Brukarstyrd utvärdering av vård- och stödsamordning. Brukarrevision färdigställd hösten 2014
|
|
- Christer Olofsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Brukarstyrd utvärdering av vård- och stödsamordning Brukarrevision färdigställd hösten 2014
2 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Bakgrund... 5 Tillvägagångssätt... 7 Brukarnas upplevelser av vård- och stödsamordning enligt intervjuerna... 8 Lilla och stora resursgruppen... 8 Självbestämmande... 8 Anhöriga... 9 Mål... 9 Fördelar Förändringar brukarna önskar Reflektioner Förslag på förbättringar Bilagor Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Brukarstyrd utvärdering av vård- och stödsamordning 2
3 Sammanfattning Under våren 2014 var vi några brukarrevisorer som bestämde oss för att utföra en brukarrevision om Vård- och stödsamordningsprojektet i Dalarna. Vi tänkte oss att intervjua två till tre brukare från varje kommun i Dalarna där det hade utbildats vård- och stödsamordnare 30 poäng på Högskolan Dalarna. Tyvärr blev det inte som vi önskat utan det var endast tre kommuner som svarade på vår förfrågan och hjälpte oss att hitta brukare att intervjua. Sammanlagt intervjuade vi sju brukare från tre kommuner, sex kvinnor och två män i åldern 28 till 60 år. Brukarna fick svara på nio frågor vardera som handlade om hur de upplevt vård- och stödsamordningen. Vi utredde hur det gick till när de fick sin vård- och stödsamordnare, vad arbetssättet inneburit för dem samt hur vården förändrats för dem. Vi frågade om resursgruppen och anhöriga. Vi undersökte om möjligheten att påverka och om arbetet styrs mot de mål brukarna själva strävar efter. Om de hade upplevt några fördelar med detta arbetssätt samt om det var något de skulle vilja ändra på. Nedanstående punkter är en kort sammanfattning av resultatet från våra intervjuer: Samtliga brukare förmedlade att de tyckte att deras livskvalitet blivit bättre. De som hade anhöriga tyckte att kontakten med dessa hade förbättras. De brukarna som innan ibland behövt sluten vård hade inte behövt detta sedan de fått vård- och stödsamordning. Flera brukare hade kunnat minska sin medicinering. Flera av brukarna förmedlade att de önskade mer struktur och ordning kring mötena. Brukarna ansåg att läkare var de som var svårast få delaktiga i teamen. Vi vill rikta ett stort tack till de brukare som ställde upp på vår intervju och även till de vård- och stödsamordnare som motiverade sina brukare till intervjun. Utan er hade vi inte kunnat göra den här utvärderingen. Mariann Sjögren och Ola Svanström, 2014 Brukarstyrd utvärdering av vård- och stödsamordning 3
4 Inledning Personer med psykisk ohälsa ska ha tillgång till jämlik, kunskapsbaserad, säker och tillgänglig vård och omsorg. Sedan 2007 har regeringen avsatt medel för att påskynda en sådan utveckling. För att åstadkomma en bättre livssituation för målgruppen så krävs också insatser från myndigheter, kommuner och landsting. Mot den bakgrunden har Socialdepartementet utarbetat PRIO psykisk ohälsa en plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa och Sveriges kommuner och landsting (SKL) har antagit en gemensam handlingsplan för psykiatrin i vilken samverkan mellan huvudmännen är central. Två prioriterade målgrupper framhålls: Barn och unga mellan 0-25 år som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa och sjukdom. Personer med allvarlig psykisk sjukdom och långvarig psykisk funktionsnedsättning. SKL har fyra inriktningsmål i sin handlingsplan för målgruppen psykiskt funktionsnedsatta: 1. Att minska risken för förtida död p.g.a. somatisk sjukdom och/eller självmord. 2. Att minska behovet av tvångsinläggning och att förbättra tvångsåtgärder 3. Att öka brukarinflytande på individuell nivå så väl som på organisationsnivå som verksamhetsnivå. 4. Att öka andelen som tar del av sysselsättning och att öka anställnings- och sysselsättningsgraden. Utvecklingsarbetet i Dalarna, som riktar sig mot målgruppen, tar fasta på SKL:s inriktningsmål och landstinget Dalarna och kommunerna i Dalarna har antagit en länsövergripande samverkans överenskommelse (Se Region Dalarna Länsövergripande överenskommelse om samverkan för kommuner och landsting i Dalarnas län kring personer med psykiska funktionsnedsättningar från 18 år. ) På överenskommelsen följer handlingsplaner för 2014 och 2015 med olika målområden för att uppfylla de intensioner som anges. Ett målområde är att öka delaktighet och inflytande, att utbilda och implementera arbetsmodellen vård och stödsamordning enligt Integrerad psykiatri är ett sätt att stärka individens egenmakt och skapa förutsättningar för delaktighet i insatser som ges. Psykiatriområdets länsstyrgrupp har också aktivt följt den brukarrevisons-utbildning som getts av Högskolan Dalarna och har som målsättning att medverka till att hitta en form för hur ett nätverk för brukarrevisorerna ska byggas upp. Att genomföra en brukarrevision innebär att själverfarna eller närstående samlar kunskap och erfarenheter från personer som är tar del av insatser från vård- och omsorg. I en brukarrevision försöker man få en bild av vad patienten/brukaren har för upplevelser av de insatser som utges. Brukarstyrd utvärdering av vård- och stödsamordning 4
5 Bakgrund Förändringar av värderingar och beteenden tar tid, men beskrivs som avgörande i en återhämtningsprocess. Även människor som arbetar i verksamheter till stöd för människor med psykiska funktionsnedsättningar behöver ges tid att förändra sina värderingar. Ett perspektivskifte behövs där människor med psykiska funktionsnedsättningar ses som en omistlig del i ett lösningsfokuserat arbete, inte som ett problem eller en sjukdom. Ulla Karin Schön, 2012 Vård- och stödsamordningsprojektet arbetar sedan 2007 för att personer i Dalarna med psykisk funktionsnedsättning och komplexa vård- och stödbehov ska beredas möjligheter att få en samordning av sina vård- och stödinsatser. Målet för projektet är att all omvårdnadspersonalen från både psykiatri och kommunen utifrån den gemensamma kunskapsgrunden ska kunna erbjuder ett återhämtningsinriktat arbetssätt som utgår från en evidensbaserad kunskap. Patienter/brukare och deras behov skall vara i centrum. De samordnade insatserna ska ges enligt modellen Integrerad psykiatri. Insatserna samordnas, tillsammans med patienten/brukaren, av en vård- och stödsamordnare (VoS)/Case Manager (CM) som efter brukarens behov arbetar för att uppnå de mål som patienten/brukaren anger. Personer i nätverket inbjuds att delta i resursgruppsarbete. Arbetet kvalitetssäkras band annat genom Kvalitetsstjärnan, ett nationellt kvalitetsregister för uppföljning av psykiatrisk vård. Sedan projektet startade så har ca 300 personer från kommun och landsting utbildats i en orienterande utbildning och 56 personer har utbildats till VoS/CM. En länsövergripande styrgrupp för vård- och stödsamordningsprojektet finns sedan 2007 med representation från kommunerna, Landstinget Dalarna och Dalarnas nätverk för psykisk hälsa, som samlar brukare och anhörigorganisationer. Sedan våren 2012 finns ett beslut att området psykiatri ska utgöra ett av utvecklingsområdena i Region Dalarnas så kallade välfärdsområde. Utvärderingar av utbildningarna har gjorts fortlöpande av utbildningsanordnare och rapporterats till projektets styrgrupp. Vidare har ett antal uppföljningar och utvärdering av implementeringsprocessen genomförts och rapporterats. Den första utvärderingen gjordes 2009 då den första kullen VoS/CM examinerats. De utbildade VoS/CM var genomgående positiva till utbildningen. De flesta deltagarna ansåg att de hade tillräckliga kunskaper efter fullgjord utbildning men uppgav att stödet för att arbeta enligt metoden var svagt. Många upplevde att de var tämligen ensamma på sina arbetsplatser som företrädde arbetsmetoden. Våren 2011 genomfördes en ny enkätundersökning som riktade sig till berörda enhetschefer i kommun och landsting. Utifrån enkätsvaren framgick att det fanns ett fortsatt utbildningsbehov och att det fortfarande fanns brukare/patienter med komplexa behov som borde få vård och stödsamordning. En ny enkät genomfördes 2012 till de, som vid det tillfället var utbildade vård- och stödsamordnare, sammanlagt 36 medarbetare. Några medarbetare hade bytt arbetsplats, några hade flyttat, andra hade inte fått utrymme i verksamheten att arbeta enligt metoden. Vid tillfället för enkätundersökningen uppgav 23 av de utbildade att de i varierad utsträckning hade möjlighet att tillämpa metoden. Senaste enkätundersökning genomfördes vintern Enkätfrågor ställdes till enhetschefer i öppenvårdspsykiatri och kommunal verksamhet. I kommun och landsting pågår nätverksarbete omkring enskilda individer men trots utbildning och andra insatser är det fortfarande få personer som erbjuds vård och stödsamordnare enligt modellen. Brukarstyrd utvärdering av vård- och stödsamordning 5
6 Vad tycker då våra patienter/brukare? Hur upplever patienter/brukare det att ha en Vård och stödsamordnare/case manager? Våren 2014 beslutade länsstyrgrupp för psykiatri att en utvärdering av projektet skulle göras i samarbete med Erfarenhetspanelen och Högskolan Dalarna. Högskolan Dalarnas Erfarenhetspanelen samlar personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa, själverfarna och anhöriga. Bistår med brukarkunskap i enkäter, forskningsplaner, planering av kursinnehåll samt föreläser. Ur Erfarenhetspanelen bildades en arbetsgrupp som parallellt med denna utvärdering också deltagit i Högskolan Dalarnas brukarrevisionsutbildning. Arbetsgruppen har vid några tillfällen träffas projektledaren för Vård och stödsamordningsprojektet som informerat om projektet och förmedlat kontakt med VoS/CM och berörda chefer. Brukarstyrd utvärdering av vård- och stödsamordning 6
7 Tillvägagångssätt Lisa Ask, projektledare för projektet, gick ut med en förfrågan till oss i erfarenhetspanelen på Högskolan Dalarna om några skulle kunna ta ansvaret att göra en brukarrevision av vård- och stödsamordningen som har kommit i bruk i Dalarnas län. Vi var tre personer som tog ansvaret att göra brukarrevisionen. Senare hoppade två personer av projektet då de saknade den tid som behövdes. En ny person anslöt istället till projektet. Lisa Ask skickade ett brev till chefer och verksamhetschefer i mitten av februari om att få genomföra en brukarrevision (Se bilaga 1). Vid ett möte för vård- och stödsamordnare våren 2014 presenterade vi oss och vårt projekt. Vi berättade att vi skulle genom att intervjua brukare undersöka vad vård- och stödsamordning inneburit för brukare och deras anhöriga. Vi förklarade att vi behövde deras hjälp att hitta brukare. Två till tre brukare från varje kommun i Dalarna där det fanns utbildade vård- och stödsamordnare var vårt önskemål. Vi brukarrevisorer träffades och skrev ihop ett brev till alla enhetschefer (Se bilaga 2) där vi förklarade vilka vi var, vad vi skulle göra och varför vi skulle göra detta. Vi skrev att vi önskade att de skulle hjälpa oss motivera minst två brukare vardera att delta i intervjuerna och berätta för oss vad vård- och stödsamordning inneburit för dem och deras anhöriga. Därefter skrev vi brukarrevisorer ihop ett brev till vård- och stödsamordnarna och berättade att vi nu var på gång med vår revision (Se bilaga 3). I brevet lämnade vi våra namn och telefonnummer för att de skulle kunde kontakta oss och planera vidare. Vi fick svar från Falun, Mora och Borlänge. Ludvika, Smedjebacken, Orsa och Avesta uteblev med svar från fastän vi skickade flera förfrågningar. Detta medförde att vi fick många färre brukare att intervjua än vi avsett. På brukarnas eget önskemål åkte vi hem till dem för intervju. Två träffade vi på en allmän plats. Vi var två revisorer som genomförde intervjuerna. Den ena ställde frågorna och den andre antecknade. Intervjuerna tog cirka en halvtimme vardera och innehöll nio frågor med underfrågor (Se bilaga 4). Vi intervjuade sammanlagt sju brukare. Två i Mora, tre i Falun och två i Borlänge. Det var fem kvinnor och två män. Några bodde på landsbyggden i villor och några i lägenheter centralt. Några ensamma och några tillsammans med en partner och någon hos föräldrar. De var i ålder mellan 28 och 60 år. De hade haft vård- och stödsamordning mellan 1 och 4 år. Någon fick sin vård- och stödsamordning genom socialförvaltningen, två i anslutning när de skrevs ut från sluten vården och en genom sin boendestödjare. De övriga tre fick sin i samband med när deras boendestödjare utbildade sig till vård- och stödsamordnare. Boendestödjaren frågade då sin brukare om denne ville vara deras brukare under utbildningen och har sedan dess fortsatt sitt arbete med brukaren. Brukarstyrd utvärdering av vård- och stödsamordning 7
8 Brukarnas upplevelser av vård- och stödsamordning enligt intervjuerna Lilla och stora resursgruppen När vi frågade om den lilla resursgruppen svarade tre att det var bara de själva och bostödet som ingick. Två berättade att även en sköterska från psykiatrin ingick i gruppen. En svarade att det inte fanns någon liten resursgrupp. I den stora resursgruppen ingick anhöriga endast hos en av de brukare vi intervjuade. En Behovsbedömare ingick i en grupp, biståndshandläggare i en grupp, socialförvaltning i två grupper, sköterska från psykiatrin i två grupper samt läkare i alla grupper. Alla berättade att det var svårt att få läkaren att delta och att det var väldigt sällan möten, kanske bara en gång per år. Flera gav ett intryck av att de inte var speciellt säkra när dessa möten ägde rum. Alla förmedlade däremot att bostödjaren och de ofta, kanske varje vecka, planerade och strukturerade upp tillvaron. Alla tyckte att stämmningen i stora resursgruppen var bra just nu. De flesta uppgav dock att den stora resursgruppen träffades alldeles för sällan, bara några gånger per år. Lilla gruppen oftast bara boendestödjaren. Resursgruppen träffas jättesällan. Nu får jag vara huvudpersonen i gruppen. När psykiatrin var med så blev det pajkastningar och de anklagade alla andra hela tiden. Mycket tryggare när de är borta. Självbestämmande Alla de intervjuade kände sig lyssnade på. Det var däremot bara en som sa att Jag är i fokus. En berättade att nu när psykiatrin är bortkopplad känner jag att det är vad jag vill och vad jag mår bra av som tas tillvara. Förut kändes det som de bara ville styra mej och ha makten över mej. Det var tre som berättade att de fick vara med och bestämma om mediciner nu och att de fått Brukarstyrd utvärdering av vård- och stödsamordning 8
9 möjlighet att trappa ner sin medicinering som de länge önskat. De tyckte att läkarna nu är mer intresserade av att följa upp medicineringen och frågar hur den fungerar. Nu styrs arbetet mot mina mål. Jag kan säga åt min psykiatrisamordnare vilken medicin jag vill ha. De lyssnar på mej. Har en krisplan som jag varit med och format. Läkaren lyssnar på mej. Jag kan påverka mina mediciner. Anhöriga Alla utom en hade anhöriga de hade kontakt med. Två bodde med sambos, en bodde med föräldrar och de andra bodde ensamma. De tyckte att kontakten med deras föräldrar respektive sambos nu fungerade bättre. De upplevde dem nu lugnare och gladare vilket även påverkade dem positivt. Mamma har kämpat för mej och varit orolig och inte vetat vad hon ska göra. Pappa bättre förståelse för mej nu. Pappa tyckte jag var övermedicinerad och visste inte vad han skulle göra. Nu är han gladare och tryggare. Hon är lugnare nu när jag får stöd. Hon har ställt upp mycket förut. Hon var orolig när jag inte tog min medicin och blev sämre. Förut kunde jag ringa en gång i timmen till min sambo. Mamma inte vetat vad hon skulle göra. Nu är hon tryggare och lugnare. Förut så jobbade föräldrarna mycket mer, men nu är det lättare för dem. Mål Alla utom en vi intervjua talade om mål som var uppsatta. Mål så som att delta mer i aktiviteter, motion, handla smartare, komma sig för att städa och lära sig när det behövs, att få struktur samt att få somatisk vård och undersökning. Studier och/eller arbete var även ett mål för en person samt att börja springa. Tre hade som mål att trappa ner sin medicin. Ta sig ut själv och åka buss var ett mål men som ännu inte påbörjats. Målet var för de som förr varit inlagda på slutenvård var att inte hamna där igen. Det hade heller inte hänt sedan vård- och stödsamordning påbörjats. Brukarstyrd utvärdering av vård- och stödsamordning 9
10 Det var bara en som talade om en krisplan som gjorts. Börjar leta efter skolor nu. Att städa själv och se när det ska göras. Jag kan själv bestämma vilken medicin jag vill prova. Fördelar Alla intervjuade berättade att de kände sig lugnare och tryggare och de som hade anhöriga upplevde även dessa som lugnare och tryggare. Alla berättade att det nu kändes bra att veta vart de skulle vända sig om de mådde dåligt. Relationerna hade förbättrats med de anhöriga. Alla berättade att de deltog mer i det sociala livet. Att det var mer struktur var något som de flesta talade om och att det kändes bra. Alla talade om att de upplevde att någon brydde sig vilket påverkade dem i återhämtningen. Läkarkontakt var lättare att få tyckte samtliga även om det fortfarande var det som var svårast. Två berättade att de inte varit inlagda nu sen vård- och stödsamordning påbörjats. Förut hade de varit inlagda flera gånger varje år. En berättade att denne aldrig gått ut förr och nu går ut varje dag. Detta hade gett viktminskning och bättre hälsa. Två berättar att medicineringen fungerar bra nu. Två sa att de fått minska dosen som både de och deras anhöriga länge önskat. En berättade att denne fått bättre koll på medicinen och rätt dos satts in vilket lett till bättre livskvalitet. En tyckte att det nu var lättare att få kontakt med Arbetsförmedling och Försäkringskassan. En var jätteglad för att denna börjat städa och handla själv och börjat lära sig sköta ett hem. Jag kan säga åt min psykiatrisamordnare vilken medicin jag skulle vilja pröva nu. Jag har äntligen fått en somatisk undersökning nu. Läkaren lyssnar nu på mej. Han ringer varannan månad. Jag har fått möjlighet att påverka min medicinering nu. Känns bra nu för min mammas skull. Brukarstyrd utvärdering av vård- och stödsamordning 10
11 Är inte utlämnad längre. Har kommit ut i sysselsättning. Förändringar brukarna önskar Någon önskade att det fanns någon att ringa när boendestöd inte arbetar. Vill inte ringa psykiatrin i Säter. En brukare saknar information vad som händer sedan och är rädd att det ska ta slut med vård- och stödsamordning. Flera önskar träffa resursgruppen oftare, tre till fyra gånger per år, och flera förmedlar att de önskar mer struktur kring mötena med den lilla resursgruppen. Eftersom det är boendestödjaren som är vård- och stödsamordnare är det svårt att veta vart boendestödjarens arbete börjar och slutar och vård - och stödsamordnarens roll börjar berättade någon. Kunskap och information till personal, brukarna och även till deras anhöriga önskades av flera brukare. Problem med läkarnas tillgänglighet tog flera upp. En brukare önskade att hennes vård- och stödsamordnare skulle stå på sig bättre till psykiatrin. Min mamma får veta allt genom mej. Jag är orolig att detta ska ta slut. Jag tycker att de skulle läsa mer om mina diagnoser för att förstå vad jag går igenom. Psykiatrin tystade ner min CM. Önskat att hon stått på sig mer. Reflektioner Under vårt arbete upptäckte vi att det var flera kommuner i Dalarna där det inte hade börjat arbetat med vård- och stödsamordning fastän det finns utbildade personer. Det fanns antydningar att även andra kommuner först jobbat med detta arbetssätt men sedan lagt ner arbetssättet. Vi två brukarrevisorer som genomförde intervjuerna ställde oss därför frågorna: Hur kan en metod med så många fördelar när det gäller både bättre livskvaliteten och vård som kostar mycket samt att implementera i form av utbildning och annat, läggas ner eller inte ens påbörjas efter att man har utbildat personer? Varför startades det inte upp i vissa kommuner efter genomförd utbildning av vård- och stödsamordnare? Vi märkte att några brukare inte hade behövt använda slutenvården som tidigare. Vi som gjorde denna revision vet vad en enda inskrivning i slutenvården kan betyda för en enskild person. Det är Brukarstyrd utvärdering av vård- och stödsamordning 11
12 inget som underlättar och hjälper till för återhämtning, men nödvändig ibland. Att undvika att lägga in patienter sparar stora kostnader för vården och samhället. För oss som gjorde denna revision, som själva är brukare, är det en självklarhet att en samordning där alla jobbar åt samma mål med brukaren i centrum är en nödvändighet för återhämtning i huvudtaget ska kunna ske. Att någon håller i alla trådar för att spara både tid och resurser. Att avlasta anhöriga känns också som en självklarhet. Vi reflekterade över att de flesta förmedlade att deras anhöriga var viktiga personer för dem i deras nätverk och liv. De pratade mycket om dem och förmedlade både omtanke och oro för dem. De som hade anhöriga visste att det var deras anhöriga som fått tagit mycket ansvar innan de fått vård- och stödsamordnare. Ändå var inte dessa med i resursgruppen! Vad berodde detta på var en fråga vi undrade över? Berodde det på att de inte längre ville belasta dem? Ville de inte ha dem med? Blev de motiverade att ha dem med? Kunde det bero på att vård- och stödsamordaren oftast var deras boendestöd? I dessa fall skedde planeringen när denna var på plats och inget speciellt möte anordnades. Något vi också reflekterade över var att de flesta vi intervjuade inte visste när och hur ofta de hade möten. Vi funderade också över varför inte Arbetsförmedling och Försäkringskassan var med och kunde vara delaktig i rehabiliteringen. Det vi ändå reflekterade mest över var ändå att alla vi intervjuade utstrålade en sådan glädje över sin vård- och stödsamordnare och vad detta arbetssätt inneburit för dem. Deras liv hade blivit mycket bättre. De känner en helt annan trygghet som hjälpte dem i sin återhämtning. Även att deras anhöriga nu blev tryggare gjorde kontakten med dem bättre vilket brukarna förmedlade hjälpte dem i deras återhämtning. Med vård- och stödsamordnare kan det spara lidande för den drabbade och dennes anhöriga samt undvika stora kostnader för samhället. För oss som gjorde denne brukarrevision var vår slutsats genom våra intervjuer att detta arbetssätt är klart positivt för en återhämtning för både den drabbade och dennes eventuella anhöriga. Vi känner att det finns mycket som behövder förbättras och struktureras upp men detta är ett mycket omtyckt och uppskattat arbetsätt som gett bättre livskvalitet för brukaren och dess anhöriga. Brukarstyrd utvärdering av vård- och stödsamordning 12
13 Förslag på förbättringar Information om vård- och stödsamordnare på mottagningar och andra lämpliga ställen. Tillgängliggör ansökningsblanketter för ansökan om en vård- och stödsamordnare. Låt även anhöriga ta del av informationen om att vård- och stödsamordnare finns. Gör det lättare att få vård- och stödsamordnare så fler kan få tillgång. Vård- och stödsamordnare även för lättare problem vilket skulle kunna undvika långa sjukskrivningar och svårare problem. Bättre planering och struktur av mötena vilket leder till bättre kontinuitet. En annan vård- och stödsamordnare än bostödet då denne annars sitter på två stolar. Fler psykologer inbjudna till teamen då denne lägger upp behandling som alla i teamet behöver ta del av för att arbeta åt samma mål. Låt Försäkringskassan och Arbetsförmedling delta i teamen om brukaren så önskar. Läkare bör vara mer tillgängliga och delta i teamen. Motivera brukaren att ta sina anhöriga med i teamen. Ge mer information om anhörigas viktiga roll i återhämtningen och vid skov. Bli ännu bättre att göra krisplaner vid bättre perioder. Ännu mer information om psykisk ohälsa till brukaren och dennes nätverk. Mer information om att det finns olika föreningar där brukare och dennes närmaste kan träffa andra i samma situation och bryta isoleringen. Ännu tydligare mål. Tydligare avgränsningar mellan vård- och stödsamordningsmöten och boendestödsmöten. Bli tydligare med vem som gör vad. Brukarstyrd utvärdering av vård- och stödsamordning 13
14 Bilagor Bilaga 1 Hej! På anmodan av Region Dalarnas länsstyrgrupp för psykiatri så har jag lämnat ett uppdrag till några själverfarna från Högskolans Erfarenhetspanel att hjälpa oss med att utvärdera hur patienter/brukare upplever att få samordning av sina insatser av en Vård och stödsamordnare/case Manager. Tre personer kommer att ha huvudansvaret för utvärderingen och två av dessa har gått på Högskolan Dalarnas brukarrevisionsutbildning. Revisorerna planerar att genomföra intervjuer under mars och april månad och behöver hjälp med att komma i kontakt med patienter/brukare som har vård och stödsamordnare, att boka tider samt att få tillgång rum. Högskolan finns med i bakgrunden i planeringen och bistår i arbetet att redovisa kartläggningen. Det är bra om ni plockar fram blanketter för sekretess som revisorerna kan fylla i vid besök hos er. Jag kommer att skicka ett mejl till din/dina medarbetare och hoppas på ditt stöd så att revisorerna ska kunna fullgöra sitt uppdrag. MVH Lisa Ask Projektledare Vård och stödsamordningsprojektet lisbeth.ask@ltdalarna.se Brukarstyrd utvärdering av vård- och stödsamordning 14
15 Bilaga 2 Hej Vård och stödsamordnar/case manager! Nu är det dags att ta reda på hur det hur det är att få stöd av er! Hur upplever era patienter/brukare det att ha en VoS/CM! Vi är personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa och vi har fått ett uppdrag att ta reda på det. Uppdraget kommer från av länsstyrgruppen för psykiatri. Vår kontakt är Lisa Ask. Nu vill vi ha er hjälp att komma i kontakt med era patienter/brukare. Kan Du hjälpa oss att tala med och inhämta tillåtelse av några av dina patienter. Vi tänker att vi kan träffa två till tre personer samma dag. Intervjuerna som vi kommer att genomför kommer att ta ca 30 minuter till en timme. Vi behöver ha en halvtimme till 45 minuter mellan intervjuerna. De här datumen passar oss. Hör av dig på telefon så kan vi komma överens om detaljerna. Med vänliga hälsningar Brukarstyrd utvärdering av vård- och stödsamordning 15
16 Bilaga 3 Hej Vård och stödsamordnare/case manager! Nu är det dags att ta reda på hur det är att få stöd av er! Hur upplever era patienter/brukare det att ha en VoS/CM. Vi är personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa och vi har fått ett uppdrag att reda på det. Uppdraget kommer från av länsstyrgruppen för psykiatri. Vår kontakt är Lisa Ask. Nu vill vi ha er hjälp att komma i kontakt med era patienter/brukare. Kan Du hjälpa oss att tala med och inhämta tillåtelse av dina brukare/patienter. Vi tänker att vi kan träffa två till tre personer samma dag. Intervjuerna som vi kommer att genomföra kommer att ta ca 30 minuter till en timme. Vi behöver rast mellan varje intervju. Här är mitt mobilnummer: XXX-XXX XXX XX Du/Ni får gärna maila mig också så ringer jag för att bestämma tider i mars och april månad. Hör av er så bestämmer vi detaljerna. Med vänlig hälsning Brukarstyrd utvärdering av vård- och stödsamordning 16
17 Bilaga 4 Brukarnas upplevelser av vård och stödsamordning 1. Beskriv hur du fick din vård och stödsamordnare? (när, vem introducerade arbetssättet, hur gick det till) 2. Vad har arbetet konkret inneburit för dig? (t ex information, ekonomi, bostad, socialt nätverk, samarbete osv) 3. Vilka skillnader ser du mellan den vård du fick tidigare och vård och stödsamordning som du får nu? 4. Beskriv din resursgrupp? Har du valt vilka som ska ingå i resursguppen? Är du nöjd med vilka som ingår? Vilken typ av bemötande har de mot dig och mot varandra? 5. Hur är dina anhöriga involverade i arbetet? Har det blivit en skillnad sedan tidigare? 6. Beskriv vilken möjlighet du har att påverka vården och insatserna som du får? 7. Styrs arbetet mot de mål som du strävar efter? 8. Beskriv vilka fördelar du upplever med vård- och stödsamordning? 9. Kommer du på något som du skulle vilja förändra när det gäller din vård- och stöd? Brukarstyrd utvärdering av vård- och stödsamordning 17
Vård och stödsamordningsprojektet. Arbetsseminarium/chefsutbildning Moskogen 4 och 5 februari 2013
Vård och stödsamordningsprojektet Arbetsseminarium/chefsutbildning Moskogen 4 och 5 februari 2013 Bakgrund Vård- och stödsamordningsprojektet arbetar sedan flera år tillbaka för att personer i Dalarna
Läs merHandlingsplan Regional utvecklingsgrupp/vuxenpsykiatri
Handlingsplan Regional utvecklingsgrupp/vuxenpsykiatri 2018 Implementering Mål Åtgärd Målgrupp för åtgärd Hur När Ansvar 1) Samverkan och samordning ska leda till upplevd god psykisk och fysisk hälsa samt
Läs merVård och stödsamordning i Dalarna
Vård och stödsamordning i Dalarna Får brukare med psykiska funktionsnedsättningar och komplexa vård och stödbehov samordning av sina insatser? Rapport 2015 Falun 2015-06-12 Lisa Ask 1 Innehållsförteckning
Läs merHandlingsplan Regional utvecklingsgrupp/vuxenpsykiatri
Handlingsplan Regional utvecklingsgrupp/vuxenpsykiatri Mål Åtgärd Målgrupp 1) Samverkan och samordning ska leda till upplevd god psykisk och fysisk hälsa samt god livskvalitet för brukare och anhöriga.
Läs merHandlingsplan Regional utvecklingsgrupp/vuxenpsykiatri
Handlingsplan Regional utvecklingsgrupp/vuxen - 2017 Mål Åtgärd Målgrupp Implementering 1)Samverkan och samordning ska leda till upplevd god psykisk och fysisk hälsa samt god livskvalitet för brukare och
Läs merStö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna
Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det
Läs merPersoncentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan
Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan 2012-2016 The 11th Community Mental Health (CMH) conference, Lund 3-4 juni 2013 Mikael Malm, handläggare SKL 2013-06-03 mikael.malm@skl.se 1 Långsiktig och
Läs merVård- och stödsamordning
17-11- 20 Vård- och stödsamordning Liselotte Sjögren, projektledare VOSS Kurator Affektiv Mottagning 2 Agenda: Vad är VOSS? Bakgrund/utveckling av metoden Hur går det till? Hur jobbar vi med VOSS i länet?
Läs merEvidens. vård och utbildning
Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens
Läs merArbetsseminarium Avesta
Arbetsseminarium Avesta 2012-09 -10 Bakgrund Vård och stödsamordningsprojektet arbetar sedan flera år tillbaka för att personer i Dalarna med psykisk funktionsnedsättning och komplexa vård- och stödbehov
Läs merBrukarrörelsens synpunkter 2015
Brukarrörelsens synpunkter 2015 Analys av arbetet som följer av Länsövergripande överenskommelse om samverkan för kommuner och landsting i Dalarnas län kring personer med psykiska funktionsnedsättningar
Läs merPRIO (Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa) satsningen
PRIO (Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa) satsningen 2012-2016 PRIO är regeringens satsning för att förbättra livssituationen för personer med psykisk ohälsa. De prioriterade målgrupperna är
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Läs merVård- och stödsamordning. Liselotte Sjögren, projektledare/kurator Affektiv Mottagning 2
Vård- och stödsamordning Liselotte Sjögren, projektledare/kurator Affektiv Mottagning 2 Vad är Vård- och stödsamordning? En modell för att öka brukarmedverkan och delat beslutsfattande, och för att öka
Läs merSKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom
SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha
Läs merVård- och stödsamordning Kort utbildningspresentation.
Vård- och stödsamordning Kort utbildningspresentation 2015 www.samverkanstorget.se Vad är vård- och stödsamordning? - En strukturerad samverkansmodell för samordning av insatser mellan kommun och region.
Läs merResursgrupps ACT (RACT)
Korta versionen Resursgrupps ACT (RACT) en flexibel och integrativ metod Ett förslag till ACT-satsning inom PRIO gällande personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik Evidens och NSPH
Läs merProjekt Brukarrevision. Den samlade handikapprörelsen i Göteborg tillsammans med Göteborgs Stad
Projekt Brukarrevision Den samlade handikapprörelsen i Göteborg tillsammans med Göteborgs Stad Brukarrevision Göteborgsmodellen En granskning av en enhet eller verksamhet som ger stöd eller service till
Läs merVårdtunga patienter inom psykiatrisk specialistvård Definition att utgå ifrån: Vårdtung = mer än 30 dagars slutenvård per kalenderår
Vårdtunga patienter inom psykiatrisk specialistvård 2016-09-28 Definition att utgå ifrån: Vårdtung = mer än 30 dagars slutenvård per kalenderår Bakgrund, vuxenpsykiatriska klinikerna Medicinsk programgrupp
Läs merSammanställning 1. Bakgrund
Sammanställning 1 Blandat lärande nätverk Sörmlands län 27 september 2016 om Delaktighet och bemötande ur ett anhörigperspektiv, samverkan mellan kommuner och landstinget. Bakgrund Nämnden för socialtjänst
Läs merPRIO psykisk ohälsa. Regeringens satsning på psykiatrin - vad händer med miljarderna? Kerstin Evelius, ämnessakkunnig, PRIO. Socialdepartementet
PRIO psykisk ohälsa Regeringens satsning på psykiatrin - vad händer med miljarderna? Kerstin Evelius, ämnessakkunnig, PRIO Målsättning 2007-2011 Barn, vuxna och äldre med psykisk sjukdom eller psykisk
Läs merSammandrag inspirationsdag för ökat brukarinflytande på verksamhets- och organisationsnivå, av Sofia Wange. 6 oktober 2016 i Wilandersalen
Sammandrag inspirationsdag för ökat brukarinflytande på verksamhets- och organisationsnivå, av Sofia Wange 6 oktober 2016 i Wilandersalen Moderator Elisabet Norlinder Välkomsttal av Marie-Louise Forsberg
Läs merVi verkar för ökad delaktighet i vård och stöd.
Vi verkar för ökad delaktighet i vård och stöd. Brukarinflytande medborgarnas möjlighet att som användare av offentlig service påverka tjänsternas utformning och kvalitet. Brukarinflytande på tre nivåer
Läs merPsykisk funktionsnedsättning
Ärendenr 1 (6) Handlingstyp Överenskommelse Psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan kring barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar
Läs merHandlingsplan Vård- och stödsamordning
Handlingsplan Vård- och stödsamordning Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2013-09-25 1. Definition av målgrupp/er eller det
Läs merPeer Support. Personlig egenerfaren resurs inom psykiatri och socialpsykiatri
Peer Support Personlig egenerfaren resurs inom psykiatri och socialpsykiatri Kort information om NSPH 13 patient-, brukar- och närståendeorganisationer inom området psykisk ohälsa Arbetar med utvecklande
Läs merGranskningsrapport. Brukarrevision. Boendestöd Norra Hisingen
Granskningsrapport Brukarrevision Boendestöd Norra Hisingen 2014 . INLEDNING Om brukarrevision Detta är en rapport från brukarrevisionen. Brukarrevision är ett sätt att ta reda på vad de vi är till för
Läs merHur tillvaratas brukares röster? NSPH:s Kvalitetsdokument och idéer om framtida kvalitetsarbete
Hur tillvaratas brukares röster? NSPH:s Kvalitetsdokument och idéer om framtida kvalitetsarbete Seminarium i Göteborg 22 november 2011 FoU i Väst Kjell Broström Bakgrund NSPH Nätverk under Nationell psykiatrisamordning
Läs merÖverenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän
Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän För vem? Barn och unga 0-25 år som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa och sjukdom Personer
Läs merUppvidinge kommun, handlingsplan PRIO 2018
Fokusområde 1: Förebyggande och främjande arbete Fokusområde 2: Tillgängliga tidiga insatser Fokusområde 3: Enskildas delaktighet och rättigheter Fokusområde 4: Utsatta grupper Fokusområde 5: Ledning,
Läs merAndra dokument som är av betydelse för utformningen av samverkan mel an kommun och landsting är:
2(18) Innehåll Innehåll... 2 Bakgrund... 3 Parter... 4 Målgrupp för överenskommelsen... 4 Syfte... 5 Gemensamma mål för landsting och kommun... 5 Parternas övergripande ansvar... 6 Sekretess... 7 Rutiner
Läs merSammanfattning från inspirationsdagen om ökad patient- /brukarmedverkan, av Sofia Wange. 20/4 2016
Sammanfattning från inspirationsdagen om ökad patient- /brukarmedverkan, av Sofia Wange. 20/4 2016 Vilka möjligheter att vara delaktig och Brukarråd SIP, vårdplaner Integrerad psykiatri Delaktighetsmodellen
Läs merAnalys och kommentarer till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning
2015-07-08 er till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning Bakgrund och ärendebeskrivning Sveriges kommuner och landsting, SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en sjätte
Läs merÖverenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd
Läs merSammanhållen struktur för kunskapsstyrning och kvalitetsregister
Sammanhållen struktur för kunskapsstyrning och kvalitetsregister Louise Kimby, utvecklingsledare PsykosR Fil.mag Specialistsjuksköterska psykiatri Tel: 070/6113125 mail: louise@battrepsykosvard.se alternativt
Läs merLever du nära någon med psykisk ohälsa?
Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer
Läs merUppdaterad ARBETSVERKTYG. Planeringsfasen
ARBETSVERKTYG Planeringsfasen ARBETSVERKTYG I PLANERINGSFASEN Analys/Sammanfattning av bedömningsfasen Personlig utvecklingsplan/samordnad individuell plan (SIP) Mål/Målformulering Inbjudan till Resursgruppsmöte
Läs merUPPDRAG PSYKISK HÄLSA 2016
UPPDRAG PSYKISK HÄLSA 2016 Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa Hearing med representanter från Dalarnas nätverk för psykisk hälsa och personliga ombud Synpunkter från hearingen sammanställd
Läs merHälso- och sjukvårdslagen, Socialtjänstlagen, Lagen om stöd och service, Skollagen samt Lagen om psykiatrisk tvångsvård.
Styrande måldokument Strategi Sida 1 (6) Strategi psykisk hälsa i Norrbottens län 2018-2021 Region Norrbotten har tillsammans med Norrbottens Kommuner beslutat att i samverkan upprätta en länsgemensam
Läs merBRUKARREVISION. Göteborgsmodellen. Göteborgarnas behov ska vara vägledande för verksamhetens utveckling
N o BRUKARREVISION Göteborgsmodellen Göteborgarnas behov ska vara vägledande för verksamhetens utveckling il dt a r e i nm 9 0 2 PRESENTATION Vilka är vi Inspirationskällor Brukarrevisionens organisation»göteborgs
Läs merJag lever mitt liv mellan stuprören. Brukarrevision av Samordnad Individuell Plan (SIP) i Västra Götaland 2018
Jag lever mitt liv mellan stuprören Brukarrevision av Samordnad Individuell Plan (SIP) i Västra Götaland 2018 BAKGRUND Statlig satsning Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa Regional handlingsplan
Läs merFortsatt gemensam utveckling
Fortsatt gemensam utveckling Framgångsrik kompetensutveckling 6 000 medarbetare kunskapsorienterat Nytt uppdrag Regeringsuppdrag 2014-2015 Samverkan och kunskapsorienterat Utveckla samverkan och öka den
Läs merPROJEKTRAPPORT. Fortsatt kompetenshöjning för baspersonal i samordnat kontaktmannaskap samt återhämtningsinriktat arbetssätt.
PROJEKTRAPPORT Fortsatt kompetenshöjning för baspersonal i samordnat kontaktmannaskap samt återhämtningsinriktat arbetssätt. Sara Thil Annika Sköld - Landberg 2011-04-27 Sammanfattning Projektets syfte
Läs merBrukarinflytande KARLSTADS UNIVERSITET FOU VÄLFÄRD VÄRMLAND. (Civildepartementet 1991)
Brukarinflytande Med brukarinflytande avses således medborgarnas möjligheter att såsom användare av offentlig service påverka tjänsternas utformning och kvalitet. (Civildepartementet 1991) Tre nivåer för
Läs merEtt verktyg för brukarinflytande, kvalitetsarbete och verksamhetsutveckling
Brukarrevision Ett verktyg för brukarinflytande, kvalitetsarbete och verksamhetsutveckling www.goteborg.se Det här är brukarrevision En brukarrevision granskar inflytande, delaktighet och bemötande. Det
Läs merDnr 6438/2008 1(7) Till samtliga kommuner och landsting
2008-09-01 Dnr 6438/2008 1(7) Till samtliga kommuner och landsting Inbjudan till kommuner och landsting att ansöka om bidrag för att förstärka kompetensen bland personal som i sitt arbete kommer i kontakt
Läs merVad är förälskelse? Begynnelsestadiet i en kollektiv rörelse bestående av två personer. Francesco Alberoni, Förälskelse och kärlek (1979)
Vad är förälskelse? Begynnelsestadiet i en kollektiv rörelse bestående av två personer Francesco Alberoni, Förälskelse och kärlek (1979) Fortsatt gemensam utveckling Nytt uppdrag Regeringsuppdrag 2014-2015
Läs merUppföljning av handlingsplan samt reviderad handlingsplan 2016 utifrån inventeringen psykisk funktionsnedsättning
2015-10-28 1 (6) av handlingsplan 2014-2015 samt reviderad handlingsplan 2016 utifrån inventeringen psykisk funktionsnedsättning Inledning av handlingsplanen 2014-2015 samt revidering av handlingsplanen
Läs merSocialdepartementet. 103 33 Stockholm
SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Delrapport för; Uppdrag om kunskapsutveckling och samverkan på sysselsättningsområdet kring personer med psykisk ohälsa KUR-projektet
Läs merUppvidinge kommun, handlingsplan Psykisk hälsa 2019
Fokusområde 1: Förebyggande och främjande arbete Fokusområde 2: Tillgängliga tidiga insatser Fokusområde 3: Enskildas delaktighet och rättigheter Fokusområde 4: Utsatta grupper Fokusområde 5: Ledning,
Läs merKvalificerat stöd för implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks-och beroendevården.
Kvalificerat stöd för implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks-och beroendevården Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik 1 Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete
Läs merProjektplan för start av socialmedicinska mottagningar och Mini-Maria i samverkan i Alingsås och Lerum
2019-02-08 Projektplan för start av socialmedicinska mottagningar och Mini-Maria i samverkan i Alingsås och Lerum 1 Innehåll 2 Bakgrund s 3 3 Mål s 4 4 Metod s 4 5 Genomförande s 4 6 Modell s 5 7 Målgrupp
Läs merBrukarrevision av boendestödsverksamheten i Simrishamns kommun 2016
Brukarrevision av boendestödsverksamheten i Simrishamns kommun 2016 Brukarrevision och rapport är utförda av: Agneta Ståhl Magnus Ryhl Maria Samuelsson, Marie Sjögren Pierre Mårtensson Du är välkommen
Läs merIndividuell plan enligt SoL och HSL Till nytta för brukarna?
Individuell plan enligt SoL och HSL Till nytta för brukarna? Sara Esbjörnson, Högskolan i Borås Borås Stad, Stadsdelsförvaltning Väster Anders Hagqvist Vårdsamverkan Fyrbodal, Vänersborg Vad är en individuell
Läs merEtt verktyg för brukarinflytande, kvalitetsarbete och verksamhetsutveckling
Ett verktyg för brukarinflytande, kvalitetsarbete och verksamhetsutveckling Det här är brukarrevision En brukarrevision granskar inflytande, delaktighet och bemötande. Det är en arbetsmodell där brukare
Läs merVård - och. Projektplan 1(29) Medicinsk Teknik och IT. Central Förvaltning. Projektnamn Vård- och stödsamordningsprojektet
Projektplan 1(29) Vård - och Projektplan 2012-2014 Projektplan 2(29) 1 GRUNDLÄGGANDE INFORMATION 4 1.1 Bakgrund 4 1.2 Syfte 4 1.3 Mål 4 1.4 Effektmål 5 1.5 Projektmål 7 2 KRAV PÅ PROJEKTET 8 2.1 Lagstiftningen
Läs merNy webb och inrapportering av redovisning
PROGRAM 10.00-10.10 Välkomna Ing-Marie Wieselgren 10.10-10.30 Varför gör vi det här? Ing-Marie Wieselgren 10.30-11.00 Arbetet med handlingsplanerna 2017 Ing-Marie Wieselgren och Marit Grönberg Eskel 11.00-11.30
Läs merNationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg
Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar Bakgrund *Socialtjänstlagen och Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade har bestämmelser om att kvaliteten i verksamheten
Läs merLÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN FÖR KOMMUNER OCH LANDSTING I DALARNAS LÄN KRING PERSONER MED PSYKISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR FRÅN 18 ÅR
LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN FÖR KOMMUNER OCH LANDSTING I DALARNAS LÄN KRING PERSONER MED PSYKISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR FRÅN 18 ÅR Dokumenttyp: Samverkansöverenskommelse Utfärdande:
Läs merSverige Vansinneskörningen i Gamla stan. Mordet på utrikesminister Anna Lind. Psykpatient på permission knivskar liten flicka till döds.
Sverige 2003 Vansinneskörningen i Gamla stan. Mordet på utrikesminister Anna Lind. Psykpatient på permission knivskar liten flicka till döds. Mest utsatta gruppen i samhället Personligt lidande Mycket
Läs merSammanställning 2. Bakgrund
Sammanställning 2 Blandat lärande nätverk Sörmlands län 8 november 2016 om Delaktighet och bemötande ur ett anhörigperspektiv, samverkan mellan kommuner och landstinget. Bakgrund Nämnden för socialtjänst
Läs merVårdsamverkan Fyrbodal. psykiatri/missbruk
Vårdsamverkan Fyrbodal Beredningen psykiatri/missbruk Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2012 Överenskommelse mellan staten och SKL Fortsättning på tidigare satsningar inom området
Läs merHandlingsplan Länsstyrgruppen för psykiatri. 2013-2016 för uppföljning av landstingets och kommunernas samverkansöverenskommelse
Följande handlingsplan kommer att diskuteras och förankras, i länsstyrgruppen för och i Region Dalarna i chefsgruppen, under augusti september 2013. Handlingsplan 2013-2016 för uppföljning av landstingets
Läs merLokal handlingsplan enligt Måldokument (lokal överenskommelse) 2016
Lokal handlingsplan enligt Måldokument (lokal överenskommelse) 2016 Bästa möjliga vård och omsorg ska erbjudas den enskilde med utgångspunkt från personens behov Genomförd Inventering 2015 Sammanställning
Läs merEtt erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår
Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.
Läs merRegional kvalitetsregisterkonferens
Göteborg den 5 oktober 2014 Regional kvalitetsregisterkonferens Patientmedverkan i kvalitetsregisterarbetet Kjell Broström, NSPH Kan reflektionerna kring psykiatrins register vara av intresse för andra
Läs merSamordnad individuell plan (SIP)
Samordnad individuell plan (SIP) Dem vi är till för - Hur kan vi göra den enskildes röst mer tydlig? - Hur kan vi underlätta för den enskilde och dennes anhöriga? - Hur kan vi bidra till att öka den enskildes
Läs merPRIO - analys och handlingsplan
Protokoll Sammanträdesdatum 2015-09-03 Sida 13(25) Socialnämndens arbetsutskott Sn/2015:240 SNau 102 PRIO - analys och handlingsplan Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden tackar för informationen
Läs merCase management enligt ACT
Case management enligt ACT NLL i samverkan med Luleå och Bodens kommuner. 6 utsågs att få gå Case management-utbildning. Till deras stöd och hjälp utsågs 6 specialister. Integrerad behandling missbruk
Läs merOmråde Aktivitet Genomförande Mål 20111231 Lokal Styrgrupp i Borlänge
Genomförandeplan för Borlänge 2011 Berörda verksamheter- Kommun och Landsting åtar sig att genomföra följande under 2011. Område Aktivitet Genomförande Mål 20111231 Lokal Styrgrupp i Borlänge Styrgrupp
Läs merHandlingsplan för länsgemensamt arbete för minskad psykisk ohälsa i Värmland framtagen inom ramen för Nya Perspektiv
Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2017 Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Handlingsplan för länsgemensamt arbete för minskad psykisk ohälsa i Värmland
Läs merPlan för Funktionsstöd
Plan för Funktionsstöd 2015-2019 Antagen av Socialnämnden 150224 Reviderad 151215, 161220, 171219 1 Page 1 of 10 Förord Du håller i Askersunds kommuns första Plan för Funktionsstöd. Den är en viktig grundkälla
Läs merSKÅNES LÄNSGEMENSAMMA HANDLINGSPLAN
DEN 1 OKTOBER 2018 SKÅNES LÄNSGEMENSAMMA HANDLINGSPLAN ÖVERENSKOMMELSEN PSYKISK HÄLSA 2018 Kommunförbundet Skåne Besöksadress: Gasverksgatan 3A, Lund Postadress: Box 53, 221 00 Lund Webbadress: kfsk.se
Läs merNytt arbetssätt inom psykiatriområdet. Kommuner och landsting samarbetar
Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet Kommuner och landsting samarbetar En utbildnings- och förändringssatsning Under 2007-2011 genomförs i Sverige ett projekt som syftar till att att ändra det psykiatriska
Läs merHandlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun
Lena Bergman, 0573-142 89 lena.bergman@arjang.se HANDLINGSPLAN/POLICY Antagen av Stöd och omsorgsnämnden Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun 2(5) Bakgrund Handlingsplan/policyn för
Läs merAttityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg
Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg Kalmar 29 oktober 2013 Marianne Winqvist Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Gruppintervjuer Boendestöd: tre grupper, 4+4+5
Läs merSamarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelser Marie Gustafsson
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-06-08 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Läs merInnehållsförteckning. 10. Uppföljning. 1. Organisation. 2. Styrande dokument. 3. Uppdrag. 4. Systemfel och Brister. 5. Avgränsningar i uppdraget
Verksamhetsbeskrivning From 2016 Innehållsförteckning 1. Organisation 2. Styrande dokument 3. Uppdrag 4. Systemfel och Brister 5. Avgränsningar i uppdraget 6. Arbetsmetod 7. Målgrupp 8. Första kontakten
Läs merFörteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning
Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på
Läs merProjekt samsjuklighet
Projekt samsjuklighet Projektets mål Kommunerna, psykiatrin och primärvården ska i samverkan arbeta för målgruppen personer med psykisk störning/sjukdom och ett samtidigt missbruk tas om hand inom ramen
Läs merGRUNDKRAV 1, SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE: LOKAL HANDLINGSPLAN Datum 30 oktober 2014
1 ( 12 ) GRUNDKRAV 1, SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE: LOKAL HANDLINGSPLAN Datum 30 oktober 2014 1 (13) Darienr/Dplankod LOKAL HANDLINGSPLAN Utifrån Överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Läs merIndivid- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte.
Individ- och familjeomsorg, AngeredS stadsdelsförvaltning Socialsekreterarna som växte. 2 Individ- och familjeomsorg, Angereds Stadsdelsförvaltning AFA Försäkring genomförde preventionsprojektet Hot och
Läs merKommunstyrelsen 2013-11-12 18 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2013-10-29 16. Syftet med överenskommelsen är att:
SMEDJEBACKENS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2013-11-12 18 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2013-10-29 16 Ks 122 Au 15 Dnr 2013.222 741 Länsövergripande överenskommelse om
Läs merNärsjukvårdsberedningen
Närsjukvårdsberedningen Bim Soerich Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 27 bim.soerich@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-10-13 Dnr 1402153 1 (5) Närsjukvårdsberedningen Delaktighet, inflytande och
Läs mer1 MARS Överenskommelse. mellan kommunerna och landstinget i Norrbottens län om samarbete för personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Norrbottens län om samarbete för personer med psykisk funktionsnedsättning Kommunerna i Norrbotten och Norrbottens läns landsting är överens om att god
Läs merAntagen av Styrgruppen
Handlingsplan för implementering, utbildning och handledning gällande Vård- och stödsamordning 2019- Mellan Region Sörmland, Eskilstuna Kommun och Strängnäs Kommun Antagen av Styrgruppen 2019-02-01 INNEHÅLL
Läs merAntagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Läs merHandlingsplan för anhörigstöd äldrenämnden. Förslag till beslut Äldrenämnden beslutar att godkänna handlingsplanen för anhörigstöd.
TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2017-06-29 Sida 1 (1) Diarienr AN 2017/00169-1.3.2 Sociala nämndernas förvaltning Christina Becker Epost: christina.becker@vasteras.se Kopia till Mattias Fredricson, enheten för
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merGemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg
Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Genom vår samverkan i ett handlingskraftigt nätverk ska de äldre i Gävleborg uppleva trygghet och oberoende. Inledning och bakgrund
Läs merRiktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr. socialnämndens ansvarsområde
Riktlinjer för anhörigstöd inom socialnämndens ansvarsområde Dokumentets namn Riktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr socialnämndens ansvarsområde Dokumenttyp Riktlinje Fastställd av Socialnämnden Datum
Läs merVernissage. 17 december 2012 kl. 13.00 16.00. Sensus Möte Plan 9, Klara Södra Kyrkogata 1, Stockholm
Vernissage 17 december 2012 kl. 13.00 16.00 Sensus Möte Plan 9, Klara Södra Kyrkogata 1, Stockholm Det pågår en strukturförändring inom svensk vård och social omsorg. För att svara upp mot de ökade krav
Läs merDörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in
Dörröppnare - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Syfte med W18-24 Att stärka och förbereda arbetslösa ungdomar för ett kommande inträde på arbetsmarknaden eller fortsatta
Läs merDörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in
Dörröppnare - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Syfte med W18-24 Att stärka och förbereda arbetslösa ungdomar för ett kommande inträde på arbetsmarknaden eller fortsatta
Läs merHandlingsplan I-nod 2 Anpassade ACT team typ FACT eller liknande
Handlingsplan I-nod 2 Anpassade ACT team typ FACT eller liknande Verksamheter Delområdet Anpassade ACT team typ FACT eller liknande består av två deltagande verksamheter: Västra Götalandsregionen, Sahlgrenska
Läs merFunktionsnedsatta i arbete (FIA) ansökan om medel
Regionledningskontoret Folkhälsa och sjukvård Jesper Ekberg 010-242 42 01 jesper.ekberg@rjl.se Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Funktionsnedsatta i arbete (FIA) ansökan om medel 2019-2021 Region
Läs merAtt arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman
Att arbeta med våld i nära relationer Ingrid Hjalmarson Eva Norman Utvärderingar om Våld i nära relationer Kommunernas och hälso- och sjukvårdens ansvar för insatser mot våld SoL 5 kap reglerar insatserna
Läs merÖverbryggande måltider i form av frukostmöten om psykisk ohälsa
Torild Ibsen, 0240-863 9 torild.ibsen@ludvika.se UPPDRAGSBESKRIVNING 207-08-3 (5) Projektnamn Överbryggande måltider i form av frukostmöten om psykisk ohälsa Ansökan om medel för 208 års överbryggande
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merLänsgemensam strategi i samverkan för stöd till anhöriga
Länsgemensam strategi i samverkan för stöd till anhöriga Anhöriga som resurs Stöd till Anhöriga 8 september 2017 Närvård i Sörmland Kommuner Landsting i samverkan Anhöriga en förutsättning för trygg och
Läs mer