Frågor och svar En utmaning för heteronormen

Transkript

1 Huvudbudskap Frågor och svar En utmaning för heteronormen Undersökningen En utmaning för heteronormen visar att lärare i mycket liten utsträckning får utbildning eller kompetensutveckling kring frågor om sexuell läggning och homofobi, samtidigt som kränkande jargong både bland skolans vuxna och elever är vanlig. Lärare behöver snarast kompetensutveckling inom området, till exempel med hjälp av Under ytans material Liv i lärarrummet, Tyst i klassen? och Vad finns under ytan?. Innehåll Vad kommer man fram till i rapporten? Att endast 2% av lärarna får kompetensutveckling om sexuell läggning och homofobi Att endast 8% av lärarna anser att deras utbildning har förberett dem för att hantera frågor om sexuell läggning och homofobi Att hälften av lärarna tar upp sexuell läggning någon enstaka gång i undervisningssituation Att en fjärdedel av lärarna aldrig tar upp sexuell läggning i en undervisningssituation Att 11% av lärarna svarar att kränkande jargong på grund av sexuell läggning förekommer bland skolans vuxna Att 78% av lärarna svarar att kränkande jargong på grund av sexuell läggning förekommer bland skolans elever Att ca 5% av lärarna känner till någon vuxen i skolan som kränkts eller diskriminerats på grund av sexuell läggning Att ca 10% av lärarna känner till någon elev som kränkts eller diskriminerats på grund av sexuell läggning Finns det skillnader mellan olika nivåer i skolan? Ja, i vissa frågor: o Gällande hur ofta man tar upp sexuell läggning: En majoritet av förskollärarna tar aldrig upp sexuell läggning. Lärarna i år 7-9 är de som i störst utsträckning svarat att de tar upp sexuell läggning flera gånger eller ofta, 44%. o Gällande kränkande jargonger bland vuxna: Av gymnasielärarna svarade 19% att det förekommer kränkande jargonger bland skolans vuxna, mot 8% i 7-9 och F-3.

2 o Gällande kränkande jargonger bland elever: Av lärare i 7-9 svarade 78% att det ofta eller ibland förekommer kränkande jargonger bland elever, mot 10% i förskolan. Vilka är de viktigaste slutsatserna? Att behovet av kunskap och kompetensutveckling kring sexuell läggning, homofobi och heteronormativitet bland lärare är högt Att kränkande jargong på grund av sexuell läggning är vanligt både bland skolans vuxna och elever Att skolans huvudansvariga, främst kommunerna, snarast måste utveckla arbetet inom skolan inom alla områden som rör diskriminering Att sexuell läggning anses vara särkunskap som inte ingår i den ordinarie undervisningen. Svaren tyder på att ta upp sexuell läggning i en undervisningssituation tolkas som antingen att prata om sex eller att prata om homooch bisexualitet, inte heterosexualitet. Det dagliga pratet om (heterosexuella) föräldrar eller partners går obemärkt förbi. Att skillnaden mellan att ange att det förekommer kränkande jargong och att själv känna till någon som blivit kränkt kan bero på att de som kränks har svårt att uttrycka det samt att de som står för den kränkande jargongen inte alltid är medvetna om att de kränker Att heteronormativa antaganden är en stor del av det som kan kränka skolans barn, vuxna och elever Vad tror du resultaten beror på? Att heteronormen är stark och inte ifrågasätts i lärares kompetensutveckling eller utbildning Att diskriminering på grund av sexuell läggning är en nedprioriterad fråga hos skolans huvudansvariga Att frågan är en icke-fråga. Lärare är omedvetna om konsekvenserna av ett heteronormativt tankesätt. Vad betyder heteronormativitet? Antaganden om att alla är heterosexuella och att detta är det naturliga och önskvärda sättet att leva. Heteronormativitet gör att de som överskrider gränser för heterosexualitet uppfattas som avvikande. Heteronormativitet innefattar även grundantaganden om vad som är kvinnligt respektive manligt. Hur kan lärare själva förändra detta? Lärare kan i sin vardag enkelt bidra till att normer vidgas och till att elever får bekräftelse på att människor kan vara annat än heterosexuella. En lärare i matematik kan till exempel konstruera räkneexempel där människor har olika sexuell läggning,

3 en musiklärare kan ibland välja musiktexter som handlar om icke-heterosexuell kärlek och en förskollärare kan läsa sagor som inte utgår från heteronormen. Vad behöver göras? Lärare behöver snarast utbildning och kompetensutveckling inom områdena sexuell läggning, homofobi och heteronormativitet. Skolans huvudansvariga behöver snarast utveckla arbetet inom skolans alla områden som rör diskriminering. Lärare behöver själva reflektera över sina normer och värderingar, t ex genom att ta del av Under ytans Liv i lärarrummet, som handlar om arbetsmiljön i skolan. Lärare kan använda Under ytans pedagogbok Tyst i klassen? och dvd Vad finns under ytan? som är pedagogiska hjälpmedel för lärare om hur man kan ta upp sexuell läggning i undervisningen. Vad får detta för konsekvenser? Att lärare är så oförberedda på frågor kring sexuell läggning leder till att heteronormen blir ännu starkare, kränkningar får fortsätta utan att de uppmärksammas, elever och vuxna som inte ingår i heteronormen blir ännu mer isolerade. Vems fel är det? Ansvaret att motarbeta diskriminering och kränkning på grund av sexuell läggning ligger hos skolans huvudansvariga, alltså kommunerna eller de privata aktörer som driver skolor. På vilket sätt påverkar detta barnen? Inget barn ska behöva bli utsatt för diskriminering, kränkning eller isolering på grund av sexuell läggning. Barn som själva eller genom sin familj utmanar heteronormen är särskilt utsatta för diskriminering, kränkande jargong och osynliggörande. Ska man lära så små barn som 5-6 år om sexuell läggning? Att tala om sexuell läggning betyder inte att man talar om sex, utan att man är öppen för att tala om olika familjekonstellationer, att en familj inte behöver vara mamma, pappa och barn, utan lika väl mamma, mamma och barn eller se ut på något annat sätt. Det handlar också om att inte tränga in barn i föreställningar om vad som är riktiga flickor och pojkar att heteronormen uppmärksammas är särskilt viktigt i skolans tidiga år! Finns det något positivt? Ja, att en majoritet av lärarna, förutom förskollärarna, är intresserade av material som underlättar att ta upp frågor om sexuell läggning och homofobi. Störst intresse finns i år 4-6 och år 7-9. Av förskollärarna är 43% intresserade av ett sådant material.

4 Men är detta en så viktig fråga? Det finns så många andra ämnen som lärare behöver känna till? Frågor om sexuell läggning är inte ett särintresse, utan en fråga om mänskliga rättigheter. Ingen i skolan, varken elev eller vuxen, ska behöva bli utsatt för diskriminering, kränkning eller isolering på grund av sin sexuella läggning. Kunskap om sexuell läggning betyder inte mindre kunskap om något annat område. Att motarbeta diskriminering och kränkning på grund av sexuell läggning är inte förhandlingsbart. Skolan har i uppdrag att lära ut en demokratisk värdegrund och mänskliga rättigheter, enligt skollagen och läroplanens värdegrund. Dessutom finns en ny lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever som skolorna måste följa. Kränkande jargong i skolan är också ett arbetsmiljöproblem. Utan kunskap om sexuell läggning är det svårt att uppmärksamma den kränkande jargongen och homo- och bisexuella lärare vågar i mindre utsträckning vara öppna med sin sexuella läggning på jobbet, vilket i sin tur leder till ökad ohälsa. Finns det någon mer information som du vill komplettera med? Under ytan har tagit fram material som handlar om både lärares arbetsmiljö (boken Liv i lärarrummet ) och hur lärare kan ta upp sexuell läggning och homofobi med elever (boken Tyst i klassen? ) Böckerna kompletteras av dvd:n Vad finns under ytan?. Dessa går att beställa via hemsidan Rapporten presenteras på seminariet Behövs mer HBT-kompetens i skolan vad säger lärarna? i Pridehouse klockan 14 i sal A109 den 1 augusti. Besök gärna vårt tält i Prideparken eller våra övriga seminarium i Pridehouse (Var finns bögen och flatan? Tid: 1 augusti kl 13:00-13:50 Sal: A109; Skolan som normfabrik Tid: 2 augusti kl Sal: A109; Göteborg kommer ut Tid: 2 augusti kl 15:00-15:50 Sal: A109) Om undersökningen När presenteras undersökningen? Undersökningen släpps på hemsidan klockan den 1 augusti. Undersökningen presenteras på ett seminarium i Pridehouse klockan 14 i sal A109 den 1 augusti. Var kan man få tag på undersökningen? Undersökningen i sin helhet kommer att finnas under seminariet, i Under ytans pridetält samt på hemsidan från och med den 1 augusti klockan

5 Det kommer också att finnas en kortare sammanfattning av undersökningen på samma platser. Vem vänder sig undersökningen till? Till skolans huvudansvariga (kommuner, privata aktörer), lärarutbildningar, lärares och skolledares fackförbund, lärare själva och journalister. Varför? / Syfte? Syftet med undersökningen är att ta reda på vilket kompetensbehov det finns bland lärare i frågor om sexuell läggning och homofobi samt i vilken utsträckning lärare uppfattar förekomst av kränkande jargong i skolan Hur gick man tillväga? Enkät via e-post till lärare anslutna till Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund. Drygt 1400 lärare svarade på enkäten Svarsfrekvens 40% (1465 av 3300) Lärarna arbetar jämnt fördelade på förskolan, F-3, 4-6, 7-9 och gymnasiet. Enkäten innehöll 13 frågor, de flesta med fasta svarsalternativ