Vård och stödsamordning i Dalarna
|
|
- Ingvar Axelsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vård och stödsamordning i Dalarna Får brukare med psykiska funktionsnedsättningar och komplexa vård och stödbehov samordning av sina insatser? Rapport 2015 Falun Lisa Ask 1
2 Innehållsförteckning 1. Bakgrund Vård och stödsamordning i Dalarna - enkätundersökning genomförd våren Antal personer med psykisk funktionsnedsättning och komplexa vård och stödbehov :1 Sammantaget uppskattat antal :2 Antal patienter som vårdas på ÖPT- öppen psykiatrisk tvångsvård :3 Antal patienter som våras i ÖRV öppen rättspsykiatrisk vård Insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning och komplexa vård och stödbehov :1 Vårdplaner/individuella genomförandeplaner, mål och delmål och krisplaner :2 Uppföljning av läkare, somatisk hälsokontroll och hälsofrämjande insatser :3 Samordnad individuell plan SIP :5 Resursgrupp :6 Uppskattat behov av vård och stödsamordnare/case manager :7 Information till brukare/patienter om möjligheten till att få vård och stödsamordnare :8 Fördelning av ärenden till vård och stödsamordnare Uppföljning genom kvalitetsstjärnan Vård och stödsamordning i verksamhetsplaner Övriga synpunkter Kommentarer
3 1. Bakgrund arbetar sedan 2007 för att personer i Dalarna med psykisk funktionsnedsättning och komplexa vård- och stödbehov ska beredas möjligheter att få en samordning av sina vård och stödinsatser. Medarbetare i öppenvårdspsykiatrins och kommunens verksamhet ska ha en gemensam kunskapsgrund och ett arbetssätt som utgår från evidensbaserad kunskap. Syftet med projektet är att patienter/brukare med allvarlig psykisk sjukdom och komplexa vård och stödbehov ska erbjudas samordnade insatserna genom det formaliserade arbetssättet Integrerad psykiatri 1. Samordningen ska utformas med brukaren i centrum och med arbetsmetoder som stärker individens återhämtning och självbestämmande. Insatserna skall samordnas av en vårdoch stödsamordnare/case manager (VoS/CM). I resursgrupper samverkar de av brukaren utsedda för att uppnå de mål som patienten/brukaren anger. Sedan projektet startade så har ca 300 personer från kommun och landsting utbildats i en orienterande utbildning och 56 personer har utbildats till VoS/CM i den längre utbildningen. Ökad samverkan, kunskapsutveckling, kvalitetsarbete och brukarens delaktighet och inflytande är några av regeringens delmål i den s.k. PRIO satsningen som b.la. syftar till att förbättra situationen för personer med omfattande och komplexa behov. I Dalarna utgör arbetet med SIP och VoS/CM enligt Integrerad psykiatri är insatser som ska erbjudas vilket anges i den regionala samverkansöverenskommelsen Länsövergripande överenskommelse för kommuner och landsting i Dalarna kring personer med psykiska funktionsnedsättningar från 18 år. I denna rapport sammanfattas utvecklingen av vårt gemensamma arbete och den utveckling som sker. Får våra patienter/brukare samordnade insatser? Under årsskiftet genomfördes en första kartläggning av samordningsinsatser för målgruppen. En enkät, i stora delar med samma innehåll som årets enkät, skickades ut till enhetschefer i kommun och landsting och besvarades av 11 öppenvårdspsykiatriska enheter och 15 kommunala enheter. I den tidigare kartläggningen uppskattades det av öppenvårdspsykiatriska enheter att det fanns ca personer i länet med psykisk funktionsnedsättning och komplexa vård och stödbehov och kommunerna angav att antalet vara personer. Svaren från kommunal verksamhet angav att 111 personer fick vård och stödsamordning av utbildad medarbetare och öppenvårdspsykiatriska enheter angav att 55 patienter hade vård och stödsamordnare. Behoven av vård och stödsamordning var inte tillgodosedda och från kommunala enheter angavs att 239 personer hade behov av vård och stödsamordnare. 1 VoS enligt Integrerad psykiatri kallas också för R-ACT (Resursgrupps - Assertive Community Treatment). 3
4 Motsvarande angav öppenvårdspsykiatriska enheter att 453 personer var i behov av VoS/CM. Enligt kommunernas rapporter hade 127 personer fått SIP 2, motsvarande angavs från öppenvårdspsykiatrin att 229 personer fått SIP Antal brukare SIP VoS/CM Resursgrupp behov av VoS/CM Kommum landsting I stapeldiagrammet redovisas några av de kartlagda frågeställningarna. Antal brukare, i första stapeln, anger för personer med psykisk funktionsnedsättning och komplexa vård och stödbehov. 2. Vård och stödsamordning i Dalarna - enkätundersökning genomförd våren 2015 Rapporten avser att spegla insatser till målgruppen personer med psykiska funktionsnedsättningar och komplexa vård och stödbehov. I överenskommelse som tecknats mellan kommun och landsting 2013 anges att SIP ska erbjudas till målgruppens alla individer och att samordningsinsatserna ska ges enligt modellen Vård och stödsamordning enligt Integrerad psykiatri för personer med komplexa vård och stödbehov. Individer som vårdas på öppna psykiatriska vårdformer ska alltid erbjudas vård och stödsamordnare. Enkätfrågorna avser att belysa några centrala insatser i arbetet med patient/brukare att mål och delmål finns angivet i aktuella planer, att det finns krisplan och förebyggande insatser för hälsan och att det finns en utsedd VoS som samlar nätverket i resursgruppsarbete. Enkät skickades ut i februari månad och efter 4 påminnelser stängdes enkäten i slutet av april. 26 enheter har svarat, 16 kommunala enheter och 10 öppenvårdsmottagningar. 2 SIP samordnad individuell plan 4
5 3. Antal personer med psykisk funktionsnedsättning och komplexa vård och stödbehov 3:1 Sammantaget - uppskattat antal Kommunala enheter, avses enheter för boenden eller boendestöd, uppger att de har kontakt med ca 513 personer med psykiska funktionsnedsättningar och komplexa vård och stödbehov. Motsvarande anger öppenvårdspsykiatriska enheter kontakt med ca 1729 personer. Det innebär för kommunala enheter ungefär samma antal personer som vid förra enkäten och för öppenvårdspsykiatrin en ökning med patienter som motsvarar målgruppen med ca 840 personer. I enkätsvaren rapporterar kommunerna att de hade kontakt med personer med psykisk funktionsnedsättning och komplexa vård- och stödbehov medan öppenvårdspsykiatriska enheter uppgav att de hade kontakt med personer ur samma målgrupp. 5
6 3:2 Antal patienter som vårdas på ÖPT- öppen psykiatrisk tvångsvård Personer som vårdas på ÖPT varierar förstås från tid till tid. Men anledning att data samlats in under flera månader så är siffrorna mycket ungefärliga. I anvisningarna till frågan anges att detta är en fråga riktad till psykiatrin. Enligt rapporteringen vårdas ca 46 patienter på ÖPT. Av dessa har 13 personer VoS och 31 patienter har kommunala insatser. Enligt enkätsvaren från angavs att 40 personer vårdades på ÖPT. Frågan om dessa patienter hade VoS ställdes inte. 3:3 Antal patienter som våras i ÖRV öppen rättspsykiatrisk vård Personer som vårdas på ÖRV varierar inte så mycket från tid till tid, vårdtiderna är ofta långa. I anvisningarna till frågan anges att fråga riktades till psykiatrin, flera kommunala enheter har ändå svarat. I rapporten bortses från dessa svar. Enligt rapporteringen vårdas 32 patienter på ÖRV. Av dessa har 14 personer VoS och 35 patienter har kommunala insatser. I enkätsvaren från angavs att 16 personer vårdades på ÖRV, frågan om dessa patienter hade VoS ställdes inte. 6
7 4. Insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning och komplexa vård och stödbehov 4:1 Vårdplaner/individuella genomförandeplaner, mål och delmål och krisplaner Av totalt 513 brukare uppger kommunal enheter att 292 har individuell genomförandeplan dvs. ca 56 %. Av totalt 1729 patienter uppger öppenvårdspsykiatriska enheter att 1000 har vårdplan dvs. ca 58 %. Enligt års enkätsvar så uppskattades av kommunala verksamheter att ca 329 individer hade formulerade mål och delmål som utarbetats tillsammans med individen och som dokumenterats i individuell genomförandeplan. Motsvarande så svarar öppenvårdspsykiatriska enheter att ca 281 patienter hade vårdplan. På frågan om hur många ur målgruppen som hade krisplan, uppskattades av kommunala verksamheter att ca 129 brukare hade krisplan och öppenvårdspsykiatriska enheter angav att ca 74 personer hade krisplan. 7
8 4:2 Uppföljning av läkare, somatisk hälsokontroll och hälsofrämjande insatser Kommunala enheter uppskattar att 130 personer har följts upp med ett årligt läkarbesök, att ca 78 personer fått en somatisk hälsokontroll och att 50 personer fått någon hälsofrämjande insats. Öppenvårdspsykiatriska enheter uppskattar att 1185 patienter har följts upp med ett årligt läkarbesök, att ca 724 patienter har fått en somatisk hälsokontroll och att 414 patienter har fått någon hälsofrämjande insats. Enligt års enkätsvar uppskattade kommunala verksamheter att ca 253 brukare ur målgruppen har följts upp med ett läkarbesök under året. 6 verksamheter svarade vet ej. Öppenvårdspsykiatriska enheter uppskattade att ca 659 personer hade uppföljande läkarbesök. På frågan om hur många ur målgruppen har fått en somatisk hälsokontroll under året så uppskattade kommunala verksamheter att antalet var ca 128 personer och 6 enhetschefer svarar; vet ej. Öppenvårdspsykiatriska enheter uppskattade att ca 192 personer följts upp med somatisk hälsokontroll. Hälsofrämjande insatser efterfrågades inte. 8
9 4:3 Samordnad individuell plan SIP Kommunala enheter uppskattar att ca 108 personer ur målgruppen fått en SIP och öppenvårdspsykiatriska enheter uppskattar antalet genomförda SIP för målgruppen till 306. I enkäten så uppskattade de kommunala enheterna att 127 brukare fått en SIP medan öppenvårdspsykiatrin uppskattade antalet SIP till 229. I föregående enkät ställdes även frågan om hur många som hade en dokumenterad samordnad planering motsvarande SIP och kommunala enheter angav att ca 104 personer hade en motsvarande plan. Öppenvårdspsykiatrins uppskattning var att 130 personer hade en samordnad planering motsvarande SIP. 4:4 Vård och stödsamordnare/case manager Kommunala enheter uppskattar att 64 personer har vård och stödsamordnare 3 och öppenvårdspsykiatriska enheter uppskattar att 161 personer har VoS. Vilket innebär en minskning av personer som hade VoS i kommunal verksamhet med 47 och en ökning av antalet personer med VoS i ÖVP med 106 personer. I enkätsvaren från angav kommunerna att 111 personer hade utbildad VoS medan ÖVP uppskattade att ca 55 personer hade vård och stödsamordnare. 3 Definition i enkäten: Vård och stödsamordnare 30 hp eller 7,5 hp. 9
10 4:5 Resursgrupp 48 personer i kommunala enheter uppskattas ha en resursgrupp personer i öppenvårdspsykiatriska enheter har resursgrupp. Det innebär en minskning i kommunal verksamhet med 2 personer och en ökning i rapporteringen från öppenvårdspsykiatri med 27 personer. Enligt rapport uppskattad kommunal enhetschef att 50 personer hade resursgrupp. Enhetschefer i ÖVP uppskattade att ca 46 personer hade resursgrupp. 4:6 Uppskattat behov av vård och stödsamordnare/case manager Kommunala enheter uppskattar att 162 personer har behov av VoS 5. Öppenvårdspsykiatriska enheter uppskattar att 1015 personer har behov av VoS. I enkätsvaren från uppskattade kommunala enheter att 239 personer hade behov av VoS/CM och öppenvårdspsykiatriska enheter uppskattade att 453 personer hade behov av VoS/CM. 4 Definition i enkäten: Av brukaren och VoS/CM utsedd resursgrupp som arbetar för att uppnå de mål och delmål som finns i den personliga planen och för att lösa olika problem. Som träffas minst var tredje månad. 5 Definition i enkäten: Vård och stödsamordnare 30 hp eller 7,5 hp. 10
11 4:7 Information till brukare/patienter om möjligheten till att få vård och stödsamordnare. 4:8 Fördelning av ärenden till vård och stödsamordnare Exempel på andra alternativ som angetts: Via behandlingskonferens. Samråd mellan medarbetarna. Vi resonerar i arbetsgruppen vilka vi anser ska erbjudas. Samråd psykiatrin sedan. Samverkansmöte. Kommunala handledningsgrupper och behandlingskonferenser. Utifrån arbetsfördelning via arbetsledare. 11
12 5. Uppföljning genom kvalitetsstjärnan Endast två öppenvårdspsykiatriska enheter arbetar i nuläget med kvalitetsstjärnan. Flera enheter uppger att arbetet ska starta. 6. Vård och stödsamordning i verksamhetsplaner 7. Övriga synpunkter från enkätsvaren Angående enkäten som helhet: Svaren är ungefärliga. Det är svårt att svara exakt på enkäten då det inte alltid är greppbart i verksamheten hur många av de 800 patienter som vi årligen träffar som har komplexa behov. Genom att få bättre rapporter i BILD kunde vi kanske svara mer exakt på dessa frågor som idag blir lite av en kvalificerad gissning. Svaren ej exakta, överslagsberäkning gjord i teamet. Enkäten är svårbesvarad och en del av svaren är uppskattningar då det är svårt att hitta exakta siffror. Svaren avser boendestödet inte hela kommunen. Antalet är ca 50 st. Då Boendestödjarna även har personer med LSS-beslut som inte alltid har insatser från psykiatrin utan istället habiliteringen. 400 av 1000 (Ser inte detta som riktigt relevant att kunna svar på) har tolkat det så att det gäller bara dom som har ÖPT och ÖRV. Vi har 2 chefer till jag vet inte om dom har svarat. 12
13 Från vår sida är dessa uppgifter inte visande förutom det faktiska vi utfört för denna pat grupp måste säga att jag tycker att det borde satsas på att utveckla systemen för att hämta uppgifter vad kan i dag fås fram och vad behöver utvecklas? Angående ÖRV Personen på ÖRV är placerad via kommunen och har därför för inget behov av vård och stödsamordnare i dagsläget. Regelbunden vårdplanering tillsammans med Rättspsyk och kommunen görs. Patienterna vistas inte i kommunen, placerad på boende Angående läkarbesök mm. Svårt att svar på många frågor som landstinget kanske ska svar på. Vi räknar med att metodhandledningen ska komma igång och därmed få stöd och råd förhoppningsvis tillsammans med l-tinget. kan jag tyvärr inte svara på då det inte är boendestödjarna som sköter detta kring de som har eget boende, utan ligger på anhörig/god man/förvaltare. Angående VoS Svårt att uppskatta på frågorna, mottagningen arbetar inte "strukturerat efter CM. Ska få metodhandledning i vår så förhoppningsvis förändrar det vårt arbetssätt mer åt CM. Boendestödet har handledning en gång/månad och vi jobbar på att få ett tätare samarbete med Öppen psykiatrin. Två av 6 personal har 7,5 poäng CM. Vi försöker få arbetsbladen att bli en naturlig del i Boendestödet. SIP tar över från resurs grupps möten ibland/istället. Vi har få utbildade vård och stödsamordnare. Patienterna har däremot fast vårdkontakt och PAS som ansvarar för att patientens behov tillgodoses. Ansvarar för 3 st boenden med totalt 24 brukare. Alla brukare har genomförandeplaner och kontaktperson utsedda. Jag anser att de inte är i lika stort behov av att jobba helt efter CM. Några av brukare har material hämtat från CM som personalen jobbar efter. 11 av 13 medarbetare har gått VoS samordning. 2 har gått 30 p. Medarbetarna har metodhandledning. Svaren från medarbetarenkäten är endast 5 brukare. I själva verket är det fler brukare som har utbildad VoS samordnare - men arbetet med metoden utförs i olika grad till fler än 5 brukare. ( Frågan kanske borde omformuleras) Angående behov av VoS är svårt att svara på - när personal från Boendestöd ser att brukaren skulle vara i behov av vård- och stödsamordning tar de upp det på våra verksamhetsmöten, och de som har behov just nu är i rullarna. Vi tar upp ärenden eftersom vi ser att behov uppstår. kan inte ses som relevant att svara på?? 13
14 Angående verksamhetsplan Finns att patienten ska ha fastvårdkontakt/vårdsamordnare, ser inget tydligt, men att vi ska nå uppsatta mål i för psykiatrin i länsövergripande utvecklingsprojekt för psykiatrin. 8. Kommentarer Det är uppenbart att det är svårt att besvara enkäten. Det kan naturligtvis bero på enkätens utformning och otydlighet i implementering. Beträffande frågan om det sammantagna antalet personer med psykiska funktionsnedsättningar och komplexa vård och stödbehov borde det finnas kännedom. Enligt prestationskrav i PRIO satsningen och enligt Socialtjänstlagen är socialnämnden skyldig att ha god kännedom om målgruppen med funktionsnedsättningar och alla kommuner i Dalarna har rapporterat in genomförda inventeringar. Ändå finns svårigheter att besvara enkäten. Detta kan ha sin grund i svårigheter med samordning inom kommunerna och komplexiteten i att skaffa kunskapen om målgruppen. Från öppenvårdspsykiatriska verksamheter har det uppskattade antalet patienter som tillhör målgruppen ökat med ca 840 patienter. Det beror sannolikt inte bara på ett ökat patientflöde utan snarare på att synen på vilka som tillhör målgruppen har vidgats. Fortfarande saknas det vårdplaner och individuella genomförandeplaner för en stor del brukare/patienter vilket är anmärkningsvärt då det borde vara en självklarhet att alla har dessa planer. Detta gäller även att mål och delmål utformats tillsammans med individen och allt för många saknar krisplan. Uppföljning av läkare, somatiska hälsokontroller har förbättrats avsevärt enligt inrapporterade data från öppenvårdspsykiatrin, det finns brister i kännedomen om detta från kommunala verksamheter. Antalet brukare/patienter som fått SIP är inte nämnvärt förändrat och frågan om det gjorts uppföljning av SIP borde ha ställts. Förhoppningsvis kommer det att finnas statistik att hämta för antalet SIP och uppföljning av SIP om samordningsansvarig erbjuder sig att ge individen stöd att fylla i enkäten SIPkollen 6. I SIPkollen kan även upplevelsen av kvalitén på genomförd SIP följa upp. Jämfört med enkäten är det fler som får en vård och stödsamordnare enligt uppskattade data från öppenvårdspsykiatriska enheter men färre i kommunala enheter. Fortfarande är det stor skillnad mellan hur många som får vård och stödsamordnare och hur många som har ett uppskatta behov. I de synpunkter som lämnats antyds det att det är fler som får samordnade insatser än vad som framkommer när frågan ställs specifikt om hur många som har en utsedd vård och stödsamordnare. Det är i sig positivt då det finns en uttalad förväntan, från verksamhetschefer i psykiatrin och övriga i länsstyrgrupp som leder arbetet med vård och stödsamordning i länet, att bärande principer ska prägla allt arbete med målgruppen men utbildade vård och stödsamordnare höjer kvalitén på detta arbete! 6 SIPkollen en brukarenkät på webben som samlas hos SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) 14
15 Flera av de efterfrågade insatserna ingår i allt arbete med brukare/patienter: Alla brukare/patienter ska ha individuell genomförandeplan och vårdplan. Alla brukare/patienter bör ha mål och delmål. Alla brukare/patienter i målgruppen bör följas upp av läkare årligen och erbjudas hälsofrämjande insatser. Alla brukare/patienter i målgruppen bör erbjudas krisplan. Alla brukare/patienter i målgruppen med samordningsbehov bör erbjudas SIP. Brukare/patienter med psykiska funktionsnedsättningar och komplexa vård och stödbehov, i synnerhet brukare/patienter som vårda på ÖRV eller ÖPT bör erbjudas vård och stödsamordning av utbildad medarbetare. Att få insatser utifrån vård och stödsamordning enligt Integrerad psykiatri innebär att VoS har en överblick och ett samordningsansvar för ovan nämnda insatser och att VoS ska sträva att samordna insatserna genom att arbeta med resursgrupper som bildar ett individanpassat team utsett av individen, utifrån dennes behov och i samråd med utsedd VoS. Därtill tillkommer att delat beslutsfattande ska utgöra klangbotten för allt arbete, att behovet av andra insatser som stresshantering, specifika psykologiska metoder mm ska tillgodoses. I arbetsmetoden eftersträvas en helhetssyn på brukaren/patienten och oberoende av verksamhetstillhörighet ska VoS ha kunskap om insatser som årlig uppföljning av läkare, hälsokontroller och hälsofrämjande insatser mm. Kvalitetsstjärnan är ett nationellt register i viket arbete utifrån programmet kan kvalitetssäkras. För fortsatt implementering planeras det för fortsatt utbildning, inspirationsdagar och fortsatt metodhandledning. Under våren 2015 har metodhandledning getts 15 handledningsgrupper i länet och sammantaget har ca 100 medarbetare i kommun och landsting fått metodhandledning. För att medarbetare ska ta sig an vård och stödsamordningsärenden måste det ges tid till arbetet för att utföra samordningsinsatser som inte alltid synliggörs i nuvarande tidbokningsprogram och som det inte alltid finns utrymme för i den kommunala vård VoS vardag. Enhetschefer spelar en central roll för att ta fram rutiner, ge feedback till medarbetare, aktivt efterfrågar insatser. Rapporten kan ses som ett underlag för diskussion snarare än en faktisk beskrivning av verkligheten. Hur kommer det sig att det finns så stor skillnad mellan synen på målgruppens storlek? Vilka svårigheter möter verksamheterna när det gäller att skriva vårdplaner/individuella genomförandeplaner? Hur förhåller sig VoS enligt Integrerad psykiatri till arbetet med SIP? Hur och på vilket vis ska fler kunna erbjudas vård och stödsamordnare? 15
16 Bilaga1 Vård och stödsamordning Enkät till enhetschefer i kommun och landsting i Dalarna. Bakgrund PRIO satsningen fortsätter med prestationsbaserade stimulansmedel till kommun och landsting. I Dalarna ligger vår länsövergripande samverkansöverenskommelse till grund för det gemensamma arbetet med målgruppen, personer med psykiska funktionsnedsättningar. Ökad samverkan, kunskapsutveckling, kvalitetsarbete och brukarens delaktighet och inflytande är några av regeringens delmål för att förbättra situationen för personer med omfattande och komplexa behov. I Dalarna utgör arbetet med SIP och Vård och stödsamordning/case Management en viktig del i samordning av insatserna. Vi vill nu följa upp fjolårets enkät och utvecklingen av våra gemensamma insatser. Hur ser det ut nu, 2015, i verksamheterna? Får våra brukar/patienter samordning av sina insatser? Hjälp oss att få svar på detta och annat genom att besvara enkäten! Instruktioner Kanske har du redan en bra överblick så att du enkelt kan svara på frågorna i enkäten. Gå då direkt till enkäten i den bifogade länken. Behöver du hjälp att göra en kartläggning av dina medarbetares arbete innan du svarar så kan du använda bifogad fil som stöd. Se Medarbetarblankett kommun Medarbetarblanketten ska inte redovisas. Du sammanställer resultatet i enkäten. Besvara enkäten digitalt genom att gå in på länken: Frågorna i enkäten är avsedd att spegla nuläget. Besvara enkäten senast 1 mars Har du frågor kontakta Lisa Ask lisbeth.ask@ltdalarna.se Tfn: På uppdrag av länsstyrgruppen/psykiatri/region Dalarna Lisa Ask Stefan Thungström 16
17 Vård och stödsamordning Enkät december 2014 Verksamhet Kommun: Enhetschefens namn: Mejladress: ÖVP mottagning: Personer med psykisk funktionsnedsättning och komplexa vård och stödbehov 1) Sammantaget, hur många personer med psykisk funktionsnedsättning och komplexa vård- och stödbehov 7 bedömer du att ni har kontakt med i er verksamhet? Uppskattat antal: 2 a) Hur många patienter har ni i verksamheten som vårdas på ÖPT - Öppen psykiatrisk tvångsvård? (Fråga för psykiatrin) 2 b) Hur många av dessa har VoS/CM 8? 2 c) Hur många med ÖPT har för tillfället insatser från kommunen? 3 a) Hur många patienter i er verksamhet vårdas på ÖRV Öppen rättspsykiatrisk vård- som permission eller öppen rättspsykiatrisk vård? (Fråga för psykiatrin) 3 b) Hur många av dessa har VoS/CM? 7 Med komplexa vård- och stödbehov menas person med kontakt med ex. både kommunal verksamhet och landstingspsykiatri, anhöriga, AF, FK. Det kan också vara person med flera kontakter inom samma verksamhet. Ex. boendestöd, dagverksamhet och IFO sekreterare. 8 Medarbetare som arbetar med vård och stödsamordning enligt Integrerad psykiatri dvs. utsedd samordnare som arbetar med minst utsedd resursgrupp, mål och delmål, krisplan. 17
18 3 c) Hur många med ÖRV har insatser från kommunen? Insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning och komplexa vård och stödbehov 4 a) Hur många ur målgruppen har vårdplan respektive individuell genomförandeplan? 4 b) Hur många ur målgruppen har formulerade mål och delmål som utarbetats tillsammans med individen 9? 4 c) Hur många ur målgruppen har krisplan som är känd hos individen och dennes nätverk? 4 d) Hur många ur målgruppen har följts upp med ett läkarbesök under året? 4 e) Hur många ur målgruppen har fått en somatisk hälsokontroll under året? 4 f) Hur många ur målgruppen har fått någon hälsofrämjande insats? 10 5) Hur många ur målgruppen har samordnad individuell plan; SIP 11 6 a) Hur många ur målgruppen har vård- och stödsamordning med utbildad vård och stödsamordnare/case manager 12? 6 b) Hur många har resursgrupp 13? 7) Hur många ur målgruppen bedömer du har behov av vård- och stödsamordning? Uppskattat antal: 9 Individen patienten/klienten/brukaren 10 Hälsofrämjande insats kan vara hälsosamtal, rökavvänjning, motionsgrupp, kostråd eller liknade. 11 SIP samordnad individuell plan. 12 Vård och stödsamordnare/case manager 30 hp eller 7,5 hp. 13 Av brukaren och VoS/CM utsedd resursgrupp som arbetar för att uppnå de mål som finns i den personliga planen och för att lösa olika problem. Som träffas minst var tredje månad. 18
19 8) Hur fördelas ärenden till VoS/CM? (ringa in lämpligt alternativ ) Det finns styrgrupp/ beredningsgrupp som fördelar ärenden På medarbetares egna initiativ Det finns rutin för vilka som ska erbjudas och hur Annat alternativ: Ange: 9) Hur informeras brukare/patienter om möjligheten till att få VoS/CM?(ringa in lämpligt alternativ) Broschyr finns utlagd Muntligt Inte alls På annat sätt. Hur? 10) Följs arbetet upp med årlig Kvalitetsstjärna? (fråga för psykiatrin) 11 12) Övriga synpunkter: Tack! 19
Handlingsplan Regional utvecklingsgrupp/vuxenpsykiatri
Handlingsplan Regional utvecklingsgrupp/vuxenpsykiatri Mål Åtgärd Målgrupp 1) Samverkan och samordning ska leda till upplevd god psykisk och fysisk hälsa samt god livskvalitet för brukare och anhöriga.
Läs merHandlingsplan Regional utvecklingsgrupp/vuxenpsykiatri
Handlingsplan Regional utvecklingsgrupp/vuxenpsykiatri 2018 Implementering Mål Åtgärd Målgrupp för åtgärd Hur När Ansvar 1) Samverkan och samordning ska leda till upplevd god psykisk och fysisk hälsa samt
Läs merHandlingsplan Regional utvecklingsgrupp/vuxenpsykiatri
Handlingsplan Regional utvecklingsgrupp/vuxen - 2017 Mål Åtgärd Målgrupp Implementering 1)Samverkan och samordning ska leda till upplevd god psykisk och fysisk hälsa samt god livskvalitet för brukare och
Läs merVård- och stödsamordning
17-11- 20 Vård- och stödsamordning Liselotte Sjögren, projektledare VOSS Kurator Affektiv Mottagning 2 Agenda: Vad är VOSS? Bakgrund/utveckling av metoden Hur går det till? Hur jobbar vi med VOSS i länet?
Läs merVård och stödsamordningsprojektet. Arbetsseminarium/chefsutbildning Moskogen 4 och 5 februari 2013
Vård och stödsamordningsprojektet Arbetsseminarium/chefsutbildning Moskogen 4 och 5 februari 2013 Bakgrund Vård- och stödsamordningsprojektet arbetar sedan flera år tillbaka för att personer i Dalarna
Läs merHandlingsplan Länsstyrgruppen för psykiatri. 2013-2016 för uppföljning av landstingets och kommunernas samverkansöverenskommelse
Följande handlingsplan kommer att diskuteras och förankras, i länsstyrgruppen för och i Region Dalarna i chefsgruppen, under augusti september 2013. Handlingsplan 2013-2016 för uppföljning av landstingets
Läs merBrukarstyrd utvärdering av vård- och stödsamordning. Brukarrevision färdigställd hösten 2014
Brukarstyrd utvärdering av vård- och stödsamordning Brukarrevision färdigställd hösten 2014 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Bakgrund... 5 Tillvägagångssätt... 7 Brukarnas upplevelser av vård-
Läs merVård- och stödsamordning. Liselotte Sjögren, projektledare/kurator Affektiv Mottagning 2
Vård- och stödsamordning Liselotte Sjögren, projektledare/kurator Affektiv Mottagning 2 Vad är Vård- och stödsamordning? En modell för att öka brukarmedverkan och delat beslutsfattande, och för att öka
Läs merArbetsseminarium Avesta
Arbetsseminarium Avesta 2012-09 -10 Bakgrund Vård och stödsamordningsprojektet arbetar sedan flera år tillbaka för att personer i Dalarna med psykisk funktionsnedsättning och komplexa vård- och stödbehov
Läs merBrukarrörelsens synpunkter 2015
Brukarrörelsens synpunkter 2015 Analys av arbetet som följer av Länsövergripande överenskommelse om samverkan för kommuner och landsting i Dalarnas län kring personer med psykiska funktionsnedsättningar
Läs merHandlingsplan Vård- och stödsamordning
Handlingsplan Vård- och stödsamordning Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2013-09-25 1. Definition av målgrupp/er eller det
Läs merVård- och stödsamordning Kort utbildningspresentation.
Vård- och stödsamordning Kort utbildningspresentation 2015 www.samverkanstorget.se Vad är vård- och stödsamordning? - En strukturerad samverkansmodell för samordning av insatser mellan kommun och region.
Läs merLokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017
Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma
Läs merLokal handlingsplan enligt Måldokument (lokal överenskommelse) 2016
Lokal handlingsplan enligt Måldokument (lokal överenskommelse) 2016 Bästa möjliga vård och omsorg ska erbjudas den enskilde med utgångspunkt från personens behov Genomförd Inventering 2015 Sammanställning
Läs merVård - och. Projektplan 1(29) Medicinsk Teknik och IT. Central Förvaltning. Projektnamn Vård- och stödsamordningsprojektet
Projektplan 1(29) Vård - och Projektplan 2012-2014 Projektplan 2(29) 1 GRUNDLÄGGANDE INFORMATION 4 1.1 Bakgrund 4 1.2 Syfte 4 1.3 Mål 4 1.4 Effektmål 5 1.5 Projektmål 7 2 KRAV PÅ PROJEKTET 8 2.1 Lagstiftningen
Läs merAntagen av Styrgruppen
Handlingsplan för implementering, utbildning och handledning gällande Vård- och stödsamordning 2019- Mellan Region Sörmland, Eskilstuna Kommun och Strängnäs Kommun Antagen av Styrgruppen 2019-02-01 INNEHÅLL
Läs merGRUNDKRAV 1, SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE: LOKAL HANDLINGSPLAN Datum 30 oktober 2014
1 ( 12 ) GRUNDKRAV 1, SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE: LOKAL HANDLINGSPLAN Datum 30 oktober 2014 1 (13) Darienr/Dplankod LOKAL HANDLINGSPLAN Utifrån Överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Läs merVårdtunga patienter inom psykiatrisk specialistvård Definition att utgå ifrån: Vårdtung = mer än 30 dagars slutenvård per kalenderår
Vårdtunga patienter inom psykiatrisk specialistvård 2016-09-28 Definition att utgå ifrån: Vårdtung = mer än 30 dagars slutenvård per kalenderår Bakgrund, vuxenpsykiatriska klinikerna Medicinsk programgrupp
Läs merBasniva i samverkan och arbetsga ng fo r va rd- och sto dsamordning
Basniva i samverkan och arbetsga ng fo r va rd- och sto dsamordning Ett gemensamt och återhämtningsinriktat arbetssätt i Göteborgsområdet i mötet med personer med psykiska funktionsnedsättningar och/eller
Läs merStö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna
Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det
Läs merHandlingsplan 18 år och äldre
Handlingsplan 18 år och äldre Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2013-09-25 1. Definition av målgrupp/er eller det område handlingsplanen
Läs merVägledning till personal. Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år
Vägledning till personal Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år Innehåll Inledning... 3 Vad är SIP?... 3 Vem kan få SIP?... 3 Varför SIP?... 4 När behövs SIP?... 4 Samtycke...
Läs merVårdproduktionsutskottet
Vårdproduktionsutskottet Ingrid Bergman Ledningsstrateg 046-275 19 01 Ingrid.Bergman@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-01-16 Dnr 1302793 1 (5) Vårdproduktionsutskottet Psykiatriöverenskommelse 2014 Ordförandens
Läs merPRIO (Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa) satsningen
PRIO (Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa) satsningen 2012-2016 PRIO är regeringens satsning för att förbättra livssituationen för personer med psykisk ohälsa. De prioriterade målgrupperna är
Läs merEnkäten besvaras av socialchef eller motsvarande chef med ansvar för målgruppen.
Diarienummer 00-5401/2008 Enkät 2 om Kommunernas insatser för personer med psykiska funktionsnedsättningar 2010-11-29 Socialstyrelsen har av regeringen fått i uppdrag att genomföra en uppföljning av det
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Läs merUPPDRAG PSYKISK HÄLSA 2016
UPPDRAG PSYKISK HÄLSA 2016 Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa Hearing med representanter från Dalarnas nätverk för psykisk hälsa och personliga ombud Synpunkter från hearingen sammanställd
Läs merUtbildning, handledning och implementering av vård- och stödsamordning i LGS-området
Handlingsplan 2013-2015 för Utbildning, handledning och implementering av vård- och stödsamordning i LGS-området Antagen av Temagrupp Psykiatri 2013-01-31/revidering 2013-11-27 antagen av temagrupp 2013-12-19
Läs merSocialtjänstens roll i Vård- & stödsamordning
Socialtjänstens roll i Vård- & stödsamordning Lagar Nationella riktlinjer Vss Policy/styrdokument/rutiner Strukturell överbyggnad för samverkan Politisk nivå Verksamhetsnivå Enhetschefsnivå Personalnivå
Läs merEvidens. vård och utbildning
Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens
Läs merAndra dokument som är av betydelse för utformningen av samverkan mel an kommun och landsting är:
2(18) Innehåll Innehåll... 2 Bakgrund... 3 Parter... 4 Målgrupp för överenskommelsen... 4 Syfte... 5 Gemensamma mål för landsting och kommun... 5 Parternas övergripande ansvar... 6 Sekretess... 7 Rutiner
Läs merUtveckling av psykosvården i Halland
1(8) Utveckling av psykosvården i Halland Förslag till beslut Driftnämnden beslutar att godkänna det förslag som tagits fram för att förstärka och utveckla psykosvården inom Psykiatrin Halland och att
Läs merVERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014
VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014 Närvård I Uppsala län definieras närvård som det samverkansarbete inom hälso- och sjukvård och social omsorg som bedrivs mellan lanstinget och kommunerna. Syftet är
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merÖverenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän
Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän För vem? Barn och unga 0-25 år som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa och sjukdom Personer
Läs merPsykisk funktionsnedsättning
Ärendenr 1 (6) Handlingstyp Överenskommelse Psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan kring barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar
Läs merFörändrad inriktning för Gullmarsplans beroendemottagning
Avdelningen för socialtjänst Sida 1 (5) 2014-11-26 Handläggare: Per-Ove Mattsson 08 508 18 148 Till Farsta stadsdelsnämnd 2014-12-16 Förändrad inriktning för Gullmarsplans beroendemottagning Förslag till
Läs mer1 MARS Överenskommelse. mellan kommunerna och landstinget i Norrbottens län om samarbete för personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Norrbottens län om samarbete för personer med psykisk funktionsnedsättning Kommunerna i Norrbotten och Norrbottens läns landsting är överens om att god
Läs merUtbildning, handledning och implementering av vårdoch stödsamordning i Göteborgsområdet
Handlingsplan 2013-2015 för Utbildning, handledning och implementering av vårdoch i Göteborgsområdet Antagen av Temagrupp Psykiatri 2013-01-31/revidering 2014-09-04 antagen av temagrupp 2014-10-16 Syfte
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merAntagen av Landstingsfullmäktige 2013-06-12. Överenskommelse. Personer med psykisk funktionsnedsättning. Värmland
2 200 Antagen av Landstingsfullmäktige 2013-06-12 Överenskommelse Personer med psykisk funktionsnedsättning I Värmland Kommunens och hälso och sjukvårdens verksamhet för personer med psykisk funktionsnedsättning
Läs merSamverkansöverenskommelse om personer med psykisk funktionsnedsättning, psykisk ohälsa i Kronobergs län
Samverkansöverenskommelse om personer med psykisk funktionsnedsättning, psykisk ohälsa i Kronobergs län 2016-05-23 Överenskommelse för socialtjänst, hälso- och sjukvårdens verksamhet och skolan gällande
Läs merPatiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM MAGNUS FRITHIOF
Patiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM 171227 MAGNUS FRITHIOF Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier... 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 3 Struktur
Läs merBilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende
Bilaga 1 Bilaga 1 Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Psykiskt funktionshindrade kan ibland behöva stödinsatser i form av annat boende än
Läs merUppdragsbeskrivningar. - de samverkande parternas uppdrag i TRIS
Uppdragsbeskrivningar - de samverkande parternas uppdrag i TRIS 1 Till läsaren I TRIS ingår Landstinget Sörmland, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommunerna (socialtjänsten) i länet. I detta
Läs merLänsgemensam strategi i samverkan för stöd till anhöriga
Länsgemensam strategi i samverkan för stöd till anhöriga Anhöriga som resurs Stöd till Anhöriga 8 september 2017 Närvård i Sörmland Kommuner Landsting i samverkan Anhöriga en förutsättning för trygg och
Läs merVård och stödsamordning, en modell för samverkan i Göteborgsområdet
Vård och stödsamordning, en modell för samverkan i Göteborgsområdet Cecilia Axelsson cecilia.axelsson@oh.goteborg.se www.samverkanstorget.se Nuläge kring samverkan Lagstiftningen HSL och SOL Samverkan
Läs merPRIO - UPPFÖLJNING och handlingsplan 2016 Bilaga till Överenskommelse
PRIO - UPPFÖLJNING 2014-2015 och handlingsplan 2016 Bilaga till Överenskommelse 2015 09 01 2020 12 31 Handlingsplan enligt Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och länets kommuner kring personer
Läs merRutin fö r samördnad individuell plan (SIP)
Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska
Läs merKvalitetsregister i verksamhetsutveckling - Psykiatri Psykos/SU. Zophia Mellgren september 2013
Kvalitetsregister i verksamhetsutveckling - Psykiatri Psykos/SU Zophia Mellgren september 2013 Ett helhetstänk Krav utifrån/uppifrån/inifrån NR bevis vårdprogram teori och praktik Långsiktig plan, där
Läs merYttrande över revisionsrapport Granskning av samverkan i missbruks- och beroendevården nr 4, 2017
Socialförvaltningen Avdelningen för statsövergripande frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2017-03-17 Handläggare Emma Braconier Telefon: 08-508 437 27 Till Socialnämnden 2017-04-18 Yttrande över revisionsrapport
Läs merHur får man brukarstyrning när brukaren har svårt att styra?
Hur får man brukarstyrning när brukaren har svårt att styra? processledare för implementering av Vård & Stödsamordning Inom SIMBA Ale, Kungälv, Stenungsund & Tjörn s kommuner och Psykiatriska kliniken,
Läs merÖverenskommelse psykisk hälsa 2018
Överenskommelse psykisk hälsa 2018 2018-04-06 Yvonne Witzöe, GR Identifierade utvecklingsområden: Primärvård och första linjen Specialistpsykiatrin och beroendevård Kommunal hälso-och sjukvård och socialtjänst
Läs merImplementering rekommendation. Kontinuitet och samarbete. nationellasjalvskadeprojektet.se
Implementering rekommendation 7 Kontinuitet och samarbete nationellasjalvskadeprojektet.se Kontinuitet och samarbete För personer som har behov av insatser från olika huvudmän bör en kontaktperson utses
Läs merKommunstyrelsen 2013-11-12 18 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2013-10-29 16. Syftet med överenskommelsen är att:
SMEDJEBACKENS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2013-11-12 18 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2013-10-29 16 Ks 122 Au 15 Dnr 2013.222 741 Länsövergripande överenskommelse om
Läs merKunskapslyft SIP för äldre
Kunskapslyft SIP för äldre Nu är vi igång! Projektägare: Åsa Furén-Thulin, chef sektionen för Socialtjänst, SKL Uppdrag Psykisk Hälsa, SKL har fått uppdraget att leda satsningen Kontaktpersoner: samira.radwan@skl.se,
Läs merHälso- och sjukvårdslagen, Socialtjänstlagen, Lagen om stöd och service, Skollagen samt Lagen om psykiatrisk tvångsvård.
Styrande måldokument Strategi Sida 1 (6) Strategi psykisk hälsa i Norrbottens län 2018-2021 Region Norrbotten har tillsammans med Norrbottens Kommuner beslutat att i samverkan upprätta en länsgemensam
Läs merKartläggning av kommunernas uppdrag till privata vårdgivare i samband med placering av personer med psykisk funktionsnedsättning
Kan tydliga uppdrag förbättra livsvillkoren för personer med psykisk funktionsnedsättning? JANUARI Sociala enheten informerar 2009 Kartläggning av kommunernas uppdrag till privata vårdgivare i samband
Läs merÖppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2014 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2013
resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2013 Om öppna jämförelser Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevården har gjorts av Socialstyrelsen sedan 2009. Öppna jämförelser på detta område baseras
Läs merResursgrupps ACT (RACT)
Korta versionen Resursgrupps ACT (RACT) en flexibel och integrativ metod Ett förslag till ACT-satsning inom PRIO gällande personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik Evidens och NSPH
Läs merSamverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014
Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Läs merEtt nationellt perspektiv på samverkan vid utskrivning från sjukhus
Ett nationellt perspektiv på samverkan vid utskrivning från sjukhus Borlänge 6 november 2018 Maj Rom och Greger Bengtsson Mikael Malm och Zophia Mellgren Antal invånare 80 år och äldre i Sverige 2018-11-06
Läs merSamarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelser Marie Gustafsson
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-06-08 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Läs merFörlängningsansökan i GGV-kommunerna
Förlängningsansökan i GGV-kommunerna 2019-2020 Supported Employment (SE) Individual placement and support (IPS) Utgångspunkter Supported Employment (SE) och Individual placement and support (IPS) anses
Läs merTemagrupp Psykiatri. Årsrapport 2016 Datum: Sammanfattning och analys. Sammanfattning av temagruppens arbete under 2016
Temagrupp Psykiatri Årsrapport 2016 Datum: 2016-12-28 Sammanfattning och analys Temagrupp Psykiatri med representanter från Göteborgs stad, SU/Psykiatri, Närhälsan, Öckerö kommun, Mölndals stad, Partille
Läs merPå väg. Delrapport om genomförandet av lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvården. Seminarium om Nära vård, Kfsk och Region Skåne
På väg Delrapport om genomförandet av lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvården Seminarium om Nära vård, Kfsk och Region Skåne 2019-01-25 Agenda Kort om Vårdanalys Presentation av På väg Delrapport
Läs merVarför är det viktigt med SIP?
Varför är det viktigt med SIP? Inspirationskonferens för kvalitet i SIP Kommunförbundet Skåne Region Skåne Maj Rom och Kristina Malmsten Aldrig förr har äldre haft möjlighet att leva ett så gott och långt
Läs merUtifrån Överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning i Uppsala län 2012-2016
LOKAL HANDLINGSPLAN Utifrån Överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning i Uppsala län 2012-2016 En länsövergripande överenskommelse har tagits fram mellan kommunerna och
Läs merLÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN FÖR KOMMUNER OCH LANDSTING I DALARNAS LÄN KRING PERSONER MED PSYKISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR FRÅN 18 ÅR
LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN FÖR KOMMUNER OCH LANDSTING I DALARNAS LÄN KRING PERSONER MED PSYKISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR FRÅN 18 ÅR Dokumenttyp: Samverkansöverenskommelse Utfärdande:
Läs merSamteamet - en förändrad inriktning för Gullmarsplans beroendemottagning
SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING Avdelningen för individ- och familjeomsorg Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2014-11-19 Handläggare Christina Koistinen Telefon: 08-508 15024 Till Skarpnäck stadsdelsnämnd 2014-12-18
Läs merAnalys och planering för arbetet med målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning i Järfälla kommun
Analys och planering för arbetet med målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning i Järfälla kommun Jenny Sjöberg Inger Brandell Oktober 2014 2014-10-28 1 (11) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND
Läs merRiktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen
Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Giltighet 2012-11-06 2013-11-06 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga vårdgivare inom psykiatriförvaltningen Ansvarig
Läs merDirektiv för tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. Version: 1. Beslutsinstans: Regionstyrelsen
Version: 1 Beslutsinstans: Regionstyrelsen 2(9) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av 1. Nyutgåva Regionstyrelsen 2016-05-25, 132 3(9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING...4 2 BERÖRDA ENHETER...4
Läs merRutin för samordnad individuell plan (SIP)
Rutin för samordnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL 16 kap 4 ) och Socialtjänstlagen (SoL 2 kap 7 ) ska region och kommun tillsammans ska upprätta en
Läs merPraktiska anvisningar - Samordnad individuell plan, SIP
Praktiska anvisningar - Samordnad individuell plan, SIP 2018 Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län INLEDNING... 3 GEMENSAM LEDSTJÄRNA
Läs merDefinition av samordnad individuell plan (SIP) Syfte. Exempel på tillfällen då SIP ska användas. Mål för insatserna
2(10) Innehåll Innehåll... 2 Definition av samordnad individuell plan (SIP)... 3 Syfte... 3 Exempel på tillfällen då SIP ska användas... 3 Mål för insatserna... 3 Målgrupper... 4 Relation till andra förekommande
Läs merACT-teamet samlat stöd för personer med psykisk sjukdom och missbruk i Huddinge
ACT-teamet samlat stöd för personer med psykisk sjukdom och missbruk i Huddinge 2012-04-18 Anne Holmqvist Enhetschef öppenvårdsenheten Missbrukssektionen 1 ACT betyder Assertive Community Treatment ungefär
Läs merRegionala stödstrukturer för kunskapsutveckling
Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling Redovisning 2012 Kalmar län 2013-01-25 1 Mona Krispinsson RF Ann-Sofie Togner LT Ann-Christine Larsson Fokus Nadja Widén RF Innehåll 1. ÅTERRAPPORTERING
Läs merLokal överenskommelse för vård- och stödsamordning Med utgångspunkt i LGS delregionala överenskommelse
Lokal överenskommelse för vård- och stödsamordning Med utgångspunkt i LGS delregionala överenskommelse 2012-09-12 En modell för samverkan kring personer med betydande psykisk funktionsnedsättning/allvarlig
Läs merPRIO psykisk ohälsa. Regeringens satsning på psykiatrin - vad händer med miljarderna? Kerstin Evelius, ämnessakkunnig, PRIO. Socialdepartementet
PRIO psykisk ohälsa Regeringens satsning på psykiatrin - vad händer med miljarderna? Kerstin Evelius, ämnessakkunnig, PRIO Målsättning 2007-2011 Barn, vuxna och äldre med psykisk sjukdom eller psykisk
Läs merSamverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Presentation av det gemensamma arbetet
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Presentation av det gemensamma arbetet 2017 Ny lag som reglerar övergången mellan vårdgivare Den 1 januari 2018 träder en ny lag om samverkan vid
Läs merSammanfattning av planeringsprocess, åtagande och centrala begrepp enligt lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård
Bilaga 2 Sammanfattning av planeringsprocess, åtagande och centrala begrepp enligt lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård Detta dokument är en bilaga till regionala Överenskommelsen
Läs merÅrsrapport CM/RACT implementeringen Gävleborg 2017 till Ledningsgrupp för överenskommelse psykisk hälsa/länsledning.
Årsrapport CM/RACT implementeringen Gävleborg 2017 till Ledningsgrupp för överenskommelse psykisk hälsa/länsledning. Projektnamn: Införandet av arbetsmetoden CM/RACT i Gävleborg 2016-2018 Projektledare:
Läs merSamordnad individuell plan, SIP
Samordnad individuell plan, SIP Viveca Axelsson Processledare Uppdrag Psykisk Hälsa SKL- Sveriges kommuner och Landsting Sollentuna kommun viveca.axelsson@sollentuna.se 073-9151048 Innehåll Syfte med SIP
Läs merUppföljning av BUS- överenskommelsen 2015
21-6-3 Uppföljning av BUS- överenskommelsen 21 Bakgrund Överenskommelsen om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd, BUSöverenskommelsen är antagen av Stockholms läns landsting och samtliga kommuner
Läs merVårdsamverkan Fyrbodal. psykiatri/missbruk
Vårdsamverkan Fyrbodal Beredningen psykiatri/missbruk Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2012 Överenskommelse mellan staten och SKL Fortsättning på tidigare satsningar inom området
Läs merRapport. Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevård 2013. www.ljungby.se
www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevård 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-06-19 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser
Läs merProjektplan; Inventering av behov hos personer med psykisk funktionsnedsättning
1(9) Projektplan; Inventering av behov hos personer med psykisk funktionsnedsättning Projektidé... 2 Syfte... 3 Mål... 4 Teoretisk bakgrund och perspektiv... 4 Relevans och förankring... 5 Samverkan i
Läs merNationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari
Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2011 Publicerades 3 februari Vad är riktlinjerna? Rekommendationer på gruppnivå Stöd till styrning och
Läs merSammanställning 1. Bakgrund
Sammanställning 1 Blandat lärande nätverk Sörmlands län 27 september 2016 om Delaktighet och bemötande ur ett anhörigperspektiv, samverkan mellan kommuner och landstinget. Bakgrund Nämnden för socialtjänst
Läs merMottganingsteamets uppdrag
Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse
Läs merÖverenskommelse mellan Västerbottens läns landsting och kommunerna i Västerbottens län om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Överenskommelse mellan Västerbottens läns landsting och kommunerna i Västerbottens län om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Innehåll 1. Överenskommelsens parter... 3 2. Gemensam
Läs merSOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR /2011 SID 1 (5)
SOCIALFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGSENHETEN UTLYSNING SID 1 (5) 2011-10-17 UTLYSNING AV FOU-MEDEL FÖR UTVÄRDE- RING AV PROJEKTET SAMVERKAN OCH STYR- NING UTIFRÅN EFFEKTER FÖR MÅLGRUPPEN SAMORDNAD VÅRDPLAN FÖR
Läs merÖverenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd
Läs merÖverenskommelse mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Överenskommelse mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Innehållsförteckning 1. Allmänt om överenskommelse om
Läs merGapanalys för region och kommuner i VG utifrån NR Schizofreni 2018
218-1- Gapanalys för region och kommuner i VG utifrån NR Schizofreni 218 218-1- KPH Gapanalysen Frågor i enkäten: I vilken utsträckning bedömer du att ni når upp till rekommendationen om att erbjuda följande
Läs merSamverkan genom avtal. Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg
Samverkan genom avtal Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg Värka samman - samverkan Avtal i stället för avsiktsförklaringar Går det? Gemensamma patienter/klienter vid inventering i Göteborg
Läs merProjektplan för start av socialmedicinska mottagningar och Mini-Maria i samverkan i Alingsås och Lerum
2019-02-08 Projektplan för start av socialmedicinska mottagningar och Mini-Maria i samverkan i Alingsås och Lerum 1 Innehåll 2 Bakgrund s 3 3 Mål s 4 4 Metod s 4 5 Genomförande s 4 6 Modell s 5 7 Målgrupp
Läs merLÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB)
LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) Dokumenttyp: Samverkansöverenskommelse Utfärdande: Landstinget och kommunerna
Läs merPsykisk hälsa Lokal handlingsplan
Psykisk hälsa Lokal handlingsplan Handlingsplan kring området psykisk hälsa utifrån regional analys Psykisk hälsa fastställd av Chefsgrupp Närvård 2016-10-27 Handlingsplan Oktober 2016 ARBETSMATERIAL 0
Läs mer