Verbmobil och dess dialoghantering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Verbmobil och dess dialoghantering"

Transkript

1 Linköpings Universitet Institutionen för Datavetenskap HKGBB0, Artificiell Intelligens Verbmobil och dess dialoghantering

2 Sammanfattning Verbmobil var ett tvärvetenskapligt projekt under inom språkteknologi och ett samarbete mellan universitet, forskningscentrum och företag inom informationsteknologi. Chef över projektet var professor Wolfgang Wahlster vid det tyska forskningscentret för artificiell intelligens (DFKI) där också den mesta forskningen bedrevs. Samarbetet var dock internationellt med forskningsinstitut, universitet och företag även i Storbritannien, USA och Japan. Systemet översätter spontant tal till tal mellan tyska, engelska och japanska inom domänen för att boka möten, planera resor och göra hotellreservationer. Vad som är skiljer detta tal-till-talöversättningssystem från andra är att det tar hänsyn till kontexten och det semantiska innehållet samt prosodisk information. Det kan också producera en sammanfattning av dialogens viktigaste slutsatser.

3 Innehållsförteckning 1 INLEDNING BAKGRUND FAS FAS ÖVERSÄTTNING I ALLMÄNHET ANDRA PROJEKT JANUS MASTOR HUR FUNKAR VERBMOBIL DATAINSAMLING HUVUDDELARNA TRÄNING OCH UTVÄRDERING DIALOGHANTERING DIALOGAKTER OCH INNEHÅLLSFÖRSLAG DIALOGPROCESSEN SAMMANFATTNING REFERENSER...12

4

5 1 Inledning Det finns många områden inom artificiell intelligens (AI) såsom neurala nät (ANN), genetiska algoritmer eller case-based resoning vilket visar på bredden inom ämnet. AI berör inte bara matematik och datavetenskap utan även biologi, psykologi, lingvistik och filosofi. En generell definition av artificiell intelligens tänker jag inte försöka mig på då det skiljer sig lite mellan vilken forskning man inriktar sig mot eller om man är en anhängare av stark eller svag AI. Denna rapport berör området där datavetenskapen möter språkteknologi och hur man får datorer att översätta talat språk till ett annat talat språk. Jag kommer beskriva systemet Verbmobil vilket kan översätta spontant tal mellan tyska, japanska och engelska inom domänerna förhandla om möten, reseplanering och boka hotell. Jag kommer även fördjupa mig i en del av projektet som har med dialoghantering att göra och försöka förklara dess delar och hur det fungerar. Syftet med Verbmobil var att ta fram ett portabelt system som automatiskt kunde översätta spontant tal till ett annat språk. Man ville inte bara ta hänsyn till syntax och semantik utan även alla andra egenskaper hos spontant tal såsom tvetydigheter, självrättelser, tvekan och prosodi för att öka översättningens exakthet. Som namnet Verbmobil antyder, systemet stöder verbal kommunikation i mobila situationer. Jag börjar med en bakgrundbeskrivning till projektet och de två faserna. Sedan följer en sammanfattning över svårigheterna och frågeställningar kring översättning från tal till tal i allmänhet, följt av en kort beskrivning av två andra tal till tal system. Därefter kommer en redogörelse över Verbmobils huvudkomponenter och hur det egentligen fungerar, som avslutas med en fördjupning i dialoghanteringen. Slutligen sammanfattar jag det hela och diskuterar kring området. Jag har försökt använda svenska begrepp så långt det går, men ibland kan jag ha missat en del av betydelsen eller översatt fel pga bristande kunskaper inom området. I vissa fall står det engelska begreppet inom parantes. 2 Bakgrund 1 Verbmobil pågick under 1993 till 2000 och finansierades av det tyska förbundet för utbildning, vetenskap, forskning och teknologi (BMBF) samt andra intresseorganisationer och företag. Sammanlagt har det finansierats av 115 miljoner DM från BMBF och 51 miljoner DM från andra partners vilket motsvarar ungefär 740 miljoner SEK. Vad som är speciellt för det här projektet är det tvärvetenskapliga angreppssättet och att olika institut och universitet samarbetar med olika moduler av projektet. Vid ett tillfälle var det 33 forskningsgrupper som samarbetade och 135 enheter fördelade på dessa. Den vetenskapliga kontrollen sköttes av det tyska forskningscentrat för artificiell intelligens (DFKI) i Saarbrücken, där också den mesta forskningen bedrevs. Två gånger om året granskades milstolpar och vart annat år uppdaterades målen. En internationell opartisk vetenskaplig styrelse kontrollerade arbetet. Anledningen till bredden på projektet var att få med alla discipliner som behövs för att systemet ska bli så bra och fungerande som möjligt. Det handlar om datavetenskap, språkteknologi, översättningsvetenskap, signalbehandling, kommunikationsvetenskap och 1 Hela detta stycke refereras från Verbmobils hemsida om inget annat anges 1

6 artificiell intelligens. Med bredden följer också stora krav på att organisera projektet och även tekniska krav. Eftersom olika programmeringsspråk är bra på olika delar och det är uppemot 150 forskare och ingenjörer som samarbetar har man valt att använda språken C, C++, Lisp, Prolog, tcl/tk och Fortran som interagerar inom en objektorienterad mjukvaruarkitektur. 2.1 Fas 1 Projektet delades upp i två faser, den första och den andra från 1997 till och med september Den första fasen omfattade domänen att förhandla om möten kom det första fungerade systemet, Verbmobil Demonstrator, som presenterades under CeBIT. Systemet kunde känna igen tyskt talat input och hade en vokabulär på 1292 ord. Det kunde analysera tal och sedan översätta till engelska. Slutprototypen för fas 1 presenterades vid CeBIT 1997 och hade en vokabulär på 2500 ord. Det kunde även känna igen japanska och översätta till engelska med en vokabulär på 400 ord. I mindre omfattning kunde även den första fasens prototyp generera japanska. Samma parser används för input av tyska och japanska, men kunskapskällorna var olika, dvs syntax, semantik och lexikon. Systemet kunde också initiera kommunikation såsom Please raise your voice (var snäll och höj rösten) och känna igen felaktiga datum och tidsbegrepp såsom den 30 februari eller 4 p.m. in the morning (kl 16 på förmiddagen). Den första fasens prototyp klarade dock inte av spontant tal utan använde kommando för input, alltså sk push-to-talk knapp. Man använde en mikrofon vid input och processen tog mindre än 6 gånger längden av inputen. Prototypen testades med över översättningar och visade på en ungefärlig korrekthet (dvs intentionen upprätthölls) på 74,2 % av de föreslagna översättningarna. Ett exempel på hur dialogen kunde se ut: A: I guess we should meet in September. How about Deiday the first of Septemper? B: (Mouse click) Montag waere mir lieber (Mouse click). Vm: I would prefer Monday. A: Ok, so Moday the third. That s fine with me. What about 11 o clock? B: (Mouse click) Gut, wir treffen uns dann in meinem Buero (Mouse click) Vm: OK, so then we meet in my office. 2.2 Fas 2 I denna fas kan Verbmobil översätta spontana dialoger fram och tillbaka mellan tyska/engelska och tyska/japanska. Vokabulären är på ungefär ord mellan tyska och engelska. Det är fortfarande domänberoende inom ovan nämnda områden, men det är kontextkänsligt och känner automatiskt igen när samtalets innehåll ändras. Det är också känsligt för paralingvistiska fenomen såsom känslor och attityder som används vid översättningen. Slutprodukten styrs från en central server vilket innebär att det inte längre är beroende av input från en mikrofon utan man kan använda en vanlig telefon, GSM-telefon eller Internet istället. Man behöver alltså inte längre använda en push-to-talk knapp eftersom Verbmobil känner igen början och sluten på dialogturerna. Detta innebär att man kan använda Verbmobil för telefonkonferenser eller när man ringer någon från sin mobil till dennes mobil. Användarna kan dessutom be om ett utdrag av dialogen som skickas till en fax eller en . Verbmobil översätter ungefärligt korrekt i över 80 % av fallen och över 90 % för dialoguppgifter (Wahlster, 2000). Det tar Verbmobil ungefär dubbelt så lång tid att översätta som längden på inputet.

7 3 Översättning i allmänhet 2 Varför är det så svårt att översätta talat språk till ett annat språk och framförallt spontant talat språk? Nedan listas egenskaper för spontant tal som Verbmobil tar hänsyn till och klarar av i stora drag. - Överlappande tal mellan talarna. Verbmobil känner igen början och slut på dialogturer. - Talspråk istället för skriftspråk vilket innebär att man hoppar över vissa ord, dialektala skillnader, självrättelser (i Verbmobils korpus ca 20% av alla dialoger), småord som eh, uhm. - Talspråk har ingen kommatering. Satser byggs upp av betoningar och uppehåll istället. - Svårigheter att anpassa till nya talare. Verbmobil har en mängd metoder för att känna igen olika talare. Det kan gå snabbt vid fåordsyttringar, eller bli mer komplicerat vid långa turer. Man tar hänsyn till talarens akustiska egenskaper, hastigheten och uttalsskillnader såsom dialekter. Bilden nedan visar en konceptuell bild över svårigheterna med att bearbeta språk och översätta mellan språk. Verbmobil tillhör den nedersta delen eftersom det tar hänsyn till kontexten och har domänkunskap. Det förstår tal, om nu maskiner kan göra det, eftersom det listar ut talarens intentioner med vad hon säger, oavsett vilket sätt hon säger det på. Verbmobil kan också tolka tvetydiga ord till dess rätta innebörd i de flesta fallen. Figur 1. Nivåer av språkbearbetning där det blir mer och mer avancerat längre ner. 2 W. Wahlster (2000) om inget annat anges 3

8 4 Andra projekt Det är inte bara Verbmobil som forskar på tal-till-tal översättning. Användningsområdet är så pass stort och behovet av att förstå varandra utan att tala varandras språk har funnits länge. Verbmobil utgår från att de som ska prata med varandra förstår engelska bättre än vad de själva kan producera och därför använder man sig av engelska som något mellanspråk. Jag har stött på två liknande system, Janus som utvecklades före och under Verbmobil på universitet i USA och Tyskland, samt Mastor som IBM satsade på efter Verbmobil. 4.1 Janus 3 Ett av de största satsningarna av att översätta tal på ett språk till ett annat gjordes vid Carnegie Mellon University i USA i samarbete med Universität Karlsruhe i Tyskland där man har utvecklat ett system som kallas Janus II. Det kan översätta talat språk mellan engelska, tyska spanska, japanska och koreanska och är specialiserat på samtal som handlar om två personer som ska avtala ett möte. För detta krävs en vokabulär på mellan 3000 och 5000 ord beroende på vilken språk som används. Janus II tar ungefär dubbelt så lång tid på sig att översätta som normalt tal och tar hänsyn till det semantiska innehållet. Efter Janus II kom Janus III som är mer generell än föregångaren. 4.2 Mastor 4 IBM initierade 2001 något de kallar Mastor Multilingual Automatic Speech-to-Speech Technology. Då tekniken för text till tal redan finns utnyttjar IBM detta genom att de två som ska tala med varandra talar i var sin mikrofon som är anslutna till datorer. Mastor konverterar talet till text och översätter till det andra språket i text. Denna text visas på den andres bildskärm och datorn läser upp vad som står. Detta är utvecklat mellan engelska och mandarin och vokabulären innehåller över ord för båda språken inom domänerna resor, akuta medicinska diagnoser och försvarsinriktat skydd och säkerhet. Mastor används via en bärbar dator eller handdator och presenterades vid konferenser under Hur funkar Verbmobil 5 Systemet Verbmobil översätter alltså tal i realtid och vad som är speciellt med det är att det inte översätter mening för mening, utan är kontextberoende och utnyttjar betoningar i talet för att få bättre översättning tillsammans med ett minne för tidigare dialoger och domänkunskap. Det innefattar både djup och grund analys av tal med ett brett spektrum av korpusbaserade och regelbaserade metoder. Verbmobil använder resultat från maskininlärning av stora korpusar och lingvisters specialkunskap för att uppnå en tillfredsställande nivå av översättning. Jag ska här ge en översiktsbild över huvudkomponenterna i systemet och vad som händer mellan input och output, men först en beskrivning över datainsamlingen. 5.1 Datainsamling En signifikant del i Verbmobilarbetet var att samla in statistisk data att utgå ifrån och liksom de flesta delar var detta ett omfattande arbete. Man spelade in 182 timmar dialog med Gärdenfors (1997) från hemsida 4 Atrikel om Mastor från hemsidan idg.se. 5 Wahlster (2000) om inget annat anges

9 olika talare. För att få så representativt kvalitet på ljudet som möjligt spelades allt in parallellt genom olika kanaler: varsin mikrofon för talarna, en mikrofon i rummet och olika telefoner (mobil, stationär, sladdlös). Detta för att systemet skulle tränas till att få olika kvalitet på ljudet. De nästan dialogturerna skrevs ner på sk partiturer vilka innehöll 15 raduppdelningar av dialogen i två olika typer av transkription, lexikal ortografi, uttal, fonologi, ord, prosodi, dialogakter, oljud, överlappande tal, syntax, ordkategorier, syntaktisk funktion och prosodisk tillhörighet. Utöver denna monolingvistiska insamling la man till bilingvistiska dialoger och transkriberingar mellan de tre språken. Detta ledde till tre träd, ett för varje språk i Verbmobils korpus med vardera tre delar: morfosyntax, frasstruktur och predikatargumentstruktur. 5.2 Huvuddelarna Slutversionen av Verbmobil innehåller 69 mycket interaktiva moduler. Översättning mellan talat input på ett språk till talat output på ett annat kräver oerhörda mängder kommunikation mellan dessa delar. Parallellprocesser utnyttjas så långt som möjligt för att korta processningstiden, vilket medför att det inte bara är input och output som skickas mellan komponenterna utan även signaler bakåt i systemet, alternativa hypoteser och en hel del värden för sannolikheter och tillit. Figur 2. Schematisk bild över Verbmobils huvudkomponenter. 5

10 Bilden ovan visar en schematisk bild över systemets moduler. Längst ner visas de olika inputvarianterna, att prata i varsin mikrofon i samma rum, att prata i telefon t.ex. flera parter vid konferenser, via mobiltelefoner eller över Internet. Först skickas inputen till de tre taligenkänningsmodulerna för tyska, engelska eller japanska. Beroende på vilket språk som talas skickas det vidare för prosodianalys. Systemet använder systematiskt prosodisk information i alla delar, men det bearbetas främst i denna modul. Prosodiska ledtrådar såsom varaktighet, tonläge, eftertryck och pauser, hjälper till att upptäcka självrättelser och en sannolikhetsmodell används för att hitta felsägelser och byta ut mot det rätta ordet. Outputen av detta innehåller ord som talaren inte velat yttra såsom uhm, ah och filtreras bort genom en ordhypotestabell (word hypothesis chart (WHG)). WHG går genom tre olika parser baserade på olika syntaktiska kunskapskällor. Alla parser i systemet använder samma format (VIT) på output som är en tabell med flera rader som gör det möjligt för flera tolkningar eller att pussla ihop fragment av olika parsers output. I dessa parser elimineras talljud och stakningar och den prosodiska informationen får olika probabilistiska värden. Resultatet från prosodianalysen används för parsning, dialogförståelse, i översättningsprocessen och talsyntesen. Prosodisk information på ett språk kan t.ex. motsvaras av en lexikal eller en syntaktisk skillnad på ett annat språk. Verbmobil gör korrekta fraser i 93 % av fallen. Ytterligare självrättelser upptäcks senare under den semantiska bearbetningen. Där upptäcks möjliga semantiska tolkningar av innehållet genom olika regler och delar som motsvaras av misstag hos talaren repareras i VIT:en. Efter den prosodiska analysen kombineras en tabellparser och en statistisk parser till ett paket i den integrerade bearbetningen. Dessa ytliga parser producerar trädstrukturer som transformeras till VIT formatet av nästa modul som kallas semantisk konstruktion. Modulen under, djupanalys, baseras på en HPSG (head-driven phrase structure grammar 6 ) parser för en djup lingvistisk bearbetning. Den n bästa vägen från den integrerade bearbetningsmodulen bearbetas av djupanalysen genom en tvåvägs bottom-up parser. Nu går vi tillbaka till den prosodiska analysen och till den andra grenen, mot statistisk översättning. Denna modul börjar bearbeta den bästa hypotetiska meningen från taligenkänningen. Prosodisk information om frastillhörigheter och meningens stil utnyttjas av denna modul. Output blir en sekvens av ord på målspråket tillsammans med ett tillitsmått som används av en selektionsmodul (syns ej i schemat) för att slutligen välja en översättning. Parallellt med den statistiska översättningen gör man en fallbaserad (case-based) översättning. Denna modul består av två komponenter: substring-baserad och A*sökning. Den förstnämnda översättningsmetoden tolkar stegvis asynkroniskt. Delar av meningar av input som finns i korpusen är de grundläggande enheterna i denna del. Den andra översättningsmetoden, A*sökning, söker igenom en mall med översättningar där datum, tid och namngivna uttryck är markerade. A*sökningen utreder korsprodukten av dessa uttryck och sedan översätts de till målspråket. Tillbaka till den första grenen och parallellt med den semantiska konstruktionen och djupanalysen hittar man dialogaktsbaserad översättning. Denna del innehåller statistisk klassifikaiton av 19 dialogakter och fler än 300 omvandlare som hittar de huvudsakliga föreslagna innehållet av ett yttrande. Här används dialogminnet som extra material till statistiken. Dialogakten, ämnet och innehållsförslaget representeras av en notation som 6 Russel & Norvig (1995) Denna typ av grammatik är en sk unifier-baserad vilket betyder att det inte spelar någon roll viken i viken ordning reglerna appliceras, man får samma svar ändå.

11 innehåller 49 nästlade objekt med 95 möjliga attribut som täcker domänerna att förhandla om möte och planera resor. Sedan omvandlas dessa termer till målspråket. Den ytliga lingvistiska presentationen av yttrandet tillsammans med ämnet, den viktigaste informationen och en djup semantisk representation kodas i ett VIT i dialogminnet och utnyttjas av nästa modul, dialog och kontextutvärdering. Upp igen till dialogkomponenten ( dialog semantics i bilden). Denna modul innehåller en processor för kartläggning av pågående dialoghierarkier i olika dialogfaser. Dialogakter är den sista noden i trädet som representerar dialogstrukturer. Information om faser i dialogen används t.ex. under den semantiskbaserade överföringen för tvetydiga begrepp. Slutledningar av dessa tvetydigheter tillhandahålls av dialog och kontextkomponenten vid t.ex. temporala uttryck. Omvandlingsmodulen (transfer i bilden) skriver om vissa semantiska representationer i VIT formatet från källspråket till målspråket. Detta sker på en abstrakt nivå utan morfologiska och syntaktiska resultat. Slutprodukten av Verbmobil innehåller över omvandlingsregler och processen är väldigt snabb. Den näst sista modulen är en flerspråkig generator som innehåller två komponenter. En mikroplanerare och en syntaktisk realiseringsmodul. Mikroplaneraren får input av omvandlingsmodulen i form av VIT:er och gör en plan för hur meningarna ska se ut. Ordvalen är här nästan klara så den syntaktiska realiseringkomponenten använder LTAG (Lexicalized Tree Adjunct Grammars) 7 grammatiker för att lägga till hjälpverb 8. Sista delen i Verbmobil är de olika talsynteserna för tyska, engelska och japanska. Här finns en stor korpus av talad data som väljs genom grafbaserad enhet. När så är möjligt utnyttjas syntaktisk, prosodisk och diskursinformation som tidigare har processats för att välja bästa talöversättningen. 5.3 Träning och utvärdering Olika maskininlärningsmetoder har använts för att träna korpusen: hidden Markov models, neurala nät, probabilistiska robotar, parser, regelsystem översättningsmodeller och taligenkänningar. De end-to-end utvärderingar man gjort av Verbmobils olika prototyper visar tydligt på vikten av kvalitet och kvantitet av träningskorpusar när man ska göra ett tal-till-tal översättningssystem av spontant tal och som är robust, korrekt och övergripande. 6 Dialoghantering För att översättning av spontant tal ska bli bra och begripligt krävs det en relativt stor mängd kunskap om kontexten. Den här kontexten innehåller kunskap om dialogen och dess semantiska och pragmatiska innehåll. Information är bl.a. nödvändig om parterna vill ha en summering av det viktigaste från dialogen eller en utskrift av argumentationen, förutom själva översättningen. Följande områden går alltså djupare ner i strukturen än den schematiska bilden som beskrivits ovan över modulerna i Verbmobil. 7 Denna typ av grammatik är ett lexikon där varje lexikalt element kopplas ihop med en uppsättning träd som beskriver dess underkategoriseringar och morfosyntaktiska egenskaper (Inrias hemsida ) 8 Becker et al. I Wahlster (2000) 7

12 6.1 Dialogakter och innehållsförslag När intentionen av ett yttrande ska beskrivas använder sig Verbmobil av dialogakter i en hierarkisk struktur. Denna grund används för dialog- och kontextbearbetning genom att det bildar ett ramverk för symbolisk igenkänning av dialogakter, t.ex. greet, feedback, reject dvs typer av händelse i samtalet. Förutom dialogakter karakteriseras ett yttrande av dess innehållsförslag (propositional content) som det skapas olika representationer av på olika nivåer. Dialogakter (dialog act) beskriver kommunikation i form av grundelement snarare än ord och meningar. De används för att markera viktiga drag i yttranden såsom vilken roll ett yttrande har i förhållande till den övriga dialogen. Då det i princip är omöjligt att översätta allt måste man fånga det mest centrala i dialogen, vilket är att bevara talarens intention med yttrandet. Den här informationen utnyttjas då man har att göra med tvetydigheter inom den semantiska tolkningsmodulen. För att underlätta bearbetningen och förståelse innehåller Verbmobil ett dialogaktschema i form av ett beslutsträd, se tabell nedan. De 32 akter som representerar noder används vid notation och bearbetning. Till trädet hörde en detaljerad manual med regler för vilken nod man ska välja i strukturen. För att träna dialogaktschemat använde man 1505 dialoger på tyska, engelska och japanska som resulterade i dialogaktsetiketter i partiturformat. Man använde dialogaktschemat när man satte etikett på akterna genom att svara på frågor vid de olika förgreningarna och noder. Studenter för respektive modersmål skrev in etiketterna i ett system som utvecklades för ändamålet, Annotag. De fick tränada och diskuterade svåra dialoger för att försäkra kvaliteten. Man gjorde också reliabilitetsstudier för att uppfylla kvalitetskraven. Tabell 1. Hierarkisk struktur över dialogakterna GREET BYE INTRODUCE CONTROL-DIALOGUE POLITENESS_ FOURMULA THANK DELIBERATE BACKCHANNEL REQUEST_SUGGEST INPUT REQUEST_CLARIFY DERIVATE_ MANAGE_TASK DEFER REQUEST_COMMENT SCENARIO CLOSE REQUEST_COMMIT REFER_TO_ REQUEST DIGRESS SETTING SUGGEST EXCLUDE EXPLAINED_ PROMOTE_TASK INFORM CLARIFY REJECT FEEDBACK GIVE_REASON REJECT COMMIT FEEDBACK_NEGATIVE ACCEPT OFFER FEEDBACK_POSITIVE CONFIRM

13 Utöver dialogakterna representeras dialogen av innehållsförslag. Det finns två viktiga grundantaganden för denna notation; för det första är Verbmobil uppgiftsorienterat vilket innebär att den information som presenteras är relevant för domänerna. I detta fall innebär det beskrivningar om tid och platser samt vad som är nödvändigt vid resor t.ex. transporter, husrum och nöjen; för det andra är målet att kunna bevara talarens intention, dvs det spelar ingen roll hur man säger något utan vad som sägs. Ett exempel på detta och som Verbmobil inte gör någon skillnad på är de fyra yttranden nedan, med undantag för d) då information om destination följer med. Representationen innehåller alltså att resa någonstans med flyg. a. and I would think, we get there by plane b. le tus take plane c. I would rather take the plane d. I would like to fly to Hannover Ontologin för innehållsförslagen består av två huvudkategorier: objekt och situation, medan kvalitet beskriver egenskaper hos dessa kategorier. Ontologin kan presenteras av en trädstruktur med de tre delarna i toppen. Exempel på objekt är en plats, eller mer abstrakt en tid. En situation kan vara en händelse eller att man reser någonstans. Kvalitet är som sagt en egenskap hos någon av dessa, t.ex. pris för ett rum eller att resa i 1 eller 2 klass. Verbmobil har också koll på fyra områden vilka används vid tvetydiga ord och meningar för att sätta ihop en kontext. Dessa är schemaläggning, resor, ackommodation och nöjen. Verbmobils domäner handlar ofta om temporala uttryck och får således en stor roll i översättningen. Det är dock inte helt problemfritt och man måste ta hänsyn till tre saker; naturligt språk innebär att man pratar om tid och datum på olika sätt och man måste därmed reducera dessa till en gemensam vedertagen representation; spontant tal innebär otydligheter och ofullständig information som måste tolkas; kontexten utvärderas från olika språk men att resonera kring den sker på samma sätt, oberoende av språk så ett tvärlingvistiskt sätt att representera syftet behövs. För att lösa dessa problem inför man ett språk för temporala uttryck (Temporal Expression Language). Det byggs upp från VIT:en och liknar vanligt språk till viss del, t.ex. the third Monday after Easter presenteras som [after (3, dow:mon, holiday:easter)]. Ett yttrande kan alltså beskrivas genom dialogakter och innehållsförslag. För varje dialogakt ges förslag på innehållets innebörd och i tvetydliga fall används information om det övergripande området som nämns ovan. Dialogens område används för att lösa tvetydigheter och producera en adekvat översättning för en specifik situation. Är det t.ex. en temporal eller spatial kontext översätts det tyska ordet nächste till nästa eller närmaste. utt has_action suggest travelling person has_agent Figur 3. Sammanfattande representation av exemplet ovan om att resa med flyg. 9 a1 dialogue_ move_by_ topic act plane d1 d2 person

14 6.2 Dialogprocessen Den andra delen av dialoghanteringen, dialogmodulen, har med översättning av kontexter att göra samt genereringen av sammanfattningar. Dialogmodulen (ligger i dialog och kontextutvärderingen) innehåller tre komponenter: dialogminne och två processorer. Dialogminnet fungerar som en kommunikationslänk (communication black-board) för processorerna och andra moduler i systemet som har med dialogen och kontexten att göra. Processorerna bearbetar data och för in mer och mer information i dialogminnet för framtida bruk. All dialoghantering och kontextuell information använder alltså samma grund av representationer. Dialogminnet är en centralt lagringsplats för alla dialogturer och får data från olika moduler. Dessa data tillhör olika översättningstyper såsom djup eller ytlig, statistisk eller exempelbaserad och olika uppdelningar av data i dialogakter, ämne, uttryck av innehåll, VIT:en och frasinformation. Dialogminnet måste alltså hålla koll på allt detta och lagrar varje segment med turnummer, början och sluttider samt översättningstyp. En av processorerna (plan processor) används för att känna igen dialogfaser, drag och tillstånd. Faser (t.ex. öppning, förhandling, avslut) används för att klara ut tvetydigheter av vissa ord vid översättning. Det tyska ordet Guten Tag översätts till Hello eller Goodbye, beroende om det är i början eller slutet av dialogen. Drag och tillstånd används längre ner i strukturen och är en grund för hur dialogakten delas upp. Bilden nedan visar hur dialogen delas upp till dialogakter. I toppen är hela dialogen som delas i dialogfaser, följt av tillståndet, drag och slutnoderna representerar dialogakten. De två nedersta nivåerna fås automatiskt från dialogakterna som processas tidigare. Dragen erhålls från en algoritm för grammatikinlärning. Resten är kodat för hand. Figur 4. Planeringsträdet med fyra avsnitt. När man delar upp turerna används både en kunskapsbaserad och en statistisk metod. Först bestämmer man riktningen på stycket som kan vara bakåt, framåt eller neutralt. Med detta menas att en dialogakt som är (FEEDBACK) alltid tittar bakåt och en (SUGGEST) alltid tittar framåt i tiden. När riktningen ändras delas turen upp. Parallellt med denna kunskapsmetod

15 görs en statistisk beräkning som grundas på en språkmodell som har fått träna på dialogakter istället för ord. En tur (turn) delas upp när båda dessa metoder producerar ett positivt svar. Språkmodellen förutsätter också vilket tillstånd uppdelningen tillhör. Den andra processorn (dialog processor) har inte med kartläggning av dialogen att göra utan mer med dialogminnet. Den hämtar dialogakter och innehållsrepresentationer från dialogminnet och formulerar kontextuella strukturer som blir grundstenarna i summeringen. Enligt författarna handlar summeringen inte om en hel utskrift av vad som sagts utan endast det som alla parter är överens om. Detta innebär just att Verbmobil måste hålla reda på vilka förslag som får en positiv respons, vilka som diskuteras och avböjs, vilka som bara nämns en gång eller de som nämns för att sedan komma på tal senare. Detta hanteras genom att hålla koll på enstaka data som nästlas ihop och skapar förslag medan det har koll på direkta eller indirekta erkännanden och avböjanden. 7 Sammanfattning Verbmobil har över förväntan uppnått sina mål med att skapa ett tal-till-tal översättningssystem. Inte bara klarar det av när parterna träffas, utan man kan använda telefoner och Internet för att tala med varandra på olika språk. En ytterligare egenskap systemet har är att det kan skicka en summering av dialogen via fax eller till sin . Detta kan vara användbart inom affärsrelationer eller förhandlingar om mötesplatser då man vill ha en utskrift på vad man kommit fram till, summera argumenten och utelämna irrelevanta detaljer. Summering skapas av den semantiska överföringsmodulen och genereringen av naturligt språk där den bästa översättningen väljs från dialogminnet. Stommen i detta är just dialogakterna och dialoghanteringen som ordnar upp dialogens turer. Jag anser att applicering av tal till tal översättning kan bli oändlig då man vill prata med människor i andra länder eller som talar andra språk. Verbmobil är ett god bit på väg, men det krävs ytterligare forskning och utveckling då detta är ett gigantiskt jobb att få ett sånt här system att bli tillräckligt bra för att användas inom vardagsdomäner eller inom fler tillämpningar. Jag förstod det innan också, men nu har jag verkligen insett det enorma arbete som ligger bakom ett översättningssystem. Med tanke på hur dåliga de översättningsprogram av skriven svenska till engelska jag sett, kommer det nog ta ytterligare decennier innan en kommersiellt fungerande tal till tal översättning finns. Många kan säkert tycka att AI-forskning ibland inte är helt relevant för människor idag eller användbar, men här är ett bra exempel på hur man i vardagssituationer kan ha stor nytta av forskningsresultat. 11

16 8 Referenser Internetreferenser Dokument från Verbmobils hemsida, hämtat LTAG grammatik på Inrias hemsida läst den Mastor, hämtat : DG.se300.dbp.asp Gärdenfors, Peter (1997) Att tala med maskinerna Human IT 3/1997 Hämtad från hemsida Följande fyra artiklar är hämstade ur Wahlster, Wolfgang (2000) Verbmobil: Foundations of Speech-to-Speech Translation. Springer, Berlin Alexandersson, Jan m.fl. Modeling Negotiation Dialogs. Becker, Tilman m.fl. The Verbmobil Generation Component VM-GECO Kipp, Michael m.fl. Dialog Processing. Wahlster, Wolfgang Mobile Speech-toSpeech Translation of Spontaneous Dialogues: An Overview of the Final Verbmobil System. Russel, Stuart & Norvig, Peter (1995) Artificial Intelligence A Modern Approach. Prentice Hall, New Jersey

Ontologier. Cassandra Svensson 2014-01-09

Ontologier. Cassandra Svensson 2014-01-09 Ontologier Cassandra Svensson 2014-01-09 Sammanfattning Jag har läst Annika Flycht-Ericssons avhandling Design and Use of Ontoligies in information-providing Dialogue Systems. Med Annikas text som utgångspunkt

Läs mer

Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens 2 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692

Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens 2 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692 Beräkning med ord -hur en dator hanterar perception 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kan datorer hantera perception?... 4 Naturligt språk... 4 Fuzzy Granulation...

Läs mer

Kristian Almgren Artificiell Intelligens Linköpings Universitet 2011. Talstyrning

Kristian Almgren Artificiell Intelligens Linköpings Universitet 2011. Talstyrning Talstyrning Abstrakt Talstyrning är en teknik som gör det möjligt för oss människor att mer eller mindre verbalt kommunicera med en dator eller ett system. Det här är ett tillvägagångssätt inom AI och

Läs mer

Lingvistik I Delmoment: Datorlingvistik

Lingvistik I Delmoment: Datorlingvistik Lingvistik I Delmoment: Datorlingvistik evapet@stp.lingfil.uu.se 1 Lingvistik I, 12 februari 2007 Föreläsningsöversikt Datorlingvistik/språkteknologi vad är det? Några språkteknologiska tillämpningsområden:

Läs mer

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Datavetenskap Opponenter: Daniel Melani och Therese Axelsson Respondenter: Christoffer Karlsson och Jonas Östlund Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Oppositionsrapport, C-nivå 2010-06-08 1 Sammanfattat

Läs mer

Innehåll. Språkinlärning: mänsklig och datorstödd. Olika typer av program för datorstödd språkinlärning. Varför datorer i språkutbildning?

Innehåll. Språkinlärning: mänsklig och datorstödd. Olika typer av program för datorstödd språkinlärning. Varför datorer i språkutbildning? Språkinlärning: mänsklig och datorstödd Ola Knutsson knutsson@csc.kth.se Språkteknologikursen KTH Innehåll Några olika typer av system för datorstödd språkinlärning Vad handlar språkinlärning om? Språkteknologins

Läs mer

ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning

ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning Kursen består av följande delkurser vilka beskrivs nedan: Litteratur, 6 högskolepoäng Grammatik och översättning, 9 högskolepoäng Skriftlig

Läs mer

Utbildningsplan för översättarprogrammet, 120 högskolepoäng. Professional Translation Programme, 120 higher education credits

Utbildningsplan för översättarprogrammet, 120 högskolepoäng. Professional Translation Programme, 120 higher education credits Humanistiska fakultetsnämnden Utbildningsplan för översättarprogrammet, 120 högskolepoäng Professional Translation Programme, 120 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Beslut om fastställande

Läs mer

Shakey s värld med HTNplanering

Shakey s värld med HTNplanering Shakey s värld med HTNplanering 2010-10-03 Artificiell Intelligens 2, 729G11 Maria Lindqvist Fördjupningsarbete, HT 2010 880913-0506 Linköpings Universitet marli314 2 Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Omvärldsbevakning. Sammanfattning av Business Intelligence-kursen. Nyhetsarkiv och källork. Hämta webbnyheter. Modeller över texter

Omvärldsbevakning. Sammanfattning av Business Intelligence-kursen. Nyhetsarkiv och källork. Hämta webbnyheter. Modeller över texter Sammanfattning av Business Intelligence-kursen Hercules Dalianis DSV-SU-KTH e-post:hercules@kth.se Omvärldsbevakning Påverkan från omvärlden Påverka omvärlden Tidigare långsam spridning papperstidningar,

Läs mer

Introduktion till programmering och Python Grundkurs i programmering med Python

Introduktion till programmering och Python Grundkurs i programmering med Python Introduktion till programmering och Python Hösten 2009 Dagens lektion Vad är programmering? Vad är en dator? Filer Att tala med datorer En första titt på Python 2 Vad är programmering? 3 VAD ÄR PROGRAMMERING?

Läs mer

Vägar till bättre översättningsprogram

Vägar till bättre översättningsprogram Vägar till bättre översättningsprogram Aarne Ranta, Thomas Hallgren, Krasimir Angelov Data- och informationsteknik Göteborgs universitet & Chalmers tekniska högskola Vetenskapsfestivalen 8 maj 2014, Göteborg

Läs mer

Bakgrund och motivation. Definition av algoritmer Beskrivningssätt Algoritmanalys. Algoritmer. Lars Larsson VT 2007. Lars Larsson Algoritmer 1

Bakgrund och motivation. Definition av algoritmer Beskrivningssätt Algoritmanalys. Algoritmer. Lars Larsson VT 2007. Lars Larsson Algoritmer 1 Algoritmer Lars Larsson VT 2007 Lars Larsson Algoritmer 1 1 2 3 4 5 Lars Larsson Algoritmer 2 Ni som går denna kurs är framtidens projektledare inom mjukvaruutveckling. Som ledare måste ni göra svåra beslut

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Tillgänglighet och teknologi en omöjlig möjlighet?

Tillgänglighet och teknologi en omöjlig möjlighet? en omöjlig möjlighet? Katarina Mühlenbock, datalingvist, fil dr DART 2014-06-02 Dagens presentation Vad är tillgänglighet, kommunikation, information? Webbtillgänglighet Vad är språkteknologi? Hur kan

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Korpusbaserad Maskinöversättning

Korpusbaserad Maskinöversättning Linköpings Universitet Institutionen för Datavetenskap Artificiell Intelligens, HKGBB0, HT 2002 Korpusbaserad Maskinöversättning Anna Hillertz KogVet 3, fack14 annhi662@student.liu.se 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Pragmatisk och narrativ utveckling

Pragmatisk och narrativ utveckling Pragmatisk och narrativ utveckling Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet Pragmatik! Pragma! handling! hur vi använder språket! hur vi handlar genom språket! Pragmatik!

Läs mer

Lexikal semantik & Kognitiv semantik. Semantik: Föreläsning 2 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet

Lexikal semantik & Kognitiv semantik. Semantik: Föreläsning 2 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet Lexikal semantik & Kognitiv semantik Semantik: Föreläsning 2 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet 1 Dagens föreläsning Saeed 2009, kap.3, 11 Lexikal semantik Lexikala relationer Kognitiv

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Kvalitativ Analys Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Inlämningsuppgift 2 Era gruppinlämningar ligger här framme, leta reda på er egen!!! Jag har godtyckligt gett er ett gruppnummer, referera till det

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Att visa kunskap genom argumentation Muntlig examination inom etik och logik

Att visa kunskap genom argumentation Muntlig examination inom etik och logik Att visa kunskap genom argumentation Muntlig examination inom etik och logik Kristina von Hausswolff senior universitetsadjunkt i datavetenskap, fil kand. datalogi, ämneslärare i filosofi och matematik,

Läs mer

Att hantera två eller flera språk

Att hantera två eller flera språk www.sprakenshus.se Att hantera två eller flera språk Klarar barn med funktionshinder detta? Vilka fördelar både för barn och personal med att arbeta med flera språk? Vilka nackdelar både för barn och personal

Läs mer

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 prövning engelska grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 A Muntligt prov 1. Samtal kring ett ämne som delas ut vid provet. 2. Romanredovisning (både muntlig

Läs mer

Att använda Weka för språkteknologiska problem

Att använda Weka för språkteknologiska problem Att använda Weka för språkteknologiska problem Systemet WEKA (Waikato Environment for Knowledge Acquisition) är en verktygslåda med olika maskininlärningsalgoritmer, metoder för att behandla indata, möjligheter

Läs mer

Inledande programmering med C# (1DV402) Introduktion till programmering

Inledande programmering med C# (1DV402) Introduktion till programmering Introduktion till programmering Upphovsrätt för detta verk Detta verk är framtaget i anslutning till kursen Inledande programmering med C# vid Linnéuniversitetet. Du får använda detta verk så här: Allt

Läs mer

Tala, skriva och samtala

Tala, skriva och samtala Tal och skrift Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar Engelska åk 4-6 - Centralt innehåll Språkliga strategier Förstå och göra sig förstådd, delta och bidra till samtal

Läs mer

Vad säger WCAG om kognition?

Vad säger WCAG om kognition? Vad säger WCAG om kognition? Stefan Johansson och Anita Hildén stefan.johansson@funkanu.se leknyttan@gmail.com Så här säger W3C-konsortiet: Web Content Accessibility Guidelines (WCAG) 2.0 innehåller ett

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Kontextfri grammatik, m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Februari 2011 Denna serie Formella grammatiker,

Läs mer

Word-guide Introduktion

Word-guide Introduktion Word-guide Introduktion På det kognitionsvetenskapliga programmet kommer du läsa kurser inom flera olika vetenskapsområden och för varje vetenskapsområde finns ett speciellt sätt att utforma rapporter.

Läs mer

VD och styrelser ur ett könsperspektiv. Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland

VD och styrelser ur ett könsperspektiv. Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland VD och styrelser ur ett könsperspektiv Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland Bakgrund Statistiken i den här presentationen är framtagen

Läs mer

TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000

TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000 Lars Ahrenberg, sid 1(5) TENTAMEN TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000 Inga hjälpmedel är tillåtna. Maximal poäng är 36. 18 poäng ger säkert godkänt. Del A. Besvara alla frågor i denna del.

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Symbolspråk som alternativa och kompletterande kommunikationsmedel

Symbolspråk som alternativa och kompletterande kommunikationsmedel Symbolspråk som alternativa och kompletterande kommunikationsmedel Paulina Modlitba Medieteknik-01 2D1418 Språkteknologi Kungliga tekniska högskolan, Stockholm Innehållsförteckning 1. Språkteknologi och

Läs mer

Människan och självkörande fordon. Mikael Ljung Aust, Volvo Cars

Människan och självkörande fordon. Mikael Ljung Aust, Volvo Cars Människan och självkörande fordon Mikael Ljung Aust, Volvo Cars Vilken blir förarens roll? Varför ska man köpa körstöd/självkörande bil (vad får jag för mina pengar)? Jo för att kunna (förslag från klinikdeltagare

Läs mer

KLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR

KLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR KLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR Ämnet klassisk grekiska språk och kultur är till sin karaktär ett humanistiskt ämne som förenar språk- och kulturstudier. Grekiska har varit gemensamt språk för befolkningen

Läs mer

Lokala kursmål och betygskriterier för engelska årskurs 6-9

Lokala kursmål och betygskriterier för engelska årskurs 6-9 Lokala kursmål och betygskriterier för engelska årskurs 6-9 Datum: 2010-08-11 Ämnesansvarig: John Dennis & Maria Kehlmeier Ämnets syfte Allt fler människor världen över talar engelska. Genom att tala engelska

Läs mer

Prototypningsverktyg. A Human-Centered Design Process (ISO 9241-210, 2010) Mattias Arvola. @mattiasarvola Institutionen för datavetenskap

Prototypningsverktyg. A Human-Centered Design Process (ISO 9241-210, 2010) Mattias Arvola. @mattiasarvola Institutionen för datavetenskap A Human-Centered Design Process (ISO 9241-210, 2010) Prototypningsverktyg 1. Plan the humancentred process 2. Understand the context of use Mattias Arvola Meets the requirements 5. Evaluate against requirements

Läs mer

Prototypbaserad Inkrementell Diagnos. Anders Holst SICS, Swedish Institute of Computer Science AB

Prototypbaserad Inkrementell Diagnos. Anders Holst SICS, Swedish Institute of Computer Science AB Prototypbaserad Inkrementell Diagnos Anders Holst SICS, Swedish Institute of Computer Science AB Metoder för Industriell Diagnos Datadrivna metoder Träna in en mappning från symptom till diagnoser. Kräver

Läs mer

Modersmålslärarens roll i den pedagogiska kartläggningen

Modersmålslärarens roll i den pedagogiska kartläggningen Modersmålslärarens roll i den pedagogiska kartläggningen Sektionen för resurs och stödverksamhet Flerspråkighet Snezana Arsenovic Nero, verksamhetschef (modersmålsstöd i förskola, förskoleklass) Åsa Svensson,

Läs mer

Analysen syftar till att ge en god gestalt. Kontinuerlig växling mellan delar och helhet.

Analysen syftar till att ge en god gestalt. Kontinuerlig växling mellan delar och helhet. Beteendevetenskaplig metod Kvalitativ analys Eva-Lotta Sallnäs Ph.D. CSC, Kungliga Tekniska Högskolan evalotta@csc.kth.se Kvalitativ databearbetning Analysen syftar till att ge en god gestalt. Kontinuerlig

Läs mer

Engelska, år 7-9 2009-09-01 Studieplan och bedömningsgrunder i Engelska för år 7 Moment Mål innehåll Bedömningsgrund Läsa

Engelska, år 7-9 2009-09-01 Studieplan och bedömningsgrunder i Engelska för år 7 Moment Mål innehåll Bedömningsgrund Läsa Studieplan och bedömningsgrunder i Engelska för år 7 Moment Mål innehåll Bedömningsgrund Läsa Skriva Tala Lyssna Realia Reflektera Kunna läsa enklare skönlitterära och andra berättande texter, t.ex. Of

Läs mer

År 6 Arbetsområde 1 Tema: Holiday

År 6 Arbetsområde 1 Tema: Holiday År 6 Arbetsområde 1 Tema: Holiday Kunskapskrav För betyget E: -Eleven kan förstå det mest väsentliga av innehållet i tydligt talad, enkel engelska i lugnt tempo samt i enkla texter om vardagliga och välbekanta

Läs mer

Taligenkänning. Hur datorer känner igen talat språk. 729G43 Artificiell Intelligens. Charlie Forsgren, Linköpings Universitet. chafo246 2014-01-09

Taligenkänning. Hur datorer känner igen talat språk. 729G43 Artificiell Intelligens. Charlie Forsgren, Linköpings Universitet. chafo246 2014-01-09 Taligenkänning Hur datorer känner igen talat språk 729G43 Artificiell Intelligens Charlie Forsgren, chafo246 2014-01-09 Charlie Forsgren Innehållsförteckning Inledning..3 Språk och Ljud 4 Elektronisk Inspelning

Läs mer

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7.

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla de förmågor som uttrycks i målen genom

Läs mer

HKGBB0, Artificiell intelligens

HKGBB0, Artificiell intelligens HKGBB0, Artificiell intelligens Kortfattade lösningsförslag till tentan 3 november 2005 Arne Jönsson 1. Vad karaktäriserar dagens AI-forskning jämfört med den AI-forskning som bedrevs perioden 1960-1985.

Läs mer

Engelskaläxa glosor samt fraser till berättelsen En sommar i Storbritannien

Engelskaläxa glosor samt fraser till berättelsen En sommar i Storbritannien Instruktioner Part 1: Glosor - träna på att uttala, stava samt veta vad den svenska motsvarigeten till ordet är. Glosorna får du i pappersform varannan måndag (jämna veckor), för att sätta i din läxpärm.

Läs mer

Auditivt arbetsminne - en kritisk faktor för hörförståelse och språkhantering

Auditivt arbetsminne - en kritisk faktor för hörförståelse och språkhantering Auditivt arbetsminne - en kritisk faktor för hörförståelse och språkhantering Anders Westermark, leg logoped Resurscenter tal och språk, Specialpedagogiska skolmyndigheten 15 september 2015 Resurscenter

Läs mer

Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering

Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering Kursens hemsida http:www.it.uu.se/edu/course/homepage/prog1/vt11 Studentportalen http://www.studentportalen.uu.se Lärare: Tom Smedsaas, Tom.Smedsaas@it.uu.se

Läs mer

Kan utan tvekan säga att jag hade svårt för det här pusslet själv men med tiden så knäcker man koden och vet hur man skall lägga pusslet.

Kan utan tvekan säga att jag hade svårt för det här pusslet själv men med tiden så knäcker man koden och vet hur man skall lägga pusslet. Skapande skola Enligt grundskolans läroplan ska skolans elever fostras till medborgare som har en fri och kritisk analysförmåga. Skolans uppgift lär vara att förse dem med de kunskaper som de kan behöva.

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Svenska inlärares svårigheter vad gäller uttal och perception av talad franska

Svenska inlärares svårigheter vad gäller uttal och perception av talad franska Sida: 1 (5) Projektplan uttal och perception av talad franska Sida: 2 (5) Innehåll 1 Mål... 3 1.1 Bakgrund och projektidé... 3 1.2 Bidrag till strategiska mål... 4 1.3 Projektmål... 4 2 Plan... 4 2.1 Beslutspunkter,

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration

Läs mer

Utveckling av simulator för ärendehanteringssystem

Utveckling av simulator för ärendehanteringssystem Datavetenskap Opponent(er): Emil Danielsson & Patrik Lundberg Respondent(er): Niclas Hanold & Samiar Saldjoghi Utveckling av simulator för ärendehanteringssystem Oppositionsrapport, C/D-nivå 2005:xx 1

Läs mer

IT-körkort för språklärare. Modul 9: Rätta skrivuppgifter

IT-körkort för språklärare. Modul 9: Rätta skrivuppgifter IT-körkort för språklärare Modul 9: Rätta skrivuppgifter Innehåll I. Rätta uppgifter i Word... 3 Markera fel med färger snabbt och enkelt... 3 Använd Words rättningsverktyg skriv kommentarer... 4 Gör ändringar

Läs mer

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching Ämne ICF Kärnkompetenser en översättning till svenska Dokumentansvarig Styrelsen för ICF Sverige 2009 Datum ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching ICF har definierat elva kompetenser som utgör

Läs mer

Wise Business Support Ms Office Kursinnehåll För nybörjare och därefter

Wise Business Support Ms Office Kursinnehåll För nybörjare och därefter Wise Business Support Ms Office Kursinnehåll För nybörjare och därefter Mohammad Honarbakhsh 2013 01 11 073 784 22 74 mo.honar@wisebs.com www.wisebs.com Ms Office Ms Word, Ms Outlook, Ms PowerPoint, Ms

Läs mer

Pivottabeller. Del 1. Dan-Rune Hanssen

Pivottabeller. Del 1. Dan-Rune Hanssen Pivottabeller Del 1 Dan-Rune Hanssen Innehållsförteckning Vad använder jag en pivottabell till?... 3 Hur skapar jag en pivottabell?... 4 Gör så här för att skapa en Pivottabell... 4 Beräkning av medellön...

Läs mer

En ansats till behovsstyrd applikationsutveckling

En ansats till behovsstyrd applikationsutveckling Datavetenskap Opponenter: Daniel Mester Pirttijärvi Hampus Skystedt Respondent: Johan Björlin En ansats till behovsstyrd applikationsutveckling Oppositionsrapport, C-nivå 2011:05 1 Sammanfattat omdöme

Läs mer

Kom igång med TIS-Office

Kom igång med TIS-Office Kom igång med TIS-Office Denna guide hjälper dig att komma igång med TIS-Office, mer information om hur man använder programmet finns i manualer på TIS-Office CD-skivan och i den inbyggda hjälpfunktionen

Läs mer

UML. Översikt UML. Relationer mellan klasser. A är ett aggregerat av B:n. Kontor aggregat av Enheter. 12 olika diagramtyper, bl.a.

UML. Översikt UML. Relationer mellan klasser. A är ett aggregerat av B:n. Kontor aggregat av Enheter. 12 olika diagramtyper, bl.a. Översikt UML Sekvensdiagram (dynamic structure) Informationsflöde genom programmet Användningsfall (use cases) Aktörers interaktion med systemet Paketdiagram Beroenden mellan paket abstrakta klasser Multipel

Läs mer

Aspekt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3

Aspekt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Bedömningsmatris i engelska Elev: Årskurs: Termin: Aspekt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Hörförståelse: Uppfattar det Förstår det huvudsakliga Förstår både helhet och förstå, återge huvudsakliga innehållet och några

Läs mer

Studentsynpunkter? Vad menas med IT i organisationer. Moderna affärsstrategier. Beskriva organisationer ur olika perspektiv.

Studentsynpunkter? Vad menas med IT i organisationer. Moderna affärsstrategier. Beskriva organisationer ur olika perspektiv. Moderna affärsstrategier Beskriva organisationer ur olika perspektiv F2 Vad menas med IT i organisationer IT i organisation Vad är en organisation? Vad menas med perspektivet IT i organisationer? Studentsynpunkter?

Läs mer

BIG DATA Myran i Skogen

BIG DATA Myran i Skogen BIG DATA Myran i Skogen Magnus Wåhlberg SAVE (Sektionen för AudioVisuella och Elektroniska handlingar) 2014-10-21---22 Exempel CERN LHC (1 promille av 300 GB/s ger 25 PB/år) Google Translate (EU-språk

Läs mer

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Översikt av SRS. Trond Morten Thorseth Gabrielle Hansen-Nygård John Birger Stav Knut Bjørkli Pascal Pein. Sør-Trøndelag University College 17.04.

Översikt av SRS. Trond Morten Thorseth Gabrielle Hansen-Nygård John Birger Stav Knut Bjørkli Pascal Pein. Sør-Trøndelag University College 17.04. 2012 Översikt av SRS Trond Morten Thorseth Gabrielle Hansen-Nygård John Birger Stav Knut Bjørkli Pascal Pein Sør-Trøndelag University College 17.04.2012 Innehåll Inledning 3 Vad är ett studentresponssystem

Läs mer

http://www.sm.luth.se/~andreas/info/howtosearch/index.html

http://www.sm.luth.se/~andreas/info/howtosearch/index.html & ' ( ( ) * +, ', -. / ' 0! 1 " 2 # 3 / /! 1 $ 4, % 5 # 3, http://www.sm.luth.se/~andreas/info/howtosearch/index.html Andreas Tips och trix till sökningar i Cyberrymnden Här försöker jag att gå igenom

Läs mer

Vart tar språkteknologer vägen?

Vart tar språkteknologer vägen? Vart tar språkteknologer vägen? En miniundersökning av f.d. språkteknologstudenters arbeten och syn på sin utbildning Beáta B. Megyesi Institutionen för lingvistik och filologi Uppsala universitet bea@stp.ling.uu.se

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Artificiell intelligens, eller Kommer din dator att bli klokare än dig? (eller kanske är den redan det?)

Artificiell intelligens, eller Kommer din dator att bli klokare än dig? (eller kanske är den redan det?) Artificiell intelligens, eller Kommer din dator att bli klokare än dig? (eller kanske är den redan det?) 1.a November 2011 Innan vi börjar R.I.P. John McCarthy (1924 2011) Grundare av ämnet artificiell

Läs mer

Kommunikation. En aptitretare från VisVires AB

Kommunikation. En aptitretare från VisVires AB Kommunikation En aptitretare från VisVires AB Inledning Vi använder ofta ganska slarvigt begreppet kommunikation, vi säger t.ex. ofta att ett beslut skall kommuniceras ut i organisationen och sedan skickar

Läs mer

Använda Stava Rex i Word 2010

Använda Stava Rex i Word 2010 Använda Stava Rex i Word 2010 1. Skriva i Word Öppna Word och skriv av följande mening med fel och allt: 2. Stäng av Words rättstavningsfunktion Om stavningskontrollen i Word är aktiverad kommer de ord

Läs mer

Kryptering. Av: Johan Westerlund Kurs: Utveckling av webbapplicationer Termin: VT2015 Lärare: Per Sahlin

Kryptering. Av: Johan Westerlund Kurs: Utveckling av webbapplicationer Termin: VT2015 Lärare: Per Sahlin Kryptering Av: Johan Westerlund Kurs: Utveckling av webbapplicationer Termin: VT2015 Lärare: Per Sahlin Inledning Den här rapporten ska hjälpa en att få insikt och förståelse om kryptering. Vad betyder

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Mall för uppsatsskrivning 2013-2014

Mall för uppsatsskrivning 2013-2014 Mall för uppsatsskrivning 2013-2014 Exempel på framsida samt instruktioner Förnamn Efternamn Klass Entréskolan, Eskilstuna Datum Använd Infoga- menyn i Word och välj sidnummer för att lägga in sidnummer

Läs mer

Engelska åk 5 höstterminen 2013

Engelska åk 5 höstterminen 2013 gelska åk 5 höstterminen 2013 Under hösten kommer vi att jobba utifrån olika temaområden i engelska. Några områden handlar om länder, intressen och partyinbjudningar. Vi utgår från ett läromedel i engelska

Läs mer

Programmering för alla!

Programmering för alla! Programmering för alla! Inspirationsseminarium för lärare i grundskola och gymnasium Björn Regnell Professor Datavetenskap, LTH, Lunds universitet lth.se/programmera Video http://www.svt.se/nyheter/sverige/krav-pa-att-elever-lar-sig-programmera

Läs mer

Använda SpellRight 2 i Word 2010

Använda SpellRight 2 i Word 2010 Använda SpellRight 2 i Word 2010 1. Skriva i Word 1. Öppna Word och skriv av följande mening med fel och allt: 2. Stäng av Words rättstavningsfunktion Om stavningskontrollen i Word är aktiverad kommer

Läs mer

Rapport elbilar Framtidens fordon

Rapport elbilar Framtidens fordon Teknikprogrammet Klass TE14. Rapport elbilar Framtidens fordon Namn: Joel Evertsson Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about electric car. We have worked with future vehicles and with this report

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Imperativ programmering

Imperativ programmering Imperativ programmering 1DL126 3p Imperativ programmering Jesper Wilhelmsson ICQ: 20328079 Yahoo: amigajoppe MSN / epost: jesperw@it.uu.se Rum: 1335 Tel: 471 1046 Imperativ programmering Vilka programmeringsspråk

Läs mer

Lära matematik med datorn. Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby

Lära matematik med datorn. Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby Lära matematik med datorn Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby Innehåll Varför undervisar jag som jag gör? Lärarens roll i det digitala klassrummet

Läs mer

Talhandlingsteori. Talhandlingar. Performativa yttranden. Semantikens fyrkantigt logiska syn på språket

Talhandlingsteori. Talhandlingar. Performativa yttranden. Semantikens fyrkantigt logiska syn på språket Talhandlingsteori Talhandlingar (talakter) analyserades i filosofiska teorier under 1950- och 1960-talet av filosoferna Austin och Searle. Talhandlingsteori betonar att språket används till mycket mer

Läs mer

Röstteknik och Läsmetod

Röstteknik och Läsmetod Röstteknik och Läsmetod Jan Alpsjö www.lentos.se tel: 0705-120206 RÖSTTEKNIK OCH LÄSMETOD Till vardags talar vi lite si och så. Ibland otydligt, ibland obegripligt, ibland hela meningar och ibland halva,

Läs mer

Språket, individen och samhället HT07. 1. Introduktion till sociolingvistik. Några sociolingvistiska frågor. Några sociolingvistiska frågor, forts.

Språket, individen och samhället HT07. 1. Introduktion till sociolingvistik. Några sociolingvistiska frågor. Några sociolingvistiska frågor, forts. Språket, individen och samhället HT07 1. Introduktion till sociolingvistik Introduktion till sociolingvistik Språk, dialekt och språkgemenskap Stina Ericsson Några sociolingvistiska frågor Några sociolingvistiska

Läs mer

Språk, etik och bemötande inom rättsväsendet. Niklas Torstensson, PhD Inst. för Kommunikation och Information, Högskolan i Skövde

Språk, etik och bemötande inom rättsväsendet. Niklas Torstensson, PhD Inst. för Kommunikation och Information, Högskolan i Skövde Språk, etik och bemötande inom rättsväsendet Niklas Torstensson, PhD Inst. för Kommunikation och Information, Högskolan i Skövde Introduktion Språk, etik och bemötande inom rättsväsendet Vägen dit innefattar:

Läs mer

Litteracitet på flera språk. Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su.

Litteracitet på flera språk. Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su. Litteracitet på flera språk Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su.se Brian Street 1984, 1993 New Literacy Studies (tidigt 80 tal) New

Läs mer

Kursupplägg. Examination. Föreläsning 1: Intro till kursen och. Kursmaterial. programmering. Kursboken: Programmera med a multimedia approach

Kursupplägg. Examination. Föreläsning 1: Intro till kursen och. Kursmaterial. programmering. Kursboken: Programmera med a multimedia approach Föreläsning 1: Intro till kursen och Kursens hemsida http://www.it.uu.se/edu/course/homepage/prog1/esvt10 Studentportalen http://www.studentportalen.uu.se Kursmaterial Kursbok Kursprogramvara Tips: Installera

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Anpassningsbar applikationsstruktur för flerpunktsskärmar

Anpassningsbar applikationsstruktur för flerpunktsskärmar Datavetenskap Opponent(er): Rikard Boström Lars-Olof Moilanen Respondent(er): Mathias Andersson Henrik Bäck Anpassningsbar applikationsstruktur för flerpunktsskärmar Oppositionsrapport, C/D-nivå 2005:xx

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Konstruktion av en radiostyrd legobil. Digitala projekt av Arbon Vata Leonardo Vukmanovic Amid Bhatia

Konstruktion av en radiostyrd legobil. Digitala projekt av Arbon Vata Leonardo Vukmanovic Amid Bhatia Konstruktion av en radiostyrd legobil Digitala projekt av Arbon Vata Leonardo Vukmanovic Amid Bhatia 1 1.Innehållsförtäckning Rapport Radiostyrd LEGO bil...1 1. Innehållsförtäckning...2 2.0 Inledning...3

Läs mer

Programmering för alla!

Programmering för alla! Programmering för alla! del 1 Lärarlyftet Teknik 7-9, 2014-09-01 Björn Regnell Professor Datavetenskap, LTH, Lunds universitet lth.se/programmera Agenda 09:00-10:00 Introduktion; kursens upplägg Varför

Läs mer

Gymnasiearbete för högskoleförberedande examen

Gymnasiearbete för högskoleförberedande examen Gymnasiearbete - introduktionstext september 2012 Gymnasiearbete för högskoleförberedande examen Syftet med den här texten är att ge övergripande information om och kommentarer till gymnasiearbetet för

Läs mer

Rymdutmaningen koppling till Lgr11

Rymdutmaningen koppling till Lgr11 en koppling till Lgr11 När man arbetar med LEGO i undervisningen så är det bara lärarens och elevernas fantasi som sätter gränserna för vilka delar av kursplanerna man arbetar med. Vi listar de delar av

Läs mer