Stadsdel Spånga-Tensta

Transkript

1 Stadsdel Spånga-Tensta När Angel närmar sig Järvafältet ser han folk strömma till. På gräsplanen under Hjulstavägens höga viadukt står bilar parkerade och hela tiden rullar fler in. Ut kliver familjer, ungar, mor- och farföräldrar, ystra hundar. Barnvagnar och en och annan rullstol skumpar fram på grusvägen upp mot parken. På cykel kommer killar i hans ålder och yngre farande. Så här på håll liknar parken mer en romersk legionärsplats än en folkpark. Skuldra vid skuldra sticker spetsiga tälttak upp. Folk rör sig fram och åter. Rökslingor stiger från grillar och stekhällar. Med vinden kommer pustar av söta dofter från kött och olja. Ur Smitvarning av Hans Olsson 183

2 Fakta 2003 (1 I SDO % I staden % Utdrag från stadsdelens verksamhetsprogram för 2003 Stadsdelens fritidsaktiviteter skall tillgodose olika intresseinriktningar för barn och unga med särskild uppmärksamhet på flickor. Den öppna verksamheten ska kännetecknas av lättillgänglighet och möjlighet till trygga vuxenkontakter, där varje individ har rätt till ett möte där man blir sedd och respekterad. Ungdomar ska ha verklig möjlighet till inflytande och delaktighet i frågor som berör dem samt få vara med och ta ansvar i olika fritidsaktiviteter. Ungdomars delaktighet i beslutsprocessen ska öka för ungdomsråd, lokala gårdsråd och tjejråd. Antal bosatta Därav Därav Medelinkomst Nettokostnad i stadsdelen för öppen verksamhet per ungdom år ( Öppet kvällar per vecka finansierad av stadsdelen för ungdom år 24 Fritidsgårdar (3 Parklekar Kvartersgårdar Grund skolor Gymnasier Elever i Kulturskola (4 Bibliotek inom SDO Källa; USK och stadsdelens egen redovisning 2 Idag bedrivs öppen verksamhet för ungdomar år under namn som: fritidsgård, ungdomsgård, ungdomens hus, mötesplatser/träffpunkter, ungdomskafé, kvartersgård osv. Verksamhet bedrivs i egen regi, som intraprenad, som entreprenad av företag eller på uppdrag för stadsdelen av föreningar och organisationer. 3 Fritidsgård är ett samlat historiskt begrepp på öppen verksamhet för i huvudsak tonåringar. Under detta begrepp redovisas i denna rapport öppen fritidsverksamhet för tonåringar år. Se not två. 4 Antalet elever år i stadsdelen som deltog i Kulturskolans verksamhet VT och HT 2003, exklusive projekt och skolverksamhet. 184

3 Stadsdelsområdet består av Tensta, Lunda, Solhem, Flysta, Sundby och Bromsten. Det finns drygt bosatta inom området och av dem är ungdomar mellan år. Öppen verksamhet för ungdomar finansierad av stadsdelen erbjuds 24 kvällar per vecka. Nettokostnaden för den öppna ungdomsverksamhet i stadsdelen uppgår till kronor per ungdom och år. De mötesplatser och träffpunkter som drevs via stadsdelsförvaltningen 2003 var; Bromstens fritidsgård, Grottans fritidsgård i Spånga Gymnasium, Hjulsta fritidsgård, ungdomshuset Blå huset i Tensta centrum. Under året startade också ungdomsverksamhet vid Spånga Folkan. Vid årets slut avvecklades Hjulsta fritidsgård. I stadsdelen finns fyra fältassistenter. De arbetar uppsökande och genom att starta verksamheter för ungdomar. Det finns en idrottsledare anställd för att utveckla breddidrott och möjligheter för spontanidrott i stadsdelen. Det finns replokaler och inspelningslokaler för musikband i Blå huset och Grottan. Verdandis öppna verksamhet i Tensta erhåller stöd från stadsdelen. 185

4 Bron mellan Spånga och Tensta. Formellt sett är Spånga-Tensta en stadsdel. Men under vår inventering upplever vi stadsdelen som delad. Medelbeloppet per ungdom som Stockholms stadsdelar 2003 satsade på fritidsgårdar, mötesplatser och träffpunkter för tonåringar var kronor. Den stadsdel som satsade mest, satsade kronor. Den som satsade lägst satsade 156 kronor. Ismet, som är fritidsledare på Hjulstaskolan, kom till Sverige från Turkiet Han berättar att han bara besökt Spånga några få gånger sedan dess. Det har oftast varit när Bankomaten i Tensta centrum gått sönder. I den andra delen av stadsdelen låter det likadant: Varför skulle vi åka till Tensta? undrar ungdomarna från Spånga. En lärare på Spånga gymnasium berättar att eleverna på skolan har ledsagare när man ska över bron och besöka ungdomsmottagningen i Tensta. Den här segregeringen märks också i den öppna verksamheten, anser vi. Ungdomarna från Spånga håller sig till gårdarna och de andra ungdomsverksamheterna i sin del av stadsdelen. Likadant är det i Tensta. Men i Spånga-Tensta finns också exempel på nyskapande verksamhet: Spånga Folkans medborgarhusförening och en grupp lokala ungdomar arbetar för närvarande med att utveckla ett ungdomscafé och en biograf. Projektet har sitt ursprung i en så kallad sökkonferens, som hölls i stadsdelen Ungdomar, politiker och tjänstemän samlades för att diskutera situationen i stadsdelen och hur man ville ha det i framtiden. En av arbetsgrupperna föreslog att man skulle starta kafé och bio. Efter konferensen sökte ungdomsrådet i Spånga-Tensta pengar från EU. Sedan dess har ungdomarna själva med stöd av tjänstemän arbetat för att förverkliga den här idén. Bland annat har man gjort studiebesök vid liknande verksamheter. Idag har ungdomsrådet nått sitt första delmål: det finns ett kafé i Spånga Folkan. Ungdomarna bestämde själva hur lokalen skulle utformas och inredas. I framtiden hoppas de kunna 186

5 visa filmer med hjälp av digital teknik. Ungdomsrådet har sökt stadsförnyelsemedel för att kunna genomföra planerna. Det mest intressanta med det här projektet är kanske inte kaféet och bion det är hur projektet växt fram och utvecklats. Ungdomarna har hela tiden funnits med i diskussionerna och kunnat påverka besluten. I Tensta domineras den öppna verksamheten av Blå huset, ett stort allaktivitetshus för barn och unga, som återinvigdes våren Här finns områdets fritidsgård, Café Mafé, studieoch arbetsvägledning, Kulturskolan, språkpedagog och Assyriska föreningen (som bland annat driver en taekwondoklubb). Tensta Boxningsklubb tränar också i lokalerna. De studios och replokaler som Vår Teater och musikskolan använder finns tillgängliga för allmänheten på kvällarna. Blå huset inrymmer även ungdomsföreningen Chebab (som betyder ungdom på arabiska). Föreningen är inriktad på kulturell verksamhet och har ett sextiotal medlemmar, främst i åldrarna Det sista tillskottet i huset, Blå LAVA, hör vi talas om när vi kontrollerar några uppgifter våren Blå LAVA är en tjejverksamhet som är öppen på onsdagar. Första träffen gjorde tjejerna egna knap- Entrén till Blå huset. 187

6 par (pins), smycken och fikade. Blå Lava är ett samarbete mellan Chebab och CRED-projektet 1 När vi våren 2003 besökte stadsdelen var kontrasten mellan Blå Huset och den dåvarande Hjulstagården några kvarter därifrån slående: Blå Huset är ett ambitiöst projekt med stora ljusa lokaler och fräsch inredning. På Hjulstagården satt vi i fåtöljer med tre ben och soffor uppallade med telefonkataloger. Gården, som vid det här tillfället drevs på entreprenad, var en av de mest slitna och eftersatta vi träffade på under vår inventering. Boxning i Blå Huset. Under 2003 var 34% av fritidsgårdarna i Stockholm utlagda på entreprenad. Det ingår inte i vårt uppdrag att bedöma om det är bra eller dåligt att driva öppen verksamhet i privat regi. Däremot visar våra samtal med personalen på bl a Hövdingagården i Aspudden att stadsdelens upphandling och uppföljning av entreprenaden är avgörande för verksamhetens kvalité och innehåll. Men även Blå Huset kritiseras - trots engagerade ledare och fina lokaler- av en del ungdomar vi träffar i stadsdelen. De tycker att verksamheten är för organiserad och att det blivit för många regler. När vi besöker Kämpingeskolan träffar vi ett tiotal elever i nionde klass. Ett par av eleverna berättar att de är portade på Blå huset. Istället går de till Verdandis ungdomsverksamhet vid Husingeplan. Här känner man sig alltid välkommen, säger de. Verdandis lokal ligger i en källare. Den är liten och enkelt inredd. Här finns varken plats för biljard- eller pingisbord. Men, som en av ungdomarna uttrycker det: Det är människorna som gör verksamheten. Exemplet Tensta tycker vi illustrerar något som vi ofta mötte i stadsdelarna: när vuxenvärlden ska ordna verksamhet för unga utgår man ofta från sina egna föreställningar om vad som behövs. Resultatet kan ibland bli större och dyrare än vad fallet blivit om ungdomarna själva fått vara med och bestämma. Det kan i sin tur leda till att verksamheten blir för formaliserad och hamnar bakom vad ungdomarna uppfattar som låsta dörrar. 1 Cred, lokala kulturcentrum, startades 2003 av Kulturförvaltningen. Tanken bakom Cred är att stödja samarbeten mellan lokala föreningar, bibliotek, Kulturskolan, skola, fritidsgårdar och det fria kulturlivet. Första året medverkade fyra stadsdelar (Tensta, Vantör, Farsta och Skarpnäck). Hittills har Cred lett till att det startats sy- och skrivarverkstäder, konst- och utställningsverksamhet, teater, dans, performance, revyer med mera. 188

7 Ungas röster: Upprustning av bollplaner och större möjligheter att utöva spontanidrott. Vi vill ha lokaler för dans, teater och musik. Det behövs en plats där man låna datorer, t ex för att surfa på nätet. Många tjejer vill ha mer fritidsverksamhet i skolan: Om aktiviteterna sker i skolan är det lättare för oss att få tillstånd från våra föräldrar att delta. 189