Vård - och. Projektplan 1(29) Medicinsk Teknik och IT. Central Förvaltning. Projektnamn Vård- och stödsamordningsprojektet

Transkript

1 Projektplan 1(29) Vård - och Projektplan

2 Projektplan 2(29) 1 GRUNDLÄGGANDE INFORMATION Bakgrund Syfte Mål Effektmål Projektmål 7 2 KRAV PÅ PROJEKTET Lagstiftningen Nationella riktlinjer Region Dalarna Välfärdsberedningen Avgränsningar 10 3 KOPPLINGAR TILL ANDRA PROJEKT OCH VERKSAMHETER Bättre psykosvård KUR- projektet; kompetensutveckling om rehabilitering för personer med psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning Erfarenhetspanelen 12 4 TIDPLANER Handlingsplan Resursplan 16

3 Projektplan 3(29) 4.3 Budget och finansiering (kostnadsplan) PROJEKTORGANISATION Organisationsplan Roller, ansvar och befogenheter Externa kontakter 20 6 KOMMUNIKATION Kommunikation och rapportering inom projektet Intressentanalys 22 7 KOMMUNIKATIONSPLAN TILL PROJEKTETS INTRESSENTER Dokumentationsplan KVALITET Granskningar och bedömningar Kvalitetssäkring av externa leverantörer Riskanalys PROJEKTAVSLUT REFERENSER 28

4 Projektplan 4(29) 1 Grundläggande information 1.1 Bakgrund Vård och arbetar sedan flera år tillbaka för att personer i Dalarna med psykisk funktionsnedsättning och komplexa vård- och stödbehov ska beredas möjligheter att få en samordning av sina vård och stödinsatser. Arbetet syftar till att personalen från både landstingets psykiatri och kommunens verksamhet ska ha en gemensam kunskapsgrund och ett arbetssättet som utgår från en evidensbaserad kunskap. Sedan projektet startade 2007 så har 243 personer från kommun och landsting utbildats i en orienterande utbildning 7,5 Hp utbildning och 36 personer har utbildats till vård- och stödsamordnare/case managers 30 Hp utbildning enligt programmet Integrerad psykiatri. I november 2011 beviljades projektet ytterligare statliga stimulansmedel och under hösten 2012 startar ännu en utbildning för vård- och stödsamordnare/case manager. Även en metodhandledarutbildning kommer att starta. För att kunna erbjuda bra psykosvård behöver vi även lära mera om övriga metoder i Nationella riktlinjerna för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd och ta ställning till vilka rekommenderade metoder som ska erbjudas i vårt län. 1.2 Syfte Syftet med Vård- och i Dalarna är att skapa gemensam kunskapsgrund och samverkansformer mellan landstingets psykiatri och kommunal verksamhet som berör psykiatri, för att kunna erbjuda personer med psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning som har komplexa vård- och stödbehov, möjligheter att få en samordning av sina vård- och stödinsatser. Samordningen ska utformas med brukaren i centrum och med arbetsmetoder som stärker individens återhämtning och självbestämmande. 1.3 Mål Målet med projektet är att patienter/brukare med allvarlig psykisk sjukdom och komplexa vård och stödbehov ska erbjudas samordnade insatserna genom formaliserade arbetssätt. Patienten/brukaren och dennes behov skall vara i centrum och insatserna skall samordnas av en vård- och stödsamordnare/case manager. I resursgrupper samverkar de av brukaren utsedda för att uppnå de mål som patienten/brukaren anger.

5 Projektplan 5(29) 1.4 Effektmål Organisation och samverkan Att alla kommuner tillsammans med öppenvårdspsykiatriska mottagningar har överenskommelser för samverkan. Att alla kommuner tillsammans med öppenvårdspsykiatriska mottagningar har lokala styrgrupper för samverkan angående personer med psykisk funktionsnedsättning och komplexa vård och stödbehov som träffas regelbundet och planerar, organiserar och följer upp det gemensamma arbetet. Att de Nationella psykosociala riktlinjerna vid schizofreni och schizofreniliknade tillstånd utgör grund för att ge evidensbaserade insatser till målgruppen psykiskt funktionsnedsatta i kommun och landstingspsykiatri i Dalarna. Att arbetet med utbildning och implementering av Integrerad psykiatri utgör första fasen i denna implementering. Att alla kommuner tillsammans med öppenvårdspsykiatriska mottagningar arbetar enlig modellen Integrerad psykiatri med de personer som har komplexa och sammansatta vård och stödbehov: 1. att det finns en organisation för samverkan som beskrivs i samverkansöverenskommelse. 2. att vård och stödsamordnare/case manager erbjuds till dessa brukare. 3. att vård och stödsamordnaren tillsammans med brukaren samverkar för återhämtning i resursgruppsarbete. 4. att vård och stödinsatser kvalitetssäkras genom kvalitetsstjärnan och genom sk. AUDIT vilket innebär att oberoende granskare inbjuds att följa upp programtrogenheten i verksamheten. Att det finns en länsgemensam överenskommelse som anger hur metodhandledning ska erbjudas och organiseras till alla orter i Dalarna.

6 Projektplan 6(29) Att planera för regelbundna inventeringar av utbildningsbehov och planera nya utbildningar utifrån framtida behov. Att personer med psykisk funktionsnedsättning, som önskar arbetet ska kunna erbjuds stöd enligt IPS modellen; individanpassat stöd till arbete Patient/brukarnytta Att samverkan utgår ifrån ett helhetsperspektiv där brukaren är delaktig och i centrum. Att inom ramen för samordningen beaktas så väl, vård och behandling, rehabilitering, habilitering, hjälpmedel, omvårdnad som stöd och service. Att samverkan utformas så att brukarens integritet och självbestämmande respekteras. Att samverkan och arbetsmetoder leder till återhämtning. Att samverkan och samordning leder till en upplevd god livskvalitet. Att samverkan och samordning möjliggör en ökad delaktighet i samhället och gemenskap med andra. Att samordningen skapar förutsägbarhet och trygghet för brukaren. Att samverkan leder till god psykisk och fysiks hälsa. Effektmålen följs upp av projekt ägaren genom en brukarrevision som genomförs av brukarrörelsen och Högskolan Dalarnas Erfarenhetspanelen 2014.

7 Projektplan 7(29) 1.5 Projektmål Samverkan och organisation Att en gemensam länsövergripande samverkansöverenskommelse tas fram och implementeras. Att KUR projektet (Kompetenssatsning för rehabilitering av personer med psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning) leder till att minst en Dalakommun startar att arbete enligt modellen IPS; individanpassat stöd till arbete och att arbetet vänder sig till personer med schizofreni och schizofrenilikande tillstånd som vill ha ett arbete Medarbetare Att det utbildas sammanlagt 270 medarbetare från kommun och landsting i den orienterande utbildningen i vård och stödsamordning/case management 7,5 hp. Vilket innebär att ytterligare 30 medarbetare bör erbjudas utbildning. Att det utbildas 24 medarbetare till Vård och stödsamordnare 30 hp. Att det kommer till stånd och genomförs en metodhandledarutbildning för 6-8 medarbetare. Att arbetsledning i kommun och landsting har god kännedom om målen, metoden och kan ge stöd till medarbetare att arbeta enligt modellen Integrerad psykiatri, genom att alla enhetschefer som berörs ska erbjudas en 3 dagars orienterande utbildning. Att utbildade vård och stödsamordnare/case manager arbetar enligt metoden Integrerad psykiatri vilket mäts genom registreringar i Kvalitetsstjärnan vad beträffar programtrogenhet. Att vägledning/handledning erbjuds till alla Dalaorter som i samverkan är i behov av stöd för arbetet enligt modellen.

8 Projektplan 8(29) 2 Krav på projektet 2.1 Lagstiftningen Förutsättningar I januari 2010 infördes nya paragrafer i hälso- och sjukvårdslagen (1982:736), HSL och socialtjänstlagen (2001:453), SoL. Landstinget ska ingå en överenskommelse med kommunen om ett samarbete i fråga om personer med psykisk funktionsnedsättning. Om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa personer eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelsen. 8 a HSL (ändrad genom SFS 2009:979) Kommunen ska ingå en överenskommelse med landstinget om ett samarbete i fråga om personer med psykisk funktionsnedsättning. Om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa personer eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelsen. 5 kap. 8 a SoL, (ändrad genom SFS 2009:981) Av lagarna framgår att kommun och landsting är skyldiga att ingå formaliserade och övergripande överenskommelser gällande samarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Många personer med psykiska funktionsnedsättningar har kontakter med fler huvudmän än kommun och landsting, exempelvis försäkringskassa, arbetsförmedling och skola. Då fler aktörer ingår i vård och rehabilitering krävs en samordning av insatserna så att brukaren/patienten får så effektivt stöd som möjligt. I Samverkan i re/habilitering en vägledning, Socialstyrelsen, 4 kap, framgår att det är myndigheternas ansvar att skapa arbetsmodeller som gör att insatserna ges i rätt ordning och med en helhetssyn på brukarens/patientens behov och förutsättningar. Samverkan blir här ett samlingsbegrepp för samordning och samarbete. Enligt hälso- och sjukvårdslagen, HSL 3 f och socialtjänstlagen, SoL 7, ska landstinget tillsammans med kommunen upprätta en individuell plan när den enskilde har behov av insatser både från hälso- och sjukvården och från socialtjänsten. Planen ska upprättas om landstinget eller kommunen bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov

9 Projektplan 9(29) tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål. Planen ska när det är möjligt upprättas tillsammans med den enskilde. Närstående ska ges möjlighet att delta i arbetet med planen, om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig det. Av planen ska det framgå 1. vilka insatser som behövs, 2. vilka insatser respektive huvudman ska svara för, 3. vilka åtgärder som vidtas av någon annan än landstinget eller kommunen, och 4. vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen. Lag (2009:979). Landstinget Dalarna och samtliga kommuner i Dalarna har, inom ramen för Region Dalarna, upprättat en gemensam rutin för upprättande av samordnad individuell plan. 2.2 Nationella riktlinjer Vård och s målgrupp avgränsas inte av några diagnostiska kriterier utan kan komma att beröra alla personer med allvarlig sjukdom och psykisk funktionsnedsättning. Komplexiteten och vård och stödbehovet varierar från individ till individ oavsett diagnos. Det är heller inte ovanligt att en person har flera diagnoser. I praktiken utgör personer med schizofreni och schizofreniliknade tillstånd huvuddelen av de personer som är målgrupp för projektet publicerades de Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Riktlinjerna är till stöd och styrning för verksamheterna och innehåller rekommendationer om evidensbaserade åtgärder för personer med schizofreni. (Socialstyrelsen: Nationella psykosociala riktlinjer vid schizofreni och schizofreniliknade tillstånd stöd för styrning och ledning 2011) 2.3 Region Dalarna Välfärdsberedningen Region Dalarna är en arena för landstinget Dalarna och kommunerna i Dalarna för att arbeta fram politisk prioritering och strategier inom välfärdsområdet. I januari 2012 fattades ett beslut i den regionala chefsgruppen i den sk. Välfärdsberedningen att psykiatriområdet ska ingå i den uppbyggda regionala ledningsstrukturen. Styrgruppen för Vård och

10 Projektplan 10(29) gavs uppdraget att utgöra länsstyrgrupp för detta och fick följande uppdrag av Eva de Marothy som är chef för social utveckling : Att i enlighet med de nationella riktlinjerna för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd ansvara för den länsövergripande samordningen och uppföljning av landstingets och kommunernas samarbete med implementeringen av de berörda riktlinjerna. Att ta fram en handlingsplan för uppdraget samt lämpliga deltagare för regionala/ lokala arbetsgrupper. I arbetet bör någon eller några representanter från brukarorganisationerna ingå. 2.4 Avgränsningar Vård och avgränsas inte av några diagnostiska kriterier utan kan komma att beröra alla personer över 18 år med psykiskt funktionshinder/psykisk sjukdom och som är i behov av stöd/insatser från både kommun och landsting. Begreppet psykiskt funktionshinder hänvisar till konsekvenserna som den psykiska sjukdomen leder till för individen. WHO:s definition av begreppet funktionshinder: Funktionshinder är ett samlingsbegrepp för funktionsnedsättningar, aktivitet begränsningar och delaktighetsinskränkningar. Bakgrunden till funktionshindret kan vara skada eller sjukdom. Hur omfattande funktionshindret blir är också beroende av faktorer i omgivningen som kan vara underlättande eller hindrande. Sjukvårdens och socialtjänstens insatser är enligt denna definition en del av den Funktionshindrades omgivning och målet är att anpassa dessa insatser så att

11 Projektplan 11(29) funktionshindret blir så litet som möjligt för den enskilde. Definition av begreppet psykiskt funktionshinder, SOU 2006:100, s.326 En person har ett psykiskt funktionshinder om han eller hon har väsentliga svårigheter att utföra aktiviteter på viktiga livsområden och dessa begränsningar har funnits eller kan antas komma att bestå under en längre tid. Svårigheterna ska vara en konsekvens av psykisk störning. Personer med samsjuklighet berörs samt patienter/brukare som vårdas på öppen psykiatrisk tvångsvård. Personer med lindriga och kortvariga tillstånd berörs inte. 3 Kopplingar till andra projekt och verksamheter 3.1 Bättre psykosvård Vård- och samarbetar nära med det nationella projektet Bättre psykosvård vars syfte är att implementera de NR vid schizofreni. Landstinget Dalarna har tecknat ett avtal med Bättre psykosvård om att avdela personella resurser för att arbeta med implementeringen i Dalarna, Gävleborg, Värmland och Örebro. Två medarbetare har tilldelats ansvar som regionala processledare. Projekt ägaren för Vård och är arbetsledare för dessa två processledare och styrgruppen för Vård och följer regelbundet upp processledarnas arbete. 3.2 KUR- projektet; kompetensutveckling om rehabilitering för personer med psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning. KUR projektets syfte är att skapa en gemensam kunskapsbas som grundas på evidens och beprövad erfarenhet. Försäkringskassan ansvarar för denna kunskapssatsning. Satsningen görs i samverkan mellan försäkringskassan, arbetsförmedlingen, kommunen och landstinget. I Dalarna syftar satsningen till att sprida kunskap om metoden IPS Individuall Placement and Support. Styrgruppen för vård och stödsamordning är också styrgrupp för

12 Projektplan 12(29) KUR- projektet i Dalarna. Medarbetare från landstinget Dalarna samverkar med KUR projektet i genomförande av 3 stora föreläsningar och 7 lokala konferenser under Erfarenhetspanelen Inom ramen för filosofie doktor, Ulla Karin Schöns, forskning om brukarmedverkan och återhämtning i en kunskapsbaserad praktik, startade en rekrytering och utbildning av personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa våren Brukare och anhöriga deltog i en forskningsutbildning och en Erfarenhetspanel bildades. Syftet med Erfarenhetspanelen är att studenter, lärare, forskare samt medarbetare i kommun och landsting ska erbjuda en erfarenhetsbaserad kunskap. Vård- och är referensgrupp och följer Erfarenhetspanelens arbete vid varje styrgruppsmöte.

13 Projektplan 13(29) 4 Tidplaner 4.1 Handlingsplan Följande handlingsplan har arbetats fram och gödkänts av Välfärdsberedningen. Handlingsplan Länsstyrgruppen för psykiatri för länsövergripande samordning och uppföljning av landstingets och kommunernas samarbete med personer med psykiska funktionsnedsättningar och implementering av NR för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Vad Syfte Till vem Hur När Ansvar Arbetsseminarium nr 2 Implementering av NR och relationen till Integrerad psykiatri Enhetschefer I kommunen och landstingets psykiatri Seminariu m 10/9 Länsstyrgruppen Projektledare Fortsatta arbetsseminarier Nätverket Enhetschefer för Integrerad psykiatri Stöd för implementering/v äg-ledning och erfarenhetsutbyte Enhetschefer kommun och landstingspsykiatri Två gånger per år Oktober Mars Projektledare Information till chefsgruppen Region Dalarna Information och förankring hos Socialchefer Vid ordinarie Länstyrgruppens ordförande

14 Projektplan 14(29) Information till Psykiatrins Specialtitetsgrupp beslutsfattare Verksamhetschefer möte Vad Syfte Till vem Hur När Ansvar Kunskapsseminarium? Information och förankring hos beslutsfattare Socialchefer Verksamhetschefer?? Regionalt samverkansöverenskommelse Kvalitetssäkring Alla medarbetare I kommun och landsting Process Region Dalarna Dec Länsstyrgruppen Länsstyrgruppens ordförande Projektledare Metodhandledning Kvalitetssäkring Utbildade VoS/CM Metodhandle dning upphandlas HT 2012 Psykiatrins utvecklingsenhet Metodhandledareutbildning Fördjupande kunskaper att handleda medarbetare och verksamheter Utvalda VoS/CM Högskoleutb. HT 2012 VT 2014 Länsstyrgruppen för psykiatri Högskolan Dalarna Plan/överenskommelse för metodhandledning i framtiden Kvalitetssäkring Projekt sekr tar fram underlag VT 2013 Projektledare Prosess i Region Dalarna 7,5 hp vt 2012 ht 2012 Gemensam kunskapsgrund kommun och landstingspsykiatr i 30 Hp utbildning till vård och Gemensam kunskapsgrund Medarbetare i kommun och landstingspsykiatri Medarbetare i kommun och Högskoleutb. Klar okt Länsstyrgruppen för psykiatri Högskolan Dalarna Högskoleutb. Ht vt Länsstyrgruppen för

15 Projektplan 15(29) stödsamordnare kommun och landstingspsykiatr landstingspsykiatri 2014 psykiatri Högskolan Dalarna Vad Syfte Till vem Hur När Ansvar Nätverket Vård och stödsamordnare/cm i Dalarna Stöd till de utbildade Utveckla och följa upp implementering Utbildade VoS/CM Två gånger per år Heldag Oktober Mars Projektledare KUR Kompetensutveckling om rehabilitering för personer med psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning. Kompetensutveckl.FK, AF kommuner och landsting Medarbetare som möter personer med psykisk funktionsnedsättn. Lokala seminarier Studiecirklar Impl. IPS HT 2012 FK Samverkansnämnd Länsstyrgruppen för psykiatri Hemsida inom ramen för Region Dalarna Göra information om samordning lätt tillgänglig Medarbetare i kommun och landsting Samordning med Region Dalarna HT 2012 Projektledare Plan för implementering av NR Tydliggöra HT 2012 Länsstyrgruppen för psykiatri Arbetsbeskrivning för registrering i kvalitetsregistret PsykosR och Kvalitetsstjärnana Möjliggöra för medarbetare i psykiatrin att registrera Till medarbetare i landstingspsykiatrin HT 2012 Processledare Bättre psykosvård Projektledare i PsykosR och Kvalitetsstjärnan

16 Projektplan 16(29) 4.2 Resursplan Namn Uppdrag Antal timmar Period Muntligt/Skriftligt Stefan Projektägare 150 tim Skriftligt Lisa Ask Projektledare 100 % Skriftligt Rick Bennison Projektadministratör 200 timmar per termin Ulla- Karin Schön Utbildningsansvarig Skriftligt Lars Erdner Utbildningsansvarig Skriftligt Styrgruppens åtaganden Ca 40 timmar per år och deltagare -

17 Projektplan 17(29) 4.3 Budget och finansiering (kostnadsplan) Kostnader Avdelning Period Kostnad Projektledare LT Dalarna Psykiatrins Utv.enh Resor Litteratur till utbildningar Föredrag Chefsutbildn. 3 dagar Högskole utb Orienterande 7,5 HP Högskole utb Orienterande 7,5 HP Komp. Utb Högskoleutb HP Metodhandled.utb Driftshandledning Övriga utb. Kostnader Summa kostnad

18 Projektplan 18(29) 5. Projektorganisation En länsövergripande styrgrupp finns sedan 2007 med representation från kommunerna, Landstinget Dalarna och Dalarnas nätverk för psykisk hälsa. Sedan en våren 2012 deltar även adjungerande representanter från Försäkringskassa och högskolan Dalarna och projektet Bättre psykosvård vid styrgruppsmöten. Våren 2012 fattades ett beslut att området psykiatri ska utgöra en plattform i Region Dalarna, vid sidan av missbruk, barn och ungdom, äldre och omsorg och e- hälsa. Styrgruppen för Vård och stödsamordning i Dalarna fick därmed sin organisatoriska tillhörighet inom Region Dalarna. 5.1 Organisationsplan Region Dalarna Välfärdsberedningen Chefsgrupp Specialitetsgruppen Verksamhetschefer landsting + kommun Social utveckling Chef plattformsledare Styrgrupp Styrgrupp Styrgrupp Styrgrupp Psykiatri Styrgrupp Barn & unga Äldre Missbruk E- hälsa Lokala styrgrupper Lokal styrgrupp

19 Projektplan 19(29) 5.2 Roller, ansvar och befogenheter Projektägare: Stefan. Ansvarar för projektets budget. Upprättar projektdirektiv. Ansvarar tillsammans med projektledare för effektmål och projektmål. Utser projektledare och tilldelar resurser. Ansvarar för att ta beslut tillsammans med styrgruppen. Godkänner projektets leveranser. Ordförande i styrgruppen. Stödjer och är arbetsledare för projektledaren. Styrgruppen: Är projektets beslutande organ. Fastställer projektdirektiv och projektplan. Bedömer resultat och om projektet ska drivas vidare. Beslutar angående förslag och förändringar. Tillför resurser i projektet. Stödjer aktivt projektledaren.

20 Projektplan 20(29) Projektledare: Lisa Ask Ansvarar tillsammans med projektägaren för effektmål och projektmål. Ansvarar för projektets resultat, fram till slutrapport. Ser till att projektmål uppnås. Planerar och organiserar. Kallar och dokumenterar styrgruppsmöten. Föredragande vid styrgruppsmöten. Kommunicerar, engagerar och motiverar. Rapporterar till styrgruppen om eventuella förändringar, risker och problem. Samarbetar med utbildningsanordnare. Samordnar chefsnätverk och vård- och stödsamordnarnätverk. Projektadministratör: Rick Bennison. Ansvarar tillsammans med projektledaren för upphandling av föreläsare och litteratur mm. Ansvarar för uppföljning av ekonomisk plan tillsammans med landstingets ekonomiavdelning. Stöd till projektledare angående samarbete och avtal med utbildningsanordnare. 5.3 Externa kontakter Enhetschefer öppenvårdspsykiatrin Enhetschefer med ansvar för kommunens psykiatri

21 Projektplan 21(29) Högskolan Dalarna kontakt: Ulla Karin Schön Privat utbildningsanordnare Evidens Tommy Nordin och Lars Erdler. Erfarenhetspanelen Ulla Karin Schön Nätverket för psykisk hälsa Calle Svensson Attention, Magnus Karlsson RSMH, Rolf Eriksson IFS. 6 Kommunikation 6.1 Kommunikation och rapportering inom projektet Redogör enligt vilka principer man kommunicerar och rapporterar inom projektet. Specificera hur ofta man ska rapportera, typ av rapportering samt vilka möten som ska hållas och hur ofta. Ta med följande punkter: Styrgruppsmöten hålls ca var annan månad. Rapport till Välfärdsberedningens chefsgrupp en gång i månaden samt rapport till Välfärdsberedningen minst en gång per termin. Rapport till Specialitetsgruppen, verksamhetschefer i psykiatrin Dalarna vid varje möte. Nätverket för vård och stödsamordning; utbildade vård och stödsamordnare. Möte en gång per termin. Enhetschefer för öppenvårdspsykiatrin och kommunens psykiatri möten 1 gång per termin. Uppföljningsrapporter och protokoll från styrgruppens möten distribueras till styrgruppen och verksamhetschef för psykiatrin samt chef för social utveckling vid Region Dalarna; Eva de Marothy.

22 Projektplan 22(29) 6.2. Intressentanalys Kärnintressenter Kärnintressenter i projektet är: Länsstyrgruppen för psykiatri i Region Dalarna som samlar chefer på olika nivåer från kommun och landsting samt representanter från brukare och intresseorganisationerna. Till styrgruppen adjungeras representant från Högskolan Dalarna, projektledare från KUR projektet och nationella processledare från Bättre psykosvård. Psykiatrin i landstinget Dalarna Verksamheter i kommunerna som berör socialpsykiatri. Brukare/anhöriga och intresseorganisationerna Region Dalarna med Välfärdsberedningen. Kärnintressenterna påverkas av projektet genom att medarbetare ges kunskaper som påverkar samverkan och delvis arbetsuppgifterna. Kärnintressenterna kan stödja projektet genom att delge informera om projektet och att skapa organisatoriska förutsättningar för medarbetare att arbeta enligt Integrerad psykiatri. Rådande politiska beslut i kommun och landsting kan påverka utfallet i projektet. Vård och innebär en kraftsamling så till vida att brukare /patienter med komplexa vård och stödbehov prioriteras och samordning framhålls som en viktig komponent i rehabiliteringen. Detta leder till att medarbetares engagemang för målgruppen måste ökas Primära intressenter Primära intressenter för projektet är: Enhetschefer Fackföreningar på berörda arbetsplatser Brukarrörelsen

23 Projektplan 23(29) Vård och stödsamordnar Nätverket Högskolan Dalarna Medarbetare i psykiatrin Medarbetare i kommunal verksamhet Primära intressenter som enhetschefer och medarbetare påverkas av projektet genom att nya evidensbaserade, formaliserade arbetsmetoder ska implementeras. Prioriteringar kan komma att krävas. Om arbetsmetoden ska kunna tillämpas fullt ut förutsätter det att samverkansöverenskommelser beskriver det mandat som vård- och stödsamordnare ges. För medarbetare, kanske framför allt i kommunal verksamhet, innebär Integrerad psykiatri delvis nya arbetsuppgifter Sekundära intressenter Media Alla medarbetare i landstinget Samhällsmedborgare Patienter Anhöriga 7 Kommunikationsplan till projektets intressenter Informationsmöten har genomförts på uppdrag av enhetschefer i kommun och landsting. Mail med information om projektet till utbildade VoS/CM sker fortlöpande på förekommen anledning men minst en gång per termin. Mail med information om projektet till enhetschefer i kommun och landsting med sker fortlöpande på förekommen anledning men minst en gång per termin. Uppföljningsrapporter sammanställs till Socialstyrelsen fortlöpande. Dessa rapporter delges styrgruppen.

24 Projektplan 24(29) 7.1 Dokumentationsplan Dokumentansvarig är projektledaren. Ansvarig för dokumentation av ekonomiska transaktioner är projektadministratören. De dokument som produceras inom ramen för projektet publiceras på Region Dalarnas hemsida under flik för området psykiatri Styrgruppens signerade protokoll arkiveras på psykiatrins utvecklingsenhet. 8. Kvalitet 8.1 Granskningar och bedömningar Granskningar/Bedömningar (exempel) Ansvarig Slutdatum Projektgranskning Projektledare/Styrgrupp Fortlöpande Dokumentgranskning Projektledare/Styrgrupp Fortlöpande Produktgranskning/ Leveransgranskning Kontraktsgranskning Projektledare med hjälp av referensgrupp Projektägare, projektledare och projektadministratör. Fortlöpande Fortlöpande Milstolpegranskning Projektledare/styrgrupp Fortlöpande

25 Projektplan 25(29) 8.2 Kvalitetssäkring av externa leverantörer Externa leverantörer är: Högskolan Dalarna Utbildning: Vård och stödsamordning/case management evidensbaserade psykosociala insatser 7,5 HP Utbildning: Att arbeta som vård och stödsamordnare 30 Hp Utbildningarna regleras genom avtal och utvärderas av kursansvarig. Evidens FoU Metodhandledning driftshandledning Utbildning: Metodhandledarutbildning Regleras genom avtal och följs upp genom utvärdering som görs av kursansvarig. Fornby Folkhögskola Tillhandahåller lokaler samt övriga arrangemang vid utbildningar och metodhandledning. Moskogen Tillhandahåller lokaler samt övriga arrangemang vid utbildningar och metodhandledning. 8.2 Riskanalys Vid arbetsseminarium genomfördes en SWOT- analys och följande risker identifierades.

26 Sannolikhet (S) Konsekvens (K) Riskvärde (S)+(K) PROJEKTiL ver Projektplan 26(29) NR Risker Åtgärdsförslag 1 Prat inte omsätts i handling Lokala styrgrupper Tydliga mål Förankring av mål i Region Dalarna och resp. chefsgrupper 2 Lokala styrgrupper saknas Införa lokala styrgrupper som del i implementeringen 3 Utbildning/för få utbildade Utbilda fler i 7,5 hp utb. Våren Krav på flera/många/omfattande förändringar leder till frustration Prioritera Registrera Integrerad psykiatri KUR - IPS 5 Metoden/målen är inte förankrade i alla led Metodiskt arbete i Region Dalarna 6 Dålig ekonomi Sparbeting Inga vikarier vid utbildning

27 Projektplan 27(29) 7 En del av arbetstiden syns inte i systemen för uppföljning 8 Vissa medarbetare hotas i sin yrkesroll 9 Upplevs ta mera tid i anspråk än sedvanligt arbete 10 Att en del medarbetare inte uppfattar att det finns ett problem, dvs man är nöjd med nuvarande åtgärder 11 Att metoden ska implementeras hos två huvudmän 12 Att vi inte har samma dokumentation Se över hur uppföljningssystemen kan anpassas ex Elvis Informera och utbilda Inledningsvis ja. prioritera göra rätt saker höjer kvalitén Utbilda och informera om återhämtning, medinflytande och höjning av ambitionen. Förankring i Region Dalarna Brukaren har pärm med personlig plan och eller SIP, huvudmännen dokumenterar i sina system. 13 Brister i utvärdering Kvalitetsstjärnan och planera för AUDIT 14 Trots metoden tas beslut ovanför brukarens huvud Kräver attitydförändringar Utbildning -Info 15 Byte av personal 9. Projektavslut Länsstyrgruppen för psykiatri inom Välfärdsberedningen Region Dalarna fortsätter sitt arbete även efter att Vård och avslutas.

28 Projektplan 28(29) Diskussioner förs angående behovet av sk. plattformsledare för psykiatriområdet i region Dalarna. Projektledaren ansvarar för att göra en slutrapport som presenteras för intressenter i kommun och landsting samt Region Dalarna. Under 2013 påbörjas arbetet med brukarrevision i samarbete med Högskolan Dalarna och Erfarenhetspanelen. Brukarrevisioner genomförs Projektägaren ansvarar för att revisionen genomförs. En länsgemensam samverkans överenskommelse finns presenterad och signerad. En länsgemensam överenskommelse finns som beskriver rutiner för metodhandledning i Integrerad psykiatri. En plan ska arbetas fram för regelbundna inventeringar av gemensamt utbildningsbehov för medarbetare från landstings- och kommun psykiatri. Projektet är avslutat när: slutrapporten är godkänd av projektägaren och länsstyrgrupp. all projektdokumentation är arkiverad på Psykiatrins utvecklingsenhet och inlagda Region Dalarnas hemsida. projektdirektiv, projektplan och slutrapport är diarieförd. ansvarig är utsedd för att följa upp projektets nytta för verksamheten. projektägaren har förklarat projektet avslutat. 10 Referenser Hälso- och sjukvårdslagen (1982:736), HSL Socialtjänstlagen (2001:453), SoL. Socialstyrelsen (2008) Samverkan i re/habilitering en vägledning.

29 Projektplan 29(29) Socialstyrelsen (2011) Nationella psykosociala riktlinjer vid schizofreni och schizofreniliknade tillstånd stöd för styrning och ledning. Statens offentliga utredningar SOU 2006:100; Ambition och ansvar. Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder.