En politik för innovation, entreprenörskap och tillväxt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En politik för innovation, entreprenörskap och tillväxt"

Transkript

1 En politik för innovation, entreprenörskap och tillväxt 1

2 2

3 SIF ENHETEN FÖR STRATEGISK UT VECK LING En politik för innovation, entreprenörskap och tillväxt 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 5 SAMMANFATTNING 7 Stärkt innovationskraft en av våra största utmaningar! 8 Utbildning och forskning för innovation och tillväxt 10 Företagens finansiering: skatteregler och riskkapital är nyckelfaktorer 11 Offentliga beställningar som en motor för innovation och tillväxt 11 En politik för regional utveckling 12 Gör det tryggare att driva företag! 12 Ett par myter om företagande 13 Ett par nyckelbegrepp i rapporten 14 STÄRKT INNOVATIONSKRAFT EN AV VÅRA STÖRSTA UTMANINGAR! 15 Etablerade verksamheter och tillväxtverksamheter: viktiga men olika 16 Produkter, marknader och konkurrenter 17 Investeringar och produktionsteknik 21 Vinst och tillväxt 21 Etablerade verksamheter och tillväxtverksamheter olika ledningsfilosofier? 22 Samhällets roll 23 UTBILDNING OCH FORSKNING FÖR INNOVATION OCH TILLVÄXT 26 En god grund 26 Högskolor och universitet borde kunna bättre! 26 Satsa på industriforskningsinstituten! 28 Koncentrera forskning kring högteknologiska områden! 29 Satsa mer på tjänsteforskning! 30 Sif viktigaste krav: 30 FÖRETAGENS FINANSIERING: SKATTEREGLER OCH RISKKAPITAL ÄR NYCKELFAKTORER 33 Skattereglerna ska stimulera satsningar i tillväxtföretag! 33 Prioritera tillväxtföretagens kapitalförsörjning! 34 Utveckla kreditgarantiföreningarna! 35 Satsa på Forska&Väx och andra program för tidig finansiering!! 35 Sifs viktigaste krav: 38 OFFENTLIGA BESTÄLLNINGAR SOM EN MOTOR FÖR INNOVATION OCH TILLVÄXT 40 EN POLITIK FÖR REGIONAL UTVECKLING 42 Nationella insatser för regional utveckling 43 Regional och lokal nivå 43 Universitet, högskolor och forskningsinstitut 44 Företagen, dess organisationer och de fackliga organisationerna 44 Teknologi, talang och tolerans 45 GÖR DET TRYGGARE ATT DRIVA FÖRETAG! 46 Stärk egenföretagarnas sociala skydd och se över konkursreglerna! 46 Reformera sjukförsäkringssystemet! 47 Gör det lättare att skydda och kommersialisera idéer! 47 Fler kvinnliga företagare! 48 ETT PAR MYTER OM FÖRETAGANDE Det är väldigt svårt att starta och driva företag i Sverige Det är livsfarligt att anställa! 50 ÄR DE YTTRE FÖRUTSÄTTNINGARNA GODA. 51 REFERENSER 52 4

5 FÖRORD En politik för innovation, entreprenörskap och tillväxt är framtagen vid Sifs enhet för Strategisk Utveckling (SU) och riktar sig i första hand till beslutsfattare i de politiska församlingar, myndigheter och organisationer som på olika sätt arbetar med frågor som rör innovationer och entreprenörskap. Rapporten ingår i SUs skriftserie, i vilken vi strävar efter att analysera områden, branscher och skeenden, beskriva nuläget och vilka konsekvenser vi kan se i framtiden. Rapporterna syftar till att påverka och förändra Sifs medlemmars situation till det bättre. Det grundläggande målet är att bidra till fler, bättre och växande företag i Sverige. I En politik för innovation, entreprenörskap och tillväxt presenteras ett antal olika förslag för att öka innovationsförmågan och förbättra det entreprenöriella klimatet i Sverige. Rapporten utgår från företaget alltifrån det lilla nystartade till storföretaget och det är ifrån detta perspektiv som våra förslag för stödjande av innovationer och underlättande av entreprenörskap formulerats. Ett särskilt fokus ligger på innovationer och entreprenörskap inom högteknologiska områden, eftersom dessa områden har en stor potential att bidra till tillväxt och välstånd. De förslag som lämnas i rapporten berör såväl lagstiftning och regelverk som aktörer inom näringslivet alltså personer aktiva i företag, företagarnas organisationer och de fackliga organisationerna. Under 2006 publicerade Sif en rapport med namnet En politik för små och medelstora företag, i vilken vi gav ett antal förslag för utveckling av företag inom främst industri och teknik. Vår rapport En politik för innovation, entreprenörskap och tillväxt bygger på den förra rapporten, men skiljer sig från denna genom att vissa områden behandlas djupare. Även om fokus ligger kvar på små och medelstora företag, berör många av rapportens krav även de större företagen och företag av olika storlekar utvecklas i samspel med varann och det omgivande samhället. Rapporterna ska ses som förslag och debattinlägg från Sif, en organisation vars medlemmar tillhör de viktigare intressenterna i frågor som rör företagens tillväxtkraft. I framtagandet av rapporten har flera olika källor använts. Vid sidan av nyttjande av svenska och internationella utredningar inom området har en rad personer inom det svenska innovationssystemet bidragit med sina kunskaper och idéer. Inte minst har entreprenörer och andra personer som är aktiva i det svenska näringslivet lämnat viktiga bidrag. Ofta framhålls Kalifornien som ett föredöme beträffande innovation och entreprenörskap. Professor Mary Walshok vid University of California i San Diego har bidragit med inspiration och kunskaper och ställt sitt nätverk till vårt förfogande. Rapporten har utarbetats av Hans Björkman vid Enheten för Strategisk Utveckling. Stockholm, 2007 Enheten för Strategisk Utveckling Nils-Åke Carlsson CHEFSEKONOM 5

6 6 Det fackliga intresset att stödja innovation och entreprenörskap baseras alltså på en önskan att skapa många, bra och välavlönade jobb

7 SAMMANFATTNING Enkelt uttryckt kan ett företags innovationsförmåga beskrivas som bestående av en kombination av inre och yttre faktorer. Till de inre faktorerna hör företagets förmåga att skapa ett kreativt klimat, att tolka omvärlden, att förstå och involvera kunder och leverantörer i utvecklingsarbete och dess förmåga att välja idéer för att utveckla dessa till innovationer. Dessa inre faktorer står inte i fokus i denna rapport däremot behandlas de i Sif-rapporten Nu ökar vi kreativiteten!. Samhället i vid mening (staten, regionala och kommunala aktörer, ideella organisationer mm) har en viktig roll när det gäller de yttre faktorer som påverkar ett företags innovationsförmåga samhället skapar villkoren för företagandet. Denna rapport söker att beskriva hur dessa villkor bör utformas för att stödja innovation och entreprenörskap. I många avseenden sammanfaller Sifs intressen med näringslivets när det gäller innovationspolitik, entreprenörskap och tillväxt. Detta skapar en god grund för samarbete. Samtidigt finns det särskilda fackförbundsspecifika skäl till engagemang i dessa frågor. Vi menar att medarbetarnas kunskaper och kreativitet ständigt måste utvecklas och utnyttjas. Det är också genom innovationer som stora värden skapas och löneutrymmen. Det fackliga intresset att stödja innovation och entreprenörskap baseras alltså på en önskan att skapa många, bra och välavlönade jobb. Vi menar att ett bra innovationsklimat kräver trygga, välutbildade och engagerade medarbetare. Vi menar att en svensk modell, med bra debattklimat och demokratiskt sinnade chefer bidrar till idéskapande, innovation och tillväxt. Vi menar att det är bra för företagen att människor får möjlighet att kompetensutvecklas och att sådana möjligheter bör komma många till del. Gemensamt för företag av alla sorter är att de är beroende av goda och fasta spelregler bra och väl reglerade relationer på arbetsmarknaden, en gynnsam skattelagstiftning, klara regler kring samhällsstöd till företag, väl utbyggda universitet och forskning som svarar mot företagens behov är några faktorer. För de etablerade företagen är det särskilt viktigt med en god tillgång till välutbildad arbetskraft, gynnsamma skatteregler för realkapitalinvesteringar samt goda kommunikationer, väl fungerande transporter och en långsiktigt trygg och miljömässigt hållbar energiförsörjning. Tillväxtföretagen behöver ha god tillgång till kunskap, inte minst i form av kompetent arbetskraft och tillgång till forskningsresultat. Detta innebär att samhället måste satsa på en bra yrkesinriktad utbildning, på grundutbildning av hög kvalitet vid universitet och högskolor, men också på kvalificerad fortbildning. Samhället måste också prioritera behovsmotiverad forskning, främst inom områden med stor tillväxtpotential. Det måste också finnas tillgång till kapital för satsningar i FoU-intensiva verksamheter. Detta kan underlättas genom gynnsamma skatteregler för FoU-satsningar och offentliga FoU-beställningar. Dessutom krävs stöd för kommersialisering av FoU-resultat samt regelverk och trygghetssystem som stödjer innovation och entreprenörskap. En politik för innovation, entreprenörskap och tillväxt utgår från det nystartade eller etablerade företaget. Företagets möjligheter och utmaningar handlar naturligtvis i första hand om dess förmåga att kunna utveckla och leverera 7

8 produkter av hög kvalitet. Men förutsättningarna för detta påverkas av många faktorer. Därför måste en politik för innovation och entreprenörskap beröra många olika politikområden, exempelvis utbildning, skatter, socialpolitik. Rapporten består av sju kapitel, vilka sammanfattas nedan. Beträffande finansiering av de förslag som lämnas, menar vi att det till viss del är en fråga för privatpersoner och näringslivet. Andra delar kräver samhälleliga insatser. Den nuvarande regeringen planerar en försäljning av delar av den statligt ägda företagssektorn. Sif menar att om en sådan försäljning sker, är det angeläget och rimligt att delar av intäkterna av en sådan försäljning används för att utveckla svenskt näringsliv som en investering i arbete och välfärd. Därför bör de åtgärder som föreslås i denna rapport i stor utsträckning finansieras av de intäkter som staten får vid företagsförsäljningar. Stärkt innovationskraft en av våra största utmaningar! Sif menar att innovationskraften i den svenska ekonomin måste stärkas för att vi inte ska tappa i konkurrenskraft och välstånd. Det finns flera utmaningar att möta: Många av de stora framgångsrika exportföretagen producerar för mogna marknader, vilka kännetecknas av en mycket stark konkurrens. För att behålla sin styrka på dessa marknader behöver produktionstekniken kontinuerligt förbättras. Det kan också finnas möjligheter till framgångar genom att öppna nya marknader eller segment med helt nya produkter. Om denna industri inte fortsätter att utvecklas, riskerar den att slås ut av priskonkurrens. Dessa industrier kommer, oavsett utveckling, sannolikt att anställa färre personer i Sverige. Det är inom små och medelstora företag de nya jobben måste skapas. Innovationskraften inom de mindre och medelstora företagen måste stärkas det är genom nya produkter, marknader och processer som dessa företag ska växa och bidra till tillväxt och välstånd. En strategi för stärkt innovationskraft måste alltså utgå från såväl de stora företagen, vilka ofta är etablerade på mogna marknader och de mindre tillväxtföretagen. En sådan strategi bygger på att Sverige genomför offensiva satsningar för att utveckla ett innovativt och kunskapsintensivt samhälle, där nya tillväxtföretag och etablerade storföretag bidrar till arbete, trygghet och välstånd. Ett företags möjligheter att utvecklas och överleva beror på många samverkande faktorer. Det handlar inte minst om hur företaget ägs och sköts och om de anställdas kompetens. Ytterst handlar det om företagets förmåga att sälja sina produkter. För att ett företag ska ha goda möjligheter att växa krävs mycket av företaget, men det handlar också om dess marknader och om de förutsättningar som ges av omgivningen exempelvis i form av kunskaps- och kapitalförsörjning samt i form av regelverk. I detta avsnitt har vi valt att arbeta med två typverksamheter för att i enkelhet beskriva en del av företagandets villkor: den etablerade verksamheten och tillväxtverksamheten. 8

9 för att utveckla ett innovativt och kunskapsintensivt samhälle, där nya tillväxtföretag och etablerade storföretag bidrar till arbete, trygghet och välstånd. 9

10 Den etablerade verksamheten arbetar på en konkurrensutsatt marknad. Denna marknad kan vara lokal eller nationell, men för många företag är det en global marknad det handlar om. Företaget har en eller flera produkter på marknaden och dessa varor eller tjänster är inte direkt några nykomlingar: det kan handla om exempelvis bilar, lastbilstransporter eller bröd. Att marknad och produkter präglas av mognad innebär att man lägger mycket energi på förbättringar av existerande produkter, rationaliseringar av befintlig produktion, utveckling av ny produktionskapacitet för denna produktion mm. Det är en ständig jakt efter kostnadsbesparingar. Tillväxtverksamheten är ung och har kanske inte alls några varor eller tjänster etablerade på marknaden ännu. Det kan mycket väl vara så att det råder ganska stor osäkerhet rörande såväl produktidéer som om det kommer att finnas någon marknad. I tillväxtverksamheten är fokus på den verksamhet som är inriktad på att finna nya produkter, processer och/eller marknader. Här handlar det i större utsträckning om banbrytande nyheter och såväl risker som möjligheter kan vara stora. De flesta företag ägnar sig åt såväl etablerad verksamhet som tillväxtverksamhet. Den etablerade verksamheten kan betraktas som i huvudsak producerande medan tillväxtverksamheten i huvudsak innoverar. Innovationsinnehållet skiljer sig dock åt mellan företag och branscher. Innovation är nödvändig för företagens långsiktiga tillväxt och det är dagens innovationer som bildar grunden för mycket av morgondagens produktion. Utbildning och forskning för innovation och tillväxt Den utbildning som erbjuds ska svara mot individens, näringslivets och samhällets behov. Därför måste insatser till för att göra naturvetenskapliga och tekniska utbildningar mera attraktiva de unga måste få se yrken där naturvetenskapliga och tekniska kunskaper behövs. De unga måste också få insikter, kunskaper och intresse för att innovera och driva företag. Även beträffande universitetens grundutbildning finns det anledning att betona betydelsen av verklighetsförankring och av att öka intresset för innovationer och entreprenörskap. Detta innebär bl a att praktikinslagen i utbildningssystemet bör återupprättas och att arbetsmarknadens behov får en större roll i dimensioneringen av högskoleutbildningar. Sif menar vidare att högskolans samverkan med det omgivande samhället måste förbättras. Mot denna bakgrund anser Sif: Att det är viktigt att samhällsrepresentanter och inte minst personer från näringslivet bereds plats i styrelser och andra organ inom universitet och högskolor: att i en situation med svagt utvecklad samverkan inskränka samhällets kontakter, inflytande och insyn är direkt kontraproduktivt. Sif anser att samverkan i syfte att skapa nya och växande företag särskilt inom högteknologiska områden kännetecknade av stor innovationshöjd måste prioriteras av universitet och högskolor. 10

11 Vid sidan av samverkan kring kompetensutveckling finns det också ett behov av ökad samverkan kring behovsmotiverad forskning. Som ett första mål bör regeringen besluta att samhällets civila FoU-utgifter ska motsvara minst 1% av BNP. Vidare menar Sif att det finns anledning att se över reglerna kring lärarundantaget och att söka finna modeller som stärker universitetens incitament att stödja kommersialisering av uppfinningar. Sif menar att industriforskningsinstituten bör byggas ut och att större medel ska avsättas för institutens samverkan med näringslivet. Kraven på småföretags medfinansiering av gemensamma projekt bör också kunna sättas lägre än för större aktörer. Vidare finns det anledning att tillföra nya statliga resurser som koncentreras till ett fåtal centra med högteknologisk spetsforskning. Dessutom bör samhället satsa mer på tjänsteforskning. Företagens finansiering: skatteregler och riskkapital är nyckelfaktorer Sif menar att det är angeläget att utreda och överväga ett antal förändringar i skattesystemet för att förbättra företagsklimatet. Borttagandet av förmögenhetsskatten kommer att bidra till en ökad kapitaltillgång, men det måste också till regler som underlättar att investeringar sker i småföretag. Det kan exempelvis handla om att öppna möjligheter för att låta kapitalvinster och inkomster undantas från skatt om de investeras i mindre företag. Beskattning kan ske då medlen flyttas från småföretagen. Det finns också anledning att se över avdragsmöjligheter för satsningar på exempelvis kompetensutveckling och FoU. Sif menar att det finns anledning att underlätta småföretagens kapitalförsörjning särskilt i tidiga skeden genom utveckling av kreditgarantiföreningarna. Dessutom är det angeläget att samhället tillhandahåller mera kapital för tidig utveckling av nya idéer detta kan ske genom exempelvis offentliga beställningar och genom program som Forska&Väx. Sif menar att regionala såddkapitalfonder med statligt kapital som grund bör utredas. Sådana fonder skulle exempelvis kunna knytas till Innovationsbrons regionala dotterbolag. Offentliga beställningar som en motor för innovation och tillväxt Sif menar att samhället ska driva en aktiv beställningspolitik, med särskilt fokus på bioteknik, medicin och medicinteknik, IT och miljöområdet. En viss andel av dessa offentliga beställningar ska ges till små och medelstora företag för utveckling av koncept med god innovationshöjd och stor kommersialiseringspotential. 11

12 En politik för regional utveckling Sif betonar särskilt värdet av samverkan. Starka regioner kräver nationella insatser, inte minst för att utveckla högskolor och universitet. Dessutom krävs utveckling av strategier på regional nivå och ett aktivt engagemang från universitet, högskolor och forskningsinstitut. Det är ett gemensamt ansvar att en stark samverkan byggs upp mellan samhällets institutioner och företagsamheten, dess organisationer och de fackliga organisationerna. Gör det tryggare att driva företag! Dagens egenföretagare har inget av det som är naturligt för många anställda: inkomstförsäkring, trygghetsavtal och avtalspensioner. Målet bör vara att så långt möjligt likställa egenföretagares skydd med det som gäller för anställda. I vissa avseenden behövs särskilda anpassningar Sif har exempelvis föreslagit att företagares A-kassa ska baseras på den genomsnittliga inkomsten under de senaste fem åren. Det bör också vara möjligt att lägga ett företag i malpåse i dåliga tider idag krävs att företaget avvecklas totalt för att ägaren ska kunna uppbära A-kassa. Regelverket kring hantering av bristande betalningsförmåga insolvenslagstiftningen bör ses över. Vi menar att det svenska regelverket måste reformeras för att det ska kunna fungera som ett verktyg för främjande av entreprenörskap och på så vis kunna bidra till utvecklingen av ett mera dynamiskt arbetsliv. Mål för denna lagstiftning bör vara: Att den inte hindrar individer att starta företag Att det inte ska vara svårt att starta nya företag efter ärliga konkurser Att insolventa företag kan rekonstrueras eller avvecklas snabbt och till låg kostnad Sif vill peka på sjukförsäkringssystemets utformning som en hämsko för utveckling av små företag. Om småföretagare riskerar höga sjukskrivningskostnader, kan denna risk medföra att ägaren väljer att låta bli att anställa personal och expandera verksamheten. Det är därför bra att regeringen beslutat att ta bort sjukförsäkringsavgiften, dvs den medfinansiering av sjukpenningen som arbetsgivaren har fått stå för då anställda varit sjukskrivna på heltid i mer än 14 dagar. Sif menar att reglerna för sjuklön bör ses över. En sådan översyn bör syfta till att sänka små arbetsgivares sjukskrivningskostnader eller till att ge en kostnadsmässig säkerhet genom bättre möjligheter till försäkringslösningar, vilka inte får urholka de anställdas trygghet. Särskilt för mindre företag finns behov att se över möjligheterna att patentera sina uppfinningar, i synnerhet i tidiga faser av affärscykeln. Det behövs insatser för att öka kunskaperna om vad som är patenterbart och det är också angeläget att se över de mindre företagens möjligheter att finansiera patenteringar. Samtidigt som de kvalitativa kraven för det som ska kunna patenteras bör ses över, är det viktigt att på en övernationell nivå se över (och vidga) omfattningen av vad som är patenterbart. Detta är inte minst viktigt för tjänsteproducerande företag. 12

13 Kvinnor är underrepresenterade bland såväl nya som etablerade företagare. Unga kvinnor är mindre intresserade av att bli företagare än unga män. Samtidigt är skillnaderna mellan kvinnor och män när det gäller nyföretagande mindre än om man ser till det totala företagandet. Drygt en tredjedel av alla nya företag startas av kvinnor. Det är angeläget att få ännu fler kvinnor att starta företag. I första hand bör kvinnors företagande gynnas genom allmänna förbättringar av företagandets villkor. Samtidigt menar Sif att det behövs särskilda åtgärder för att stimulera kvinnors innovationskraft och entreprenörskap. Detta arbete handlar bl a om att bryta traditionella könsmönster genom att stimulera fler kvinnor att söka till exempelvis tekniska utbildningar. Men det handlar också om att förbättra kvinnors möjligheter att finansiera sina företag, att ge stöd till affärsutveckling och om att visa goda förebilder. Regeringen vill under perioden lägga särskilda resurser för att främja kvinnors företagande och har för år 2007 avsatt 100 miljoner kronor. Vi menar att denna satsning är angelägen och att det är bra att delar av resurserna nyttjas för att stärka forskningen kring kvinnors företagande. Större kunskaper om kvinnors företagande bör medföra att samhällets insatser kan generera långsiktiga resultat. Ett par myter om företagande I detta avsnitt söker vi nyansera diskussionen om Sverige en del. Det är inte jättesvårt att starta och driva företag i Sverige och det svenska regelverket om anställningsskydd tar sikte på att skapa trygghet och livskraftiga företag. Vid en internationell jämförelse framstår Sverige inte som ett svårt land att starta och driva företag i. Den svenska byråkratin är jämförelsevis snabb och effektiv. Det regelverk vi har är dessutom ofta väl motiverat. Det finns till exempel anledning att hålla kontroll på miljöeffekter av ett företags verksamhet. Ändå finns det naturligtvis skäl att se över regelverken, inte minst för att förtydliga. Sif menar att regelverk ska vara lätta att finna och lätta att förstå. Syften bakom regler ska vara tydliga och information ska vara lätt att ta till sig. Det har pratats väldigt mycket om Lagen om anställningsskydd 1 (LAS) och dess destruktiva roll för småföretagen. Mycket av detta resonemang bygger på missförstånd. På det hela taget finns det anledning att framhålla att arbetsgivare särskilt i samverkan med de fackliga organisationerna har goda möjligheter att tillse att uppsägningar inte leder till att nyckelpersoner måste lämna företaget. Vår slutsats är att arbetsgivarorganisationernas opinionsbildning kring LAS är mycket mera skadlig för anställningsklimatet än lagen som sådan är. Sif menar att LAS ofta vantolkas i den allmänna debatten. Därför är det angeläget att de svenska reglerna om anställningsskydd beskrivs sakligt för presumtiva arbetsgivare och småföretag. Det är också viktigt att det är känt att det finns möjligheter att göra tillfälliga anställningar. 1 SFS 1982:80 13

14 Ett par nyckelbegrepp i rapporten Med innovation menar vi i denna rapport ett förlopp genom vilket produkter, tjänster, processer eller marknader skapas och tas i bruk. Begreppet innovation kan användas både för att beskriva en process från idégeneration till nyttjande av idén och för att beskriva själva nyheten, exempelvis glödlampan. En kreativ idé eller en uppfinning är inte en innovation förrän den tagits i bruk. Med entreprenör menar vi en person som organiserar, leder och tar de risker det innebär att driva ett företag eller en verksamhet. Entreprenörskap handlar alltså om förmågan och viljan att vara entreprenör. Med produkter menar vi såväl fysiskt gods som tjänster. Begreppet produktion står därmed för såväl varuproduktion som tjänsteproduktion. 14

15 Stärkt innovationskraft en av våra största utmaningar! Sveriges välstånd beror på vår förmåga att producera varor och tjänster som är attraktiva och prisvärda. Sif menar att innovationskraften i den svenska ekonomin måste stärkas för att vi inte ska tappa i konkurrenskraft och välstånd. Det finns flera utmaningar att möta: Många av de stora framgångsrika exportföretagen producerar för mogna marknader, vilka kännetecknas av en mycket stark konkurrens. För att behålla sin styrka på dessa marknader behöver produktionstekniken kontinuerligt förbättras. Det kan också finnas möjligheter till framgångar genom att öppna nya marknader eller segment med helt nya produkter. Om dessa företag inte fortsätter att utvecklas, riskerar de att slås ut av priskonkurrens. Denna typ av företag kommer, oavsett utveckling, sannolikt att anställa färre personer i Sverige. De stora privata företagen sysselsätter allt färre personer i Sverige, medan de nya jobben skapas i mindre och nystartade företag. Det är sannolikt att denna utveckling kommer att fortsätta och därför är det inom små och medelstora företag de nya jobben måste skapas. Innovationskraften inom de mindre och medelstora företagen måste stärkas det är genom nya produkter, marknader och processer som dessa företag ska växa och bidra till tillväxt och välstånd. I vissa avseenden har Sverige goda förutsättningar. Dessa består av framgångsrika exportföretag, väl fungerande relationer mellan arbetsmarknadens parter, ett stabilt politiskt klimat och en väl fungerande offentlig sektor och en god utbildningsnivå bland invånarna. Ett viktigt mått är andelen av bruttonationalprodukten (BNP) som används till Forskning och Utveckling (FoU). Sveriges FoU-andel av BNP är omkring 3,8% (2005), vilket är bland de högsta andelarna i världen (men en tydlig minskning sedan 2003). Samtidigt kan vi se vissa problem. Andelen unga som söker sig till tekniska och naturvetenskapliga utbildningar måste öka och utbildningskvaliteten måste förbättras. Bakom siffrorna om den höga forskningsvolymen döljer sig också vissa bekymmer. Siffrorna som redovisas är från 2005 och visar bl a att 75% av FoUutgifterna står företagen för, vilket innebär att statens FoU-satsningar inte är särskilt omfattande. De 20 största företagen stod för 62% av näringslivets FoU. Siffror från 2003 visar att forskningsandelen i näringslivets satsningar är endast 12%, medan 88% nyttjas till utvecklingsarbete. 70% av den statliga industriella FoU-finansieringen utgjordes 2005 av militära medel. Sverige lägger en internationellt sett liten andel av FoU-utgifterna på behovsmotiverad institutsforskning. En utmaning ligger i att skapa bättre förutsättningar och större intresse för entreprenörskap särskilt i kunskapsintensiva tillväxtbranscher. Enligt en mätning gjord av Global Entrepreneurship Monitor år 2005 ligger Sverige relativt lågt när det gäller entreprenöriell aktivitet 10,2% av befolkningen äger företag 2. Jämförelser med andra länder blir inte nödvändigtvis rättvisande, exempelvis kan många länder ha stora mängder entreprenörer inom jordbrukssektorn. Vi kan 2 Global Entrepreneurship Monitor. Executive Report 2005 av Minniti mfl (2006) 15

16 dock konstatera att i USA och Kanada äger över 16% av befolkningen företag. I Sverige har omkring 4,5% av befolkningen i åldrarna år startat nytt företag (högst 42 månader gamla) enligt 2005 års mätning. I Norge och Kanada är motsvarande siffror nära 10% och i USA över 12%. Vi kan till bilden lägga att endast 25% av företagarna i Sverige är kvinnor 3. En strategi för stärkt innovationskraft måste alltså utgå från såväl de stora företagen, vilka ofta är etablerade på mogna marknader och de mindre tillväxtföretagen. En sådan strategi bygger på att Sverige genomför offensiva satsningar för att utveckla ett innovativt och kunskapsintensivt samhälle, där nya tillväxtföretag och etablerade storföretag bidrar till arbete, trygghet och välstånd. Ekonomisk tillväxt ger utrymme för välståndshöjningar, goda trygghetssystem för alla och satsningar på långsiktig, uthållig och miljövänlig utveckling. Svensk tillväxt måste i stor utsträckning baseras på innovationer och ett starkt entreprenörskap särskilt om nya jobb ska till. Sif ska påverka denna utveckling på nationell och regional nivå. Sif ska också påverka utvecklingen inom företagen innovativa företag har sin främsta resurs i kunniga och kreativa medarbetare. Sif ska bidra med kunskaper och idéer när det gäller innovationsfrågor och entreprenörskap på alla nivåer. Sif ska vara en viktig och självklar samarbetspart när det gäller näringslivsklimat, entreprenörskap och företagsutveckling. Det fackliga intresset att stödja innovation och entreprenörskap baseras på en önskan att skapa många, bra och välavlönade jobb. Etablerade verksamheter och tillväxtverksamheter: viktiga men olika Ett företags möjligheter att utvecklas och överleva beror på många samverkande faktorer. Det handlar inte minst om hur företaget ägs och sköts och om de anställdas kompetens. Ytterst handlar det om företagets förmåga att sälja sina produkter. För att ett företag ska ha goda möjligheter att växa krävs mycket av företaget, men det handlar också om dess marknader och om de förutsättningar som ges av omgivningen exempelvis i form av kunskaps- och kapitalförsörjning samt i form av regelverk. I detta avsnitt har vi valt att arbeta med två typverksamheter för att i enkelhet beskriva en del av företagandets villkor: den etablerade verksamheten och tillväxtverksamheten. Båda dessa verksamheter kan förekomma inom ett och samma företag. Den etablerade verksamheten arbetar på en konkurrensutsatt marknad. Denna marknad kan vara lokal eller nationell, men för många företag är det en global marknad det handlar om. Företaget har en eller flera produkter på marknaden och dessa varor och tjänster är inte direkt några nykomlingar: det kan handla om exempelvis bilar, lastbilstransporter eller bröd. Att marknad och produkter präglas av mognad innebär att man lägger mycket energi på förbättringar av existerande produkter, rationaliseringar av befintlig produktion och utveckling av ny produktionskapacitet för denna produktion. Det är en ständig jakt efter kostnadsbesparingar. Tillväxtverksamheten är ung och har kanske inte alls några varor eller tjänster etablerade på marknaden ännu. Det kan mycket väl vara så att det råder ganska 3 Nutek (2007) 16

17 stor osäkerhet rörande såväl produktidéer som om det kommer att finnas någon marknad. I tillväxtverksamheten är fokus på den verksamhet som är inriktad på att finna nya varor, tjänster, processer och/eller marknader. Här handlar det i större utsträckning om banbrytande nyheter och såväl risker som möjligheter kan vara stora. De två verksamhetstyper vi målat upp är delvis övertydliga. Många företag som i huvudsak ägnar sig åt tillväxtverksamhet har produkter på en existerande marknad och produkterna behöver inte nödvändigtvis vara så innovativa. Samtidigt har företag inom etablerade verksamheter normalt sett FoU-avdelningar eller motsvarande, som i stor utsträckning spelar en roll som påminner om det vi kallat tillväxtverksamhet. De flesta företag ägnar sig åt såväl etablerad verksamhet som tillväxtverksamhet. Den etablerade verksamheten kan betraktas som i huvudsak producerande medan tillväxtverksamheten i huvudsak innoverar. Innovationsinnehållet skiljer sig dock åt mellan företag och branscher. Innovation är nödvändig för företagens långsiktiga tillväxt och det är dagens innovationer som bildar grunden för mycket av morgondagens produktion. En produkts livscykel kan ofta beskrivas som initialt kännetecknad av stora innovationer i själva produkten, vilka följs av innovationer rörande produktionsprocessen (massproduktion, rationaliseringar etc), följt av ett stadium med mindre produktförbättringar och en tilltagande priskonkurrens 4. Sammantaget krävs såväl livskraftiga etablerade verksamheter som växande och framgångsrika tillväxtverksamheter. Företagens förändringsarbete och samhällets tillväxtpolitik måste alltså inriktas på båda dessa verksamhetstyper. Produkter, marknader och konkurrenter Den etablerade verksamheten framställer normalt sett väl utvecklade produkter för mogna marknader. Detta innebär att det råder en stark konkurrens mellan marknadens aktörer ej sällan handlar det om priskonkurrens. Beroende på verksamhetens inriktning ser det olika ut när det gäller konkurrenter. Inom investeringstunga branscher förekommer normalt sett få, men stora, aktörer. Gemensamt för de flesta mogna produkter är att det är svårt att göra radikala produktinnovationer och detta gäller för såväl varor som tjänster. Bilbranschen, dagligvaruhandeln och stålindustrin kan tjäna som exempel på etablerade verksamheter med dessa karaktäristika. Tillväxtverksamhetens produkter är nyare på marknaden (eller har inte nått dit) och är därmed inte färdigutvecklade. Detta innebär inte att dess produkter skulle vara mindre (eller mer) teknologiskt avancerade, istället handlar det om att de är nya och att de kan ha en stor utvecklingspotential transistorn var en högteknologisk produkt redan från början, men har kunnat utvecklas till betydligt mera avancerade kretskort, exempelvis. Här är utrymmet för radikala produktinnovationer större. Eftersom det inte alltid finns en väl definierad eller stor marknad för produkterna, är det ofta svårt att bedöma konkurrenssituationen. Företaget kan exempelvis vara ensamt om sin lösning, men den allvarligaste konkurrensen kommer från företag med helt andra tekniska lösningar. 4 Utterback (1994) 17

18 STRATEGI- DIMENSION PRODUKT MARKNAD KONKURRENTER INVESTERINGAR PRODUKTIONS-TEKNIK VINST TILLVÄXT LEDNINGSARBETE (LEDARSKAP, ARBETS- ORGANISATION, MM) SAMHÄLLETS ROLL ETABLERADE VERKSAMHETER Mogna produkter för mogna marknader: hård priskonkurrens Begränsade möjligheter till radikal produktinnovation Mogna marknader, långsamt växande, priskonkurrens Många eller stora Främst i produktionsprocesser Stordrift Utvecklingspotential ofta förknippad med stora process-investeringar Beräknad framtida tillväxt diskonterat i börsvärdet: svårt att upprepa framgångar Ständiga rationaliseringar Tillväxt genom uppköp och sammanslagningar Stegvis förändring Kvalitet Konkurrens Outsourcing/offshoring Rationaliseringar Kostnadseffektivitet Volym Tillgång till välutbildad arbetskraft Gynnsamma skatteregler för realkapitalinvesteringar Kommunikationer, transporter och energi TILLVÄXTVERKSAMHETER Mindre utvecklade produkter för nya eller växande marknader: osäkerhet, kvalitetsbrister etc. Stora möjligheter till radikala produktinnovationer Nya marknader under utveckling, ofta initialt små. Produktegenskaper viktig konkurrensfaktor Få, ofta svagt definierade, kan vara flera, men ofta kortlivade Främst i produktutveckling Mera småskalig produktion Mindre utvecklade produktionsprocesser Flera förlustår ej ovanliga: produkter är kanske inte introducerade på marknaden. Ej ovanligt att företaget säljs strax före vinster uppstår. Kapitaltillgång viktig tillväxtfaktor. Att bli uppköpt av större företag är vanligt. Kreativitet och innovationsförmåga Interna och externa nätverk: allianser för utveckling och kommersialisering Entreprenörskap/ intraprenörskap Riskhantering: Risktagande vs stor vinst-/tillväxtpotential Tillgång till kunskap: kompetent arbetskraft, forskningsresultat etc Behovsmotiverad forskning, främst inom områden med stor tillväxtpotential Kapital för investeringar i FoU Gynnsamma skatteregler för FoUsatsningar Offentliga FoU-beställningar Stöd till kommersialisering av FoUresultat Regelverk och trygghetssystem som stödjer innovation och entreprenörskap Figur 1. Etablerade verksamheter och tillväxtverksamheter några grova karakteristika 18

19 Många nya företag inom områden som miljöteknik, medicinsk teknik och programvaruutveckling finns inom det område vi valt att kalla tilväxtverksamhet. Svenska företags strategier för produkter, tjänster och marknader bör, för att uppnå goda vinstmarginaler, i så hög utsträckning som möjligt utgå från konkurrens genom produktkvalitet och närvaro på nya marknader snarare än priskonkurrens. Då svenska företag konkurrerar med pris, måste detta ske genom överlägsna produktionsmetoder och inte genom låga löner. Detta ställer fortsatt höga krav på utveckling av effektiva produktionsprocesser, såväl inom etablerade verksamheter som inom tillväxtverksamheter. Än tydligare är kraven på innovationer. Tillväxtverksamheter är i stor utsträckning innovationsbaserade och behöver få goda villkor för att växa. De etablerade verksamheterna måste kombinera innovationer i produktionsteknik med nya produkter för nya marknader. Detta kräver bl a hög kompetens bland medarbetarna, en arbetsorganisation som stödjer innovation, en samverkan mellan forskarsamhälle, företag med i huvudsak tillväxtverksamheter och företag med i huvudsak etablerade verksamheter och en förmåga hos de etablerade företagen att se och förstå nya marknader. INNOVATION ENTREPRENÖR- SKAP ETABLERAD VERKSAMHET Processinnovationer, sällan stora produktförbättringar. Dramatiska process-förbättringar kan ofta vara mycket kapitalkrävande. Ofta begränsat, intraprenörer kan förekomma, kanske särskilt på FoU-avdelningar. TILLVÄXTVERKSAMHET Produktinnovationer, kan vara banbrytande, ofta osäkerhet om kommersiell gångbarhet. Verksamheten kräver entreprenörer, grunden för tillväxt är att man lyckas genomföra nya idéer. Figur 2. Innovation och entreprenörskap i etablerade verksamheter och tillväxtverksamheter. 19

20 20 För de konkurrensutsatta sektorerna av ekonomin måste produktivitetsutvecklingen vara god i jämförelse med omvärlden

En politik för innovation, entreprenörskap och tillväxt

En politik för innovation, entreprenörskap och tillväxt En politik för innovation, entreprenörskap och tillväxt Innovationspolitik en politik för innovation, entreprenörskap och tillväxt Innehållsförteckning Förord................................................5

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi 2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Entreprenörskap och innovativt företagande Aktiviteterna skall bidra till att skapa

Läs mer

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNOVA Information VI 2006:10 OM VINNVINN vinnvinn är ett initiativ för tillväxt i regionala innovationssystem. Nya affärsmöjligheter

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland pilotstudie hösten/vintern 2014

Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland pilotstudie hösten/vintern 2014 TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Diarienummer 2014-10-02 RS140392 HANDLÄGGARE Lena Johansson, utvecklingsledare Näringsliv Tel: 0722-162387 Regionstyrelsen Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland

Läs mer

Innovationspolitik, teknik och tillväxt

Innovationspolitik, teknik och tillväxt Innovationspolitik, teknik och tillväxt Innovationspolitik, teknik och tillväxt Innovationsfrågorna berör alla politikområden. Att regeringen bedriver en sammanhållen politik och genomför kraftfulla åtgärder

Läs mer

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel En ny vara eller tjänst En ny process för att producera en vara eller tjänst En ny form för industriell organisering En ny marknad eller sätt att nå

Läs mer

Kunskap för tillväxt. Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara för utlandsbaserad

Kunskap för tillväxt. Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara för utlandsbaserad Kunskap för tillväxt Tillväxtanalys Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt.

Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt. Datum vår referens 2015-09-07 Håkan Eriksson Näringsdepartementet Enheten för kapitalförsörjning Att: Henrik Levin 103 33 Stockholm Remissvar Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet

Läs mer

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Många är

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Drivhuset. Startades 1993 i Karlstad. Finns just nu på 14 orter runt om i Sverige. Drivhuset Kalmar grundades 1999

Drivhuset. Startades 1993 i Karlstad. Finns just nu på 14 orter runt om i Sverige. Drivhuset Kalmar grundades 1999 2013 fokus framåt Drivhuset är en plattform för dig som vill utveckla entreprenöriellt driv. Genom personlig evolution och affärsutveckling vill vi få fler att skapa nytt av sina idéer. Drivhuset arbetar

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Från idéer till framgångsrika företag. En gemensam process från Affärsidé till Kommersialisering

Från idéer till framgångsrika företag. En gemensam process från Affärsidé till Kommersialisering En gemensam process från Affärsidé till Kommersialisering 1 Innehåll Bröllop mellan Innovationsbron och Almi Innovationsbrons uppdrag och strategi Almis uppdrag och nya innovationsstrategin Möjligheter

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 Mälardalens högskola Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 MDH En nationell högskola som verkar i en region - med en innovativ och internationell profil MDH i siffror 1977 MDH

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

Intraprenörskap hur gör man?

Intraprenörskap hur gör man? Intraprenörskap hur gör man? Magnus Forslund Calcarius Consulting Ekonomihögskolan vid Växjö universitet Magnus Forslund Hur får man alla anställda att agera som intraprenörer? 1 2 3 Vad betyder egentligen

Läs mer

PÅ VÅR ARENA MÖTER VÄXANDE BOLAG NYA INVESTERARE. Din kompletta börsarena

PÅ VÅR ARENA MÖTER VÄXANDE BOLAG NYA INVESTERARE. Din kompletta börsarena PÅ VÅR ARENA MÖTER VÄXANDE BOLAG NYA INVESTERARE Din kompletta börsarena TILLSAMMANS SKAPAR DE VÄLMÅENDE BOLAG RUSTADE FÖR FRAMTIDEN FOKUS PÅ TILLVÄXT välkommen till din börsarena Alla är överens om att

Läs mer

Varför vill Teknikföretag att Felix stör en ingenjör?

Varför vill Teknikföretag att Felix stör en ingenjör? Varför vill Teknikföretag att Felix stör en ingenjör? Teknikföretag är Sveriges viktigaste företag för tillväxt, sysselsättning, utveckling, export och därmed för välfärden. Det finns en stark koppling

Läs mer

Näringslivsprogram för Söderhamn 2015-2020

Näringslivsprogram för Söderhamn 2015-2020 Näringslivsprogram för Söderhamn 2015-2020 Attraktiva Söderhamn där företagare vill vara Strategiskt näringslivsprogram, vägledande för hur näringslivsarbetet i kommunen ska bedrivas med visionen att Söderhamn

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer Version: Beslutad version Ekonomin växer när människor växer Vi socialdemokrater vill ha ett samhälle som ger välfärd och möjligheter åt alla.

Läs mer

Affärsutvecklingsprogrammet för företag som vill skapa innovationer! Ansökningsperioden pågår 2 maj - 15 juli 2012.

Affärsutvecklingsprogrammet för företag som vill skapa innovationer! Ansökningsperioden pågår 2 maj - 15 juli 2012. Affärsutvecklingsprogrammet för företag som vill skapa innovationer! Är du ägare eller delägare i ett företag i Skåne med ca 10-50 anställda, och dessutom kvinna? I så fall är du en av de företagare som

Läs mer

Fokus på Sveriges ekonomi

Fokus på Sveriges ekonomi Vi står för fakta. Åsikterna får du stå för själv. Ekonomifakta är en källa till information och kunskap om Sveriges ekonomi. Näringslivets Ekonomifakta AB ägs av Svenskt Näringsliv och ska inspirera till

Läs mer

På väg mot en institutssektor i världsklass 9 utmaningar för konkurrenskraft och förnyelse

På väg mot en institutssektor i världsklass 9 utmaningar för konkurrenskraft och förnyelse På väg mot en institutssektor i världsklass 9 utmaningar för konkurrenskraft och förnyelse 1 2 9 utmaningar för konkurrenskraft och förnyelse Industriforskningsinstituten med ägande under RISE Research

Läs mer

Omställningskontoret+

Omställningskontoret+ Omställningskontoret+ Aktiva insatser för tillväxt och sysselsättning 2012 2014 FINANSIÄRER: Omställningskontoret+ BEFINTLIGT NÄRINGSLIV NYSTARTER & NYETABLERINGAR Almi Almi OK+ OK+ NFC Högskolan Väst

Läs mer

Råd och metoder. 1. Hur innovativ är du? Våga tänka nytt!

Råd och metoder. 1. Hur innovativ är du? Våga tänka nytt! 1 Råd och metoder Det räcker inte att testa sin innovationsförmåga, det gäller också att förbättra den. Här finner du en hel del råd, metoder och arbetsfrågor. Du kan arbeta med mycket av detta på egen

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Tillgänglighet Detta insatsområde innehåller åtgärder för att ge en ökad

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

Den nationella innovationsstrategin

Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin Sveriges innovationskraft 22 maj 2013 Håkan Ekengren Statssekreterare Global Competitiveness Report 2012-2013 Sverige i världen Global Global Entrepreneurship and Development

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

SAMVERKAN KTP DALARNA

SAMVERKAN KTP DALARNA SAMVERKAN KTP DALARNA FRAMTIDENS SÄTT ATT REKRYTERA DE FRÄMSTA HÖGSKOLESTUDENTERNA TILL FÖRETAGEN! Inledning KTP Dalarna är ett pilotprojekt som går ut på att för första gången i Sverige praktiskt testa

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

Politiska förslag från Sveriges uppfinnare och entreprenörer

Politiska förslag från Sveriges uppfinnare och entreprenörer Politiska förslag från Sveriges uppfinnare och entreprenörer Svenska Uppfinnareföreningen samlar uppfinnare, utbyter erfarenheter och ger uppfinnarna en röst vad gör politiken? Lobby 2014 och framåt Beslutad

Läs mer

Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken

Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken Swedish Incubators & Science Parks - den nationella medlemsorganisationen för Sveriges regionala innovationsmiljöer Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken Nyttja SISP- medlemmarnas

Läs mer

Kreativitet som Konkurrensmedel

Kreativitet som Konkurrensmedel www.realize.se 1 Kreativitet som Konkurrensmedel Vi är på väg in i Idésamhället. Ord som kreativitet och innovation upprepas som ett mantra. Det är många som vill. Det är färre som kan. Realize AB är ett

Läs mer

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Swerea SWECAST projektet Våga Växa Vinna. Projektet

Läs mer

Syftet är att stimulera en ökad efterfrågan på FoU-insatser för små och medelstora företag

Syftet är att stimulera en ökad efterfrågan på FoU-insatser för små och medelstora företag Syfte Syftet är att stimulera en ökad efterfrågan på FoU-insatser för små och medelstora företag Programmet ska stärka de små och medelstora företagens möjligheter att: konkurrera på globala marknader

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT!

UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT! UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT! Högre sannolikhet att UF-alumner startar företag har arbete 8-15 år efter gymnasiet Sannolikheten att UF-alumner når chefsposition jämfört med kontrollgruppen Skillnaden

Läs mer

VINNOVAs Årskonferens 2005

VINNOVAs Årskonferens 2005 VINNOVAs Årskonferens 2005 Deltagarfrågor och kommentarer 1 Hur kan sverige dra nytta av globaliseringen? Exportera miljöadministration Bygg vidare på traditionen av starka exportörer Proaktiva Kombinera

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige 2 Innehåll 4 6 8 10 12 14 Vi ser familjeföretagens utmaningar PwC:s analys Familjeföretagen vill vara hållbara Innovation och talang viktiga

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Innehållsförteckning Inledning 3 Lön och lönevillkor 4 Kollektivavtal och arbetsrätt 5 Skatter 6 Socialförsäkringar 7 Inkomstpolitiska programmet / 2012-11-18/20 Inledning Sverige

Läs mer

Blir din idé nästa succé? Be om en utvärdering av experterna vid Produktledsteamet i din region

Blir din idé nästa succé? Be om en utvärdering av experterna vid Produktledsteamet i din region Blir din idé nästa succé? Be om en utvärdering av experterna vid Produktledsteamet i din region Få din idé utvärderad av Produktledens experter Har du kommit på en ny innovativ idé, som många kunde ha

Läs mer

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt 1(5) Datum Diarienummer 2011-01-25 013-2010-4840 Dokumenttyp REMISSVAR Enheten för främjande och EU:s inre marknad Utrikesdepartementet Fredsgatan 6 103 39 STOCKHOLM Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende

Läs mer

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet!

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Trä- och Möbelindustriförbundet och Skogsindustrierna Visby den 5 juli 2010 1 Vi representerar företag med 40 000 anställda Trä- och Möbelindustriförbundet

Läs mer

S T Ö D Å T F Ö R E T A G I T I L L V Ä X T O C H F Ö R Ä N D R I N G

S T Ö D Å T F Ö R E T A G I T I L L V Ä X T O C H F Ö R Ä N D R I N G S T Ö D Å T F Ö R E T A G I T I L L V Ä X T O C H F Ö R Ä N D R I N G Vi har världens roligaste uppdrag! När våra kunder är framgångsrika har vi lyckats. Vårt arbete går ut på att hjälpa ambitiösa organisationer

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

Patenträtt 2007-08-14

Patenträtt 2007-08-14 Patenträtt Vem har nyttjanderätten till forskningsprojekt? Denna sammanställning har gjorts på uppdrag av FORSS och utreder frågan kring rättigheterna till forskningsprojekt som genererar resultat av ekonomiskt

Läs mer

SMÅ IDÉER STORA RESULTAT. En bok om kreativitet, motivation och konkurrenskraft LOUISE ÖSTBERG. DEAN M. SCHROEDER. ALLAN G.

SMÅ IDÉER STORA RESULTAT. En bok om kreativitet, motivation och konkurrenskraft LOUISE ÖSTBERG. DEAN M. SCHROEDER. ALLAN G. SMÅ IDÉER STORA RESULTAT LOUISE ÖSTBERG. DEAN M. SCHROEDER. ALLAN G. ROBINSON En bok om kreativitet, motivation och konkurrenskraft 1 2010 SIS Förlag AB SIS HB 345 Små idéer stora resultat En bok om kreativitet,

Läs mer

FÖRSTUDIERAPPORT Såddkapital- och riskkapitalfond

FÖRSTUDIERAPPORT Såddkapital- och riskkapitalfond FÖRSTUDIERAPPORT Såddkapital- och riskkapitalfond Uppbyggnad av en såddkapital- och en riskkapitalfond med inriktning mot Cleantech för tillväxt inom Energi- och Miljöteknik i Fyrbodal och Västra Götalandsregionen

Läs mer

» Ett samtal om metoder för implementering och utvärdering av samverkan i högre utbildning ÖKAD UTBILDNINGSKVALITET GENOM SAMARBETE

» Ett samtal om metoder för implementering och utvärdering av samverkan i högre utbildning ÖKAD UTBILDNINGSKVALITET GENOM SAMARBETE » Ett samtal om metoder för implementering och utvärdering av samverkan i högre utbildning ÖKAD UTBILDNINGSKVALITET GENOM SAMARBETE Upplägg: första halvan Utbildningssamverkan för jobb, innovation och

Läs mer

identifiera www.iuc.se

identifiera www.iuc.se Vi delar din vardag Som företagare lever du mitt i nuet. Massor av möjligheter väntar på att förverkligas. Samtidigt skymmer dina vardagssysslor alltför ofta sikten framåt. Vi på IUC möter dig som företagare

Läs mer

STOCKHOLM. Världens mest. ekonomi. Stockholmsregionens handlingsprogram

STOCKHOLM. Världens mest. ekonomi. Stockholmsregionens handlingsprogram 2025 STOCKHOLM Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholm 2025: Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionen ska gå från nuvarande styrkeposition till att vara världens mest innovationsdrivna

Läs mer

Innovation i södra Småland

Innovation i södra Småland Innovation i södra Småland Vad är INNOVATION? Införandet eller genomförandet av en ny eller väsentligt förbättrad vara, tjänst eller process, nya marknadsföringsmetoder, eller nya sätt att organisera affärsverksamhet,

Läs mer

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT SVENSKA GENDER MANAGEMENT MODELLEN STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT VINNOVA Utmaningsdriven innovation Konkurrenskraftig produktion Gender & Company Ansökan till Projektform B Fiber Optic Valley är en

Läs mer

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt?

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Och vad har det med jämställdhet att göra? 26 mars 2014 Peter Kempinsky Om Kontigo Arbetar med frågor kring regional och lokal utveckling samt näringslivsutveckling

Läs mer

Yttrande över betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt, SOU 2015:64, från Göteborgs universitet

Yttrande över betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt, SOU 2015:64, från Göteborgs universitet Institutet för innovation och samhällsförändring YTTRANDE 1 / 5 2015-09-14 dnr VR 2015/73 Näringsdeparementet Enheten för Kapitalförsörjning Henrik Levin Ert Dnr:N2015/4705/KF Yttrande över betänkandet

Läs mer

Ledarskap och arbetsorganisation inom kulturella och kreativa näringar. Presentation av projekt och fallstudier.

Ledarskap och arbetsorganisation inom kulturella och kreativa näringar. Presentation av projekt och fallstudier. Ledarskap och arbetsorganisation inom kulturella och kreativa näringar Presentation av projekt och fallstudier. Februari 2012 Innehåll Fem projekt genomför sammanlagt 22 fallstudier inom design, mode,

Läs mer

Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012

Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012 Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012 Christer Christensen Regional Tillväxt Näringsdepartementet Jobb och konkurrenskraft Sverige i topp i många mätningar

Läs mer

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer.

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer. Vår verkstad Utvecklar människor och affärer. Västerås Science Park är en inspirerande och innovativ miljö och mötesplats för företag i tillväxt där människor, idéer, kunskap och kapital kan mötas och

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi

Läs mer

Vi skapar tillväxt i Västsverige HALLAND

Vi skapar tillväxt i Västsverige HALLAND Vi skapar tillväxt i Västsverige VÄ S T SV E R I G E HALLAND Connect skapar tillväxt Detta hände mellan 2010 och 2013: 429företag eller företag under bildande har tagit del av en kompetenspanel. Våra två

Läs mer

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Sveriges största företagarorganisation och företräder omkring 75 000 företagare Medlemsägd, medlemsstyrd och partipolitiskt

Läs mer

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen Den nationella innovationsstrategin Horisont 2020 och innovationsstrategin kan de stärka varandra? 4 september 2013 Per Engström Lena Svendsen Global Innovation Index 2013 Sverige i världen Global Competitiveness

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER Jenni Nordborg och Rolf Nilsson 1 2 OM UNDERSÖKNINGEN Med syfte att öka kunskapen om hur lågkonjunkturen

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad Tillväxt - teori Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad Tillväxt Ekonomisk Ekologisk/hållbar Social/välstånd - tillväxt avser inte värdet utan ökningen av värdet Tillväxtens förutsättningar Tillväxt Mer

Läs mer

Ägardirektiv ALMI Företagspartner Stockholm Sörmland AB

Ägardirektiv ALMI Företagspartner Stockholm Sörmland AB 1 (2) Landstingsstyrelsens förvaltning Tillväxt, miljö och regionplanering TJÄNSTEUTLÅTANDE 2012-10-29 LS 1209-1261 Handläggare: Roland Engkvist Landstingsstyrelsens arbetsutskott Ägardirektiv ALMI Företagspartner

Läs mer

KalmarÖland En smartare landsbygd!

KalmarÖland En smartare landsbygd! KalmarÖland En smartare landsbygd! Utdrag ur strategins delar som är väsentliga för urval av projekt. Materialet är inte fullt språkgranskat och måste till vissa delar kortas. Kommentarer och förslag till

Läs mer

STRATEGISK PLAN 2014-2016

STRATEGISK PLAN 2014-2016 Den strategiska planen är ett styrdokument som fungerar som en vägvisare för oss som arbetar inom PRV. Den är vårt direkta svar på regeringens regleringsbrev som styr vår verksamhet. Den strategiska planen

Läs mer

IUC Sverige det operativa innovationsnätverket

IUC Sverige det operativa innovationsnätverket IUC Sverige det operativa innovationsnätverket IUC är ett fungerande innovationsnätverk för utveckling IUC Sverige bidrar tillsammans med kompletterande regionala och nationella organisationer till att

Läs mer

Till Region Västerbotten Box 443 901 09 UMEÅ E-post: regionforbundet@regionvasterbotten.se

Till Region Västerbotten Box 443 901 09 UMEÅ E-post: regionforbundet@regionvasterbotten.se Till Region Västerbotten Box 443 901 09 UMEÅ E-post: regionforbundet@regionvasterbotten.se Remissvar från Uminova Innovation AB, avseende Regional utvecklingsstrategi (RUS) för Västerbottens län 2014-2020,

Läs mer

Innovationslandskapet Åland. Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer. Ålands Teknologicentrum

Innovationslandskapet Åland. Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer. Ålands Teknologicentrum Innovationslandskapet Åland Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer Ålands Teknologicentrum Bakgrund - ÅTC undersökningens syfte För att bättre kunna utforma verksamhetsstrategier,

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

2012-08-16. Utlysning VINN NU 2012. Riktad till nystartade aktiebolag med en ny utvecklad produkt/metod eller tjänst.

2012-08-16. Utlysning VINN NU 2012. Riktad till nystartade aktiebolag med en ny utvecklad produkt/metod eller tjänst. 2012-08-16 Utlysning 2012 Riktad till nystartade aktiebolag med en ny utvecklad produkt/metod eller tjänst. En utlysning inom programmet 1(7) 1. Allmänt om utlysningen VINNOVA är Sveriges innovationsmyndighet

Läs mer

Utbildning för trygghet och utveckling. Unionens utbildningspolitiska riktlinjer

Utbildning för trygghet och utveckling. Unionens utbildningspolitiska riktlinjer Utbildning för trygghet och utveckling Unionens utbildningspolitiska riktlinjer Utbildning för trygghet och utveckling Unionens utbildningspolitiska riktlinjer Innehållsförteckning Förord..................................................................................................................

Läs mer

Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet

Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet Alla offentliga verksamheter har möjligheter att göra innovationsupphandlingar. Inledning Offentlig sektor upphandlar årligen varor och tjänster för cirka

Läs mer

UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT!

UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT! UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT! Högre sannolikhet att UF-alumner startar företag har arbete 8-15 år efter gymnasiet Sannolikheten att UF-alumner når chefsposition jämfört med kontrollgruppen Skillnaden

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer