En politik för innovation, entreprenörskap och tillväxt

Transkript

1 En politik för innovation, entreprenörskap och tillväxt 1

2 2

3 SIF ENHETEN FÖR STRATEGISK UT VECK LING En politik för innovation, entreprenörskap och tillväxt 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 5 SAMMANFATTNING 7 Stärkt innovationskraft en av våra största utmaningar! 8 Utbildning och forskning för innovation och tillväxt 10 Företagens finansiering: skatteregler och riskkapital är nyckelfaktorer 11 Offentliga beställningar som en motor för innovation och tillväxt 11 En politik för regional utveckling 12 Gör det tryggare att driva företag! 12 Ett par myter om företagande 13 Ett par nyckelbegrepp i rapporten 14 STÄRKT INNOVATIONSKRAFT EN AV VÅRA STÖRSTA UTMANINGAR! 15 Etablerade verksamheter och tillväxtverksamheter: viktiga men olika 16 Produkter, marknader och konkurrenter 17 Investeringar och produktionsteknik 21 Vinst och tillväxt 21 Etablerade verksamheter och tillväxtverksamheter olika ledningsfilosofier? 22 Samhällets roll 23 UTBILDNING OCH FORSKNING FÖR INNOVATION OCH TILLVÄXT 26 En god grund 26 Högskolor och universitet borde kunna bättre! 26 Satsa på industriforskningsinstituten! 28 Koncentrera forskning kring högteknologiska områden! 29 Satsa mer på tjänsteforskning! 30 Sif viktigaste krav: 30 FÖRETAGENS FINANSIERING: SKATTEREGLER OCH RISKKAPITAL ÄR NYCKELFAKTORER 33 Skattereglerna ska stimulera satsningar i tillväxtföretag! 33 Prioritera tillväxtföretagens kapitalförsörjning! 34 Utveckla kreditgarantiföreningarna! 35 Satsa på Forska&Väx och andra program för tidig finansiering!! 35 Sifs viktigaste krav: 38 OFFENTLIGA BESTÄLLNINGAR SOM EN MOTOR FÖR INNOVATION OCH TILLVÄXT 40 EN POLITIK FÖR REGIONAL UTVECKLING 42 Nationella insatser för regional utveckling 43 Regional och lokal nivå 43 Universitet, högskolor och forskningsinstitut 44 Företagen, dess organisationer och de fackliga organisationerna 44 Teknologi, talang och tolerans 45 GÖR DET TRYGGARE ATT DRIVA FÖRETAG! 46 Stärk egenföretagarnas sociala skydd och se över konkursreglerna! 46 Reformera sjukförsäkringssystemet! 47 Gör det lättare att skydda och kommersialisera idéer! 47 Fler kvinnliga företagare! 48 ETT PAR MYTER OM FÖRETAGANDE Det är väldigt svårt att starta och driva företag i Sverige Det är livsfarligt att anställa! 50 ÄR DE YTTRE FÖRUTSÄTTNINGARNA GODA. 51 REFERENSER 52 4

5 FÖRORD En politik för innovation, entreprenörskap och tillväxt är framtagen vid Sifs enhet för Strategisk Utveckling (SU) och riktar sig i första hand till beslutsfattare i de politiska församlingar, myndigheter och organisationer som på olika sätt arbetar med frågor som rör innovationer och entreprenörskap. Rapporten ingår i SUs skriftserie, i vilken vi strävar efter att analysera områden, branscher och skeenden, beskriva nuläget och vilka konsekvenser vi kan se i framtiden. Rapporterna syftar till att påverka och förändra Sifs medlemmars situation till det bättre. Det grundläggande målet är att bidra till fler, bättre och växande företag i Sverige. I En politik för innovation, entreprenörskap och tillväxt presenteras ett antal olika förslag för att öka innovationsförmågan och förbättra det entreprenöriella klimatet i Sverige. Rapporten utgår från företaget alltifrån det lilla nystartade till storföretaget och det är ifrån detta perspektiv som våra förslag för stödjande av innovationer och underlättande av entreprenörskap formulerats. Ett särskilt fokus ligger på innovationer och entreprenörskap inom högteknologiska områden, eftersom dessa områden har en stor potential att bidra till tillväxt och välstånd. De förslag som lämnas i rapporten berör såväl lagstiftning och regelverk som aktörer inom näringslivet alltså personer aktiva i företag, företagarnas organisationer och de fackliga organisationerna. Under 2006 publicerade Sif en rapport med namnet En politik för små och medelstora företag, i vilken vi gav ett antal förslag för utveckling av företag inom främst industri och teknik. Vår rapport En politik för innovation, entreprenörskap och tillväxt bygger på den förra rapporten, men skiljer sig från denna genom att vissa områden behandlas djupare. Även om fokus ligger kvar på små och medelstora företag, berör många av rapportens krav även de större företagen och företag av olika storlekar utvecklas i samspel med varann och det omgivande samhället. Rapporterna ska ses som förslag och debattinlägg från Sif, en organisation vars medlemmar tillhör de viktigare intressenterna i frågor som rör företagens tillväxtkraft. I framtagandet av rapporten har flera olika källor använts. Vid sidan av nyttjande av svenska och internationella utredningar inom området har en rad personer inom det svenska innovationssystemet bidragit med sina kunskaper och idéer. Inte minst har entreprenörer och andra personer som är aktiva i det svenska näringslivet lämnat viktiga bidrag. Ofta framhålls Kalifornien som ett föredöme beträffande innovation och entreprenörskap. Professor Mary Walshok vid University of California i San Diego har bidragit med inspiration och kunskaper och ställt sitt nätverk till vårt förfogande. Rapporten har utarbetats av Hans Björkman vid Enheten för Strategisk Utveckling. Stockholm, 2007 Enheten för Strategisk Utveckling Nils-Åke Carlsson CHEFSEKONOM 5

6 6 Det fackliga intresset att stödja innovation och entreprenörskap baseras alltså på en önskan att skapa många, bra och välavlönade jobb

7 SAMMANFATTNING Enkelt uttryckt kan ett företags innovationsförmåga beskrivas som bestående av en kombination av inre och yttre faktorer. Till de inre faktorerna hör företagets förmåga att skapa ett kreativt klimat, att tolka omvärlden, att förstå och involvera kunder och leverantörer i utvecklingsarbete och dess förmåga att välja idéer för att utveckla dessa till innovationer. Dessa inre faktorer står inte i fokus i denna rapport däremot behandlas de i Sif-rapporten Nu ökar vi kreativiteten!. Samhället i vid mening (staten, regionala och kommunala aktörer, ideella organisationer mm) har en viktig roll när det gäller de yttre faktorer som påverkar ett företags innovationsförmåga samhället skapar villkoren för företagandet. Denna rapport söker att beskriva hur dessa villkor bör utformas för att stödja innovation och entreprenörskap. I många avseenden sammanfaller Sifs intressen med näringslivets när det gäller innovationspolitik, entreprenörskap och tillväxt. Detta skapar en god grund för samarbete. Samtidigt finns det särskilda fackförbundsspecifika skäl till engagemang i dessa frågor. Vi menar att medarbetarnas kunskaper och kreativitet ständigt måste utvecklas och utnyttjas. Det är också genom innovationer som stora värden skapas och löneutrymmen. Det fackliga intresset att stödja innovation och entreprenörskap baseras alltså på en önskan att skapa många, bra och välavlönade jobb. Vi menar att ett bra innovationsklimat kräver trygga, välutbildade och engagerade medarbetare. Vi menar att en svensk modell, med bra debattklimat och demokratiskt sinnade chefer bidrar till idéskapande, innovation och tillväxt. Vi menar att det är bra för företagen att människor får möjlighet att kompetensutvecklas och att sådana möjligheter bör komma många till del. Gemensamt för företag av alla sorter är att de är beroende av goda och fasta spelregler bra och väl reglerade relationer på arbetsmarknaden, en gynnsam skattelagstiftning, klara regler kring samhällsstöd till företag, väl utbyggda universitet och forskning som svarar mot företagens behov är några faktorer. För de etablerade företagen är det särskilt viktigt med en god tillgång till välutbildad arbetskraft, gynnsamma skatteregler för realkapitalinvesteringar samt goda kommunikationer, väl fungerande transporter och en långsiktigt trygg och miljömässigt hållbar energiförsörjning. Tillväxtföretagen behöver ha god tillgång till kunskap, inte minst i form av kompetent arbetskraft och tillgång till forskningsresultat. Detta innebär att samhället måste satsa på en bra yrkesinriktad utbildning, på grundutbildning av hög kvalitet vid universitet och högskolor, men också på kvalificerad fortbildning. Samhället måste också prioritera behovsmotiverad forskning, främst inom områden med stor tillväxtpotential. Det måste också finnas tillgång till kapital för satsningar i FoU-intensiva verksamheter. Detta kan underlättas genom gynnsamma skatteregler för FoU-satsningar och offentliga FoU-beställningar. Dessutom krävs stöd för kommersialisering av FoU-resultat samt regelverk och trygghetssystem som stödjer innovation och entreprenörskap. En politik för innovation, entreprenörskap och tillväxt utgår från det nystartade eller etablerade företaget. Företagets möjligheter och utmaningar handlar naturligtvis i första hand om dess förmåga att kunna utveckla och leverera 7

8 produkter av hög kvalitet. Men förutsättningarna för detta påverkas av många faktorer. Därför måste en politik för innovation och entreprenörskap beröra många olika politikområden, exempelvis utbildning, skatter, socialpolitik. Rapporten består av sju kapitel, vilka sammanfattas nedan. Beträffande finansiering av de förslag som lämnas, menar vi att det till viss del är en fråga för privatpersoner och näringslivet. Andra delar kräver samhälleliga insatser. Den nuvarande regeringen planerar en försäljning av delar av den statligt ägda företagssektorn. Sif menar att om en sådan försäljning sker, är det angeläget och rimligt att delar av intäkterna av en sådan försäljning används för att utveckla svenskt näringsliv som en investering i arbete och välfärd. Därför bör de åtgärder som föreslås i denna rapport i stor utsträckning finansieras av de intäkter som staten får vid företagsförsäljningar. Stärkt innovationskraft en av våra största utmaningar! Sif menar att innovationskraften i den svenska ekonomin måste stärkas för att vi inte ska tappa i konkurrenskraft och välstånd. Det finns flera utmaningar att möta: Många av de stora framgångsrika exportföretagen producerar för mogna marknader, vilka kännetecknas av en mycket stark konkurrens. För att behålla sin styrka på dessa marknader behöver produktionstekniken kontinuerligt förbättras. Det kan också finnas möjligheter till framgångar genom att öppna nya marknader eller segment med helt nya produkter. Om denna industri inte fortsätter att utvecklas, riskerar den att slås ut av priskonkurrens. Dessa industrier kommer, oavsett utveckling, sannolikt att anställa färre personer i Sverige. Det är inom små och medelstora företag de nya jobben måste skapas. Innovationskraften inom de mindre och medelstora företagen måste stärkas det är genom nya produkter, marknader och processer som dessa företag ska växa och bidra till tillväxt och välstånd. En strategi för stärkt innovationskraft måste alltså utgå från såväl de stora företagen, vilka ofta är etablerade på mogna marknader och de mindre tillväxtföretagen. En sådan strategi bygger på att Sverige genomför offensiva satsningar för att utveckla ett innovativt och kunskapsintensivt samhälle, där nya tillväxtföretag och etablerade storföretag bidrar till arbete, trygghet och välstånd. Ett företags möjligheter att utvecklas och överleva beror på många samverkande faktorer. Det handlar inte minst om hur företaget ägs och sköts och om de anställdas kompetens. Ytterst handlar det om företagets förmåga att sälja sina produkter. För att ett företag ska ha goda möjligheter att växa krävs mycket av företaget, men det handlar också om dess marknader och om de förutsättningar som ges av omgivningen exempelvis i form av kunskaps- och kapitalförsörjning samt i form av regelverk. I detta avsnitt har vi valt att arbeta med två typverksamheter för att i enkelhet beskriva en del av företagandets villkor: den etablerade verksamheten och tillväxtverksamheten. 8

9 för att utveckla ett innovativt och kunskapsintensivt samhälle, där nya tillväxtföretag och etablerade storföretag bidrar till arbete, trygghet och välstånd. 9

10 Den etablerade verksamheten arbetar på en konkurrensutsatt marknad. Denna marknad kan vara lokal eller nationell, men för många företag är det en global marknad det handlar om. Företaget har en eller flera produkter på marknaden och dessa varor eller tjänster är inte direkt några nykomlingar: det kan handla om exempelvis bilar, lastbilstransporter eller bröd. Att marknad och produkter präglas av mognad innebär att man lägger mycket energi på förbättringar av existerande produkter, rationaliseringar av befintlig produktion, utveckling av ny produktionskapacitet för denna produktion mm. Det är en ständig jakt efter kostnadsbesparingar. Tillväxtverksamheten är ung och har kanske inte alls några varor eller tjänster etablerade på marknaden ännu. Det kan mycket väl vara så att det råder ganska stor osäkerhet rörande såväl produktidéer som om det kommer att finnas någon marknad. I tillväxtverksamheten är fokus på den verksamhet som är inriktad på att finna nya produkter, processer och/eller marknader. Här handlar det i större utsträckning om banbrytande nyheter och såväl risker som möjligheter kan vara stora. De flesta företag ägnar sig åt såväl etablerad verksamhet som tillväxtverksamhet. Den etablerade verksamheten kan betraktas som i huvudsak producerande medan tillväxtverksamheten i huvudsak innoverar. Innovationsinnehållet skiljer sig dock åt mellan företag och branscher. Innovation är nödvändig för företagens långsiktiga tillväxt och det är dagens innovationer som bildar grunden för mycket av morgondagens produktion. Utbildning och forskning för innovation och tillväxt Den utbildning som erbjuds ska svara mot individens, näringslivets och samhällets behov. Därför måste insatser till för att göra naturvetenskapliga och tekniska utbildningar mera attraktiva de unga måste få se yrken där naturvetenskapliga och tekniska kunskaper behövs. De unga måste också få insikter, kunskaper och intresse för att innovera och driva företag. Även beträffande universitetens grundutbildning finns det anledning att betona betydelsen av verklighetsförankring och av att öka intresset för innovationer och entreprenörskap. Detta innebär bl a att praktikinslagen i utbildningssystemet bör återupprättas och att arbetsmarknadens behov får en större roll i dimensioneringen av högskoleutbildningar. Sif menar vidare att högskolans samverkan med det omgivande samhället måste förbättras. Mot denna bakgrund anser Sif: Att det är viktigt att samhällsrepresentanter och inte minst personer från näringslivet bereds plats i styrelser och andra organ inom universitet och högskolor: att i en situation med svagt utvecklad samverkan inskränka samhällets kontakter, inflytande och insyn är direkt kontraproduktivt. Sif anser att samverkan i syfte att skapa nya och växande företag särskilt inom högteknologiska områden kännetecknade av stor innovationshöjd måste prioriteras av universitet och högskolor. 10

11 Vid sidan av samverkan kring kompetensutveckling finns det också ett behov av ökad samverkan kring behovsmotiverad forskning. Som ett första mål bör regeringen besluta att samhällets civila FoU-utgifter ska motsvara minst 1% av BNP. Vidare menar Sif att det finns anledning att se över reglerna kring lärarundantaget och att söka finna modeller som stärker universitetens incitament att stödja kommersialisering av uppfinningar. Sif menar att industriforskningsinstituten bör byggas ut och att större medel ska avsättas för institutens samverkan med näringslivet. Kraven på småföretags medfinansiering av gemensamma projekt bör också kunna sättas lägre än för större aktörer. Vidare finns det anledning att tillföra nya statliga resurser som koncentreras till ett fåtal centra med högteknologisk spetsforskning. Dessutom bör samhället satsa mer på tjänsteforskning. Företagens finansiering: skatteregler och riskkapital är nyckelfaktorer Sif menar att det är angeläget att utreda och överväga ett antal förändringar i skattesystemet för att förbättra företagsklimatet. Borttagandet av förmögenhetsskatten kommer att bidra till en ökad kapitaltillgång, men det måste också till regler som underlättar att investeringar sker i småföretag. Det kan exempelvis handla om att öppna möjligheter för att låta kapitalvinster och inkomster undantas från skatt om de investeras i mindre företag. Beskattning kan ske då medlen flyttas från småföretagen. Det finns också anledning att se över avdragsmöjligheter för satsningar på exempelvis kompetensutveckling och FoU. Sif menar att det finns anledning att underlätta småföretagens kapitalförsörjning särskilt i tidiga skeden genom utveckling av kreditgarantiföreningarna. Dessutom är det angeläget att samhället tillhandahåller mera kapital för tidig utveckling av nya idéer detta kan ske genom exempelvis offentliga beställningar och genom program som Forska&Väx. Sif menar att regionala såddkapitalfonder med statligt kapital som grund bör utredas. Sådana fonder skulle exempelvis kunna knytas till Innovationsbrons regionala dotterbolag. Offentliga beställningar som en motor för innovation och tillväxt Sif menar att samhället ska driva en aktiv beställningspolitik, med särskilt fokus på bioteknik, medicin och medicinteknik, IT och miljöområdet. En viss andel av dessa offentliga beställningar ska ges till små och medelstora företag för utveckling av koncept med god innovationshöjd och stor kommersialiseringspotential. 11

12 En politik för regional utveckling Sif betonar särskilt värdet av samverkan. Starka regioner kräver nationella insatser, inte minst för att utveckla högskolor och universitet. Dessutom krävs utveckling av strategier på regional nivå och ett aktivt engagemang från universitet, högskolor och forskningsinstitut. Det är ett gemensamt ansvar att en stark samverkan byggs upp mellan samhällets institutioner och företagsamheten, dess organisationer och de fackliga organisationerna. Gör det tryggare att driva företag! Dagens egenföretagare har inget av det som är naturligt för många anställda: inkomstförsäkring, trygghetsavtal och avtalspensioner. Målet bör vara att så långt möjligt likställa egenföretagares skydd med det som gäller för anställda. I vissa avseenden behövs särskilda anpassningar Sif har exempelvis föreslagit att företagares A-kassa ska baseras på den genomsnittliga inkomsten under de senaste fem åren. Det bör också vara möjligt att lägga ett företag i malpåse i dåliga tider idag krävs att företaget avvecklas totalt för att ägaren ska kunna uppbära A-kassa. Regelverket kring hantering av bristande betalningsförmåga insolvenslagstiftningen bör ses över. Vi menar att det svenska regelverket måste reformeras för att det ska kunna fungera som ett verktyg för främjande av entreprenörskap och på så vis kunna bidra till utvecklingen av ett mera dynamiskt arbetsliv. Mål för denna lagstiftning bör vara: Att den inte hindrar individer att starta företag Att det inte ska vara svårt att starta nya företag efter ärliga konkurser Att insolventa företag kan rekonstrueras eller avvecklas snabbt och till låg kostnad Sif vill peka på sjukförsäkringssystemets utformning som en hämsko för utveckling av små företag. Om småföretagare riskerar höga sjukskrivningskostnader, kan denna risk medföra att ägaren väljer att låta bli att anställa personal och expandera verksamheten. Det är därför bra att regeringen beslutat att ta bort sjukförsäkringsavgiften, dvs den medfinansiering av sjukpenningen som arbetsgivaren har fått stå för då anställda varit sjukskrivna på heltid i mer än 14 dagar. Sif menar att reglerna för sjuklön bör ses över. En sådan översyn bör syfta till att sänka små arbetsgivares sjukskrivningskostnader eller till att ge en kostnadsmässig säkerhet genom bättre möjligheter till försäkringslösningar, vilka inte får urholka de anställdas trygghet. Särskilt för mindre företag finns behov att se över möjligheterna att patentera sina uppfinningar, i synnerhet i tidiga faser av affärscykeln. Det behövs insatser för att öka kunskaperna om vad som är patenterbart och det är också angeläget att se över de mindre företagens möjligheter att finansiera patenteringar. Samtidigt som de kvalitativa kraven för det som ska kunna patenteras bör ses över, är det viktigt att på en övernationell nivå se över (och vidga) omfattningen av vad som är patenterbart. Detta är inte minst viktigt för tjänsteproducerande företag. 12

13 Kvinnor är underrepresenterade bland såväl nya som etablerade företagare. Unga kvinnor är mindre intresserade av att bli företagare än unga män. Samtidigt är skillnaderna mellan kvinnor och män när det gäller nyföretagande mindre än om man ser till det totala företagandet. Drygt en tredjedel av alla nya företag startas av kvinnor. Det är angeläget att få ännu fler kvinnor att starta företag. I första hand bör kvinnors företagande gynnas genom allmänna förbättringar av företagandets villkor. Samtidigt menar Sif att det behövs särskilda åtgärder för att stimulera kvinnors innovationskraft och entreprenörskap. Detta arbete handlar bl a om att bryta traditionella könsmönster genom att stimulera fler kvinnor att söka till exempelvis tekniska utbildningar. Men det handlar också om att förbättra kvinnors möjligheter att finansiera sina företag, att ge stöd till affärsutveckling och om att visa goda förebilder. Regeringen vill under perioden lägga särskilda resurser för att främja kvinnors företagande och har för år 2007 avsatt 100 miljoner kronor. Vi menar att denna satsning är angelägen och att det är bra att delar av resurserna nyttjas för att stärka forskningen kring kvinnors företagande. Större kunskaper om kvinnors företagande bör medföra att samhällets insatser kan generera långsiktiga resultat. Ett par myter om företagande I detta avsnitt söker vi nyansera diskussionen om Sverige en del. Det är inte jättesvårt att starta och driva företag i Sverige och det svenska regelverket om anställningsskydd tar sikte på att skapa trygghet och livskraftiga företag. Vid en internationell jämförelse framstår Sverige inte som ett svårt land att starta och driva företag i. Den svenska byråkratin är jämförelsevis snabb och effektiv. Det regelverk vi har är dessutom ofta väl motiverat. Det finns till exempel anledning att hålla kontroll på miljöeffekter av ett företags verksamhet. Ändå finns det naturligtvis skäl att se över regelverken, inte minst för att förtydliga. Sif menar att regelverk ska vara lätta att finna och lätta att förstå. Syften bakom regler ska vara tydliga och information ska vara lätt att ta till sig. Det har pratats väldigt mycket om Lagen om anställningsskydd 1 (LAS) och dess destruktiva roll för småföretagen. Mycket av detta resonemang bygger på missförstånd. På det hela taget finns det anledning att framhålla att arbetsgivare särskilt i samverkan med de fackliga organisationerna har goda möjligheter att tillse att uppsägningar inte leder till att nyckelpersoner måste lämna företaget. Vår slutsats är att arbetsgivarorganisationernas opinionsbildning kring LAS är mycket mera skadlig för anställningsklimatet än lagen som sådan är. Sif menar att LAS ofta vantolkas i den allmänna debatten. Därför är det angeläget att de svenska reglerna om anställningsskydd beskrivs sakligt för presumtiva arbetsgivare och småföretag. Det är också viktigt att det är känt att det finns möjligheter att göra tillfälliga anställningar. 1 SFS 1982:80 13

14 Ett par nyckelbegrepp i rapporten Med innovation menar vi i denna rapport ett förlopp genom vilket produkter, tjänster, processer eller marknader skapas och tas i bruk. Begreppet innovation kan användas både för att beskriva en process från idégeneration till nyttjande av idén och för att beskriva själva nyheten, exempelvis glödlampan. En kreativ idé eller en uppfinning är inte en innovation förrän den tagits i bruk. Med entreprenör menar vi en person som organiserar, leder och tar de risker det innebär att driva ett företag eller en verksamhet. Entreprenörskap handlar alltså om förmågan och viljan att vara entreprenör. Med produkter menar vi såväl fysiskt gods som tjänster. Begreppet produktion står därmed för såväl varuproduktion som tjänsteproduktion. 14

15 Stärkt innovationskraft en av våra största utmaningar! Sveriges välstånd beror på vår förmåga att producera varor och tjänster som är attraktiva och prisvärda. Sif menar att innovationskraften i den svenska ekonomin måste stärkas för att vi inte ska tappa i konkurrenskraft och välstånd. Det finns flera utmaningar att möta: Många av de stora framgångsrika exportföretagen producerar för mogna marknader, vilka kännetecknas av en mycket stark konkurrens. För att behålla sin styrka på dessa marknader behöver produktionstekniken kontinuerligt förbättras. Det kan också finnas möjligheter till framgångar genom att öppna nya marknader eller segment med helt nya produkter. Om dessa företag inte fortsätter att utvecklas, riskerar de att slås ut av priskonkurrens. Denna typ av företag kommer, oavsett utveckling, sannolikt att anställa färre personer i Sverige. De stora privata företagen sysselsätter allt färre personer i Sverige, medan de nya jobben skapas i mindre och nystartade företag. Det är sannolikt att denna utveckling kommer att fortsätta och därför är det inom små och medelstora företag de nya jobben måste skapas. Innovationskraften inom de mindre och medelstora företagen måste stärkas det är genom nya produkter, marknader och processer som dessa företag ska växa och bidra till tillväxt och välstånd. I vissa avseenden har Sverige goda förutsättningar. Dessa består av framgångsrika exportföretag, väl fungerande relationer mellan arbetsmarknadens parter, ett stabilt politiskt klimat och en väl fungerande offentlig sektor och en god utbildningsnivå bland invånarna. Ett viktigt mått är andelen av bruttonationalprodukten (BNP) som används till Forskning och Utveckling (FoU). Sveriges FoU-andel av BNP är omkring 3,8% (2005), vilket är bland de högsta andelarna i världen (men en tydlig minskning sedan 2003). Samtidigt kan vi se vissa problem. Andelen unga som söker sig till tekniska och naturvetenskapliga utbildningar måste öka och utbildningskvaliteten måste förbättras. Bakom siffrorna om den höga forskningsvolymen döljer sig också vissa bekymmer. Siffrorna som redovisas är från 2005 och visar bl a att 75% av FoUutgifterna står företagen för, vilket innebär att statens FoU-satsningar inte är särskilt omfattande. De 20 största företagen stod för 62% av näringslivets FoU. Siffror från 2003 visar att forskningsandelen i näringslivets satsningar är endast 12%, medan 88% nyttjas till utvecklingsarbete. 70% av den statliga industriella FoU-finansieringen utgjordes 2005 av militära medel. Sverige lägger en internationellt sett liten andel av FoU-utgifterna på behovsmotiverad institutsforskning. En utmaning ligger i att skapa bättre förutsättningar och större intresse för entreprenörskap särskilt i kunskapsintensiva tillväxtbranscher. Enligt en mätning gjord av Global Entrepreneurship Monitor år 2005 ligger Sverige relativt lågt när det gäller entreprenöriell aktivitet 10,2% av befolkningen äger företag 2. Jämförelser med andra länder blir inte nödvändigtvis rättvisande, exempelvis kan många länder ha stora mängder entreprenörer inom jordbrukssektorn. Vi kan 2 Global Entrepreneurship Monitor. Executive Report 2005 av Minniti mfl (2006) 15

16 dock konstatera att i USA och Kanada äger över 16% av befolkningen företag. I Sverige har omkring 4,5% av befolkningen i åldrarna år startat nytt företag (högst 42 månader gamla) enligt 2005 års mätning. I Norge och Kanada är motsvarande siffror nära 10% och i USA över 12%. Vi kan till bilden lägga att endast 25% av företagarna i Sverige är kvinnor 3. En strategi för stärkt innovationskraft måste alltså utgå från såväl de stora företagen, vilka ofta är etablerade på mogna marknader och de mindre tillväxtföretagen. En sådan strategi bygger på att Sverige genomför offensiva satsningar för att utveckla ett innovativt och kunskapsintensivt samhälle, där nya tillväxtföretag och etablerade storföretag bidrar till arbete, trygghet och välstånd. Ekonomisk tillväxt ger utrymme för välståndshöjningar, goda trygghetssystem för alla och satsningar på långsiktig, uthållig och miljövänlig utveckling. Svensk tillväxt måste i stor utsträckning baseras på innovationer och ett starkt entreprenörskap särskilt om nya jobb ska till. Sif ska påverka denna utveckling på nationell och regional nivå. Sif ska också påverka utvecklingen inom företagen innovativa företag har sin främsta resurs i kunniga och kreativa medarbetare. Sif ska bidra med kunskaper och idéer när det gäller innovationsfrågor och entreprenörskap på alla nivåer. Sif ska vara en viktig och självklar samarbetspart när det gäller näringslivsklimat, entreprenörskap och företagsutveckling. Det fackliga intresset att stödja innovation och entreprenörskap baseras på en önskan att skapa många, bra och välavlönade jobb. Etablerade verksamheter och tillväxtverksamheter: viktiga men olika Ett företags möjligheter att utvecklas och överleva beror på många samverkande faktorer. Det handlar inte minst om hur företaget ägs och sköts och om de anställdas kompetens. Ytterst handlar det om företagets förmåga att sälja sina produkter. För att ett företag ska ha goda möjligheter att växa krävs mycket av företaget, men det handlar också om dess marknader och om de förutsättningar som ges av omgivningen exempelvis i form av kunskaps- och kapitalförsörjning samt i form av regelverk. I detta avsnitt har vi valt att arbeta med två typverksamheter för att i enkelhet beskriva en del av företagandets villkor: den etablerade verksamheten och tillväxtverksamheten. Båda dessa verksamheter kan förekomma inom ett och samma företag. Den etablerade verksamheten arbetar på en konkurrensutsatt marknad. Denna marknad kan vara lokal eller nationell, men för många företag är det en global marknad det handlar om. Företaget har en eller flera produkter på marknaden och dessa varor och tjänster är inte direkt några nykomlingar: det kan handla om exempelvis bilar, lastbilstransporter eller bröd. Att marknad och produkter präglas av mognad innebär att man lägger mycket energi på förbättringar av existerande produkter, rationaliseringar av befintlig produktion och utveckling av ny produktionskapacitet för denna produktion. Det är en ständig jakt efter kostnadsbesparingar. Tillväxtverksamheten är ung och har kanske inte alls några varor eller tjänster etablerade på marknaden ännu. Det kan mycket väl vara så att det råder ganska 3 Nutek (2007) 16

17 stor osäkerhet rörande såväl produktidéer som om det kommer att finnas någon marknad. I tillväxtverksamheten är fokus på den verksamhet som är inriktad på att finna nya varor, tjänster, processer och/eller marknader. Här handlar det i större utsträckning om banbrytande nyheter och såväl risker som möjligheter kan vara stora. De två verksamhetstyper vi målat upp är delvis övertydliga. Många företag som i huvudsak ägnar sig åt tillväxtverksamhet har produkter på en existerande marknad och produkterna behöver inte nödvändigtvis vara så innovativa. Samtidigt har företag inom etablerade verksamheter normalt sett FoU-avdelningar eller motsvarande, som i stor utsträckning spelar en roll som påminner om det vi kallat tillväxtverksamhet. De flesta företag ägnar sig åt såväl etablerad verksamhet som tillväxtverksamhet. Den etablerade verksamheten kan betraktas som i huvudsak producerande medan tillväxtverksamheten i huvudsak innoverar. Innovationsinnehållet skiljer sig dock åt mellan företag och branscher. Innovation är nödvändig för företagens långsiktiga tillväxt och det är dagens innovationer som bildar grunden för mycket av morgondagens produktion. En produkts livscykel kan ofta beskrivas som initialt kännetecknad av stora innovationer i själva produkten, vilka följs av innovationer rörande produktionsprocessen (massproduktion, rationaliseringar etc), följt av ett stadium med mindre produktförbättringar och en tilltagande priskonkurrens 4. Sammantaget krävs såväl livskraftiga etablerade verksamheter som växande och framgångsrika tillväxtverksamheter. Företagens förändringsarbete och samhällets tillväxtpolitik måste alltså inriktas på båda dessa verksamhetstyper. Produkter, marknader och konkurrenter Den etablerade verksamheten framställer normalt sett väl utvecklade produkter för mogna marknader. Detta innebär att det råder en stark konkurrens mellan marknadens aktörer ej sällan handlar det om priskonkurrens. Beroende på verksamhetens inriktning ser det olika ut när det gäller konkurrenter. Inom investeringstunga branscher förekommer normalt sett få, men stora, aktörer. Gemensamt för de flesta mogna produkter är att det är svårt att göra radikala produktinnovationer och detta gäller för såväl varor som tjänster. Bilbranschen, dagligvaruhandeln och stålindustrin kan tjäna som exempel på etablerade verksamheter med dessa karaktäristika. Tillväxtverksamhetens produkter är nyare på marknaden (eller har inte nått dit) och är därmed inte färdigutvecklade. Detta innebär inte att dess produkter skulle vara mindre (eller mer) teknologiskt avancerade, istället handlar det om att de är nya och att de kan ha en stor utvecklingspotential transistorn var en högteknologisk produkt redan från början, men har kunnat utvecklas till betydligt mera avancerade kretskort, exempelvis. Här är utrymmet för radikala produktinnovationer större. Eftersom det inte alltid finns en väl definierad eller stor marknad för produkterna, är det ofta svårt att bedöma konkurrenssituationen. Företaget kan exempelvis vara ensamt om sin lösning, men den allvarligaste konkurrensen kommer från företag med helt andra tekniska lösningar. 4 Utterback (1994) 17

18 STRATEGI- DIMENSION PRODUKT MARKNAD KONKURRENTER INVESTERINGAR PRODUKTIONS-TEKNIK VINST TILLVÄXT LEDNINGSARBETE (LEDARSKAP, ARBETS- ORGANISATION, MM) SAMHÄLLETS ROLL ETABLERADE VERKSAMHETER Mogna produkter för mogna marknader: hård priskonkurrens Begränsade möjligheter till radikal produktinnovation Mogna marknader, långsamt växande, priskonkurrens Många eller stora Främst i produktionsprocesser Stordrift Utvecklingspotential ofta förknippad med stora process-investeringar Beräknad framtida tillväxt diskonterat i börsvärdet: svårt att upprepa framgångar Ständiga rationaliseringar Tillväxt genom uppköp och sammanslagningar Stegvis förändring Kvalitet Konkurrens Outsourcing/offshoring Rationaliseringar Kostnadseffektivitet Volym Tillgång till välutbildad arbetskraft Gynnsamma skatteregler för realkapitalinvesteringar Kommunikationer, transporter och energi TILLVÄXTVERKSAMHETER Mindre utvecklade produkter för nya eller växande marknader: osäkerhet, kvalitetsbrister etc. Stora möjligheter till radikala produktinnovationer Nya marknader under utveckling, ofta initialt små. Produktegenskaper viktig konkurrensfaktor Få, ofta svagt definierade, kan vara flera, men ofta kortlivade Främst i produktutveckling Mera småskalig produktion Mindre utvecklade produktionsprocesser Flera förlustår ej ovanliga: produkter är kanske inte introducerade på marknaden. Ej ovanligt att företaget säljs strax före vinster uppstår. Kapitaltillgång viktig tillväxtfaktor. Att bli uppköpt av större företag är vanligt. Kreativitet och innovationsförmåga Interna och externa nätverk: allianser för utveckling och kommersialisering Entreprenörskap/ intraprenörskap Riskhantering: Risktagande vs stor vinst-/tillväxtpotential Tillgång till kunskap: kompetent arbetskraft, forskningsresultat etc Behovsmotiverad forskning, främst inom områden med stor tillväxtpotential Kapital för investeringar i FoU Gynnsamma skatteregler för FoUsatsningar Offentliga FoU-beställningar Stöd till kommersialisering av FoUresultat Regelverk och trygghetssystem som stödjer innovation och entreprenörskap Figur 1. Etablerade verksamheter och tillväxtverksamheter några grova karakteristika 18

19 Många nya företag inom områden som miljöteknik, medicinsk teknik och programvaruutveckling finns inom det område vi valt att kalla tilväxtverksamhet. Svenska företags strategier för produkter, tjänster och marknader bör, för att uppnå goda vinstmarginaler, i så hög utsträckning som möjligt utgå från konkurrens genom produktkvalitet och närvaro på nya marknader snarare än priskonkurrens. Då svenska företag konkurrerar med pris, måste detta ske genom överlägsna produktionsmetoder och inte genom låga löner. Detta ställer fortsatt höga krav på utveckling av effektiva produktionsprocesser, såväl inom etablerade verksamheter som inom tillväxtverksamheter. Än tydligare är kraven på innovationer. Tillväxtverksamheter är i stor utsträckning innovationsbaserade och behöver få goda villkor för att växa. De etablerade verksamheterna måste kombinera innovationer i produktionsteknik med nya produkter för nya marknader. Detta kräver bl a hög kompetens bland medarbetarna, en arbetsorganisation som stödjer innovation, en samverkan mellan forskarsamhälle, företag med i huvudsak tillväxtverksamheter och företag med i huvudsak etablerade verksamheter och en förmåga hos de etablerade företagen att se och förstå nya marknader. INNOVATION ENTREPRENÖR- SKAP ETABLERAD VERKSAMHET Processinnovationer, sällan stora produktförbättringar. Dramatiska process-förbättringar kan ofta vara mycket kapitalkrävande. Ofta begränsat, intraprenörer kan förekomma, kanske särskilt på FoU-avdelningar. TILLVÄXTVERKSAMHET Produktinnovationer, kan vara banbrytande, ofta osäkerhet om kommersiell gångbarhet. Verksamheten kräver entreprenörer, grunden för tillväxt är att man lyckas genomföra nya idéer. Figur 2. Innovation och entreprenörskap i etablerade verksamheter och tillväxtverksamheter. 19

20 20 För de konkurrensutsatta sektorerna av ekonomin måste produktivitetsutvecklingen vara god i jämförelse med omvärlden