Lärarhandledning till musikteaterföreställning Jag är här nu!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lärarhandledning till musikteaterföreställning Jag är här nu!"

Transkript

1 Lärarhandledning till musikteaterföreställning Jag är här nu! FÖR PEDAGOGEN/DEN VUXNA Information om föreställningen En föreställning för barn 7 12 år. Manus, text och musik är skapad av de medverkande: Nadina Pundins, Harriet Ohlsson, Lisa Ladberg. I vissa föreställningar ersätter Lotta Sjölin Cederblom Harriet Ohlsson. Föreställningen är skapad i samarbete med Lars Erik Brossner, regissör och konstnärlig ledare Folkteaterns barn- och ungdomsscen. Cilla Klein, musiker och skådespelare i Big Wind. Speltiden är minuter beroende på vilken version som spelas. Jag är här nu! spelas under Föreställningen spelades först 2 månader på Folkteatern i Göteborg HT08 och sedan på turné via Länsmusiken runt om i landet. Jag är här nu! är producerad med stöd av Konstnärsnämnden, Kulturrådet, Sensus och MCV. Jag är här nu! har spelats in som SR Barnradio under Manuset har belönats med Barnteaterakademins pris Kontakt och info: Telefon: Teaterhandledning Jag är här nu! en lekfull musikteaterföreställning om att vara där man är och känna det man känner. Föreställningens huvudtema syns i titeln och handlar om hur viktigt det är att våga vara den man är. I handledningen står detta temat, tillsammans med genus- och jämställdhetsfrågor i fokus. Handledningen finns för att vi tror att föreställningen Jag är här nu! kan inspirera till fortsatta samtal när ljuset gått upp och föreställningen är slut. Samtal som sätter fokus på mänskliga relationer, vare sig vi är unga, gamla, tjejer eller killar. Efter föreställningen kanske eleverna själva tar upp funderingar och reflektioner. En sådan situation är tacksam för att påbörja ett arbete med en handledning. Börja då med att lyssna på vad barnen upplever som spännande, konstigt, roligt eller problematiskt och diskutera sedan vidare kring detta. Föreställningen har en bred målgrupp (7 12 år). Därav har handledningen olika frågor för olika åldrar/mognadsgrad/förmåga. Det finns även uppgifter och frågor till pedagoger/annan vuxen. Det är viktigt att du som pedagog/vuxen inser din egen roll som normgivande i diskussioner om relationer, demokrati och jämställdhet. Du vet säkert att på det sätt du själv agerar påverkar din omgivning, barn gör ju som bekant inte alltid som man säger, men de är snabba på att härma våra handlingar. Den inställning du som vuxen förmedlar i ett sånt här arbete är viktigare än du tror!

2 2 Identifikation Jag är här nu! uppmanar till att skapa identifikationsmöjligheter för både tjejer och killar. Tjejerna i föreställningen gör olika saker och upplever en mängd känslor som alla barn kan känna igen sig i. Ofta är dock roller och karaktärer på film/teater och i böcker mer könsstereotypa än i verkligheten. Det har till exempel visat sig att barnboksförfattare ofta väljer att skriva om pojkar eftersom de böckerna köps, till både flickor och pojkar, medan vuxna inte köper böcker om flickor till pojkar i samma utsträckning. På så sätt tränar man flickor att se upp till och känna med pojkar, men man tränar inte pojkar att se upp till och känna med flickor. I film och teater är det också många gånger killar som är subjekten som driver handlingen framåt. Pojkar beskrivs då som utåtagerande och initiativrika. Däremot är det sällan vi får se killar som finns bakgrunden, är känslosamma, empatiska, lugna eller blyga, trots att verkliga killar, precis som tjejer kan vara alla de sakerna också. Med föreställningen Jag är här nu! kan killar övas i att reflektera kring och känna för karaktärerna på scenen, samtidigt kan tjejerna i publiken få nya förebilder och erbjuds ett vidare perspektiv på sitt köns handlingsutrymme. I samtal om föreställningen behöver du dock som vuxen inte alltid trycka på att karaktärerna är just tjejer. Tvärtom kan det vara mer fördelaktigt att tala om dem som personerna i föreställningen och förutsätta att alla elever kan relatera till dem. Då tränar du även pojkar i att identifiera sig med karaktärer som är tjejer vilket är normbrytande och ett bra exempel på hur du aktivt kan arbeta med jämställdhetsfrågor på en vardaglig nivå. Analysera material ur ett genusperspektiv! Ett sätt att komma igång med att kartlägga det pedagogiska materialet ur ett genusperspektiv är att börja räkna hur många killar och tjejer som förekommer i olika böcker/filmer som används. Bedöm sedan vem det är som är viktigast i texten och på bilderna, vem är huvudperson, vem är det som texten eller bilden inte kan vara utan. Analysera sedan vilka adjektiv som används för respektive karak tär och deras övergripande karaktärsdrag. Då kan ni börja få svar på vilket sätt pojkar och flickor förekommer i den litteratur som ni använder i skolan. Fundera över vem som tar initiativ, löser olika problem, är handlingskraftig och vem är det som läsaren uppmanas känns empati och identifikation med. Ett enkelt analysexempel från barnboksvärlden: I böckerna om Lasse-Majas detektivbyrå är det två huvudkaraktärer. En tjej och en kille. Båda barnen är nyfikna och driver handlingen framåt. Ingen av karaktärerna brukar beskrivas utifrån vad de har på sig, utan mer beroende på vad de gör för handlingar. De karaktärer som Lasse och Maja i sin tur iakttar är både män och kvinnor. De personerna brukar beskrivas utifrån hur de ser ut, vart de befinner sig, vad de jobbar med och olika detaljer i handlingar som de gör. En tolkning kan då vara att huvudkaraktärerna skapar möjligheter för både pojkar och flickor att identifiera sig med dem. Lasse och Maja beskrivs inte könssterotypt. Vissa av de personer som de i sin tur beskriver kan verka könssterotypa men också könsöverskridande vad gäller yrken, känslor etc. Det finns en mångfald och variation vad gäller karaktärerna. På liknande sätt kan ni analysera det material som ni använder om historiska personer och karaktärer. Fundera om det finns andra perspektiv på en händelse som sällan får komma till tals. Tänk utanför ramarna och leta fram kvinnor som har haft makt och inflytande (har alltid funnits) och beskriv händelser också ur ett känslomässigt perspektiv även när det är killar som är aktörer. Historien och historiska epoker ses alltid genom de glasögon som vi tittar på dem med och det vi får fram beror ju också på vad vi letar efter.

3 3 Genus och våra föreställningar om kön Enkelt kan genus beskrivas som människans sociala kön. Det som konstrueras i relation till andra människor. I föreställningen Jag är här nu! syns idén om att det inte finns någon given gräns för handlingar, tankar eller upplevelser på grund av kön. I föreställningen är karaktärerna hela människor som rymmer mycket. Kön och genus är rörligt och vi tillsammans, sätter i olika sammanhang gränserna för vad som är socialt tillåtet för barn, ungdomar och vuxna att göra. Det som kallas för tjejigt eller killigt på ett ställe behöver inte alls vara det på ett annat. När vi tittar bakåt i historien ser vi hur regler, lagar, normer och värderingar ändrats över tid. Att gråta har till exempel betytt olika saker i olika tidsepoker och också beskrivits på olika sätt i förhållande till kön. När man ser genus som en konstruktion som förändras, ger det en möjlighet att påverka, vi kan förändra våra egna och kanske också andras uppfattningar om vad som är möjligt. Ett tips till pedagoger och andra vuxna är att överhuvudtaget sluta att tala om saker med prefixet kill-, eller tjej- framför. Försök istället att gå direkt på och beskriv det som du vill tala om. Aktiviteter, färdigheter, lekar, stämningar, känslor, men gör det utan att könsbestämma eller könsvärdera dem. Att till exempel låta bli att nästan automatiskt betona hur flickor ser ut eller har på sig. Prova istället att säga till en pojke att han ser fin ut, är snäll, förstående och omtänksam när han är något av detta. Prova att säga till flickor att de är modiga och snabba när de är det. Du kan göra detta utan att göra en stor sak av det. Träna dig själv på att se barnen som individer där inte dina (eller barnets egna fördomar) av vad den klarar av, ska styra. Bemötande en jämställdhetsfråga När man aktivt ska arbeta med jämställdhet är det viktigt att analysera hur vi tilltalar varandra och hur vi beter oss i klassrummen, på skolgården och i lärarrummet. Ibland kan vi fastna i olika roller som gör att det till exempel alltid är en och samma lärare som skriver minnesanteckningar och kommer ihåg att avsluta möten i tid, medan det är någon annan som alla alltid lyssnar på. Eller kanske beskrivs en elev ofta som stökig och bråkig oavsett vad den gör för någonting och kanske är det någon annan elev som alltid förväntas ta ansvar för saker och ting. För att undvika det i både i lärarlag och i klasser är det bra att ha roterande scheman för olika saker som ska göras. Mötesansvarig, veckovärd, matvärdar etc. Fundera också på om det finns speciella roller i klassen och vem som innehar dem? Hur ser könsmönstret ut, det vill säga finns det någon generell, nästan osynlig regel om att tjejer gör vissa saker och tar ansvar för vissa saker och killar för andra saker? Om det är så, prova att byta och se till att rotera så att alla barn får prova olika saker och ta ansvar för olika saker.

4 4 Självreflektion Hur brukar jag tilltala killarna och tjejerna? Beter jag mig olika beroende på elevens kön? Varför det i så fall? Ställer jag lika många frågor till alla elever? Får alla elever samma chanser att svara och svara fel? Hur använder jag adjektiv om killar och tjejer? Säger jag att killar är gulliga och tjejer modiga till exempel eller är jag traditionell i mina beskrivningar när jag talar om eller till olika barn? Uppmuntrar jag, med mitt kroppsspråk, alla barn på ett likvärdigt vis att delta i olika aktiviteter? Förutsätter jag skillnader mellan elever på grund av kön, bakgrund? Exempel på det kan vara att man tar för givet att föräldrarnas intressen, religion och yrken alltid styr barnets intressen. Att en pojke där föräldrarna arbetar med teater inte skulle gilla tennis, eller att en flicka med föräldrar från ett muslimskt land inte ska uppmuntras till att bli duktig i handboll eller simning, eller att en pojke från en familj där föräldrarna är ingenjörer inte skulle gilla att läsa dramatik etc. Hur kan jag försöka förändra mitt förhållningssätt om det behövs? Det kan handla om detaljer. Vem jag hälsar på först, vilka jag uppmuntrar att arbeta tillsammans, vem jag ger frågan först och vem ger jag ansvar etc? Hur tänker jag när en kille tar stort utrymme i klassen och hur tänker jag när en tjej tar stort utrymme i klassen? Hur handskas jag med dessa situationer? Tycker jag att det är jobbigare och svårare att hantera om en tjej tar stort utrymme, funderar jag då mer på hur de andra eleverna känner inför det? Frågor om uppmuntran/styrning kanske kan tas upp på en utbildningsdag på skolan, eller på ett föräldramöte? Är du förälder och har flera barn är det viktigt att också tänka igenom hur ni i familjen talar om de olika syskonen. Kanske förutsätts det att ett barn kan städa sitt rum och det andra inte, eller att ett barn ska ringa och hålla kontakten med släktingar medan ett annat barn i samma familj inte förväntas göra det på samma sätt? Vi kan alla behöva ompröva oss själva och reflektera kring våra egna mönster och handlingar i vardagen och inte minst när det gäller bemötande av varandra och det är viktigt att komma ihåg att alla människor växer av ansvar och av att någon tror på en. Att arbeta aktivt med jämställdhet betyder dock inte att man alltid ska behandla alla människor precis lika, det kan vi inte eftersom alla människor är olika och har olika behov. Men det betyder bland annat att man bör reflektera kring och eventuellt ändra på sig själv när det gäller hur vi styr och uppmuntrar barn åt olika håll. Ibland förutsätter vi omedvetet att de är olika, utan att de kanske är det. Då kan vi snarare låsa in barn i olika roller än att vi faktiskt ser till deras unika, individualitet. Att tala om ojämställdhet eller inte? När man arbetar med barn och unga och jämställdhetsfrågor infinner sig ibland en situation där man som vuxen kan känna sig osäker på huruvida man ska tala om för ett barn att det finns orättvisor mellan killar och tjejer (kvinnor och män), eller om man mer bara ska ignorera det och mer självklart lära både tjejer och killar att ta plats och vara ödmjuka. I föreställningen Jag är här nu! har man valt att delvis både problematisera karaktärernas könstillhörighet när det handlar om yrkesval (om pizzagubben och tantpresidenterna), men samtidigt och framför allt används en strategi där karaktärerna är självklara, säkra och målmedvetna, just precis så som tjejer och killar kan vara och ofta är. Det ser man inte minst i föreställningen när karaktärerna spelar musik.

5 5 I pjäsen finns till exempel repliken i den sista scenen om kärleksbrevet: Här ta en bas så känns det bättre. I den sekvensen uppmuntras karaktären att göra någonting åt sin känsla av ledsamhet. Hon uppmuntras att vara aktiv och skapande istället för enbart relationsinriktad och fokuserad på vad någon annan tycker om henne. Det är ofta kvinnliga karaktärer beskrivs som passiva och i denna scenen försöker man vända den passiva känslan och göra något istället. Detta hjälper till att skapa just ett självklart utrymme för karaktären. Ett utrymme som kan inspirera. När du som pedagog/förälder/vuxen väljer handlingssätt kan åldern få spela roll. När det handlar om små barn ca 0 8 år finns det ofta inte någon anledning alls att tala om ojämlikhet, just med en könsaspekt. För ett barn på sju år som precis har börjat skolan i Sverige kan det ju verka helt orimligt att om hon varit född i ett annat land kanske hon inte skulle fått gå i skolan. Och det är det ju också! I den åldern är det istället viktigt att låta ett barn fortsätta att vara självklar i olika situationer och inte betungas med en stämpeln som kan liknas vid offer eller förövare (även om det aldrig är fruktbart i någon ålder). När det gäller små och yngre barn är det istället viktigt uppmuntra, med ord och blickar att det okej för killar att prata om känslor, gråta, kramas och vara fina och att det är okej för tjejer att klättra, springa och vara modiga. Och givetvis det omvända. Men det är ofta det som sker automatiskt när vi inte tänker oss för. Inte för att killar inte har känslor, gråter, kramas eller vill vara fina, eller för att tjejer inte springer, klättar eller är modiga, utan snarare för att vi vuxna i en omvärld ofta har förutfattade meningar om barns egenskaper utifrån kön och på så vis begränsar barn. När barn blir lite äldre och frågan kommer upp i olika sammanhang, genom tidningar och TV till exempel, kan det vara bra att tala om de könsorättvisor som finns (till exempel skillnader i lön, våld och utsatthet, könsstympning, att flickor hindras att gå i skolan i vissa länder på grund att familjen anser det onödigt, att flickfoster aborteras bort, att killar som talar om känslor kan få höra skällsord m.m) och diskutera dessa på ett konkret vis där basen är demokrati och alla människors lika värde. Att samtala om könsorättvisor kan man göra utan att tala om pojkar och flickor som offer eller förövare. Istället kan man understryka att vi tillsammans skapar och därmed också kan förändra och påverka olika förhållningssätt. Att alla människor bär ett ansvar och det är viktigt att försöka förvalta det utifrån sin egen utgångspunkt. Det är också viktigt att titta bakåt i historien för att se hur våra värderingar kring yrken och till exempel utbildning har förändrats. Eller att börja tala om den västerländska utveckling kring demokrati och mänskliga rättigheter. Samhället är inte statiskt. Inte heller orättvisor som beror på kön. Innan allt blev pinsamt som det heter i inledningen av föreställningen kan beskrivas som ett tillstånd som barn ofta har innan de börjar värdera sig i jämförelse med andra. För att stärka barns (och vuxnas) självkänsla kan man arbeta med övningar som stärker barnets egna uppfattningar, tankar och åsikter. Tänk också på att det är viktigt för både killar och tjejer att få höra om/identifiera sig med killar och tjejer som starka subjekt i berättelser, teater och film eftersom det då kan vara lättare att våga vara ett subjekt i sitt eget liv.

6 6 Gruppövning för att stärka självkänslan En övning i att våga stå för vad man tycker är heta stolen. Barnen sitter på stolar i en ring. Den vuxna läser sedan olika påståenden som barnen tar ställning till genom att sitta kvar eller byta plats med någon. Den som håller med om påståendet sitter kvar, håller man inte med byter man plats med någon annan som också valt att byta plats. Är man ensam om att vilja byta plats får man resa på sig och sedan sätta sig på samma plats igen. Börja med neutrala frågor och kom sedan in på frågor som kan vara lite svårare för barnen att ta ställning till. Beroende på gruppen och barnens ålder varieras frågorna. Poängen med övningen är att barnen tränas i att ställning för någonting utan att hinna med att kolla in vad kompisarna tycker. Efter varje påstående och eventuella förflyttningar kan den vuxna fråga någon som flyttade och någon som satt kvar hur och varför de valde att göra det. Det är viktigt att den vuxna signalerar att svaren är okej, att det är okej att både sitta kvar och att byta plats. Denna övning kan användas i alla åldrar. Det är bara påståenden som ändras. En sådan här övning kan också fungera på ett föräldramöte med de vuxna. Då kan påståendena handlar om gränssättning, droger, tider, aktiviteter etc. Påståendena kan bytas ut och varieras i det oändliga beroende på vad ni talar om i klassen. Ex. påstående: Pannkakor är den bästa mat som finns. Ex. påstående: Killar passar bäst i vissa färger och tjejer i andra. Ex. påstående: Det bästa sättet att säga förlåt på är att skicka en lapp till någon med ett förlåt på. Ex. påstående: Om man kommer till skolan i samma kläder som en kompis är det pinsamt. Ex. påstående: Man är en schysst kompis om man väntar på alla och ser till att alla får vara med. Ex. påstående: Gult är snyggt på killar. Ex. påstående: Tjejer är duktiga på matte. Ex. påstående: Pappor är bra på att städa. Efter en sådan här övning, med könsspecifika frågor är det viktigt att diskutera vidare i gruppen om kan man tala så här generellt om kvinnor, män, killar, tjejer etc. Teater som verktyg? Att prata om mänskliga relationer och konflikter och känslor kan stundtals vara svårt både för barn och vuxna. Stämningen i en grupp eller klass kan också vara mer tillåtande eller begränsande. En gruppstärkande övning för alla åldrar kan till exempel vara att barnen sitter i en ring och övar sig på att tänka och säga positiva saker om varandra. Varje person får säga två snälla/positiva saker om den som sitter bredvid/framför i ringen. Det kan vara saker den personen är bra på, att den är snäll, schysst, tänker på andra, att den är fin etc. Du som pedagog kan också hjälpa till att plantera adjektiv som inte är könsstereotypa när ni talar om varandra. Man kan ju göra det åt ett håll och sedan byta håll. Den här övningen kan stärka banden mellan barn på ett positivt vis. Och på så sätt kan det bli svårare att vara dumma mot varandra i en annan situation. Oavsett vilken nivå av trygghet som klassen/gruppen befinner sig på kan en teaterföreställning skapa en ingång till samtal. Det kan till exempel vara lättare att tala om en konflikt som uppstod på scenen än en som skedde i klassrummet igår eller hemma vid frukostbordet. Men efter hand brukar man kunna smyga in samtalet till att handla mer och mer om egna erfarenheter, samtidigt som man har den gemensamma konstupplevelsen som en referensram.

7 7 Till exempel: I föreställningen kände en av tjejerna att hon inte längre var speciell och fin när de andra hade samma mössa som hon hade. Var hon speciell och fin trots att de hade samma mössa, tycker ni? Vad är det som gör en människa speciell? När vill man kanske vara som många andra och när är det viktigt att känna sig alldeles unik? Fundera på vad som är gör dig till en alldeles unik människa? Att kunna leva sig in karaktärernas känslor är också bra empatiövningar. Empati är nämligen någonting som alla människor måste träna sig på. Att känna empati och våga agera om saker och ting är fel. Genom karaktärernas känslor och värderingar kan barn (och vuxna) få syn på vad de själva tycker eller känner. Barnen kan då relatera till att de själva kan ha upplevt likadana känslor av att känna sig utanför, coola, trygga, glada och ledsna och hur de gjorde då. Till exempel: I föreställningen talade tjejerna om att de var varandras hat-kompisar. Känns det bra eller dåligt att vara hat-kompisar, tror ni? Kan ni känna igen att man ibland irriterar sig även på de personer man tycker mest om? Att inte bara samtala utan också verkligen se en gestaltning av hur vi människor ibland är mot varandra har betydelse för vår förståelse för varandra. Det går alltid att arbeta med frågeställningar där man låter barnen fundera över om de själva skulle ha gjort på något annat sätt än på det sätt som karaktärerna på scenen gjorde. FÖR ELEVERNA (Du som vuxen är med och läser och leder samtalen och uppgifterna.) Vad handlade föreställningen om? När ni är tillbaka i skolan efter att sett föreställningen kan ni börja att tillsammans tala om den. Alla barn kan sätta sig i en ring och så kan frågan gå runt till alla så att alla som vill får tala om sina upplevelser av föreställningen. Det bör inte finns något krav på att delta i samtalet, men det är viktigt att alla lyssnas på och får en möjlighet att tala om man vill. Samtala i gruppen kring dessa frågor. Vilka såg vi på scenen? Vad handlade föreställningen om? Vad var det för karaktärer? Vad gjorde dom? Vad tyckte/kände de om? Fanns det något som de blev ledsna över? Vad gjorde karaktärerna arga? Vad gjorde karaktärerna glada? Hur kunde man se att de var kompisar med varandra? Kroppen och jag är här nu! I föreställningen handlar det bland annat om att det är viktigt att få vara som man är och få den plats man behöver. Hemma och i skolan och i andra sammanhang. Har ni tänkt på att kroppen ofta vill röra sig på lite olika sätt beroende på var man är någonstans och vad man känner för känslor?

8 8 Rörelseövning (Passar bra för mellanstora barn. Ca 9 12) Låt alla barn gå omkring som de vill i rummet. Efter några minuter när barnen bekantat sig med rummet kan pedagogen ge instruktioner som får barnen att förändra sitt sätt att gå på till att bli mer aktivt och säkert. Säg till exempel till barnen att dra bak axlarna och sträcka på sig. Svänga lite mer med kroppen och ta mer plats, utan att de störa de andra som går. Lyfta blicken och möta varandras ögon och högt och tydligt säga hej! (dock inte skrika). Barnen ska känna att det är deras rum. Alla har sitt egna rum i rummet. Alla är viktiga. Låt barnen gå så några minuter. Ge sedan nya instruktioner som får barnen att krympa sitt utrymme och därmed skapar en osäkerhet. Säg till exempel nu ska ni titta i golvet när ni går, dra ihop axlarna, och otydligt mumla hej. Inte titta varandra i ögonen. Tala om för barnen att de ska gå som de inte vill vara i det rummet. Låt barnen gå så några minuter. Byt sedan tillbaka igen till att en bra stund gå helt säkert och titta på varandra igen och känna som att det är deras rum och att de känner sig hemma där. Det sista (och första) sättet att gå på och den sköna känslan är det som man vill ska finnas kvar efteråt. Samla alla barn tillsammans i en ring och låt dem berätta om skillnaden i känslan av de olika gångstilarna. Hur kändes det? Vilket sätt att gå på var skönast? Diskutera med barnen kring blyghet och när man kan känna sig blyg och när man känner sig särskilt säker och trygg. Låt barnen komma med egna exempel på hur de tillsammans kan skapa en tryggare stämning i klassen/gruppen. Poängen med övningen är att låta barnen erfara hur deras kroppsspråk också kan ändra deras känslor inför rummet och varandra och hur de kan bli tryggare i sig själva genom att sträcka på sig. Fundera på hur du rör dig i olika rum. Har du ett annat kroppsspråk hemma än i skolan? Hur skiljer de sig åt? Hur skulle ditt önske-rum vara och hur skulle det kännas att vara i det? Kompisar (Passar för alla barn) Föreställningen handlar om tre kompisar som har känt varandra sedan de var små. Fundera kring vad som kan vara bra med att ha kompisar som man har känt väldigt länge? Finns det något som kan vara dåligt med att ha känt en kompis kanske ända sedan man gick på dagis? I föreställningen talar de om att riktiga kompisar är sådana som man kan bråka med och sedan bli sams med. Håller du med om det? Hur kan man försöka vara en bra kompis? Om man inte har så många kompisar eller ingen riktigt bra kompis hur kan man då försöka få några? Om det är någon som har bra kompisar men som märker att någon annan kanske inte har det, hur kan den med många kompisar då hjälpa till så att alla får vara med? Hemlig kompis. Du som är pedagog säger tyst till tre barn en person var som de den kommande veckan ska vara extra snälla mot. Det utan att tala om det för den aktuella personen eller några andra. Sista dagen i veckan får barnen tala om för de andra vem som de har haft som hemlig kompis och därmed varit särskilt snäll mot. De som hade en hemlig kompis kan berätta om de kände att någon var extra snäll mot den etc. Nästa vecka byter man så att några andra får ha andra hemliga kompisar. Genom den här övningen tränas barnen på att tänka på varandra och vara snälla och visa hänsyn, också kanske till dem som de inte brukar leka eller umgås med så mycket. Viktigt att se till så att alla någon gång får vara och ha en hemlig kompis.

9 9 Vad ska du bli när du blir stor? Vad är roligt att göra? (Passar för alla barn) I föreställningen vill en av tjejerna bli pizzabagare och hon busringer också till en pizzeria. När hon gör det möts hon av en vuxen pizzabagare som säger att hon som är tjej inte kan bli det. I Sverige är alla yrken sedan 1983 öppna för både kvinnor och män, ingen kan längre förbjuda någon att jobba med någonting speciellt på grund av om man är kille eller tjej. Ändå är det en del jobb som det nästan bara är tjejer som gör och andra jobb som nästan bara killar gör. Detta beror inte på att tjejer och killar inte klarar av olika de olika uppgifterna och jobben, utan snarare på grund av att det kan kännas lättast att göra som andra gör. Man kanske också får uppmuntran från sin omgivning att göra ett traditionellt yrkesval. Att det helt enkelt kan kännas lättare för tjejer att välja som många andra tjejer väljer och att det kan kännas lättare för killar att välja som många andra killar väljer. Även om det kanske inte är det som man egentligen vill arbeta med. Vad vill du själv bli när du blir stor? Skriv och rita! Vad tycker du är roligast att göra nu? Tror du att du kommer att tycka om att göra samma saker när du är stor? Vad kan man jobba med när man blir stor? Ge exempel Övning Alla barn skriver ett yrke på en lapp, pedagogen samlar ihop dessa och dra sedan en lapp i taget och så får alla snabbt med kroppen visa hur och vad man gör i det yrket. Sedan kan man tala om att nu har ju alla gjort allting och så kan det vara när ni blir stora också. Kanske kan klassen få göra något studiebesök på/i något spännande yrke. Varför inte på en teater? Alla är unika (Passar för mellanstora barn, 9 12) I föreställningen säger tjejerna att det är viktigt att våga vara sig själv och inte jämföra sig med andra människor. I föreställningen sjunger tjejerna en sång i slutet som heter Fin som du é och i texten låter det bland annat så här: Du är fin som du é, skit i om ingen fattar det, det är mitt i du vill va, men när du jämför dig faller du ur. Den handlar just om att man inte behöver jämföra sig med varandra för att känna att man är fin och unik, utan att alla är fina precis som de är. Det kan man också kallas för att vara närvarnade i sitt eget liv, att vara subjekt i sitt eget liv. Låt barnen skriva på lappar som ni sedan drar och slumpvis läser högt som svaret på de olika frågorna. Hur kan man tänka för att man inte ska bry sig så mycket om vad andra säger om hur man ska tycka, känna, vara? Om man ändå jämför sig och tycker att man inte är fin för att man är sämre än andra på något, hur kan göra då? Vad gör du för att våga säga vad du tycker i klassen? Kan man lära sig en sak bra även om man inte är bra på det i början? Har du något exempel?

10 10 Att spela musik (Passar för alla barn) I föreställningen Jag är här nu! förekommer mycket musik. Musiken gör att vi kanske känner olika känslor i kroppen. Svara på frågorna nedan och skriv eller rita svaren! Min favoritmusik är Det här instrumentet har jag spelat/provat Det här instrumentet vill jag spela Det bästa med musik är När jag lyssnar på musik känner jag mig Rita hur det känns när du lyssnar på bra musik! Om ni skulle göra en egen teaterföreställning? Teater är en konstform där man kan leka med fantasin. På teatern finns många olika typer av yrken och uppgifter. Det finns skådespelare som spelar olika föreställningar, det finns regissörer som bestämmer vad som ska hända på scenen. Maskörer som sminkar och gör ordning håren så att skådespelarna ser olika ut beroende på föreställning. Det finns scenografer som bestämmer hur scenen ska se ut och vad som ska finnas på den. Ljussättare bestämmer hur ljuset ska vara. Rekvisitörer som gör och fixar fram alla små saker som finns på scenen. Ofta finns också musiker som gör musik till föreställningen. Om er klass eller grupp skulle göra en egen teaterföreställning, vad skulle den handla om då? Tala två och två om vad den skulle kunna handla om och berätta sedan för varandra i klassen vad den skulle kunna handla om. Vad skulle du själv vilja göra om ni gjorde en föreställning? Kostym, spela pjäsen, skriva vad de ska säga, bygga en scen, göra musik, spela musik etc? Kanske kan ni göra en egen föreställning på riktigt och visa för de andra i klassen. Om inte det går kan två och två eller fyra och fyra få träna och spela upp en liten scen tillsammans. Och kom ihåg att ni är fina precis som ni är! Ur föreställningen: Ingen annan är som du och du är inte som någon annan i hela världen. Alla sandkorn i universum är olika, varje tumavtryck också. Och precis på samma sätt är du är helt unik och fin och det bästa av allt: Du är här nu! Så passa på! Vi lever en sådan liten tid här på jorden så vi har faktiskt inte tid med att fundera på om vi kanske inte är fina för att vi är för långa, för korta, för tjocka, för smala. Nej! Vi ÄR fina. Vi föds fina, vi dör fina och däremellan är det tänkt att vi skall leva fina också! Så nu vill jag saga en riktigt viktig sak: Var dig själv för alla andra är redan upptagna! * Tänk på det! (*Citatet är av Oscar Wilde) Teaterhandledning är skriven av Lisa Lindén i dialog med Nadina Pundins. Lisa Lindén är Fil. Mag i genusvetenskap och författare till ungdomsboken Det dom inte sa om hur jag blev feminist. Lisa arbetar med genus- och jämställdhetsrelaterade frågor, ofta kopp lade till scenkonst. Kontakt:

11 11 Boktips Böckerna om Lasse-Majas detektivbyrå är utgivna av Bonnier Carlsen och är skrivna av Martin Widmark och illustrerade av Helena Willis. Genus om det stabilas föränderliga former, av Yvonne Hirdman. (2004). Rädd att falla studier i manlighet, Gidlunds, Claes Ekenstam m.fl (1998) Tusen gånger starkare, Månpocket/BonnierCarlsen, av Christina Herrström. (2006) Det är inte en högläsningsbok för mellanstadiet. Signe är 15 år och nästan osynlig i klassen där killarna dominerar. Saga som är ny är stark, självständig och omtyckt av alla och en förebild för de andra tjejerna tycker lärarna. Men är de beredda på att de själva måste förändras om alla tjejer skall få vara så? För dig som arbetar med yngre barn eller är förälder; Ge ditt barn 100 möjligheter istället för 2 om genusfällor och genuskrux i vardagen. Av Kristina Henkel och Marie Tomicic. Olika förlag (2009) Lilla feministboken, Sassa Buregren, Tiden (2006). En jättebra bok som tar upp demokrati, historiska förändringar. Jättebra för både killar och tjejer i åldern 8 13 år. För pedagogen kan det vara intressant att läsa en amerikansk forskare som heter Iris Marion Young som bland annat talar om att flickor tränas i att betrakta sig själva inte bara som subjekt i sitt eget liv, utan också som objekt för en andra människor. I boken Att kasta tjejkast: texter om feminisk och rättvisa, Atlas (2006) skriver hon om det och hur våra kroppar påverkas av hur vi ser på oss själva som subjekt eller objekt.

12 12

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

Välkomna till Teater Tamauer! Kontaktuppgifter. Hitta till oss

Välkomna till Teater Tamauer! Kontaktuppgifter. Hitta till oss Lärarhandledning Välkomna till Teater Tamauer! Teater Tamauer har funnits sedan 1994 och vi flyttade in på Hagateatern 2002 och satte upp vår första pjäs för barn 2003; Igelkotten och mullvaden. Vi har

Läs mer

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL TILL LÄRAREN Vi hälsar dig och din klass varmt välkomna till Byteatern Kalmar Länsteater och föreställningen ANTIGONE. Vi hoppas att ni kommer att få en härlig teaterupplevelse

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL OM ATT GÅ PÅ TEATER

INSPIRATIONSMATERIAL OM ATT GÅ PÅ TEATER INSPIRATIONSMATERIAL OM ATT GÅ PÅ TEATER Av Ellinor Lidén, barnteaterforskare vid Stockholms universitet och av Malin Appeltoft, dramapedagog Texten är baserad på en handledning som skrevs för Stockholms

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET. illustration: Fibben Hald

FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET. illustration: Fibben Hald FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET illustration: Fibben Hald Detta är ett material till dig som lärare att använda före eller efter ni sett föreställningen Ägget på Unga

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Pedagogiskt material Jag är inte rädd för någonting som inte finns

Pedagogiskt material Jag är inte rädd för någonting som inte finns Pedagogiskt material Jag är inte rädd för någonting som inte finns Unga Scenkompaniet 1 Till dig som pedagog Det pedagogiska materialet skall tillsammans med föreställningen ses som en helhet. Vi rekommenderar

Läs mer

Tro på dig själv Lärarmaterial

Tro på dig själv Lärarmaterial sidan 1 Författare: Eva Robild och Mette Bohlin Vad handlar boken om? Den här boken handlar om hur du kan få bättre självkänsla. Om du har bra självkänsla så blir du mindre stressad. I boken får du tips

Läs mer

Att alla är så snälla och att man får vara med mycket i föreställningarna.

Att alla är så snälla och att man får vara med mycket i föreställningarna. Våga Visa kultur- och musikskolor Sida 1 (8) Värmdö Scenskola Vad är bäst? Alla andra elever. Allt. Allt, jag tycker jätte mycket om teater. Allting. Att alla bryr sig om mig. Att alla är med på en stor

Läs mer

VERKTYGSLÅDA - ett sätt att förlänga teaterbesöket i ditt klassrum

VERKTYGSLÅDA - ett sätt att förlänga teaterbesöket i ditt klassrum VERKTYGSLÅDA - ett sätt att förlänga teaterbesöket i ditt klassrum www.ungscen.se HEJ! Vi på ung scen/öst är mycket glada över att vi får spela Sexigt - på riktigt för dig och din elevgrupp. Sexigt - på

Läs mer

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete Mång falds check underlag för ett normkreativt arbete Inledning Vi förhåller oss alla dagligen (o)medvetet till normer. Eftersom normer oftast är outtalade är de svåra att se. De är ännu svårare att se

Läs mer

Foto Petra Hellberg 1

Foto Petra Hellberg 1 Foto Petra Hellberg 1 Skuggfåglarna Om att ockupera sin plats i livet trots att ingen erbjuder dig den premiär på Unga Klara 25 januari 2007 Lärarmaterial av Monica Nyberg, lärare och dramapedagog. Det

Läs mer

Värderingsövning -Var går gränsen?

Värderingsövning -Var går gränsen? OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof

Läs mer

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN Öppenhet handlar inte om att visa upp och mani festera min sexuella läggning. Öppenhet för mig handlar om att slippa behöva dölja vem jag

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Ta med skolklassen på teater!

Ta med skolklassen på teater! Ta med skolklassen på teater! Ett handledningsmaterial för högstadiet och gymnasiet Att ta med sina elever på en teaterföreställning behöver inte vara så svårt. Visst kan man vara orolig över hur de ska

Läs mer

Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA

Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA Lika och olika Barnkonventionens artikel 2 säger att alla barn har lika värde och samma rättigheter. I svensk lagstiftning finns

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

Vi på ung scen/öst är mycket glada över att du och din elevgrupp kommer och ser Blomma blad en miljard.

Vi på ung scen/öst är mycket glada över att du och din elevgrupp kommer och ser Blomma blad en miljard. VERKTYGSLÅDA HEJ! Vi på ung scen/öst är mycket glada över att du och din elevgrupp kommer och ser Blomma blad en miljard. Blomma blad en miljard handlar om ett barn som heter Ollsi och en förälder som

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv FÖR BARNENS SKULL Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv Maria.Bangura_Arvidsson@soch.lu.se, id hl Socialhögskolan, l Lunds universitet it t Föreläsningen Familjerätts-

Läs mer

Grundutbildning. för Junisledare

Grundutbildning. för Junisledare Kurspass 6 Ledarskap Fakta 1. Ledarskap hos Junis IOGT-NTOs Juniorförbund vill att Du som ledare: ska ha kännedom om och dela våra värdegrundsfrågor. Dessa är våra fyra profiler: Drogfrihet, Demokrati,

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

Ge barnen 100 möjligheter Istället för 2

Ge barnen 100 möjligheter Istället för 2 Ge barnen 100 möjligheter Istället för 2 Liberala kvinnor 140222 Marie Tomicic www.olika.nu Genusfällor för att vi lätt trillar i dem och för att de begränsar barnens möjligheter Genuskrux för att det

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Vi på ung scen/öst är glada att du och din elevgrupp bjudit in föreställningen En jobbdröm till ert klassrum.

Vi på ung scen/öst är glada att du och din elevgrupp bjudit in föreställningen En jobbdröm till ert klassrum. VERKTYGSLÅDA HEJ! Vi på ung scen/öst är glada att du och din elevgrupp bjudit in föreställningen En jobbdröm till ert klassrum. En jobbdröm handlar om arbete - varför vi arbetar, vad fritid är och vad

Läs mer

VÄSSA BLICKEN. Praktiska tips om hur du kan tolka scenens bilder och tecken

VÄSSA BLICKEN. Praktiska tips om hur du kan tolka scenens bilder och tecken VÄSSA BLICKEN Praktiska tips om hur du kan tolka scenens bilder och tecken photospin.com VÄSSA BLICKEN Praktiska tips om hur du kan tolka scenens bilder och tecken Lisa Lindén, genusvetare och dramaturg,

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN

VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN Blåbärsskogen är en avdelning med 20 barn i åldern 3-6 år. På Blåbärsskogen arbetar Anna Riseby, förskollärare 100%. Carina Gladh, förskollärare 100

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Alfons och känslor Parkskolan, 13/5-2009

Alfons och känslor Parkskolan, 13/5-2009 Alfons och känslor Parkskolan, 13/5-2009 Inledning Folkhälsoenheten arrangerade den 13 maj den första Tematräffen för pedagoger på förskolor och skolor som ingår i Hälsofrämjande skolutveckling. Syftet

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern.

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. En natt i februari av Staffan Göthe Lärarhandledning Syftet

Läs mer

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson AVmedia dagen 20151027 Ses offline Milla Skoglund Stina Nilsson Varför "ses offline"? AVmedia utbildning Många kränkningar på nätet, Trygghets gruppen Lektion 1 Kontrakt Kontrakt Kontrakt SES OFFLINE?

Läs mer

Vardagsliv på förskolan ur ett normkritiskt perspektiv

Vardagsliv på förskolan ur ett normkritiskt perspektiv Vardagsliv på förskolan ur ett normkritiskt perspektiv Anette Hellman, PhD Institutionen för pedagogik Kommunikation och lärande Göteborgs Universitet Välkomna! Jag ska prata om: 1. Norm och normalitet

Läs mer

4 HÖRN. Lektionsövningar/värderingsövningar

4 HÖRN. Lektionsövningar/värderingsövningar 4 HÖRN Vad är 4 hörn? Ledaren ger ett påstående, deltagarna får välja på att ställa sig i ett hörn, tre hörn har givna val och ett är öppet. Forma smågrupper utifrån hörnen och låt deltagarna diskutera

Läs mer

Lärande för och med barn inom idrotten

Lärande för och med barn inom idrotten Lärande för och med barn inom idrotten Barnkultur ger barn möjlighet att få lära och växa genom lärande med många sinnen och utifrån sina förutsättningar och mognad. Alla barn är aktiva och lär med och

Läs mer

Att använda svenska 1

Att använda svenska 1 Att använda svenska 1 Att använda svenska 1-4 är ett undervisningsmaterial utformat för att hjälpa eleverna att nå gymnasiesärskolans mål i ämnet svenska. Uppgifterna är utformade för att läraren både

Läs mer

Hjälps åt att skriva några rader om senaste scoutmötet i avdelningens loggbok.

Hjälps åt att skriva några rader om senaste scoutmötet i avdelningens loggbok. SCOUTMÖTET JAG SJÄLV, INUTI OCH UTANPÅ Det är bra om du som ledare läser igenom detta innan mötet äger rum. Under dagens möte får scouterna fundera kring sådant som finns inuti oss och påverkar vårt beteende,

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Vilka entreprenöriella förmågor-/kompetenser anser du att förskolans barn behöver utveckla? Bergsnäs Förskola Tro på sig själv. Självkänsla. stärka barnens självförtroende - jag törs - jag vågar - jag

Läs mer

Att bli kvinna Program för att möta unga flickor i samtal om puberteten.

Att bli kvinna Program för att möta unga flickor i samtal om puberteten. Sidan 1 av 5 Att bli kvinna Program för att möta unga flickor i samtal om puberteten. Ett arbetssätt utarbetat av Berit Román på Cebuh och Agneta Persson på Ungdomsmottagningen Molinsgatan i Centrum efter

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Värderingar och

Läs mer

Kvalitetsdokument för Sagoborgen 2013/2014, Pedagogisk omsorg

Kvalitetsdokument för Sagoborgen 2013/2014, Pedagogisk omsorg Kvalitetsdokument för Sagoborgen 2013/2014, Pedagogisk omsorg Beskrivning av verksamheten Sagoborgen drivs som enskild firma av Siw Minnema. Jag har sex barn mellan tre och sex år. Ibland har jag hjälp

Läs mer

Kvalitetsanalys. Åsalyckans fritidshem

Kvalitetsanalys. Åsalyckans fritidshem Kvalitetsanalys Åsalyckans fritidshem Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 8 Övriga mål

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

BOULEVARDTEATERNS. Handledarmaterial. till föreställningen av Daniel Goldmann

BOULEVARDTEATERNS. Handledarmaterial. till föreställningen av Daniel Goldmann BOULEVARDTEATERNS Handledarmaterial till föreställningen av Daniel Goldmann Hej Det här är ett handledarmaterial för er som ska se Bröderna Pixon - och TV:ns hemtrevliga sken på Boulevardteatern. Här finns

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden

Läs mer

Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen

Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen Det finns en likabehandlingsplan som gäller för barn och vuxna på Kallingeskolan och där står det saker som vi måste veta

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Fråga 1 6 Barnens kommentarer

Fråga 1 6 Barnens kommentarer Fråga 1 6 Barnens kommentarer Detta är en sammanställning av barnens kommentarer som lämnats i enkäten. Kommentarerna har grupperats efter fråga. För bättre läsbarhet har stavfel korrigerats. Ett stort

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

JAG ÄR HÄR NU! MUSIKTEATER

JAG ÄR HÄR NU! MUSIKTEATER LÄRARHANDLEDNING JAG ÄR HÄR NU! MUSIKTEATER LISA PEDERSEN HARRIET OHLSSON NADINA PUNDINS Hej du lärare som ska hålla i efterarbetet kring föreställningen Tantpresidenterna! När Björn Borg blev en framgångsrik

Läs mer

Bakgrund. Läsförståelse. Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson

Bakgrund. Läsförståelse. Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson Bakgrund Det här materialet kompletterar boken Barnet. Det kan användas individuellt eller i grupp. Om rubriken följs av symbolen: (+) innebär det att

Läs mer

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns.

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Inledning Den 1:a April 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering,

Läs mer

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal 2015 Revideras i december 2015 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026 183055 Sofiagatan 6 rektor: Elisabet Enmark elisabet.enmark@geflemontessori.se

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

V.A.T lärstilstest och studieteknik

V.A.T lärstilstest och studieteknik Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne

Läs mer

Elevernas likabehandlingsplan

Elevernas likabehandlingsplan Elevernas likabehandlingsplan Beringskolan augusti - 2011 Du och jag och alla barn har rätt att leva i trygghet. ALLA HAR RÄTT ATT VARA MED! Alla är lika viktiga oavsett ålder! Alla behövs! Vad kan du

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Skapande skola- projekt 2014-2015. Allt är möjligt på teatern

Skapande skola- projekt 2014-2015. Allt är möjligt på teatern Skapande skola- projekt 2014-2015 Allt är möjligt på teatern VEM HÅLLER I SKAPANDE SKOLA- PROJEKTEN? Susanna Vildehav är skådespelare hos Teater Eksem och håller i skapande skola- projekten. Susanna har

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Handledning: Nu blev det KNAS

Handledning: Nu blev det KNAS Förord Många ungdomar befinner sig idag i en värld där dem kämpar för att passa in, viljan och pressen att vara som alla andra är stor. I en grupp vill man känna sig inkluderad och inte känna skuld eller

Läs mer

Att vara tennisförälder är inte alltid så lätt. Du ska engagera dig, men inte för mycket. Du ska stötta, men absolut inte sätta press.

Att vara tennisförälder är inte alltid så lätt. Du ska engagera dig, men inte för mycket. Du ska stötta, men absolut inte sätta press. Att vara förälder i Världens bästa? Att vara tennisförälder är inte alltid så lätt. Du ska engagera dig, men inte för mycket. Du ska stötta, men absolut inte sätta press. Det finns inga givna svar på hur

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

GROVPLANERING DIAMANTEN, HALLONET

GROVPLANERING DIAMANTEN, HALLONET GROVPLANERING DIAMANTEN, HALLONET Vt 2014 I grovplaneringen definieras hur verksamheten i stora drag ska läggas upp, sett till hur varje månad planeras samt vilket/vilka tema(n) som ska arbetas med under

Läs mer

Inspirationsmaterial till häftet

Inspirationsmaterial till häftet Inspirationsmaterial till häftet För dig som arbetar med barn i åldrarna 5 till 9 år inom förskolan och skolan. 1 INNEHÅLL 1. VARFÖR ARBETA MED BARNKONVENTIONEN?... 3 2. SAMLINGARNA... 4 3. VERNISSAGE...

Läs mer

Våga se. Praktiska tips om hur du kan titta på dansföreställningar med nya ögon

Våga se. Praktiska tips om hur du kan titta på dansföreställningar med nya ögon Våga se Praktiska tips om hur du kan titta på dansföreställningar med nya ögon Lisa Lindén, genusvetare och dramaturg, har skrivit texten till foldern på uppdrag av danskonsulenterna på Kultur i Väst och

Läs mer

Lärarhandledning. Friends ambassadörsfilmer

Lärarhandledning. Friends ambassadörsfilmer Lärarhandledning Friends ambassadörsfilmer Friends är en icke-vinstdrivande organisation vars uppdrag är att stoppa mobbning. Vi utbildar och stödjer skolor, förskolor och idrottsföreningar i hela landet.

Läs mer

Tjej och entreprenör Lektionsmaterial för årskurs 7-9

Tjej och entreprenör Lektionsmaterial för årskurs 7-9 Tjej och entreprenör Lektionsmaterial för årskurs 7-9 Foretagsamheten.se Företagsamheten.se Tjej och entreprenör I de flesta skildringar av den svenska ekonomiska historien är det männen som dominerar.

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut ovellens uppbyggnad I Svenska Direkt 7 fick du lära dig hur en berättelse är uppbyggd med handling, karaktärer och miljöer: Något händer, ett problem uppstår som måste lösas och på vägen mot lösningen

Läs mer

SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2015/16:

SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2015/16: SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2015/16: Att Mima Hösten Att Mima Vintern RESPEKT - att se sig själv & andra genom mim Former & Fantasi Kroppens Fantasi Did I Really? Hej! Vi har under de senaste fem åren arbetat

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

Lektion 2. Att göra en stretch. eller fördelen med att se sig själv som en amöba

Lektion 2. Att göra en stretch. eller fördelen med att se sig själv som en amöba Lektion 2 Att göra en stretch eller fördelen med att se sig själv som en amöba Utdrag ur Utrustad Johan Reftel, Kristina Reftel och Argument Förlag 2005 15 Att göra en stretch är att göra något som man

Läs mer

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL RAOUL 2015 SKOLMATERIAL Den 27 augusti är Raoul Wallenbergs dag, Sveriges nationella dag för medmänsklighet, civilkurage och alla människors lika värde. Inför denna dag erbjuder vi på Raoul Wallenberg

Läs mer

Grafisk design & illustrationer: Peter Sundström, PS Design AB

Grafisk design & illustrationer: Peter Sundström, PS Design AB Att umgås med barn Denna folder är producerad av Luleå kommun. Vi har utgått ifrån och inspirerats av en folder från Skaraborgs läns landsting och omarbetat den till en nyare variant. Grafisk design &

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

Ja nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn.

Ja nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn. Värderingsövningar Heta stolen sitter i ring. Om man är av samma åsikt som påståendet, stiger man upp och byter plats. Om man är av annan åsikt, sitter man kvar. Finns inga rätta eller fel svar, utan man

Läs mer

NALLELEK LäraMera / www.laramera.se Swedish Media Art / www.swedishmediaart.se

NALLELEK LäraMera / www.laramera.se Swedish Media Art / www.swedishmediaart.se Programmet Nallelek är ett program med många roliga övningar och tydliga bilder. I programmet ingår övningar av typen trycka-hända, sortera, kategorisera, finn lika, möblera, klä på, domino mm. Nallelek

Läs mer

Tema: Alla barns lika värde och rätt att bli lyssnad till DET VAR EN GÅNG...

Tema: Alla barns lika värde och rätt att bli lyssnad till DET VAR EN GÅNG... Tema: Alla barns lika värde och rätt att bli lyssnad till DET VAR EN GÅNG... Det var en gång... Alla barn är lika mycket värda. De har rätt att tänka hur de vill och säga vad de tycker. Samhället och vuxenvärlden

Läs mer

Utvärdering 2014 deltagare Voice Camp

Utvärdering 2014 deltagare Voice Camp 214 Voice Camp Utvärdering 214 deltagare Voice Camp 55 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 2 Ja Nej Varför eller varför inte? För att jag har fått uppleva min dröm Lägret har varit roligt,

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Barn och medier. En lättläst broschyr

Barn och medier. En lättläst broschyr Barn och medier En lättläst broschyr Innehåll Inledning 3 Åldersgränser 4 Internet 8 Spel 14 Använder ditt barn medier för mycket? 15 Läsning 16 Alla kan vara medieproducenter 18 2 Inledning Alla barn

Läs mer

Mod, är det att hoppa

Mod, är det att hoppa Utmana rädslan Mod är årets tema på Allt för hälsan-mässan. Utan mod fastnar du lätt i livet och kan bli överkörd av andra. Ta din rädsla i hand, våga mer och du kommer att må bättre. text Maria Gerolfson

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1

Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1 Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1 Varför forskning? Kritisk granskning av verksamhetens innehåll och utformning utifrån vetenskaplig grund Se saker ur olika synvinklar Bakgrund Lärande organisation

Läs mer