ARKITEKTEN. maj Men än håller svenska marknaden

Transkript

1 05 Miljörättvis Karin Bradley Ställer staden på ända Kris så in i norden Men än håller svenska marknaden Inkomstförsäkring En inkomstförsäkring är en viktig ingrediens i medlemsservicen. Vi kan erbjuda ett ekonomiskt skydd som den som valt att stå utanför Sveriges Arkitekter inte kan skaffa sig. LEDAREN sid 62 Kram och kiv i kommuner Så samsas Politiker och tjänstemän maj 2009 ARKITEKTEN Stackars Slussen! Efter alla dessa utredningar och tävlingar, diskussionskvällar och insändare, så blev det nya förslaget till utformning ändå en flopp. debatt sid 50

2

3 arkitekten 05/09 OMSLAGET: Karin Bradley. Foto: Martin Skoog. Läs mer på sidan 20 Ända sedan 1970-talet har vi vant oss vid att arkitekter drabbas extra hårt av arbetslöshet när konjunkturen viker. Värst var det i fastighetsbubblans spår i början av 1990-talet, när 25 procent av arkitekterna gick på a-kassa under några hemska sommarmånader. Den här gången är det tvärt om. I nuvarande djupa finanskris hör arkitekterna till de grupper som drabbats minst. Även om antalet arbetslösa arkitekter Ett helt svenskt fenomen. ökat marginellt i april till 2,0 procent enligt AEA:s statistik så är det långt under vad de flesta befarade i höstas. Fortfarande är siffrorna så låga som vi för bara några år sedan aldrig trodde att vi skulle komma ner på. Extra märkligt är att detta tycks vara ett helt svenskt fenomen. Arkitektens kartläggning visar att vi är unika i Norden. I Norge beskrivs situationen som förfärlig, i Danmark är det lika illa för att inte tala om krislandet Island. Vad den förhållandevis stabila svenska arkitektmarknaden beror på, och vilka slutsatser Sveriges Arkitekter kommer att dra av det, återstår att se. Och fortfarande kan mycket hända, hösten är ett oskrivet blad. Ändå talar allt för att förbundet kommer att våga införa en inkomstförsäkring för medlemmarna. En sådan är i högsta grad önskvärd, med tanke på den extremt låga ersättning som de arbetslösa får från a-kassan. Arkitekten Medlemstidning för Sveriges Arkitekter ISSN X Medlem i adress Ansgariegatan 5 Box 9225, Stockholm Telefon Telefax E-post: kansli@arkitekt.se Webb: redaktion , arkitekten@arkitekt.se Per Lander (ansv utgivare) per.lander@arkitekt.se Nina Gunne nina.gunne@arkitekt.se Annika Jensfelt (red sekr)annika.jensfelt@arkitekt.se Tomas Lauri tomas.lauri@arkitekt.se Elisabet Näslund elisabet.naslund@arkitekt.se Kerstin Persson kerstin.persson@arkitekt.se Ina Flygare ina.flygare@arkitekt.se annonspriser 2009 Fullständig annonsprislista finns på Produktannonser, exempel: 1/1-sida kr Platsannonser, exempel (tryckfärdigt material): 1/1-sida kr 1/2-sida kr 1/4-sida kr 1/8-sida kr Moms och reklamskatt tillkommer ej. Alla Arkitektens platsannonser införs kostnadsfritt på Sveriges Arkitekters webbplats Annonsering enbart på webben kostar kr + moms. annonsbokning Boka på Eller kontakta Margareta Karlsson, margareta.karlsson@arkitekt.se prenumeration Helår 450 kr + moms publiceringspolicy Åsikter som framförs i signerade artiklar står för författaren. Redaktionen tar inte ansvar för insänt ej beställt material. Allt redaktionellt material i Arkitekten publiceras på Sveriges Arkitekters webbplats Medarbetare som inte accepterar detta måste meddela förbehåll. I princip publiceras inget material med sådant förbehåll. upplaga TS-upplaga 2008: tryck Intellecta Tryckindustri, Solna utgivningsplan Annons- och Nummer manusstopp Utgivningsdatum 6-7/ /5 11/6 8/2009 * 7/8 27/8 9/2009 4/9 24/9 10/2009 2/10 22/10 11/ /10 19/11 * Inklusive Årsbok ARKITEKTEN maj 2009

4

5 Goda relationer: Ingen självklarhet i svenska kommuner. Sid 24 Kairos vägval. Hur får man kontroll över utvecklingen av en megastad i kaos? Sid 30 Själv har jag för första gången på 15 år tid att ägna mig åt mitt fritidsintresse, att sy och sticka. Uppsagd arkitekt på Island Sid 16 Mer i detta nummer 4 Restaurering utan gränser. 8 Nyheter: Lindh efterträder Lindh. Projekteringen skjuts upp för KTH:s arkitekturskola. Beslutet klart om nya Slussen. Spansk-svenskt lag vann Oslotävling. Bedrägeri drabbar pensionskassan. 20 Karin Bradley sätter medelklassen i miljöfokus. 38 Sett, läst, hört: Whites vilda gris. Arkitektur, form och politik. Samspelet mellan centrum och periferi. Hållbarhet à la Suède. Ingen missar Bjarke Ingels. 50 Debatt: Göm inte Slussens utblickar. Pressgrannar. 58 Sveriges Arkitekter informerar: Inkomstförsäkring på gång. Nya regler i a-kassan. Ny profil för Sveriges Arkitekter. Låst läge om löner. 62 Ledare: Inkomstförsäkring mycket mer för pengarna. 64 Kasperhistoria: 1984: Stadsteatern i Gävle. Forskning ger framsteg. Många gillade Claesson Kovisto Runes forskningsprojekt, en plastpappersstol på Milanomässan. Sid 44 Arkitekt i hetluften är Pia Krensler, landskapsarkitekt som tillträder den nyinrättade tjänsten som stadsträdgårdsmästare i Stockholm den 1 september. Grattis! Vad blir det första du gör på nya jobbet? Jag ser mig främst som en samordnare för stadsträdgårdsmästarfrågorna. Jag ska börja med att skapa ett ännu bättre samarbete mellan min arbetsplats trafikkontoret och stadsbyggnadskontoret, exploateringskontoret och stadsdelsförvaltningarna. Vad har du gjort tidigare i ditt yrkesliv? Som projekterande landskapsarkitekt har jag jobbat med Stockholms stad i 30 år, senast på Tema Landskapsarkitekter och Tyréns. Bland annat med Lumaparken, Bysistorget och Sjöstadsporten. Så jag känner mycket folk och har god insyn. Nu kommer jag att jobba mer med befintliga miljöer som ska vårdas, men också utvecklas. Du får ingen egen förvaltning. Fördelar respektive nackdelar? Jag vill fungera som en lagledare för landskapsarkitektgruppen. Den har en väl fungerande organisatorisk tillhörighet, vilket jag uppskattar, annars blir jobbet mycket av en administrativ uppgift. Det är bra att det finns andra chefspersoner, själv vill jag hellre vara samordnare och inspiratör. Jag hoppas kunna vara med och påverka helheten, till exempel gaturum och torg, inte enbart grönytorna. Vilken är din favoritpark? I Stockholm tycker jag man ska värna om vattnet och miljöerna runt vattenspegeln, som är fantastiska bara för att de ger sådana utblickar. Titta på Norr Mälarstrand, där finns bara en smal remsa grönska intill vattenlinjen. Här kör mycket bilar, ändå är det en sådan frihet att promenera här. Elisabet Näslund ARKITEKTEN maj 2009

6 w6 w5 w4 Restaurering utan gränser Utbildningen för restaureringskonst vid Kungliga konsthögskolans arkitekturskola slutför just nu ett stadsprojekt i Albanien, helt i linje med skolans nya urbana och globala inriktning. I dagarna tillsätts den professor som ska leda utbildningen framöver. Text: Annika Jensfelt ARKITEKTEN maj 2009

7 D1 w3 w2 w1 omkastade siffror?? ref.linje? omkastade siffror? valv högsta punkt ref.linje plan 2 golvnivå plan 2 urspr. golvnivå ref.linje sockellinje De elevarbeten i restaureringskonst som ställs ut på Galleri Mejan på Skeppsholmen i Stockholm i slutet av maj handlar om allt från praktisk restaurering av enskilda byggnader till förslag på regional utveckling. I mitten av maj presenterar utbildningsdeltagarna sina projekt på plats i staden som varit i deras fokus under den ettåriga utbildningen: Gjirokastra i södra Albanien. Staden, med sina basarkvarter från 1600-talet, blev utnämnd till världsarv år 2005 men är i mycket dåligt skick sedan inbördeskriget på 1990-talet. Att den albanska regeringen redan på 1960-talet utnämnde staden till museistad som knappt fick röras och att den modernare staden nedanför berget istället expanderat med kommers, har ytterligare bidragit till ödeläggelsen. Hela kvarter står tomma och i ruinerna samlas sopor. Organisationen Kulturarv utan gränser, KuG, driver ett treårigt Sida-stött projekt för att restaurera byggnader i Albanien och det är här Kungliga konsthögskolan har kunnat ta del. Eleverna har på plats under två veckors tid inventerat och dokumenterat Gjirokastra för sina fortsatta projektarbeten, delvis i samarbete med arkitekter från olika håll på Balkan. Att Kungliga konsthögskolan samarbetat med KuG är ingen tillfällighet. Nuvarande tillförordnade professor Andreas Heymowski är också vice ordförande i KuG. Det råder brist på kunniga projektledare inom Kulturarv utan gränser, så visst finns det en baktanke med att det nu examineras 18 nya, fräscha intresserade som går att rekrytera, säger Andreas Heymowski. Han konstaterar bredden på elevarbetena. Vi trodde att de flesta skulle koncentrera >>> Inventering av basargata i Gjirokastra, av Michelle Culjat Lougo. Fasader från 1800-talet på en grundstruktur som kan vara från 1600-talet. ARKITEKTEN maj 2009

8 Statusinventering av Gjirokastra av Lotta Günther och Monica Rydberg. Många är intresserade av hela tematiken, att ta ett större grepp än bara det klassiska restaureringsarbetet. Cecilia Sagrén, adjunkt Kungliga konsthögskolans arkitekturskola. sig på själva byggnaderna, men flera har, precis som vi hade hoppats, studerat hur man kan vitalisera staden eller utveckla regionen, säger Andreas Heymowski. Bland de utställda projekten finns till exempel studier av takkonstruktioner, anpassning av enskilda bostäder och det storslagna förslaget att göra hela regionen till ett vindistrikt. Många är intresserade av hela tematiken, att ta ett större grepp än bara det klassiska restaureringsarbetet, säger Cecilia Sagrén, adjunkt vid avdelningen för restaureringskonst. Om utbildningen framöver står inför en generell breddning eller en förflyttning av fokus hänger mycket på den nya professor som utnämns i dagarna. Men klart uttalat är att utbildningen i restaureringskonst, liksom övriga utbildningar på Kungliga konsthögskolans arkitekturskola, ska leva upp till begreppen urbant och globalt. Ett av kraven på den nya professorn är att han eller hon ska ha dokumen- terad erfarenhet av att arbeta i en internationell miljö. Men nästa ettåriga utbildning som startar i höst blir ändå på svensk mark, om än med omvärldens intresserade blickar på sig. Då ska det handla om Kiruna. Hur flyttar man en stad? n KKH Kungliga konsthögskolans arkitekturskola erbjuder tre post graduate-kurser inom ämnena restaureringskonst, arkitektur samt konst och arkitektur. Ansökningstiden för höstens utbildningar går ut den 1 juni. Årets elevutställning på Galleri Mejan, vid Arkitekturmuseet i Stockholm, öppnar den 28 maj och pågår till den 10 juni. Sedan fortsätter utställningen på Arkitekturmuseet hela sommaren. Mer information på ARKITEKTEN maj 2009

9

10 NYHETER Nyhetsredaktör: Annika Jensfelt Arkitekten får ny form! Arbetet med redesign av tidningen har påbörjats och till hösten kommer första numret i ny kostym. Hård konkurrens i Umeå Det blev högt söktryck till den nya arkitektutbildningen som startar i Umeå i höst. Till de 60 platserna har man fått in närmare 300 förstahandssökande. Det innebär att utbildningen är ungefär lika eftertraktad som läkarutbildningen i Umeå. Antalet sökande per plats ligger också i paritet med landets övriga arkitektutbildningar. Arkitekturskolan vid KTH har det senaste kvartsseklet haft runt eller drygt sex förstahandssökande per utbildningsplats. Ny Lindh i huvudstaden Civilekonomen Susanne Lindh efterträder arkitekten Ingela Lindh på posten som stadsbyggnadsdirektör i Stockholm. Susanne Lindh kommer närmast från Vägverket, där hon arbetat sedan Hon är för närvarande verksamhetschef och har tidigare varit vägdirektör i både Region Skåne och Stockholm. Hon är känd av många som duglig och duktig med bra ledaregenskaper. Och hon har ett bra cv och erfarenheter som är bra för uppdraget, säger Eva Frunk-Lind, personaldirektör i Stockholms stad. Susanne Lindh säger att hon från sin tid på Vägverket är van vid att ha ett gestaltningsperspektiv i arbetet med den offentliga miljön. Förutom att hon fått kommentera frågan i Dagens Nyheter, Foto: Rune Borgström har hon inte mött några reaktioner med anledning av att hon saknar arkitektkompetens. Jag känner till att det finns många duktiga arkitekter på stadsbyggnadskontoret och en Susanne Lindh. av mina uppgifter blir att se till att stadsbyggnadskontoret har stark kompetens där. Arkitekterna är en viktig grupp, säger Susanne Lindh. Susanne Lindh tillträder den 1 september Företrädaren, arkitekt Ingela Lindh, som varit stadsbyggnadsdirektör i Stockholm i nio år, är ny vd på Stockholmshem. Annika Jensfelt Konstnärligt campus i Umeå av Henning Larsen och White. Jämställd stad får pengar Umeå, Mjölby och Göteborg får dela på 1,3 miljoner kronor för att stärka tryggheten i stadsmiljöer ur jämställdhetsperspektiv. Boverket delar ut bidragen. Umeå har fått kronor för att skapa ett pilotfall för hur man förbättrar tryggheten i tunnelmiljöer. För sina kronor ska Mjölby göra tre platser, som upplevs som otrygga, tryggare med hjälp av belysning och vegetation. Och i Göteborg ska man ta fram en manual och metodik för trygghetsvandringar i två stadsdelar för de kronor man fått i bidrag. För nästa år delar Boverket ut åtta miljoner kronor i bidrag för jämställda stadsmiljöer. Sista ansökningsdag är 31 oktober. Landsbygden i fokus Länsstyrelsen i Skåne vill sätta fokus på landsbygden i kommunernas översiktsplanering. Idag saknar många översiktsplaner framförhållning och markanvändningsrekommendationer för landsbygden. Och ändå är till exempel jordbrukslandskapet en viktig del av Skånes identitet och karaktär och inte minst försörjning, säger länsarkitekt Kerstin Nilermark i ett pressmeddelande. Länsstyrelsen har anordnat en träff för Skånes stadsarkitekter och planerare där man bland annat presenterat två rapporter inom ämnet: Landskapet som mål och medel och Landsbygden i kommunens översiktsplan. Gubbar har inte skärpt sig Det har inte hänt speciellt mycket inom byggsektorn sedan Byggkommissionens betänkande Skärpning gubbar kom Inget av Byggkommissionens förslag har lett till någon varaktig eller genomgripande förändring av sektorns arbetssätt eller attityder. Statskontoret har summerat utvecklingen i en rapport som man överlämnat till regeringen. Inget av Byggkommissionens förslag har lett till någon varaktig eller genomgripande förändring av sektorns arbetssätt eller attityder, visar Statskontoret. Statskontoret konstaterar också med viss oro att antalet byggfel under den gångna perioden inte ser ut att ha minskat. Fuktskador framstår som ett fortsatt stort problem. Utvecklingen hänförs till det grundläggande problemet inom branschen, den bristande konkurrensen mellan byggföretag. I rapporten pekar man vidare på att byggkostnaderna fortsätter att öka i snabbare takt än vad som är fallet för andra konsument- och industrivaror. Samtidigt har produktivitetsökningen varit lägre än inom övrig industri. Statskontoret konstaterar också att det fortfarande är svårt för utländska företag att etablera sig på den svenska byggmarknaden. I drygt ett halvår har Statskontoret arbetat med att kartlägga och följa upp Byggkommissionens betänkande Skärpning gubbar! (SOU 2002:115). Statskontoret analyserar i rapporten, som fått namnet Sega gubbar?, bland annat byggkostnader och konkurrensen på byggmarknaden. De samlade bedömningar Statskontoret gör i rapporten bygger på intervjuer och gruppintervjuer på riks- och lokalnivå med experter och företrädare för olika delar av sektorn samt egna och andras studier. (Källa: Statskontoret. Hela rapporten kan laddas ned på ARKITEKTEN maj 2009

11 Nybygget skjuts upp ett år Den nya arkitekturskolan som ska bli entré till KTH:s campus blir försenad. Projekteringen av byggnaden gör paus i ett år. Det var Bolle Tham och Martin Videgård Hansson som efter parallella uppdrag fick i uppdrag att genom en om- och nybyggnad skapa en ny arkitekturskola och en ny entré för hela KTH:s campus. Planen har varit att projektera färdigt under 2009, men när det nu blivit dags att börja ta fram systemhandlingar, har KTH tryckt på pausknappen. KTH:s förklaring är att högskolan behöver mer tid för att göra omflyttningar av de hyresgäster som idag sitter i det hus som ska byggas till. Vi kommer inte att fortsätta med projekteringen i år utan väntar ett år med systemhandlingarna. KTH får styra, vi väntar på beställningen, säger Mikael Ischu, projekteledare på Akademiska Hus. På Tham & Videgård Hansson räknar man med att pausen inte ska innebära några problem för kontoret. Just nu påverkar det oss inte så mycket, vi har fått in ett antal projekt och har tillräckligt att göra, men vi har kortare framförhållning förstås, säger Bolle Tham. Annika Jensfelt Så här ska KTH:s nya arkitekturskola se ut, ritad av Tham & Videgård Hansson. Men studenterna får ge sig till tåls lite längre än beräknat. Illustration: Tham & Videgård Hansson Landskapsarkitekterna Bengt Isling, Åsa Drougge, Göran Lindberg och Johan Paju startar studio på KTH. TRE FRÅGOR till landskapsarkitekt Bengt Isling som, tillsammans med landskapsarkitekterna Åsa Drougge, Göran Lindberg och Johan Paju, ansvarar för en tvåårig masterutbildning i landskapsarkitektur, som startar på Arkitekturskolan i Stockholm i höst. Varför startar studion just nu? Tiden är mogen för ett initiativ med den här inriktningen. Vi tror det finns efterfrågan bland studenter. Bland husarkitekter finns sedan länge ett intresse för landskap. Vem tog initiativet? Skolans prodekan Leif Brodersen. Men vi fyra hade på olika sätt erbjudit våra tjänster innan. Vilka studenter vänder ni er till med er Landscape Design Studio? Studion ska behandla gränssnittet mellan landskapsarkitektur och arkitektur, ett område som saknar hemvist på skolorna idag. Landskapsarkitekterna får läsa mer arkitektur än om de gått till exempel fem år på SLU och arkitekterna får en god portion landskap i sin examen. De som har kandidatexamen inom landskapsarkitektur blir landskapsarkitekter med inriktning mot gestaltning och arkitektur. De som har kandidatexamen inom arkitektur blir arkitekter. För dem fungerar denna studio som vilken annan studio som helst. 25 studenter kommer att tas in. Mer information på Kerstin Persson ARKITEKTEN maj 2009

12 NYHETER Nyhetsredaktör: Annika Jensfelt Fem lag om Södersjukhuset Prekvalificeringen för den inbjudna tävlingen om en nybyggnad för operation, akutmottagning, förlossning och sterilcentral vid Södersjukhuset i Stockholm är klar. De lag som tävlar är: Arkitema architects, Christensen & Co arkitekter, Incoord Installationscoordinator, WSP Group, Asplan Viak. Arkitektfirmaet C F Möller/Berg Arkitektkontor, Tyrens, Incoord, Teknoplan, NOSYKO. Johan Celsing arkitektkontor, NSW arkitekter & planleggere, Arstad arkitekter, COWI Norge. BSK Arkitekter, Eliassen og Lambertz-Nilssen Arkitekter, Nivå landskapsarkitekter, ELU, EnergoRetea, Briab, WSP Sverige. LINK Arkitektur, WSP Sverige. Vinnaren ska enligt den preliminära tidplanen utses i december. Den nya byggnaden ska stå klar , förutsatt att landstingsfullmäktige tar beslut om att investeringen ska göras. Det nya förslaget till nya Slussen, av Foster+Partners och Berg Arkitektkontor. Bearbetat förslag i väntan på beslut Foto: Jan-Olof Yxell TRE FRÅGOR till arkitekt Peter Frost, adjungerad professor på Chalmers, som påbörjat arbetet att bygga upp ett vårdbyggnadscenter på skolan. Varför behövs ett vårdbyggnadscenter? Det råder något av en byggboom inom vården. Landstingen gör stora investeringar, inte minst i Stockholm. Men det finns alltför lite vårdbyggnadsforskning i Sverige och ett stort behov av kunskap. Kan du ge exempel på forskningsämne? Det handlar mycket om tidiga skeden, om planeringen av vårdbyggnader. Intressant är också hur man kan mäta när och hur arkitekturen har en klinisk effekt eller med andra ord evidensbaserad design. Det är brist på nationell kunskap på det området, vi måste förlita oss mest på amerikanska och brittiska källor. Hur ska uppbygganden av centret gå till? Vi har stort stöd från Chalmers, där vårdbyggnader är ett etablerat undervisningsämne på arkitektutbildningen. Det handlar om att utvidga nätverk och så hoppas vi på anslag. Det finns forskningsmedel för vård och för byggnader men vårdbyggnader hamnar ofta mellan stolarna, så det är också en pedagogisk uppgift att öka förståelsen hos dem som fördelar anslagen. Annika Jensfelt Den borgerliga alliansens politiker har tagit ställning för Foster+Partners och Berg Arkitektkontors förslag för Slussen. Även i tjänstemannautlåtandena förordas den engelsk-svenska duon. Det officiella beslutet tas i mitten av maj. Enligt tjänstemannautlåtandet finns det ingen anledning att gå vidare med något annat förslag. Foster och Bergs förslag är det som ger de bästa förutsättningarna att tillvarata de platsspecifika värden som finns. Urbant, robust, flexibelt och lättläst är några karaktärsdrag som lyfts fram. Officiellt kommer beslutet om att förorda Foster och Bergs förslag i mitten på maj i de berörda nämnderna. Men Foster och Berg har sedan en tid inofficiellt varit vinnare i stadshuset. De har, i det omarbetade förslag som allianspolitikerna gick ut i medierna med i mitten av april, redan sett över flera av de svagheter som pekas ut i tjänstemannautlåtandet. Det har handlat om att få förslaget att stämma bättre med vad staden vill. Tillgängligheten har förbättrats. Cykelbanorna har breddats och bussterminalen har gjorts om från två till ett plan. Den stora visuella förändringen efter bearbetningen är att bron över Slussen har förenklats. Den har blivit rakare och lägre, vilket medfört att det går att skapa lättillgängliga lokaler för kafé och restaurangverksamhet utmed kajen vid Gamla stan. En annan förändring är kajernas bredd. De har anpassats efter solförhållandena. De har blivit bredare vid Gamla stan och smalare vid Slussen. Ytterligare en förändring är renare torgytor. Bland annat har den tidigare föreslagna bebyggelsen vid stadsmuseet tagits bort. Överlag har husen i det bearbetade förslaget blivit nedtonade. Det blir en senare fråga att gestalta dem. Tjänstemannautlåtandet tar också upp de fyra andra tävlande förslagen. Jean Nouvels och Habiter Autrements förslag ser de som innovativt men problematiskt. BIG:s förslag bedöms som intressant, men de stora öppna ytorna uppfattas som negativa. Detsamma gäller ytorna i Nyréns förslag, som annars bedöms som kulturhistoriskt bäst. Wingårdhs förslag är det som liknar Fosters och Bergs mest. Wingårdhs bebyggelse på Slussen upplevs emellertid som alltför påträngande. Hellre då Fosters och Bergs front som är mer tillbakadragen, lägre och mer dämpad, skriver tjänstemännen. Tomas Lauri 10 ARKITEKTEN maj 2009

13 ARKITEKTEN maj

14 NYHETER Nyhetsredaktör: Annika Jensfelt Svensk-brittisk flirt i Chelsea Den svenske landskapsarkitekten Ulf Nordfjell designar i år Daily Telegraphs prestigefyllda utställningsträdgård på Chelsea Flower Show, som hålls i London den maj. Ett fint uppdrag, som vanligen är förbehållet engelska trädgårdsformgivare. Ulf Nordfjell väckte internationell uppmärksamhet med sin Linnéträdgård i Chelsea för två år sedan, en skapelse som gav honom en guldmedalj. I år väntar sig britterna en fresh and contemporary twist to the English cottage and country garden traditions. Det finns stor nyfikenhet på vad mixen mellan den enkla och sparsmakade skandinaviska trädgårdskonsten och den mer romantiska brittiska stilen ska innebära. Spansk-svenskt lag Skiss till badhuset i Vals, av Peter Zumthor. Pritzker-priset till Zumthor Schweiziska arkitekten Peter Zumthor är årets mottagare av Pritzker-priset, en medalj och brittiska pund som delas ut vid en ceremoni i Buenos Aires i slutet av maj. Prisjuryn motiverar valet med Zumthors förmåga att skapa platser som är så mycket mer än bara byggnader och hans känsla för att få olika byggnadsmaterial att verkligen komma till sin rätt och bidra till arkitekturen. Peter Zumthor själv säger att utmärkelsen är en fantastisk bekräftelse på de senaste 20 årens arbete. Att han och hans kontor, som har en förhållandevis liten portfölj, kan få priset, borde inge hopp för unga arkitekter, menar han. Om man strävar efter kvalitet i sitt arbete, kan ens verk få uppmärksamhet utan särskild marknadsföring, säger Peter Zumthor. Den inbjudna internationella tävlingen om ett nytt Edvard Munchmuseum i Bjørvika, Oslo, är avgjord. Vinnare är Juan Herreros Arquitectos i Madrid i samarbete med landskapsarkitekt Thorbjörn Andersson på Sweco i Stockholm. Det var en namnkunnig internationell skara som var med och tävlade om museet, däribland Zaha Hadid, Tadao Ando, Gigon/Guyer och Diller Scofido. Jag har aldrig varit med i ett tuffare startfält. Jag är lika glad som överraskad att de valde oss, säger Thorbjörn Andersson. Han tror att det var helhetstänket som gav segern. Vårt förslag är inget Bilbao. Juan Herreros jobbar med helheten snarare än signaturbyggnader. Jag tror till exempel inte att Tadao Ando hade någon landskapsarkitekt med i sitt team, säger Thorbjörn Andersson. Bjørvika i Oslo, där Snøhettas operahus redan ligger, är tänkt att de kommande åren utvecklas till Oslos nya framsida med offentliga byggnader och bostäder vid fjorden. Förutom museibyggnaden handlade tävlingen också om intilliggande bebyggelse och offentliga rum. Modell: Jorge Queipo Foto: Federico López Vandalorum byggs Hamrin-stiftelsen har donerat 20 miljoner och i sommar blir det byggstart för en del av det planerade konst- och designcentret Vandalorum söder om Värnamo. Centret ritades av Renzo Piano i början av 1990-talet. Juan Herreros Arquitectos vinnande tävlingsförslag till nytt Munch-museum och bebyggelse i Bjørvika. Snøhettas operahus i förgrunden. 12 ARKITEKTEN maj 2009

15 vann stort i Oslo Jag tror till exempel inte att Tadao Ando hade någon landskapsarkitekt med i sitt team. Thorbjörn Andersson, landskapsarkitekt Operan får Mies-priset Snøhettas operahus i Oslo har fått det europeiska Mies van der Rohepriset Priset på euro är instiftat med stöd av EU och delas ut varje år. Verk som kan komma i fråga ska ha färdigställts de senaste två åren. Operan i Oslo invigdes i april Själva museibyggnaden är en högrest volym med en vinklad topp, placerad på en utskjutande halvö, granne med det nybyggda operahuset. Museifasadens yttre skikt består av en korrugerad akrylplast med speciella tekniska egenskaper, vilket ger byggnaden ett halvtransparent uttryck i motsats till den intilliggande operabyggnadens liggande, täta gestalt, säger arkitekterna i sin beskrivning. Det vinnande tävlingsförslaget ska nu granskas och klubbas av politikerna innan det kan förverkligas. Interiör från operahuset i Oslo av Snøhetta, genom arkitekt Kjetil T. Thorsen. Annika Jensfelt Bilden ovan: Vinnande tävlingsförslag av Juan Herreros Arquitectos i samarbete med Thorbjörn Andersson, Sweco. Foto: Tomas Lauri Illustration: Juan Herreros Arquitectos ARKITEKTEN maj 2009

16 NYHETER Nyhetsredaktör: Annika Jensfelt Foto: Ulf Ernfors Protest mot israeliska arkitekter Svenska organisationen Arkitekter utan gränser uppmanar det israeliska arkitektförbundet att ta avstånd från att vissa medlemmar medverkar till olagliga bosättningar på Västbanken. Att planera och utforma sådana strider mot arkitekternas yrkesetiska regler och mot internationella arkitektunionens, UIA, principer, skriver svenskarna i ett öppet brev. Arkitekter utan gränser reagerar även mot tvångsförflyttning av palestinier och mot den förstörelse av ett oersättligt kulturarv som pågår på Västbanken. Brevet uppmanar den israeliska arkitektorganisationen, Israeli Association of United Architects, att stödja Hebron Rehabilitation Committe. Man vill även uppmärksamma svenskar på effekterna av Israels kolonisering av Västbanken. Ett rekonstruerat grekiskt lusthustempel är det senaste tillskottet i renoveringen av Helgoprisade Katrinetorps gård. Arkitekt Ulf Ernfors, snickare Henrik Hellberg, förvaltare Torgil Brönnmark och stadsantikvarie Anders Reisnert har alla varit delaktiga i arbetet. Ett tempel i Katrinetorp I förra numret av Arkitekten skrev vi om Helgopriset, som gick till östra flygeln på Katrinetorps gård utanför Malmö, en 1800-talsbyggnad med metertjocka ytterväggar i lera som renoverats för publika ändamål. Nu fortsätter renoveringen av gården, som ägs av Malmö stad. Det senaste tillskottet är ett grekiskt lushustempel i den engelska parken. I samband med att parken återställdes, hittade trädgårdsarkeologen Anna Andreasson entrétrappan och hörnstenarna. Med dessa knapphändiga uppgifter har mästersnickaren Henrik Hellberg och jag, med hjälp av Vitruvius och Palladio, rekonstruerat byggnaden, berättar arkitekt Ulf Ernfors, som också är den prisade östra flygelns restaureringsarkitekt. Bedrägeri drabbar pensionskassan 60 miljoner kronor är borta. Även Arkitekternas Pensionskassa har drabbats av de omfattande bedrägerier som Bernard L Madoff står åtalad för. I dagsläget påverkar det som hänt inte våra pensionsutbetalningar. Maritha Lindberg, Arkitekternas Pensionskassa I maj 2008 investerade Arkitekternas Pensionskassa 60 miljoner kronor i hedgefonden Fairfield Sentry, som i sin tur köpte förvaltning av den nu bedrägeriåtalade Bernard L Madoffs bolag. Idag är det mycket oklart vad som hänt med de enorma belopp som Madoff förvaltat, det rör sig om sammanlagt 50 miljarder dollar. Ingen vet om det går att få tillbaka investerade pengar. Även andra pensionskassor har drabbats. Vi är bestörta över det som hänt. Det är svårt att skydda sig mot bedrägerier. Vi vidtar alla åtgärder vi kan för att få tillbaka våra investerade pengar, till exempel har vi anlitat advokat för att tillgodose våra intressen, säger Maritha Lindberg på Arkitekternas Pensionskassa. Hon påpekar att det investerade beloppet utgjorde 1,7 procent av kassans tillgångar. Det visar vikten av att vara diversifierad, säger Maritha Lindberg. Eftersom det är osäkert om pengarna är borta för evigt använder pensionskassan försiktighetsprincipen och har skrivit ner värdet av investeringen till noll i sin årsredovisning för I dagsläget påverkar det som hänt inte våra pensionsutbetalningar, säger Maritha Lindberg. Årsredovisningen finns på nätet under Kerstin Persson FYRA FRÅGOR TILL till Maritha Lindberg, apropå att Arkitekternas Pensionskassa byter namn. När sker namnbytet? Första oktober i år. Vad ska kassan heta? AI Pension Maritha Lindberg, vd Arkitekternas Arkitekter & Ingenjörer. Pensionskassa. Varför det? Vi är för små. När det nya ITP-avtalet kom ökade konkurrensen om de unga pensionsspararna. Vi måste se till att premieinbetalningarna inte sjunker. Det gör vi genom att bredda oss. Vilka får vara med? Vi öppnar kassan för alla ingenjörer, men vänder oss i första hand till dem som jobbar inom bygg- och teknikkonsultbranschen. Kerstin Persson Jag är fortfarande förbannad. Målsättningen var att det skulle bli energisnålt byggande. Visst, Hammarby Sjöstad är en fin stadsdel med bra stadsplanering och så, men att presentera det som ett hållbart stadsbyggande är rent felaktigt. Arkitekt Hans Eek citeras i MiljöAktuellt, apropå KTH:s utvärderingsrapport om Hammarby Sjöstad, som bland annat konstaterar att byggnadernas energigenomsnitt ligger på kwh per kvadratmeter. Rapporten finns på 14 ARKITEKTEN maj 2009

17 ARKITEKTEN maj

18 Grannar Svart. Väldigt dåligt. Det finns ingenting att göra. Så beskriver Arkitektens isländska källor läget på ön som de senaste åren fullkomligt kokat av byggaktivitet. Nu har byggkranarna stannat och överallt i och runt huvudstaden Reykjavik står halvfärdiga bostads- och kontorshus och gapar. På landets biografer har dokumentärfilmen Drömlandet nyligen haft premiär. Filmen bygger på den samhällskritiska och prisbelönta boken av Andri Snær Magnuson med samma namn. Filmen handlar om ekonomisk tillväxt kontra hård exploatering av den isländska naturen. Underrubriken, Vad har du kvar när du sålt allt?, träffar klockrent i den ekonomiska krisen. Arbetslösheten på Island har tiofaldigats på mindre än ett år, enligt de officiella siffrorna är den totala arbetslösheten i april runt nio procent. Exakt hur många av Islands drygt 300 arkitekter som mist jobbet finns ingen statistik på. Men säkerligen är arbetslösheten högre än de genomsnittliga nio procenten, säger Guðrún Guðmundsdóttir på arkitektorganisationen Arkitektafélag Íslands, som alltså inte är någon facklig organisation. Som exempel kan nämnas ett av landets största kontor. Före krisen hade det över 30 anställda som var fullt sysselsatta inte minst med prestigebygget Tónlistarhúsið, nya konserthuset i Reykjaviks hamn. En av de stupade bankerna, Landsbankinn, ägde företaget som byggde huset och i och med kraschen i november stoppades bygget helt. Nu säger visserligen isländska staten och Reykjaviks stad att man vill låta bygget fortskrida, men arkitektkontoret har redan sagt upp åtminstone nio personer och flera har gått ner i tid så mycket som till 40 procent. Det har inte kommit in några nya jobb på flera månader och ingen vet vad man ska göra om någon månad när man avslutat sitt enda större pågående projekt, ett nytt kontorshus för Alltinget. Kontorets ägare försöker att dra in jobb från Kanada. Inhemska kritiker menar i samma anda som dokumentären Drömlandet att det inte alls är synd om de isländska, nu sysslolösa, arkitekterna. De har misshandlat miljön på Island de senaste sju åren genom att göra allt som exploatörerna bett dem om, det finns inte många arkitekter med etiskt tänkande på Island, säger Halldór Gislason, före detta dekan för den treåriga arkitektutbildningen som startade på Island Men, säger han, visst finns det undantag. Och det finns också en vardag. En uppsagd trebarnsmor som jobbat minst 130 procent på arkitektkontor de senaste åren, får idag nöja sig med 40 procents tjänst och lön därefter samtidigt som hennes man också blivit arbetslös och satt sig på skolbänken igen. Men hon ser ändå det positiva: Barnen, tretton, åtta och fyra år, är väldigt nöjda med förändringen, att Det är ingen som vet någonting om hur det ska bli. Guðrún Guðmundsdóttir, Arkitektafélag Íslands 16 ARKITEKTEN maj 2009

19 i kris Arkitekten har tagit tempen på arkitektmarknaden i våra nordiska grannländer. Sveriges arkitekter tycks än så länge vara minst drabbade av den ekonomiska krisen. mamma och pappa är hemma när de kommer från skola och dagis. Och själv har jag för första gången på 15 år tid att ägna mig åt mitt fritidsintresse, att sy och sticka. Detta mot bakgrund av att familjen inte, som så många andra islänningar, dras med stora lån på hus och prylar. Och frågan som infinner sig är förstås: Hur länge? Det är ingen som vet någonting om hur det ska bli, säger Guðrún Guðmundsdóttir på Arkitektafélag Íslands. Annika Jensfelt De norska arkitekterna och inredningsarkitekterna har en dålig arbetsmarknad. Den officiella arbetslösheten ligger på åtta procent. Landskapsarkitekterna har däremot nästan ingen arbetslöshet alls. Totalt var 370 norska arkitekter arbetslösa i mars i år, en ökning med 49 personer jämfört med februari. Situationen är förfärlig, säger Jostein Fyhn, generalsekreterare på fackförbundet Afag. Och värre blir det när fler uppsagda kommer in i statistiken om några månader när deras uppsägningstid gått ut. Just nu är det värre än 2004, som var ett dåligt år. Snøhetta har sagt upp nio medarbetare och är i färd med att säga upp ytterligare 15 sedan de missat ett uppdrag i Saudiarabien. Flera andra större kontor har också sagt upp medarbetare, bland andra Niels Torp och Dark Arkitekter. Arbetslösheten är koncentrerad till Oslo där merparten av Norges arkitekter arbetar. Även Trondheim har drabbats av viss arbetslöshet medan arkitekter i övriga landet har klarat sig bättre. Jostein Fyhn är förbryllad över den stora skillnaden mellan Norge och Sverige. Kanske beror den på att Sverige inte har haft lika mycket spekulationsbyggande som Norge, främst i Oslo. Det är det vi ser efterdyningarna av idag. Många fastighetsbolag har spekulerat i att starta bostadsprojekt och sälja lägenheter innan byggandet startat och under tiden har de gått i konkurs. Afag och Norske Arkitekters landsforbund, NAL, försöker möta situationen med vidareutbildning av de arbetslösa. Många uppsagda arkitekter startar enmansföretag för att överleva och hyr ut sig till större arkitektkontor, berättar Jostein Fyhn. Kerstin Persson På Henning Larsen Architects i Köpenhamn har 20 procent av de anställda, 29 personer, sagts upp sedan sommaren Margrete Grøn är facklig representant på företaget och talar med många av de uppsagda. Som sådan är hon skyddad från uppsägning. Annars sitter ingen säker. Någon lag om anställningstrygghet finns inte i Danmark. Sist in, först ut gäller inte här. Vid uppsägningar kan kontoret se >>> Situationen är förfärlig. Jostein Fyhn, generalsekreterare på fackförbundet Afag ARKITEKTEN maj

20 Det är de stora kontoren som säger upp flest. Arne Ennegaard Jørgensen, direktör för danska Arkitektforbundet Läget är avvaktande. Vesa Juola, chef för arkitektföretagens organisation ATL till att behålla vilka de vill och skapa ett bedste lag, säger Margrete Grøn. På Henning Larsen Architects är det nu frivilligt att gå ner till 30 timmar i veckan. På andra kontor har man däremot fattat beslut om deltid för alla för att kunna behålla fler anställda. Arne Ennegaard Jørgensen, direktör för danska Arkitektforbundet, är inte förvånad över siffrorna från Henning Larsen Architects. Det stämmer att det är de stora kontoren som säger upp flest, säger han. De ligger oftast i de större städerna och har varit sysselsatta med en hel del bostadsprojekt. Det är de som står stilla nu. De senaste siffrorna från februari visar på 6,2 procent arbetslöshet i hela landet. Men Arne Ennegaard Jørgensen tror att de aktuella siffrorna ligger på 7,5 procent och räknar med att siffran stiger fram till sommaren till cirka tio procent. Det grundar man på en undersökning bland de 172 största kontoren i landet där man frågat hur många de väntas säga upp fram till i maj i år. Den normala arbetslösheten bland arkitekter i Danmark är 6 7 procent, men för ett år sedan var siffran nere i 3,7 procent. Det är den lägsta någonsin så det var inte en normalsituation man utgick ifrån, påpekar Jørgensen. De offentliga siffrorna kommer från A-kassan där i stort sett alla anställda arkitekter är medlemmar, personer. Ett mörkertal finns bland de cirka tusen arkitekter som driver egen verksamhet och därför inte är anslutna till A-kassan. Danska Arkitektförbundet ordnar kurser för de som är varslade eller arbetslösa och försöker uppmuntra dem att söka även andra jobb än arkitekttjänster, där de kan använda sin kompetens. På förbundet finns också möjlighet att få fyra timmar gratis med en psykolog. Antalet personer som utnyttjar det har dubblerats sedan förra sommaren. Mest drabbade i Danmark är byggnadsarkitekter, som det också finns flest av. Bland de uppsagda på de olika kontoren finns både unga och äldre, arbetslösheten slår jämnt i alla åldrar. Om man säger upp hälften av sina anställda måste man kunna skära brett för att ha kvar kompetensen i företaget, säger Jørgensen. Nina Gunne I Finland ligger arbetslösheten bland arkitekterna nu på 4,3 procent vilket är en kraftig uppgång jämfört med perioden innan då siffran låg på 2,8 procent. Totalt finns det arkitekter i landet och av dem är anslutna till arkitektorganisationen SAFA. Situationen beskrivs som dålig, avvaktande och osäker. Finanskrisen har även nått byggsektorn, säger arkitekt Vesa Juola, chef för arkitektföretagens organisation ATL (Association of Finnish Architects Offices). Men vi vet inte riktigt hur det ser ut, läget är avvaktande. Förra året började det i Finland byggas 18 ARKITEKTEN maj 2009

21 Signalerna från företagen är överlag positiva. Staffan Carenholm, Sveriges Arkitekter lägenheter, i år blir siffran Husbyggandet minskar med 16 procent i år och ytterligare sex procent nästa år, säger han. Bostadsbyggandet är helt stoppat. Arkitektkontorens uppdrag består mest av offentligt byggande och kontorsbyggande, men också det har börjat minska. I början av april var mellan 12 och 15 procent uppsagda, permitterade eller på väg att bli det inom den privata sektorn. SAFA för egen statistik över sina medlemmar. I mars var 20 SAFA-medlemmar arbetslösa, nio uppsagda och tre hade förkortad arbetstid, uppger Raija Rajaaho på SAFAs kansli. Kerstin Persson De positiva signalerna på den svenska arkitektarbetsmarknaden är just nu betydligt fler än de negativa. Det finns anledning att vara försiktigt optimistisk, enligt Sveriges Arkitekters bedömning. Vi vågar tro att marknaden inte blir nämnvärt sämre under tiden fram till sommaren, säger förbundsdirektör Staffan Carenholm på Sveriges Arkitekter. Signalerna från företagen är överlag positiva eller till och med mycket positiva. Varsel och uppsägningar under april har varit på en lägre nivå än årets tidigare månader. Ungefär tio personer berördes av arbetsbristförhandlingar under april. Arbetslöshetssiffran i april var 2,0 procent. Vi hör talas om arbetslösa som får nya jobb och om arkitekter som säger upp sig för att de får annan anställning, säger Ulrik Östling, förhandlingschef på Sveriges Arkitekter. Så brukar inte bilden se ut under en djup lågkonjunktur. Företagen får in små jobb, ofta utredningsarbeten i tidiga skeden. En del stoppade projekt sätts igång igen, men signalerna är ganska motstridiga. Även om det finns ett mörkertal bakom den låga arbetslöshetssiffran är läget på den svenska arbetsmarknaden betydligt ljusare än i de nordiska grannländerna Norge och Danmark. Varför ser arbetsmarknaden för arkitekter så mycket bättre ut i Sverige? Danmark låg före oss i lågkonjunkturen och är mer drabbat av bankkrisen, säger Ulrik Östling. Norge har kanske haft mer spekulationsbyggande. I Norge har arkitekter och inredningsarkitekter hög arbetslöshet medan däremot landskapsarkitekter inte har någon arbetslöshet alls. Finns det liknande skillnader mellan olika arkitektgrupper även här? Ja, svarar Ulrik Östling. Svenska landskapsarkitekter gynnas av olika satsningar på infrastrukturen och jag känner inte till att någon landskapsarkitekt har sagts upp på grund av krisen. Kerstin Persson ARKITEKTEN maj

22 Hon sätter medelklassen i miljöfokus Hon ifrågasätter föreställningen om den täta staden som miljöhjälte, blottar medelklassens konsumister som miljöbovar och vill att planerarna ska agera världsförbättrare. Karin Bradley sätter i sin forskning om miljörättvisa ljuset på andra sidor av miljömedvetenhet än de gängse svenska. Text: Elisabet Näslund Foto: Martin Skoog Hela livet i den täta staden bygger på att man kan resa därifrån hur många firar midsommar i Vasaparken? Karin Bradley Vi träffas i trygga medelklassområdet Spånga utanför Stockholm, pinfärska doktorn Karin Bradley, fotografen och jag. Hellre där än i Tensta, som hon också undersökt i sin avhandling: Forskare, planerare och media är alldeles för snabba att problematisera de andra, människor i invandrartäta områden. Medelsvenssons eget resurskrävande leverne kan gott hamna i fokus, anser Karin Bradley. När hon några dagar före intervjun disputerade på avhandlingen Just Environments (Rättvisa miljöer) trängdes folk på ståplats i Flodissalen på KTH. Karin Bradley är hett stoff på seminarier och i media där hon kritiserar dagens konsensus kring den täta staden som enda vägen till hållbar stadsutveckling. (Kritiken har tidigare formulerats i den uppmärksammade antologin Bor vi i samma stad? från 2005, som hon var medredaktör för.) Opponenten, brittiske forskaren i urbana studier Julian Agyeman, hade inte mycket kritik att komma med mot Just Environments utan lovordade den som ett viktigt bidrag till ett område inom hållbar utveckling som tidigare inte varit belyst. Många funderar nog på om det de gör ifråga om miljöhänsyn är rätt, svarar Karin Bradley på frågan varför hennes ståndpunkter väcker stort gensvar även bland de intervjuade i Spånga, bedyrar hon. De känner att det är en endimensionell bild som förmedlas och söker alternativ. Min akilleshäl är att jag som forskare bara definierar problemen, inte levererar lösningar. Men det är ju fler än jag som ifrågasätter den rådande synen på vad som är miljövänligt och som kommer med idéer, inte minst arkitekter. En av de centrala frågorna i avhandlingen är vem som bestämmer vad som är miljövänligt. Karin Bradleys svar är den vita medelklassen: Ironiskt nog är det samma grupp som förbrukar mest av jordens resurser som talar om för andra hur de ska leva sitt liv. 20 ARKITEKTEN maj 2009

23 JUST ENVIRONMENTS I Karin Bradleys avhandling utforskar hon politiska och rättvisedimensioner i uthållig stadsutveckling. Det gör hon genom att studera vad som inkluderas respektive exkluderas i diskurser kring strategier för hur man lever miljövänligt, jämfört med vardagslivet. Studieobjekten är Spånga-Tensta i Stockholm och Burngreave i Sheffield. Slutsatserna är: Att handla ekologiskt och återvinna är vi nog många som är ganska stolta över att vi gör, att vi däremot tar flyget till konferenser och semesterorter och bilen för att storhandla eller köra ungarna till fotbollen talar vi tystare om. Och det senare kräver betydligt fler jordklot än att köpa besprutade paprikor. Jag är ju fast i konsumtionssamhället själv och flyger hit och dit i jobbet, säger Karin Bradley självkritiskt. Men hon menar inte att vi ska ge upp sopsortering eller sluta odla vår trädgård; cynism räddar inte världen. Däremot behöver vi inse utan att idealisera fattigdom att människor som levt under resursknappa förhållanden har något att lära oss. Liksom att det finns flera alternativa sätt att leva miljövänligt på. Det problematiska är att det bara finns en diskurs om hur man lever miljömedvetet. Jag hade faktiskt trott, innan jag började forska, att den skulle vara mer blandad, till exempel i syn på naturen och föreställningar om hur man blir miljömedveten, säger Karin Bradley. Att den enda vägen till hållbar stadsutveckling är den täta staden är ett annat sådant exempel. Karin Bradley anser inte att tät stad med automatik är en miljöbov. Det finns fördelar såsom effektivare infrastruktur. Dessutom är förtätning nödvändigt i och med ett ökat befolkningstryck. Men det enda alternativet? Knappast, argumenterar hon: Den täta stadens förespråkare säger att den ger minskat resande och möjligheter att agera lokalt. Men titta hur det är nu i Stockholms innerstad: folk åker på fritidsresor, till sommarstugor och andra fritidsaktiviteter. Hela livet i den täta staden bygger på att man kan resa därifrån hur många firar midsommar i Vasaparken? Däremot är parker och andra offentliga rum i Tensta fyllda med människor på Valborg och andra storhelger. Karin Bradley pekar också på att det i beslutsunderlaget för Stockholms kommande I det svenska området finns en dominerande, svensk diskurs som beskrivs som miljövänlig men som ger stora ekologiska fotavtryck. I det brittiska området finns flera konkurrerande diskurser. Både i Sverige och i Storbritannien bärs dessa av medelklassnormer och syftar till att ändra de andra, människor i invandrartäta områden. De rådande tänkesätten utgår från ett antal antaganden om miljövänligt leverne, såsom att man blir mer miljömedveten genom att vara i naturen, parken eller trädgården, att en urban livsstil är mer miljövänlig liksom att det finns ett samband mellan privat ägande och att värna om miljön. När planeringen bara utgår från ett perspektiv blir orättvisorna dubbla: dels mellan olika grupper i samhället, dels mot djur och natur. Planering för hållbar utveckling har blivit ett postpolitiskt projekt: Strategierna blir småskaliga och individbaserade istället för kollektiva aktioner för att ändra grundläggande strukturer. >>> ARKITEKTEN maj

24 KARIN BRADLEY Aktuell: Med avhandlingen Just Environments Politicing Sustainable Urban Development på institutionen för samhällsplanering och miljö vid KTH. Karriär: Jag tog civilingenjörsexamen med inriktning samhällsplanering vid KTH Innan dess hade jag läst idéhistoria och filosofi och det var då jag blev intresserad av miljöfrågor och hur synen på natur har förändrats. Efter examen jobbade jag på Nordregio, ett halvprivat forskningsinstitut, med hållbar utveckling i nordiskt perspektiv började jag forska och skriva min avhandling på KTH. Familj: Gift med en arkitekt, dotter på två och ett halvt år, barn nummer två kommer i slutet av maj. Bor: I en liten trea, bostadsrätt, i Hjorthagen i Stockholm. Kör: Mest cykel men vi har en etanolbil sedan några månader. Återvinner: Ja. Handlar ekologiskt: Ja. Ute i naturen: Väldigt lite jag skulle vilja vara ute mer men är nog lite för bekväm. översiktsplan står att förtätning sällan leder till ökat underlag för service och handel. Om man förtätar genom att bygga ihop mellanrummen som fler städer än Stockholm planerar för kan de nya områdena i värsta fall få förorternas nackdelar i form av dålig service och mycket resande men också innerstadens i form av buller och hög exploatering, varnar hon. Den täta staden är ofta motiverad av ekonomiska orsaker i form av hög exploatering och ökad handel. Budskapet som går ut om den täta staden är ju inte att de som bor där ska sitta hemma och virka. De ska ut på gatorna och konsumera, köpa grejer och gå på krogen. Nu tycker inte jag att all konsumtion är miljöfarlig det kan vara effektivare att laga mat på en restaurang än hemma men varför ska man hymla om motiven? Under vårt samtal återkommer Karin Bradley ofta till de stora frågorna: Vad är rättvisa, lycka, hur lever man ett gott liv utan att det går ut över någon annan? Uppfriskande ovanliga frågor som sällan ställs av vare sig planerare eller politiker. Inte oväntat vill hon att planerare som tar sitt yrke på allvar ska ta med hela samhällsstrukturen när de gör planer. De är involverade i att forma den framtida utvecklingen vare sig de vill det eller ej, argumenterar hon. Planerarna ska inte lösa alla världens problem men utifrån sina kunskaper ge ett bidrag. Sedan ska det konfronteras med bidragen från andra förvaltningar, politiker och medborgargrupper. Samma sak gäller för projekterande arkitekter och övriga i byggprocessen som också jobbar med att bygga samhället. Problemet idag är inte att människor tar på sig för stora uppdrag, utan snarare att de tar på sig för små. Frågan är nästan retorisk men jag vill ändå ställa den: Hur stor omställning anser Karin Bradley att vi måste göra för att bevara världen som vi, på ett ungefär, känner den idag? Räcker det med att den svenska ingenjörskonsten gnuggar geniknölarna och tar fram några nya miljöteknikinnovationer eller behövs ett totalt systemskifte? Jag tror inte att det räcker med små justeringar. Svensk ingenjörskonst i all ära, men vi måste börja leva på ett helt annat sätt. I Sheffield finns det en mycket större medvetenhet om det omöjliga i dagens resursförbrukning. Den diskussionen är mer frånvarande här i Sverige, vi lever som om vi har fem jordklot att förbruka. n 22 ARKITEKTEN maj 2009

25 RÖSTER OM KARIN BRADLEYS FORSKNING Även hållbarhetsfrågan måste politiseras och skillnader dras fram. Den glesa staden skapar väldiga trafikbehov som passar bilen och missgynnar kollektiva lösningar som fjärrvärme. Det hon gör som är otroligt viktigt är att diskutera social rättvisa, inte enbart ekonomisk och ekologisk. Bosse Bergman, stadsbyggnadshistoriker på KTH Samhällsbyggnad: Hennes teoretiska ansats är väldigt bra. Den lyfter fram perspektiv som inte är närvarande i diskussionen om stadsbyggnad idag. Särskilt viktigt är hennes fokus på hållbarhetsfrågor, som verkar ha fört samman det politiska etablissemanget i en gemensam föreställning om hur vi ska förhålla oss. Men när de förs ner på vardagslivsnivå tolkas och praktiseras de inte på samma sätt av olika sociala och etniska grupper. Karin Bradleys slutsats blir därför att en rättvis politisk process inte ens i den här stora, till synes överbryggande frågan, kan ske som politikerna vill, i postpolitiskt samförstånd. Även hållbarhetsfrågan måste politiseras och skillnader dras fram. Erland Ullstad, arkitekt, författare till boken Hållbar stadsutveckling och tidigare stadsarkitekt i Växjö: Det är inte mycket här i världen som med automatik är miljövänligt. Men man kan säga att den glesa staden skapar väldiga trafikbehov som passar bilen och missgynnar kollektiva lösningar som fjärrvärme. Det Karin Bradley och andra föreslår måste man sätta siffror på och komma med konkreta förslag om. Jag möter stor samstämmighet bland planerare om den täta stadens överlägsenhet och att problemet är bilen. En angelägen fråga är: Vad är täthet? Det behöver inte alltid innebära hög exploatering, för mig är det viktigt att man inte lämnar mark för fäfot som man gjorde på 60-talet utan att grönstruktur både odlingsbar mark och parkmark ska tas om hand, vara tillgängliga och väl formade. Daniel Koch, arkitekt knuten till KTH och delägare i kontoret Patchwork: Ja, Karin Bradley har rätt i att det inte är tillräckligt diskuterat vad den täta staden faktiskt är. Den begränsade diskurs hon beskriver är ännu mer begränsad eftersom den i praktiken utförs som innerstadskvarter med rutnätskaraktär. Avhandlingen ger inga lösningar, men en lösning innebär värderingar och ställningstaganden och frågan är om forskningen ska göra de ställningstagandena. Jag tycker inte det utan anser att det är en sak för planerare. Det hon gör som är otroligt viktigt är att diskutera social rättvisa, inte enbart ekonomisk och ekologisk. Den delen av hållbar stadsbyggnad har inte fått så mycket uppmärksamhet hittills i forskningen. ARKITEKTEN maj

26 Kommunala relationer Politiker som säger VAD och tjänstemän som säger HUR. Jämnstarka parter med ömsesidig respekt och bra dialog. Ett ideal men hur vanligt är det på stadsbyggnadskontoren? Arkitekten har intervjuat arkitekter och politiker i tre kommuner. Text: Elisabet Näslund Illustration: Gabriel Wentz Nystart i Uppsala Chefskarusell, svår generationsväxling, hög arbetsbelastning och synnerligen starka byggnadsnämndspolitiker: Stadsbyggnadskontoret i Uppsala har gått igenom en tuff period. Men läget är på väg att förbättras och nytillträdde stadsbyggnadsdirektören Bengt Andrén är optimistisk. Om ett stadsbyggnadskontor inte är starkt och har integritet blir politiker och byggföretag nervösa. De börjar runda kontoret: Byggföretagen går direkt till politikerna och politikerna kör över tjänstemännen i deras expertroll. I värsta fall kan tjänstemän tvingas skriva förslag till beslut som strider mot nationella regler och egna policys. Med denna generella beskrivning sammanfattar Bengt Andrén sin bild av de konfliktfyllda åren på Uppsala stadsbyggnadskontor. Han är ny på jobbet som stadsbyggnadsdirektör med tio år som projekterande landskapsarkitekt, tio år som handläggare i Södertälje kommun och tio år som chef i Stockholms stad på sitt cv och är inte intresserad av att gå till botten med om det var politikerna eller tjänstemännen som startade den nedåtgående spiralen. Konstaterar bara att man måste ha en dialog i ett stadshus och att man nog inte ska jobba inom kommunen om man inte är beredd att förhandla. Min främsta roll är att företräda kontoret så att vår status höjs. Då finner politiker och byggare det meningsfullt att samarbeta med oss. Men, poängterar stadsbyggnadsdirektören, det är en sak att vara smidig och välja sina strider om till exempel byggnadshöjder. Däremot ska en tjänsteman aldrig finna sig i att mörka lagstridigheter: Det är en principiellt viktig fråga att en tjänsteman aldrig ska behöva skriva ett beslutsunderlag som är lagstridigt för att en politiker vill ha igenom ett beslut. Bengt Andrén Smidigheten har en gräns med andra ord. På frågan om hur ett idealförhållande på ett stadsbyggnadskontor bör vara svarar Bengt Andrén att rollerna ska vara tydliga: politikerna ska säga vad och tjänstemännen hur. Om politiker är kloka vill de ha ett bra diskussionsklimat med oss tjänstemän som är experterna. Alltför dominerande tjänstemän är ett hot mot demokratins grundidé: Beslut om städers utveckling ska tas av människor som är folkvalda. Annars sänker man politikens anseende, göder politikerföraktet och de mörka krafter som har intresse av detta. 24 ARKITEKTEN maj 2009

27 Om politiker är kloka vill de ha ett bra diskussionsklimat med oss tjänstemän som är experterna. Bengt Andrén, stadsbyggnadsdirektör i Uppsala Vad händer då praktiskt i Uppsala? I januari, redan innan Bengt Andrén tillträdde, höll stadsbyggnadskontoret ett heldagsseminarium för och om rollfördelningen mellan tjänstemän och politiker. Axel Danielsson, konsult med specialistkompetens inom kommunfrågor, ledde seminariet. Det var ett bra avstamp för att gå vidare, rekommenderas varmt, säger Bengt Andrén. Men det gäller att ta in någon utifrån som ställer de där dumma eller uppkäftiga frågorna, som till exempel varför det inte tydligt framgår av ett beslutsprotokoll om det är politiker eller tjänstemän som står bakom ett planstridigt bygglov. Han planerar uppföljningar till seminariet, som han märker var en ögonöppnare för flera deltagare. Just nu gör kontoret en översyn av sina inre processer det finns en hel del att göra för att skapa större effektivitet och tydlighet, både inåt mot politiker och andra förvaltningar och utåt mot allmänhet och media. Kontoret har exempelvis startat en översyn av rutinerna för ärendeberedning. Målet är att fördelningen av ansvar och befogenheter mellan politiker och tjänstemän ska kunna förstås av alla. Läget är bättre nu, det är i alla fall vad jag vill tro. Men det kommer att ta ett tag innan alla problem är lösta. Jag måste vara ödmjuk men samtidigt är jag väldigt förhoppningsfull: kompetensen finns i huset, jag ska försöka identifiera spelplanen och hitta ett spelsystem, säger Bengt Andrén och fortsätter med ett självironiskt leende: Jag är väldigt idrottsintresserad, min livssorg är att jag aldrig slog igenom som fotbollsspelare, men nu får jag i alla fall bygga lag på stadsbyggnadskontoret. n Umeå reser för sammanhållning Stadsbyggnadsavdelningen och byggnadsnämnden i Umeå gör varje år en studieresa. Det ökar sammanhållningen, fördjupar kunskaperna och underlättar beslut, anser initiativtagaren Åsa Ögren (S), byggnadsnämndens ordförande. När jag blev ordförande i byggnadsnämnden såg jag snart att jag och vice ordföranden ofta blev bjudna på studieresor och konferenser vi skulle lätt kunna fylla almanackan med resor, säger Åsa Ögren. Men övriga i nämnden och på kontoret fick inte samma möjligheter till input. Så vid bomässan i Uleåborg i >>> ARKITEKTEN maj

28 Olle Vi får utgjuta oss över varandra fråga hur du som politiker kunde besluta så där eller hur jag som tjänsteman kunde ta fram ett sådant där underlag utan något protokoll. Forsgren, stadsarkitekt i Umeå Finland 2004 hyrde vi en buss och åkte över hela byggnadsnämnden och kontoret. Det blev en liten merkostnad att låta alla följa med och det gav mycket i form av sammanhållning och kompetens- Åsa Ögren höjning. Något konkret ska komma ut ur resorna, det har varit förutsättningen för Uleåborgsfärden och fortsatta studieresor till Århus, Trondheim och Wells i Österrike. Umeå kommun har byggt nätverk med de städer man besökt och bland annat samarbetat kring en arkitekttävling i Uleåborg. Den kompetensutveckling som resorna innebär märks också i praktiken. Fjolårets resa till Wells hade temat uthålligt byggande och innebär att politiker och tjänstemän nu förstår hela processen kring lågenergihus. Alla har samma bild och samma vokabulär. Därför gick det jättesnabbt att implementera frågorna i byggnadsnämnden, säger Åsa Ögren. När vi är ute på resor träffar politiker andra politiker och tjänstemän andra tjänstemän och får diskutera sina specifika frågor. Sedan delger vi varandra vad vi kommit fram till under bussresan. Förbättrat samarbete är också en av vinsterna med studieresorna. Byggnadsnämndens ordförande betonar att det både gäller relationerna mellan politiker och tjänstemän och inom förvaltningen. All personal oavsett roll ska lyftas fram. Umeå kommuns arkitekter ingår i samhällsbyggnadskontoret. Relationerna med politikerna har fungerat relativt gnisselfritt och de senaste åren har de blivit ännu bättre, säger stadsarkitekt Olle Forsgren. Förutom studieresorna beror det på de presidieträffar nämnden och kontoret har ett par gånger per år. Vi får utgjuta oss över varandra fråga hur du som politiker kunde besluta så där eller hur jag som tjänsteman kunde ta fram ett sådant där underlag utan något protokoll. Det har gett oss större respekt för varandras roller och ett ömsesidigt förtroende som ger oss trygghet i vår yrkesutövning, säger Olle Forsgren. Dessutom gör träffarna och resorna att vi lär känna varandra så pass bra och vet vad alla tycker att en besvärlig allmänhet inte kan spela ut oss mot varandra. I Umeå kallar vi det hymmel när man inte är ärlig. Vi känner varandra så pass bra att vi kan vara raka och säga vad vi tycker, säger Åsa Ögren. Det är också viktigt att se att helheten beror på delarna om man respekterar den andres arbete blir helheten starkare. Studieresorna kommer att fortsätta, utlovar hon. Men eftersom kommunen måste skära i kostnaderna på grund av det dystra ekonomiska läget blir årets resa kortare än tidigare. I år kommer vi inte att göra någon jättegrej, det kanske blir en cykeltur, ha ha. Man vi kommer att avsätta tid i augusti för någon aktivitet. Det är så viktigt för alla att hålla det positiva med studieresorna levande. n 26 ARKITEKTEN maj 2009

29 Vi tjänstemän måste vara tydliga med att vi vågar vara obekväma, och ha tillit till vår profession inte vara ja-sägare. Lotta Lindstam, stadsbyggnadsdirektör i Västerås Goda relationer i Västerås I Västerås har stadsbyggnadskontoret och byggnadsnämndens politiker startat en seminarieserie baserad på Sveriges Arkitekters handbok Hållbar stadsutveckling. Syftet är att skapa en gemensam syn på medveten stadspolitik. Lotta Lindstam, stadsbyggnadsdirektör i Västerås sedan ett och ett halvt år tillbaka, tog över en förvaltning med historiskt goda kontakter till politikerna. Det beror bland annat på en långvarigt stabil S-majoritet i arbetarstaden. Trots att den bröts förra valet och såväl kommunstyrelsens som byggnadsnämndens ordförande nu är moderater, är kontakterna lika bra. Enda sättet Lotta Lindstam har märkt maktskiftet på är att ett projekt stoppats. Det fina förhållandet mellan tjänstemän och politiker kvarstår. Byggnadsnämnden beslutade i höstas att starta projektet Hållbar stadsutveckling. Initiativet kommer från stadsbyggnadsdirektören, som anser att Sveriges Arkitekters skrift med samma namn är en bra politisk handbok att diskutera utifrån. Projektet är ett bra sätt att vidmakthålla de goda relationerna och föra dialog. Hållbarhetsfrågor engagerar politikerna och att föra politiska diskussioner nu gör framtida beslutsprocesser smidigare, säger Lotta Lindstam. Seminarieserien inleddes med en föreläsning av skriftens författare, Erland Ullstad, professor och tidigare stadsarkitekt i Växjö där han nu är projektledare för trähusbyggandet i staden. Samtliga politiker och tjänstemän på stadsbyggnadskontoret och relaterade förvaltningar har fått handboken. På stadsbyggnadskontoret har man bildat arbetsgrupper som jobbar med olika teman, till exempel täthet och mångfald. Arbetsgruppen leder workshops för tjänstemännen med syftet att presentera det aktuella temat för byggnadsnämndens politiker så att en intressant diskussion skapas. Lotta Lindstam Det ska bli en lärandeprocess internt och öka engagemanget så att politikerna för en diskussion även över blockgränserna. Helst ska den fortsätta efter sammanträdena, säger Lotta Lindstam. Att hålla dialogen med politikerna levande är viktigt, till exempel genom exkursioner där man tittar på utfallet av vad som har byggts, anser hon. Lotta Lindstam har jobbat som kommunarkitekt i olika kommuner och positioner sedan slutet av 70-talet. Före nuvarande tjänst var hon stadsbyggnadschef i Södertälje men föredrar jobbet i Västerås eftersom hon är förvaltningschef här. Stadsbyggnad ska ha sin egen förvalt- >>> ARKITEKTEN maj

30 Stadsbyggnadskontoret i Västerås har anlitat tre arkitektkontor för att få det att gnistra kring stationsområdet: Wingårdhs och Tema Landskaps förslag innehåller ett nytt resecentrum för områdets nya roll som pendlingsnod. De vill att staden ska fortsätta ner till Mälaren. Också Bystrup Arkitekter vill att Västerås ska ha vattenkontakt. För att få det spänner kontoret ett skal över stationsområdet som ger plats för tornformade byggnader. Tovatt Architects & Planners förslag där järnvägsspåret ligger i högläge för att kunna bryta stadens barriärer. ning, säger Lotta Lindstam bestämt. Det är en så viktig fråga för staden att stadsbyggnadskompetensen genom förvaltningschefen måste finnas med i stadsledningen. Hon märker att intresset för stadsbyggnadsfrågor ökar i samhället. Då blir politiker angelägna om att profilera sig gentemot väljarna och i högre grad gå in i detaljfrågor. Det större intresset är förstås bra, tycker Lotta Lindstam, mindre bra är om politiker försöker få igenom beslut som strider mot lagar eller policys, i synnerhet om de gör det under påverkan av särintressen. Valdiskussionerna kommer tidigare och tidigare. Vi som jobbar med frågor som är aktuella längre än fyra år är inte så glada över den utvecklingen. Utan ömsesidigt förtroende mellan tjänstemän och politiker blir det svårt att jobba, fastslår stadsbyggnadsdirektören. Men hur bygger man som kommunarkitekt upp ett förtroende hos en byggnadsnämnd som kanske är van vid att hoppa över stadsbyggnadskontoret när de fattar sina beslut? Vi tjänstemän måste vara tydliga med att vi vågar ha tillit till vår profession även om vi därigenom kan upplevas som obekväma inte bara vara ja-sägare, svarar Lotta Lindstam. Vi måste visa konsekvenser av olika beslut, men också ärligt kunna säga att vi inte vet eller att det inte finns ett givet svar på en fråga, men ändå kunna lägga ett förslag. När fungerar samarbetet bra? När det finns en tydlig rågång mellan politiker och tjänstemän: Vi arbetar fram beslutsunderlagen och politikerna respekterar vår kompetens. Det är viktigt att lyssna in den inriktning politikerna vill ha och möta den med rätt information. En bra dialog är ett måste och det har vi, säger Lotta Lindstam. n 28 ARKITEKTEN maj 2009

31 ARKITEKTEN maj

32 Kairo söker en väg ur kaos Megastaden Kairo lider av överbefolkning, trängsel, föroreningar och sociala klyftor. Hur staden ska utvecklas råder det delade meningar om. Fortsatt tillväxt eller utflyttning av centrala funktioner till en nyanlagd huvudstad är några åsikter som bryts. Gästskribenter och foto: Gunilla Kronvall och Martin Arfalk. 30 ARKITEKTEN maj 2009

33 Kairo är en av de största, mest förorenade, och mest tätbefolkade städerna i världen. Egyptens huvudstad räknas till en av jordens megastäder, urbana magneter för investerare och för människor på jakt efter arbete. Störst är Tokyo, med 35 miljoner invånare, men de flesta megastäder finns idag i utvecklingsländer. I Afrika räknas Kairo och Nigerias huvudstad Lagos som megastäder. En megastad definieras enligt Förenta Nationerna som ett urbant område med tio eller fler miljoner invånare. År 1950 fanns två megastäder i världen, medan antalet hade växt till 20 år I dessa urbana konglomerat, framförallt i östra och södra Asien, lever idag tio procent av världens befolkning. I likhet med de flesta så stora städer brottas Kairo med enorma utmaningar för att åstadkomma en bra livsmiljö för sina invånare. Enligt Abbas el Zafarany, professor i stadsplanering på Kairo universitet, är de mest akuta problemen just nu trafiken, de höga nivåerna av föroreningar samt de ökande sociala klyftorna mellan rika och fattiga områden. Enligt officiella uppgifter bor det 16 miljoner människor i Kairo. Utifrån den siffran, bor det mer än tre gånger fler personer per kvadratmeter i Egyptens huvudstad än i Stockholm. Statistiken tar dock inte hänsyn till den så kallade flytande befolkningen, den del av befolkningen som lever i slumliknande förhållanden. Många hävdar, i likhet med Abbas el Zafarany, att det bor flera miljoner invånare i slumområden i Kairo och att den totala tätheten därmed är mycket högre. Befolkningen i Afrikas största megastad kan uppgå till 25 miljoner invånare. En central frågeställning för Kairo är hur staden ska utvecklas och planeras. Hoda Edward Mikhail på General Organisation of Physical Planning, GOPP, menar att Kairo måste fortsätta att växa, att staden även i framtiden ska vara en magnet för en större region samt fortsätta att attrahera investerare och nya invånare. För >>> ARKITEKTEN maj

34 Kairo är en av världens 20 megastäder och beräknas ha upp till 25 miljoner invånare. Den dominerande religionen i staden är Islam. 80 procent av befolkningen tillhör den sunnimuslimska grenen av Islam, medan en mindre del av befolkningen tillhör Sufi och Shia. Den kristna befolkningen tillhör i huvudsak den koptisk-ortodoxa kyrkan. att kontrollera tätheten och befolkningstillväxten anser hon att nya stadsområden behöver etableras i utkanten av dagens Kairo och längs så kallade urbana korridorer, nya vägar som förbinder Kairo med andra städer i Egypten. Hennes organisation har sedan den första stadsplanen togs fram, 1973, planerat för nya områden i öknen. Staden ska fortsätta växa, menar Hoda Edward Mikhail, men befolkningen måste ut ur de befintliga och alltför tätbefolkade områdena i Kairo. GOPP arbetar för närvarande med en vision för stadens framtida utveckling, Cairo Visionen utvecklas i samarbete med UNDP (FN:s Development Programme) och UN Habitat, och har drivits i en bred process genom workshops och samtal med kunniga och verksamma inom sektorer som utbildning, hälsa, bostadsbyggande, kultur och miljö. Visionen, i form av en bok och utställning, kommer att presenteras för beslutsfattare och allmänhet under våren Visionens mål är att fortsätta att utveckla Kairo som en internationellt konkurrenskraftig stad, en global och nationell magnet för investeringar, boende, utbildning och arbete, säger Hoda Edward Mikhail. Universitetsprofessor Abbas el Zafarany är av en annan åsikt. Han anser att Kairos administrativa och politiska institutioner bör flyttas ut ur Kairo och Egyptens huvudstad anläggas på en ny plats. Detta för att skapa möjlighet att attrahera investerare och en växande egyptisk befolkning till en ny stad och ge Kairo en chans att komma ikapp sig självt. Kairo kan inte hantera att växa mer, problemen med en alltför stor urban expansion kan bli ohanterliga, säger Abbas el Zafarany. Abbas var från början med i utformandet av Vision 2050, men hoppade av arbetet, då han inte trodde på tanken att uppmuntra Kairo att växa än mer. Han beskriver ett framtida scenario, med en befolkningsökning av både formella och informella bosättningar projicerad från dagens tillväxttakt, och hävdar att Kairo skulle kunna växa till 50 miljoner invånare redan år Kairo står redan idag inför stora utmaningar. Trafiksituationen, med två till tre miljoner bilar på de ofta smala gatorna, är ett dagligt diskussionsämne och en prövning för stadens invånare. En resa som borde ta en halvtimme kan vissa dagar bli tre timmar lång. Abbas el Zafarany berättar att han brukar ha mat och vattenflaskor i beredskap i bilen. Det finns två tunnelbanelinjer i Kairo, men tågen är ofta överfulla. Nätet 32 ARKITEKTEN maj 2009

35 Uppe på kalkberget Mokkattam, och ovanför de fattiga bosättningarna vid bergets fot, planeras det exklusiva 500 hektar stora området Uptown Cairo. behöver byggas ut för att bli effektivt och erbjuda ett mer attraktivt alternativ till bilen. Kollektivtrafiken har dåligt rykte och de som har råd kör hellre bil. Service och räddningstjänst har enligt Abbas el Zafarany ofta svårt att ta sig fram. När en brand bryter ut skickar brandkåren bilar från flera olika distrikt för att någon ska ha en chans att hinna fram. Det händer ofta att brandbilarna fastnar i trafikkaoset. Lokalbefolkningen får istället själva försöka släcka branden. Mer än hälften av stadens bilar saknar katalysator. Föroreningar från smälterier för bly och koppar och från andra industrier utanför Kairo blåser in över den starkt förorenade storstaden. Tiotusentals människor beräknas varje år dö till följd av Kairos dåliga luft. Varje höst lägger sig det som invånarna i Kairo kallar det svarta molnet som ett lock över staden. Flera faktorer samverkar för att skapa föroreningsnivåer, av bland annat kvävedioxid, som i dessa perioder är i storleksordningen tio gånger högre än dem som WHO anser vara gränsen för en hälsosam miljö. Samtidigt som bönderna vid denna tid bränner hö från risfälten, för att förbereda nästa års sådd, lägger sig ett lager av varm luft över den kallare, höstens vindar är stilla, och den sotiga luften fastnar i staden. Egypten är helt självförsörjande på energi. Landet har oljefyndigheter och rika naturgaskällor vid Medelhavskusten. Vattenkraft utvinns ifrån Aswandammen, konstruerad Nilens vattenflöde kontrolleras av den 150 meter höga dammen belägen på den egyptiska södra platån. Genom dammbygget har stora områden dränerats, vilka gett möjlighet för bosättningar, men framförallt frigjort ny jordbruksmark. Ett tre gånger så effektivt jordbruk är resultatet sedan dammen öppnade, berättar Abbas el Zafarany. Priset är dock högt: Ökad vattenförorening och avsaknad av naturlig tillförsel av mineral och näringar till flodens strandområden, vilket kompenseras med konstgödsling. Mycket har gjorts för att förbättra situationen och förebygga en eventuell katastrof då dammen kan brista, bland annat har FN stöttat flytt av arkeologiskt värdefulla fynd. För Kairo betyder Nilen ett andrum i den annars tätt packade staden. Abbas el Zafarany berättar om en äldre taxichaufför han känner, som på väg hem till familjen varje kväll parkerar bilen vid ett brofäste och ställer sig att blicka ut över floden. I skuggan av ett träd kan han se ut över världens längsta flod (6.600 kilometer), få en stund för sig själv och stärkas av Nilens livskraft. Floden är Kairos enda större öppna rum. Dock är endast en >>> ARKITEKTEN maj

36 I det tätbefolkade Kairo är endast 0,3 kvadratmeter rekreativa ytor per invånare tillgängliga för allmänheten. Nilen är en viktig lunga i staden. liten del av Nilens strand tillgänglig för allmänheten; hotell och privata klubbar kantar stranden. Liksom för taxichauffören är det från stadens sju broar över floden som majoriteten av befolkningen kan få visuell kontakt med landets livsnerv. Att finna rekreativa alternativ till Kairos intensiva stadsliv är svårt. I fjol invigdes parken Al-Azhar, stadens nya stolthet, anlagd med hjälp av pengar från Aga Khan Trust for Culture. Parken, som anlagts vid den historiska stadsmuren, byggdes på en 500 år gammal soptipp. Parken är den första grönytan som anläggs i Kairo på 100 år. För varje invånare finns idag 1,5 kvadratmeter rekreativ yta. Jämfört med städer i Europa är detta en mycket låg siffra, och dessutom är de flesta parker och trädgårdar i Kairo privata. De tillhör exklusiva klubbar, golfanläggningar och privata bostadsområden, eller kan endast besökas mot en avgift. Endast en femtedel av de redan alltför få rekreativa ytorna är tillgängliga för allmänheten berättar Abbas el Zafarany. I jämförelse är medelvärdet för Sveriges största tätorter 100 kvadratmeter grönyta per invånare, vilket är mer än 300 gånger så mycket. De sociala och ekonomiska klyftorna i staden växer. Abbas el Zafarany hävdar att det idag finns en ökad social instabilitet, framförallt uttryckt i en frustration hos den fattiga befolkningen. Miljoner människor bor i så kallade informella bosättningar, hus och samhällen som byggts utan planer, struktur eller tillstånd, oftast på mark som ägs av staden. Hoda Edward Mikhail på General Organisation of Physical Planning berättar att Kairo sedan ett tiotal år arbetar aktivt för att bättre få bukt med utbredningen av de informella bosättningarna i Kairo. Hennes organisation arbetar just nu med tre parallella strategier. I vissa områden där informella bosättare lever, genomförs projekt för att förbättra befintlig stadsmiljö och infrastruktur. Det vanligaste är att förbättra gator och föra in vatten och avlopp. För att försöka locka människor från de informella bosättningarna till nya områden, erbjuder Kairo i sin andra strategi ny mark längre ut, där det blir tillåtet att bosätta sig och konstruera egna hus utan att behöva betala för marken. Kairos tredje strategi är baserad på det faktum att en fattigare befolkning, för att skapa möjligheter till försörjning, behöver vara nära centrala stadsdelar eller rikare bostadsområden, där möjligheter för jobb och inkomster 34 ARKITEKTEN maj 2009

37 De fattiga bosättningarna nedanför Mokattam hanterar, sorterar och återvinner mycket av Kairos sopor. Den kristna delen av invånarna här håller djur, grisar och getter, vilka kan matas med organiskt avfall. finns. Alltfler nya bostadsområden för rika och en växande medelklass byggs av privata investerare utanför Kairo. I anslutning till dessa finansieras bostäder för fattiga med statliga medel. Tidigare har man enligt Hoda Edward Mikhail försökt att bygga endast för den informella befolkningen, utanför staden, vilket inte fungerat. De som erbjöds ny bostad varken ville eller kunde bo långt bort från sina försörjningsmöjligheter. Abbas el Zafarany engagerar sig på deltid i National Organisation of Urban Harmony, NOUH. Organisationen skapades 2001 för att arbeta med bevarandet av karaktären hos framförallt Kairos äldre urbana miljöer och med att kartlägga och bevara värdefull arkitektur. Kairo har, förutom sina arkeologiska skatter, en stor mängd vackra hus från och 1900-talen. I många fall är denna arkitektur i dåligt skick, husen är sotiga och i behov av renovering. I centrala lägen rivs de ofta för att ge plats åt högre hus. NOUH försöker skapa förståelse för värdet i denna äldre arkitektur. Kairo är i grunden en vacker stad, med fantastiska områden och hus. Abbas talar om dem som juveler som håller på att försvinna i en stad som knappt är beboelig på grund av överbefolkning och dålig luft. n Vid berget bor levande och döda Kalkberget Mokkattam spelar en central roll i debatten kring Kairos stadsstruktur och dess framtid. Mokkattam är Kairos högsta berg och bildar stadens östra gräns. Berget har en ståtlig historia och kalkstenen användes bland annat när det gamla Egypten byggde de stora pyramiderna i Giza. På Mokkattams topp pågår bygget av ett exklusivt, 500 hektar stort bostads- och rekreationsområde. Nyplanterade slanka palmträd kantar vägen fram till det som ska komma att kallas Uptown Cairo, ett privat och påkostat bostadsområde. Mellan väldiga villor och pampiga gator ska gröna golfmattor svepa fram. De bilder som investeringsföretaget Emaar Misr visar av projektet talar om lyx och välmående. Projektet har, enligt företagets hemsida, en budget på motsvarande 20 miljarder svenska kronor. Enligt planerna ska lyftkranarna nu svänga varma över bergstoppen. Men bygget har tvingats till ett stopp, om än temporärt. Hösten 2008 sprack en del av kalkberget och stora stycken föll ner och begravde invånare vid bergets fot. >>> ARKITEKTEN maj

38 Årsdagen av en bortgången släkting högtidlighålls med fest vid graven. När familjen kommer håller sig bosättarna borta. Fattigdom har tvingat ett stort antal människor att bo i de dödas stad. 36 ARKITEKTEN maj 2009

39 Händelsen väckte stor uppmärksamhet och visar hur två diametralt olika boendemiljöer i staden ofrivilligt är sammanlänkade med varandra. 200 meter nedanför bygget av den gröna drömmen pågår kampen för överlevnad i Zabbaleene, Manshiyet Nasron och Dowayka, tre informella bosättningar mellan Kairos ringväg och bergets branta klippor. I en rapport gjord av UN Habitat fastslås att områdena utgör Kairos största informella bosättning. Invånarna försörjer sig på att sortera och hantera Kairos sopor. De fattiga bosättningarna har en definierad gräns mot sin omgivning. Endast en gata leder in till området, och entrén markeras med en portal. Husen är till stor del typiska för Kairos slumlika områden. Platsgjutna betongpelare med armeringsjärn som spretande sticker upp ur taket ramar in väggar murade med en enkel rad tegelsten eller annat upphittat material. Trånga enrumslägenheter rymmer hela familjer och områdena är gravt överbefolkade. I det tre och en halv kvadratkilometer stora området Manshiyet Nasron bor det enligt UN Habitat runt människor. Området är Kairos största informella bosättning med personer per kvadratkilometer, mer än 30 gånger Stockholms befolkningstäthet. Längs smala gator trängs människor i alla åldrar med meterhöga sopberg. Husens bottenvåningar fylls inte med butiker utan med sopförråd, små industrier och återvinningsstationer där plast, metall eller andra material hanteras var för sig. Rummen är dåligt eller inte alls upplysta. Det ryker av damm och smuts och en ofta frän odör vilar över öppningarna. I husens mörka inre skymtar huvuden av arbetande män, kvinnor och barn. Tidigt på morgonen beger sig invånare från bosättningarna in till Kairos centrala delar. De samlar skräp och sopor som transporteras tillbaka med små lastbilar, åsnor eller på cykel. Varje dag sorteras nya sopor. Med tiden har småindustrier uppstått, som skapar olika produkter av återvunnet material. Internationella hjälporganisationer har engagerat sig i områdets utveckling. De har bland annat ordnat kurser i pappersåtervinning för att lära invånare producera handgjorda kort att sälja på marknader. Även matrester kommer till användning i de informella bosättningarna. De kristna familjer som bor i Zabbaleene, sophämtare på arabiska, föder upp grisar som matas med organiskt avfall. Djuren hålls på innergårdar, på terrasser och högt upp på taken. Hjälparbetet i området har i flera fall sin bas hos S:t Simon, den lokala kristna kyrkan. På en platå strax ovanför bosättningsområdet ligger en öppen plats där kyrkan, byggd ur kalkbergets vägg, står fond. Från taket på kyrkans administrationsbyggnad kan man se ut över den täta massan av hus och sopor. Kyrkans område utgör en oas för bosättningarna. Tiotusentals människor kommer varje vecka till söndagsmässa. Medan det kristna Zabbaleene blickar mot sin kyrka riktar den muslimska befolkningen i det intilliggande Dowayka blickarna högre upp, mot bergets topp och det nya Uptown Cairo. Det var Dowaykas befolkning som i september begravdes under nedfallande stenblock. Det råder delade meningar om orsaken till olyckan. En hydraulisk undersökning ska klara ut om konstbevattningen för de nya stora grönområdena på bergets topp gav upphov till sprickor som satte igång raset. De ansvariga för projekt Uptown Cairo anser att problemet snarare orsakades av att informella dräneringssystem anlagts vid bergets fot och därmed har underminerat berget. Vid olyckan i september 2008 omkom enligt officiella siffror mer än 20 människor, över 50 skadades. Det tog lång tid innan räddningstjänsten kunde flytta de stora nedrasade stenblocken och enligt en uppskattning låg mer än 500 människor under massorna. Händelsen orsakade en stark reaktion hos befolkningen i bosättningarna. Enligt professor Abbas el Zafarany vid Kairo universitet var en så stark reaktion något nytt i Kairo. Den tyder på att allt fler fattiga har fått nog av sin situation. De informella bosättningsområdena vid bergets fot är på många sätt avskurna från sin omgivning. Ett annat förhållande råder strax söder om dessa bosättningar, i ett annat av Kairos tillflyktsområden för fattiga och bostadslösa, de dödas stad. De dödas stad är en begravningsplats där även högst levande människor bor och jobbar. De har tvingats hit av fattigdom eller från överbefolkade områden runt om i Kairo. Många bor i mausoleer och andra befintliga strukturer, eller bygger skjul och hus där det finns utrymme. Årsdagen av en släktings bortgång högtidlighåller man genom att festa och äta tillsammans vid graven. Dagen innan sänds en person för att se till att gravplatsen är utrymd och städad. De dödas stad, El arafa på arabiska, består av fem områden; Den Norra begravningsplatsen, Bab el Nasr, Den Södra begravningsplatsen, Begravningsplatsen för de Stora och Bab el Wazir. I dessa områden stoltserar imponerande mausoleer och moskéer med vackra kupoler och minareter. Det är framförallt i de lägre, mer anspråkslösa, gravarna som nya invånare har skapat sig ett hem. Begravningsområdet i stort liknar till sin uppbyggnad utbredda småskaliga städer med gatusystem, torg och små affärer. Till skillnad från de mer isolerade sopstäderna nedanför Mokkattamberget är de dödas stad en verklig mix av besökare, boende, levande och döda. Gunilla Kronvall, arkitekt SAR/MSA Stadsbyggnadskontoret i Malmö och Atelier 01 Arkitektur Martin Arfalk, arkitekt LAR/ MSA MA Landscape Architect Författarna undervisade under hösten 2008 på LTH i kursen Urban Dynamics. Det gemensamma intresset för världsstäder ledde i februari 2009 till ett besök i Kairo. Artikeln Utblick: Kairo är det första projektet i ett självständigt arbete om global stadsutveckling. ARKITEKTEN maj

40 SETT, LÄST, HÖRT Redaktör: Nina Gunne Håll koll på: Konstnärsduon SIMKA visar ett platsspecifikt rumsligt projekt bestående av skulpturala objekt i verket Friktion på Stora Galleriet i Konstnärshuset. Simon Häggblom och Karin Lind förenar sina kunskaper från scenografi, trädgårdsarkitektur och skulptur. Till den 3 juni på Smålandsgatan 7 i Stockholm. Se Följ Bygget på Facebook Rickard Lindqvist och hans vänner gjorde ingen besviken. Ett sju meter högt torn med en skräddarsydd fin skjorta med vinfläck och allt pryder nu gården. Henrik Wallgren,ADA, på Facebook 29 april På Röhsska museet eldar Gert Wingårdh för arkitekturen. Sen får Göteborgs invånare bygga fritt på gården för att demokratiskt, om än symboliskt, kunna delta i byggandet av staden. Material finns på gården men inga planer eller ritningar. Enda regeln är att man inte får förstöra någon annans verk. Projektet startade den 18 april på innergården men kommer att växa ut på Göteborgs gator. Det håller öppet fyra dagar i veckan och varannan helg bjuds en byggmästare in att delta i arbetet. Följ bygget på med länk till Facebook, där bland annat projektledare Henrik Wallgren skriver dagbok. 20 april: Jag är superlycklig nu! Helgen var helt grym! Gert Wingårdhs tal var sjukt tungt! Hoppas volvochefen hänger på nu. Söndagens byggande var lite bakfylleslött men nice i solen. Det dök upp många sköna typer som man inte visste staden hyste... Mer action i Göteborg Göteborgarna har fått ett nytt inslag i stadsmiljön. Den 9 maj invigdes den nya Actionparken invid Ullevi med skateboardjam och skatedisco med åkare från hela norra Europa. Förutom den kvadratmeter stora skateparken finns här en ny amfiteater, ett torg med trädplanteringar och en grön läktare. Allt anpassat till befintlig terräng. Designer är Stefan Hauser från Oregon, USA, som också ritat Stapelbäddsparken i Malmö. Han har samarbetat med en designgrupp bestående av skateboard-, inlines- och BMX-åkare. Projektet sattes igång av föreningen Actionpark som verkar för att låta ungdomar få ta plats i samhället. Det har initierats av Göteborgs åkare och stöttats av stadsdelsföreningen Människan i Kålltorp och Göteborgs stad. Alla projekt drivs av ungdomar och i ett nära samarbete med både kommun och näringsliv. Actionparken försenades i två år av överklaganden och juridiska turer men i november 2008 gjordes några första flips och grabs i parken. Foto: Filip Andersson Gris skapar odlingsmark White Arkitekter i Göteborg har köpt en gris. En linderödsgris från Helsingborg. Så deltar de i Projekt Stadsjord i Högsbo församling i Göteborg som handlar om att aktivt ta itu med klimatproblem och utanförskap genom att förvandla gräsmattor till produktiv odlingsmark. Och det ska grisen hjälpa till med. Men projektets syfte är inte bara att skapa odlingsjord. Det är också en fråga om integration och ett klimatsmartare samhälle. Gräsmattor i miljonprogramsområden kan till exempel omvandlas till odlingslotter. Enligt källor på White är deras gris den vildaste i hägnet. Museikampanj kan få pris Forsman & Bodenfors ligger bra till att få Clio Awards för sina annonskampanjer för Arkitekturmuseet. Reklambyrån har skapat årsredovisningen Global Cities, Skateborad Catalogue och tändsticksaskar för museet. Alla kampanjerna är nominerade till Clio Awards som delas ut den maj. 38 ARKITEKTEN maj 2009

41 Är dagens planlagstiftning en förutsättning eller ett hinder för tillväxten? Under ett halvdagsseminarium anordnat av Fastighetsägarna, diskuteras den svenska planlagstiftningen och dess effekter på tillväxten. Radisson SAS Scandinavia Hotel, Södra Hamngatan 59 i Göteborg den 29 maj. Anmälan senast den 22 maj till britt-marie.olofsson@fastighetsagarnagfr.se. Arkitektur, form och politik Debatt om kulturutredningen Arkitekturmuseet i Stockholm 14 april 2009 Panel: Laila Strunke, Leif Brodersen, Kerstin Wickman, Thorbjörn Andersson, Christine Carendi, Carl-Gustaf Hagander, Monika Fundin Pourshahidi och Stuart Wrede. Moderator: Lena From. Anlita en nordisk Carlo Scarpa och gör om Nordiska Museet till ett arkitektur-, landskaps- och designmuseum. Stuart Wrede, arkitekt och konstnär, tidigare chef för MOMAs design- och arkitekturavdelning i New York, kom med ett radikalt förslag under paneldebatten. Så var det åter dags för osäkerhet om Arkitekturmuseets framtid. Den här gången är upphovet kulturutredningens förslag (SOU 2009:16). Museets luttrade personal ordnade en välbesökt debatt och inför den hade panelen, med varierande framgång, försökt plöja den 900 sidor ordrika, men luddiga, utredningstexten. Reaktionerna kan sammanfattas som skepsis, oro och förvirring. Kanske även en gnutta hopp. Allt beror på. Det som är bra i utredningen är också det som kan bli dåligt, påpekade flera talare. Att centralisera, slå ihop verksamheter och bli mer tvärsektoriell, som utredningen föreslår, kan visserligen ge mer samlad kunskap men också mindre demokrati. Aspektpolitik, ett ord som utredningen använder, betyder att kultur ses som en aspekt av alla politikområden, precis som miljöfrågor. Men om ingen äger en fråga är risken uppenbar att ingen heller tar ansvar. Gör det någon skillnad om arkitekturfrågor hör till näringseller miljödepartementet istället för kulturen? Inte nödvändigtvis, utom att kulturfrågor tenderar att få mindre pengar. Avgörande är om det finns en kraft eller ej. Det är det man gör som räknas. Men varifrån ska kraften komma? Vem ska förkunna att arkitekturen kan bidra till utveckling, att alla frågor berör arkitekturen? Arkitekterna själva, löd ett förslag. Om landsting och kommuner, som utredningen föreslår, ska fördela kulturstöd i framtiden finns risken att fattiga kommuner trollar bort pengarna på annat. Men regionalisering kan också bli bra. Orter som Pukeberg, Kalmar, Borås och Göteborg har stärkt sin identitet tack vare designsatsningar. Panelen efterlyste resonemang om vad Arkitekturmuseet är och vad dess uppdrag betyder. Museichefen, som fått vidgat uppdrag från årsskiftet, talade om att hyra ut kontorsplatser och konsultrum. Hur många nya verksamheter kan man klämma in på en och samma yta? Och vad händer om Arkitekturmuseet slås ihop med Riksantikvarieämbetet, Riksutställningar och andra? Blir det någon kvar för KTH:s arkitekturskola att vara interdisciplinär med? Och hur går det för biblioteket och samlingarna undrade skolans prodekan än en gång. Kulturdepartementets opolitiska tjänsteman framhöll att kulturutredningens förslag är just förslag. 389 formella remissinstanser ska yttra sig och departementet väntar minst lika många spontanremisser. Propositionen kommer till hösten. Kerstin Persson ARKITEKTEN maj 2009

42 SETT, LÄST, HÖRT Redaktör: Nina Gunne Håll koll på: Chalmers arkitekturstudenter har bjudits in att designa en svit på Icehotel i Jukkasjärvi. De deltar då i en tävling om att få bygga den på riktigt. Varje år tävlar konstnärer från hela världen om att formge sviterna på ishotellet. Inlämning av bidrag senast den 28 maj. Se Arkitektur på film Arkitekturmuseet visar film under våren på tema genus, arkitektur och rum. Totalt visas nio filmer som har gemensamt att de sätter berättandet, rummet och människan i arkitekturens fokus. Under den tredje perioden den maj visas tre filmer under programtiteln Norm. Måns Wrange/OMBUD skildrar i videon The Averege citizen den statistiske medelmedborgaren. En film om att manipulera och påverka och om att bli påverkad av alla andra. Filmen Driven av Maria Friberg skildrar en brutal koreografi av två svartklädda kroppar i ett vitt rum. I filmen QM, I think I call her QM fortsätter Ann-Sofi Sidén skildra en kvinna i koppel, klädd i lera för att berätta om att betrakta, om att vara någon annan och om att (inte) höra hemma, i livet, i blicken och i rummet. Tisdagen den 19 maj klockan visas alla de nio filmerna i ett sträck på Arkitekturmuseet. På gränsen Konferens juni i Haparanda-Torneå om delade städer. Utgångspunkt i det lokala, med På gränsen-rajalla-on the Border -projektet som strävar på med att försöka bygga ihop tvillingstäderna till en ny helhet; växer sen ut till Serbien och Teheran och delade städer som internationell erfarenhet. Konferensen är ett samarbete mellan Sveriges Arkitekter Övre Norrland och de nordliga finska arkitektföreningarna inom SAFA, inspirerat av Märkesåret 1809 och de stora förändringar det innebar på gränsen mellan Finland och Sverige. Jorma Mukala, Arkkitehti ( och Johan Mårtelius är några av dem som kommer. Det blir bastu i midnattssol därtill. Exkursion bland annat till Leppiniemi bostäder och kraftverk ritat av Aarne Ervi. Information finns på samt på Vår = utställning Studenter springer ut på arkitektur- och designskolorna men visar först upp sig i vårutställningarna. På Chalmers Arkitekturs utställning maj är temat undersökande arkitektur. Diskussioner och föreläsningar ordnas under dagarna kring temat. Examensarbeten presenteras 1 2 juni. Konstfack visar sina studenters arbeten maj. HDK sprider ut sig på stan 28 maj till den 18 juni. Beckmans Designhögskola ställer ut på Brahegatan 12 den maj. På LTH visar studenterna upp vad de gjort maj. Centrum, periferi och samspelet emellan Miljonprogrammet som en del av staden? 22 april, Stockholm Arrangör: KTH Statsbyggnadsakademi Miljonprogramsområdena och deras problem är så sönderdiskuterade att man kan misstänka att de fått namnet av att det hållits minst en miljon seminarier om dem. Nu har KTH:s stadsbyggnadsakademi hållit ännu ett och mycket av det som sades där har redan sagts på andra håll. Men visst fanns nya infallsvinklar. Att arkitekt Gunilla Svensson har fått i uppdrag att göra en arkitektonisk handlingsplan för miljonprogramsförorten Gårdsten har hittills varit ganska hemligt. Hennes kontor ska göra en plan som sträcker sig 20 år som ska utveckla området till en del av staden Göteborg. Professor Eva Öresjö samt doktorand och arkitekt Ann Legeby berättade om sin forskning kring Råslätt i Jönköping respektive områden i Södertälje. Deras betoning på sambanden mellan centrum och periferi, hur man tar sig mellan miljonprogramsområde och centrum, väckte spännande funderingar. I Råslätt finns projekt för att locka boende i andra stadsdelar till området genom fotbollsskola och ridläger men också för att visa Råslättsbor hur man tar bussen in till stan. Ann Legeby hävdar att miljonprogrammet inte är byggt för dem som bor där idag: de har oftast för små resurser och behöver större tillgång till det offentliga både i form av upprustad närmiljö och bättre kollektivtrafik än boende i andra stadsdelar. Elisabet Näslund Camilla Gyllestrand och Fredrik Löfvenberg på Liljewall arkitekter står bakom delar av upprustningen av Gårdsten. Arkitekt Gunilla Svensson arbetar nu med att göra en arkitektonisk handlingsplan som ska utveckla området till en del av Göteborg. Foto: Bert Leandersson 40 ARKITEKTEN maj 2009

43 Den Goda Staden diskuteras under Uno Åhrén-seminariet den 28 maj. Inbjudna är personer med engagemang och intresse för frågor rörande stadsbyggnad: Utövande arkitekter, samhällsplanerare, forskare, politiker, och studenter. Riksbyggens Jubileumsfond bjuder in. Anmälan senast 15 maj till Trender och tendenser på framtidens bostadsmarknad diskuteras den 2 juni under Bostad 2009, ett seminarium som anordnas på Näringslivets Hus, Storgatan 19, Stockholm. I år är ämnena bland annat globala trender, effekter av lågkonjunkturen och ägarlägenheter. Se Jättehållbart i Paris Archi-Durable d un modèle à une vision Svenska Kulturinstitutet i Paris, 12:e februari 19:e april 2009 Utställning i samarbete med Courrier International Bostaden, miljömedvetande och hållbarhet är teman på uppsving i Frankrike, som ligger långt efter i dessa frågor. Utställningen Archi-Durable d un modèle à une vision på Svenska Kulturinstitutet i Paris har därför rönt stort intresse. Där har svensk arkitektur stått i fokus under våren i en utställning vars titel betyder ungefär jättehållbar arkitektur. I presssen har man förundrat förklarat hur det moderna svenska samhällets uppbyggnad i mångt och mycket kretsat kring ett bostadsbyggande för alla med höga kvalitetskrav. Sverige framstår idag som ett föregångsland i fråga om ekologi. Tyngdpunkten i utställningen låg på folkhemmet och den miljömedvetna nutida arkitekuren. Den visade hur svenska arkitekter arbetat och arbetar utifrån det lilla, att kvaliteten och hållbarheten ligger i att värna även om den lilla skalan. Det kan te sig som självklart för oss i Sverige, men det är ett ovanligt synsätt för fransmännen. Här är den uppmärksammade arkitekturen alltid storslagen. Paris är känt för sina prestigefyllda Grands Projets ( De Stora Projekten ) och för närvarande pågår arbetet med det utökade Grand Paris ( Storparis ) och en uppsjö nya torn i La Défense. Den första delen i utställningen, rubricerad En bostadsmodell, presenterade det svenska folkhemmets uppbyggnad. Här fick enfamiljsvillor och småskaliga bostadsområden, som Röda bergen i Stockholm och Årsta Centrum, stå som exempel på långsiktig arkitektur som värnar både om människan och omgivningen på ett finstämt sätt. Folkhemmets fortsättning in i miljonprogrammet fanns däremot inte med. Det hade kanske gett en mer nyanserad bild av det svenska bostadsbyggandet. Inte minst som de omdebatterade Hammarby sjöstad och Norra Älvstranden i Göteborg gavs som exempel på nutida tolkningar av folkhemstanken. Den ekologiska delen av utställningen, med rubriken Greener than thou?, var Ulla Antonsson och Mattias Lind på White i Göteborg vann 2007 den inbjudna tävlingen om ett nytt marint naturum på Koster med sitt förslag Mareld. Ett av de projekt som visar upp svensk hållbar arkitektur på Svenska Kulturinstitutet i Paris. mer heterogen med elva mycket olikartade projekt, muséer, kontorshus, privatvillor och stadsbyggnadsprojekt. Även här återkom tanken om den lilla skalan. Ekologi kräver inte nödvändigtvis dyra högteknologiska supersystem, och behöver inte synas i den slutgiltiga formgivningen. Till synes små åtgärder som ett medvetet val i fråga om byggmaterial eller byggnadens placering kan också vara ekologiska. Vi får en osynlig ekologi som genomströmmar arkitekturen och byggprocessen. Och åtgärderna blir till slut så pass självklara att man inte längre tänker på att de faktiskt är ekologiska. Men räcker det? Är det tillräckligt med små åtgärder, som naturliga fasadmaterial eller ekologiskt rostfritt stål, för att en byggnad ska läggas fram som ett föredömligt exempel på ekologisk arkitektur? Och räcker dessa åtgärder för att Sverige verkligen ska kunna framställas som ett föregångsland i fråga om miljöutveckling? Det är naturligtvis inte enkelt att visa det ekologiska innehållet på ett lätttillgängligt sätt i en utställning. Men jag saknade ett resonemang kring vilka krav som kan ställas för att ett projekt ska klassas som grönt. Det projekt som rönte mest uppmärksamhet under utställningen var ishotellet i Jukkasjärvi. Kanske för att det var det mest exotiska projektet och att det överensstämde med fransmännens bild av vårt nordliga klimat, men också för att det är en modern tolkning av ett mycket jordnära sätt att bygga på, hämtat från eskimåerna. Det låg en viss ironi i att en byggnad som smälter och försvinner under sommarhalvåret fick stå som föredöme för jättehållbar arkitektur. Hedvig Ersman Arkitekt, verksam i Paris Utställningen En bostadsmodell var producerad av Arkitekturmuséet i Stockholm. Utställningen Greener than thou? var producerad av 42 Architects i London. Utställningen Sverigehusen i Calvados var producerad av Mémorial de Caen och OPAC de Caen. Föreläsningarna och debattkvällarna i samband med utställningen var animerade av en reporter från tidskriften Courrier International. ARKITEKTEN maj

44 SETT, LÄST, HÖRT Redaktör: Nina Gunne Håll koll på: En ekologisk köksträdgård, the Allotment Plot, anläggs på Wanås av elever vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp (SLU). Projektet presenteras den 17 maj. Utställningen Footprints pågår på Wanås till den 25 oktober. Stort om arkitektonisk evolution Yes is more An Archicomic on Architectural Evolution Utställning på Dansk Arkitektur Center, Köpenhamn, Till den 31 maj Mies van der Rohe säger Less is more, Venturi säger Less is a bore, Koolhaas More and more and more. Bredvid en stor bild på Obama med sitt Yes we can finns en lika stor bild på Bjarke Ingels som uttalar sitt nymyntade mantra: Yes is more. Har Bjarke Ingels fått storhetsvansinne? Han placerar sig i alla fall själv bland raden av historiens manliga ikonarkitekter i sin egenproducerade utställning på Dansk Arkitekturcenter i Köpenhamn. Med pratbubblor från munnen på alla bilder, omgiven av sina medarbetare på kontoret, förklarar han i serieform kontorets diskussioner kring arkitekturens utveckling. Han förklarar uttrycket Yes is more som en evolutionsteori och plockar in självaste Darwin i sammanhanget och kallar sin filosofi pragramatic utopianism. Det är humoristiskt, pedagogiskt och lättillgängligt. Men det är mycket och det är mastigt. Kontoret BIG gör skäl för namnet, och utställningen likaså. Bjarke Ingels framgång ligger troligen i att han på ett så stringent, pedagogiskt och humoristiskt sätt kan förklara sin glasklara logik. Han har charmat sig till framgång och blev snabbt en medieälskling redan under sitt samarbete med Julien de Smedt under Plot-tiden, Idag är han mer än väl medveten om sin storhet, och enligt rykten jobbar många unga danska arkitekter gratis hos honom. Jante? Ja kanske. Men det går inte att förneka att han imponerar. Särskilt när han löser de krävande komplexa programmen, som Slussen i Stockholm, med en genial analys och en motsvarande lösning. Hans förslag spelar med samma genetik som originalets klöverform men utvecklar den till ett komplext landskap där trafik och människor samsas. Han väljer en optimistisk väg in i framtidens klimatvänligare byggande och ser dagens miljöproblem som en designmässig utmaning. Med sitt egenmyntade begrepp økolonomisk design visar han hur vi kan rita byggnader som ekosystem. Som i det utopiska projektet Learning from Lombog där han föreslår pyramidformen för att bland annat tillvarata solenergi. Och han tror på karma. Kontorets förslag till spa-hotell i Umeå passade bättre i Kina. Där fick han höra att formen liknar tecknet för människa. Byggnaden tolkades som en bro mellan Kinas gamla Folkets torn som enligt planerna ska byggas i Shanghai ritades första gången som ett spa-hotell i Umeå. I Kina har det gjorts tre gånger så stort och fungerar bättre. visdom och landets progressiva framtid och byggs nu i anslutning till expo-området i Shanghai. Där bygger han också Danmarks paviljong inför Expo Att han vill flytta Danmarks nationalklenod, den lille havfrue, till Shanghai har orsakat nästan lika stor debatt i Danmark som finanskrisen. Till Shanghai vill han också frakta en miljon liter hamnvatten från Köpenhamn. Om nu det är så uthålligt tänkt. Men han bygger en paviljong att cykla genom och förenar därmed kineser med danskar och uppmuntrar kineserna att fortsätta cykla. 42 ARKITEKTEN maj 2009

45 Vad måste arkitekter kunna för att klara framtidens utmaningar om konkurrenskraft och hållbar utveckling? Frågorna avhandlas av bland andra Jean Nouvel och Bjarke Ingels under seminariet Competitive Edge in Architecture den 8 juni på Kulturhuset I Stockholm. Öppet för allmänheten. Läs mer på Utställningen Ung 07 landar den 10 maj på Sundsvalls museum och stannar till den 31 maj. Här visas verk av unga formgivare från hela Sverige. Utställningen drar sen vidare till Arkitekturmuseet i Stockholm den 9 juni 23 augusti för att sedan skeppas till Prag och Czech Center den 6 12 oktober. Läs mer på Foto: Nina Gunne Maritime Ungdomshus är ett av åtta genomförda projekt signerade Bjarke Ingels, ritat under Plottiden tillsammans med Julien de Smedt. Idag är det väl använt av seglarklubben. Han manifestar sig och arkitekturen med det mäktigaste man kan bygga i naturen. Det blir ofta berg. Ju större BIG har blivit desto större och mäktigare blev beställarna och desto högre blir bergen. Var ska detta sluta? Analysen är fortfarande glasklar. Men projekten går ofta direkt från A till B. Han låter inget störa tankegången under vägen. Resultatet blir allt mer byggda diagram. Då syns hans skicklighet i plats- och Rather than whining about resistance, obstacles or failures we say yes to reality, to the city, life when we bump into it. And get so much more in return. Yes is more! Bjarke Ingels, Bjarke Ingels Group behovsanalys bättre i de allra första, mer modesta projekten (som han gjorde under Plot-tiden). Vid Maritime Ungdomshus ute vid Amager släntrar våtdräktsklädda ungdomar över de böljande träribborna, beredda att ge sig ut i de riggade segeljollarna. Liksom i de senare flerbostadshusen i Ørestad. I VM-husen och Bjerget har människorna flyttat ut på balkongerna med barnvagnar och hundar. I Bjerget finns inga baksidor. En vandring genom brandtrappan kring huset visar komplexets intrikata parkeringsgarage med gestaltade rum och genomtänkt färgsättning. Men strax intill står nästa bostadsbygge av BIG i Ørestad stilla. Kranarna har lämnat platsen. Och hur många av de sju kullarna i Azerbadjan kommer att byggas när finanskrisens vågor ebbat ut? Självförtroendet har tagit honom långt och det står klart att Bjarke Ingels redan placerat sig i arkitekturhistorien. Han kan inspirera, inte bara till modig arkitektur, utan också till att förenkla för att verkligen vilja bli förstådd. Ibland är det svårt att se en storhet när man har den mitt framför sig. Men Bjarke Ingels ser till att vi inte missar honom. Nina Gunne ARKITEKTEN maj

46 Foto: Leo Gullbring 44 ARKITEKTEN maj 2009

47 Milano mitt i krisen >>> Text: Leo Gullbring ARKITEKTEN maj

48 Ovan: Dirk Wynants senaste utemöbel Kosmos med utfällbart tak. Till höger: Nika Zupancs lampor påminner om tantiga hattar, lagom naiva för att ge vardagen något extra. Föregående uppslag: Steven Burks stod för årets inredning av Morosos showroom, ett givet rastställe under möbelmässan i Milano. Inspirationen kommer från Afrika, globaliseringen innebär inte längre att erövra världen utan att ta fasta på det unika och särskilda. Världens viktigaste designmässa är inte oberörd av finanskrisen. Men även om antalet besökare i Milano är färre i år än vanligt, så är det knappast någon brist på nya soffor, stolar, bord och andra inredningsdetaljer i allsköns former och färger. Mässhallarna ute i Rho är fyllda till bristningsgränsen, och runtom i centrala Milano lockar 450 showroom och utställningsställen med det allra senaste. De flesta företagen verkar övertygade om att vi ska konsumera oss ut ur krisen. Det hindrar däremot inte flera formgivare från att ta spjärn mot den konsumtionshysteri som rått de senaste åren. Marcel Wanders kommentar är en liten gris i porslin som bara väntar på att guldhammaren ska slå ihjäl den. Är det inte underligt? Sedan tjugo år har vi en ekologisk, en social och en politisk kris. Och så kommer plötsligt en helt artificiell finansiell kris som får oss att glömma de verkliga problemen. Om barnen blir arga när föräldrarna förlorar jobbet så kan de avreagera sig genom att kasta Marcels nya möbler i frigolit på varandra. Ett annat val hos Moooi är Nika Zupancs tantiga lampor, lagom ironiskt naivistiska för att ta udden av krisen. Och konjunkturnedgången innebär knappast någon återgång till det spartanskt minimalistiska. Fast visst finns det flera företag som håller igen på antalet produkter. Vi har dragit ned storleken lite i år, skämtar Fernando Campana, från 12- till 3-sitsiga soffor. Det blir lite rimligare priser. Nu är det här med >>> Foto: Leo Gullbring 46 ARKITEKTEN maj 2009

49 ARKITEKTEN maj

50 Fernando och Humberto Campanas Cipria för Edra är betydligt mindre än deras tidigare skapelser, men färgsättningen och komforten är unik. kris ju inte något nytt för oss brasilianare, det är vår vardag och själva utgångspunkten för vår kreativitet. Moroso, som precis som Edra tillhör eliten bland de italienska möbelföretagen, har valt att satsa sig ur krisen. I samarbete med jeansföretaget Diesel presenterar man skönt mjuka soffor utan pretentioner. Och inne i företagets showroom bjuder Steven Burks på en vällustigt informell inredning där Afrika, istället för att bli offer, tjänar som en globaliseringens oumbärliga inspirationskälla. Sjuttiotalet gör också comeback, men med en ironisk touch i Ferruccio Lavianis små metalliserade lampor i mintgrönt, violett och brons för Kartell. Jag tror att krisen är bra, säger belgiske Dirk Wynants som byggt upp det egna företaget Extremis med utemöbler som har ambitionen att föra samman människor. De senaste åren har varit galna, jag tror att det här blir en återgång till ett normaltillstånd. Men det räcker inte med att det blir färre och mer genomtänkta produkter, designbranschen genomlider också något av en kreativitetskris. Det är knappast brist på nya uppslag som resulterar i snarlika produkter som alla skriker på uppmärksamhet. Däremot är det få företag och formgivare som vågar utmana de gängse möbeltypologierna, och inte minst utforska nya material. Svenska Claesson Koivisto Rune fick nästan mer uppmärksamhet än den svenska designsatsningen Swedish Love Stories. Barnstolen Parapu är helt gjord i papper och organisk PLA-plast. Än så länge handlar det om en prototyp, men personalen från Södra cell och STFI Packforsk tog emot beställning på beställning. Det är ett fantastiskt och ett mer mänskligt material, kommenterade den italienska designens unga hopp Luca Nichetto. Vi ungdomar måste bli mer miljömedvetna och Norden är en given referens i vårt arbete. På SaloneSatellite, de ungas utställningsscen ute på mässan, tog norske HDK-eleven Daniel Rybakken hem priset för bästa design med Surface Daylight. Denna solkatt som närmast magiskt lyser upp exakt definierade väggytor dyker snart upp på Nordic Light Hotel i Stockholm. n Designtrion Claesson Koivisto Rune fick ordentligt med uppmärksamhet för en av de mest miljövänliga produkterna på möbelmässan. Pappersstolen Parupu är än så länge ett forskningsprojekt, men en barnstol gjord i papper och organisk PLAplast är något av en ovanlighet i Milano. Foto: Leo Gullbring 48 ARKITEKTEN maj 2009

51 ARKITEKTEN maj

52 DEBATT Debattredaktör: Elisabet Näslund Tel Låt Slussens blickar Så har Naturvårdsverket blivit Arkitekturstödsverket, utan att någon politiker reagerat. Ledare i Dagens Nyheter 14 april om att regeringsmedlemmar läxar upp kommuner för att de lägger pengar på arenor, samtidigt som statliga Naturvårdsverket satsar miljoner på naturum. Det är väldigt låga nivåer. Anders Rubin (S), ordförande i stadsbyggnadsnämnden i Malmö kommenterar att bara två bostäder villor har blivit färdiga hittills i år i kommunen. Britt-Marie Bergström i Sydsvenskan.se 16 april. Det ligger i tidsandan att man ska vara så allmänbildad. Men det blir lätt så att man vet en massa saker på ett ungefär, men inte riktigt mycket om någonting. Med tiden kommer en insikt om att man måste bestämma sig lite. Det är också roligare att jobba om man känner att man verkligen är bra på något. Sveriges Arkitekters ordförande Laila Strunke om att en del arkitekter känner sig som för mycket generalister. Intervjuad av Lena Gunnars i LO-tidningen 17 april under rubriken Egenföretagare och fackpamp. Vi månar så mycket om det privata idag. Jag tycker att det är fel. Det är viktigare att samspela med omgivningen. Arkitekt Stefan Sjöberg på Kjellander Sjöberg arkitektkontor som ritat ett bostadshus med glasad fasad i Liljeholmen, Stockholm. Intervjuad av Anders Frelin i DN Bostad 17 april. En sak är säker: Stockholm är likt ett Titanc med envis kurs mot ett isberg på väg mot en stadsbyggnadskatastrof. Och när vidden av konsekvenserna står klara kommer det att vara lika svårt att fastställa vems ansvaret är. Arkitekt Ola Andersson kritiserar det förordade Slussenförslaget. Stadsbyggnadskontorets syfte med alla arkitekttävlingar om Slussen är att kamouflera en usel och feltänkt trafiklösning som gatukontoret vägrar släppa, skriver han i Svenska Dagbladet 18 april. Man blir som gammal umebo förskräckt över vad som håller på att hända på detta känsliga område i stan. Hans Åkerlind, före detta stadsarkitekt i Umeå, kritiserar planen för det konstnärliga campus som växer fram i Umeå med enligt honom hänsynslöst utslängda byggnader. Västerbottens-Kuriren 21 april. Men i Italien köper politikerna röster och lägger ständigt ut entreprenaderna på samma arkitekter och byggföretag utan att se till deras kompetens. Då går det så som det går till exempel med sjukhuset i Aquila. En massa människor borde åka i fängelse nu, för byggfusk som har lett till nära 300 människors död. Daniele Kihlgren, svenskättad italiensk fastighetsägare i bergsbyn Santo Stefana di Sessanio intervjuad av Kristina Kappelin efter jordbävningen i Aquila tre mil därifrån. Dagens Industri 22 april. Sänk tunnelbanan och begränsa biltrafiken på Skeppsbron. Låt gång- och cykelbroarna gå kortaste vägen och se upp så att nya byggnader inte stänger ut- och inblickar, skriver arkitekturhistoriker Britt Wisth, arkitekturhistoriker och före detta byggnadsantikvarie vid Stadsmuseet i Stockholm. Stackars Slussen! Efter alla dessa utredningar och tävlingar, diskussionskvällar och insändare, så blev det nya förslaget till utformning ändå en flopp! Hela planeringen verkar ha börjat i fel ände. Trots att många olika sorters utredningar har gjorts i förväg väljer staden ett livlöst projekt och ser inte konsekvenserna. Efter att ha haft min arbetsplats vid Slussen i mer än 35 år känner jag området ganska bra. Jag vet vilka de positiva egenskaperna är, men också de negativa. Självklart måste man börja med en analys av platsen. Vilka är de kvaliteter som finns? Vilka värden vill vi ha kvar när det nya är byggt? Vilka utblickar vill vi ha; vilka utsiktspunkter är viktiga? Hur vill vi använda gator och torg? Hurdant är klimatet; var är det varmt eller kallt? Hur vill vi färdas mellan Gamla stan och Söder? Hur vill vi att den befintliga värdefulla bebyggelsen som blir kvar ska upplevas? Först när detta är tydligt beskrivet kan man hitta lösningar på de tekniska problemen och gestaltningsfrågorna. Grundläggande för stadsbildsvärdena vid Slussen är topografin. Mälaren och Saltsjön och det strömmande vattnet i själva slussfåran skapar friska fläktar med solglitter på vågorna och måsars skrin, ett ständigt skiftande blickfång. Söders höjder reser sig dramatiskt med bergsbranten väl synlig och bebyggelse som klättrar uppåt. Bland de viktigaste befintliga kvaliteterna finns förstås den historiska stadsmiljön med Gamla stans åldriga kvarter och uppstickande kyrktorn. Lika intressant är stadsbilden vid Södermalms början. Här finns en livfull variation med 1600-talspalats och kanske stadens äldsta hus uppe i branten. Den berömda takterrassen från Trenters I dag röd skymtar intill Stomatolreklamen. En kopparklädd lökkupol från nationalromantiken sticker upp och på saltsjösidan reser sig de smala, ståtliga funkisfasaderna och 70-talets glashus. Jag har också varit förtjust i klöverbladen, både formen och funktionen. Viktigast av allt är utblickarna: Att uppleva Gamla stan och Saltsjön från Södermalmstorg och Ryssgården. Att kunna se in mot Söders höjder från Kornhamnstorg. Jag har inte någon färdig lösning på denna svåra fråga, men några förslag: Jag har påtagligt upplevt problemen med tunnelbanan. Den nuvarande konstruktionen skapar buller och vibrationer som fortplantas upp i bebyggelsen. När den senaste förstärkningen av spåren gjordes fick vi sitta inkapslade bakom ljudisolerande skärmar och ingenjörerna förklarade att spåren inte slutar sjunka utan man måste komma igen regelbundet med förstärkningsåtgärder. Idag har man bättre metoder för grundförstärkning och vibrationer vid nybyggande. Bland annat därför vill jag att tunnelbanan redan nu ska sänkas. Det är samhällsekonomiskt klokt att passa på när det ändå rivs och grävs i området. Effekten av den sänkta marknivån skulle vara mycket positiv för Stadsmuseets nu nersjunkna byggnad och för broarna till Gamla stan. Sedan måste nivåskillnaden för att komma upp i de höga backarna till Södermalm ändå överbryggas någonstans, när klöverbladens effektiva ramper rivs. 50 ARKITEKTEN maj 2009

53 vara kvar När det gäller de nya broarna för biltrafiken mellan Söder och Gamla stan tänker jag mest på den visuella barriäreffekten. Det känns inte bra att se bilarna i de många körfälten brassa rakt ner mot en av stadens äldsta miljöer. Borde man inte begränsa biltrafiken på Skeppsbron? Vad gör man med den nya motorvägsbreda bron om Östra länken snart byggs? För den som går till fots är det önskvärt att gång- och cykelbroarna går horisontellt över vattenrummet, och att de går kortaste vägen. Det är nämligen inte alltid sol och sommar vid Slussen utan ofta regnigt, alltid blåsigt och ofta kallt, kallt. De kvarter som föreslås byggas på Södermalmssidan är visserligen låga men många och väldigt klunsiga. De täpper igen utsikten och sjökontakten. Det skulle vara olyckligt att låsa fast sådana täta Söders höjder är ett varumärke av sådan dignitet att man inte bygger bort det om man är en förnuftig planerare. volymer i en detaljplan när det istället skulle vara önskvärt med smala, smäckra byggnadskroppar. Det är alltid känsligt att uttala sig om hur ny arkitektur ska se ut, särskilt om man inte själv är arkitekt! Men man kan ju ha en idé, en avsikt: personligen skulle jag på den här platsen föredra lugna, strama former med tydligt modern karaktär, kanske något i stil med det ovala glashuset i förslaget Big. En högre byggnad gör att det kan bli kvar så mycket mera luft runtomkring. Platsen är värd något bättre än slutna retrokvarter med bakgårdar. Viktigast av allt med den nya bebyggelsen är att den inte stänger ut- och inblickarna. Till sist vill jag berätta hur jag vill använda Slussenområdet. När jag kommer ut ur tunnelbanan vill jag genast kunna se Stadsmuseet och Gamla stan och känna kontakten med Saltsjön och Djurgårdsfärjorna. Den glasade terminalbyggnaden verkar trevlig! Jag vill ha uteserveringar och sjöutsikt uppe vid Ryssgården och på Södermalmstorg. Det är där jag vill ha träffpunkt och vimmel och gärna anslutning till ett större varuhus. Det kan vara trevligt att ha ett promenadstråk nere vid vattenytan, men där nere i skuggan, blåsten och fuktiga kylan vill jag inte stanna länge eller sitta på uteservering. Och när jag kommer gående från Gamla stan vill jag inte möta kompakta husväggar. Det får gärna skimra av ljus från en teaterbyggnad eller bibliotek, men jag vill kunna se in mellan husen och uppleva hur Söders höjder reser sig med sin livfulla bebyggelse. Söders höjder är ett varumärke av sådan dignitet att man inte bygger bort det om man är en förnuftig planerare. Britt Wisth ARKITEKTEN maj

54 Sveriges Arkitekter informerar Inkomstförsäkring på gång Sveriges Arkitekter förbereder införandet av en inkomstförsäkring för medlemmarna. Styrelsen har fattat ett preliminärt beslut och avsikten är att styrelsen ska ta upp frågan för slutligt ställningstagande vid styrelsemötet den 26 maj. Med största sannolikhet kommer styrelsen då att bekräfta sitt preliminära beslut och kalla till en extra stämma. Stämman har redan aviserats ett extra möte den 15 juni. Här redovisas vad som kommer att gälla om försäkringen införs (med reservation för eventuella ändringar). Vilka kommer att omfattas? Alla medlemmar i Sveriges Arkitekter som också är medlemmar i AEA kommer obligatoriskt att omfattas av inkomstförsäkringen. Försäkringen finansieras genom en höjd medlemsavgift till Sveriges Arkitekter för dem som också är medlemmar i AEA. Den som inte är med i någon a-kassa, eller som är med i annan a-kassa än AEA, omfattas inte av försäkringen och får ingen förhöjd medlemsavgift. Vad kommer att krävas för att få ersättning? Du måste vara medlem i Sveriges Arkitekter och ha varit det de senaste 18 månaderna före arbetslöshetens inträde (före första karensdag i AEA). Du måste ha arbetat minst 12 månader under de senaste 18 månaderna. Du får inte ha sagt upp dig själv, såvida du inte har skäl som är godtagbart enligt arbetslöshetsförsäkringens regelverk. Det krävs att du får inkomstrelaterad ersättning från AEA. Hur mycket får man? Inkomstförsäkringen fyller på ovanför taket i a-kassan med samma kompensationsgrad som AEA tillämpar (80 procent). Ersättningen är skattefri och det belopp som betalas ut har därför minskats med den skatt som skulle utgått om ersättningen varit skattepliktig. Ersättningen baseras på den normalinkomst som AEA fastställt enligt de regler som gäller för arbetslöshetsförsäkringen. Den högsta månadsinkomst som försäkringen ersätter är kronor. Hur länge får man ersättning? Ersättning från inkomstförsäkringen utgår under högst 120 ersättningsdagar (fem ersättningsdagar per kalendervecka). Det motsvarar cirka sex månader vid heltidsarbetslöshet. Den som vill försäkra sig för en längre period kommer att kunna teckna en individuell tilläggsförsäkring. Vad kostar det? Alla medlemmar i Sveriges Arkitekter som också är medlemmar i AEA kommer att få en förhöjd medlemsavgift, preliminärt beräknad till 60 kronor per månad. Den 1 juli 2009 sänker AEA sin medlemsavgift med 50 kronor per månad. Nettokostnadsökningen blir därmed mycket liten. Vad gäller vid införandet den 1 oktober 2009? Sveriges Arkitekter står för en grundplåt som gör att försäkringen kan börja gälla omedelbart. Denna ekonomiska insats av förbundet ska successivt avlösas av de förhöjda medlemsavgifter som medlemmarna betalar in. Grundplåten är därmed ett lån för att få igång försäkringen redan den 1 oktober. Den som blir arbetslös den 1 oktober 2009 eller senare kommer att omfattas av försäkringen och kan få ersättning, om villkoren ovan uppfylls. Den som får ersättning i en ersättningsperiod hos AEA som påbörjats före den 1 oktober 2009 kan inte få ersättning från inkomstförsäkringen under den ersättningsperioden. Företagare Många medlemmar som är företagare är inte anslutna till AEA. Det som gör att det för vissa företagare kan vara ett helt rimligt ställningstagande att välja bort arbetslöshetsförsäkringen är de villkor som gäller för att företagare ska kunna få ersättning från a-kassan. Det är främst två faktorer som negativt påverkar företagarens arbetslöshetsersättning. Den ena är att företagaren helt måste skilja sig från verksamheten. Antingen måste företaget vara helt vilande, vilket bara kan göras en gång, eller avvecklas helt. Ingen som helst verksamhet får då förekomma om man ska få ersättning, inte heller ackvisition eller reklam. Eller också, om företaget finns kvar, måste man helt skilja sig från verksamheten man får varken äga, ha inflytande i eller arbeta kvar i företaget. Den andra omständigheten som ibland gör det mindre meningsfullt för företagare att vara med i a-kassan är att många företagare har deklarerat mycket låga inkomster året eller åren innan de blir arbetslösa, vilket gör att de hamnar på eller nära det grundbelopp som man får även om man inte är med i en a-kassa. Men det finns några situationer när det i högsta grad är tillrådligt även för företagare att vara med i AEA: Den som övergår från anställning till företagande bör stå kvar i a-kassan under minst ett år. Om 58 ARKITEKTEN maj 2009

55 man tvingas lägga ner företaget eller förklara det vilande inom ett år kan nämligen ersättningen baseras på den tidigare anställningen. En statlig utredning (SOU 1998:89) har föreslagit att den tiden ska förlängas till tre år. Den som är minoritetsdelägare och inte ensam kan bestämma över företaget kan bli arbetslös på samma sätt som en anställd i företaget. Det finns förstås även andra situationer där en försäkring mot arbetslöshet är att rekommendera även för företagare. Var och en måste själv ta ställning till sin situation. Redan försäkrad? Detta gäller för dig som har tecknat en individuell inkomstförsäkring, om beslut fattas att införa en kollektiv inkomstförsäkring i Sveriges Arkitekter: Du som är medlem i Sveriges Arkitekter och har en individuell försäkring i Saco Inkomstförsäkring kommer automatiskt att få den konverterad till en tilläggsförsäkring. Tilläggsförsäkringen förlänger skyddet i Arkitekternas Inkomstförsäkring med 120 dagar, så att du fortfarande har samma längd på skyddet som tidigare. Du kommer att få ett brev från Saco SalusAnsvar Försäkrings AB om konverteringen och din nya premie för tilläggsförsäkringen. Om du har en inkomstförsäkring i något annat bolag (exempelvis Accept eller Solid) måste du själv kontakta det bolaget för att antingen säga upp försäkringen eller konvertera den till en kompletterande försäkring. Nya regler i a-kassan Ungefär samtidigt som detta nummer av Arkitekten når läsarna fattar riksdagen beslut om ett antal ändringar i arbetslöshetsförsäkringen. De viktigaste är: Medlemsmånader under 2009 räknas dubbelt. Regeln träder i kraft den 1 juli 2009 men gäller retroaktivt från den 1 januari För varje medlemskapsmånad under 2009 får man lägga till en månad före inträdet i a- kassan. Om man exempelvis gått med i AEA den 1 januari 2009 får man lägga till sex medlemskapsmånader före den 1 januari. Man får då ett fiktivt inträde den 1 juli Därmed uppfyller man medlemsvillkoret (12 månaders medlemskap) redan efter sex månaders medlemskap. Man får också tillgodoräkna sig arbete som utförts efter det fiktiva inträdet. Man kommer inte längre att behöva ha ett arbete för att kunna bli medlem i en a-kassa. Det räcker med att man arbetat någon gång i livet. När a-kassan räknar ut normalinkomsten, som ersättningen baseras på, kommer man från den 1 juli att få räkna med sjuklön och ersättning från försäkringskassan i inkomsten. Det införs en rabatt på de avgifter som a-kassorna ska betala in till staten med 50 kronor per månad och medlem. Det medför att medlemsavgifterna till a-kassorna kan hållas nere med motsvarande belopp. För AEA:s del kommer medlemsavgiften att sänkas med 50 kronor till 90 kronor per månad. 123 Nästa kurs 1 Steg 1 vänder sig till yngre arkitekter som är på väg in i rollen som handläggare. Utbildningen syftar till att uppmuntra reflektion kring yrkesroll, ansvarsförhållanden, värderingar och maktförhållanden. Detta för att ge en tydligare omvärldsbild och för att få en djupare förståelse för medaktörernas olika intressen. Program hösten 2009, Stockholm sept. Profession och regelverk 8 9 okt. Samhället och byggherren okt. Kunskap och ansvar nov. Byggande och affärer 18 dec. Slutseminarium Kostnad: kronor exklusive moms, inkluderar kurslitteratur och måltider under seminariedagarna. Anmälan senast 18 juni på 2 Steg 2 vänder sig till arkitekter som är på väg in i eller redan har ett uppdragsansvar på arkitektkontor eller motsvarande. Kursen fokuserar på förbättrad gruppsamverkan, kommunikation, affärsmässighet och avtalsförhandling faktorer som alla ger ett bättre grepp om och inflytande över verksamhetens affärsprocesser. Program hösten 2009, Stockholm aug. Projektledning sept. Affärsmässighet 1 2 okt. Kommunikation okt Försäljning nov. Fastighetsutveckling dec Handledning i grupper 26 jan. Slutseminarium Kostnad: kronor exklusive moms, inkluderar kurslitteratur och måltider under seminariedagarna. Anmälan senast 18 juni på 3 Steg 3 är en kvalificerad ledarskapsutbildning som vänder sig till arkitekter som är på väg in i eller redan arbetar i ledande roller. Nästa kursomgång genomförs under Anmälan senast 30 september Avbokningar kan göras kostnadsfritt senast en månad före kursstart. ARKITEKTEN maj

56 Sveriges Arkitekter informerar FRÅGA OMBUDSMANNEN Fråga: Jag började min anställning i början av augusti förra året och fick då 25 semesterdagar. Vissa dagar var betalda och andra obetalda. Jag har läst någonstans att man får spara fem semesterdagar från ett år till ett annat men när jag tittar på mitt lönebesked så har jag inga sparade dagar. Däremot så har arbetsgivaren betalat ut ersättning för de fyra betalda dagar som jag inte tog ut förra året. Har arbetsgivaren gjort rätt? Svar: Det stämmer att man har rätt att spara det antal betalda semesterdagar som överstiger 20. De flesta har 25 dagars semester och har alltså rätt att spara fem dagar. Men, förutsättningen för att få spara dessa dagar är enligt semesterlagen att man under semesteråret har rätt till tjugo betalda semesterdagar. Det innebär att den som till exempel som du börjar sin anställning i mitten eller slutet av året inte har möjlighet att spara semesterdagar. Tar man då inte ut alla betalda semesterdagar får man istället ersättning för dessa. Obetalda semesterdagar kan aldrig sparas. Sandra Olséni Ny profil för Sveriges Arkitekter I början av juni flyttar Sveriges Arkitekter sitt kansli från Wirwachs malmgård på Söder i Stockholm till Storgatan 41 på Östermalm. I samband med flytten ser förbundet över sin grafiska profil. Logotypen får sig en putsning och mallar för trycksaker tas fram. För arbetet har förbundet anlitat Stockholm Design Lab, som också gjorde den ursprungliga grafiska profilen för förbundet. Även tidningen Arkitekten För att du som medlem bättre ska kunna följa vad Sveriges Arkitekter gör för att förbättra villkoren i offentlig upphandling och i vilka konkreta fall vi agerar, har vi startat webbtjänsten Upphandlingsakuten. Av ärendeströmmen att döma sedan Upphandlingsakuten introducerades i februari har den en angelägen funktion: Det råder en stor osäkerhet kring regelverket för offentliga upphandlingar. Många myndigheter vet inte hur de ska lägga upp sina upphandlingar och krånglar till det i onödan. Andra ställer upp villkoren på ett medvetet tillspetsat sätt för att försöka vända sig till särskilt utvalda anbudslämnare. I båda fallen är det Sveriges Arkitekters sak att agera för att få till kommer att formmässigt förnyas. För redesignen har redaktionen anlitat Culmedia, som också hjälpte oss med nuvarande form. Till augustinumret hoppas vi att läsarna ska kunna se resultatet. Också förbundets webbplats arkitekt.se kommer att ses över. Arbetet med det kommer att ske under sommaren, med målet att den förnyade webbplatsen ska vara klar till början av hösten. Upphandlingsakuten runt knuten rimligare villkor i de offentliga upphandlingarna för våra medlemmars bästa. På arkitekt.se/upphandlingsakuten kan du, förutom att följa aktuella ärenden och läsa våra skrivelser till berörda myndigheter, ta del av nyheter och aktuell information om offentlig upphandling. Inte minst kan du själv via ett webbformulär rapportera tveksamma upphandlingar för granskning av våra erfarna förbundsjurister. Som medlem kan du prenumerera på sidan. Då får du ett e-postmeddelande när vi lägger ut ny information om pågående upphandlingsärenden där Sveriges Arkitekter agerar, eller när andra viktiga uppdateringar gjorts på området. Ny guide ArkitektGuiden Guide till Sveriges arkitektföretag Årets upplaga av Arkitekt- Guiden Guide till Sveriges arkitektföretag är nu klar. Den skickas till kommuner och byggherrar samt kan beställas på Låst läge om löner Som tidigare rapporterats har Sveriges Arkitekters motpart på den privata sektorn, Almega STD, inte medgett att avtalets framförhandlade tredje år ska gälla. Arbetsgivarna anser att den garanterade potten på 2,3 procent för 2009 är en alltför tung börda för företagen i den rådande konjunktursituationen. De vill därför ha ett helt sifferlöst avtal som ska gälla under åtminstone två år. Samtidigt har STD också framfört sitt tidigare krav från avtalsrörelsen 2007 om en anpassad arbetstid som innebär att de anställda ska jobba mer när det är mycket arbete för att istället få ta ut denna tid i ledighet då det finns lite arbete. Sveriges Arkitekter har tillsammans med Sveriges Ingenjörer och Unionen krävt att det avtal som förhandlats fram för 2009 ska gälla och motsatt sig förändringar i arbetstidsreglerna. I skrivande stund är läget fortfarande låst och ytterligare förhandlingsdagar är utsatta till den 2 och 4 juni. Ulrik Östling 60 ARKITEKTEN maj 2009