Handledning Under ytan utbildning. 1. Utbildningsmaterialet. Under ytan. - Om att förstå och förändra normer och värderingar i skolan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handledning Under ytan utbildning. 1. Utbildningsmaterialet. Under ytan. - Om att förstå och förändra normer och värderingar i skolan"

Transkript

1 Handledning Under ytan utbildning Under ytan - Om att förstå och förändra normer och värderingar i skolan Den här handledningen beskriver Under ytan-materialet och hur du kan använda det i ett utbildningssammanhang. Du som handledare bör ha läst igenom böckerna och tittat på filmerna så att du är väl bekant med materialet. Det är också bra om ni har möjlighet att vara två handledare vid kurstillfället så att ni kan komplettera varandra under diskussionerna. 1. Utbildningsmaterialet Utbildningsmaterialet består av tre delar: Liv i lärarrummet Boken Liv i lärarrummet handlar om sexuell läggning och arbetsmiljön i skolan. Utgångspunkten för boken är att läraryrket innehåller fler delar än förmedlande av kunskaper. Skolan är också en arbetsplats för alla som jobbar där. Därför är det extra viktigt att lärare och andra som verkar inom skolan har stöd och verktyg för att skapa en bra arbetsmiljö där alla känner sig välkomna, oavsett sexuell läggning. Tyst i klassen? Boken Tyst i klassen? handlar om lärarens arbete kring sexuell läggning. Boken syftar till att lärare i alla årskurser ska hitta idéer, tankar, inspiration och några verktyg för att ta upp heteronormativitet, homofobi och området sexuell läggning med eleverna. Genom att ifrågasätta och förändra den heterosexuella normen, skapar man bättre förutsättningar för barn och elever att utvecklas till egna individer. Dvd:n Vad finns under ytan? Vad finns under ytan? är ett komplement till böckerna Liv i lärarrummet och Tyst i klassen? och har fokus på ämnesområdet sexuell läggning, både som en arbetsmiljöfråga och utifrån skolans pedagogiska uppdrag. Dvd:n är tänkt som ett stöd för lärare, fackliga företrädare och andra vuxna. Den innehåller framför allt filmscener, men också lagtexter, en användbar ordlista och en handledning till en storyline om ämnesområdet. Storyline är ett pedagogiskt arbetssätt, där lärandet sker i form av en berättelse. Denna skapas tillsammans av elever och lärare i klassrummet. Att använda en storyline i undervisningen är en metod att lyfta och diskutera värdegrunds-, jämställdhets- och attitydfrågor tillsammans med eleverna. Bara vara vanlig? är en storyline med syfte att lyfta frågor om sexuell läggning och heteronormativitet. Den handlar om några olika familjer som bor i samma trappuppgång. En komplett handledning finns på dvd:n Vad finns under ytan? Under ytan Ett Equal-projekt om att förstå och förändra normer och värderingar i skolan

2 2. Förslag på genomförande Ett utbildningstillfälle kan läggas upp på flera olika sätt, beroende på hur mycket tid som finns till förfogande och vilka förkunskaper gruppen har. För att du ska få ut mesta möjliga av materialet, bör det användas i ett sammanhang bestående av flera olika utbildningsdelar. Fyra grundläggande delar bör alltid tas upp, innan man går vidare till diskussioner kring filmerna: a) Inledning med reflektion kring frågan, b) Förklaring av vad sexuell läggning är, c) Synliggörande av heteronormen, d) Öppenhetens betydelse. a) Inledning med reflektion kring frågan Varje kurstillfälle bör inledas med reflektion kring varför ämnesområdet sexuell läggning är en fråga som har med jobbet att göra, och på vilket sätt. Ett sätt att starta sådana reflektioner kan vara att genomföra några olika värderingsövningar. Syftet med dessa övningar är inte att lufta åsikter för och emot homosexualitet, utan att erbjuda deltagarna möjlighet att reflektera över hur normer och värderingar påverkar våra villkor i arbetslivet, på ett sätt som man kanske aldrig förut funderat över. (Läs mer om värderingsövningar i avsnitt 4.) b) Förklaring av vad sexuell läggning är En viktig utgångspunkt i en utbildning är att förklara vad sexuell läggning är och inte är. Enligt svensk lagstiftning finns det tre sexuella läggningar: heterosexualitet, bisexualitet och homosexualitet. Det är viktigt att poängtera skillnaden mellan sexuell läggning och sexuellt beteende (såsom pedofili, sado-masochism och olika fetischer) som man kan ägna sig åt oavsett sin sexuella läggning. Det är också viktigt att förklara att begreppet transpersoner (såsom transsexuella och transvestiter) har att göra med könsidentitet/könsuttryck och inte sexuell läggning. c) Synliggörande av heteronormen En bra utgångspunkt för att förstå varför inte alla alltid känner sig inkluderade, bekräftade eller respekterade, är att synliggöra den så kallade heteronormen. Heteronormen kan kort beskrivas som den norm som säger oss att heterosexualitet är det normala, givna och förväntade. Därmed blir annan sexuell läggning betraktad som onormal och konstig. Heteronormen säger oss också hur riktiga flickor/kvinnor och riktiga pojkar/män förväntas uttrycka sig och agera och att de förväntas komplettera varandra. En bra utgångspunkt för vidare diskussion är därför att presentera heteronormen och diskutera vad heteronormativitet kan få för konsekvenser för dem som på olika sätt står utanför den. Det är också bra att visa hur de allra flesta, oavsett sexuell läggning eller könsidentitet/ könsuttryck, ibland eller ofta hamnar utanför heteronormens strikta begränsningar. Att ifrågasätta heteronormen är inte detsamma som att kritisera kvinnor och män som känner igen sig i den. Istället handlar det om att inte vara tvungen att försöka uppfylla normen om man känner att man inte passar in. När normen blir en begränsning blir den också ett problem. Genom att synliggöra normen kan vi få förklaringar på varför vissa personer, vissa uttryckssätt och vissa handlingar upplevs som udda. Det är viktigt att problemet läggs på rätt ställe: det är normen som är problemet, inte avvikaren. 2(12)

3 d) Öppenhetens betydelse Arbetsplatsen är ofta en väldigt social plats med många olika människor. En kränkande jargong kan skapa osäkerhet kring huruvida det är möjligt att komma ut eller inte. De allra flesta vill vara med och vara en i gänget på jobbet, men för den som inte kan vara öppen som homo- eller bisexuell, är det inte alltid möjligt att dela med sig av sitt liv, var man bor, vem man lever med osv. Att inte vara en i gänget kan också innebära att man uppfattas som lite suspekt, vilket kan leda till sämre behandling när det är dags att, t ex, befordra någon eller skicka någon på vidareutbildning. Öppenhet handlar helt enkelt inte om att manifestera, utan om att slippa dölja och att kunna vara hela sig själv på jobbet. Att vara öppen på jobbet är individens val, men det är gruppens ansvar att skapa en trygg och säker arbetsmiljö som möjliggör öppenhet. e) Övriga ämnesområden, värderingsövningar och filmdiskussioner De ovan beskrivna delarna bör alltså ingå i en grundutbildning. Beroende på hur mycket tid som finns avsatt till kurstillfället, och beroende på målgruppen, kan materialet i övrigt enkelt anpassas och kompletteras med övriga ämnesområden (se avsnitt 3), flera värderingsövningar (se avsnitt 4) och filmdiskussioner (se avsnitt 5). f) Avslutning: Konkret framtida arbete Utbildningen bör avslutas med ett pass om hur det framtida arbetet med frågor kring sexuell läggning kan se ut på arbetsplatsen. Beroende på hur lång tid som finns till förfogande, kan detta pass se olika ut. En enkel metod, när tiden inte räcker till mer genomgripande övningar, är att låta deltagarna diskutera följande frågeställningar i smågrupp: Vad kan jag göra inom de närmaste två veckorna? de närmaste sex månaderna? i det kontinuerliga arbetet? Låt sedan smågrupperna redovisa i storgrupp ett urval av det som sagts. Se till att diskussionerna inte genast hamnar på det pedagogiska arbetet med eleverna. Man måste ju börja med sig själv och skolan som arbetsplats innan man kan gå vidare till klassrummet. Därför är det också bra om ni kan avsätta tid för en uppföljning på arbetsplatsen för att följa upp om de åtgärder som diskuterats under utbildningsdagen blivit genomförda. 3(12)

4 3. Övriga ämnesområden Förutom ovan beskrivna delar, kan följande ämnen tas upp: Genomgång av grundläggande begrepp För att deltagarna ska ha möjlighet att delta i diskussioner både under utbildningen och vidare i sitt arbete, är det bra att förklara några grundläggande begrepp. Viktiga begrepp att reda ut är hbt-begreppet och vilka ord det är OK att använda, såsom bög, lesbisk och bisexuell. Båda böckerna samt dvd:n innehåller en ordlista. Historik Båda böckerna innehåller viktiga årtal vad gäller homo- och bisexuellas historia. Lagstiftning Boken Liv i lärarrumment innehåller ett kapitel kring lagstiftningen som rör skolan som arbetsmiljö. Tyst i klassen? innehåller information kring lagar, styrdokument och skolans övergripande ansvar vad gäller frågor kring sexuell läggning och arbetet med eleverna. De tre viktigaste lagarna finns i sin helhet på dvd:n Vad finns under ytan? Forskning Här är några exempel på statistik från forskning som har drivits kring homo- och bisexuella i arbetslivet och skolan. Enkätundersökning Arbetsvillkor och utsatthet, Arbetslivsinstitutet 2003 År 2003 genomförde Arbetslivsinstitutet en omfattande studie av homo- och bisexuellas arbetsvillkor och utsatthet. Några viktiga resultat att kunna lyfta fram under en utbildning är: Öppenhet: - 50 % av homo- och bisexuella är inte öppna mot sina arbetskamrater. - Av dem som inte är öppna på sina arbetsplatser, avstår 40 % ibland från att delta i samtal med arbetskamrater eller andra, för att inte riskera att bli avslöjad. Upplevelse av jargongen på arbetsplatsen skiljer sig mellan hetero-, homo- och bisexuella, men också mellan könen. På frågan om nedsättande och förlöjligande omdömen förkommer på arbetsplatsen svarar 28 % av de homosexuella kvinnorna ja, men endast 8 % av de heterosexuella. Skillnaden är mindre mellan homo- och heterosexuella män, 25 % respektive 15 %. Enkätundersökning En utmaning för heteronormen, Under ytan 2006 År 2006 genomförde projektet Under ytan en enkätundersökning, En utmaning för heteronormen, som visade att lärare i mycket liten utsträckning får utbildning eller kompetensutveckling kring frågor om sexuell läggning och homofobi, samtidigt som kränkande jargong både bland skolans vuxna och elever är vanlig. Några viktiga resultat att kunna lyfta fram under en utbildning är: 4(12)

5 - Endast 8% av lärarna anser att deras utbildning har förberett dem för att hantera frågor om sexuell läggning och homofobi. - Endast 2% av lärarna får kompetensutveckling om sexuell läggning och homofobi. - Hälften av lärarna tar upp sexuell läggning någon enstaka gång i en undervisningssituation. - En fjärdedel av lärarna tar aldrig upp sexuell läggning i en undervisningssituation. - 11% av lärarna svarar att kränkande jargong på grund av sexuell läggning förekommer bland skolans vuxna. - 78% av lärarna svarar att kränkande jargong på grund av sexuell läggning förekommer bland skolans elever. 4. Värderingsövningar Varva gärna föreläsningsavsnitt med värderingsövningar. Värderingsövningar är bra för att få igång ett samtal och för att få alla på arbetsplatsen att reflektera över hur normer och värderingar påverkar våra villkor i arbetslivet. Gör så här: Se till att ha lite yta att tillgå. Dela upp rummet i ett ja-område, ett nej-område och ett öppet hörn där man får ställa sig om man är osäker på vad man tycker eller om man känner att man är mittemellan ja och nej. Alla tar ställning till påståendet genom att gå till den delen av rummet som motsvarar vad man själv tycker. Uppmana sedan deltagarna att prata med dem som ställt sig på samma plats. Följ upp med att fråga de olika grupperna varför man står där man står. Låt alla uttrycka sig fritt under denna övning det finns inget rätt eller fel svar. Kom inte med kunskapsinput här, utan spara tankar och påståenden till senare i utbildningen. Förslag på påståenden: - På jobbet är den sexuella läggningen helt ointressant. - Heterosexuella berättar om sin sexuella läggning på jobbet. - Det syns utanpå vilken sexuell läggning en person har. - Homosexuella får för stor plats i media. - A) Homosexuella visar gärna upp sin sexualitet. B) Heterosexuella visar gärna upp sin sexualitet. - På min arbetsplats kan homo- och bisexuella vara helt öppna med sin sexuella läggning mot arbetskamrater/elever/föräldrar utan att riskera negativt bemötande. - I samhället är fördomarna större mot HS män än mot HS kvinnor. - Alla HS/BS borde vara helt öppna på sin arbetsplats. - Sexuell läggning är en viktig fråga för facket/arbetsplatsen/ledningsgruppen. - På min arbetsplats skulle det vara enkelt att berätta att man är homo- eller bisexuell. Om man väljer andra påståenden, ska man undvika påståenden som kan upplevas som kränkande, såsom om rätten till adoption eller giftermål. Om gruppen är för liten eller för stor för att göra värderingsövningar med eller tiden är för kort, kan man använda påståendena till samtal i bikupor. Be då deltagarna att prata med den eller de som sitter närmast. Följ upp antingen genom handuppräkning eller med några enskildas kommentarer. 5(12)

6 5. Filmdiskussioner Generell information Välj ut vilka filmer som ska visas, beroende på hur lång tid som står till förfogande och vilka som är målgrupp. De flesta filmerna är generella, dvs de kan diskuteras utifrån fackligt respektive arbetsgivar- eller medarbetarperspektiv. Även ett elevperspektiv kan inkluderas i många av filmerna. För att få igång bra diskussioner och för att alla ska få möjlighet att komma till tals, är det viktigt att börja varje filmdiskussion i smågrupper, 3 6 personer i varje grupp. Om rummet i förväg möblerats med bord i öar är diskussionsgrupperna givna. Vid biosittning kan grupperna enkelt åstadkommas genom att deltagarna indelas i bikupor. Det bör aldrig vara mindre än tre personer i varje bikupa. Avsluta med diskussion i storgrupp, där deltagarna har möjlighet att delge övriga hur man resonerat. Se till att diskussionerna i första hand kretsar kring problemet som spelas upp i scenen och att ni gör kopplingar till den egna arbetsplatsen. Diskussionsfrågorna är givetvis bara ett underlag för att få igång diskussionerna. Hamnar ni i intressanta och givande resonemang om hur er arbetsplats liknar eller inte liknar den situation ni just sett, så behöver ni inte bryta för att kasta er över nästa fråga. Men se till att diskussionerna kretsar kring arbetsmiljön och arbetsrelaterade frågor så att inte deltagarna hamnar i andra resonemang om till exempel biologi eller bibeltolkningar. Det kan tyvärr hända att man hamnar i en situation där någon vidhåller en negativ och fördomsfull inställning till homosexuella och homosexualitet. I en sådan situation gäller det att vara rak och tydlig med att det här inte handlar om åsikter. Det handlar om allas lika värde, enligt grundläggande principer som vi enats om i det svenska samhället. Se till att den som inte respekterar dessa grundläggande värderingar inte tar över och dominerar diskussionen. I sådana fall krävs det mer än ett enstaka kurstillfälle för att förändra negativa attityder. Fastna alltså inte i en diskussion som ändå är fruktlös, och som innebär att övriga deltagare inte får komma till tals. 5.1 Filmer kopplade till Liv i lärarrummet De här filmerna handlar om skolan som arbetsmiljö. Tänk på att alla inte är heterosexuella. De samtal som förs får inte upplevas som kränkande av homo- och bisexuella arbetskamrater, eller av arbetskamrater med vänner, anhöriga och/eller andra i sin omgivning som är homo- eller bisexuella. Samtalen bör landa kring frågor om alla människors lika värde och rättigheter att rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning är en mänsklig rättighet. Gå inte in på frågor om arv och miljö, inte heller i teologiska diskussioner. Innan det drar iväg för långt så markera med att Det här är ingen teologisk fråga. Det är en arbetsmiljöfråga. 6(12)

7 Att ifrågasätta heteronormen är inte detsamma som att kritisera kvinnor och män som känner igen sig i den. Istället handlar det om att inte vara tvungen att försöka uppfylla normen om man känner att man inte passar in. När normen blir en begränsning blir den också ett problem. Genom att synliggöra normen kan vi få förklaringar på varför vissa personer, vissa uttryckssätt och vissa handlingar upplevs som udda. Det är viktigt att problemet läggs på rätt ställe: det är normen som är problemet, inte avvikaren. I samtal kring filmerna är det viktigt att inte hamna i ett resonemang om vi och de andra, där vi är facit, det normala. Det är viktigt att alla känner sig respekterade för vem vill nöja sig med att bli tolererad? Försök att vända på begreppen om negativa uttalanden dyker upp: när någon säger varför?, fråga varför inte? och flytta därmed fokus i frågeställningen. Köp inte rakt av generella resonemang om att män är si och kvinnor är så; kanske finns det andra skiljelinjer än just kön. Filmen Hand i hand Filmen finns även på. Läraren Johan kommer in på rektorns kontor. Rektorn tar upp ett bråk som har dykt upp under en lektion som Johan hållit Är Johan för utmanande? Spelar det någon roll var han och hans pojkvän gick hand i hand? Rektorn tar elevens parti och tolkar elevens reaktion. Vad tycker du om det? Skulle detta kunna hända på din arbetsplats? Filmen kan användas som grund för en diskussion om vad öppenhet innebär. Den kan också vara ingång till en diskussion om chefens ansvar mot sina anställda i allmänhet och i förhållande till ansvaret mot elever och föräldrar. Filmen Man blir ju nyfiken Filmen finns även på. Förskoleläraren Viktoria håller på att avsluta för dagen när en mamma kommer in. Hon säger att hon såg Viktoria på pizzerian dagen innan och undrar om det var sin flickvän hon hade med sig Är det rätt av mamman att fråga? Varför/varför inte? Kan du förstå Jannes besvikelse? Kommer barnen eller föräldrarna att reagera negativt på att Viktoria har en flickvän? Varför, tror du, har Viktoria valt att inte vara öppen? Skulle det gå att vara öppen på din arbetsplats? 7(12)

8 Filmen kan användas som grund för en diskussion om var gränsen går mellan yrkesroll och privatliv. Den kan också vara ingång till en diskussion om vad öppenhet innebär och vilka faktorer som påverkar valet att vara öppen eller att inte vara det. Filmen Du har ingen chans Filmen finns även på. Lärarkollegorna Anna och Patrik går igenom en korridor och diskuterar. De passerar en grupp elever Är det okej att kalla någon flata? Om de hade tagit en diskussion med eleverna, vad skulle de säga då? Hur tycker du att Patrik hanterade situationen? Var går gränsen mellan det privata och lärarrollen? Hur ser det ut på din skola? Hur kan man förbättra klimatet? Filmen kan användas som grund för en diskussion om hur man bäst bemöter negativ jargong, och var gränsen ska sättas. Den kan också vara ingång till en genomgång av ord och begrepp, med reflektion kring vilka ord som är OK att använda och i vilka sammanhang de är negativt respektive positivt värdeladdade. Filmen Bara ett skämt? Filmen finns även på. Scenen utspelar sig i lärarrummet. Martin och Ulrika sitter vid ett bord och samtalar när de hör en kommentar från två andra lärare Tror du att Ulrika är homosexuell? Hade det gjort någon skillnad om hon var det? Överreagerar Ulrika? Här var det två manliga kollegor som skämtade. Händer det att kvinnor skämtar på samma sätt? Hur låter jargongen i lärarrummet på din skola? Filmen är ett exempel på hur heteronormen upprätthålls genom att den som avviker förlöjligas. Den visar en jargong som bekräftar vi och de andra och kan användas som utgångspunkt för en diskussion om vilka grupper som gynnas och vilka som begränsas av den här typen av skämt. 8(12)

9 Filmen För hennes eget bästa Filmen finns även på. Rektorn William samtalar med Eva som är lärare och facklig representant. En ny tjänst ska tillsättas och de har smalnat av ansökningarna till två sökanden Tror du att sökanden stryks för sitt eget bästa? Kan man använda elevernas och föräldrarnas eventuella invändningar som argument för att inte anställa någon? Hade det gjort någon skillnad om läraren inte hade varit fackligt förtroendevald? Stämningen i lärarlaget hur kan man påverka den? Skulle det här kunna hända vid en rekrytering på din skola? Filmen kan användas som utgångspunkt för en diskussion om vem/vilka facket ska representera och på vilket sätt det ska göras, samt arbetsgivarens roll. Den är också en bra ingång till genomgång av gällande diskrimineringslagstiftning. Tips: Att stoppa filmen innan rektorns sista replik skapar extra dynamik i filmdiskussionen. 5.2 Filmer kopplade till Tyst i klassen? De här filmerna handlar om skolans arbete kring sexuell läggning. Historiskt sett finns två förhållningssätt till homosexualitet: tystnad och avståndstagande. Hur låter det i klassrummet och lärarrummet när frågor om homo- och bisexualitet kommer på tal? Hade det blivit lika tyst i lärarrummet om förslaget gällt att lyfta fram ett jämställdhetsperspektiv? Klassrumssituationen öppnar för avståndstagandet, men i de efterföljande gruppsamtalen några elever emellan uttrycker de många olika tankar. Exempel på trådar att ta upp till samtal och reflektion är språkbruk, att se normal ut, rädslan för att göra bort sig. Heteronormen problematiseras i ett antal filmsekvenser, som dels visar barn och ungdomar som agerar innanför normen och uppfyller omgivningens förväntningar på hur man skall vara, men dels också de som visar barn och vuxna som överskrider heteronormens osynliga gräns för hur man får vara. Att ifrågasätta heteronormen är inte detsamma som att kritisera flickor och pojkar som känner igen sig i den. Det är inte fel att som flicka tycka om rosa, eller att som pojke gilla bilar! Det handlar istället om att inte vara tvungen att försöka uppfylla normen, varken som barn eller vuxen, om man känner att man inte passar in. När normen blir en begränsning blir den också ett problem. Värderingsövningar kan vara ett effektivt sätt att ta upp besvärliga ämnen. Men i en värderingsövning kan det ibland hända att fördomar luftas på ett sätt som kränker en eller flera deltagare. När det sker, är det ofta förknippat med att normen ses som det rätta, och allt annat som något avvikande som den som tillhör normen kan välja att godkänna eller inte godkänna. Man hamnar i ett resonemang om vi och de andra, där vi är facit, det normala. 9(12)

10 Genom att vända på övningen, och fokusera på det som vi oreflekterat upplever som det normala, kan vi ofta se det absurda i ett värdeladdat påstående. Det är viktigt att alla känner sig respekterade för vem vill nöja sig med att bli tolererad? Utgångspunkten i diskussionen måste vara att alla har lika värde och rättigheter. Åsikter som kränker andra människors värde är därmed inte OK. Försök alltså att vända på begreppen när negativa uttalanden dyker upp: när någon säger varför?, fråga varför inte? och flytta därmed fokus i frågeställningen. Filmen med den ifrågasättande föräldern visar en situation som nog är en upplevelse som de flesta lärare vill undvika. Ett syfte med denna scen är att man i arbetsgruppen börjar arbeta för att skapa en samsyn till varför man bråkar med heteronormen och synliggör HBT-personer och deras livsvillkor. Kanske kan detta vara en start för att arbeta med en handlingsplan. Om någon ifrågasätter ert professionella arbete så hänvisa till läroplanerna och antidiskrimineringslagstiftningen. Filmen Prat om HBT I lärarrummet Filmen finns även på. En lärare vill ha in en HBT-vinkel på ett temaarbete och möts av tystnad Fråga: Vad hände i lärarrummet? Filmen kan användas som grund för en diskussion om hur man kan göra för att få sina kollegor med sig i arbetet kring HBT-frågor. Den kan även användas för att diskutera vikten av förankring med kollegor och skolledningen. Filmen Prat om HBT - På lektionen Här skildras motsatsen till tystnad. I klassrummet blir det ett instinktivt avståndstagande när ämnet homosexualitet tas upp Hur hanterar ni elevernas reaktioner? Hur får man igång konstruktiva diskussioner? Vilken roll spelar grupptrycket? Filmen kan användas som grund för en diskussion om hur man hanterar det motstånd som ofta uppstår när man tar upp HBT som ämne med elever. Den kan också användas för att starta en diskussion där konkreta förslag på hur man kan arbeta med HBT-frågor tas fram. 10(12)

11 Filmen Prat om HBT - Efter lektionen I ett lugnare samtal ger några elever uttryck för många olika tankar kring HBT-frågor Hur tar man hand om elevernas tankar i en klassrumssituation? Bög är ju bara något man säger eller? Eleverna tar upp många olika trådar. Hur kan man arbeta vidare med dem? Filmen kan användas som grund för en diskussion om hur man kan fördjupa det pedagogiska arbetet kring HBT-frågor och bemöta elevernas många frågor och funderingar. Filmen Bilder av heteronormen - Innanför normen Olika bilder av heteronormen i skola och vardag Fråga: Hur tar sig heteronormen uttryck i er skola? Filmen kan användas som grund för en diskussion om vad heteronormen innebär och hur den begränsar alla människors möjligheter att vara sig själva oavsett sexuell läggning och könsidentitet/könsuttryck. Den kan också användas i samband med att heteronormen presenteras, som illustration av heteronormen. Filmen Bilder av heteronormen - Utanför normen Olika bilder av barn och vuxna, som alla överskrider heteronormens osynliga gräns för hur man skall vara Fråga: Finns det spelrum på er skola för att bryta stereotypa könsrollsmönster? Filmen kan användas som grund för en diskussion om vad som är tillåtet/inte tillåtet på er skola vad gäller uttryck av sexuell läggning och könsidentitet, och hur man kan töja på heteronormens begränsningar. Den kan också användas i samband med att heteronormen presenteras, som illustration av det som bryter mot heteronormen. 11(12)

12 Filmen Bilder av heteronormen Värderingsövning Värderingsövningar kan vara ett effektivt sätt att ta upp HBT-frågor i undervisningen, men kan också upplevas oerhört kränkande Vad är det för skillnad på tolerans och respekt? Attityd och beteende hur hänger de ihop och vilket kommer först? Kan man ändra beteende utan att ändra attityder? Var ska man börja? Filmen kan användas som grund för en diskussion om hur man lägger upp pedagogiskt arbete kring HBT-frågor utan att kränka eleverna. Den kan också användas för att diskutera hur man åstadkommer attitydförändringar genom det pedagogiska arbetet. Filmen Den ifrågasättande föräldern Filmen finns även på. En förälder dröjer sig kvar efter föräldramötet Hur tycker du att läraren hanterar detta samtal? Hur mycket måste man gå i dialog med en förälder? Vilka styrdokument kan läraren luta sig emot i denna situation? Hur skulle ni hantera denna situation på er skola? Filmen kan användas som grund för en diskussion om rådande lagstiftning och styrdokument. Den kan också användas för att diskutera hur man på bästa sättet utvecklar och förankrar HBT-relaterat arbete med både skolledningen, kollegiet och föräldrarna. 6. Teknisk utrustning För att genomföra en utbildning på bästa möjliga sätt, bör följande finnas i lokalen: - TV och dvd-spelare med fungerande fjärrkontroll, ELLER dator + projektor med bra högtalare - Whiteboard (helst) eller blädderblock, OCH fungerande pennor i minst tre olika färger - OH-projektor 12(12)

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst!

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst! Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst! Bakgrund Jag har arbetat på Socialtjänsten sedan 2005. Det sista året har jag arbetat med ungdomar som resurspedagog (tjänsten ligger under myndighetsutövning,

Läs mer

En snabblektion om homo-, bi- och transpersoner. Av Nils Granath

En snabblektion om homo-, bi- och transpersoner. Av Nils Granath HBT En snabblektion om homo-, bi- och transpersoner Av Nils Granath Varför jag valt att göra en faktabroschyr om HBT: Jag heter Nils Granath och som skolinformatör för RFSL Sundsvall har jag mött många

Läs mer

Öka kunskapen om HBTQ-personers situation Ett värderingsarbete riktat till personalgrupper

Öka kunskapen om HBTQ-personers situation Ett värderingsarbete riktat till personalgrupper Öka kunskapen om HBTQ-personers situation Ett värderingsarbete riktat till personalgrupper Vad menas med HBTQ? HBTQ - Ett paraplybegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner samt andra personer

Läs mer

Skolområde Västra. Önnegårdens förskola

Skolområde Västra. Önnegårdens förskola Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Skolområde Västra Önnegårdens förskola Förskolan måste agera så snart någon ur personalen får kännedom om att ett barn känner sig kränkt. Förskolan

Läs mer

HANDBOK I SEXUALUNDERVISNING

HANDBOK I SEXUALUNDERVISNING HANDBOK I SEXUALUNDERVISNING Det är lätt att slå ner på dagens sexualundervisning när vi tittar på den statistik som vi fått fram i vår enkätundersökning. När vi började med arbetet med handboken var det

Läs mer

Forbundsstyrelsens forslag till SEXUALPOLITISKT UTTALANDE

Forbundsstyrelsens forslag till SEXUALPOLITISKT UTTALANDE .... Forbundsstyrelsens forslag till SEXUALPOLITISKT UTTALANDE Riksting 18 20 maj 2012 1 1 1 1 1 1 1 1 1 Sexualpolitiskt uttalande INLEDNING Sexualpolitik handlar om frågor som känns inpå bara skinnet

Läs mer

Jämlik medborgarservice. En broschyr om hur dialog och service ska arbeta för att uppnå detta

Jämlik medborgarservice. En broschyr om hur dialog och service ska arbeta för att uppnå detta Jämlik medborgarservice En broschyr om hur dialog och service ska arbeta för att uppnå detta Jämlik medborgarservice, hur arbetar vi för det? Dialog och services vision Dialog och service har en vision

Läs mer

TILL DIG SOM ARBETSGIVARE. PRAO I PRAKTIKEN Tips och information för dig som tar emot prao-elever

TILL DIG SOM ARBETSGIVARE. PRAO I PRAKTIKEN Tips och information för dig som tar emot prao-elever TILL DIG SOM ARBETSGIVARE PRAO I PRAKTIKEN Tips och information för dig som tar emot prao-elever PRAO I PRAKTIKEN 1 Vägen till besöksnäringen börjar hos dig Dagens elever är framtidens medarbetare och

Läs mer

Likabehandlingsplan för. Laxens förskola

Likabehandlingsplan för. Laxens förskola Likabehandlingsplan för Laxens förskola Likabehandlingsplan för Laxens förskola Bakgrund Likabehandlingsplanen utgår ifrån Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och

Läs mer

Team Kullingsberg, Stadsskogen och Västra Bodarnas förskolor

Team Kullingsberg, Stadsskogen och Västra Bodarnas förskolor Team Kullingsberg, Stadsskogen och Västra Bodarnas förskolor Plan för arbetet att motverka alla former av diskriminering, kränkande behandling och trakasserier 2015/2016 Förskolan Kastanjen Detta är vårt

Läs mer

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund Om arbetsmöten Arbetsmötena handlar om hur vi ska arbeta för att värdegrunden ska ge resultat, det vill säga att de äldre personer som vi ger stöd och omsorg kan ha ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Läs mer

Plan för Hökåsens förskolor

Plan för Hökåsens förskolor Plan för Hökåsens förskolor I enheten Hökåsens förskolor ingår: Hökåsens förskola, Isbjörnens förskola samt Arkens förskola. Barn och medarbetare har rätt till en trygg arbetsmiljö och att ej bli utsatta

Läs mer

Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola

Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola Likabehandlingsplan samt plan mot annan kränkande behandling 1. Inledning En av förskolans uppgifter är att aktivt forma en framtida

Läs mer

DONATORBARN I SKOLAN. Inspiration till föräldrar. StorkKlinik och European Sperm Bank

DONATORBARN I SKOLAN. Inspiration till föräldrar. StorkKlinik och European Sperm Bank DONATORBARN I SKOLAN Inspiration till föräldrar KÄRA FÖRÄLDRAR Med detta material vill vi ge inspiration till dig som har ett donatorbarn som börjar skolan. Det finns lika stor variation bland familjer

Läs mer

SOCIAL MÅNGFALD-POLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET

SOCIAL MÅNGFALD-POLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET SOCIAL MÅNGFALD-POLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET 1 I Karlskrona vill vi att alla föreningar är öppna för alla på lika villkor Öppet för alla innebär att vi visar respekt

Läs mer

Förarbete, planering och förankring

Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska

Läs mer

NORRTÄLJE KOMMUN. Skarsjö förskola. Plan mot kränkande behandling och diskriminering 2015/16

NORRTÄLJE KOMMUN. Skarsjö förskola. Plan mot kränkande behandling och diskriminering 2015/16 NORRTÄLJE KOMMUN Skarsjö förskola Plan mot kränkande behandling och diskriminering 2015/16 Innehåll Skarsjö förskolas Likabehandlingsplan... 3 För förebyggande av diskriminering och kränkande behandling...

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Ugglan. Ph-12

Likabehandlingsplan. Förskolan Ugglan. Ph-12 Likabehandlingsplan Förskolan Ugglan Ph-12 2012/2013 Innehåll sida Inledning 3 Vår vision, målsättning 4 Delaktighet 5 Utvärdera 6 Främja 7 Kartläggning 8 Kontinuerliga mål: Kön 9 Etnisk tillhörighet 10

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Hallaryds förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Hallaryds förskola Utbildningsförvaltningen 2014-12-10 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Hallaryds förskola 2014-12-10 Inledning Vi som är anställda i Älmhults kommun arbetar alla i medborgarens tjänst.

Läs mer

Svenska, historia, socialkunskap, sex- och samlevnadsundervisning (eller liknande), biologi, psykologi och klasstid.

Svenska, historia, socialkunskap, sex- och samlevnadsundervisning (eller liknande), biologi, psykologi och klasstid. 1 Könsroller Material Time Age B8 45 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, normer/stereotyper Innehåll Materialet innehåller reflektionsövningar där eleverna ska reflektera över samhälleliga

Läs mer

Verktyg för Achievers

Verktyg för Achievers Verktyg för Achievers 2.5. Glöm aldrig vem som kör Bengt Elmén Sothönsgränd 5 123 49 Farsta Tel 08-949871 Fax 08-6040723 http://www.bengtelmen.com mailto:mail@bengtelmen.com Ska man kunna tackla sina problem

Läs mer

Så bidrar du till en inkluderande arbetsmiljö Checklistor för diskrimineringslagens sju diskrimineringsgrunder

Så bidrar du till en inkluderande arbetsmiljö Checklistor för diskrimineringslagens sju diskrimineringsgrunder Så bidrar du till en inkluderande arbetsmiljö Checklistor för diskrimineringslagens sju diskrimineringsgrunder Vi är varandras arbetsmiljö Därför har vi alla ett gemensamt ansvar för att skapa en trygg

Läs mer

RFSL verkar för att homosexuella, bisexuella, transpersoner och andra personer med queera uttryck och identiteter ska ha samma rättigheter,

RFSL verkar för att homosexuella, bisexuella, transpersoner och andra personer med queera uttryck och identiteter ska ha samma rättigheter, Välkommen RFSL verkar för att homosexuella, bisexuella, transpersoner och andra personer med queera uttryck och identiteter ska ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter som alla andra. FRÅGOR?

Läs mer

Likabehandlingsplan vid Tjelvarskolan

Likabehandlingsplan vid Tjelvarskolan Likabehandlingsplan vid Tjelvarskolan Inledning. Den här planen omfattar alla verksamheter, skola såväl som förskoleklass och fritidshem, på Tjelvarskolan. Eftersom våra verksamheter samarbetar tätt kring

Läs mer

Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 2 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vitsippans förskola 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vitsippans förskola 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vitsippans förskola 2015/2016 Innehållsförteckning 2 Vision Förskolechefen har ordet 3 Lagtext och styrdokument Definitioner och begrepp 4 Diskrimineringsgrunderna

Läs mer

INNEHÅLL. Vad är det där HBT? 3 Öppenhet på jobbet 4. Om det uppstår diskriminering 6. Vikten av arbetsmiljöarbete 9 Jaha. Hur gör man då?

INNEHÅLL. Vad är det där HBT? 3 Öppenhet på jobbet 4. Om det uppstår diskriminering 6. Vikten av arbetsmiljöarbete 9 Jaha. Hur gör man då? 1 INNEHÅLL Vad är det där HBT? 3 Öppenhet på jobbet 4 - Tänkvärt inför intervjuer - Hur vi kommunicerar Om det uppstår diskriminering 6 - Vad säger lagen? - Hur tolkar vi det som står i? Vikten av arbetsmiljöarbete

Läs mer

Dialogkonferens om hbt och idrott 26 augusti i Stockholm

Dialogkonferens om hbt och idrott 26 augusti i Stockholm Dialogkonferens om hbt och idrott 26 augusti i Stockholm Sammanställning av gruppdiskussioner DNR: 53-956/11 Behov Generella kompetenshöjande åtgärder behövs Synliggör heteronormen. Att göra det klart

Läs mer

Tranängskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tranängskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling Tranängskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola Ansvariga för planen Rektor ansvarar för planen och ser till att all

Läs mer

Pedagogiskt material till föreställningen

Pedagogiskt material till föreställningen Pedagogiskt material till föreställningen Pucko vs Milan Detta är ett material vars huvudsyfte är att fånga upp de teman och situationer som är en del av föreställningen. Målet är att skapa reflektion

Läs mer

Västra Husby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Västra Husby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Västra Husby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av

Läs mer

Barn för bjudet Lärarmaterial

Barn för bjudet Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Oscar K. Vad handlar boken om? Boken handlar om en kille och en tjej som brukar träffas och spela spel. En dag när de träffas, börjar de prata om barn och om hur barn blir till. De

Läs mer

Rudolf Steinerskolan i Norrköpings plan för arbetet med att motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling

Rudolf Steinerskolan i Norrköpings plan för arbetet med att motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Rudolf Steinerskolan i Norrköpings plan för arbetet med att motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Alla elever och medarbetare på Rudolf Steinerskolan ska känna sig trygga

Läs mer

Likabehandlingsplan sid 2-6 Plan mot kränkande behandling sid 7-12

Likabehandlingsplan sid 2-6 Plan mot kränkande behandling sid 7-12 Detta dokument innehåller två planer för de kommunala förskolorna i Lessebo Kommun Likabehandlingsplan sid 2-6 Plan mot kränkande behandling sid 7-12 Utarbetad 2009-06-11 Beslutad i Kostas LSoU-grupp 2009-09-14

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015 Kunskapsskolan Katrineholm Västgötagatan 16, 641 36 Katrineholm, Tel.dir. 08-51008370, www.kunskapsskolan.se 1

Läs mer

Textning av avsnitt 3, Skolverkets poddradio 2016

Textning av avsnitt 3, Skolverkets poddradio 2016 1 (6) Textning av avsnitt 3, Skolverkets poddradio 2016 Temat för avsnittet är arbetet mot rasism i skolan. Samtalet utgår från ett scenario som handlar om modet att ta upp frågan om främlingsfientlighet

Läs mer

Skolområde Västra. Slättängens förskola

Skolområde Västra. Slättängens förskola RR Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Skolområde Västra Slättängens förskola Förskolan måste agera så snart någon ur personalen får kännedom om att ett barn känner sig kränkt. Förskolan

Läs mer

Björnligans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Björnligans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Björnligans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2015-2016 Biträdande förskolechef Jessica Svensson jessica.svensson@horby.se

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Blekinge Naturbruksgymnasium och Hoby Lant- och Skogsbruksenehet

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Blekinge Naturbruksgymnasium och Hoby Lant- och Skogsbruksenehet Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Blekinge Naturbruksgymnasium och Hoby Lant- och Skogsbruksenehet Läsåret 2014-2015 Inledning En grundläggande faktor för framgångsrikt lärande

Läs mer

ABC om HBT. En förälder blir till 27 januari 2014

ABC om HBT. En förälder blir till 27 januari 2014 ABC om HBT En förälder blir till 27 januari 2014 Heteronormativitet Heterosexualiteten tas för given (alla hetero till motsatsen bevisas) ses som utgångspunkt eftersträvansvärd norm har självklart företräde

Läs mer

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet?

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet? Elevkår, vadå? Alla elever i skolan tillhör skolans elevkår, på samma sätt som att alla lärare i skolan tillhör skolans lärarkår. Genom en elevkår har eleverna ett representativt organ för att försvara

Läs mer

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial.

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. a g a l i b s g n i n v Ö Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. Så här går övningarna till Här hittar du instruktioner för de olika övningarna. För att du enkelt ska

Läs mer

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling /Plan mot kränkande behandling För: Kila skola och Fritidshem Datum: 120924 2 (24) INLEDNING 3 (24) INNEHÅLL INLEDNING... 5 DEFINITIONER... 6 DISKRIMINERINGSGRUNDER... 7 LEDNINGSDEKLARATION... 9 VISION...

Läs mer

RUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER

RUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER Personalpolitiska rutiner Sid 1 av 5 RUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER Dessa rutiner och metoder är ett komplement till personalpolitiska riktlinjer

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Likabehandlingsplan 2015-2016 Vuxenutbildning Pihlskolan

Likabehandlingsplan 2015-2016 Vuxenutbildning Pihlskolan Likabehandlingsplan 2015-2016 Vuxenutbildning Pihlskolan November 2015 Rektor Annika Eriksson Innehållsförteckning 1 Bakgrund 3 1.1 Vision 1.2 Vad säger styrdokumenten 3 1.2.1 Vad säger skollagen 3 1.2.2

Läs mer

Frågor och svar En utmaning för heteronormen

Frågor och svar En utmaning för heteronormen Huvudbudskap Frågor och svar En utmaning för heteronormen Undersökningen En utmaning för heteronormen visar att lärare i mycket liten utsträckning får utbildning eller kompetensutveckling kring frågor

Läs mer

Unseen on screen. Material Time Age C8 2x40 + 60 16-17. Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper. Innehåll

Unseen on screen. Material Time Age C8 2x40 + 60 16-17. Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper. Innehåll 1 Unseen on screen Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper Innehåll Efter att ha presenterats för en undersökning om representationen av homo- och bisexuella i tv-program riktade till ungdomar

Läs mer

Område Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN

Område Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN Område Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN Skolan har ett stort ansvar när det gäller att garantera alla barns och elevers trygghet i skolan. Det innebär att diskriminering på grund av kön, etnisk

Läs mer

Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Reflektion. Nära dig Lärarmaterial. Författare: Tomas Dömstedt

Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Reflektion. Nära dig Lärarmaterial. Författare: Tomas Dömstedt Lärarmaterial sidan 1 Författare: Tomas Dömstedt Vad handlar boken om? Lukas och Jonna är tillsammans och ikväll ska de vara ensamma för första gången. Ikväll ska de göra det för första gången. Det är

Läs mer

Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet och fritidshem Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

2015-2016. Datum: 2015-08-13

2015-2016. Datum: 2015-08-13 Datum: 2015-08-13 Mönsteråsgymnasiets Likabehandlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling (gäller både gymnasieskolan och vuxenutbildningen) 2015-2016 Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

Sotenäs Kompetenscentrums Likabehandlingsplan och Årliga plan mot kränkande behandling

Sotenäs Kompetenscentrums Likabehandlingsplan och Årliga plan mot kränkande behandling 1 Sotenäs Kompetenscentrums Likabehandlingsplan och Årliga plan mot kränkande behandling Mål och vision Vi ska förebygga, upptäcka och åtgärda alla former av kränkande handlingar bland elever och personal

Läs mer

Mönsterås Komvux Likabehandlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling 2016-2017

Mönsterås Komvux Likabehandlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling 2016-2017 Datum: 2015-12-28 Mönsterås Komvux Likabehandlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling 2016-2017 Innehåll: 1. Inledning 2. Likabehandlingsplanens syfte 3. Definitioner 4.

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Graningegården 2013/2014 Inledning Vi vill utforma vår skola, Graningegården, så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som är präglad av trygghet,

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2014/2015 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Vad står begreppen för?... 4 Likabehandling... 4 Diskriminering... 4 Direkt

Läs mer

Sexuella rättigheter som mänskliga rättigheter. Lennie Hammarstedt Hivprevention i Västra Götaland

Sexuella rättigheter som mänskliga rättigheter. Lennie Hammarstedt Hivprevention i Västra Götaland Sexuella rättigheter som mänskliga rättigheter Lennie Hammarstedt Hivprevention i Västra Götaland Vad är sexuella rättigheter? Regeringskansliets definition av SRHR Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter

Läs mer

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Mellansels förskola 2014/2015. Denna plan gäller till och med 2015-07-30

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Mellansels förskola 2014/2015. Denna plan gäller till och med 2015-07-30 Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Mellansels förskola 2014/2015 Denna plan gäller till och med 2015-07-30 Innehållsförteckning A Mål och vision: Artikel 19 Barnkonventionen Mål och vision

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

Det här är RFSU Katrineholms skolinformatörspass

Det här är RFSU Katrineholms skolinformatörspass Det här är RFSU Katrineholms skolinformatörspass RFSU Katrineholms kolinformatör kommer gärna till er grundskola, gymnasieskola eller annan verksamhet för ungdomar och håller i ett 90-minuterspass kring

Läs mer

5 vanliga misstag som chefer gör

5 vanliga misstag som chefer gör 5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Gullvivans förskola 151015-161014

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Gullvivans förskola 151015-161014 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Gullvivans förskola 151015-161014 Vår vision: På vår förskola skall alla känna sig välkomna, trygga och ha lika rättigheter. Förskolan ska vara fri från

Läs mer

Definitioner och begrepp (Utdrag ur Skolverkets Allmänna råd och kommentarer För arbetet med att främja likabehandling )

Definitioner och begrepp (Utdrag ur Skolverkets Allmänna råd och kommentarer För arbetet med att främja likabehandling ) 4.3 LIKABEHANDLINGSPLAN Vision Alltid bästa möjliga möte proaros övergripande vision. Carlforsska gymnasiet skall vara en arbetsplats där ingen, oavsett kön, etnisk tillhörighet, sexuell läggning, ålder

Läs mer

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Progressionstabellen

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Progressionstabellen Progressionstabellen Nivåerna för betygsstegen E, C och A i kunskapskraven är formulerade med hjälp av en progressionstabell. Progressionstabellen är utgångspunkt för kunskapskraven i samtliga kurser för

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Lärkdrillen

Likabehandlingsplan. Förskolan Lärkdrillen Likabehandlingsplan Förskolan Lärkdrillen 2011 10 25 Styrdokument Läroplanen för förskolan, Lpfö 98/10, poängterar vikten av en lika behandling av alla individer inom verksamheten, bl.a. går det att läsa:

Läs mer

Föräldramöten på daghem och i skolor 2015

Föräldramöten på daghem och i skolor 2015 Föräldramöten på daghem och i skolor 2015 Under 2015 erbjöd Barnens Internet föräldraföreläsningar till samtliga lågstadieskolor samt till de daghem på Åland där föreläsningar inte genomfördes under 2014.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Färsingaskolan 2013/2014 Enligt diskrimineringslagen (2008:567) samt Skollagen (SFS 2010:800)

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Färsingaskolan 2013/2014 Enligt diskrimineringslagen (2008:567) samt Skollagen (SFS 2010:800) Färsingaskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Färsingaskolan 2013/2014 Enligt diskrimineringslagen (2008:567) samt Skollagen (SFS 2010:800) Innehållsförteckning sid Vad säger lagen?

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117] Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På

Läs mer

Riktlinjer för likabehandling

Riktlinjer för likabehandling Riktlinjer för likabehandling samt Jämställdhetsplan Antagen av: Kommunstyrelsen Datum för antagande: 2010-05-26, 148 Kontaktperson: Jerker Andersson Liljestrand Innehåll Inledning...3 Personalpolitisk

Läs mer

Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling.

Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. Ekenhillsvägens förskola 1 (13) Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. I april 2006 kom Lagen mot diskriminering och annan kränkande

Läs mer

HANDLINGSPLANER FÖR MOBBNING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING.

HANDLINGSPLANER FÖR MOBBNING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING. HANDLINGSPLANER FÖR MOBBNING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING. Bakgrund styrdokumenten säger: Det demokratiska uppdraget är formulerat i skollagen, läroplaner och kursplaner. Det består

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Kyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16

Kyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 Kyrkbyns förskola Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 Innehållsförteckning Bakgrund/Definition Kränkande Behandling..

Läs mer

Martin Koch-gymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Trygghetsplan

Martin Koch-gymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Trygghetsplan Martin Koch-gymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling Trygghetsplan VT 2015 Innehållsförteckning 1. Martin Koch-gymnasiets vision och mål 3 2. Trygghetsplanens syfte 3 3. Arbetsgrupp

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN BJÖRNUNGENS FÖRSKOLA OKTOBER 2011

LIKABEHANDLINGSPLAN BJÖRNUNGENS FÖRSKOLA OKTOBER 2011 LIKABEHANDLINGSPLAN BJÖRNUNGENS FÖRSKOLA OKTOBER 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Lagar 1.3 Skollagen 1.4 Diskrimineringslagen 1.5 Läroplan för förskolan 98, reviderad 2010 1.6 Kolsva

Läs mer

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan Handlingsplan mot kränkande behandling Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga

Läs mer

Likabehandlingsplan SÄTRABRUNNS FÖRSKOLA

Likabehandlingsplan SÄTRABRUNNS FÖRSKOLA SÄTRABRUNNS FÖRSKOLA 2013 12 15 INNEHÅLL 3 (28) RÖR EJ!!! BÖRJA SKRIVA PÅ SIDAN 9... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 4 (28) INLEDNING Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk:

Läs mer

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav Mål KUNSKAPSKRAV Läraren ska sätta betyg på varje kurs och det finns prec i serade kunskapskrav för tre av de godkända betygs stegen E, C och A. Kunskapskraven är för

Läs mer

Likabehandlingsplan för Slättens förskola

Likabehandlingsplan för Slättens förskola Likabehandlingsplan för Slättens förskola Oktober 2015-oktober2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Ansvarig: Monica Thörnberg förskolechef Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Upprättad september 2014 I samarbete med personal, elever, föräldrar och rektor samt fastställd av rektor. 2014-09

Läs mer

Förskolan Pärlans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015

Förskolan Pärlans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Pärlans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Grunduppgifter Ansvariga för planen är förskolechef Planen gäller från 2014-05-31 till 2015-05-31 Vår vision på förskolan Pärlan

Läs mer

Södertörns friskolas likabehandlingsplan. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling samt skolans arbete för trygghet och trivsel

Södertörns friskolas likabehandlingsplan. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling samt skolans arbete för trygghet och trivsel Södertörns friskolas likabehandlingsplan Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling samt skolans arbete för trygghet och trivsel DEL 1: LIKABEHANDLINGSPLAN, VARFÖR DÅ? LIKABEHANDLINGSPLANENS

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015-2016 FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015-2016 FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015-2016 FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN Adress: Sågvägen 8, 589 65 Bestorp Hemsida: www.linkoping.se Tel: 013-401 83 1 Innehåll Inledning... 3 Vår vision... 3 Giltighetstid.3

Läs mer

Seta rf Böletået 5, 00240 Helsingfors www.seta.fi www.facebook.com/setary 6.11.2013 Anders Huldén

Seta rf Böletået 5, 00240 Helsingfors www.seta.fi www.facebook.com/setary 6.11.2013 Anders Huldén På lika villkor? Hbtiq-ungdomars välbefinnande i skolan Anders Huldén Seta Människorättsorganisation, grundad 1974 Målsättningen är allas likabehandling och välbefinnande, oavsett könsidentitet, könsuttryck

Läs mer

EN RÄTTVIS SJUKVÅRD VÅ R D S K A F Ö R D E L A S E F T E R B E H O V, I N T E E F T E R T J O C K L E K PÅ P L Å N B O K

EN RÄTTVIS SJUKVÅRD VÅ R D S K A F Ö R D E L A S E F T E R B E H O V, I N T E E F T E R T J O C K L E K PÅ P L Å N B O K EN RÄTTVIS SJUKVÅRD VÅ R D S K A F Ö R D E L A S E F T E R B E H O V, I N T E E F T E R T J O C K L E K PÅ P L Å N B O K 8förslag för en rättvis sjukvård Du ska aldrig behöva oroa dig över att inte få

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Taurus förskola

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Taurus förskola Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Taurus förskola VISION På Taurus förskola ska ingen bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för annan kränkande behandling. Alla ska ha samma rättigheter,

Läs mer

Mölstadskolans Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Denna plan gäller för Mölstadskolan F-6 samt fritidshemmet 2015-2016

Mölstadskolans Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Denna plan gäller för Mölstadskolan F-6 samt fritidshemmet 2015-2016 Mölstadskolans Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Denna plan gäller för Mölstadskolan F-6 samt fritidshemmet 2015-2016 Upprättad augusti 2015 1 Innehållsförteckning Mölstadskolan,

Läs mer

Konsten att leda workshops

Konsten att leda workshops Konsten att leda workshops Förbättra din kommunikation, prestation och ledarskap. www.lacinai.se 1 Några grundbultar: I ett seminarium är målet satt liksom innehållet I en workshop är målet satt, men innehållet

Läs mer

Personalenheten Åstorps kommun 2005

Personalenheten Åstorps kommun 2005 Personalenheten Åstorps kommun 2005 POLICY Arbetstagarna i Åstorps kommun ska erbjudas en trygg arbetsmiljö, där alla möts med respekt. I detta ingår att inte behöva utsättas för sexuella trakasserier.

Läs mer

Likabehandlingsplanen

Likabehandlingsplanen Likabehandlingsplanen Handlingsplan vid fall av kränkning Reviderad sept. 2014 Drakbergsskolans mål Varje elev och all personal på Drakbergsskolan skall kunna gå till skolan utan att vara orolig för att

Läs mer

KIRUNA KOMMUN BARN- OCH UTBILDNING

KIRUNA KOMMUN BARN- OCH UTBILDNING Omarbetad september -14 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Nya Raketskolans verksamhet 3 Skolans vision 3 Lagstiftning 3 Definitioner 4 Det främjande arbetet på skolan 5 Kön 5 Religion eller annan trosuppfattning 6

Läs mer

Dialog Respekt för privatliv och personlig integritet

Dialog Respekt för privatliv och personlig integritet Respekt för privatliv och personlig integritet Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Innan vi

Läs mer

Likabehandlingsplan för Berga förskola

Likabehandlingsplan för Berga förskola Likabehandlingsplan för Berga förskola 2015/2016 Berga förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskola 1-5 år a för planen Förskolechefen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 1(11) Plan mot diskriminering och kränkande behandling Klockarskogsgårdens förskola 20160201-20170131 2(11) Innehåll 1 Vision...3 2 Delaktighet...3 3 Utvärdering...4 4 Främjande insatser...4 5 Kartläggning...5

Läs mer

Dok.nr FO1m LIKABEHANDLINGSPLAN Utfärdare EJ. ... [Förskolechef] Eva Jäger Datum: 2015-02

Dok.nr FO1m LIKABEHANDLINGSPLAN Utfärdare EJ. ... [Förskolechef] Eva Jäger Datum: 2015-02 1(10)...... [Förskolechef] Eva Jäger : -02 --------------------------------------------------.. (Arbetsmiljöansvarig) Linn Alex -02 1 INLEDNING Detta dokument riktar sig till alla anställda på förskolan.

Läs mer

Mer än kompis? LÄRARMATERIAL OKEJ?

Mer än kompis? LÄRARMATERIAL OKEJ? 2 Mer än kompis? Mei Film 2: Mer än kompis? Det här är den film som passar bäst till mellanstadiet. Den tar upp frågor som vi vet att många unga undrar över, nämligen: hur blir en ihop med någon? Hur säger

Läs mer

# $ % & % ' ( ' ) ' * +

# $ % & % ' ( ' ) ' * + !" # $ % & % ' ( ' ) ' * + 2 Inom svensk lagstiftning finns olika bestämmelser till skydd mot olika former av diskriminering för arbetstagare och arbetssökande. Grunden i dessa föreskrifter är att en lag

Läs mer

Studiehandledning - Vems Europa

Studiehandledning - Vems Europa Studiehandledning - Vems Europa En studiesatsning om makt och rättvisa i Europa Varför får inte EU och Europa mer plats i den svenska debatten? Det har vi också undrat. Sverige är en del av Europa och

Läs mer