En politik för innovation, entreprenörskap och tillväxt
|
|
- Birgitta Sundqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 En politik för innovation, entreprenörskap och tillväxt
2
3 Innovationspolitik en politik för innovation, entreprenörskap och tillväxt
4 Innehållsförteckning Förord Sammanfattning Stärkt innovationskraft en av våra största utmaningar! Utbildning och forskning för innovation och tillväxt Företagens finansiering: skatteregler och riskkapital är nyckelfaktorer Offentliga beställningar som en motor för innovation och tillväxt En politik för regional utveckling Gör det tryggare att driva företag! Ett par myter om företagande Stärkt innovationskraft en av våra största utmaningar! Etablerade verksamheter och tillväxtverksamheter: viktiga men olika Produkter, marknader och konkurrenter Investeringar och produktionsteknik Vinst och tillväxt Etablerade verksamheter och tillväxtverksamheter olika ledningsfilosofier? Samhällets roll Utbildning och forskning för innovation och tillväxt En god grund Högskolor och universitet borde kunna bättre! Satsa på industriforskningsinstituten! Koncentrera forskning kring högteknologiska områden! Satsa mer på tjänsteforskning! Unionen viktigaste krav: Företagens finansiering: skatteregler och riskkapital är nyckelfaktorer Skattereglerna ska stimulera satsningar i tillväxtföretag! Prioritera tillväxtföretagens kapitalförsörjning! Utveckla kreditgarantiföreningarna! Satsa på Forska & Väx och andra program för tidig finansiering!! Offentliga beställningar som en motor för innovation och tillväxt En politik för regional utveckling Nationella insatser för regional utveckling Regional och lokal nivå Universitet, högskolor och forskningsinstitut Företagen, dess organisationer och de fackliga organisationerna Teknologi, talang och tolerans Gör det tryggare att driva företag!...57 Stärk egenföretagarnas sociala skydd och se över konkursreglerna! Se över sjukförsäkringssystemet! Gör det lättare att skydda och kommersialisera idéer! Fler kvinnliga företagare! Ett par myter om företagande Det är väldigt svårt att starta och driva företag i Sverige Det är livsfarligt att anställa! Är de yttre förutsättningarna goda Referenser
5 Förord I En politik för innovation, entreprenörskap och tillväxt presenteras ett antal olika förslag för att öka innovationsförmågan och förbättra det entreprenöriella klimatet i Sverige. Rapporten utgår från företaget alltifrån det lilla nystartade till storföretaget och det är ifrån detta perspektiv som våra förslag för stödjande av innovationer och underlättande av entreprenörskap formulerats. Ett särskilt fokus ligger på innovationer och entreprenörskap inom högteknologiska områden, eftersom dessa områden har en stor potential att bidra till tillväxt och välstånd. De förslag som lämnas i rapporten berör såväl lagstiftning och regelverk som aktörer inom näringslivet alltså personer aktiva i företag, företagarnas organisationer och de fackliga organisationerna. I denna rapport ligger fokus ligger på små och medelstora företag, men många av rapportens krav berör även de större företagen och företag av olika storlekar utvecklas i samspel med varann och det omgivande samhället. Denna rapport ska ses som förslag och debattinlägg från Unionen, en organisation vars medlemmar tillhör de viktigare intressenterna i frågor som rör företagens tillväxtkraft. ISBN: I framtagandet av rapporten har flera olika källor använts. Vid sidan av nyttjande av svenska och internationella utredningar inom området har en rad personer inom det svenska innovationssystemet bidragit med sina kunskaper och idéer. Inte minst har entreprenörer och andra personer som är aktiva i det svenska näringslivet lämnat viktiga bidrag. Ofta framhålls Kalifornien som ett föredöme beträffande innovation och entreprenörskap. Professor Mary Walshok vid University of California i San Diego har bidragit med inspiration och kunskaper och ställt sitt nätverk till vårt förfogande. Rapporten har utarbetats av Hans Björkman vid Samhällspolitiska Enheten. Åsa Holmgren Enhetschef 5
6 Sammanfattning Enkelt uttryckt kan ett företags innovationsförmåga beskrivas som bestående av en kombination av inre och yttre faktorer. Till de inre faktorerna hör företagets förmåga att skapa ett kreativt klimat, att tolka omvärlden, att förstå och involvera kunder och leverantörer i utvecklingsarbete och dess förmåga att välja idéer för att utveckla dessa till innovationer. Dessa inre faktorer står inte i fokus i denna rapport däremot behandlas de i Unionen-rapporten Nu ökar vi kreativiteten!. Samhället i vid mening (staten, regionala och kommunala aktörer, ideella organisationer med mera) har en viktig roll när det gäller de yttre faktorer som påverkar ett företags innovationsförmåga samhället skapar villkoren för företagandet. Denna rapport söker att beskriva hur dessa villkor bör utformas för att stödja innovation och entreprenörskap. I många avseenden sammanfaller Unionens intressen med näringslivets när det gäller innovationspolitik, entreprenörskap och tillväxt. Detta skapar en god grund för samarbete. Samtidigt finns det särskilda fackförbundsspecifika skäl till engagemang i dessa frågor. Vi menar att medarbetarnas kunskaper och kreativitet ständigt måste utvecklas och utnyttjas. Det är också genom innovationer som stora värden skapas och löneutrymmen. Det fackliga intresset att stödja innovation och entreprenörskap baseras alltså på en önskan att skapa många, bra och välavlönade jobb. Vi menar att ett bra innovationsklimat kräver trygga, välutbildade och engagerade medarbetare. Vi menar att en svensk modell, med bra debattklimat och demokratiskt sinnade chefer bidrar till idéskapande, innovation och tillväxt. Vi menar att det är bra för företagen att människor får möjlighet att kompetensutvecklas och att sådana möjligheter bör komma många till del. 6
7 Gemensamt för företag av alla sorter är att de är beroende av goda och fasta spelregler bra och väl reglerade relationer på arbetsmarknaden, en gynnsam skattelagstiftning, klara regler kring samhällsstöd till företag, väl utbyggda universitet och forskning som svarar mot företagens behov är några faktorer. För de etablerade företagen är det särskilt viktigt med en god tillgång till välutbildad arbetskraft, gynnsamma skatteregler för realkapitalinvesteringar samt goda kommunikationer, väl fungerande transporter och en långsiktigt trygg energiförsörjning. Tillväxtföretagen behöver ha god tillgång till kunskap, inte minst i form av kompetent arbetskraft och tillgång till forskningsresultat. Detta innebär att samhället måste satsa på en bra yrkesinriktad utbildning, på grundutbildning av hög kvalitet vid universitet och högskolor, men också på kvalificerad fortbildning. Samhället måste också prioritera behovsmotiverad forskning, främst inom områden med stor tillväxtpotential. Det måste också finnas tillgång till kapital för satsningar i FoU-intensiva verksamheter. Detta kan underlättas genom gynnsamma skatteregler för FoU-satsningar och offentliga FoU-beställningar. Dessutom krävs stöd för kommersialisering av FoU-resultat samt regelverk och trygghetssystem som stödjer innovation och entre pre nör skap. En politik för innovation, entreprenörskap och tillväxt utgår från det nystartade eller etablerade företaget. Företagets möjligheter och utmaningar handlar naturligtvis i första hand om dess förmåga att kunna utveckla och leverera produkter av hög kvalitet. Men förutsättningarna för detta påverkas av många faktorer. Därför måste en politik för innovation och entreprenörskap beröra många olika politikområden, exempelvis utbildning, skatter, socialpolitik. Rapporten består av sju kapitel, vilka sammanfattas nedan. 7
8 Beträffande finansiering av de förslag som lämnas, menar vi att det till viss del är en fråga för privatpersoner och näringslivet. Andra delar kräver samhälleliga insatser. Den nuvarande regeringen planerar en försäljning av delar av den statligt ägda företagssektorn. Unionen menar att om en sådan försäljning sker, är det angeläget och rimligt att delar av intäkterna av en sådan försäljning används för att utveckla svenskt näringsliv som en investering i arbete och välfärd. Därför bör de åtgärder som föreslås i denna rapport i stor utsträckning finansieras av de intäkter som staten får vid företagsförsäljningar. Stärkt innovationskraft en av våra största utmaningar! Unionen menar att innovationskraften i den svenska ekonomin måste stärkas för att vi inte ska tappa i konkurrenskraft och välstånd. Det finns flera utmaningar att möta: Många av de stora framgångsrika exportföretagen producerar för mogna marknader, vilka kännetecknas av en mycket stark konkurrens. För att behålla sin styrka på dessa marknader behöver produktionstekniken kontinuerligt förbättras. Det kan också finnas möjligheter till framgångar genom att öppna nya marknader eller segment med helt nya produkter. Om denna industri inte fortsätter att utvecklas, riskerar den att slås ut av priskonkurrens. Dessa industrier kommer, oavsett utveckling, sannolikt att anställa färre personer i Sverige. De stora privata företagen sysselsätter allt färre personer i Sverige, medan de nya jobben skapas i mindre och nystartade företag. Det är sannolikt att denna utveckling kommer att fortsätta och därför är det inom små och medelstora företag de nya jobben måste skapas. Innovationskraften inom de mindre och medelstora företagen måste stärkas det är genom nya produkter, marknader och processer som dessa företag ska växa och bidra till tillväxt och välstånd. 8
9 En strategi för stärkt innovationskraft måste alltså utgå från såväl de stora företagen, vilka ofta är etablerade på mogna marknader och de mindre tillväxtföretagen. En sådan strategi bygger på att Sverige genomför offensiva satsningar för att utveckla ett innovativt och kunskapsintensivt samhälle, där nya tillväxtföretag och etablerade storföretag bidrar till arbete, trygghet och välstånd. Ett företags möjligheter att utvecklas och överleva beror på många samverkande faktorer. Det handlar inte minst om hur företaget ägs och sköts och om de anställdas kompetens. Ytterst handlar det om företagets förmåga att sälja sina produkter. För att ett företag ska ha goda möjligheter att växa krävs mycket av företaget, men det handlar också om dess marknader och om de förutsättningar som ges av omgivningen exempelvis i form av kunskaps- och kapitalförsörjning samt i form av regelverk. I detta avsnitt har vi valt att arbeta med två typverksamheter för att i enkelhet beskriva en del av företagandets villkor: den etablerade verksamheten och tillväxtverksamheten. Den etablerade verksamheten arbetar på en konkurrensutsatt marknad. Denna marknad kan vara lokal eller nationell, men för många företag är det en global marknad det handlar om. Företaget har en eller flera produkter på marknaden och dessa produkter är inte direkt några nykomlingar: det kan handla om exempelvis bilar eller bröd. Att marknad och produkter präglas av mognad innebär att man lägger mycket energi på förbättringar av existerande produkter, rationaliseringar av befintlig produktion, utveckling av ny produktionskapacitet för denna produktion med mera. Det är en ständig jakt efter kost nadsbesparingar. 9
10 Tillväxtverksamheten är ung och har kanske inte alls några produkter etablerade på marknaden ännu. Det kan mycket väl vara så att det råder ganska stor osäkerhet rörande såväl produktidéer som om det kommer att finnas någon marknad. I tillväxtverksamheten är fokus på den verksamhet som är inriktad på att finna nya produkter, processer och/eller marknader. Här handlar det i större utsträckning om banbrytande nyheter och såväl risker som möjligheter kan vara stora. De flesta företag ägnar sig åt såväl etablerad verksamhet som tillväxtverksamhet. Den etablerade verksamheten kan betraktas som i huvudsak producerande medan tillväxtverksamheten i huvudsak innoverar. Innovationsinnehållet skiljer sig dock åt mellan företag och branscher. Innovation är nödvändig för företagens långsiktiga tillväxt och det är dagens innovationer som bildar grunden för mycket av morgondagens produktion. Utbildning och forskning för innovation och tillväxt Den utbildning som erbjuds ska svara mot individens, näringslivets och samhällets behov. Därför måste insatser till för att göra naturvetenskapliga och tekniska utbildningar mera attraktiva de unga måste få se yrken där naturvetenskapliga och tekniska kunskaper behövs. De unga måste också få insikter, kunskaper och intresse för att innovera och driva företag. Även beträffande universitetens grundutbildning finns det anledning att betona betydelsen av verklighetsförankring och av att öka intresset för innovationer och entreprenörskap. Detta innebär bland annat att praktikinslagen i utbildningssystemet bör återupprättas och att arbetsmarknadens behov får en större roll i dimensioneringen av högskoleutbildningar. 10
11 Unionen menar vidare att högskolans samverkan med det omgivande samhället måste förbättras. Mot denna bakgrund anser Unionen: Att det är viktigt att samhällsrepresentanter och inte minst personer från näringslivet bereds plats i styrelser och andra organ inom universitet och högskolor: att i en situation med svagt utvecklad samverkan inskränka samhällets kontakter, inflytande och insyn är direkt kontraproduktivt. Unionen anser att samverkan i syfte att skapa nya och växande företag särskilt inom högteknologiska områden kännetecknade av stor innovationshöjd ska vara en väsentlig del av samverkansuppgiften. Vid sidan av samverkan kring kompetensutveckling finns det också ett behov av ökad samverkan kring behovsmotiverad forskning. Som ett första mål bör regeringen besluta att samhällets civila FoUutgifter ska motsvara minst 1 procent av BNP. Den senaste forskningspropositionen innebär att vi närmat oss detta mål, men ännu mer resurser måste till. Vidare menar Unionen att det finns anledning att se över reglerna kring lärarundantaget och att söka finna modeller som stärker universitetens incitament att stödja kommersialisering av uppfinningar. Unionen menar att industriforskningsinstituten bör byggas ut och att större medel ska avsättas för institutens samverkan med näringslivet. Kraven på småföretags medfinansiering av gemensamma projekt bör också kunna sättas lägre än för större aktörer. Vidare finns det anledning att tillföra nya statliga resurser som koncentreras till ett fåtal centra med högteknologisk spetsforskning. Dessutom bör samhället satsa mer på behovsorienterad forskning, inte minst tjänsteforskning. 11
12 Företagens finansiering: skatteregler och riskkapital är nyckelfaktorer Unionen menar att det är angeläget att utreda och överväga ett antal förändringar i skattesystemet för att förbättra företagsklimatet. Borttagandet av förmögenhetsskatten kommer att bidra till en ökad kapitaltillgång, men det måste också till regler som underlättar att investeringar sker i småföretag. Det kan exempelvis handla om att öppna möjligheter för att låta kapitalvinster och inkomster undantas från skatt om de investeras i mindre företag. Beskattning kan ske då medlen flyttas från småföretagen. Det finns också anledning att se över avdragsmöjligheter för satsningar på exempelvis kompetensutveckling och FoU. Unionen menar att det finns anledning att underlätta småföretags kapitalförsörjning särskilt i tidiga skeden genom utveckling av kreditgarantiföreningarna. Dessutom är det angeläget att samhället tillhandahåller mera kapital för tidig utveckling av nya idéer detta kan ske genom exempelvis offentliga beställningar och genom program som Forska & Väx. Unionen menar att regionala såddkapitalfonder med statligt kapital som grund bör utredas. Sådana fonder skulle exempelvis kunna knytas till Innovationsbrons regionala dotterbolag. Offentliga beställningar som en motor för innovation och tillväxt Unionen menar att samhället ska driva en aktiv beställningspolitik, med särskilt fokus på bioteknik, medicin och medicinteknik IT och miljöområdet. En viss andel av dessa offentliga beställningar ska ges till små och medelstora företag för utveckling av koncept med god innovationshöjd och stor kommersialiseringspotential. 12
13 En politik för regional utveckling Unionen betonar särskilt värdet av samverkan. Starka regioner kräver nationella insatser, inte minst knutna till universiteten, utveckling av strategier på regional nivå och ett aktivt engagemang från universitet, högskolor och forskningsinstitut. Det är ett gemensamt ansvar att en stark samverkan byggs upp mellan samhällets institutioner och företagsamheten, dess organisationer och de fackliga organisationerna. Gör det tryggare att driva företag! Dagens egenföretagare har inget av det som är naturligt för många anställda: inkomstförsäkring, trygghetsavtal och avtalspensioner. Målet bör vara att så långt möjligt likställa egenföretagares skydd med det som gäller för anställda. I vissa avseenden behövs särskilda anpassningar Unionen har exempelvis föreslagit att företagares A-kassa ska baseras på den genomsnittliga inkomsten under de senaste fem åren. Det bör också vara möjligt att lägga ett företag i malpåse i dåliga tider idag krävs att företaget avvecklas totalt för att ägaren ska kunna uppbära A-kassa. Regelverket kring hantering av bristande betalningsförmåga insolvenslagstiftningen bör ses över. Vi menar att det svenska regelverket måste reformeras för att det ska kunna fungera som ett verktyg för främjande av entreprenörskap och på så vis kunna bidra till utvecklingen av ett mera dynamiskt arbetsliv. Mål för denna lagstiftning bör vara: Att den inte hindrar individer att starta företag Att det inte ska vara svårt att starta nya företag efter ärliga konkurser Att insolventa företag kan rekonstrueras eller avvecklas snabbt och till låg kostnad 13
14 Unionen vill peka på sjukförsäkringssystemets utformning som en hämsko för utveckling av små företag. Om småföretagare riskerar höga sjukskrivningskostnader, kan denna risk medföra att ägaren väljer att låta bli att anställa personal och expandera verksamheten. Det är därför bra att regeringen beslutat att ta bort sjukförsäkringsavgiften, det vill säga den medfinansiering av sjukpenningen som arbetsgivaren har fått stå för då anställda varit sjukskrivna på heltid i mer än 14 dagar. Unionen menar att reglerna för sjuklön bör ses över. En sådan översyn bör syfta till att sänka små arbetsgivares sjukskrivningskostnader eller till att ge en kostnadsmässig säkerhet genom bättre möjligheter till försäkringslösningar, vilka inte får urholka de anställdas trygghet. Särskilt för mindre företag finns behov att se över möjligheterna att patentera sina uppfinningar, i synnerhet i tidiga faser av affärscykeln. Det behövs insatser för att öka kunskaperna om vad som är patenterbart och det är också angeläget att se över mindre företags möjligheter att finansiera patenteringar. Samtidigt som de kvalitativa kraven för det som ska kunna patenteras bör ses över, är det viktigt att på en övernationell nivå se över (och vidga) omfattningen av vad som är patenterbart. Kvinnor är underrepresenterade bland såväl företagare som nyföretagare. Unga kvinnor är mindre intresserade av att bli företagare än unga män. Samtidigt är skillnaderna mellan kvinnor och män när det gäller nyföretagande mindre än om man ser till det totala företagandet. Drygt en tredjedel av alla nya företag startas av kvinnor. Det är angeläget att få ännu fler kvinnor att starta företag. I första hand bör kvinnors företagande gynnas genom allmänna förbättringar av företagandets villkor. Samtidigt menar Unionen att det behövs särskilda åtgärder för att stimulera kvinnors innovationskraft och entreprenörskap. Detta arbete handlar bland annat om att bryta traditionella könsmönster genom att stimulera fler kvinnor att söka till exempelvis tekniska utbildningar. Men det handlar också om att förbättra kvinnors möjligheter att finansiera sina företag, att ge stöd till affärsutveckling och om att visa goda förebilder. 14
15 Regeringen har avsatt 100 miljoner kronor för att under perioden främja kvinnors företagande. Vi menar att denna satsning är angelägen och att det är bra att delar av resurserna nyttjas för att stärka forskningen kring kvinnors företagande. Större kunskaper om kvinnors företagande bör medföra att samhällets insatser kan generera långsiktiga resultat. Ett par myter om företagande I detta avsnitt söker vi nyansera diskussionen om Sverige en del. Det är inte jättesvårt att starta och driva företag i Sverige och det svenska regelverket om anställningsskydd tar sikte på att skapa trygghet och livskraftiga företag. Vid en internationell jämförelse framstår Sverige inte som ett svårt land att starta och driva företag i. Den svenska byråkratin är jämförelsevis snabb och effektiv. Det regelverk vi har är dessutom ofta väl motiverat. Det finns till exempel anledning att hålla kontroll på miljöeffekter av ett företags verksamhet. Ändå finns det naturligtvis skäl att se över regelverken, inte minst för att förtydliga. Unionen menar att regelverk ska vara lätta att finna och lätta att förstå. Syften bakom regler ska vara tydliga och information ska vara lätt att ta till sig! Det har pratats väldigt mycket om Lagen om anställningsskydd 1 (LAS) och dess destruktiva roll för småföretagen. Mycket av detta resonemang bygger på missförstånd. På det hela taget finns det anledning att framhålla att arbetsgivare särskilt i samverkan med de fackliga organisationerna har goda möjligheter att tillse att uppsägningar inte leder till att nyckelpersoner måste lämna företaget. Vår slutsats är att arbetsgivarorganisationernas opinionsbildning kring LAS är mycket mera skadlig för anställningsklimatet än lagen som sådan är. Unionen menar att LAS ofta vantolkas i den allmänna debatten. Därför är det angeläget att de svenska reglerna om anställningsskydd beskrivs sakligt för presumtiva arbetsgivare och småföretag. Det är också viktigt att det är känt att det finns möjligheter att göra tillfälliga anställningar. 1) SFS 1982:80 15
16 Ett par nyckelbegrepp i rapporten Med innovation menar vi i denna rapport ett förlopp genom vilket produkter, tjänster, processer eller marknader skapas och tas i bruk. Begreppet innovation kan användas både för att beskriva en process från idégeneration till nyttjande av idén och för att beskriva själva nyheten, exempelvis glödlampan. En kreativ idé eller en uppfinning är inte en innovation förrän den tagits i bruk. Med entreprenör menar vi en person som organiserar, leder och tar de risker det innebär att driva ett företag eller en verksamhet. Entreprenörskap handlar alltså om förmågan och viljan att vara entreprenör. 16
17 Stärkt innovationskraft en av våra största utmaningar! Sveriges välstånd beror på vår förmåga att producera varor och tjänster som är attraktiva och prisvärda. Unionen menar att innovationskraften i den svenska ekonomin måste stärkas för att vi inte ska tappa i konkurrenskraft och välstånd. Det finns flera utmaningar att möta: Många av de stora framgångsrika exportföretagen producerar för mogna marknader, vilka kännetecknas av en mycket stark konkurrens. För att behålla sin styrka på dessa marknader behöver produktionstekniken kontinuerligt förbättras. Det kan också finnas möjligheter till framgångar genom att öppna nya marknader eller segment med helt nya produkter. Om denna industri inte fortsätter att utvecklas, riskerar den att slås ut av priskonkurrens. Dessa industrier kommer, oavsett utveckling, sannolikt att anställa färre personer i Sverige. De stora privata företagen sysselsätter allt färre personer i Sverige, medan de nya jobben skapas i mindre och nystartade företag. Det är sannolikt att denna utveckling kommer att fortsätta och därför är det inom små och medelstora företag de nya jobben måste skapas. Innovationskraften inom de mindre och medelstora företagen måste stärkas det är genom nya produkter, marknader och processer som dessa företag ska växa och bidra till tillväxt och välstånd. I vissa avseenden har Sverige goda förutsättningar. Dessa består av framgångsrika exportföretag, väl fungerande relationer mellan arbetsmarknadens parter, ett stabilt politiskt klimat och en väl fungerande offentlig sektor och en god utbildningsnivå bland invånarna. Ett viktigt mått är andelen av bruttonationalprodukten (BNP) som används till Forskning och Utveckling (FoU). Sveriges FoU-andel av BNP är omkring 3,8 procent (2006), vilket är bland de högsta andelarna i världen. 17
18 Samtidigt kan vi se vissa problem. Andelen unga som söker sig till tekniska och naturvetenskapliga utbildningar måste öka och utbildningskvaliteten måste förbättras. Bakom siffrorna om den höga forskningsvolymen döljer sig också vissa bekymmer stod företagen för 75 procent av FoU-utgifterna, vilket innebär att statens FoU-satsningar inte är särskilt omfattande. De 20 största företagen stod för 62 procent av näringslivets FoU (2005). Siffror 2 från 2003 visar att forskningsandelen i närings livets satsningar är endast 12 procent, medan 88 procent nyttjas till utvecklingsarbete. 70 procent av den statliga industriella FoU-finansieringen utgjordes 2005 av militära medel. Sverige lägger en internationellt sett liten andel av FoU-utgifterna på behovsmotiverad instituts forskning. En utmaning ligger i att skapa bättre förutsättningar och större intresse för entreprenörskap särskilt i kunskapsintensiva tillväxtbranscher. Enligt en mätning gjord av Global Entrepreneurship Monitor år 2006 ligger Sverige ligger relativt lågt när det gäller entreprenöriell aktivitet 6,4 procent av befolkningen äger företag 3. Jämförelser med andra länder blir inte nödvändigtvis rättvisande, exempelvis kan många länder ha stora mängder entreprenörer inom jordbrukssektorn. Vi kan dock konstatera att i USA och Kanada äger över 8 procent av befolkningen företag. I Sverige har omkring 1,4 procent av befolkningen i åldrarna år startat nytt företag (högst 42 månader gamla) enligt 2006 års mätning. I USA och Kanada är motsvarande siffror över 3 procent och i Norge över 4 procent. Vi kan till bilden lägga att endast 25 procent av företagarna i Sverige är kvinnor 4. 2) SCB (2007) 3) Global Entrepreneurship Monitor Summary Results 2006, av Bosma & Harding (2007) 4) Nutek (2007) 18
19 En strategi för stärkt innovationskraft måste alltså utgå från såväl de stora företagen, vilka ofta är etablerade på mogna marknader och de mindre tillväxtföretagen. En sådan strategi bygger på att Sverige genomför offensiva satsningar för att utveckla ett innovativt och kunskapsintensivt samhälle, där nya tillväxtföretag och etablerade storföretag bidrar till arbete, trygghet och välstånd. Ekonomisk tillväxt ger utrymme för välståndshöjningar, goda trygghetssystem för alla och satsningar på långsiktig, uthållig och miljövänlig utveckling. Svensk tillväxt måste i stor utsträckning baseras på innovationer och ett starkt entreprenörskap särskilt om nya jobb ska till. Unionen ska påverka denna utveckling på nationell och regional nivå. Unionen ska också påverka utvecklingen inom företagen innovativa företag har sin främsta resurs i kunniga och kreativa medarbetare. Unionen ska bidra med kunskaper och idéer när det gäller innovationsfrågor och entreprenörskap på alla nivåer. Unionen ska vara en viktig och självklar samarbetspart när det gäller näringslivsklimat, entreprenörskap och företagsutveckling. Det fackliga intresset att stödja innovation och entreprenörskap baseras på en önskan att skapa många, bra och välavlönade jobb. 19
20 Etablerade verksamheter och tillväxtverksamheter: viktiga men olika Ett företags möjligheter att utvecklas och överleva beror på många samverkande faktorer. Det handlar inte minst om hur företaget ägs och sköts och om de anställdas kompetens. Ytterst handlar det om företagets förmåga att sälja sina produkter. För att ett företag ska ha goda möjligheter att växa krävs mycket av företaget, men det handlar också om dess marknader och om de förutsättningar som ges av omgivningen exempelvis i form av kunskaps- och kapitalförsörjning samt i form av regelverk. I detta avsnitt har vi valt att arbeta med två typverksamheter för att i enkelhet beskriva en del av företagandets villkor: den etablerade verksamheten och tillväxtverksamheten. Båda dessa verksamheter kan förekomma inom ett och samma företag. Den etablerade verksamheten arbetar på en konkurrensutsatt marknad. Denna marknad kan vara lokal eller nationell, men för många företag är det en global marknad det handlar om. Företaget har en eller flera produkter på marknaden och dessa produkter är inte direkt några nykomlingar: det kan handla om exempelvis bilar eller bröd. Att marknad och produkter präglas av mognad innebär att man lägger mycket energi på förbättringar av existerande produkter, rationaliseringar av befintlig produktion, utveckling av ny produktionskapacitet för denna produktion med mera. Det är en ständig jakt efter kostnadsbesparingar. Tillväxtverksamheten är ung och har kanske inte alls några produkter etablerade på marknaden ännu. Det kan mycket väl vara så att det råder ganska stor osäkerhet rörande såväl produktidéer som om det kommer att finnas någon marknad. I tillväxtverksamheten är fokus på den verksamhet som är inriktad på att finna nya produkter, processer och/eller marknader. Här handlar det i större utsträckning om banbrytande nyheter och såväl risker som möjligheter kan vara stora. 20
En politik för innovation, entreprenörskap och tillväxt
En politik för innovation, entreprenörskap och tillväxt 1 2 SIF ENHETEN FÖR STRATEGISK UT VECK LING En politik för innovation, entreprenörskap och tillväxt 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 5 SAMMANFATTNING
Läs merNima Sanandaji
Innovationsskatten Nima Sanandaji 2011-11-26 Att främja innovationer En central politisk ambition Regeringen verkar för vision om ett Sverige år 2020 där innovation ger framgångsrika företag, fler jobb
Läs merSKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN
sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling
Läs merPM: Kreativt klimat i det privata arbetslivet
PM: Kreativt klimat i det privata arbetslivet Annika Zika-Viktorsson & Hans Björkman En innovation är en idé som omsatts i praktiken. En innovation kan vara en ny produkt eller tjänst, men också något
Läs merVersion Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation
ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och
Läs merStockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi
2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms
Läs merSocial ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm
Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor
Läs merUtdrag från kapitel 1
Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra
Läs merGymnasieskolan och småföretagen
Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad
Läs merUtbildning, lärande och forskning
P Johansson, M Nygren, A Trogen -Ett särtryck ur Fakta om s ekonomi 24 34 peter johansson, margareta nygren, anita trogen Att kunskapsförsörjningen till näringslivet fungerar är en viktig förutsättning
Läs merStrategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning
PM 2015:79 RI (Dnr 138-723/2015) Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.
Läs merInnovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel
Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel En ny vara eller tjänst En ny process för att producera en vara eller tjänst En ny form för industriell organisering En ny marknad eller sätt att nå
Läs meren halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.
en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi
Läs merI HUVUDET PÅ EN RISKKAPITALIST LARS ÖJEFORS
I HUVUDET PÅ EN RISKKAPITALIST LARS ÖJEFORS Riskkapital Investeringar i eget kapital Public equity i noterade bolag Privat equity i onoterade bolag Venture capital aktivt och tidsbegränsat engagemang Buy-out
Läs merLuleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen
YTTRANDE. 2011-12-14 U2011/776/UH Utbildningsminister Jan Björklund Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen
Läs merInnovations- och kunskapsdriven tillväxt i jordbrukssektorn
Innovations- och kunskapsdriven tillväxt i jordbrukssektorn Sara Johansson Jordbruksverket, Utredningsenheten Center for Entrepreneurship and Spatial Economics (JIBS) Center of Excellence for Science and
Läs merStrategisk satsning på tech-sektorn i Uppsala
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Skott Charlotte Dahlmann Christian Datum 2018-02-21 Diarienummer KSN-2018-0111 Kommunstyrelsen Strategisk satsning på tech-sektorn i Uppsala 2018-2020 Förslag till beslut
Läs merKan du lista ut vilket parti som skrivit vad kring företagande? MEDELPOÄNG 22% 1,8/8 POÄNG
Sammanfattning MEDELPOÄNG 22% 1,8/8 POÄNG 500 400 Antal svarande 300 200 100 0 0-10% 11-20% 21-30% 31-40% 41-50% 51-60% 61-70% 71-80% 81-90% 91-100% Score STATISTIK Lägsta poäng Median Högsta poäng 0%
Läs merJämställdhetsperspektiv på Skånes tillväxtavtal
LÄNSSTYRELSEN I SKÅNE LÄN Landskapsvård i Skåne 1998 LÄNSSTYRELSEN I SKÅNE LÄN Jämställdhetsperspektiv på Skånes tillväxtavtal Samhällsbyggnadsenheten Maria Lindegren LÄNSSTYRELSEN 1(7) I SKÅNE LÄN Samhällsbyggnadsenheten
Läs merStrategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet
Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att
Läs merNuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen
Datum 2007-12-21 Ert datum 2007-06-09 Dnr 012-2007-2443 Ert Dnr N2007/5553/FIN Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kopia: Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi
Läs merNäringslivsprogram
Sid 1 (6) Näringslivsprogram 2018 2020 Med Gävle menas Gävle Kommun Näringslivsprogrammet baseras på att Gävle Kommun i grunden tror på den enskilde entreprenörens förmåga och näringslivets kraft att främja
Läs merTeknik och innovationer
Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare
Läs merUnionens handlingsprogram 2012 2015
Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.
Läs merVi investerar i framtida tillväxt. Med lån, riskkapital och affärsutveckling skapar vi möjlighet för företag att växa
Vi investerar i framtida tillväxt Med lån, riskkapital och affärsutveckling skapar vi möjlighet för företag att växa En partner för tillväxt Entreprenörskap och nytänkande har lagt grunden till många
Läs merAvsiktsförklaring. Bakgrund
Avsiktsförklaring Denna avsiktsförklaring har idag träffats mellan Jönköpings kommun och Stiftelsen Högskolan i Jönköping, var för sig även kallad part och gemensamt kallade parterna. Bakgrund Syftet med
Läs merInformation kring VG2020 och strategisk styrning
Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar
Läs merHur klarar företagen generationsväxlingen?
Hur klarar företagen generationsväxlingen? Rapport från Företagarna mars 211 Innehållsförteckning Inledning... 3 Var fjärde företagare vill trappa ned på fem års sikt... 4 Hur ser planerna för generationsväxlingen
Läs merHANDLINGSPROGRAM BJURHOLM FÖRETAGSAMHET & ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN
HANDLINGSPROGRAM BJURHOLM FÖRETAGSAMHET & ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN INLEDNING Skolchef, ansvarig projektledare inom PRIOPOL och näringslivsrepresentant från Bjurholms kommun har haft i uppdrag att under
Läs merSvensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data
Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data Patrik Gustavsson Tingvall, Handelshögskolan i Stockholm och CESIS SCB 24 Maj 2011 FoU-utgifter internationellt Totala utgifter som Varför andel av BNP, 2008
Läs merNa ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt
N2015/4705/KF C 2015-1127 SC 2015-0085 Regeringskansliet Näringsdepartementet Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt SOU 2015:64 Chalmers tekniska högskola 412 96
Läs merStrategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING
Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte... 3 2. Tillämpning... 3 3. Definition... 4 3.1 Avgränsningar... 4 3.2 Beroenden till andra processerv... 4 4. Nuläge... 4
Läs merAgenda. Nuläge Inkubator och Science park Innovation Inkubator 2.0 förslag Finansiering Summering
Agenda Nuläge Inkubator och Science park Innovation Inkubator 2.0 förslag Finansiering Summering Nuläge Rampens nuvarande projektfinansiering avslutas sommaren 2012 Hösten 2012 finansieras verksamheten
Läs merNäringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb
Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.
Läs merUnderlag vision. Kongressombuden November 2008
Till Kongressombuden November 2008 Underlag vision Underlag till Extra kongressen 2009 På kongressen 2008 behandlas visionen i gruppsittningen och yrkanden har bearbetats av redaktionsutskotten. Ett nytt
Läs merUtbildningspolitiskt program
Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.
Läs merInnovation för ett attraktivare Sverige
VINNOVA INFORMATION VI 2016:06 Innovation för ett attraktivare Sverige Sammanfattning Här presenterar vi en sammanfattning av Vinnovas förslag inför regeringens kommande proposition för forskning, innovation
Läs merHälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län. Olof Linde Sweco Society
1 Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län Olof Linde Sweco Society Den ständiga vårdkrisen Är detta världens dyraste sjukhus? Stor läkarbrist på länets hälsocentraler Brister inom
Läs merDrivhuset. Startades 1993 i Karlstad. Finns just nu på 14 orter runt om i Sverige. Drivhuset Kalmar grundades 1999
2013 fokus framåt Drivhuset är en plattform för dig som vill utveckla entreprenöriellt driv. Genom personlig evolution och affärsutveckling vill vi få fler att skapa nytt av sina idéer. Drivhuset arbetar
Läs merCivilekonomer utvecklar företag och samhälle
Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika
Läs merYttrande över betänkandet Entreprenörskap i det tjugoförsta århundradet
Yttrande Dnr 16-0096 12 januari 2017 TCO Yttrande över betänkandet Entreprenörskap i det tjugoförsta århundradet har fått möjlighet att yttra sig till TCO angående slutbetänkandet från Entreprenörskapsutredningen
Läs merFörslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun
Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och
Läs merTillgänglighet-InnovationsProcesser-Tillväxt: Förutsättningar för ett innovativt näringsliv i Jönköpings län
Tillgänglighet-InnovationsProcesser-Tillväxt: Förutsättningar för ett innovativt näringsliv i Jönköpings län Varför är innovationer viktiga? Innovationer ger teknologisk utveckling som leder till ökad
Läs merPolitisk inriktning för Region Gävleborg
Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019
Läs merPÅ VÅR ARENA MÖTER VÄXANDE BOLAG NYA INVESTERARE. Din kompletta börsarena
PÅ VÅR ARENA MÖTER VÄXANDE BOLAG NYA INVESTERARE Din kompletta börsarena TILLSAMMANS SKAPAR DE VÄLMÅENDE BOLAG RUSTADE FÖR FRAMTIDEN FOKUS PÅ TILLVÄXT välkommen till din börsarena Alla är överens om att
Läs merAlmega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt.
Datum vår referens 2015-09-07 Håkan Eriksson Näringsdepartementet Enheten för kapitalförsörjning Att: Henrik Levin 103 33 Stockholm Remissvar Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet
Läs merTillväxtstrategi för Halland Mars och April 2014
Tillväxtstrategi för Halland 2014-2020 Mars och April 2014 Det regional uppdraget Region Halland uppdraget att leda det regionala utvecklingsarbetet Skapa en hållbar tillväxt och utveckling i Halland Ta
Läs merVisitas näringspolitiska 10-punktsprogram 2015-2018
Visitas näringspolitiska 10-punktsprogram 2015-2018 Besöksnäringen är den snabbast växande näringen i Sverige exportvärdet har mer än fördubblats under åren från 2000. Näringen skapar årligen hundratusentals
Läs merVarför vill Teknikföretag att Felix stör en ingenjör?
Varför vill Teknikföretag att Felix stör en ingenjör? Teknikföretag är Sveriges viktigaste företag för tillväxt, sysselsättning, utveckling, export och därmed för välfärden. Det finns en stark koppling
Läs meridentifiera www.iuc.se
Vi delar din vardag Som företagare lever du mitt i nuet. Massor av möjligheter väntar på att förverkligas. Samtidigt skymmer dina vardagssysslor alltför ofta sikten framåt. Vi på IUC möter dig som företagare
Läs merInnovativa små och medelstora företag - Sveriges framtid
Innovativa små och medelstora företag - Sveriges framtid Varför behövs en strategi för småföretag? Sverige behöver fler nya och växande företag Stort behov av att satsa på innovationer En kraftsamling
Läs merSvenska småföretags syn på innovationer och FoU hinder och möjligheter
Svenska småföretags syn på innovationer och FoU hinder och möjligheter Sammanfattning och slutsatser SEB och VINNOVA har låtit genomföra en undersökning bland små- och medelstora företag i Sverige för
Läs merInnovationsarbete inom Landstinget i Östergötland
1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen
Läs merKommittédirektiv. Statliga finansieringsinsatser. Dir. 2015:21. Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015
Kommittédirektiv Statliga finansieringsinsatser Dir. 2015:21 Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska kartlägga behovet av statliga marknadskompletterande
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige
Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om näringspolitik
Läs merMotion till riksdagen: 2014/15:2564 av Annie Lööf m.fl. (C) Underlätta för jobbskaparna
Partimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2564 av Annie Lööf m.fl. (C) Underlätta för jobbskaparna Sammanfattning Små och medelstora företag är motorn för hållbar tillväxt runt om i hela Sverige. Fyra
Läs merTillväxtstrategi för Halland
Tillväxtstrategi för Halland 2014-2020 Det regional uppdraget Region Halland har uppdraget att leda det regionala utvecklingsarbetet Skapa en hållbar tillväxt och utveckling i Halland Leda och samordna
Läs merAnsökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland pilotstudie hösten/vintern 2014
TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Diarienummer 2014-10-02 RS140392 HANDLÄGGARE Lena Johansson, utvecklingsledare Näringsliv Tel: 0722-162387 Regionstyrelsen Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland
Läs merFramtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020
Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan
Läs merÄr färre och större universitet alltid bättre?
Detta är en utbyggd artikel relativt vad som publicerades i tidningen Ny Teknik, 27-8- 29, under rubriken Mindre universitet vinner över större. Här bifogas även diverse jämförande grafer samt lite utvidgade
Läs merYttrande över Innovationsupphandling (SOU 2010:56) (Ert Dnr: N2010/6152/FIN
Näringsdepartementet 103 33 Stockholm 2010-12-22 Maria Sandqvist maria.sandqvist@teknikforetagen.se 08-782 09 30 Yttrande över Innovationsupphandling (SOU 2010:56) (Ert Dnr: N2010/6152/FIN Sammanfattning
Läs merStockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör
Stockholmsregionens styrkor och utmaningar Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Det går bra för Stockholms län Ur ett tillväxtperspektiv står sig Stockholm i varje jämförelse 24 000 nystartade företag 2011
Läs merUNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT!
UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT! Högre sannolikhet att UF-alumner startar företag har arbete 8-15 år efter gymnasiet Sannolikheten att UF-alumner når chefsposition jämfört med kontrollgruppen Skillnaden
Läs merUtgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Näringsdepartementet
Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Tidplan och process Arbetsgrupp N-dep Intern beredning Dialog med intressenter Beslut JUN AUG SEPT OKT NOV DEC Industrisamtal
Läs merSocial ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige
Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Entreprenörskap och innovativt företagande Aktiviteterna skall bidra till att skapa
Läs merInkomstpolitiskt program
Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer
Läs merInnovationspolitik, teknik och tillväxt
Innovationspolitik, teknik och tillväxt Innovationspolitik, teknik och tillväxt Innovationsfrågorna berör alla politikområden. Att regeringen bedriver en sammanhållen politik och genomför kraftfulla åtgärder
Läs merKAPITEL 9: SLUTSATSER
KAPITEL 9: SLUTSATSER Företagandets villkor är avgörande för Sveriges framtid. I flera avseenden är villkoren bra eller till och med mycket bra, i hög grad beroende på de reformer som genomfördes på 1990-talet.
Läs merMALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ
MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och
Läs merKapitalförsörjning och riskkapital
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:119 av Josef Fransson m.fl. (SD) Kapitalförsörjning och riskkapital Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om
Läs merSå vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna
Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Sveriges största företagarorganisation och företräder omkring 75 000 företagare Medlemsägd, medlemsstyrd och partipolitiskt
Läs merSundbybergs stads näringslivspolicy 1
KOMMUNKONTORET 2013-04-05 1 (5) Sundbybergs stads näringslivspolicy 1 Övergripande mål Grunden för välfärd för Sundbybergs stads invånare är en hållbar och långsiktig ekonomisk tillväxt. Företagandet är
Läs merVåga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och
Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Swerea SWECAST projektet Våga Växa Vinna. Projektet
Läs merKunskap för tillväxt. Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara för utlandsbaserad
Kunskap för tillväxt Tillväxtanalys Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara
Läs merDen innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men
Direktiven: Analys skapa en samlad nationell bild av hur innovationsstödjande åtgärder ser ut vid universitet och högskolor Analys under vilka förutsättningar förvaltar, bevakar och utbyter lärosätena
Läs merRemissvar entreprenörskapsutredningen SOU 2016:72
1 (6) Vårt datum 2017-01-23 Ert datum 2017-01-31 Vårt Dnr: Ert Dnr: Rnr 91.16 Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar entreprenörskapsutredningen SOU 2016:72 Fokus i uppdraget
Läs merNytt ledarskap för Borlänge Framåt!
Nytt ledarskap för Borlänge Framåt! BORLÄNGE Att lyssna är en förutsättning för att leda I Centerpartiets Borlänge lyssnar politikerna på invånarna och medborgardialogen är väl utvecklad. Varje kommuninvånare
Läs merTEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI
TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svensk industri har stor betydelse för vår samhällsekonomi och hög teknisk kompetens är viktig för svensk tillväxt.
Läs merMedlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23
Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera
Läs merTEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING
TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi
Läs merStrategisk plan för samverkan med det omgivande samhället perioden
Sid 1 (10) Strategisk plan för samverkan med det omgivande samhället perioden 2009-2013 Fastställd av universitetsstyrelsen den 11 juni 2009 Sid 2 (10) Innehåll sid. 1. Uppdraget att samverka 3 2. Umeå
Läs merVästra Götaland Strategi för tillväxt och utvecklig i Västra Götaland
Västra Götaland 2020 Strategi för tillväxt och utvecklig i Västra Götaland 2014-2020 Västra Götaland 2020 Ett verktyg för att genomföra den gemensamma visionen om Det goda livet En gemensam vägvisare för
Läs merUTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020. med särskilt fokus på Skåne Nordost
UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 med särskilt fokus på Skåne Nordost Anders Axelsson, Analytiker Näringsliv Skåne Skåne Nordost Kristianstad, 8 november 2012 Figur 1.
Läs merFokus på Sveriges ekonomi
Vi står för fakta. Åsikterna får du stå för själv. Ekonomifakta är en källa till information och kunskap om Sveriges ekonomi. Näringslivets Ekonomifakta AB ägs av Svenskt Näringsliv och ska inspirera till
Läs merRapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund
Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på
Läs merMälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012
Mälardalens högskola Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 MDH En nationell högskola som verkar i en region - med en innovativ och internationell profil MDH i siffror 1977 MDH
Läs mermed anledning av skr. 2016/17:79 Riksrevisionens rapport om statliga stöd till innovation och företagande
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3609 av Lars Hjälmered m.fl. (M, C, L, KD) med anledning av skr. 2016/17:79 Riksrevisionens rapport om statliga stöd till innovation och företagande Förslag
Läs merPlattform för Strategi 2020
HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har
Läs merTillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad
Tillväxt - teori Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad Tillväxt Ekonomisk Ekologisk/hållbar Social/välstånd - tillväxt avser inte värdet utan ökningen av värdet Tillväxtens förutsättningar Tillväxt Mer
Läs merForskning och utbildning för konkurrenskraft Industrins Offert till Sverige
Forskning och utbildning för konkurrenskraft Industrins Offert till Sverige Lägesrapport 2008 Agneta Dreber 081124 2005 2006 2007 2008 Industriforskningsinstitut Teknikcollege Ingenjörsutbildning Dialog
Läs merVad skulle chefen säga...
Vad skulle chefen säga... Vi ser det så här; när du tillåts vara dig själv blir det roligare att jobba. Och nöjda medarbetare gör för det mesta ett bättre jobb. Arbetet och arbetsplatsen blir attraktivare
Läs merSmåföretagande i världsklass!
Småföretagande i världsklass! Vi vill att: det ska vara kul att driva företag fler vågar starta och livnära sig som företagare fler företag kan vara lönsamma och växa allt företagande ska bedrivas rättvist
Läs merStorstadens tillväxt och samspel med andra regioner
Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag
Läs merAntagen av KF , 145. Vision 2030
Vision 2030 Västerviks kommun Livskvalitet varje dag Vår vision om framtiden är ett samhälle där livskvalitet står i fokus varje dag. Ett samhälle där medborgarna, gamla som unga, känner glädje, tillhörighet
Läs merYTTRANDE. Datum 2012-08-30 Dnr 1201588
Regionstyrelsen Björn Lagnevik Näringslivsutvecklare 040-675 34 13 Bjorn.Lagnevik@skane.se YTTRANDE Datum 2012-08-30 Dnr 1201588 1 (7 ) Remiss. Slutbetänkande av innovationsstödsutredningen - Innovationsstödjande
Läs merSmart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige
Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin
Läs merSmart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige
Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin
Läs merSWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH
Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar
Läs merFörbättrade tillväxtförutsättningar för Jämtland
Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2985 av Per Åsling (C) Förbättrade tillväxtförutsättningar för Jämtland Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om
Läs merKommittédirektiv. Finansmarknadsråd. Dir. 2006:44. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006.
Kommittédirektiv Finansmarknadsråd Dir. 2006:44 Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Sammanfattning av uppdraget Ett råd bestående av ledamöter - kunniga i finansmarknadsfrågor - från akademi,
Läs mer