En politik för innovation, entreprenörskap och tillväxt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En politik för innovation, entreprenörskap och tillväxt"

Transkript

1 En politik för innovation, entreprenörskap och tillväxt

2

3 Innovationspolitik en politik för innovation, entreprenörskap och tillväxt

4 Innehållsförteckning Förord Sammanfattning Stärkt innovationskraft en av våra största utmaningar! Utbildning och forskning för innovation och tillväxt Företagens finansiering: skatteregler och riskkapital är nyckelfaktorer Offentliga beställningar som en motor för innovation och tillväxt En politik för regional utveckling Gör det tryggare att driva företag! Ett par myter om företagande Stärkt innovationskraft en av våra största utmaningar! Etablerade verksamheter och tillväxtverksamheter: viktiga men olika Produkter, marknader och konkurrenter Investeringar och produktionsteknik Vinst och tillväxt Etablerade verksamheter och tillväxtverksamheter olika ledningsfilosofier? Samhällets roll Utbildning och forskning för innovation och tillväxt En god grund Högskolor och universitet borde kunna bättre! Satsa på industriforskningsinstituten! Koncentrera forskning kring högteknologiska områden! Satsa mer på tjänsteforskning! Unionen viktigaste krav: Företagens finansiering: skatteregler och riskkapital är nyckelfaktorer Skattereglerna ska stimulera satsningar i tillväxtföretag! Prioritera tillväxtföretagens kapitalförsörjning! Utveckla kreditgarantiföreningarna! Satsa på Forska & Väx och andra program för tidig finansiering!! Offentliga beställningar som en motor för innovation och tillväxt En politik för regional utveckling Nationella insatser för regional utveckling Regional och lokal nivå Universitet, högskolor och forskningsinstitut Företagen, dess organisationer och de fackliga organisationerna Teknologi, talang och tolerans Gör det tryggare att driva företag!...57 Stärk egenföretagarnas sociala skydd och se över konkursreglerna! Se över sjukförsäkringssystemet! Gör det lättare att skydda och kommersialisera idéer! Fler kvinnliga företagare! Ett par myter om företagande Det är väldigt svårt att starta och driva företag i Sverige Det är livsfarligt att anställa! Är de yttre förutsättningarna goda Referenser

5 Förord I En politik för innovation, entreprenörskap och tillväxt presenteras ett antal olika förslag för att öka innovationsförmågan och förbättra det entreprenöriella klimatet i Sverige. Rapporten utgår från företaget alltifrån det lilla nystartade till storföretaget och det är ifrån detta perspektiv som våra förslag för stödjande av innovationer och underlättande av entreprenörskap formulerats. Ett särskilt fokus ligger på innovationer och entreprenörskap inom högteknologiska områden, eftersom dessa områden har en stor potential att bidra till tillväxt och välstånd. De förslag som lämnas i rapporten berör såväl lagstiftning och regelverk som aktörer inom näringslivet alltså personer aktiva i företag, företagarnas organisationer och de fackliga organisationerna. I denna rapport ligger fokus ligger på små och medelstora företag, men många av rapportens krav berör även de större företagen och företag av olika storlekar utvecklas i samspel med varann och det omgivande samhället. Denna rapport ska ses som förslag och debattinlägg från Unionen, en organisation vars medlemmar tillhör de viktigare intressenterna i frågor som rör företagens tillväxtkraft. ISBN: I framtagandet av rapporten har flera olika källor använts. Vid sidan av nyttjande av svenska och internationella utredningar inom området har en rad personer inom det svenska innovationssystemet bidragit med sina kunskaper och idéer. Inte minst har entreprenörer och andra personer som är aktiva i det svenska näringslivet lämnat viktiga bidrag. Ofta framhålls Kalifornien som ett föredöme beträffande innovation och entreprenörskap. Professor Mary Walshok vid University of California i San Diego har bidragit med inspiration och kunskaper och ställt sitt nätverk till vårt förfogande. Rapporten har utarbetats av Hans Björkman vid Samhällspolitiska Enheten. Åsa Holmgren Enhetschef 5

6 Sammanfattning Enkelt uttryckt kan ett företags innovationsförmåga beskrivas som bestående av en kombination av inre och yttre faktorer. Till de inre faktorerna hör företagets förmåga att skapa ett kreativt klimat, att tolka omvärlden, att förstå och involvera kunder och leverantörer i utvecklingsarbete och dess förmåga att välja idéer för att utveckla dessa till innovationer. Dessa inre faktorer står inte i fokus i denna rapport däremot behandlas de i Unionen-rapporten Nu ökar vi kreativiteten!. Samhället i vid mening (staten, regionala och kommunala aktörer, ideella organisationer med mera) har en viktig roll när det gäller de yttre faktorer som påverkar ett företags innovationsförmåga samhället skapar villkoren för företagandet. Denna rapport söker att beskriva hur dessa villkor bör utformas för att stödja innovation och entreprenörskap. I många avseenden sammanfaller Unionens intressen med näringslivets när det gäller innovationspolitik, entreprenörskap och tillväxt. Detta skapar en god grund för samarbete. Samtidigt finns det särskilda fackförbundsspecifika skäl till engagemang i dessa frågor. Vi menar att medarbetarnas kunskaper och kreativitet ständigt måste utvecklas och utnyttjas. Det är också genom innovationer som stora värden skapas och löneutrymmen. Det fackliga intresset att stödja innovation och entreprenörskap baseras alltså på en önskan att skapa många, bra och välavlönade jobb. Vi menar att ett bra innovationsklimat kräver trygga, välutbildade och engagerade medarbetare. Vi menar att en svensk modell, med bra debattklimat och demokratiskt sinnade chefer bidrar till idéskapande, innovation och tillväxt. Vi menar att det är bra för företagen att människor får möjlighet att kompetensutvecklas och att sådana möjligheter bör komma många till del. 6

7 Gemensamt för företag av alla sorter är att de är beroende av goda och fasta spelregler bra och väl reglerade relationer på arbetsmarknaden, en gynnsam skattelagstiftning, klara regler kring samhällsstöd till företag, väl utbyggda universitet och forskning som svarar mot företagens behov är några faktorer. För de etablerade företagen är det särskilt viktigt med en god tillgång till välutbildad arbetskraft, gynnsamma skatteregler för realkapitalinvesteringar samt goda kommunikationer, väl fungerande transporter och en långsiktigt trygg energiförsörjning. Tillväxtföretagen behöver ha god tillgång till kunskap, inte minst i form av kompetent arbetskraft och tillgång till forskningsresultat. Detta innebär att samhället måste satsa på en bra yrkesinriktad utbildning, på grundutbildning av hög kvalitet vid universitet och högskolor, men också på kvalificerad fortbildning. Samhället måste också prioritera behovsmotiverad forskning, främst inom områden med stor tillväxtpotential. Det måste också finnas tillgång till kapital för satsningar i FoU-intensiva verksamheter. Detta kan underlättas genom gynnsamma skatteregler för FoU-satsningar och offentliga FoU-beställningar. Dessutom krävs stöd för kommersialisering av FoU-resultat samt regelverk och trygghetssystem som stödjer innovation och entre pre nör skap. En politik för innovation, entreprenörskap och tillväxt utgår från det nystartade eller etablerade företaget. Företagets möjligheter och utmaningar handlar naturligtvis i första hand om dess förmåga att kunna utveckla och leverera produkter av hög kvalitet. Men förutsättningarna för detta påverkas av många faktorer. Därför måste en politik för innovation och entreprenörskap beröra många olika politikområden, exempelvis utbildning, skatter, socialpolitik. Rapporten består av sju kapitel, vilka sammanfattas nedan. 7

8 Beträffande finansiering av de förslag som lämnas, menar vi att det till viss del är en fråga för privatpersoner och näringslivet. Andra delar kräver samhälleliga insatser. Den nuvarande regeringen planerar en försäljning av delar av den statligt ägda företagssektorn. Unionen menar att om en sådan försäljning sker, är det angeläget och rimligt att delar av intäkterna av en sådan försäljning används för att utveckla svenskt näringsliv som en investering i arbete och välfärd. Därför bör de åtgärder som föreslås i denna rapport i stor utsträckning finansieras av de intäkter som staten får vid företagsförsäljningar. Stärkt innovationskraft en av våra största utmaningar! Unionen menar att innovationskraften i den svenska ekonomin måste stärkas för att vi inte ska tappa i konkurrenskraft och välstånd. Det finns flera utmaningar att möta: Många av de stora framgångsrika exportföretagen producerar för mogna marknader, vilka kännetecknas av en mycket stark konkurrens. För att behålla sin styrka på dessa marknader behöver produktionstekniken kontinuerligt förbättras. Det kan också finnas möjligheter till framgångar genom att öppna nya marknader eller segment med helt nya produkter. Om denna industri inte fortsätter att utvecklas, riskerar den att slås ut av priskonkurrens. Dessa industrier kommer, oavsett utveckling, sannolikt att anställa färre personer i Sverige. De stora privata företagen sysselsätter allt färre personer i Sverige, medan de nya jobben skapas i mindre och nystartade företag. Det är sannolikt att denna utveckling kommer att fortsätta och därför är det inom små och medelstora företag de nya jobben måste skapas. Innovationskraften inom de mindre och medelstora företagen måste stärkas det är genom nya produkter, marknader och processer som dessa företag ska växa och bidra till tillväxt och välstånd. 8

9 En strategi för stärkt innovationskraft måste alltså utgå från såväl de stora företagen, vilka ofta är etablerade på mogna marknader och de mindre tillväxtföretagen. En sådan strategi bygger på att Sverige genomför offensiva satsningar för att utveckla ett innovativt och kunskapsintensivt samhälle, där nya tillväxtföretag och etablerade storföretag bidrar till arbete, trygghet och välstånd. Ett företags möjligheter att utvecklas och överleva beror på många samverkande faktorer. Det handlar inte minst om hur företaget ägs och sköts och om de anställdas kompetens. Ytterst handlar det om företagets förmåga att sälja sina produkter. För att ett företag ska ha goda möjligheter att växa krävs mycket av företaget, men det handlar också om dess marknader och om de förutsättningar som ges av omgivningen exempelvis i form av kunskaps- och kapitalförsörjning samt i form av regelverk. I detta avsnitt har vi valt att arbeta med två typverksamheter för att i enkelhet beskriva en del av företagandets villkor: den etablerade verksamheten och tillväxtverksamheten. Den etablerade verksamheten arbetar på en konkurrensutsatt marknad. Denna marknad kan vara lokal eller nationell, men för många företag är det en global marknad det handlar om. Företaget har en eller flera produkter på marknaden och dessa produkter är inte direkt några nykomlingar: det kan handla om exempelvis bilar eller bröd. Att marknad och produkter präglas av mognad innebär att man lägger mycket energi på förbättringar av existerande produkter, rationaliseringar av befintlig produktion, utveckling av ny produktionskapacitet för denna produktion med mera. Det är en ständig jakt efter kost nadsbesparingar. 9

10 Tillväxtverksamheten är ung och har kanske inte alls några produkter etablerade på marknaden ännu. Det kan mycket väl vara så att det råder ganska stor osäkerhet rörande såväl produktidéer som om det kommer att finnas någon marknad. I tillväxtverksamheten är fokus på den verksamhet som är inriktad på att finna nya produkter, processer och/eller marknader. Här handlar det i större utsträckning om banbrytande nyheter och såväl risker som möjligheter kan vara stora. De flesta företag ägnar sig åt såväl etablerad verksamhet som tillväxtverksamhet. Den etablerade verksamheten kan betraktas som i huvudsak producerande medan tillväxtverksamheten i huvudsak innoverar. Innovationsinnehållet skiljer sig dock åt mellan företag och branscher. Innovation är nödvändig för företagens långsiktiga tillväxt och det är dagens innovationer som bildar grunden för mycket av morgondagens produktion. Utbildning och forskning för innovation och tillväxt Den utbildning som erbjuds ska svara mot individens, näringslivets och samhällets behov. Därför måste insatser till för att göra naturvetenskapliga och tekniska utbildningar mera attraktiva de unga måste få se yrken där naturvetenskapliga och tekniska kunskaper behövs. De unga måste också få insikter, kunskaper och intresse för att innovera och driva företag. Även beträffande universitetens grundutbildning finns det anledning att betona betydelsen av verklighetsförankring och av att öka intresset för innovationer och entreprenörskap. Detta innebär bland annat att praktikinslagen i utbildningssystemet bör återupprättas och att arbetsmarknadens behov får en större roll i dimensioneringen av högskoleutbildningar. 10

11 Unionen menar vidare att högskolans samverkan med det omgivande samhället måste förbättras. Mot denna bakgrund anser Unionen: Att det är viktigt att samhällsrepresentanter och inte minst personer från näringslivet bereds plats i styrelser och andra organ inom universitet och högskolor: att i en situation med svagt utvecklad samverkan inskränka samhällets kontakter, inflytande och insyn är direkt kontraproduktivt. Unionen anser att samverkan i syfte att skapa nya och växande företag särskilt inom högteknologiska områden kännetecknade av stor innovationshöjd ska vara en väsentlig del av samverkansuppgiften. Vid sidan av samverkan kring kompetensutveckling finns det också ett behov av ökad samverkan kring behovsmotiverad forskning. Som ett första mål bör regeringen besluta att samhällets civila FoUutgifter ska motsvara minst 1 procent av BNP. Den senaste forskningspropositionen innebär att vi närmat oss detta mål, men ännu mer resurser måste till. Vidare menar Unionen att det finns anledning att se över reglerna kring lärarundantaget och att söka finna modeller som stärker universitetens incitament att stödja kommersialisering av uppfinningar. Unionen menar att industriforskningsinstituten bör byggas ut och att större medel ska avsättas för institutens samverkan med näringslivet. Kraven på småföretags medfinansiering av gemensamma projekt bör också kunna sättas lägre än för större aktörer. Vidare finns det anledning att tillföra nya statliga resurser som koncentreras till ett fåtal centra med högteknologisk spetsforskning. Dessutom bör samhället satsa mer på behovsorienterad forskning, inte minst tjänsteforskning. 11

12 Företagens finansiering: skatteregler och riskkapital är nyckelfaktorer Unionen menar att det är angeläget att utreda och överväga ett antal förändringar i skattesystemet för att förbättra företagsklimatet. Borttagandet av förmögenhetsskatten kommer att bidra till en ökad kapitaltillgång, men det måste också till regler som underlättar att investeringar sker i småföretag. Det kan exempelvis handla om att öppna möjligheter för att låta kapitalvinster och inkomster undantas från skatt om de investeras i mindre företag. Beskattning kan ske då medlen flyttas från småföretagen. Det finns också anledning att se över avdragsmöjligheter för satsningar på exempelvis kompetensutveckling och FoU. Unionen menar att det finns anledning att underlätta småföretags kapitalförsörjning särskilt i tidiga skeden genom utveckling av kreditgarantiföreningarna. Dessutom är det angeläget att samhället tillhandahåller mera kapital för tidig utveckling av nya idéer detta kan ske genom exempelvis offentliga beställningar och genom program som Forska & Väx. Unionen menar att regionala såddkapitalfonder med statligt kapital som grund bör utredas. Sådana fonder skulle exempelvis kunna knytas till Innovationsbrons regionala dotterbolag. Offentliga beställningar som en motor för innovation och tillväxt Unionen menar att samhället ska driva en aktiv beställningspolitik, med särskilt fokus på bioteknik, medicin och medicinteknik IT och miljöområdet. En viss andel av dessa offentliga beställningar ska ges till små och medelstora företag för utveckling av koncept med god innovationshöjd och stor kommersialiseringspotential. 12

13 En politik för regional utveckling Unionen betonar särskilt värdet av samverkan. Starka regioner kräver nationella insatser, inte minst knutna till universiteten, utveckling av strategier på regional nivå och ett aktivt engagemang från universitet, högskolor och forskningsinstitut. Det är ett gemensamt ansvar att en stark samverkan byggs upp mellan samhällets institutioner och företagsamheten, dess organisationer och de fackliga organisationerna. Gör det tryggare att driva företag! Dagens egenföretagare har inget av det som är naturligt för många anställda: inkomstförsäkring, trygghetsavtal och avtalspensioner. Målet bör vara att så långt möjligt likställa egenföretagares skydd med det som gäller för anställda. I vissa avseenden behövs särskilda anpassningar Unionen har exempelvis föreslagit att företagares A-kassa ska baseras på den genomsnittliga inkomsten under de senaste fem åren. Det bör också vara möjligt att lägga ett företag i malpåse i dåliga tider idag krävs att företaget avvecklas totalt för att ägaren ska kunna uppbära A-kassa. Regelverket kring hantering av bristande betalningsförmåga insolvenslagstiftningen bör ses över. Vi menar att det svenska regelverket måste reformeras för att det ska kunna fungera som ett verktyg för främjande av entreprenörskap och på så vis kunna bidra till utvecklingen av ett mera dynamiskt arbetsliv. Mål för denna lagstiftning bör vara: Att den inte hindrar individer att starta företag Att det inte ska vara svårt att starta nya företag efter ärliga konkurser Att insolventa företag kan rekonstrueras eller avvecklas snabbt och till låg kostnad 13

14 Unionen vill peka på sjukförsäkringssystemets utformning som en hämsko för utveckling av små företag. Om småföretagare riskerar höga sjukskrivningskostnader, kan denna risk medföra att ägaren väljer att låta bli att anställa personal och expandera verksamheten. Det är därför bra att regeringen beslutat att ta bort sjukförsäkringsavgiften, det vill säga den medfinansiering av sjukpenningen som arbetsgivaren har fått stå för då anställda varit sjukskrivna på heltid i mer än 14 dagar. Unionen menar att reglerna för sjuklön bör ses över. En sådan översyn bör syfta till att sänka små arbetsgivares sjukskrivningskostnader eller till att ge en kostnadsmässig säkerhet genom bättre möjligheter till försäkringslösningar, vilka inte får urholka de anställdas trygghet. Särskilt för mindre företag finns behov att se över möjligheterna att patentera sina uppfinningar, i synnerhet i tidiga faser av affärscykeln. Det behövs insatser för att öka kunskaperna om vad som är patenterbart och det är också angeläget att se över mindre företags möjligheter att finansiera patenteringar. Samtidigt som de kvalitativa kraven för det som ska kunna patenteras bör ses över, är det viktigt att på en övernationell nivå se över (och vidga) omfattningen av vad som är patenterbart. Kvinnor är underrepresenterade bland såväl företagare som nyföretagare. Unga kvinnor är mindre intresserade av att bli företagare än unga män. Samtidigt är skillnaderna mellan kvinnor och män när det gäller nyföretagande mindre än om man ser till det totala företagandet. Drygt en tredjedel av alla nya företag startas av kvinnor. Det är angeläget att få ännu fler kvinnor att starta företag. I första hand bör kvinnors företagande gynnas genom allmänna förbättringar av företagandets villkor. Samtidigt menar Unionen att det behövs särskilda åtgärder för att stimulera kvinnors innovationskraft och entreprenörskap. Detta arbete handlar bland annat om att bryta traditionella könsmönster genom att stimulera fler kvinnor att söka till exempelvis tekniska utbildningar. Men det handlar också om att förbättra kvinnors möjligheter att finansiera sina företag, att ge stöd till affärsutveckling och om att visa goda förebilder. 14

15 Regeringen har avsatt 100 miljoner kronor för att under perioden främja kvinnors företagande. Vi menar att denna satsning är angelägen och att det är bra att delar av resurserna nyttjas för att stärka forskningen kring kvinnors företagande. Större kunskaper om kvinnors företagande bör medföra att samhällets insatser kan generera långsiktiga resultat. Ett par myter om företagande I detta avsnitt söker vi nyansera diskussionen om Sverige en del. Det är inte jättesvårt att starta och driva företag i Sverige och det svenska regelverket om anställningsskydd tar sikte på att skapa trygghet och livskraftiga företag. Vid en internationell jämförelse framstår Sverige inte som ett svårt land att starta och driva företag i. Den svenska byråkratin är jämförelsevis snabb och effektiv. Det regelverk vi har är dessutom ofta väl motiverat. Det finns till exempel anledning att hålla kontroll på miljöeffekter av ett företags verksamhet. Ändå finns det naturligtvis skäl att se över regelverken, inte minst för att förtydliga. Unionen menar att regelverk ska vara lätta att finna och lätta att förstå. Syften bakom regler ska vara tydliga och information ska vara lätt att ta till sig! Det har pratats väldigt mycket om Lagen om anställningsskydd 1 (LAS) och dess destruktiva roll för småföretagen. Mycket av detta resonemang bygger på missförstånd. På det hela taget finns det anledning att framhålla att arbetsgivare särskilt i samverkan med de fackliga organisationerna har goda möjligheter att tillse att uppsägningar inte leder till att nyckelpersoner måste lämna företaget. Vår slutsats är att arbetsgivarorganisationernas opinionsbildning kring LAS är mycket mera skadlig för anställningsklimatet än lagen som sådan är. Unionen menar att LAS ofta vantolkas i den allmänna debatten. Därför är det angeläget att de svenska reglerna om anställningsskydd beskrivs sakligt för presumtiva arbetsgivare och småföretag. Det är också viktigt att det är känt att det finns möjligheter att göra tillfälliga anställningar. 1) SFS 1982:80 15

16 Ett par nyckelbegrepp i rapporten Med innovation menar vi i denna rapport ett förlopp genom vilket produkter, tjänster, processer eller marknader skapas och tas i bruk. Begreppet innovation kan användas både för att beskriva en process från idégeneration till nyttjande av idén och för att beskriva själva nyheten, exempelvis glödlampan. En kreativ idé eller en uppfinning är inte en innovation förrän den tagits i bruk. Med entreprenör menar vi en person som organiserar, leder och tar de risker det innebär att driva ett företag eller en verksamhet. Entreprenörskap handlar alltså om förmågan och viljan att vara entreprenör. 16

17 Stärkt innovationskraft en av våra största utmaningar! Sveriges välstånd beror på vår förmåga att producera varor och tjänster som är attraktiva och prisvärda. Unionen menar att innovationskraften i den svenska ekonomin måste stärkas för att vi inte ska tappa i konkurrenskraft och välstånd. Det finns flera utmaningar att möta: Många av de stora framgångsrika exportföretagen producerar för mogna marknader, vilka kännetecknas av en mycket stark konkurrens. För att behålla sin styrka på dessa marknader behöver produktionstekniken kontinuerligt förbättras. Det kan också finnas möjligheter till framgångar genom att öppna nya marknader eller segment med helt nya produkter. Om denna industri inte fortsätter att utvecklas, riskerar den att slås ut av priskonkurrens. Dessa industrier kommer, oavsett utveckling, sannolikt att anställa färre personer i Sverige. De stora privata företagen sysselsätter allt färre personer i Sverige, medan de nya jobben skapas i mindre och nystartade företag. Det är sannolikt att denna utveckling kommer att fortsätta och därför är det inom små och medelstora företag de nya jobben måste skapas. Innovationskraften inom de mindre och medelstora företagen måste stärkas det är genom nya produkter, marknader och processer som dessa företag ska växa och bidra till tillväxt och välstånd. I vissa avseenden har Sverige goda förutsättningar. Dessa består av framgångsrika exportföretag, väl fungerande relationer mellan arbetsmarknadens parter, ett stabilt politiskt klimat och en väl fungerande offentlig sektor och en god utbildningsnivå bland invånarna. Ett viktigt mått är andelen av bruttonationalprodukten (BNP) som används till Forskning och Utveckling (FoU). Sveriges FoU-andel av BNP är omkring 3,8 procent (2006), vilket är bland de högsta andelarna i världen. 17

18 Samtidigt kan vi se vissa problem. Andelen unga som söker sig till tekniska och naturvetenskapliga utbildningar måste öka och utbildningskvaliteten måste förbättras. Bakom siffrorna om den höga forskningsvolymen döljer sig också vissa bekymmer stod företagen för 75 procent av FoU-utgifterna, vilket innebär att statens FoU-satsningar inte är särskilt omfattande. De 20 största företagen stod för 62 procent av näringslivets FoU (2005). Siffror 2 från 2003 visar att forskningsandelen i närings livets satsningar är endast 12 procent, medan 88 procent nyttjas till utvecklingsarbete. 70 procent av den statliga industriella FoU-finansieringen utgjordes 2005 av militära medel. Sverige lägger en internationellt sett liten andel av FoU-utgifterna på behovsmotiverad instituts forskning. En utmaning ligger i att skapa bättre förutsättningar och större intresse för entreprenörskap särskilt i kunskapsintensiva tillväxtbranscher. Enligt en mätning gjord av Global Entrepreneurship Monitor år 2006 ligger Sverige ligger relativt lågt när det gäller entreprenöriell aktivitet 6,4 procent av befolkningen äger företag 3. Jämförelser med andra länder blir inte nödvändigtvis rättvisande, exempelvis kan många länder ha stora mängder entreprenörer inom jordbrukssektorn. Vi kan dock konstatera att i USA och Kanada äger över 8 procent av befolkningen företag. I Sverige har omkring 1,4 procent av befolkningen i åldrarna år startat nytt företag (högst 42 månader gamla) enligt 2006 års mätning. I USA och Kanada är motsvarande siffror över 3 procent och i Norge över 4 procent. Vi kan till bilden lägga att endast 25 procent av företagarna i Sverige är kvinnor 4. 2) SCB (2007) 3) Global Entrepreneurship Monitor Summary Results 2006, av Bosma & Harding (2007) 4) Nutek (2007) 18

19 En strategi för stärkt innovationskraft måste alltså utgå från såväl de stora företagen, vilka ofta är etablerade på mogna marknader och de mindre tillväxtföretagen. En sådan strategi bygger på att Sverige genomför offensiva satsningar för att utveckla ett innovativt och kunskapsintensivt samhälle, där nya tillväxtföretag och etablerade storföretag bidrar till arbete, trygghet och välstånd. Ekonomisk tillväxt ger utrymme för välståndshöjningar, goda trygghetssystem för alla och satsningar på långsiktig, uthållig och miljövänlig utveckling. Svensk tillväxt måste i stor utsträckning baseras på innovationer och ett starkt entreprenörskap särskilt om nya jobb ska till. Unionen ska påverka denna utveckling på nationell och regional nivå. Unionen ska också påverka utvecklingen inom företagen innovativa företag har sin främsta resurs i kunniga och kreativa medarbetare. Unionen ska bidra med kunskaper och idéer när det gäller innovationsfrågor och entreprenörskap på alla nivåer. Unionen ska vara en viktig och självklar samarbetspart när det gäller näringslivsklimat, entreprenörskap och företagsutveckling. Det fackliga intresset att stödja innovation och entreprenörskap baseras på en önskan att skapa många, bra och välavlönade jobb. 19

20 Etablerade verksamheter och tillväxtverksamheter: viktiga men olika Ett företags möjligheter att utvecklas och överleva beror på många samverkande faktorer. Det handlar inte minst om hur företaget ägs och sköts och om de anställdas kompetens. Ytterst handlar det om företagets förmåga att sälja sina produkter. För att ett företag ska ha goda möjligheter att växa krävs mycket av företaget, men det handlar också om dess marknader och om de förutsättningar som ges av omgivningen exempelvis i form av kunskaps- och kapitalförsörjning samt i form av regelverk. I detta avsnitt har vi valt att arbeta med två typverksamheter för att i enkelhet beskriva en del av företagandets villkor: den etablerade verksamheten och tillväxtverksamheten. Båda dessa verksamheter kan förekomma inom ett och samma företag. Den etablerade verksamheten arbetar på en konkurrensutsatt marknad. Denna marknad kan vara lokal eller nationell, men för många företag är det en global marknad det handlar om. Företaget har en eller flera produkter på marknaden och dessa produkter är inte direkt några nykomlingar: det kan handla om exempelvis bilar eller bröd. Att marknad och produkter präglas av mognad innebär att man lägger mycket energi på förbättringar av existerande produkter, rationaliseringar av befintlig produktion, utveckling av ny produktionskapacitet för denna produktion med mera. Det är en ständig jakt efter kostnadsbesparingar. Tillväxtverksamheten är ung och har kanske inte alls några produkter etablerade på marknaden ännu. Det kan mycket väl vara så att det råder ganska stor osäkerhet rörande såväl produktidéer som om det kommer att finnas någon marknad. I tillväxtverksamheten är fokus på den verksamhet som är inriktad på att finna nya produkter, processer och/eller marknader. Här handlar det i större utsträckning om banbrytande nyheter och såväl risker som möjligheter kan vara stora. 20

En politik för innovation, entreprenörskap och tillväxt

En politik för innovation, entreprenörskap och tillväxt En politik för innovation, entreprenörskap och tillväxt 1 2 SIF ENHETEN FÖR STRATEGISK UT VECK LING En politik för innovation, entreprenörskap och tillväxt 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 5 SAMMANFATTNING

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

PM: Kreativt klimat i det privata arbetslivet

PM: Kreativt klimat i det privata arbetslivet PM: Kreativt klimat i det privata arbetslivet Annika Zika-Viktorsson & Hans Björkman En innovation är en idé som omsatts i praktiken. En innovation kan vara en ny produkt eller tjänst, men också något

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi 2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms

Läs mer

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning PM 2015:79 RI (Dnr 138-723/2015) Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel En ny vara eller tjänst En ny process för att producera en vara eller tjänst En ny form för industriell organisering En ny marknad eller sätt att nå

Läs mer

Utbildning, lärande och forskning

Utbildning, lärande och forskning P Johansson, M Nygren, A Trogen -Ett särtryck ur Fakta om s ekonomi 24 34 peter johansson, margareta nygren, anita trogen Att kunskapsförsörjningen till näringslivet fungerar är en viktig förutsättning

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen

Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen YTTRANDE. 2011-12-14 U2011/776/UH Utbildningsminister Jan Björklund Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen

Läs mer

Drivhuset. Startades 1993 i Karlstad. Finns just nu på 14 orter runt om i Sverige. Drivhuset Kalmar grundades 1999

Drivhuset. Startades 1993 i Karlstad. Finns just nu på 14 orter runt om i Sverige. Drivhuset Kalmar grundades 1999 2013 fokus framåt Drivhuset är en plattform för dig som vill utveckla entreprenöriellt driv. Genom personlig evolution och affärsutveckling vill vi få fler att skapa nytt av sina idéer. Drivhuset arbetar

Läs mer

Innovations- och kunskapsdriven tillväxt i jordbrukssektorn

Innovations- och kunskapsdriven tillväxt i jordbrukssektorn Innovations- och kunskapsdriven tillväxt i jordbrukssektorn Sara Johansson Jordbruksverket, Utredningsenheten Center for Entrepreneurship and Spatial Economics (JIBS) Center of Excellence for Science and

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Avsiktsförklaring. Bakgrund

Avsiktsförklaring. Bakgrund Avsiktsförklaring Denna avsiktsförklaring har idag träffats mellan Jönköpings kommun och Stiftelsen Högskolan i Jönköping, var för sig även kallad part och gemensamt kallade parterna. Bakgrund Syftet med

Läs mer

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen Datum 2007-12-21 Ert datum 2007-06-09 Dnr 012-2007-2443 Ert Dnr N2007/5553/FIN Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kopia: Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt

Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt N2015/4705/KF C 2015-1127 SC 2015-0085 Regeringskansliet Näringsdepartementet Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt SOU 2015:64 Chalmers tekniska högskola 412 96

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige

Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om näringspolitik

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

I HUVUDET PÅ EN RISKKAPITALIST LARS ÖJEFORS

I HUVUDET PÅ EN RISKKAPITALIST LARS ÖJEFORS I HUVUDET PÅ EN RISKKAPITALIST LARS ÖJEFORS Riskkapital Investeringar i eget kapital Public equity i noterade bolag Privat equity i onoterade bolag Venture capital aktivt och tidsbegränsat engagemang Buy-out

Läs mer

Tillgänglighet-InnovationsProcesser-Tillväxt: Förutsättningar för ett innovativt näringsliv i Jönköpings län

Tillgänglighet-InnovationsProcesser-Tillväxt: Förutsättningar för ett innovativt näringsliv i Jönköpings län Tillgänglighet-InnovationsProcesser-Tillväxt: Förutsättningar för ett innovativt näringsliv i Jönköpings län Varför är innovationer viktiga? Innovationer ger teknologisk utveckling som leder till ökad

Läs mer

Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data

Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data Patrik Gustavsson Tingvall, Handelshögskolan i Stockholm och CESIS SCB 24 Maj 2011 FoU-utgifter internationellt Totala utgifter som Varför andel av BNP, 2008

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Jämställdhetsperspektiv på Skånes tillväxtavtal

Jämställdhetsperspektiv på Skånes tillväxtavtal LÄNSSTYRELSEN I SKÅNE LÄN Landskapsvård i Skåne 1998 LÄNSSTYRELSEN I SKÅNE LÄN Jämställdhetsperspektiv på Skånes tillväxtavtal Samhällsbyggnadsenheten Maria Lindegren LÄNSSTYRELSEN 1(7) I SKÅNE LÄN Samhällsbyggnadsenheten

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Agenda. Nuläge Inkubator och Science park Innovation Inkubator 2.0 förslag Finansiering Summering

Agenda. Nuläge Inkubator och Science park Innovation Inkubator 2.0 förslag Finansiering Summering Agenda Nuläge Inkubator och Science park Innovation Inkubator 2.0 förslag Finansiering Summering Nuläge Rampens nuvarande projektfinansiering avslutas sommaren 2012 Hösten 2012 finansieras verksamheten

Läs mer

identifiera www.iuc.se

identifiera www.iuc.se Vi delar din vardag Som företagare lever du mitt i nuet. Massor av möjligheter väntar på att förverkligas. Samtidigt skymmer dina vardagssysslor alltför ofta sikten framåt. Vi på IUC möter dig som företagare

Läs mer

PÅ VÅR ARENA MÖTER VÄXANDE BOLAG NYA INVESTERARE. Din kompletta börsarena

PÅ VÅR ARENA MÖTER VÄXANDE BOLAG NYA INVESTERARE. Din kompletta börsarena PÅ VÅR ARENA MÖTER VÄXANDE BOLAG NYA INVESTERARE Din kompletta börsarena TILLSAMMANS SKAPAR DE VÄLMÅENDE BOLAG RUSTADE FÖR FRAMTIDEN FOKUS PÅ TILLVÄXT välkommen till din börsarena Alla är överens om att

Läs mer

Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland pilotstudie hösten/vintern 2014

Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland pilotstudie hösten/vintern 2014 TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Diarienummer 2014-10-02 RS140392 HANDLÄGGARE Lena Johansson, utvecklingsledare Näringsliv Tel: 0722-162387 Regionstyrelsen Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland

Läs mer

Hur klarar företagen generationsväxlingen?

Hur klarar företagen generationsväxlingen? Hur klarar företagen generationsväxlingen? Rapport från Företagarna mars 211 Innehållsförteckning Inledning... 3 Var fjärde företagare vill trappa ned på fem års sikt... 4 Hur ser planerna för generationsväxlingen

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2564 av Annie Lööf m.fl. (C) Underlätta för jobbskaparna

Motion till riksdagen: 2014/15:2564 av Annie Lööf m.fl. (C) Underlätta för jobbskaparna Partimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2564 av Annie Lööf m.fl. (C) Underlätta för jobbskaparna Sammanfattning Små och medelstora företag är motorn för hållbar tillväxt runt om i hela Sverige. Fyra

Läs mer

YTTRANDE. Datum 2012-08-30 Dnr 1201588

YTTRANDE. Datum 2012-08-30 Dnr 1201588 Regionstyrelsen Björn Lagnevik Näringslivsutvecklare 040-675 34 13 Bjorn.Lagnevik@skane.se YTTRANDE Datum 2012-08-30 Dnr 1201588 1 (7 ) Remiss. Slutbetänkande av innovationsstödsutredningen - Innovationsstödjande

Läs mer

Kommittédirektiv. Statliga finansieringsinsatser. Dir. 2015:21. Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015

Kommittédirektiv. Statliga finansieringsinsatser. Dir. 2015:21. Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015 Kommittédirektiv Statliga finansieringsinsatser Dir. 2015:21 Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska kartlägga behovet av statliga marknadskompletterande

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM BJURHOLM FÖRETAGSAMHET & ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN

HANDLINGSPROGRAM BJURHOLM FÖRETAGSAMHET & ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN HANDLINGSPROGRAM BJURHOLM FÖRETAGSAMHET & ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN INLEDNING Skolchef, ansvarig projektledare inom PRIOPOL och näringslivsrepresentant från Bjurholms kommun har haft i uppdrag att under

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Entreprenörskap och innovativt företagande Aktiviteterna skall bidra till att skapa

Läs mer

Remissvar entreprenörskapsutredningen SOU 2016:72

Remissvar entreprenörskapsutredningen SOU 2016:72 1 (6) Vårt datum 2017-01-23 Ert datum 2017-01-31 Vårt Dnr: Ert Dnr: Rnr 91.16 Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar entreprenörskapsutredningen SOU 2016:72 Fokus i uppdraget

Läs mer

Innovationspolitik, teknik och tillväxt

Innovationspolitik, teknik och tillväxt Innovationspolitik, teknik och tillväxt Innovationspolitik, teknik och tillväxt Innovationsfrågorna berör alla politikområden. Att regeringen bedriver en sammanhållen politik och genomför kraftfulla åtgärder

Läs mer

Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt.

Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt. Datum vår referens 2015-09-07 Håkan Eriksson Näringsdepartementet Enheten för kapitalförsörjning Att: Henrik Levin 103 33 Stockholm Remissvar Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet

Läs mer

Underlag vision. Kongressombuden November 2008

Underlag vision. Kongressombuden November 2008 Till Kongressombuden November 2008 Underlag vision Underlag till Extra kongressen 2009 På kongressen 2008 behandlas visionen i gruppsittningen och yrkanden har bearbetats av redaktionsutskotten. Ett nytt

Läs mer

Svenska småföretags syn på innovationer och FoU hinder och möjligheter

Svenska småföretags syn på innovationer och FoU hinder och möjligheter Svenska småföretags syn på innovationer och FoU hinder och möjligheter Sammanfattning och slutsatser SEB och VINNOVA har låtit genomföra en undersökning bland små- och medelstora företag i Sverige för

Läs mer

Varför vill Teknikföretag att Felix stör en ingenjör?

Varför vill Teknikföretag att Felix stör en ingenjör? Varför vill Teknikföretag att Felix stör en ingenjör? Teknikföretag är Sveriges viktigaste företag för tillväxt, sysselsättning, utveckling, export och därmed för välfärden. Det finns en stark koppling

Läs mer

Innovativa små och medelstora företag - Sveriges framtid

Innovativa små och medelstora företag - Sveriges framtid Innovativa små och medelstora företag - Sveriges framtid Varför behövs en strategi för småföretag? Sverige behöver fler nya och växande företag Stort behov av att satsa på innovationer En kraftsamling

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

Kapitalförsörjning och riskkapital

Kapitalförsörjning och riskkapital Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:119 av Josef Fransson m.fl. (SD) Kapitalförsörjning och riskkapital Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om

Läs mer

med anledning av skr. 2016/17:79 Riksrevisionens rapport om statliga stöd till innovation och företagande

med anledning av skr. 2016/17:79 Riksrevisionens rapport om statliga stöd till innovation och företagande Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3609 av Lars Hjälmered m.fl. (M, C, L, KD) med anledning av skr. 2016/17:79 Riksrevisionens rapport om statliga stöd till innovation och företagande Förslag

Läs mer

Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län. Olof Linde Sweco Society

Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län. Olof Linde Sweco Society 1 Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län Olof Linde Sweco Society Den ständiga vårdkrisen Är detta världens dyraste sjukhus? Stor läkarbrist på länets hälsocentraler Brister inom

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Swerea SWECAST projektet Våga Växa Vinna. Projektet

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svensk industri har stor betydelse för vår samhällsekonomi och hög teknisk kompetens är viktig för svensk tillväxt.

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad Tillväxt - teori Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad Tillväxt Ekonomisk Ekologisk/hållbar Social/välstånd - tillväxt avser inte värdet utan ökningen av värdet Tillväxtens förutsättningar Tillväxt Mer

Läs mer

Forskning och utbildning för konkurrenskraft Industrins Offert till Sverige

Forskning och utbildning för konkurrenskraft Industrins Offert till Sverige Forskning och utbildning för konkurrenskraft Industrins Offert till Sverige Lägesrapport 2008 Agneta Dreber 081124 2005 2006 2007 2008 Industriforskningsinstitut Teknikcollege Ingenjörsutbildning Dialog

Läs mer

Är färre och större universitet alltid bättre?

Är färre och större universitet alltid bättre? Detta är en utbyggd artikel relativt vad som publicerades i tidningen Ny Teknik, 27-8- 29, under rubriken Mindre universitet vinner över större. Här bifogas även diverse jämförande grafer samt lite utvidgade

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Stockholmsregionens styrkor och utmaningar Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Det går bra för Stockholms län Ur ett tillväxtperspektiv står sig Stockholm i varje jämförelse 24 000 nystartade företag 2011

Läs mer

Den innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men

Den innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men Direktiven: Analys skapa en samlad nationell bild av hur innovationsstödjande åtgärder ser ut vid universitet och högskolor Analys under vilka förutsättningar förvaltar, bevakar och utbyter lärosätena

Läs mer

Visitas näringspolitiska 10-punktsprogram 2015-2018

Visitas näringspolitiska 10-punktsprogram 2015-2018 Visitas näringspolitiska 10-punktsprogram 2015-2018 Besöksnäringen är den snabbast växande näringen i Sverige exportvärdet har mer än fördubblats under åren från 2000. Näringen skapar årligen hundratusentals

Läs mer

Kultur +näring i olika perspektiv

Kultur +näring i olika perspektiv Kultur +näring i olika perspektiv KULTURRÅDET Myndighet under Kulturdepartementet 80 anställda Fyra avdelningar Styrelse NATIONELLA MÅL FÖR KULTURPOLITIK 2009 Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och

Läs mer

Kreativitet som Konkurrensmedel

Kreativitet som Konkurrensmedel www.realize.se 1 Kreativitet som Konkurrensmedel Vi är på väg in i Idésamhället. Ord som kreativitet och innovation upprepas som ett mantra. Det är många som vill. Det är färre som kan. Realize AB är ett

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi

Läs mer

Tillväxtstrategi för Halland

Tillväxtstrategi för Halland Tillväxtstrategi för Halland 2014-2020 Det regional uppdraget Region Halland har uppdraget att leda det regionala utvecklingsarbetet Skapa en hållbar tillväxt och utveckling i Halland Leda och samordna

Läs mer

Vi är Sveriges Ingenjörer

Vi är Sveriges Ingenjörer Vi är Sveriges Ingenjörer 2 Medan våra medlemmar utvecklar Sverige så utvecklar vi dem Våra ingenjörers visioner leder oss steg för steg mot ett bättre samhälle. Det är deras innovationskraft som löser

Läs mer

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNOVA Information VI 2006:10 OM VINNVINN vinnvinn är ett initiativ för tillväxt i regionala innovationssystem. Nya affärsmöjligheter

Läs mer

Vad skulle chefen säga...

Vad skulle chefen säga... Vad skulle chefen säga... Vi ser det så här; när du tillåts vara dig själv blir det roligare att jobba. Och nöjda medarbetare gör för det mesta ett bättre jobb. Arbetet och arbetsplatsen blir attraktivare

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Tillgänglighet Detta insatsområde innehåller åtgärder för att ge en ökad

Läs mer

EU:s Strukturfondsprogram 2007-2013. Europeiska Unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden

EU:s Strukturfondsprogram 2007-2013. Europeiska Unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden EU:s Strukturfondsprogram 2007-2013 Europeiska Unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden Tre mål 1. Konvergens 2. Konkurrenskraft och sysselsättning Regionala fonden Sociala fonden 3. Europeiskt territoriellt

Läs mer

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 Mälardalens högskola Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 MDH En nationell högskola som verkar i en region - med en innovativ och internationell profil MDH i siffror 1977 MDH

Läs mer

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Fler jobb och fler i jobb Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Så skapar vi fler jobb i Eskilstuna Eskilstuna växer, har en ung befolkning och tillhör landets starkaste tillväxtregioner.

Läs mer

Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Näringsdepartementet

Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Näringsdepartementet Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Tidplan och process Arbetsgrupp N-dep Intern beredning Dialog med intressenter Beslut JUN AUG SEPT OKT NOV DEC Industrisamtal

Läs mer

Kunskap för tillväxt. Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara för utlandsbaserad

Kunskap för tillväxt. Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara för utlandsbaserad Kunskap för tillväxt Tillväxtanalys Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara

Läs mer

Vision: Triple Steelix skall med stålet som bas verka för ökad tillväxt och attraktionskraft i Bergslagen.

Vision: Triple Steelix skall med stålet som bas verka för ökad tillväxt och attraktionskraft i Bergslagen. Vår verksamhet 2007 Vision: Triple Steelix skall med stålet som bas verka för ökad tillväxt och attraktionskraft i Bergslagen. Underlättar för innovationer och nytänkande Det är i mötet mellan olika kompetenser

Läs mer

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 VINNOVA Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 Kort om oss Så fördelas pengarna Vad vi erbjuder Vi investerar 2,7 MILJARDER KRONOR varje år i runt 2400 FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSPROJEKT.

Läs mer

Vision och övergripande mål 2010-2015

Vision och övergripande mål 2010-2015 Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.

Läs mer

Framtidens arbetsmarknad

Framtidens arbetsmarknad Framtidens arbetsmarknad Magnus Henrekson Senioruniversitetet 17 november 2015 Kompetens eller låga löner? Frågan är felställd Det ekonomiska värdet av en viss kompetens förändras över tiden: efterfrågan,

Läs mer

Mer utveckling för fler. - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 2 Mer utveckling för fler... 2 - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet... 2 Inledning... 4 Många är överens

Läs mer

2 VERKSAMHETSPLANEN UTGÅR IFRÅN 4 medlemmarnas behov 4 analyser av Oskarshamns företagsklimat 4 SWOT-analyser av Oskarshamns näringsliv 4

2 VERKSAMHETSPLANEN UTGÅR IFRÅN 4 medlemmarnas behov 4 analyser av Oskarshamns företagsklimat 4 SWOT-analyser av Oskarshamns näringsliv 4 Verksamhetsplan FöretagsCentrums verksamhetsplan antogs av styrelsen 20 oktober 2011 och gäller tills vidare. Planen följs upp fortlöpande och revideras vid behov (senast 2013-12-12). INNEHÅLL 1 FÖRETAGSCENTRUMS

Läs mer

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin

Läs mer

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin

Läs mer

Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken

Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken Swedish Incubators & Science Parks - den nationella medlemsorganisationen för Sveriges regionala innovationsmiljöer Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken Nyttja SISP- medlemmarnas

Läs mer

Innovation i södra Småland

Innovation i södra Småland Innovation i södra Småland Vad är INNOVATION? Införandet eller genomförandet av en ny eller väsentligt förbättrad vara, tjänst eller process, nya marknadsföringsmetoder, eller nya sätt att organisera affärsverksamhet,

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020. med särskilt fokus på Skåne Nordost

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020. med särskilt fokus på Skåne Nordost UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 med särskilt fokus på Skåne Nordost Anders Axelsson, Analytiker Näringsliv Skåne Skåne Nordost Kristianstad, 8 november 2012 Figur 1.

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Innehållsförteckning Inledning 3 Lön och lönevillkor 4 Kollektivavtal och arbetsrätt 5 Skatter 6 Socialförsäkringar 7 Inkomstpolitiska programmet / 2012-11-18/20 Inledning Sverige

Läs mer

Från idéer till framgångsrika företag. En gemensam process från Affärsidé till Kommersialisering

Från idéer till framgångsrika företag. En gemensam process från Affärsidé till Kommersialisering En gemensam process från Affärsidé till Kommersialisering 1 Innehåll Bröllop mellan Innovationsbron och Almi Innovationsbrons uppdrag och strategi Almis uppdrag och nya innovationsstrategin Möjligheter

Läs mer

IUC Sverige det operativa innovationsnätverket

IUC Sverige det operativa innovationsnätverket IUC Sverige det operativa innovationsnätverket IUC är ett fungerande innovationsnätverk för utveckling IUC Sverige bidrar tillsammans med kompletterande regionala och nationella organisationer till att

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer