JAG ÄR HÄR NU! MUSIKTEATER

Transkript

1 LÄRARHANDLEDNING JAG ÄR HÄR NU! MUSIKTEATER LISA PEDERSEN HARRIET OHLSSON NADINA PUNDINS

2 Hej du lärare som ska hålla i efterarbetet kring föreställningen Tantpresidenterna! När Björn Borg blev en framgångsrik tennisspelare inspirerade han många unga tjejer och killar att börja spela tennis. Sverige blev ett land med många lovande tennisspelare. Någon hade gått före och visat att det var möjligt. Vi som har skrivit föreställningen Tantpresidenterna vet att både tjejer och killar kan bli tennisproffs, presidenter, spela elgitarr eller bli trummisar. Vi vet att kan hon - kan jag är en otroligt effektiv metod och hela vår filosofi bygger på att inspirera unga människor och att ge alternativ till gängse könsroller. Viktigt när man leder ett samtal kring frågor om hur tjejer och killar kan ges samma möjligheter att ta plats är att diskussionen inte fastnar i argumentationen: Men varför tar inte tjejer mer plats då? eller avsäga sig ett gemensamt ansvar genom att säga: Det är väl inte vårt fel att tjejerna aldrig tar för sig? och så vidare. Då dubbelbestraffas tjejer för något som överhuvudtaget inte är deras ansvar eller fel. Alla vet att om ingen lämnar plats finns det ingen plats att ta. Vi tror att det är viktigt att istället framhålla positiva exempel och försöka vända på invanda mönster inom oss själva och i samhället. Att visa på att alla människor kan få vara den som de helst vill vara och göra det de innerst inne vill, oavsett om man är tjej, kille, tant eller gubbe. Lycka till och hoppas ni har kul! INNEHÅLL Handling... 3 Riktiga Tantpresidenter Frågor att samtala kring Skriv brev till dig själv Håll ett president-tal En fantastisk tillbakablick Kroppen 7 6. Begravningen. 7 Om härskarteknikerna.. 8 De 5 härskarteknikerna. 9 Motstrategier och övningar 11 Litteraturlista. 12 2

3 HANDLING Tantpresidenterna är en nyskriven musikteaterföreställning. Gruppen Jag är här nu! fortsätter att vända på normer och konventioner kring vad som är möjligt, vems berättelse vi lyssnar till och fortsätter att ge publiken nya möjliga bilder av verkligheten. Föreställningen handlar om de tre kompisarna Harriet, Nadina och Lisa som träffas på en parkbänk och pratar om hur de tror att de kommer att vara när de blir gamla. Eller rättare sagt; hur det kommer bli att vara en tant. Harriet vill absolut inte bli tant för att det verkar tråkigt: Harriet: Jag tänker inte bli gammal och jag tänker inte bli tant! Tanter är ju trötta, ensamma, har tråkiga kläder och fula kappor, kör rullator, matar duvor och luktar kiss jag tänker INTE bli en tant! Lisa och Nadina har en lite mer lättsam inställning till detta ofrånkomliga faktum att de alla ska bli tanter en dag: Lisa: Jo, men tänk om 50 år så kommer vi kanske sitta på just den här bänken, vi kommer bara vara lite skruttigare. Harriet jag tror att dina kinder kommer vara som hamstersäckar! Nadina: Ja och våra rumpor kommer kanske släpa i marken! Publiken får följa med i de tre kompisarnas fantasier när de testar att vara olika sorters tanter. Vi får möta Parkbänkstanten som gärna ville ut och resa, men som stannade hemma för att panta tomglasen istället. Vi träffar Köttbulletanten som stekt femhundratusenmiljoner köttbullar och som har en finklänning som hängt oanvänd i garderoben i 40 år för att hon aldrig hann sätta på sig den. Vi får höra om Äventyrstanterna som är modeskapare, världsvagabonder, casanovor eller cowboytanter: De seglar jorden runt, spelar gitarrsolon, går på disco eller blir presidenter som faktiskt finns på riktigt. Tanten Svetlana är en färgstark tant som gör precis som hon själv vill och är innerligt nöjd med sig själv. Cowgirltanterna är tre skjutglada hjältetanter som räddar de svaga i samhället från elaka grisar. Grisen är en obehaglig karaktär som dyker upp lite här och där i föreställningen. Grisen finns inom oss och i de normer och konventioner som finns i samhället. Ibland är Grisen en antropolog som klassificerar och definierar hur alla tanter och barn är. Ibland dyker Grisen upp i kompisarna själva och får Lisa, Nadina och Harriet att bete sig oschysst mot varandra. Ibland är Grisen några sura och missunsamma tanter. Genomgående för Grisen är att den talar om för andra hur de är, att den alltid vet bäst och att den tycker om när folk blir ledsna och mår dåligt, för då upplever den att den känner sig bättre själv. 3

4 Badtanterna är Lisa, Nadina och Harriet när de fantiserar om hur de själva kommer att vara som riktigt gamla tanter. Mot slutet av föreställningen kommer de tre vännerna fram till att det kanske inte är så farligt att bli tant i alla fall. Med sina lekar och fantasier kring tanter kommer vännerna fram till att de faktiskt kan fortsätta vara precis de personer de är och vill vara - fastän de är tanter. De tre vännerna besegrar grisen, som inom dem tidigare definierat vad en tant kan eller inte kan göra. En president har makt att bestämma i sitt rike och vännerna inser att de har makten att bestämma och att bli presidenter- i sitt eget liv. RIKTIGA TANTPRESIDENTER Indira Gandhi Indien Isabel Peron Argentina Vigdi s Finnbogado tti r Island Aghata Barbar Malta Corazon Aquino Philippines Violeta de Chamorro Nicaragua Tarja Halonen Finland Angela Merkel Tyskland Dilma Rousseff Brazilien Gloria Aroyo Filippinerna och det finns såklart många fler! 4

5 ➊ FRÅGOR ATT SAMTALA KRING I början av föreställningen säger Harriet att hon inte vill bli tant; tanter är ju trötta, ensamma, har tråkiga kappor, fula kläder och matar duvor. - Hur tror du att det kommer bli när du blir gammal? - Tror du att du kommer att göra ungefär samma saker som du gör nu? - Hur tror du att du kommer att klä dig? I föreställningen dyker grisen upp lite då och då. Grisen tycker att den alltid har rätt och aldrig fel och förklarar med säkerhet hur allting ligger till. - Har du träffat någon i verkligheten som är som grisen i föreställningen? - Har du varit så som grisen är någon gång, och hur kändes det i sådana fall? - Hur känns det när någon annan säger hur du är, när du inte håller med om det? - Varför tror du att grisen i föreställningen är som den är? Harriet vill bli president men kan inte komma på en enda kvinnlig president. - Känner du till några kvinnliga presidenter i världen? - Det finns inte lika många tjejer som killar i världen som är presidenter. Varför tror du att det är så? - Varför tror du att föreställningen heter Tantpresidenterna? De tre vännerna funderar på hur det kommer att kännas när man dör och i en scen fantiserar Lisa om hur hon vill ha sin begravning. - Hur tror du att det kommer att kännas när du dör? - Vad tror du kommer hända när du dör? - Har du någon gång varit på en begravning? Hur var det? Tanten Svetlana är en färgstark tant som gör precis som hon själv vill, är väldigt nöjd med sig själv och säger att hon tycker att hon är underbar och fantastisk. - Har du träffat någon som är som Svetlana? - Är du själv som Svetlana? - Vad tycker du om Svetlana? - Varför tror du att grisarna blir irriterade på Svetlana? - Svetlana säger också att hon tycker att hon själv är viktigast och att hon inte vet var hennes barn är eller ens hur många barn hon har. Vad tycker du om det? Känner du till någon annan person som uttrycker sig så - vem då? I låten Kalla Mig sjunger de tre vännerna bland annat om att de inte vill höra att de är gnälliga för att de säger ifrån om något inte känns bra. - Säger du ifrån om du hamnar i en situation som inte känns bra? - Ge förslag på hur man kan öva sig på att säga ifrån. - Hur kan man hjälpas åt så att det känns lättare att säga ifrån eller visa vad man känner även om man inte tycker samma som de andra? Köttbulletanten har ägnat hela sitt liv åt att se till att alla andra har det bra och därför glömt bort att hon i 40 år har haft en fin klänning hängande i sin garderob. - Känner du någon som är som den tanten och vad skulle du vilja säga till den personen i sådana fall? - Varför tror du att Köttbulletanten stekt femhundratusenmiljoner köttbullar fastän hon var jättetrött på att göra det? - Är det rättvist att bara en person i en familj lagar mat och städar? Vem eller vilka brukar göra det hemma hos dig? 5

6 Två av tanterna blir kära i varandra. - Tror du att man kan bli kär, även när man är tant eller gubbe? - Känner du några tanter eller gubbar som är kära? ➋ SKRIV BREV TILL DIG SJÄLV! Skriv ett brev till dig själv! Du är 80 år gammal och du skriver ett brev från framtiden till den du är idag. Du kan berätta om vad du gör om dagarna, vad du tänker vore bra för dig att veta och kanske peppa dig själv eller ge dig själv något råd. Tex: Hej lilla Kalle, detta är du själv när du är 80 år som skriver till dig. Jag minns att när jag var i din ålder så men här kommer en hälsning från dig själv i framtiden. Idag har jag. Jag hoppas att du. osv Vänd på det och skriv ett brev från dig själv i nutiden till dig själv i framtiden när du är 80 år gammal. Vad skulle du vilja tala om för ditt framtida jag? ➌ HÅLL ETT PRESIDENTTAL! Du är nu president och har makt och inflytande både över ditt eget liv och kan förändra samhället så som du tycker vore bäst. De flesta människorna i ditt rike röstade på dig och du har deras förtroende. Du är en person som många lyssnar på och tycker är bra och klok. Hur känns det? Vad säger du till ditt folk? Skriv ett tal som om du var president. Vad skulle du vilja förbättra i världen? Hur skulle du få med dig ditt folk? Den här övningen kan man göra som en skrivövning, eller att man inför klassen håller var sitt preident-tal man har skrivit. Självklart med in och utgång och med applåder från folket! ➍ EN FANTASTISK TILLBAKABLICK! Tänk dig att du är 80 år gammal och blir intervjuad om ditt fantastiska liv som har blivit precis så bra och roligt som du ville. Du har mycket livserfarenhet och visdom att dela med dig av. Intervjuaren/intervjuarna ställer frågor som den intervjuade kan få idéer av och sedan spinna vidare på i stunden. Man kan sedan byta roller så att den som intervjuar får bli intervjuad. Intervjuaren kan till exempel fråga/säga - Hej (namnet på den intervjuade)! Vad roligt att äntligen få träffa dig! Kan du berätta lite om hur allt började och vad du gjort i ditt liv? - Hur kom du på att du ville göra just det? - Du har ju haft stora framgångar, berätta om dem! 6

7 - Detta du har ägnat dig åt är ju något mycket viktigt och bra, kan du berätta om vad det du gjort fått för positiva konsekvenser? Hur har det hjälpt andra människor? - Hur blir man så fantastisk som du är? - När du var ung, trodde du att du skulle vara när du är så gammal som du är idag? - Du har ju alltid lyckats ta dig upp igen om något först inte fungerat eller blivit som du tänkt. Hur har du lyckats med det? Vad har du gjort när du haft motgångar eller känt dig ledsen? - Du har ju så mycket visdom och erfarenhet. Har du några råd till dagens barn och ungdomar? - Är det något mer du vill berätta? - Tack för intervjun! (Intervjuaren kan också ställa egna frågor med fokus på hur fantastisk, bra och intressant personen är som han/hon intervjuar.) ➎ KROPPEN Pröva hur det känns i kroppen att vara riktigt gammal. Vad är skillnaden om du jämför med hur din kropp känns idag? Hur fort kan du gå? Hur känns det lyfta armarna över huvudet eller att sätta sig på en stol? Behöver någon du kan stödja dig mot när du går? Har du ont någonstans? Alla äldre är ju olika. Kanske din tant eller gubbe är både stark och vig? Testa att leka/spela upp olika scener där någon/några personer är unga och någon/några personer är gamla. Personerna kan gå bredvid varandra medan de pratar med varandra, åker buss eller bil tillsammans eller kanske spelar golf? Vad kan de unga hjälpa de gamla med? Finns det något de gamla hjälpa de unga med? (Äldre personer kan ju tex köra bil, som inte barn får och så kan de ju visa de unga alla möjliga saker de kan lära ut.) ➏ BEGRAVNINGEN Tänk dig att du är 100 år gammal och har haft ett långt och roligt liv. Nu är du trött på att leva och precis som en av tanterna på bänken i föreställningen så fantiserar du om din begravning. Vad skulle dina vänner säga om dig på din begravning? Skulle de sjunga någonting? Skulle de pyssla om dig och lägga blommor runt dig? Hur skulle begravningen vara? Vilka skulle komma på begravningen? Denna övning kan man göra som en skrivövning enskilt var och en, eller som en teaterövning i grupp där man leker/spelar upp en scen och där kompisarna gör en så fin begravning de kan för varje person i gruppen. Den som har dött får önska sig vad de andra skall göra. 7

8 OM HÄRSKARTEKNIKERNA Med Tantpresidenterna vill vi spegla vardagsnära situationer utifrån härskarteknikerna, med en äldre person som subjekt. Vi fortsätter att utforska den lekande tanten, som publiken fått glimtar av i våra tidigare föreställningar hon är en person som gör det hon tycker om utan att bry sig om vad andra tycker. Vi vill ladda tanten med möjligheter och frihet, ge henne mer svängrum och plats i världen. Är vi samma personer när vi blir vuxna eller gamla? Vad är riktig respekt? Vi vill inte gå med på att vi ska bli något meningslöst, fult eller oviktigt. Vi ska bli tanter! I arbetet med föreställningen Tantpresidenterna arbetade gruppen utifrån/med härskarteknikerna för att synliggöra vilka fördomar som finns i samhället kring äldre kvinnor. Dock förekommer härskartekniker överallt och vår erfarenhet är att till och med människor som tycker mycket om varandra ibland kan råka utsätta varandra för dessa. Förhoppningsvis kan man genom att synliggöra dessa göra oss mer uppmärksamma på hur vi behandlar varandra. Först kommer här en genomgång av härskarteknikerna och sedan deras motstrategier och hur man kan arbeta med dessa praktiskt. Härskarteknik syftar på olika sociala maktmanipulationer som används av en grupp eller person för att behålla sin maktposition. Det kan vara i en synlig eller osynlig hierarki, gentemot människor ur andra grupper eller gentemot en enskild person. Uttrycket härskarteknik är ursprungligen myntat av den norska socialpsykologen Berit Ås som 1976 beskrev fem olika härskartekniker. Teknikerna är nära förknippade med social status inom en grupp oc alla typer av människor och grupper kan använda sig av dessa. Men begreppet härskartekniker konstruerades från början för att visa hur män som grupp utövat makt över kvinnor som grupp. Berit Ås fick uppslag till sin forskning om härskartekniker när hon satt på ett möte och upptäckte vilka sätt männen sinsemellan använde sig av för att tala om för varandra att det hon sade inte var viktigt eller lika viktigt som det de själva ville säga. Hon började imitera dessa sätt (t.ex att hämta kaffe, pilla med något helt annat eller på annat sätt visa sig ointresserad när någon annan pratade) och fann att det hjälpte till för att hennes egna åsikter skulle få gehör. Hon namngav och numrerade fem härskartekniker. Genom att lära sig de fem härskarteknikerna kunde kvinnor, enligt Ås, stötta varandra offentligt på ett diskret sätt, genom att hålla upp aktuellt antal fingrar för att tala om för varandra vilken av härskarteknikerna (1-5) som var i användning för tillfället. Härskartekniker används av de som för tillfället har mest makt för att andra människor ska känna sig utanför och tro att de inte har något intressant att säga. Härskarteknikerna används för att få dessa personer att känna sig sämre än andra och därigenom ta ifrån dem tron på att de har makt att ändra saker och ting eller bestämma över sig själva. Härskartekniker har helt enkelt använts för att människor med annan social bakgrund eller samhällsklass, etnicitet, kön, hudfärg eller ålder ska tro att de är sämre än andra och därför inte försöka få mer makt och inflytande i samhället. Härskartekniker kan användas av män mot kvinnor, av kvinnor mot män, av kvinnor mot kvinnor och av män mot män. 8

9 Vanligtvis är det någon av dessa fem som avses med termen härskarteknik, men Berit Ås har själv utökat listan med några till och i vardagligt tal används ibland ordet härskarteknik allmänt om maktmanipulationer. #1 Osynliggörande Att osynliggöra någon är att tysta dem genom att ignorera dem. Någon tar upp det som man just sagt som om det vore en egen idé eller avbryter och tar ordet trots att man just börjat prata. Trots att man fått ordet börjar de andra skrapa med stolarna, bläddra i sina papper, gå därifrån, se ointresserade ut, viska, gäspa eller intressera sig för något annat än det man just försöker säga. #2 Förlöjligande Genom framställa hur någon är eller vad de säger som löjligt och oviktigt kan man förlöjliga någon. Det kan även vara att inför grupp anmärka på personens utseende, eller hur man pratar. Någon skrattar åt ens uttal eller hur man formulerade sig istället för att lyssna på VAD man sa. Någon säger sådär säger du bara för att du själv är sån och sån. T.ex mesig, långsam, tråkig osv Vi andra vet hur det verkligen är. (Man respekterar inte att man kan tycka olika eller ha olika behov.) #3 Undanhållande av information Att utestänga någon eller göra dennes möjligheter att delta på lika villkor i en grupp svårare genom att inte berätta sådant som kunde underlätta för alla att känna sig delaktiga och accepterade. Att alltså undanhålla väsentlig information. Några personer i en grupp säger att de haft ett möte där man borde ha varit med. Några personer i en grupp har redan bestämt något, trots att inte alla var med då och kunde tala om vad de tyckte. #4 Dubbelbestraffning Att ställa en person inför ett val, och utsätta personen för nedvärdering och bestraffning, oavsett vilket val man än gör. Om man är noggrann med något man ska göra får man höra att man är långsam. Om man snabbar på, får man höra att man slarvar. Om man är blyg och inte säger så mycket får man höra att ingen lyssnar på en för att man aldrig säger vad man tycker och tänker. Men när man då säger vad man tycker och tänker säger samma personer att man är tjatig och bara tänker på sig själv. 9

10 #5 Påförande av skuld och skam Att få en person att skämmas för sina egenskaper, eller att antyda att något man utsätts för är ens eget fel. Detta sker ofta genom en kombination av förlöjligande och dubbelbestraffning. Till exempel: Trots att man inte visste om vad som gällde, när man skulle ses, hur något skulle göras osv, får man höra att man själv borde tagit reda på det. Ingen lyssnar på vad man säger och man får höra att det beror på att man uttryckt sig på ett dumt eller otydligt sätt. Om man utsätts för mobbing eller sexuella trakasserier, har man sig själv att skylla - genom exempelvis klädval eller personlighet. SENARE UTÖKNING AV LISTAN ÖVER HÄRSKARTEKNIKER #6 Objektifiering Att kommentera eller diskutera någons utseende i irrelevanta sammanhang eller prata i tredje person om en person som är närvarande, som om att den personen inte kan tala för sig själv. #7 Våld eller hot om våld Att utnyttja sin fysiska styrka mot någon för att få sin vilja igenom, eller att påpeka att den möjligheten finns. #8 Splittring Splittring handlar om att tala illa om någon ur samma gruppkategori som man själv tillhör. (tjejer, killar, tanter, vegetarianer osv.) Man håller med de som utövar en härskarteknik mot denna grupp för att därmed få högre status själv. 10

11 MOTSTRATEGIER OCH BEKRÄFTARTEKNIKER ATT ANVÄNDA NÄR MAN ARBETAR MED BARN/UNGA Överlag kan man säga att en motstrategi till vilken härskarteknik det än må vara är att: 1. Synliggöra Du gör.. (tala om vad som görs) 2. Tala om hur det känns Det känns inte bra för mig 3. Säga vad du vill ska ändras Jag vill att du slutar med att ÖVNING 1 Kom gemensamt i gruppen på egna exempel på några situationer och kartlägg vilken härskarteknik som användes. Skriv upp situationerna. Välj en situation för varje härskarteknik och återberätta den genom att leka/ spela upp dessa situationer som teaterscener. Byt roller så att alla får testa hur det känns att vara i de olika rollerna. Låt varje person prova att vara den som utövar en härskarteknik eller blir utsatt för en härskarteknik. Hur kändes det att vara i de olika rollerna? Vad kändes dåligt? Var det något som kändes bra? Varför tror du det kändes som det gjorde? ÖVNING 2 Ta varje scen igen och kom på vilken motstrategi som behövs, vad kunde personen ha sagt gjort i stunden? KÄLLOR U NGDOMSSTYRELSEN, G ENVÄGAR TILL JÄMSTÄLLDHET, J ÄMSTÄLLT. SE, F ÖRSKOLA OCH SKOLA, WWW. JAMSTALLT. SE, R OKS/BERIT Å HS, D E FEM HÄRSKARTEKNIKERNA J ONASSON M. FL., B EKRÄFTARTEKNIKER OCH MOTSTRATEGIER, S TOCKHOLMS U NIVERSITET (ENSU) 11

12 LITTERATURTIPS Härskarteknik den fula vägen till makt ELAINE BERGQVIST, MÅNPOCKET (2007) Se även: härskarteknikerna på nätet, tex Wikipedia. Att bli tagen på allvar exempel på barns och ungas inflytande TINA ELIASSON, TRYGGARE OCH MÄNSKLIGARE GÖTEBORG (2010) Tusen gånger starkare CHRISTINA HERRSTRÖM, MÅNPOCKET/BONNIERCARLSEN (2006) Signe är 15 år och nästan osynlig i klassen där killarna dominerar. Saga som är ny är stark, självständig och omtyckt av alla och en förebild för de andra tjejerna tycker lärarna. Men är de beredda på att de själva måste förändras om alla tjejer ska få vara så? Ge ditt barn 100 möjligheter istället för 2 om genusfällor och genuskrux i vardagen KRISTINA HENKEL OCH MARIE TOMICIC, OLIKA FÖRLAG (2009) För dig som arbetar med yngre barn eller är förälder Lilla feministboken SASSA BUREGREN, TIDEN (2006) En bok som tar upp demokrati och historiska förändringar. Jättebra för både killar och tjejer 8 13 år. Böckerna om Lasse-Majas detektivbyrå MARTIN WIDMARK OCH HELENA WILLIS, BONNIER CARLSEN Genus om det stabilas föränderliga former YVONNE HIRDMAN (2004) Rädd att falla studier i manlighet GIDLUNDS, CLAES EKENSTAM M.FL (1998) För pedagogen kan det vara intressant att läsa den amerikanska forskaren Iris Marion Young, som bland annat talar om att flickor tränas i att betrakta sig själva inte bara som subjekt i sitt eget liv, utan också som objekt för andra människor. I boken Att kasta tjejkast: texter om feminism och rättvisa, Atlas (2006) skriver hon om det och hur våra kroppar påverkas av hur vi ser på oss själva som subjekt eller objekt. 12