseminarium planeras denna gång med Falun som värd. Föreläsare: Stenman, Christina* enhetschef Borlänge kommun Alm, Leif enhetschef ÖV psyk. Borlänge Tungström, Stefan* verksamhetschef, ÖV psyk. sektor Falun, Hedemora, Avesta psykiatrisamordnare och ordförande i länsstyrgruppen psykiatri Region Dalarna Ask, Lisa* projektledare Vård och stödsamordningsprojektet Eriksson, Britt* regional processledare Bättre psykosvård Henriksson, Barbro regional processledare Bättre psykosvård Schön, Ulla-Karin, lektor och fil. Dr i Socialt arbete Högskolan Dalarna Carlestam, Barbro anhörig Schizofreniföreningen i Gästrikland och Schizofreniförbundet i Gävleborg. Ann-Katrin Granlund och Benny Rodhagen Högskolans Erfarenhetspanelen. Studenter från pågående utbildningen Att arbeta som Vård och stödsamordnare 30 Hp 9

10 Tips på bra hemsidor: Region Dalarna Socialstyrelsens Kunskapsguiden SKL:s hemsida Bättre psykosvårds hemsida Erfarenhetspanelen vid Högskolan Dalarna Tack för givande dagar! Christian Stenman & Lisa Ask Nästa arbetsseminarium inom ramen för Vård och stödsamordningsprojektet blir i Falun. 10