En politik för innovation, entreprenörskap och tillväxt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En politik för innovation, entreprenörskap och tillväxt"

Transkript

1 En politik för innovation, entreprenörskap och tillväxt

2

3 Innovationspolitik en politik för innovation, entreprenörskap och tillväxt

4 Innehållsförteckning Förord Sammanfattning Stärkt innovationskraft en av våra största utmaningar! Utbildning och forskning för innovation och tillväxt Företagens finansiering: skatteregler och riskkapital är nyckelfaktorer Offentliga beställningar som en motor för innovation och tillväxt En politik för regional utveckling Gör det tryggare att driva företag! Ett par myter om företagande Stärkt innovationskraft en av våra största utmaningar! Etablerade verksamheter och tillväxtverksamheter: viktiga men olika Produkter, marknader och konkurrenter Investeringar och produktionsteknik Vinst och tillväxt Etablerade verksamheter och tillväxtverksamheter olika ledningsfilosofier? Samhällets roll Utbildning och forskning för innovation och tillväxt En god grund Högskolor och universitet borde kunna bättre! Satsa på industriforskningsinstituten! Koncentrera forskning kring högteknologiska områden! Satsa mer på tjänsteforskning! Unionen viktigaste krav: Företagens finansiering: skatteregler och riskkapital är nyckelfaktorer Skattereglerna ska stimulera satsningar i tillväxtföretag! Prioritera tillväxtföretagens kapitalförsörjning! Utveckla kreditgarantiföreningarna! Satsa på Forska & Väx och andra program för tidig finansiering!! Offentliga beställningar som en motor för innovation och tillväxt En politik för regional utveckling Nationella insatser för regional utveckling Regional och lokal nivå Universitet, högskolor och forskningsinstitut Företagen, dess organisationer och de fackliga organisationerna Teknologi, talang och tolerans Gör det tryggare att driva företag!...57 Stärk egenföretagarnas sociala skydd och se över konkursreglerna! Se över sjukförsäkringssystemet! Gör det lättare att skydda och kommersialisera idéer! Fler kvinnliga företagare! Ett par myter om företagande Det är väldigt svårt att starta och driva företag i Sverige Det är livsfarligt att anställa! Är de yttre förutsättningarna goda Referenser

5 Förord I En politik för innovation, entreprenörskap och tillväxt presenteras ett antal olika förslag för att öka innovationsförmågan och förbättra det entreprenöriella klimatet i Sverige. Rapporten utgår från företaget alltifrån det lilla nystartade till storföretaget och det är ifrån detta perspektiv som våra förslag för stödjande av innovationer och underlättande av entreprenörskap formulerats. Ett särskilt fokus ligger på innovationer och entreprenörskap inom högteknologiska områden, eftersom dessa områden har en stor potential att bidra till tillväxt och välstånd. De förslag som lämnas i rapporten berör såväl lagstiftning och regelverk som aktörer inom näringslivet alltså personer aktiva i företag, företagarnas organisationer och de fackliga organisationerna. I denna rapport ligger fokus ligger på små och medelstora företag, men många av rapportens krav berör även de större företagen och företag av olika storlekar utvecklas i samspel med varann och det omgivande samhället. Denna rapport ska ses som förslag och debattinlägg från Unionen, en organisation vars medlemmar tillhör de viktigare intressenterna i frågor som rör företagens tillväxtkraft. ISBN: I framtagandet av rapporten har flera olika källor använts. Vid sidan av nyttjande av svenska och internationella utredningar inom området har en rad personer inom det svenska innovationssystemet bidragit med sina kunskaper och idéer. Inte minst har entreprenörer och andra personer som är aktiva i det svenska näringslivet lämnat viktiga bidrag. Ofta framhålls Kalifornien som ett föredöme beträffande innovation och entreprenörskap. Professor Mary Walshok vid University of California i San Diego har bidragit med inspiration och kunskaper och ställt sitt nätverk till vårt förfogande. Rapporten har utarbetats av Hans Björkman vid Samhällspolitiska Enheten. Åsa Holmgren Enhetschef 5

6 Sammanfattning Enkelt uttryckt kan ett företags innovationsförmåga beskrivas som bestående av en kombination av inre och yttre faktorer. Till de inre faktorerna hör företagets förmåga att skapa ett kreativt klimat, att tolka omvärlden, att förstå och involvera kunder och leverantörer i utvecklingsarbete och dess förmåga att välja idéer för att utveckla dessa till innovationer. Dessa inre faktorer står inte i fokus i denna rapport däremot behandlas de i Unionen-rapporten Nu ökar vi kreativiteten!. Samhället i vid mening (staten, regionala och kommunala aktörer, ideella organisationer med mera) har en viktig roll när det gäller de yttre faktorer som påverkar ett företags innovationsförmåga samhället skapar villkoren för företagandet. Denna rapport söker att beskriva hur dessa villkor bör utformas för att stödja innovation och entreprenörskap. I många avseenden sammanfaller Unionens intressen med näringslivets när det gäller innovationspolitik, entreprenörskap och tillväxt. Detta skapar en god grund för samarbete. Samtidigt finns det särskilda fackförbundsspecifika skäl till engagemang i dessa frågor. Vi menar att medarbetarnas kunskaper och kreativitet ständigt måste utvecklas och utnyttjas. Det är också genom innovationer som stora värden skapas och löneutrymmen. Det fackliga intresset att stödja innovation och entreprenörskap baseras alltså på en önskan att skapa många, bra och välavlönade jobb. Vi menar att ett bra innovationsklimat kräver trygga, välutbildade och engagerade medarbetare. Vi menar att en svensk modell, med bra debattklimat och demokratiskt sinnade chefer bidrar till idéskapande, innovation och tillväxt. Vi menar att det är bra för företagen att människor får möjlighet att kompetensutvecklas och att sådana möjligheter bör komma många till del. 6

7 Gemensamt för företag av alla sorter är att de är beroende av goda och fasta spelregler bra och väl reglerade relationer på arbetsmarknaden, en gynnsam skattelagstiftning, klara regler kring samhällsstöd till företag, väl utbyggda universitet och forskning som svarar mot företagens behov är några faktorer. För de etablerade företagen är det särskilt viktigt med en god tillgång till välutbildad arbetskraft, gynnsamma skatteregler för realkapitalinvesteringar samt goda kommunikationer, väl fungerande transporter och en långsiktigt trygg energiförsörjning. Tillväxtföretagen behöver ha god tillgång till kunskap, inte minst i form av kompetent arbetskraft och tillgång till forskningsresultat. Detta innebär att samhället måste satsa på en bra yrkesinriktad utbildning, på grundutbildning av hög kvalitet vid universitet och högskolor, men också på kvalificerad fortbildning. Samhället måste också prioritera behovsmotiverad forskning, främst inom områden med stor tillväxtpotential. Det måste också finnas tillgång till kapital för satsningar i FoU-intensiva verksamheter. Detta kan underlättas genom gynnsamma skatteregler för FoU-satsningar och offentliga FoU-beställningar. Dessutom krävs stöd för kommersialisering av FoU-resultat samt regelverk och trygghetssystem som stödjer innovation och entre pre nör skap. En politik för innovation, entreprenörskap och tillväxt utgår från det nystartade eller etablerade företaget. Företagets möjligheter och utmaningar handlar naturligtvis i första hand om dess förmåga att kunna utveckla och leverera produkter av hög kvalitet. Men förutsättningarna för detta påverkas av många faktorer. Därför måste en politik för innovation och entreprenörskap beröra många olika politikområden, exempelvis utbildning, skatter, socialpolitik. Rapporten består av sju kapitel, vilka sammanfattas nedan. 7

8 Beträffande finansiering av de förslag som lämnas, menar vi att det till viss del är en fråga för privatpersoner och näringslivet. Andra delar kräver samhälleliga insatser. Den nuvarande regeringen planerar en försäljning av delar av den statligt ägda företagssektorn. Unionen menar att om en sådan försäljning sker, är det angeläget och rimligt att delar av intäkterna av en sådan försäljning används för att utveckla svenskt näringsliv som en investering i arbete och välfärd. Därför bör de åtgärder som föreslås i denna rapport i stor utsträckning finansieras av de intäkter som staten får vid företagsförsäljningar. Stärkt innovationskraft en av våra största utmaningar! Unionen menar att innovationskraften i den svenska ekonomin måste stärkas för att vi inte ska tappa i konkurrenskraft och välstånd. Det finns flera utmaningar att möta: Många av de stora framgångsrika exportföretagen producerar för mogna marknader, vilka kännetecknas av en mycket stark konkurrens. För att behålla sin styrka på dessa marknader behöver produktionstekniken kontinuerligt förbättras. Det kan också finnas möjligheter till framgångar genom att öppna nya marknader eller segment med helt nya produkter. Om denna industri inte fortsätter att utvecklas, riskerar den att slås ut av priskonkurrens. Dessa industrier kommer, oavsett utveckling, sannolikt att anställa färre personer i Sverige. De stora privata företagen sysselsätter allt färre personer i Sverige, medan de nya jobben skapas i mindre och nystartade företag. Det är sannolikt att denna utveckling kommer att fortsätta och därför är det inom små och medelstora företag de nya jobben måste skapas. Innovationskraften inom de mindre och medelstora företagen måste stärkas det är genom nya produkter, marknader och processer som dessa företag ska växa och bidra till tillväxt och välstånd. 8

9 En strategi för stärkt innovationskraft måste alltså utgå från såväl de stora företagen, vilka ofta är etablerade på mogna marknader och de mindre tillväxtföretagen. En sådan strategi bygger på att Sverige genomför offensiva satsningar för att utveckla ett innovativt och kunskapsintensivt samhälle, där nya tillväxtföretag och etablerade storföretag bidrar till arbete, trygghet och välstånd. Ett företags möjligheter att utvecklas och överleva beror på många samverkande faktorer. Det handlar inte minst om hur företaget ägs och sköts och om de anställdas kompetens. Ytterst handlar det om företagets förmåga att sälja sina produkter. För att ett företag ska ha goda möjligheter att växa krävs mycket av företaget, men det handlar också om dess marknader och om de förutsättningar som ges av omgivningen exempelvis i form av kunskaps- och kapitalförsörjning samt i form av regelverk. I detta avsnitt har vi valt att arbeta med två typverksamheter för att i enkelhet beskriva en del av företagandets villkor: den etablerade verksamheten och tillväxtverksamheten. Den etablerade verksamheten arbetar på en konkurrensutsatt marknad. Denna marknad kan vara lokal eller nationell, men för många företag är det en global marknad det handlar om. Företaget har en eller flera produkter på marknaden och dessa produkter är inte direkt några nykomlingar: det kan handla om exempelvis bilar eller bröd. Att marknad och produkter präglas av mognad innebär att man lägger mycket energi på förbättringar av existerande produkter, rationaliseringar av befintlig produktion, utveckling av ny produktionskapacitet för denna produktion med mera. Det är en ständig jakt efter kost nadsbesparingar. 9

10 Tillväxtverksamheten är ung och har kanske inte alls några produkter etablerade på marknaden ännu. Det kan mycket väl vara så att det råder ganska stor osäkerhet rörande såväl produktidéer som om det kommer att finnas någon marknad. I tillväxtverksamheten är fokus på den verksamhet som är inriktad på att finna nya produkter, processer och/eller marknader. Här handlar det i större utsträckning om banbrytande nyheter och såväl risker som möjligheter kan vara stora. De flesta företag ägnar sig åt såväl etablerad verksamhet som tillväxtverksamhet. Den etablerade verksamheten kan betraktas som i huvudsak producerande medan tillväxtverksamheten i huvudsak innoverar. Innovationsinnehållet skiljer sig dock åt mellan företag och branscher. Innovation är nödvändig för företagens långsiktiga tillväxt och det är dagens innovationer som bildar grunden för mycket av morgondagens produktion. Utbildning och forskning för innovation och tillväxt Den utbildning som erbjuds ska svara mot individens, näringslivets och samhällets behov. Därför måste insatser till för att göra naturvetenskapliga och tekniska utbildningar mera attraktiva de unga måste få se yrken där naturvetenskapliga och tekniska kunskaper behövs. De unga måste också få insikter, kunskaper och intresse för att innovera och driva företag. Även beträffande universitetens grundutbildning finns det anledning att betona betydelsen av verklighetsförankring och av att öka intresset för innovationer och entreprenörskap. Detta innebär bland annat att praktikinslagen i utbildningssystemet bör återupprättas och att arbetsmarknadens behov får en större roll i dimensioneringen av högskoleutbildningar. 10

11 Unionen menar vidare att högskolans samverkan med det omgivande samhället måste förbättras. Mot denna bakgrund anser Unionen: Att det är viktigt att samhällsrepresentanter och inte minst personer från näringslivet bereds plats i styrelser och andra organ inom universitet och högskolor: att i en situation med svagt utvecklad samverkan inskränka samhällets kontakter, inflytande och insyn är direkt kontraproduktivt. Unionen anser att samverkan i syfte att skapa nya och växande företag särskilt inom högteknologiska områden kännetecknade av stor innovationshöjd ska vara en väsentlig del av samverkansuppgiften. Vid sidan av samverkan kring kompetensutveckling finns det också ett behov av ökad samverkan kring behovsmotiverad forskning. Som ett första mål bör regeringen besluta att samhällets civila FoUutgifter ska motsvara minst 1 procent av BNP. Den senaste forskningspropositionen innebär att vi närmat oss detta mål, men ännu mer resurser måste till. Vidare menar Unionen att det finns anledning att se över reglerna kring lärarundantaget och att söka finna modeller som stärker universitetens incitament att stödja kommersialisering av uppfinningar. Unionen menar att industriforskningsinstituten bör byggas ut och att större medel ska avsättas för institutens samverkan med näringslivet. Kraven på småföretags medfinansiering av gemensamma projekt bör också kunna sättas lägre än för större aktörer. Vidare finns det anledning att tillföra nya statliga resurser som koncentreras till ett fåtal centra med högteknologisk spetsforskning. Dessutom bör samhället satsa mer på behovsorienterad forskning, inte minst tjänsteforskning. 11

12 Företagens finansiering: skatteregler och riskkapital är nyckelfaktorer Unionen menar att det är angeläget att utreda och överväga ett antal förändringar i skattesystemet för att förbättra företagsklimatet. Borttagandet av förmögenhetsskatten kommer att bidra till en ökad kapitaltillgång, men det måste också till regler som underlättar att investeringar sker i småföretag. Det kan exempelvis handla om att öppna möjligheter för att låta kapitalvinster och inkomster undantas från skatt om de investeras i mindre företag. Beskattning kan ske då medlen flyttas från småföretagen. Det finns också anledning att se över avdragsmöjligheter för satsningar på exempelvis kompetensutveckling och FoU. Unionen menar att det finns anledning att underlätta småföretags kapitalförsörjning särskilt i tidiga skeden genom utveckling av kreditgarantiföreningarna. Dessutom är det angeläget att samhället tillhandahåller mera kapital för tidig utveckling av nya idéer detta kan ske genom exempelvis offentliga beställningar och genom program som Forska & Väx. Unionen menar att regionala såddkapitalfonder med statligt kapital som grund bör utredas. Sådana fonder skulle exempelvis kunna knytas till Innovationsbrons regionala dotterbolag. Offentliga beställningar som en motor för innovation och tillväxt Unionen menar att samhället ska driva en aktiv beställningspolitik, med särskilt fokus på bioteknik, medicin och medicinteknik IT och miljöområdet. En viss andel av dessa offentliga beställningar ska ges till små och medelstora företag för utveckling av koncept med god innovationshöjd och stor kommersialiseringspotential. 12

13 En politik för regional utveckling Unionen betonar särskilt värdet av samverkan. Starka regioner kräver nationella insatser, inte minst knutna till universiteten, utveckling av strategier på regional nivå och ett aktivt engagemang från universitet, högskolor och forskningsinstitut. Det är ett gemensamt ansvar att en stark samverkan byggs upp mellan samhällets institutioner och företagsamheten, dess organisationer och de fackliga organisationerna. Gör det tryggare att driva företag! Dagens egenföretagare har inget av det som är naturligt för många anställda: inkomstförsäkring, trygghetsavtal och avtalspensioner. Målet bör vara att så långt möjligt likställa egenföretagares skydd med det som gäller för anställda. I vissa avseenden behövs särskilda anpassningar Unionen har exempelvis föreslagit att företagares A-kassa ska baseras på den genomsnittliga inkomsten under de senaste fem åren. Det bör också vara möjligt att lägga ett företag i malpåse i dåliga tider idag krävs att företaget avvecklas totalt för att ägaren ska kunna uppbära A-kassa. Regelverket kring hantering av bristande betalningsförmåga insolvenslagstiftningen bör ses över. Vi menar att det svenska regelverket måste reformeras för att det ska kunna fungera som ett verktyg för främjande av entreprenörskap och på så vis kunna bidra till utvecklingen av ett mera dynamiskt arbetsliv. Mål för denna lagstiftning bör vara: Att den inte hindrar individer att starta företag Att det inte ska vara svårt att starta nya företag efter ärliga konkurser Att insolventa företag kan rekonstrueras eller avvecklas snabbt och till låg kostnad 13

14 Unionen vill peka på sjukförsäkringssystemets utformning som en hämsko för utveckling av små företag. Om småföretagare riskerar höga sjukskrivningskostnader, kan denna risk medföra att ägaren väljer att låta bli att anställa personal och expandera verksamheten. Det är därför bra att regeringen beslutat att ta bort sjukförsäkringsavgiften, det vill säga den medfinansiering av sjukpenningen som arbetsgivaren har fått stå för då anställda varit sjukskrivna på heltid i mer än 14 dagar. Unionen menar att reglerna för sjuklön bör ses över. En sådan översyn bör syfta till att sänka små arbetsgivares sjukskrivningskostnader eller till att ge en kostnadsmässig säkerhet genom bättre möjligheter till försäkringslösningar, vilka inte får urholka de anställdas trygghet. Särskilt för mindre företag finns behov att se över möjligheterna att patentera sina uppfinningar, i synnerhet i tidiga faser av affärscykeln. Det behövs insatser för att öka kunskaperna om vad som är patenterbart och det är också angeläget att se över mindre företags möjligheter att finansiera patenteringar. Samtidigt som de kvalitativa kraven för det som ska kunna patenteras bör ses över, är det viktigt att på en övernationell nivå se över (och vidga) omfattningen av vad som är patenterbart. Kvinnor är underrepresenterade bland såväl företagare som nyföretagare. Unga kvinnor är mindre intresserade av att bli företagare än unga män. Samtidigt är skillnaderna mellan kvinnor och män när det gäller nyföretagande mindre än om man ser till det totala företagandet. Drygt en tredjedel av alla nya företag startas av kvinnor. Det är angeläget att få ännu fler kvinnor att starta företag. I första hand bör kvinnors företagande gynnas genom allmänna förbättringar av företagandets villkor. Samtidigt menar Unionen att det behövs särskilda åtgärder för att stimulera kvinnors innovationskraft och entreprenörskap. Detta arbete handlar bland annat om att bryta traditionella könsmönster genom att stimulera fler kvinnor att söka till exempelvis tekniska utbildningar. Men det handlar också om att förbättra kvinnors möjligheter att finansiera sina företag, att ge stöd till affärsutveckling och om att visa goda förebilder. 14

15 Regeringen har avsatt 100 miljoner kronor för att under perioden främja kvinnors företagande. Vi menar att denna satsning är angelägen och att det är bra att delar av resurserna nyttjas för att stärka forskningen kring kvinnors företagande. Större kunskaper om kvinnors företagande bör medföra att samhällets insatser kan generera långsiktiga resultat. Ett par myter om företagande I detta avsnitt söker vi nyansera diskussionen om Sverige en del. Det är inte jättesvårt att starta och driva företag i Sverige och det svenska regelverket om anställningsskydd tar sikte på att skapa trygghet och livskraftiga företag. Vid en internationell jämförelse framstår Sverige inte som ett svårt land att starta och driva företag i. Den svenska byråkratin är jämförelsevis snabb och effektiv. Det regelverk vi har är dessutom ofta väl motiverat. Det finns till exempel anledning att hålla kontroll på miljöeffekter av ett företags verksamhet. Ändå finns det naturligtvis skäl att se över regelverken, inte minst för att förtydliga. Unionen menar att regelverk ska vara lätta att finna och lätta att förstå. Syften bakom regler ska vara tydliga och information ska vara lätt att ta till sig! Det har pratats väldigt mycket om Lagen om anställningsskydd 1 (LAS) och dess destruktiva roll för småföretagen. Mycket av detta resonemang bygger på missförstånd. På det hela taget finns det anledning att framhålla att arbetsgivare särskilt i samverkan med de fackliga organisationerna har goda möjligheter att tillse att uppsägningar inte leder till att nyckelpersoner måste lämna företaget. Vår slutsats är att arbetsgivarorganisationernas opinionsbildning kring LAS är mycket mera skadlig för anställningsklimatet än lagen som sådan är. Unionen menar att LAS ofta vantolkas i den allmänna debatten. Därför är det angeläget att de svenska reglerna om anställningsskydd beskrivs sakligt för presumtiva arbetsgivare och småföretag. Det är också viktigt att det är känt att det finns möjligheter att göra tillfälliga anställningar. 1) SFS 1982:80 15

16 Ett par nyckelbegrepp i rapporten Med innovation menar vi i denna rapport ett förlopp genom vilket produkter, tjänster, processer eller marknader skapas och tas i bruk. Begreppet innovation kan användas både för att beskriva en process från idégeneration till nyttjande av idén och för att beskriva själva nyheten, exempelvis glödlampan. En kreativ idé eller en uppfinning är inte en innovation förrän den tagits i bruk. Med entreprenör menar vi en person som organiserar, leder och tar de risker det innebär att driva ett företag eller en verksamhet. Entreprenörskap handlar alltså om förmågan och viljan att vara entreprenör. 16

17 Stärkt innovationskraft en av våra största utmaningar! Sveriges välstånd beror på vår förmåga att producera varor och tjänster som är attraktiva och prisvärda. Unionen menar att innovationskraften i den svenska ekonomin måste stärkas för att vi inte ska tappa i konkurrenskraft och välstånd. Det finns flera utmaningar att möta: Många av de stora framgångsrika exportföretagen producerar för mogna marknader, vilka kännetecknas av en mycket stark konkurrens. För att behålla sin styrka på dessa marknader behöver produktionstekniken kontinuerligt förbättras. Det kan också finnas möjligheter till framgångar genom att öppna nya marknader eller segment med helt nya produkter. Om denna industri inte fortsätter att utvecklas, riskerar den att slås ut av priskonkurrens. Dessa industrier kommer, oavsett utveckling, sannolikt att anställa färre personer i Sverige. De stora privata företagen sysselsätter allt färre personer i Sverige, medan de nya jobben skapas i mindre och nystartade företag. Det är sannolikt att denna utveckling kommer att fortsätta och därför är det inom små och medelstora företag de nya jobben måste skapas. Innovationskraften inom de mindre och medelstora företagen måste stärkas det är genom nya produkter, marknader och processer som dessa företag ska växa och bidra till tillväxt och välstånd. I vissa avseenden har Sverige goda förutsättningar. Dessa består av framgångsrika exportföretag, väl fungerande relationer mellan arbetsmarknadens parter, ett stabilt politiskt klimat och en väl fungerande offentlig sektor och en god utbildningsnivå bland invånarna. Ett viktigt mått är andelen av bruttonationalprodukten (BNP) som används till Forskning och Utveckling (FoU). Sveriges FoU-andel av BNP är omkring 3,8 procent (2006), vilket är bland de högsta andelarna i världen. 17

18 Samtidigt kan vi se vissa problem. Andelen unga som söker sig till tekniska och naturvetenskapliga utbildningar måste öka och utbildningskvaliteten måste förbättras. Bakom siffrorna om den höga forskningsvolymen döljer sig också vissa bekymmer stod företagen för 75 procent av FoU-utgifterna, vilket innebär att statens FoU-satsningar inte är särskilt omfattande. De 20 största företagen stod för 62 procent av näringslivets FoU (2005). Siffror 2 från 2003 visar att forskningsandelen i närings livets satsningar är endast 12 procent, medan 88 procent nyttjas till utvecklingsarbete. 70 procent av den statliga industriella FoU-finansieringen utgjordes 2005 av militära medel. Sverige lägger en internationellt sett liten andel av FoU-utgifterna på behovsmotiverad instituts forskning. En utmaning ligger i att skapa bättre förutsättningar och större intresse för entreprenörskap särskilt i kunskapsintensiva tillväxtbranscher. Enligt en mätning gjord av Global Entrepreneurship Monitor år 2006 ligger Sverige ligger relativt lågt när det gäller entreprenöriell aktivitet 6,4 procent av befolkningen äger företag 3. Jämförelser med andra länder blir inte nödvändigtvis rättvisande, exempelvis kan många länder ha stora mängder entreprenörer inom jordbrukssektorn. Vi kan dock konstatera att i USA och Kanada äger över 8 procent av befolkningen företag. I Sverige har omkring 1,4 procent av befolkningen i åldrarna år startat nytt företag (högst 42 månader gamla) enligt 2006 års mätning. I USA och Kanada är motsvarande siffror över 3 procent och i Norge över 4 procent. Vi kan till bilden lägga att endast 25 procent av företagarna i Sverige är kvinnor 4. 2) SCB (2007) 3) Global Entrepreneurship Monitor Summary Results 2006, av Bosma & Harding (2007) 4) Nutek (2007) 18

19 En strategi för stärkt innovationskraft måste alltså utgå från såväl de stora företagen, vilka ofta är etablerade på mogna marknader och de mindre tillväxtföretagen. En sådan strategi bygger på att Sverige genomför offensiva satsningar för att utveckla ett innovativt och kunskapsintensivt samhälle, där nya tillväxtföretag och etablerade storföretag bidrar till arbete, trygghet och välstånd. Ekonomisk tillväxt ger utrymme för välståndshöjningar, goda trygghetssystem för alla och satsningar på långsiktig, uthållig och miljövänlig utveckling. Svensk tillväxt måste i stor utsträckning baseras på innovationer och ett starkt entreprenörskap särskilt om nya jobb ska till. Unionen ska påverka denna utveckling på nationell och regional nivå. Unionen ska också påverka utvecklingen inom företagen innovativa företag har sin främsta resurs i kunniga och kreativa medarbetare. Unionen ska bidra med kunskaper och idéer när det gäller innovationsfrågor och entreprenörskap på alla nivåer. Unionen ska vara en viktig och självklar samarbetspart när det gäller näringslivsklimat, entreprenörskap och företagsutveckling. Det fackliga intresset att stödja innovation och entreprenörskap baseras på en önskan att skapa många, bra och välavlönade jobb. 19

20 Etablerade verksamheter och tillväxtverksamheter: viktiga men olika Ett företags möjligheter att utvecklas och överleva beror på många samverkande faktorer. Det handlar inte minst om hur företaget ägs och sköts och om de anställdas kompetens. Ytterst handlar det om företagets förmåga att sälja sina produkter. För att ett företag ska ha goda möjligheter att växa krävs mycket av företaget, men det handlar också om dess marknader och om de förutsättningar som ges av omgivningen exempelvis i form av kunskaps- och kapitalförsörjning samt i form av regelverk. I detta avsnitt har vi valt att arbeta med två typverksamheter för att i enkelhet beskriva en del av företagandets villkor: den etablerade verksamheten och tillväxtverksamheten. Båda dessa verksamheter kan förekomma inom ett och samma företag. Den etablerade verksamheten arbetar på en konkurrensutsatt marknad. Denna marknad kan vara lokal eller nationell, men för många företag är det en global marknad det handlar om. Företaget har en eller flera produkter på marknaden och dessa produkter är inte direkt några nykomlingar: det kan handla om exempelvis bilar eller bröd. Att marknad och produkter präglas av mognad innebär att man lägger mycket energi på förbättringar av existerande produkter, rationaliseringar av befintlig produktion, utveckling av ny produktionskapacitet för denna produktion med mera. Det är en ständig jakt efter kostnadsbesparingar. Tillväxtverksamheten är ung och har kanske inte alls några produkter etablerade på marknaden ännu. Det kan mycket väl vara så att det råder ganska stor osäkerhet rörande såväl produktidéer som om det kommer att finnas någon marknad. I tillväxtverksamheten är fokus på den verksamhet som är inriktad på att finna nya produkter, processer och/eller marknader. Här handlar det i större utsträckning om banbrytande nyheter och såväl risker som möjligheter kan vara stora. 20

En politik för innovation, entreprenörskap och tillväxt

En politik för innovation, entreprenörskap och tillväxt En politik för innovation, entreprenörskap och tillväxt 1 2 SIF ENHETEN FÖR STRATEGISK UT VECK LING En politik för innovation, entreprenörskap och tillväxt 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 5 SAMMANFATTNING

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi 2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Innovationspolitik, teknik och tillväxt

Innovationspolitik, teknik och tillväxt Innovationspolitik, teknik och tillväxt Innovationspolitik, teknik och tillväxt Innovationsfrågorna berör alla politikområden. Att regeringen bedriver en sammanhållen politik och genomför kraftfulla åtgärder

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel En ny vara eller tjänst En ny process för att producera en vara eller tjänst En ny form för industriell organisering En ny marknad eller sätt att nå

Läs mer

Drivhuset. Startades 1993 i Karlstad. Finns just nu på 14 orter runt om i Sverige. Drivhuset Kalmar grundades 1999

Drivhuset. Startades 1993 i Karlstad. Finns just nu på 14 orter runt om i Sverige. Drivhuset Kalmar grundades 1999 2013 fokus framåt Drivhuset är en plattform för dig som vill utveckla entreprenöriellt driv. Genom personlig evolution och affärsutveckling vill vi få fler att skapa nytt av sina idéer. Drivhuset arbetar

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Entreprenörskap och innovativt företagande Aktiviteterna skall bidra till att skapa

Läs mer

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Många är

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt.

Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt. Datum vår referens 2015-09-07 Håkan Eriksson Näringsdepartementet Enheten för kapitalförsörjning Att: Henrik Levin 103 33 Stockholm Remissvar Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet

Läs mer

Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland pilotstudie hösten/vintern 2014

Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland pilotstudie hösten/vintern 2014 TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Diarienummer 2014-10-02 RS140392 HANDLÄGGARE Lena Johansson, utvecklingsledare Näringsliv Tel: 0722-162387 Regionstyrelsen Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

Från idéer till framgångsrika företag. En gemensam process från Affärsidé till Kommersialisering

Från idéer till framgångsrika företag. En gemensam process från Affärsidé till Kommersialisering En gemensam process från Affärsidé till Kommersialisering 1 Innehåll Bröllop mellan Innovationsbron och Almi Innovationsbrons uppdrag och strategi Almis uppdrag och nya innovationsstrategin Möjligheter

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken

Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken Swedish Incubators & Science Parks - den nationella medlemsorganisationen för Sveriges regionala innovationsmiljöer Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken Nyttja SISP- medlemmarnas

Läs mer

Näringslivsprogram för Söderhamn 2015-2020

Näringslivsprogram för Söderhamn 2015-2020 Näringslivsprogram för Söderhamn 2015-2020 Attraktiva Söderhamn där företagare vill vara Strategiskt näringslivsprogram, vägledande för hur näringslivsarbetet i kommunen ska bedrivas med visionen att Söderhamn

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

STOCKHOLM. Världens mest. ekonomi. Stockholmsregionens handlingsprogram

STOCKHOLM. Världens mest. ekonomi. Stockholmsregionens handlingsprogram 2025 STOCKHOLM Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholm 2025: Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionen ska gå från nuvarande styrkeposition till att vara världens mest innovationsdrivna

Läs mer

PÅ VÅR ARENA MÖTER VÄXANDE BOLAG NYA INVESTERARE. Din kompletta börsarena

PÅ VÅR ARENA MÖTER VÄXANDE BOLAG NYA INVESTERARE. Din kompletta börsarena PÅ VÅR ARENA MÖTER VÄXANDE BOLAG NYA INVESTERARE Din kompletta börsarena TILLSAMMANS SKAPAR DE VÄLMÅENDE BOLAG RUSTADE FÖR FRAMTIDEN FOKUS PÅ TILLVÄXT välkommen till din börsarena Alla är överens om att

Läs mer

Kunskap för tillväxt. Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara för utlandsbaserad

Kunskap för tillväxt. Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara för utlandsbaserad Kunskap för tillväxt Tillväxtanalys Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer Version: Beslutad version Ekonomin växer när människor växer Vi socialdemokrater vill ha ett samhälle som ger välfärd och möjligheter åt alla.

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNOVA Information VI 2006:10 OM VINNVINN vinnvinn är ett initiativ för tillväxt i regionala innovationssystem. Nya affärsmöjligheter

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Tillgänglighet Detta insatsområde innehåller åtgärder för att ge en ökad

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Fler jobb och fler i jobb Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Så skapar vi fler jobb i Eskilstuna Eskilstuna växer, har en ung befolkning och tillhör landets starkaste tillväxtregioner.

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Varför vill Teknikföretag att Felix stör en ingenjör?

Varför vill Teknikföretag att Felix stör en ingenjör? Varför vill Teknikföretag att Felix stör en ingenjör? Teknikföretag är Sveriges viktigaste företag för tillväxt, sysselsättning, utveckling, export och därmed för välfärden. Det finns en stark koppling

Läs mer

Utbildning för trygghet och utveckling. Unionens utbildningspolitiska riktlinjer

Utbildning för trygghet och utveckling. Unionens utbildningspolitiska riktlinjer Utbildning för trygghet och utveckling Unionens utbildningspolitiska riktlinjer Utbildning för trygghet och utveckling Unionens utbildningspolitiska riktlinjer Innehållsförteckning Förord..................................................................................................................

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Swerea SWECAST projektet Våga Växa Vinna. Projektet

Läs mer

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad Tillväxt - teori Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad Tillväxt Ekonomisk Ekologisk/hållbar Social/välstånd - tillväxt avser inte värdet utan ökningen av värdet Tillväxtens förutsättningar Tillväxt Mer

Läs mer

Den nationella innovationsstrategin

Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin Sveriges innovationskraft 22 maj 2013 Håkan Ekengren Statssekreterare Global Competitiveness Report 2012-2013 Sverige i världen Global Global Entrepreneurship and Development

Läs mer

Intraprenörskap hur gör man?

Intraprenörskap hur gör man? Intraprenörskap hur gör man? Magnus Forslund Calcarius Consulting Ekonomihögskolan vid Växjö universitet Magnus Forslund Hur får man alla anställda att agera som intraprenörer? 1 2 3 Vad betyder egentligen

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Politiska förslag från Sveriges uppfinnare och entreprenörer

Politiska förslag från Sveriges uppfinnare och entreprenörer Politiska förslag från Sveriges uppfinnare och entreprenörer Svenska Uppfinnareföreningen samlar uppfinnare, utbyter erfarenheter och ger uppfinnarna en röst vad gör politiken? Lobby 2014 och framåt Beslutad

Läs mer

Fokus på Sveriges ekonomi

Fokus på Sveriges ekonomi Vi står för fakta. Åsikterna får du stå för själv. Ekonomifakta är en källa till information och kunskap om Sveriges ekonomi. Näringslivets Ekonomifakta AB ägs av Svenskt Näringsliv och ska inspirera till

Läs mer

Omställningskontoret+

Omställningskontoret+ Omställningskontoret+ Aktiva insatser för tillväxt och sysselsättning 2012 2014 FINANSIÄRER: Omställningskontoret+ BEFINTLIGT NÄRINGSLIV NYSTARTER & NYETABLERINGAR Almi Almi OK+ OK+ NFC Högskolan Väst

Läs mer

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 Mälardalens högskola Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 MDH En nationell högskola som verkar i en region - med en innovativ och internationell profil MDH i siffror 1977 MDH

Läs mer

Affärsutvecklingsprogrammet för företag som vill skapa innovationer! Ansökningsperioden pågår 2 maj - 15 juli 2012.

Affärsutvecklingsprogrammet för företag som vill skapa innovationer! Ansökningsperioden pågår 2 maj - 15 juli 2012. Affärsutvecklingsprogrammet för företag som vill skapa innovationer! Är du ägare eller delägare i ett företag i Skåne med ca 10-50 anställda, och dessutom kvinna? I så fall är du en av de företagare som

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

SAMVERKAN KTP DALARNA

SAMVERKAN KTP DALARNA SAMVERKAN KTP DALARNA FRAMTIDENS SÄTT ATT REKRYTERA DE FRÄMSTA HÖGSKOLESTUDENTERNA TILL FÖRETAGEN! Inledning KTP Dalarna är ett pilotprojekt som går ut på att för första gången i Sverige praktiskt testa

Läs mer

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet!

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Trä- och Möbelindustriförbundet och Skogsindustrierna Visby den 5 juli 2010 1 Vi representerar företag med 40 000 anställda Trä- och Möbelindustriförbundet

Läs mer

En kunskapsdriven regional utveckling. Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör

En kunskapsdriven regional utveckling. Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör En kunskapsdriven regional utveckling Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör Vision Västra Götaland Ett livskraftigt och hållbart näringsliv Västra Götalands utveckling beror i hög grad av utvecklingskraften

Läs mer

Yttrande över betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt, SOU 2015:64, från Göteborgs universitet

Yttrande över betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt, SOU 2015:64, från Göteborgs universitet Institutet för innovation och samhällsförändring YTTRANDE 1 / 5 2015-09-14 dnr VR 2015/73 Näringsdeparementet Enheten för Kapitalförsörjning Henrik Levin Ert Dnr:N2015/4705/KF Yttrande över betänkandet

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi

Läs mer

På väg mot en institutssektor i världsklass 9 utmaningar för konkurrenskraft och förnyelse

På väg mot en institutssektor i världsklass 9 utmaningar för konkurrenskraft och förnyelse På väg mot en institutssektor i världsklass 9 utmaningar för konkurrenskraft och förnyelse 1 2 9 utmaningar för konkurrenskraft och förnyelse Industriforskningsinstituten med ägande under RISE Research

Läs mer

Kreativitet som Konkurrensmedel

Kreativitet som Konkurrensmedel www.realize.se 1 Kreativitet som Konkurrensmedel Vi är på väg in i Idésamhället. Ord som kreativitet och innovation upprepas som ett mantra. Det är många som vill. Det är färre som kan. Realize AB är ett

Läs mer

Vi skapar tillväxt i Västsverige HALLAND

Vi skapar tillväxt i Västsverige HALLAND Vi skapar tillväxt i Västsverige VÄ S T SV E R I G E HALLAND Connect skapar tillväxt Detta hände mellan 2010 och 2013: 429företag eller företag under bildande har tagit del av en kompetenspanel. Våra två

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen Den nationella innovationsstrategin Horisont 2020 och innovationsstrategin kan de stärka varandra? 4 september 2013 Per Engström Lena Svendsen Global Innovation Index 2013 Sverige i världen Global Competitiveness

Läs mer

Till Region Västerbotten Box 443 901 09 UMEÅ E-post: regionforbundet@regionvasterbotten.se

Till Region Västerbotten Box 443 901 09 UMEÅ E-post: regionforbundet@regionvasterbotten.se Till Region Västerbotten Box 443 901 09 UMEÅ E-post: regionforbundet@regionvasterbotten.se Remissvar från Uminova Innovation AB, avseende Regional utvecklingsstrategi (RUS) för Västerbottens län 2014-2020,

Läs mer

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer.

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer. Vår verkstad Utvecklar människor och affärer. Västerås Science Park är en inspirerande och innovativ miljö och mötesplats för företag i tillväxt där människor, idéer, kunskap och kapital kan mötas och

Läs mer

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Sveriges största företagarorganisation och företräder omkring 75 000 företagare Medlemsägd, medlemsstyrd och partipolitiskt

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

VINNOVAs Årskonferens 2005

VINNOVAs Årskonferens 2005 VINNOVAs Årskonferens 2005 Deltagarfrågor och kommentarer 1 Hur kan sverige dra nytta av globaliseringen? Exportera miljöadministration Bygg vidare på traditionen av starka exportörer Proaktiva Kombinera

Läs mer

UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT!

UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT! UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT! Högre sannolikhet att UF-alumner startar företag har arbete 8-15 år efter gymnasiet Sannolikheten att UF-alumner når chefsposition jämfört med kontrollgruppen Skillnaden

Läs mer

Blir din idé nästa succé? Be om en utvärdering av experterna vid Produktledsteamet i din region

Blir din idé nästa succé? Be om en utvärdering av experterna vid Produktledsteamet i din region Blir din idé nästa succé? Be om en utvärdering av experterna vid Produktledsteamet i din region Få din idé utvärderad av Produktledens experter Har du kommit på en ny innovativ idé, som många kunde ha

Läs mer

Patenträtt 2007-08-14

Patenträtt 2007-08-14 Patenträtt Vem har nyttjanderätten till forskningsprojekt? Denna sammanställning har gjorts på uppdrag av FORSS och utreder frågan kring rättigheterna till forskningsprojekt som genererar resultat av ekonomiskt

Läs mer

Råd och metoder. 1. Hur innovativ är du? Våga tänka nytt!

Råd och metoder. 1. Hur innovativ är du? Våga tänka nytt! 1 Råd och metoder Det räcker inte att testa sin innovationsförmåga, det gäller också att förbättra den. Här finner du en hel del råd, metoder och arbetsfrågor. Du kan arbeta med mycket av detta på egen

Läs mer

Ledarskap och arbetsorganisation inom kulturella och kreativa näringar. Presentation av projekt och fallstudier.

Ledarskap och arbetsorganisation inom kulturella och kreativa näringar. Presentation av projekt och fallstudier. Ledarskap och arbetsorganisation inom kulturella och kreativa näringar Presentation av projekt och fallstudier. Februari 2012 Innehåll Fem projekt genomför sammanlagt 22 fallstudier inom design, mode,

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

IUC Sverige det operativa innovationsnätverket

IUC Sverige det operativa innovationsnätverket IUC Sverige det operativa innovationsnätverket IUC är ett fungerande innovationsnätverk för utveckling IUC Sverige bidrar tillsammans med kompletterande regionala och nationella organisationer till att

Läs mer

» Ett samtal om metoder för implementering och utvärdering av samverkan i högre utbildning ÖKAD UTBILDNINGSKVALITET GENOM SAMARBETE

» Ett samtal om metoder för implementering och utvärdering av samverkan i högre utbildning ÖKAD UTBILDNINGSKVALITET GENOM SAMARBETE » Ett samtal om metoder för implementering och utvärdering av samverkan i högre utbildning ÖKAD UTBILDNINGSKVALITET GENOM SAMARBETE Upplägg: första halvan Utbildningssamverkan för jobb, innovation och

Läs mer

SMÅ IDÉER STORA RESULTAT. En bok om kreativitet, motivation och konkurrenskraft LOUISE ÖSTBERG. DEAN M. SCHROEDER. ALLAN G.

SMÅ IDÉER STORA RESULTAT. En bok om kreativitet, motivation och konkurrenskraft LOUISE ÖSTBERG. DEAN M. SCHROEDER. ALLAN G. SMÅ IDÉER STORA RESULTAT LOUISE ÖSTBERG. DEAN M. SCHROEDER. ALLAN G. ROBINSON En bok om kreativitet, motivation och konkurrenskraft 1 2010 SIS Förlag AB SIS HB 345 Små idéer stora resultat En bok om kreativitet,

Läs mer

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige 2 Innehåll 4 6 8 10 12 14 Vi ser familjeföretagens utmaningar PwC:s analys Familjeföretagen vill vara hållbara Innovation och talang viktiga

Läs mer

Innovation i södra Småland

Innovation i södra Småland Innovation i södra Småland Vad är INNOVATION? Införandet eller genomförandet av en ny eller väsentligt förbättrad vara, tjänst eller process, nya marknadsföringsmetoder, eller nya sätt att organisera affärsverksamhet,

Läs mer

Innovationskraft Stockholm Hur gör vi Stockholm mer innovativt?

Innovationskraft Stockholm Hur gör vi Stockholm mer innovativt? Tillväxt, miljö och regionplanering Innovationskraft Stockholm Hur gör vi Stockholm mer innovativt? 9.00-10.15 Charlotte Hansson, TMR hälsar välkommen Stockholmsregionens innovationsförmåga regionens styrkor

Läs mer

KalmarÖland En smartare landsbygd!

KalmarÖland En smartare landsbygd! KalmarÖland En smartare landsbygd! Utdrag ur strategins delar som är väsentliga för urval av projekt. Materialet är inte fullt språkgranskat och måste till vissa delar kortas. Kommentarer och förslag till

Läs mer

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt?

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Och vad har det med jämställdhet att göra? 26 mars 2014 Peter Kempinsky Om Kontigo Arbetar med frågor kring regional och lokal utveckling samt näringslivsutveckling

Läs mer

Stöd till utvecklingsprojekt i akademiska forskningsmiljöer innan företag bildas Tema

Stöd till utvecklingsprojekt i akademiska forskningsmiljöer innan företag bildas Tema Bilaga 1 Stöd till utvecklingsprojekt i akademiska forskningsmiljöer innan företag bildas Tema Läkemedel, bioteknik och medicinsk teknik Syfte Att förstärka det nationella systemet för verifieringsstöd

Läs mer

Syftet är att stimulera en ökad efterfrågan på FoU-insatser för små och medelstora företag

Syftet är att stimulera en ökad efterfrågan på FoU-insatser för små och medelstora företag Syfte Syftet är att stimulera en ökad efterfrågan på FoU-insatser för små och medelstora företag Programmet ska stärka de små och medelstora företagens möjligheter att: konkurrera på globala marknader

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Innehållsförteckning Inledning 3 Lön och lönevillkor 4 Kollektivavtal och arbetsrätt 5 Skatter 6 Socialförsäkringar 7 Inkomstpolitiska programmet / 2012-11-18/20 Inledning Sverige

Läs mer

Tillväxt genom entreprenörskap och företagande

Tillväxt genom entreprenörskap och företagande Tillväxt genom entreprenörskap och företagande Orups gränd 3 Den svenska politiken har under många år präglats av en misstänksamhet mot företag och då framförallt små företag. I sann saltsjöbadsanda har

Läs mer

FÖRSTUDIERAPPORT Såddkapital- och riskkapitalfond

FÖRSTUDIERAPPORT Såddkapital- och riskkapitalfond FÖRSTUDIERAPPORT Såddkapital- och riskkapitalfond Uppbyggnad av en såddkapital- och en riskkapitalfond med inriktning mot Cleantech för tillväxt inom Energi- och Miljöteknik i Fyrbodal och Västra Götalandsregionen

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

identifiera www.iuc.se

identifiera www.iuc.se Vi delar din vardag Som företagare lever du mitt i nuet. Massor av möjligheter väntar på att förverkligas. Samtidigt skymmer dina vardagssysslor alltför ofta sikten framåt. Vi på IUC möter dig som företagare

Läs mer

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken

Läs mer

Framtidens tillväxt och näringslivn

Framtidens tillväxt och näringslivn Regionens attraktionskraft Hur skapar vi en attraktiv region för morgondagens kompetens och företagande? 1.Kommunikation & infrastruktur (41) Bind ihop regionen, stå sig i konkurrens med Kastrup 2.Utveckla

Läs mer

UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT!

UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT! UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT! Högre sannolikhet att UF-alumner startar företag har arbete 8-15 år efter gymnasiet Sannolikheten att UF-alumner når chefsposition jämfört med kontrollgruppen Skillnaden

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus 2 Näringslivet om forskningsklimatet Innehåll Om undersökningen... 5 Undersökningens syfte... 5

Läs mer

Finansieringsmöjligheter för företagare i Västmanland

Finansieringsmöjligheter för företagare i Västmanland Finansieringsmöjligheter för företagare i Västmanland Undrar du hur du kan söka medel för att utveckla en ny eller befintlig vara eller tjänst? Vill du veta hur du kan söka medel för att vidareutveckla

Läs mer

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors Hagfors & Munkfors 1 Hur vill vi ha det? En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors 2 Hur vill vi ha det? Strategisk kompetensförsörjning 2005 2004 Fastställa organisation och finansiering

Läs mer