Skärgårdsfåglarna framtiden? Förändringar hos sjöfåglar och säl. Faktorer som påverkar fågel- och sälstammar

Transkript

1 Förändringar hos sjöfåglar och säl Mikael Nordström Lauri Mäenpää Forststyrelsen Juha Niemi 1. Inledning 2. Förändringar hos fågel Alfågel Ejder Storskarv 3. Förändringar hos säl Vikare Gråsäl 4. Sammandrag Faktorer som påverkar fågel- och sälstammar Eutrofiering Väderlek Tillgången på föda (häcknings/övervintringsområden) Oljeutsläpp Miljögifter Habitatförstöring Predation Förändringar i Finlands fågelfauna Skrattmås - Naurulokki 1811 Pargas, idag par Koltrast - Mustarastas 1842 Helsingfors, idag > par Brunand Punasotka 1867 Helsingfors, idag par Rörsångare - Rytikerttunen Åbo 1922, idag par Turkduva - Turkinkyyhky Vasa 1966, idag 100 par Skäggmes - Viiksitimali Sagu 1987, idag 300 paria Egrätthäger - Jalohaikara första obs. 1966, häckar 2014? Hannu Huhtinen Förändringar bland fågel Dramatiska förändrinhar bland våra skärgårdsfåglar Ejder - Haahka par, idag ? Knölsvan - Kyhmyjoutsen 1930-t. idag 2000 paria Gråtrut - Harmaalokki 1940-t. ett par hundra par, idag par Silltrut - Selkälokki 1960-t. havsområden par, idag par Vitkindad gås - Valkoposkihanhi 1985 (1 par), 2008 (>2000 par) Minskat: svärta-pilkkasiipi, skräntärna-räyskä, större strandpipare-tylli, roskarl-karikukko Ökat: häger-harmaahaikara, grågås-merihanhi, havsörnmerikotka, gravand-ristisorsa Skärgårdsfåglarna framtiden? På kommande: dvärgmåspikkulokki, gråhakedoppinghärkälintu, sångsvanlaulujoutsen (?) Håller på att försvinna: bergand-lapasotka, sydlig kärrsnäppa-etelänsuosirri, mosnäppa-lapinsirri Förändringar bland fågel 1

2 Alfågel Alli (Clangula hyemalis) Östersjöns vanligaste övervintrande sjöfågel, 4.3 miljoner år Häckar i norra Ryssland, Sibirien. I litet antal i Lappland Vanlig i Skärgårdshavet under flyttningsperioden i maj och september-oktober Alfågelstammen minskar Stammen kraschade under och efter andra världskriget Bergman (1961) Oljeolyckor och spill som största orsak? Alfågelstammen återhämtade sig under och talen Sedan mitten av 1990-talet har stammen igen minskat kraftigt Varför? Kalle Rainio Hario et al Oljeskadade alfåglar vid Hoburgs bank Larsson & Tydell 2005 Larsson & Tydell 2005 Andelen unga alfåglar i Östersjön och fjäll-lemmelpopulationerna i Sibirien Ungproduktionen är två gånger större under goda lemmelår (Pehrsson 1986) Lemmelpopulationen minskat cyklerna störda Alfågelns svacka beror på Uteblivna lemmeltoppar på häckningsområden fjällrävar och rovdjur övergår till att jaga fågelungar och -bon Oljeutsläpp på övervintringsområden i Östersjön De arktiska ejderarterna (alförrädare, praktejder, glasögonejder) minskar globalt Men t.ex. sjöorren har inte minskat Hario et al 2009 Kokorev & Kuksov

3 Ejder Haahka (Somateria mollissima) Ejderstammen minskar Skärgårdens typfågel nr 1 Föda: blåmusslor, ungarna: tångmärlor (Gammarus sp.) Finlands stam ca par Hario & Rintala 2007 Könsfördelningen har förändrats Flyttande ejdrar vid Hangö fågelstation Flyttande ejdrar vid Hangö fågelstation Lehikoinen et al 2008 Lehikoinen et al 2008 Jaktstatistik från Danmark A. Andelen hannar B. Andelen hannar bland ungfåglar C. Andelen ungfåglar av alla individer Ejdern sammanfattning Den finska stammen minskade med 46 % mellan Stammen har ett överskott av hannar Ungproduktionen är den primära orsaken till nedgången i populationen Ungarnas överlevnad påverkas i stor grad av parasiter och virussjukdomar Ådornas överlevnad påverkas av predation (havsörn, mink) Lehikoinen et al

4 Storskarven Merimetso (Phalacrocorax carbo) Storskarven Stor som en tjäder, svart pelikanfågel Äter fisk ( gram per dygn) Kolonihäckande, på marken eller i träd Stammen i Europa par I Finland Allmän flyttfågel under decennier Häckat vid vår östra gräns sedan 1980-talet Häckning i Ekenäs skärgård 1996 Häckat på 1700-talet (Gadd 1769 se även Lehikoinen et al. 2009) Fridlyst Marion & Gentil 2006 Sinensis från Kina? Livlig debatt gällande sinensis ursprung efter Christian Olburs rapport (2009) Hämtades till bl.a. Holland på 1700-talet Men det finns subfossila benfynd från Svarta Havet Morfologiska karaktärer syftar på en långtids närvaro av sinensis i Europa Newson et. al 2004 Storskarven är här för att Det eutrofierade havet producerar föda Förföljelsen minskat Födotillgången på övervintringsområden Storskarven ökar på andra håll Stammens utveckling År 2009 konstaterades 2700 olagligt förstörda bon Man beräknar att immigrationen ifjol var 5000 fullvuxna fåglar Aleksi Lehikoinen 4

5 Födan i Skärgårdshavet SYKE, Turun Ammattikorkeakoulu, RKTL 2009 SYKE Födan i olika delar av våra kuster 2009 SYKE, Turun Ammattikorkeakoulu, RKTL 2009 Skarven och yrkesfisket Förändringar hos gråsäl (Halichoerus grypus) och vikare (Phoca hispida botnica) Populationerna i början av 1900-talet i Östersjön Gråsäl ( ) Vikare ( ) TE-centralen 2009 Harding & Härkönen 1999, Kokko et al

6 Vikaren Vikaren i Skärgårdshavet Den ursprungliga sälarten Förekommer bl.a. i platsnamn (Vikar-, Moring-) Lider av isfria vintrar jagades minst 400 vikare per år i Skärgårdshavet (Bergman 1956, 1958) Minskade snabbt, ännu skottpeng för 138 ind. i Åbo skärgård, 1975 endast 2 (Helle & Stenman 1990) Efter det m.e.m. oklart fram till talet 0 10 kilometers 20 WWF Stammen i Östersjön ca (som lägst ca 5000) I Skärgårdshavet 200 (?) RKTL Gråsälens antal Gråsälen i Skärgårdshavet Som lägst på talen individer RKTL Åland+Skärgårdshavet ca 7000 gråsälar Har sedan mitten av 1990-talet börjat kuta i allt större antal på små skär i södra Skärgårdshavet Skador för fisket Jakt Utveckling av fångstmetoder Ersättningar Sammanfattning Under de senaste hundra åren har det skett stora förändringar i skärgårdens fågel- och sälliv Orsakerna hittas i förändringar både i ekosystemen i Östersjön som längre borta Förändringar kommer att ske också i framtiden Förändringarna beror ofta på summan av flera oberoende faktorer och deras interaktioner Viktigt med uppföljning av fågel- och sälstammar 6