Sida 4 av 41

Transkript

1 Åtgärdsprogram för klimat- och energiarbetet i Norrbotten

2

3 Innehåll Inledning... 5 Världen blir varmare... 6 Sveriges klimatpolitik... 6 Utvecklingen sedan Många olika styrmedel i klimatstrategin bidrar... 7 Norrbotten... 7 Uppdraget... 8 Ny programperiod för åtgärder Hållbar utveckling Norrbottens klimat- och energistrategi Prioriterade energislag Prioriterade inriktningar Klimat- och energistrategiska mål för Norrbotten Energieffektivisering Förnybar energi Uppföljning av åtgärdsprogrammet Energi Utsläpp Åtgärder för klimat- och energiarbetet Sektorernas åtgärder och planer Industri Bygg och Bostäder Skogs- och Jordbruk Trafik och Infrastruktur Kommuner och landsting Sammanfattning av åtgärder Samlade åtgärder Länsstyrelsens huvudsakliga åtgärdsområden och planer Tvärsektoriella och sektorsvisa träffar Regional entreprenörsdriven investeringsplattform Norrbotniabanan... 38

4 Sida 4 av 41 Energisamverkan Norr Fortsatt avsättning av skogsmark för naturreservatsbildning Samverkan Kommuner och Landsting Forskning och Utveckling Tidplan Figurförteckning Tabellförteckning... 41

5 Å tgä rdsprogräm fo r klimät- och energiärbetet i Norrbotten Inledning Arbetet med energi och klimatfrågan i Norrbottens län tog fart på allvar under 2006 då länets aktörer inom offentlig sektor, energileverantörer och näringslivet samlades till ett rådslag för att diskutera behovet av samsyn i energifrågorna. En samverkansprocess mellan Norrbottens läns landsting, Kommunförbundet Norrbotten och Länsstyrelsen i Norrbottens län inleddes med fokus på energi- och klimatfrågan. Processen resulterade i Energistrategi för Norrbottens län och Klimat- och energistrategi för Norrbottens län, som också var ett regeringsuppdrag till Länsstyrelsen under Som ett steg tre i processen togs ett Åtgärdsprogram för klimat- och energiarbetet i Norrbotten fram under Syftet med programmet var att lyfta fram exempel på åtgärder i arbetet för energieffektivisering av samhället, ökad andel förnybar energi i länet och minskad klimatpåverkan. Åtgärdsprogrammet presenterade förslag på hur det regionala klimat- och energiarbetet i Norrbotten kunde organiseras för att möjliggöra en framtida samordning av insatser. Samverkansprocessen med fokus på klimat- och energiarbetet har sin grund i den Regionala utvecklingsstrategin för Norrbotten. Genom dessa processer har en gemensam grund för det regionala arbetet med klimat- och energifrågan skapats. Nu har den första åtgärdsperioden avslutats och Åtgärdsprogram för klimat- och energiarbetet i Norrbotten har arbetats fram i bred samverkan med länets aktörer. Syftet med åtgärdsprogrammet är att lyfta fram exempel på åtgärder i arbetet för energieffektivisering av samhället, ökad andel förnybar energi i länet och minskad klimatpåverkan. Klimat- och energiarbetet i länet bedrivs av flera aktörer från olika sektorer i samhället, och ska hjälpa till att skapa förutsättningar för att tillvarata möjligheterna till ekonomisk tillväxt i Norrbotten kopplat till klimatförbättringar och energiomställning. Åtgärdsprogrammet ska vara ett stöd för aktörer i arbetet för hållbar utveckling och minskad klimatpåverkan. Det kommer bland annat att ligga till grund för prioritering av offentlig finansiering rörande projekt inom klimat- och energiområdet. I detta program är de framtagna åtgärderna uppdelade i två olika grupper, dels de åtgärder aktörerna i sektorsgrupperna avser arbeta med under den kommande treårsperioden och dels de åtgärder Länsstyrelsen tar på sig ansvaret att samordna och aktivt arbeta med under perioden, Figur 1. I de fall där åtgärderna till någon del kan komma att finansieras med offentliga medel eller där de kräver tillstånd från Länsstyrelsen kommer prövning att ske enligt befintliga lagar, förordningar och styrande regelverk.

6 Sida 6 av 41 Inledning och bakgrund Underlag till Färdplan 2050 Koppling till strategi och tidigare arbete Uppföljning av energiläget i länet Norrbottens aktörers åtgärder och planer Länsstyrelsens huvudsakliga åtgärder och planer Samverkan Tidplan Figur 1: Disposition för Åtgärdsprogrammet Världen blir varmare Sedan början av 1900-talet har temperaturen på jorden ökat kraftigt. Hittills har den ökat med drygt 0,7 grader, och i dag är det varmare än det har varit på över tusen år. Medeltemperaturen har dock inte ökat i jämn takt eftersom vädret till viss del växlar slumpmässigt. Exempelvis blev 1998 det varmaste år som hade registrerats på jorden medan de närmast följande åren inte blev fullt lika varma. I Sverige kan vädrets växlingar göra så att medeltemperaturen skiftar flera grader från ett år till ett annat. Här kan klimatets mer långsiktiga förändringar därför vara svårare att uppfatta än i världen som helhet. Men även i Sverige har utvecklingen gått mot högre temperaturer, och det senaste decenniet är det varmaste som hittills har uppmätts i vårt land. Sveriges klimatpolitik Den svenska klimatpolitiken innehåller både mål och styrmedel. Åtgärder och styrmedel har införts och skärpts fortlöpande sedan 1990-talets början genom beslut inom energi-, transport, miljö- och skattepolitikens områden.

7 Sida 7 av 41 Den nuvarande klimatpolitiken är uttryckt i propositionen "En sammanhållen klimat- och energipolitik" 1 som antogs av riksdagen i juni Riksdagen beslutade att målet för de svenska utsläppen av växthusgaser, från verksamheter som inte ingår i systemet för handel med utsläppsrätter, ska vara en minskning med 40 procent till år 2020 jämfört med Förutom utsläppsmål för växthusgaser till 2020 föreslår regeringen mål och strategier om att: halva Sveriges energianvändning år 2020 ska komma från förnybara energikällor Sverige år 2030 ska ha en fordonsflotta som är oberoende av fossil energi Sveriges nettoutsläpp av växthusgaser vid mitten av detta sekel ska vara noll 20 procent effektivare energianvändning år procent förnybar energi i transportsektorn Utvecklingen sedan 1990 Utsläppen av växthusgaser i Sverige har sedan 1999 minskat och legat under 1990 års nivå. Som en följd av en dip i världsekonomin var utsläppen 2009 cirka 60 miljoner ton växthusgaser (räknat som koldioxidekvivalenter) vilket är 17 procent under 1990 års nivå och 5 procent lägre än år År 2011 släppte Sverige ut 61,5 miljoner ton växthusgaser, enligt preliminära data. Jämfört med 2010 är det en minskning på sex procent och jämfört med 1990 en minskning på 16 procent. Bortsett från höga utsläppsnivåer år 2010 visar trenden från 1998 på minskade utsläpp av växthusgaser i Sverige. 2 Många olika styrmedel i klimatstrategin bidrar Den svenska klimatstrategin lägger stark tonvikt vid generella ekonomiska styrmedel som koldioxidskatt och utsläppshandel. Dessa har kompletterats med mer riktade styrmedel, till exempel teknikupphandling, information, differentierade fordonsskatter och investeringsbidrag. Investeringar som gjorts under tidigare decennier för att bygga ut fjärrvärmenät, kollektivtrafiksystem och koldioxidfri elproduktion i landet gör att vi idag har en infrastruktur som möjliggör låga växthusgasutsläpp jämfört med andra industrialiserade länder. Norrbotten Norrbottens län är Sveriges till ytan största län och utgör en fjärdedel av Sverige. Länet är lika stort som Österrike och 10 gånger större än Skåne län. Här bor en kvarts miljon människor, 2,6 procent av Sveriges befolkning, i 14 kommuner. De flesta, cirka , bor i kustområdet inom några mils radie från Luleå, länets residensstad. BRP är det samlade värdet av alla producerade varor och tjänster i en region under ett år och visar hur stor produktionen är. Norrbotten har, med fem procent högre än riksgenomsnittet, den högsta produktiviteten mätt som BRP per sysselsatt. I genomsnitt har det investerats för 6,2 miljarder kronor i Norrbotten årligen Det motsvarar cirka kr/invånare vilket kan jämföras med till exempel Stockholm som investerat 6,1 miljarder per år eller kr/invånare. Norrbotten är Sveriges sjätte största exportlän (42,6 miljarder 2011) och har det högsta exportvärdet per invånare i Sverige. 3 1 En sammanhållen klimat- och energipolitik - Klimat, prop.2008/09:162 och En sammanhållen klimat- och energipolitik - Energi, prop.2008/09:163, Näringsdepartementet och Miljödepartementet (2008) 2 RUS, Fakta om Norrbotten 2012

8 Sida 8 av 41 Uppdraget Regeringen har genom sina regleringsbrev gett länsstyrelserna i uppdrag att arbeta för att regionala klimat- och energistrategier tas fram i en bred samverkan med länets aktörer. Detta uppdrag har funnits med sedan år 2008 och har formulerats på i stort sett samma sätt för varje budgetår. I regleringsbrevet för år 2013, punkt 37, är detta uttryckt på följande sätt: Länsstyrelserna ska redovisa: Insatser som genomförts för att strategiskt samordna och leda det regionala arbetet med att förverkliga regeringens politik avseende energiomställning och minskad klimatpåverkan, insatser för att utveckla och genomföra regionala åtgärdsplaner för det klimat- och energistrategiska arbetet i samverkan med berörda lokala och regionala aktörer i syfte att identifiera, planera och genomföra regionala insatser och åtgärder med särskilt fokus på innovativa och resurseffektiva lösningar för att uppnå minskad klimatpåverkan, ökad andel förnybar energi och ökad energihushållning, insatser för att stärka samverkan såväl inom respektive länsstyrelse som mellan länsstyrelserna för att gemensamt utveckla länsstyrelsernas arbete med att förverkliga regeringens politik för minskad klimatpåverkan och energiomställning, insatser för att klimat- och energimålen får ökat genomslag inom olika sakområden såsom miljöprövning och -tillsyn, den lokala och regionala samhällsplaneringen, regionalt utvecklings- och tillväxtarbete och infrastrukturarbete, insatser för att stödja näringslivets och kommunernas klimat- och energiarbete, insatser för att verka för en ökad andel förnybar energi, särskilt avseende insatser för att uppnå planmässiga förutsättningar inom planeringsramen för vindkraft, samt insatser för att bidra till regeringens arbete med Färdplan Den politik som regleringsbrevet hänvisar till kan identifieras i form av de mål som sattes upp i 2009 års klimatproposition, och som av riksdagen också definierats som etappmål inom miljömålsområdet Begränsad klimatpåverkan: Utsläppen för Sverige bör för år 2020 vara 40 procent lägre än utsläppen år Målet gäller för de verksamheter som inte omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter. Detta innebär att utsläppen av växthusgaser år 2020 ska vara ca 20 miljoner ton koldioxidekvivalenter lägre för den icke handlande sektorn i förhållande till 1990 års nivå. Minskningen sker genom utsläppsreduktioner i Sverige och i form av investeringar i andra EU-länder eller flexibla mekanismer som CDM. Det nationella målet ska ge ett starkt bidrag till en global och övergripande klimatöverenskommelse. För de verksamheter som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter bestäms ambitionen för minskningen av utsläppen gemensamt på EU-nivån inom ramen för handelssystemets regler. Upptag och utsläpp till och från skogsbruk och annan markanvändning bör för närvarande inte inkluderas i det nationella målet för år När resultatet från förhandlingarna om en framtida internationell klimatregim föreligger bör frågan prövas på nytt.

9 Sida 9 av 41 I Norrbottens län har arbetet med energi och klimatfrågor pågått under lång tid. Under 2006 identifierades ett tydligt behov av bred samsyn och gemensamma diskussioner kring frågorna. Därför inleddes ett sammarbete mellan Norrbottens läns landsting, Kommunförbundet Norrbotten och Länsstyrelsen i Norrbottens län med fokus på att hantera för länet strategiskt viktiga aspekter vad gäller energi och klimat. Samarbetet ledde till att en övergripande klimatoch energistrategi samt ett åtgärdsprogram för åren togs fram. Det så kallade färdplansuppdraget, som nämns i regleringsbrevet, syftar till att beskriva hur vägen till ett samhälle med nära noll -utsläpp av fossila växthusgaser kan se ut. Initiativet grundar sig på det vetenskapliga antagandet att utsläppen av växthusgaser i industrialiserade länder måste minska med i storleksordningen procent, räknat från 1990 års nivå till år 2050, för att det s k tvågradersmålet ska kunna uppnås. I ett individperspektiv kan detta uttryckas som att utsläppen per person, som för en svensk idag kan skattas till tio ton per år, behöver minska till två ton eller lägre per år. Naturvårdsverket har i en särskild delrapport beskrivit förutsättningarna för en global utsläppsreduktion respektive en svensk och konstaterar att energi- och transportsektorernas utsläpp bör vara nära noll, medan små utsläpp kan ske från industrin. Jordbrukets utsläpp av metan och lustgas kommer sannolikt att vara en stor källa till klimatpåverkan år 2050, eftersom dessa utsläpp är en konsekvens av processer som ingår i livsmedelsproduktionen, och inte går att minska mer än till en vis grad. En kontinuerlig tillväxt i skog och mark, som fungerar som en så kallad kolsänka, kan troligen kompensera för detta. Naturvårdsverket har i sin ovan nämnda delrapport angivit några övergripande reduktionspotentialer till år 2050 (med 1990 som utgångspunkt) för de samhällssektorer man hanterar inom ramen för färdplansuppdraget: Inom sektorn energitillförsel bedöms reduktionspotentialen till %, främst genom utbyggnad av vindkraft och andra energislag, samt genom effektivisering och dämpad efterfrågan inom hushållssektorn, vilket frigör kapacitet för transportsektorn. Inom sektorn industri bedöms reduktionspotentialen till 50-90%, främst genom effektiviseringar, byte till förnybara bränslen samt CCS-teknik. Inom sektorn transporter bedöms reduktionspotentialen till %, främst genom transportsnål samhällsplanering, effektiviseringar, utbyggnad av förnybar drivmedelsanvändning och ett genombrott för elfordon. Inom sektorn bostäder och service bedöms reduktionspotentialen till %, främst genom effektivisering och passivhusstandard vid nybyggnation. Inom sektorn jord- och skogsbruk bedöms reduktionspotentialen till 30-45%, främst genom förändrad gödselhantering, optimerad växtnäringstillförsel, förändrade fodergivor samt investeringar i biogasproduktion. En ökad skogstillväxt förstärker skogens effekt som kolsänka. Den sammantagna bedömning som Naturvårdsverket gör med utgångspunkt i ovanstående sektorer är att utsläppen kan minska till år 2050 från 1990 års nivåer med procent, vilket alltså är i paritet med kraven som ställs genom tvågradersmålet.

10 Sida 10 av 41 Ny programperiod för åtgärder Syftet med åtgärdsprogrammet är att lyfta fram åtgärder i arbetet för energieffektivisering av samhället och en ökad andel förnybar energi i länet. Åtgärdsprogrammet ska också presentera en karta över klimat- och energiarbetet i Norrbotten för att möjliggöra en framtida samordning av insatser. Klimat- och energiarbetet bedrivs av flera aktörer inom olika sektorer i samhället. Avsikten med åtgärdsprogrammet är inte att uppfinna hjulet igen utan att strukturera de olika aktiviteter och processer som pågår i länet. Åtgärdsprogrammet ska hjälpa till att skapa förutsättningar för att tillvarata möjligheterna till ekonomisk tillväxt i Norrbotten kopplat till klimatförändring och energiomställning. Programmet ska vara ett stöd för aktörer i arbetet för att minska klimatpåverkan och ligger till grund för prioritering av offentlig finansiering rörande projekt inom området. Klimat- och energifrågan är tvärvetenskaplig och arbetet är en process som berör ett stort antal av länets aktörer. Arbetet i Norrbotten har precis som i världen i övrigt till syfte att sträva mot energieffektivisering och ökad andel förnybar energi. Arbetet grupperas i tre prioriterade inriktningar hållbar tillväxt, hållbar samhällsplanering och hållbara transporter i syfte att skapa struktur och förenkla samordningen i frågan, se Figur 2. Energieffektivisering Förnybar energi Hållbar Tillväxt Hållbar Samhällsplanering Hållbara Transporter Klimat- och energistrategiska mål för Norrbotten Figur 2: Områdesindelning för klimat- och energiarbetet i Norrbotten. Arbetet med omställningen av energisystemet och minskad klimatpåverkan är en långsiktig process och alla frågor kan inte lösas på en gång. Klimat- och energiarbetet ska betraktas som ett cykliskt förlopp där åtgärdsprogrammet revideras med intervaller om tre år. De åtgärder som presenteras ska inte ses som heltäckande för vad som bör göras inom klimat- och energiområdet utan som en del i en långsiktig process.

11 Sida 11 av 41 Hållbar utveckling Hållbar utveckling är ett övergripande strategiskt mål för FN, EU och Sverige. Det utgör också grunden för hur Norrbotten ska verka och agera. Allt vi gör ska hålla i längden. Med begreppet hållbar utveckling menas: En utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra nästa generations möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling handlar om ett samhälle där tre perspektiv förenas, ekonomiska, sociala och miljömässiga, alla ömsesidigt beroende av varandra. I arbetet för hållbar utveckling är en utmaning att arbeta sektorsövergripande och med långsiktighet. Åtgärdsprogrammet för klimat och energiarbetet i Norrbottens län ska fungera som ett stöd i arbetet för hållbar utveckling och ligga till grund för länets prioriteringar. Den övergripande inriktningen för klimat- och energiarbetet är hållbar tillväxt. Åtgärdsprogrammet samverkar med övriga regionala insatser och styrdokument för arbetet med hållbar utveckling, till exempel regionala utvecklingsstrategin, strukturfondsprogrammet, regionala tillväxtprogramet, folkhälsostrategin och de regionala miljökvalitetsmålen. De regionala miljökvalitetsmålen syftar till hållbar utveckling med ekologisk hållbarhet i fokus. Miljömålen ligger till grund för länsstyrelsens arbete för att uppfylla den miljömässiga dimensionen av hållbar utveckling. Arbete med klimat- och energi ur ett tillväxtperspektiv ska beakta och sträva för att uppfylla miljömålen. Arbetet ska också beakta den sociala dimensionen av hållbar utveckling och i det här arbetet är det länets folkhälsostrategi som är styrande. Norrbottens klimat- och energistrategi Att klimathotet och energiomställningen skapar möjligheter till hållbar tillväxt är utgångspunkten för klimat- och energistrategi för Norrbottens län. Syftet med strategin, är att verka för energieffektivisering och en ökad andel förnybar energi i Norrbotten. Prioriterade energislag För att nå en ökad andel förnybar energi har länet beslutat att fokusera på tre prioriterade energislag: Vindkraft, Vattenkraft och Bioenergi, se Figur 3. Energislagen har valts utifrån principen att vi ska fokusera på energislag vi, dels redan är duktiga på att ta tillvara, samt vi bedömer ha goda förutsättningar att utveckla och som kan ge oss fördelar gentemot andra regioner. Figur 3: Prioriterade energislag i Norrbotten

12 Sida 12 av 41 En satsning på vindkraft innebär etablering av vindkraftsparker i stor skala. Storskaligheten ger möjlighet för en näringslivsutveckling genom kunskapsutveckling inom regionens företag, etablering av tillverkning och monteringsverksamhet i länet samt en utveckling av service, besöksverksamhet och tjänsteföretag kopplade till vindkraftsetableringarna. Prioritering av vattenkraft innebär att kunskaperna inom säkerhet, miljöhänsyn och effektivisering stärks genom forskning och utveckling och att potentialen för branschbreddning genom utveckling av ny teknik, nya företag och nya arbetstillfällen tillvaratas. För bioenergi åsyftas ökad produktion och ett ökat uttag av bioenergiråvara samt ökad bioenergianvändning samtidigt som uppsatta miljökvalitetsmål beaktas. Satsningar för att skapa förutsättningar för tillvaratagande av hela bioenergisortimentet stimulerar till investeringar och genom förädling i regionen skapas nya starka företag. Prioriterade inriktningar Om vi ska klara omställningen av energisystemet och nå klimatmålen är det viktigt att fokusera på de åtgärder som ger bra resultat och är långsiktigt hållbara. Klimatfrågan är tvärvetenskaplig och för att nå framgång är det viktigt att klimatfrågan är närvarande i beslut på alla nivåer i samhället. Ett lokalt engagemang i frågorna är av betydelse inom de tre inriktningar som länet i brett partnerskap valt att prioritera: Hållbar tillväxt Hållbar samhällsplanering Hållbara transporter De prioriterade inriktningarna lyfter fram tre områden som alla är lika viktiga för att uppnå hållbar utveckling i Norrbotten. Områdena är inte isolerade från varandra utan de är sammanlänkade och ömsesidigt beroende av varandra. Med en hållbar samhällsplanering skapas förutsättningar för att utveckla näringslivet på ett sätt som både bidrar till energiomställningen och till en minskad klimatpåverkan. Samhällsplanering skapar också möjligheter att identifiera och utveckla samarbeten som kan leda till de synergieffekter som är viktiga för en hållbar tillväxt med ökad utveckling av produkter och tjänster. På samma sätt är en hållbar samhällsplanering en självklarhet om länet ska ha förutsättningar för att skapa ett transporteffektivt samhälle som bygger på samordning av transportslag och fysisk planering som minskar körsträckorna. Utveckling av förnybara drivmedel och effektivisering av motorer är något som kräver forskning och utveckling av nya produkter, vilket är en förutsättning för ett hållbart transportsystem. Det här är bara ett av många exempel på hur de tre prioriterade inriktningarna samspelar.

13 Sida 13 av 41 Klimat- och energistrategiska mål för Norrbotten Norrbottens län bör ha minst lika höga ambitioner inom klimat- och energiområdet som den nationella nivån. Åtgärdsprogrammet siktar på de mål som rör klimat- och energiområdet men även övriga miljömål. Programmet bygger på de grundläggande utmaningar för regional utveckling som rör attraktiva livsmiljöer, god folkhälsa och en stark ekonomiskt tillväxt. Klimat och energistrategiska mål för Norrbottens län siktar på år 2020 (referensår 2005) i enlighet med de nationella och europeiska målsättningar som ät fastlagda. Åtgärdsprogrammet har fokus på att skapa tillväxt genom klimat- och energiarbete och lyfter därför tillsammans med övriga mål även fram mål för utvecklingen inom miljö och energitekniksektorn likväl som inom energieffektivisering och förnybar energi. Energieffektivisering Energianvändningen i länet ska bli effektivare än Detta ska ske bland annat genom: Att specifika energianvändningen per ytenhet (driftel och uppvärmning) i bostäder, små och medelstora företag samt offentliga lokaler ska minska med 25 procent till Att industrisektorn ska energieffektivisera 20 procent per BRP-krona. Uppvärmning med direktverkande el ska upphöra till Att energianvändningen i transportsektorn ska effektiviseras med 20 procent. Förnybar energi Användningen av förnybar energi ska öka ha ökat med 20 procent till år 2020 (jmf 2005) genom ersättning av fossila bränslen samt minskad energianvändning. Detta ska ske bland annat genom: Att användningen av eldningsolja inom industrin i Norrbotten ska ersättas till 100 procent av förnybara alternativ fram till år Att uppvärmning med fossila bränslen ska upphöra till Att andelen förnybar energi i transportsektorn ska uppgå till 10 procent.

14 Sida 14 av 41 Uppföljning av åtgärdsprogrammet Åtgärdsprogrammet är ett levande dokument som beskriver hur klimat- och energiarbetet i Norrbotten bedrivs. Arbetet följs upp årligen och åtgärdsprogrammet uppdateras i intervaller om tre år, se Figur 4. Arbeta med regional samordning på strategisk och operativ nivå Arbeta med konkreta åtgärder och uppföljning Omvärldsbevakning och Informationsspridning Genomföra en resultatanalys av det arbete som genomförts samt arbeta fram ett nytt åtgärdsprogram 2013 Arbeta med regional samordning på strategisk och operativ nivå Arbeta med konkreta åtgärder och uppföljning Omvärldsbevakning och Informationsspridning Utveckling av åtgärder och projekt inför nästa programperiod Arbeta med regional samordning på strategisk och operativ nivå Arbeta med konkreta åtgärder och uppföljning Omvärldsbevakning och Informationsspridning Utveckling av åtgärder och projekt inför nästa programperiod Figur 4: Processbeskrivning för Åtgärdsprogrammets genomförande Nedan presenteras hur klimat- och energiläget i Norrbotten såg ut Alltså egentligen hur läget såg ut vid uppstarten av föregående programperiod. Orsaken till att inte en nyare analys av läget presenteras är eftersläpningen av den officiella statistiken på området. För att bättre hantera detta i förlängningen avser Länsstyrelsen tillsammans med Norrbottens Energikontor årligen sammanställa en rapport vilken redovisar måluppfyllelsen utifrån de färskaste siffror vi har tillgång till.

15 Sida 15 av 41 I tabellen nedan redovisas resultat för perioden Tabell 1: Uppföljning av de regionala klimat- och energimålen (siffror hämtade från SCB s regionala statistik) Mål Energianvändningen i länet ska bli effektivare E spec i bostäder, små och medelstora företag samt offentliga lokaler ska minska med 25 % Industrisektorn ska energieffektivisera 20 % per BRPkrona. Uppvärmning med direktverkande el ska upphöra Energianvändningen i transportsektorn ska effektiviseras med 20 %. Andelen förnybar energi ska öka med 20 % Användningen av eldningsolja inom industrin ska ersättas till 100 % av förnybara alternativ Uppvärmning med fossila bränslen ska upphöra Andelen förnybar energi i transportsektorn ska uppgå till 10 % Energi Resultat Energiförbrukningen har ökat med ca 11 % under perioden Indikatorer visar på en ökning 4 Industrisektorns energianvändning ökar under perioden Indikationen är en kraftig minskning men fortfarande finns en del hushåll med direktverkande el kvar Energianvändningen i transportsektorn ökar trots att fordonen blivit bränslesnålare 5 Andelen förnybar energi har ökat med 8 % under perioden Användningen av eldningsolja har tydligt minskat under perioden Uppvärmning med fossila bränslen har minskat kraftigt under perioden Andelen förnybar energi i transportsektorn ökar Energitillförseln i länet bygger på förnybar energi i form av vattenkraft, bioenergi och vindkraft. I regionen finns 20 vattenkraftverk som producerar drygt 18 TWh elkraft. Det är 13 procent av den totala elproduktionen i Sverige. De största kraftverken ligger i Lilla och Stora Luleälv. Länet är inte bara självförsörjande på el, utan levererar dessutom hälften av den producerade elen till andra delar av landet. Vi ser en kraftig ökning av planerade vindkraftssatsningar i länet. I Piteå kommun pågår stora investeringar i nya anläggningar, som i framtiden kan komma att producera upp till 12 TWh elkraft per år. Basindustrin i länet är mycket energiintensiv och står för 75 procent av den totala energianvändningen. Ungefär 42 procent av den tillförda energin i länet kommer från fossila bränslen, av denna utgörs en stor del av reduktionsmedel för stålframställning, medan förnybar energi står för 39 procent av den totala energitillförseln. Energianvändningen i länet uppgick år 2010 till cirka 32 TWh, Figur 5. Av industrins och byggsektorns 23 TWh var ca 11 TWh fossila reduktionsmedel för stålindustrin. 4 Siffrorna är osäkra på grund av svårtillgänglig statistik och ett extremår Indikatorer för bättre uppföljning är under framtagande. 5 Indikatorer för bättre uppföljning är under framtagande.

16 ton/år TWh/år Sida 16 av Energianvändning i Norrbotten Figur 5: Energianvändningen i Norrbotten (SCB 2012) Utsläpp Jordbruk,skogsbruk,fiske Industri & byggsektorn Offentlig verksamhet Transporter Övriga tjänster Totalt hushåll Den intensiva tillväxten inom industrin i Norrbotten kräver stora mängder energi. Samtidigt bidrar Norrbotten genom företagens i många fall världsledande tekniklösningar till att föra ut kunskap och erfarenheter om hur man producerar effektivt. Energianvändningen består till stor del av fossila reduktionsmedel som används inom tillverkningsindustrin, Figur 7. Dessa bidrar till länets stora utsläpp av växthusgaser, Figur 6, och är i dagsläget svåra att påverka Emissioner av Växthusgaser i Norrbotten uttryckt som CO2-ekvivalenter Energiförsörjning Transporter Lösningsmedelsanvändning Avfall och avlopp Industriprocesser Arbetsmaskiner Jordbruk Internationell luftfart och sjöfart Figur 6: Emissioner av växthusgaser i Norrbotten (RUS 2012) Mycket av den industriproduktion som sker i Norrbotten skulle släppa ut betydligt mer växthusgaser om den fanns på andra håll i världen. En orsak är Norrbottens rika tillgång på förnybara källor för el.

17 Ton/år Sida 17 av Emissioner av Växthusgaser från Norrbottens industri uttryckt som CO2-ekvivalenter Mineralindustri Metallindustri PapperMassaindustri Användning av fluorerade gaser Figur 7: Emissioner av växthusgaser från Norrbottens industri (RUS 2012)

18 Sida 18 av 41 Åtgärder för klimat- och energiarbetet Om Norrbotten ska nå de regionala klimat- och energimålen, bidra till att nå de nationella målen och i förläggningen till ett Sverige med netto-noll utsläpp 2050 så måste alla arbeta både med de kort- och de långsiktiga möjligheter som finns att minska energianvändningen och de utsläpp den ger upphov till. Vi måste alltså arbeta både med utsläppsminskningar och med att öka upptaget, genom att ta med bägge faktorerna blir också antalet möjliga åtgärder för att skapa ett hållbart samhälle mycket större än om vi bara arbetar med en av dem. En tanke att prioritera åtgärder som snabbt ger stort utfall till en liten kostnad eller ansträngning. I det norrbottniska åtgärdsprogrammet har vi, mot denna bakgrund, valt att arbeta i sex olika arbetsgrupper; Skog- och jordbruk, Trafik och Infrastruktur, Byggande och Bostäder, Industri, Kommuner och Besöksnäring. Tre av dem, de om trafik och infrastruktur, industri och skog- och jordbruk, återspeglar de sektorer som ger upphov till merparten av klimatpåverkande utsläpp inom länet medan de övriga föranleds av sådana aktiviteter inom länet där länets företag, myndigheter och enskilda har möjligheter att påverka. Det bör i sammanhanget poängteras att rätt insatta åtgärder inom fokusområdena också har ekonomiska fördelar. De kan spara pengar åt aktörer i länet, alternativt förebygga framtida kostnadsökningar, och de kan utgöra grunden för nya verksamheter och nya arbetstillfällen. I arbetet med att hitta åtgärder för att uppfylla Norrbottens klimat- och energimål har, förutom Länsstyrelsen i Norrbotten, följande aktörer deltagit: Luleå Tekniska Universitet Trafikverket Norrbottens Läns Landsting Skogsstyrelsen Kommunförbundet i Norrbotten Norrbottens Energikontor AB Galären AB NCC Construction AB Lulebo AB HSB Norr Sveaskog AB SCA Skog AB Norra skogsägarna AB Naturskyddsföreningen Hushållningssälskapet Nord Boliden AB LKAB BillerudKorsnäs AB Swedish Lapland SSAB Kommuner

19 Sida 19 av 41 Sektorernas åtgärder och planer I de tabeller och texter som redovisas under respektive sektor finns aktörernas åtgärder och kommande insatser redovisade. Åtgärder som till någon del ska finansieras med offentliga medel ska genomföras med hänsyn tagen till regionala så väl som nationella miljökvalitetsmål. I de fall där föreslagna åtgärder kan komma att stå i konflikt med andra uppsatta mål och prioriteringar kommer prövning av detta att ske enligt gängse ordning. Industri Norrbottnisk industri utgörs av ett litet antal mycket stora anläggningar, främst inom skogsoch stålindustri. Industrisektorns energianvändning är hög och visar inte på någon minskning vare sig i absoluta tal eller i relation till bruttoregionalprodukten. I Figur 8 nedan visas utvecklingen för industrins och byggsektorns energianvändning från 2005 och till 2010 samt en trendlinje för att indikera nuvarande utveckling. De effektiviseringar som försiggår sker i allt väsentligt på rent företagsekonomiska grunder, men har gynnats av nationella och internationella initiativ som elcertifikat, utsläppshandel och det så kallade PFE-programmet Industri- & byggsektorns energianvändning (MWh/år) Industri & byggsektorn MWh/år Figur 8: Industri- och byggsektorns energianvändning från 2005 och till (SCB ) Förutsättningar Råvaruindustrin är motorn i Norrbottens näringsliv. Malmen, stålet, skogen och vattenkraften är viktiga både för länet och för Sverige. Men exporterande tillverkningsföretag, en växande tjänstesektor och småföretag inom många olika områden får allt större betydelse. Investeringsviljan i befintliga företag har aldrig varit så stor som nu. Gruvföretagen LKAB, Boliden AB och Northland Resources AB miljardinvesterar på flera platser i länet. I LKAB:s gruvor i Malmberget och Kiruna bryts 90 procent av Europas järnmalm. Stora investeringar sker vid samtliga gruvor och LKAB planerar att öppna flera nya gruvor. I Pajala förbereder Northland Resources för att starta leveranser från en ny järnmalmsgruva Malmtågen går i skytteltrafik från gruvorna i Malmberget och Kiruna till Luleå samt Narvik i Norge. Hamnen i Narvik är isfri året om tack vare Golfströmmen. Skeppningen sker jämnt över året från båda hamnarna. LKAB har kunder över hela världen. SSAB med masugnar i Luleå och Oxelösund, är en av LKAB:s största kunder. Vid en jämförelse mellan europeiska stålverk är masugnen i Luleå den mest energieffektiva. På produktsidan har SSAB specialiserat sig på höghållfast stål. Höghållfast stål gör att mindre mängd metall behöver användas för att uppnå samma hållfasthet och bärförmåga i

20 Sida 20 av 41 konstruktioner. Detta bidrar dels till en effektivare materialanvändning men också till mindre transporter och mindre energiförbrukning i till exempel fordon då vikten på konstruktionen blir mindre. Testverksamheterna i inlandskommunerna Arjeplog, Arvidsjaur, Gällivare, Kiruna och Älvsbyn har växt stadigt. Här testar internationella företag bland annat bilkomponenter, flyg och robotar. Luleå med Swerea MEFOS är norra Europas metallurgiska utvecklingscentrum. SSAB är en av världens ledande tillverkare av stål. Gestamp Hardtech levererar krockskydd till den europeiska och amerikanska bilindustrin och Ferruform gör chassikomponenter till lastbilar och bussar. Forskning och kompetensutveckling skapar nya näringar i länet. Under åren har industrin årligen investerat kronor per invånare i genomsnitt i Sverige. Industrins största investeringar under perioden gjordes i Norrbottens län med kronor per invånare. Åtgärder Industriaktörerna som deltagit i arbetet med ett nytt åtgärdsprogram har i första hand identifierat åtgärder som handlar om kompetens- och teknikutveckling. Vad gäller kompetensutveckling handlar det mycket om att sprida information och kunskap mellan varandra men också till viss del om internutbildning samt att bistå företag som vill utvecklas och ta sig in på nya marknader. Teknikfrågorna handlar till största del om att fortsätta testa och utveckla system för att ta hand om de stora mängder koldioxid som branschen släpper ut. Man avser också arbeta med att testa nya metoder och processer som bidrar till minskade utsläpp. En utredning om att tillåta tredjepartsanslutning till fjärrvärmenätet pågår om regeringen kommer fram till att det blir tillåtet skulle industrin få möjlighet att direkt leverera in restenergier till nätet. Elcertifikat för restenergier baserade från fossila reduktionsmedel skulle göra det lättare att återvinna stora mängder energi men det är en, ur miljösynpunkt, komplicerad fråga.

21 Sida 21 av 41 Tabell 2: Industrisektorns planerade åtgärder Åtgärdsområde Åtgärder Kompetensutveckling Erbjuda och dela med sig av kunskap, information och praktisk vägledning mellan varandra Ökad utbildning och kompetensutveckling inom företag, tex Genomföra eko-driving utbildningar och följa upp resultaten Anordna industriseminarier om Norrbottens Energifrågor Samverkan Utveckla verktyg, metoder och strategier för bättre tillgång till finansiering och investeringar inom miljöteknikområdet Sammanföra företag som gemensamt kan erbjuda systemlösningar inom miljöteknik och energioptimering Fortsatt samverkan inom Jernkontoret och RFCS (Research Fund for Coal and Steel) /EU Stöd/program Marknadsföra energikartläggningscheckar Arbeta för en fortsättning på PFE (Programmet för energieffektivisering i energiintensiv industri) Arbeta för bättre villkor för att återvinna restenergier Förnybar energi Öka användningen av solenergi och biobränsle för värme- och elproduktion Jobba med koldioxidkompensation via bidrag till produktion av ökad biomassa Arbeta för tredjeparts anslutning till fjärrvärmenätet Minskning av koldioxidutsläpp Arbeta med utveckling av och forskning på nya reduktionsmedel i processindustrin genom simuleringar, labtester och pilotförsök Arbeta med utveckling av nya bränslen, koldioxidavskiljning och lagring (CCS) samt ett större nyttjande av restenergi i lokaler Genomföra översyn och optimering av befintliga styrsystem Transporter Arbeta med effektivisering av interna transporter Fortsatt deltagande i projektet Längre och tyngre transporter på väg (ETT). Bygg och Bostäder Byggnader står för drygt 30 procent av Sveriges totala energianvändning 6. Det är framför allt i driftfasen som energi används för uppvärmning, hushållsel och driftsel. Det är därför viktigt att redan under projekterings- och byggfaserna lägga grunden för att minimera en byggnads framtida energibehov. Byggsektorns energianvändning är relativt hög i Figur 8 ovan visas utvecklingen för industrins och byggsektorns energianvändning från 2005 och till 2010 samt en trendlinje för att indikera nuvarande utveckling. Förutsättningar Bostadsbeståndet i Norrbottens län är jämnt fördelat mellan småhus och lägenheter i flerbostadshus. Andelen småhus är något högre än genomsnittet i Sverige, men det är stora skillnader inom länet. I Pajala kommun är 80 procent av bostäderna småhus. 6 Sveriges Byggindustrier 2012

22 Sida 22 av 41 Det händer mycket i Norrbotten, men bostadsbyggandet eller satsningarna på infrastruktur har inte hunnit med. I Sverige har byggtakten för bostäder varit väldigt låg i jämförelse med Norge och Finland, i genomsnitt drygt 2 lägenheter per tusen invånare. I Norrbotten var byggtakten ännu lägre än riksgenomsnittet, endast 0,7 bostadslägenhet per tusen invånare har byggts. De långa avstånden och de bristande pendlingsmöjligheterna inverkar på möjligheten till kompletterande arbetsmarknader, bostadsmarknader samt tillgängligheten till högre utbildning. Konsekvensen av en låg takt i bostadsbyggandet under en lång period är att det idag är brist på bostäder i de flesta kommuner i Norrbotten. Framförallt är det brist på små hyreslägenheter på centralorterna. Under 2011 färdigställdes i Norrbotten 83 småhus (äganderätter) och 53 hyreslägenheter i flerbostadshus, varav allmännyttan stod för tjugo av dessa hyreslägenheter. Tio av länets fjorton kommuner i Norrbotten anger höga produktionskostnader som hinder för ökat bostadsbyggande. De grupper som drabbas hårdast av bostadsbristen och som även till viss del konkurrerar om samma bostäder är unga, äldre, invandrare och inflyttad arbetskraft. Expansionen i gruvnäringen skapar behov av arbetskraftsrekrytering, vilket ytterligare ökar trycket på länets bostadsmarknad. När inflyttning av arbetskraft dessutom ska ske i kombination med samhällsomvandling (både i Kiruna och Gällivare kommuner) där fungerande bostäder och infrastruktur måste rivas för att ge plats för gruvbrytning blir kraven på de kommunala planeringsresurserna extra stora. Även om behovet av tillfälliga boenden uppstår i en expansiv fas så är det viktigt att fastställa att det också finns ett långsiktigt behov av bostäder i de olika samhällena, och att den framtida bostadsproduktionen bör anpassas till det långsiktiga behovet av bostäder och attraktiva miljöer. Hur kommunerna väljer att prioritera och hantera bostadsbyggandet är viktigt och avgörande för kommunernas egen del såväl som för hela länets framtid. I den regionala utvecklingsstrategin identifieras tillgången till attraktivt boende som en framgångsfaktor för länet. 7 Under 2010 stod Norrbotten för ca 3 % av landets totala bygginvesteringar. 8 Åtgärder De åtgärder som identifierats av deltagarna i arbetsgruppen för byggande och bostäder i Norrbotten ligger i tydlig linje med vad som diskuteras inom sektorn i övriga landet. Åtgärder för att skapa beteendeförändringar hos aktörer som påverkas av, eller påverkar, byggandet bör prioriteras högst då byggnations- och renoveringsstakten under de närmsta åren troligen kommer att ligga relativt lågt i hela länet. Detta gör att möjligheterna att effektivisera energiförbrukningen eller att byta energikälla är begränsad. Aktörer lyfter tydligt fram behovet av att utbilda och behålla kompetenta projektörer med kunskap om hållbart och energieffektivt byggande. Man ser också ett behov av att skapa beteendeförändringar hos brukare. Detta kan ske genom att visualisera och koppla energiförbrukning (framför allt vad gäller varmvatten) till debitering. Dessa åtgärder bör också kopplas till informationsinsatser. Aktörerna lyfter också fram behovet av att utveckla och nyttja nya tekniklösningar, främst för styrning av installationer men också vad gäller inkopplingen av förnybara energikällor till befintligt nät. 7 Regionalbostadsanalys Norrbotten Fakta om byggandet 2010, Sveriges Byggindustrier

23 Sida 23 av 41 Man menar att certifieringar mot system så som, Miljöbyggnad, GreenBuilding etc. är ett viktigt verktyg. Inte så mycket för att uppnå besparingarna i sig men som ett sätt att marknadsföra sina produkter mot kund och i vissa fall menar man att certifiering är en förutsättning för att överhuvudtaget ha möjlighet att få sälja sina produkter. En följdeffekt av detta är att Norrbottens större aktörer på byggmarknaden sällan eller aldrig uppför byggnader som förbrukar mer än 75% av BBR s maximalt tillåtna energimängd. Tabell 3: Bygg- och Bostadssektorns planerade åtgärder Åtgärdsområde Kompetensutveckling Certifiering/ Klassificering Förnybar energi Teknik Arbeta med kompetensutveckling för driftpersonal och förvaltare Certifiering mot Miljöbyggnad, GreenBuilding, BREEAM (Building Research Establishment Environmental Assessment Method etc. Genomföra satsningar på energi från vindkraft, solcellspaneler och grön vattenkraftsel etc Tydligare arbete med återvinning av både material och energi Informera och aktivt arbeta med att få till beteendeförändringar hos brukare Arbeta med klimatoch energideklarationer Tydligare strategier för inköp av förnybar energi Jobba med att utveckla metoder för att bygga med passivhusteknik Åtgärder Arbeta med delaktighet och påverkansmöjligheter för brukare Tydligare uppföljning och analys av genomförda projekt Nyttja nya energieffektiva material och tekniker I större utsträckning arbeta med visualisering av förbrukningar Se över befintliga styrsystem och injusteringar av dessa samt arbeta med ny energieffektivare teknik där det finns Skogs- och Jordbruk Genom att skogen och dess produkter binder och lagrar koldioxid har skogsindustrin särskilda förutsättningar att reducera och motverka negativ klimatpåverkan. Det är dock viktigt att vara medveten om att skogen bara kan beaktas som kolsänka så länge biomassan i skogen ökar. Kolets tid i bunden form kan förlängas genom att vi till exempel skyddar skogar eller bygger hus av virke. Då är kolet bundet under ytterligare en tid, men förr eller senare bryts träet ned och kolet frigörs. Norrbottnisk skog bidrar till att motverka klimatförändringar när den levererar hållbart producerade biobränslen som ersätter fossila bränslen, och energisnåla material som ersätter energikrävande sådana. 9 Skogs- och jordbrukssektorn är den enda sektor i Norrbotten som visar tecken på en minskande energianvändning, se Figur 9. 9 Skogsstyrelsen

24 Sida 24 av Jordbruks-, skogsbruks- och fiskesektorernas energianvändning (MWh/år) Jordbruk,skogsbruk,fiske MWh/år Figur 9: Jordbruks-, skogsbruks- och fiskesektorernas energianvändning från 2005 och till (SCB ) Förutsättningar Skogen har stor ekonomisk betydelse för utvecklingen av Norrbottens län. Nästan 40 procent av länets yta är skog. Drygt hälften ägs av olika skogsbolag. Skogsnäringen sysselsätter totalt cirka personer i länet. I länet finns tre massa- och pappersindustrier, Smurfit Kappa Kraftliner Piteå AB och SCA Packaging Munksund AB i Piteå samt BillerudKorsnäs AB i Kalix. Fabrikerna i Piteå tillverkar brun och blekt kraftliner. Bruket i Kalix tillverkar blekt sulfatmassa samt säck- och kraftpapper. Norrbottens län är ett av de län som har minst andel jordbruksmark, endast en procent av arealen. Här finns omkring jordbruksföretag med en åkerareal på över 2 hektar. Trenden är att antalet jordbrukare minskar medan företagen och produktionen blir större. Av länets befolkning är 2,7 procent sysselsatta inom jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske. Större delen av jordbruket bedrivs i kustområdet, en femtedel är spritt över inlandet och längs älvdalarna. Länet är i stort sett självförsörjande när det gäller mjölk och till cirka 20 procent för nöt- och griskött. Klimatet i Norrbotten skapar goda förutsättningar för att bedriva ett miljövänligt jordbruk. Spridningen av handelsgödsel är låg och tack vare det kalla klimatet är användningen bekämpningsmedel liten i jämförelse med andra delar av Sverige och EU. Ett hållbart skogsbruk innebär förvaltning och nyttjande av skog och skogsmark på ett sådant sätt, och i en sådan takt, att vi både nu och i framtiden bevarar skogens förmåga att fylla viktiga miljömässiga, ekonomiska och sociala funktioner. Detta gäller såväl lokalt som nationellt och globalt, och det ska ske utan att andra ekosystem skadas. 9 I takt med att styrningen bort från fossila bränslen skärps kommer betalningsviljan för biobränslen att fortsätta öka. Det är positivt för skogens bidrag i klimatarbetet, men kan också medföra fördyrad virkesförsörjning för annan skogsindustri. Vidare kan ökad efterfrågan på bränslesortiment medföra ytterligare ökad intensitet i skogsbruket och nya metoder för skörd. Det kan i sin tur inverka negativt på den biologiska mångfalden, de sociala värdena, kulturarvet och ren- och turistnäringarna, såvida inte hänsynen utvecklas i motsvarande takt Skogsstyrelsens klimatpolicy, Skogsstyrelsen (2009)

25 Sida 25 av 41 Därför krävs en kompensation i form av ökad hänsyn och fortsatt avsättning av skog för att motverka de negativa effekterna. Åtgärder För skogs- och jordbrukssektorn handlar åtgärderna till stor del om att öka biomassan i skogen men också om att skapa möjligheter att substituera fossil energi mot förnybar och att skapa förutsättningar för att byta ut energiintensiva byggmaterial mot trä. För att kunna nyttja skogens potential på ett bra sätt krävs åtgärder för att säkerställa energieffektiva och miljömässigt hållbara transportvägar. En annan åtgärd är att ändra brukandet av skogen så att kolförrådet i skog eller mark ökar. De flesta tänkbara åtgärder med det syftet kommer emellertid att resultera i minskad eller fördyrad leverans av skogsbiomassa 10. För att en att ökad användning av bioenergi i ska leda till en minskad användning av fossila bränslen är det viktigt med en tydlig styrning mot minskade växthusgasemissioner och ökad energieffektivitet i samhället. 10 Åtgärderna kommer därmed att till stor del handla om fortbildning för skogsägare, samverkan med andra aktörer samt åtgärder för att få till stånd en god infrastruktur. Tabell 4: Skogs- och jordbrukssektorns planerade åtgärder Åtgärdsområde Åtgärder Kompetensutveckling Arbeta med utbildning kring företagsutveckling för enskilda skogsägare Genomföra utbildningar för att förändra attityderna hos skogsbrukarna Genomföra seminarier för att diskutera klimat- och energifrågor inom sektorn Tydliggöra markanvändningskonflikter i fakta och i pengar Arbeta för ett handelssystem som uppmuntrar enskilda skogsägare att arbeta mer med skötselåtgärder Teknik Arbeta för en fortsatt utveckling av vindkraften Byta från fossil uppvärmning till förnybar i egna anläggningar Arbeta för en ökad andel trä i byggandet Bättre nyttja restprodukter (tex. slam) från samhället på ett hållbart sätt Förbättrade systemen för biobränsleuttag Produktion Öka tätheten i skogen med hänsyn till industriproduktion och virkeskvalité Arbeta för tydligare riktlinjer kring skötsel och bruk av marker Öka uttaget av grenar och toppar med bibehållen hänsyn till miljökvalitets målen Transporter Minska bränsleåtgången vid avverkning Arbeta för att ersätta fossila bränslen med biobränslen Verka för utbyggnad/upp rustning av vägnätet Arbeta med projekt för tyngre transporter i skogssektorn Arbeta för att utöka andelen råvarutransport er på järnväg Trafik och Infrastruktur Energiförbrukningen inom transportsektorn i Norrbotten uppgick 2010 till TWh, se Figur 10. I Sverige stod inrikes transporter (samtliga trafikslag) år 2010 för 31 procent av de svenska utsläppen av växthusgaser. Om utrikes sjöfart och flyg inkluderas står transporter för 39