Ung i Väsby Tema trygghet

Transkript

1 Ung i Väsby Tema trygghet Sammanställning av åsikterna från Ung i Väsby, ett demokratiforum för ungdomar i årskurs 6-9 i Upplands Väsby kommun 1

2 Sammanfattning I februari 2016 hölls demokratiforumet Ung i Väsby för 13:e året i rad. Den 3:e februari 2016 hölls ett mindre Ung i Väsby för elever vid Smedby grundsärskola och den 10:e februari hölls Ung i Väsby för elever i årskurs 6-9 från alla kommunens skolor. Totalt deltog 156 elever i årskurserna 6-9 från sex olika skolor: Väsby skola, Runby skola, Grimsta skola, Vittra Väsby, Södervikskolan och Smedby grundsärskola. Varje år har Ung i Väsby haft ett särskilt tema och temat för Ung i Väsby 2016 var trygghet. Ungdomarna fick i grupper om fyra till åtta personer ta fram förslag på hur tryggheten i Upplands Väsby kan ökas på kort och lång sikt. Totalt arbetade ungdomarna fram 22 förslag som rörde allt från trygghet och säkerhet i fysiska miljöer till vilka fritidsaktiviteter som de skulle vilja ha i Upplands Väsby. Några idéer som återkom i flera förslag var att tryggheten vid stationen behöver förbättras; att det borde finnas ytterligare en fritidsgård eller ett ungdomshus i kommunen; att kommunens fritidsgårdar ska utveckla sina aktiviteter och anpassa dem till fler målgrupper, exempelvis till både yngre och äldre ungdomar samt till både tjejer och killar; att det borde finnas fler fältare och fritidsgårdspersonal; självförsvarskurser; samt önskemål om bättre utebelysning vid vissa platser och områden i Upplands Väsby. Under forumet genomfördes två diskussionspass om trygghet. Återkommande diskussionsämnen var att det upplevs som tryggt med väl upplysta platser och gångvägar, samt att närvaro av andra människor såsom vänner, familj eller vuxna i form av fältare och nattvandrare ger trygghet. Flera förslag på fritidsaktiviteter i kommunen föreslogs också under diskussionerna. Mellan den 11 februari och den 29 februari 2016 låg de 22 förslagen uppe på kommunens hemsida och alla ungdomar i kommunen kunde genom det digitala verktyget Min kommun stödja de olika förslagen. Ungdomar uppmanades att gå in och stödja förslagen genom att klicka på det eller de förslag som de gillade och fylla i sitt namn, födelseår, kön och bostadsort. Det var vid röstningen valfritt att fylla i sin e- postadress för att få återkoppling på vad som händer med förslaget. Förslagen tas vidare genom att de fyra förslag som fick flest röster går upp till den nämnd som förslaget berör. Nämnderna ska sedan återrapportera till kommunstyrelsens allmänna utskott hur de hanterat förslagen från Ung i Väsby, senast i juni De förslag som fick flest röster och som därmed kommer att tas upp till nämnderna var: Grupp 1 SJÄLVFÖRSVARSKURSER (förslaget fick 11 röster). Grupp 11 UNGDOMSHUS (förslaget fick 7 röster). Grupp 15 TRYGGARE STATIONSOMRÅDE (förslaget fick 7 röster). Grupp 19 FADDERBYN (förslaget fick 7 röster). 2

3 Ung i Väsby 2016 I februari 2016 hölls demokratiforumet Ung i Väsby för 13:e året i rad. Detta år var temat för forumet trygghet. Syftet med forumet är att ungdomar ska få möjlighet att påverka och delta i beslutsfattandet i kommunen, att öka ungdomarnas intresse för politik och att ge dem kunskap om hur de kan påverka i sin hemkommun. Ett syfte med projektet är också att erbjuda en kontaktyta mellan ungdomar och politiker. Alla ungdomar som går i årskurs 6-9 i kommunens skolor har möjlighet att delta i forumet. Ung i Väsby genomfördes för alla kommunens skolor förmiddagen den 10:e februari. Den 3:e februari genomfördes ett mindre Ung i Väsby för elever vid Smedby grundsärskola. Totalt deltog 156 elever i årskurserna 6-9 från sex olika skolor: Väsby skola, Runby skola, Grimsta skola, Vittra Väsby, Södervikskolan och Smedby grundsärskola. Ungdomarna var uppdelade i 22 grupper om fyra till åtta ungdomar per grupp, och under två halvtimmeslånga diskussionspass diskuterade grupperna fram förslag på hur tryggheten i kommunen kan öka. Varje grupp fick arbeta fram ett förslag som de tror kommer skapa ökad trygghet för ungdomar i Upplands Väsby kommun. Det satt också två till tre vuxna vid varje bord varav en bordsvärd, som hade ansvar för att diskussionerna vid borden flöt på. De vuxna som var på plats under forumet bestod av tjänstemän, politiker, skolpersonal och fritidsledare samt representanter från polisen, Väsby tjejjour, Rädda barnen och Svenska kyrkan. 3

4 Under dagen fick ungdomarna information om det trygghetsarbete som bedrivs i kommunen. De fick även veta vilka olika sätt det finns att påverka beslutsfattandet i kommunen. Det fanns också möjlighet att ställa frågor till politiker och tjänstemän och till polisen. Under dagen genomfördes även en politisk debatt med företrädare för de partier som är representerade i kommunfullmäktige. De frågor som togs upp under debatten hade skickats in i förväg av några av de ungdomar som deltog på forumet. När ungdomarna anmälde sig till Ung i Väsby kunde de skicka in frågor som de ville att politikerna skulle svara på under debatten. 4

5 Nedan följer en redogörelse av de två diskussionspassens upplägg i närmare detalj. Första diskussionspasset - Vision Under första diskussionspasset fick ungdomarna diskutera fritt, brainstorma, kring ämnet trygghet. Diskussionerna handlade bland annat om vilka situationer och platser som upplevs trygga respektive otrygga och om hur tryggheten i kommunen kan öka. Under diskussionspasset fanns inspirationsord och frågor placerade på borden där ungdomarna satt, som de kunde utgå ifrån och ha som stöd under diskussionerna. Detta var de instruktioner som ungdomarna fick inför första dialogpasset: Nu ska ni i gruppen fundera på: Vad skapar ett tryggt Upplands Väsby? Till er hjälp har ni frågor och ord på borden för att sätta igång tankarna. I slutet av pass 1 ska ni välja ut ett av alla era förslag att jobba vidare med under nästa pass. Ha gärna i tankarna de fyra områden inom vilka kommunen jobbar med trygghet: Säkerhet/krisberedskap: t.ex. brandutrymning i skolor, översvämning Brottsförebyggande: t.ex. samtal om våld, värderingar, kartlägga gängverksamhet Trygghet i den fysiska miljön: t.ex. belysning, utformning av offentliga platser, trafiksäkerhet Social hållbarhet och trygghet: demokrati och inflytande för olika grupper, t.ex. ungdomar, jämlikhet i beslutsmakt och hälsa De inspirationsord och frågor som fanns utlagda på borden var följande: Frågor: Vad skulle få dig att känna dig trygg på en plats? 5

6 Vad skulle få dig att känna dig trygg i en situation? Vilka personer gör dig trygg? Vilka fritidsaktiviteter vill du se i Väsby? Vad är det som gör att du vill vara på en plats även när det är mörkt och kallt? Hur får man just dig och dina kompisar att vilja vara ute? Vilka platser tycker du har blivit tryggare och varför? Vad kan kommunen göra för att Upplands Väsby ska bli tryggare att bo i? Inspirationsord: Förebygga brott Offentliga platser (t.ex. parker, torg, gator). Säkerhet i trafiken (övergångsställen bussar m.m.) Ökad delaktighet för ungdomar och andra Stoppa mobbning Stoppa alkoholdrickande Fritidsaktiviteter! Trygg i skolan När du väntar på bussen När du går hem från en kompis eller en kvällsaktivitetet Vid stationen Ha råd att bo och köpa mat På borden fanns papper och pennor för att ungdomarna skulle kunna dokumentera sina diskussioner. Det som framkom under diskussionspassen och som skrevs ner på papper sammanfattas nedan. Vad är otryggt? Ett återkommande tema i flera diskussioner var att mörka platser och platser med dålig belysning känns otrygga. Platser, områden och vägar som är otrygga på grund av dålig belysning och som nämndes under diskussionerna var vägen från Kairo, omgivningarna vid Grimstaskolan, Fyrklövern, Smedby, samt Dragonvägen mellan centrum och Stallgatan. Några av ungdomarna pratade också om rädslor för att bli kidnappade, förföljda eller överfallna. 6

7 Vid flera bord diskuterade ungdomarna att platser i Upplands Väsby känns otrygga av olika anledningar. De platser som togs upp var: Vägen upp mot skogen vid Runby backar. Vägen till Kairo. Runbyspåret otryggt på grund av mordet som skedde där. Stationen otryggt på grund av killgäng och stök och bråk i området, samt på grund av tunneln under järnvägen som beskrivs som sunkig. Kairo upplevs otryggt område på grund av personer som dricker alkohol och kör snabbt med bilar. Gamla Lövet och Klockbacka läskiga områden. Smedby beskrivs som ett stökigt område med olaglig drog- och alkoholhandel. Området upplevs också otryggt på grund av mopeder som kör på gångvägar. Sigma otryggt på grund av alkoholpåverkade och obehagliga människor, samt bilar som kör fort och inte stannar vid övergångsställen. Carlslund otryggt på grund av mopeder som kör fort, samt fyrverkerier och smällare i bostadsområden. Runby torg otryggt på grund av att det ofta är berusade människor där. Vad är tryggt? Många av ungdomarna menar att närvaro av andra människor ger trygghet. Platser med människor i rörelse känns trygga, och ungdomarna lyfte därför fram att man bör försöka få fler människor att röra sig på offentliga platser och i bostadsområden i kommunen. Väsby centrum nämns som ett exempel på en plats som är trygg därför att det alltid vistas människor där. En plats som ungdomarna menade är otrygg när man är ensam men inte när det är andra människor där, var tunneln under järnvägen vid stationen. För flera ungdomar var det närheten av vänner som gav trygghet. Vid ett par bord pratade ungdomarna om att familj i form av föräldrar och syskon gjorde att de kände sig trygga. Det är också trygghetsskapande med närvarande vuxna i form av nattvandrare, fältare och vuxenvandringar. Ungdomarna diskuterade att det bör skickas ut fler fältare samt att man bör uppmuntra fler att nattvandra, alternativt att frivilliga personer bevakar platser i kommunen och ser till att allt är i sin ordning. Vid ett bord diskuterade ungdomarna att bostadsområden känns tryggare när man känner personerna som bor där. Att det är tryggt att känna personer var ett återkommande tema i diskussionerna, och ungdomarna gav förslag på hur man kan lära känna fler personer. Vid ett bord pratade man om att man lär känna personer när man utövar gruppsporter, samt att det bör anordnas fler mässor i kommunen där man träffar personer från andra skolor och andra områden i kommunen. Vid ett bord pratade ungdomarna om att det är tryggare när fler olika slags människor bor i samma bostadsområde, exempelvis genom att det finns olika sorters bostäder i området. Det nämns även att alla kommunens invånare, och inte bara organisationer som exempelvis polisen, har ansvar för att skapa trygghet i kommunen. Bevakning av platser som känns otrygga lyftes fram som en trygghetsskapande åtgärd. Bevakningen ska främst vara i form av personer såsom poliser och väktare, men vid ett bord nämndes också övervakningskameror. 7

8 Bra belysning gör att en plats känns trygg. Vid ett par bord nämndes det även att röjning är en viktig åtgärd för att exempelvis skogspartier ska kännas trygga. Några av ungdomarna diskuterade också att städade platser känns tryggare än stökiga, samt att öppna platser känns trygga. Vid ett bord diskuterade ungdomarna att jämställdhet och heteronormen bör uppmärksammas ur ett trygghetsperspektiv. Även insatser mot mobbning diskuterades som en trygghetsskapande åtgärd. Avseende trygghet i skolan pratade ungdomarna om att det uppskattas att det finns en yngre vuxen i skolan som kan ge råd till ungdomar, samt att det ska finnas fler närvarande vuxna under rasterna. Önskemål om tätare bussturer diskuteras också. Förslag på aktiviteter och mötesplatser för ungdomar var ett genomgående tema i diskussionerna. De aktiviteter som föreslogs för att öka tryggheten i kommunen var: Fler fritidsgårdar Mekarkurs Bättre utebad Yogastudio Läxhjälp Bio i Väsby Fler aktiviteter kvällstid och fler platser som känns trygga att vara på under kvällar, både för yngre och äldre ungdomar Fler fritidsaktiviteter för äldre ungdomar såsom parkour, skateboard och mekaraktiviteter Organiserad träning utomhus i bostadsområden Fler aktiviteter för äldre ungdomar på fritidsgårdarna Tjejmöten med kuratorer för att motarbeta grupperingar och utfrysningar bland tjejer Pridevecka i skolan för jämställdhet Att fritidsgårdarna har olika dagar för olika åldrar En plats där man kan möta vuxna om man känner sig otrygg hemma 8

9 Andra diskussionspasset - Handling Under andra diskussionspasset fick ungdomarna arbeta vidare med ett av de förslag som de diskuterat fram under första diskussionspasset. Under andra diskussionspasset skulle ungdomarna formulera handlingsplaner för att konkretisera förslagen och göra dem möjliga att gå vidare med efter forumet. Handlingsplanerna utgick från frågorna vad, hur, vem och när. Detta var de instruktioner som ungdomarna fick inför andra diskussionspasset: Nu ska ni i gruppen ta det förslag ni har valt att jobba vidare med och beskriva förslaget genom att svara på fyra frågor: VAD, HUR, VEM och NÄR? Förslaget som ni skriver ner ska vara tydligt beskrivet så att alla politiker, tjänstemän och andra som tar beslut i Upplands Väsby kommun förstår vad ungdomar tycker ska hända. Till er hjälp har vi skrivit ett exempel på en handlingsplan nedan. I exemplet isbanan vill en grupp ungdomar att en isbana ska byggas. Lycka till med att beskriva ERT egna förslag! Exempel på handlingsplan för Isbanan Varje vinter vill vi ha en isbana utomhus för att kunna träffas och åka skridskor. Det kan spolas vid Hugo Sabels torg så att det blir en isbana. Vi kan också starta en isgrupp som är vid banan och som lånar ut skridskor och säljer korv med bröd till alla. Man kan kolla om det finns ett företag som gör isbanor och fråga om de kan göra det. Vi vill helst att isbanan ska vara klar till nästa vinter år 2016/

10 Mallen över den handlingsplan som skulle fyllas i såg ut såhär: Handlingsplan bord: (t. ex. bord 1) Namn på förslaget: Vi har skapat förslaget: Varje grupp om fyra till åtta ungdomar tog fram varsin handlingsplan, vilket gjorde att sammanlagt 22 handlingsplaner skapades under Ung i Väsby Nedan redovisas förslagen i sin helhet. Därefter följer en avslutande sammanfattning av resultatet från diskussionspassen och de förslag som togs fram i handlingsplanerna. Det sista avsnittet i sammanställningen redogör för hur förslagen följs upp och återkopplas. 10

11 Förslagen Nedan redovisas de 22 förslag som kom fram under dialogen. Grupp 1 - SJÄLVFÖRSVARSKURSER Självförsvarskurser för att öka tryggheten som ungdomar känner, samt öka gemenskapen mellan ungdomar från olika bakgrunder och skolor. Skolan ska använda 2-3 gymnastiklektioner för att lära elever självförsvar och hur man tar hand om olika situationer. Lektioner/fler tillfällen erbjuds senare för de som är intresserade. Skolan, polisen om möjlighet existerar samt kommunen för att ordna instruktör om behov existerar. Finansiering sköts av kommunen. Skoltid, starta kurser i högstadiet (7-9 års grupp) och 2-3 gånger per år. Antal ungdomar som stödjer förslaget: 11 Grupp 2 - AKTIVITET MED POLIS Man kan spela hockey, fotboll, innebandy och basket m.m. Och någon typ självförsvarskurs. Tvspelsturnering, ridande poliser berättar om hästarna. Poliserna kan hålla föredrag i skolor om t.ex. droger, alkohol. Ha med en person som varit beroende själv som kan berätta. Hyra en lokal. Skicka mail eller brev för att idén ska komma fram. Prata med poliserna på plats. Klasser skickar in meddelande om intresse. Snarast möjligt. Under sommaren. Antal ungdomar som stödjer förslaget: 4 11

12 Grupp 3 - ÖVERFALLSLARM Kommunen ska införskaffa överfallslarm som delas ut till högstadieelever (gymnasiet?). Hämta/byt ut trasig på biblioteket. Kommunen försörjer biblioteket med överfallslarm och sedan hämtar man ut där. Kommun+bibliotek. Till sommaren. Antal ungdomar som stödjer förslaget: 2 Grupp 4 - FOLK I RÖRELSE Fler fältare och få fler människor i rörelse. Tiderna på Väsbygården är bra. - uppmana folk att röra sig ute - grupper för löpning - informera om att fältarna finns - ha fler fältare vissa tider - ge pengar till de klasser vars vuxna nattvandrar Facebook, skolan, lärare, föräldramöten, fältarna ska presentera sig och berätta vad de gör i skolorna, instagram, föreningar, flygblad, uppmuntran till nattvandring, mail till föräldrar, man känner inte fältarna vilket gör att man är blyg, lära känna fältarna, barnen kan berätta för föräldrarna. På hösten när det börjar mörkna. Antal ungdomar som stödjer förslaget: 1 12

13 Grupp 5 - ÖKAD TRYGGHET PÅ FRITIDSGÅRDARNA Skapa tryggare fritidsgårdar med fler meningsfulla aktiviteter för både tjejer och killar. Hårdare konsekvenser för ungdomar som inte sköter sig. Kvinnliga fritidsledare för att få dit fler tjejer. Fler aktiviteter för både tjejer och killar. Se till så att ungdomarna inte står direkt utanför dörren och röker. Bättre information om aktiviteterna. Fritidsledarna måste ta ansvar för att skapa bra aktiviteter. Fritidsledare ska ringa hem till föräldrarna och berätta om någon inte sköter sig. Fritidsledarna ska bli bättre på att informera om vilka aktiviteter som sker. Så fort som möjligt! Antal ungdomar som stödjer förslaget: 2 Grupp 6 - TRYGGHET I VÄSBY Öka tryggheten i Smedbyområdet. Mera fältare, fler vuxna på kvällstid, fler aktiviteter, locka till fritidsgårdarna, organiserad träning utomhus. Kultur och fritid, fältare, polisen, föreningar. Så fort som möjligt. Antal ungdomar som stödjer förslaget: 1 13

14 Grupp 7 - SAMLINGSPLATSEN En fritidsgård som är större än dagens fritidsgårdar och där det finns både aktiviteter och platser att hänga. Gärna uppdelat med olika åldersgrupper som får vara på fritidsgården olika dagar, ex. yngre elever en dag och äldre elever en dag annan dag. Det hjälper med tryggheten om det bara är yngre där vissa dagar. På helger kan det vara blandade åldersgrupper så att man får träffa olika personer. Det blir för trångt idag då fritidsgårdarna är för små. Den nya fritidsgården ska även ha utomhusytor där man kan göra saker, ex. fotboll, basket. Det kan finnas en kiosk i fritidsgården samt biljardbord, spel etc. Tv-spel kan man ha begagnade som folk ger bort. Fritidsgården kan ligga centralt så att alla har möjlighet att komma dit. Ex. bygga en ny byggnad för fritidsgården på ängen på västra sidan uppe vid studentbostäderna (där majbrasan brukar vara). När fritidsgården är klar behöver det finnas vuxna som är där och håller ordning. Kommunen eller någon annan privat aktör. Någon som kan finansiera byggandet av fritidsgården och se till att det som behövs i och runtomkring fritidsgården kommer till. Ungdomar kan också hjälpa till att tex. måla och fixa saker när fritidsgårdarna byggs. Ungdomar kan även få sommarjobb med att tex. stå i kiosken och få betalt för det. Så snart som möjligt. Man kan börja planera fritidsgården till sommaren/hösten. Antal ungdomar som stödjer förslaget: 1 14

15 Grupp 8 - EN TRYGG STATION I VÄSBY Öka tryggheten vid stationen Ökad närvaro i form av trygghetsvärdar. Förslagsvis olika typer av föreningar, t ex idrott, ideella etc. Bidrag till föreningen. Snarast möjligt, men önskvärt att det finns till sommaren Främst fre-lör ca Antal ungdomar som stödjer förslaget: 0 Grupp 9 - FRITIDSGÅRDAR Fler fritidsgårdar vid Söderviksskolan och Bollstanäs Motioner till politiker (Kultur- och fritidsnämnden). Skatten till det? Drivas av annan huvudman? Kommunen? Till våren. Så snart som möjligt så att de som går i skolan nu kan ha möjlighet till det snart. Antal ungdomar som stödjer förslaget: 0 15

16 Grupp 10 - BÄTTRE BELYSNING OCH TRYGGARE PLATSER Bättre belysning på mörka och otrygga platser. Bort med ödelagda/förfallna hus. Läskigt att gå förbi t ex Klockbacken. Bättre placering av gatlampor så de täcker större områden. Byta ut det gula ljuset till vitt ljus. Riv, bygg fritidsaktivitetsområden. Kommunen Bostadsföretag BRF Markägare och kommunen Oktober 2016 (Snarast möjligt). Antal ungdomar som stödjer förslaget: 4 16

17 Grupp 11 - UNGDOMSHUS Ungdomshus med välgörenhetsprojekt. Ungdomshuset kan ligga var som helst men det ska vara lätt att komma dit. Ungdomarna ska vara med och inreda. Huset ska vara anpassat efter alla, även rörelsehindrade. Det ska vara flera busstationer nära så att man kan åka hem. Man kan börja ta kontakt med kommunen. Man kan börja leta efter sponsorer. Man kan starta en projektgrupp som leder arbetet, med både vuxna och ungdomar i gruppen. Gruppen som startade projektet kan även delta i aktiviteterna i huset. Man ska uppmärksamma folks goda handlingar. Ungdomarna ska vara med och bestämma vem som ska jobba i huset. På ungdomsgårdarna ska man fråga vilka som vill vara med på projektet. Ungdomar tillsammans med vuxna. Man ska även ta hjälp av kommunen och sponsorer. Det ska vara fältare och fritidsledare eller folk som jobbar med ungdomar. Det ska finnas kuratorer, barnmorskor och poliser. Det ska vara uppdelat i olika jobb. Man ska börja på sommarlovet då ungdomarna är lediga och har mycket tid. När en grupp bildats kan man starta arbetet. Antal ungdomar som stödjer förslaget: 7 17

18 Grupp 12 - UNGDOMSHUS * Ungdomshus vid stationen * Göra stationen mer ungdomsvänlig * Spelmässa som lockar olika åldrar * Bio och lokaler som kan hyras av ungdomar * Fler fältare på plats (under rätt tider) * Anpassa verksamheten för ungdomarna (i dag finns det många barer som serverar alkohol) * Kurser i självförsvar * Ungdomshus ägt av kommunen, olika aktiviteter * Längre öppettider * Kommunen * Lokala företag * Skolor/universitet * Idrottsföreningar * Så fort som möjligt Antal ungdomar som stödjer förslaget: 3 Grupp 13 - UNGDOMSBUSSEN En buss som åker från olika områden i Väsby direkt till ungdomsgårdarna. Bussen åker vid öppningstid och stängningstid, för att öka tryggheten. Bussen är bara för ungdomar som besöker ungdomsgårdarna. Bussen ska vara gratis så att alla ungdomar kan åka. Det ska vara en speciell grupp vuxna som åker med så man känner sig ännu mer trygg. Gärna samma personer så man lär känna dem och känner sig ännu tryggare. Prata med kommunen och fältare för att hitta sponsorer. Även ungdomsgårdarna och skolan måste vara med i diskussionen om saker runt ämnet. Så snart som möjligt. Antal ungdomar som stödjer förslaget: 4 18

19 Grupp 14 - SÄKER OCH TRYGG SKOLA Mer 'privata' toaletter. Byt ut låsen så att vi i skolan känner oss trygga. Mer öppna och rättvisa lärare. Vi behöver kunna prata ut med någon. Som ovan. Eleverna, vuxna, mentorerna, politiker, föräldrar, rektorer. Så fort som möjligt! Antal ungdomar som stödjer förslaget: 3 Grupp 15 - TRYGGARE STATIONSOMRÅDE Personer som kan vakta. Fler aktiviteter i området. Musik i området. Fontän, vattenfall. Övervakningskameror ska upp i tunneln och precis utanför busshållplatsen, gångbron över järnvägen. Bättre belysning. Göra lättillgängligt för fler människor. Se mer av vattnet. Konst och dekorationer. Organisation för de som vill vakta. Utveckla det som redan finns. Avsätt pengar, finnas med i budgeten. Se över lamporna så att de funkar. Sätt upp tydliga övervakningskameror. Politikerna ska bestämma att det ska göras. De som jobbar i kommunen utför. Så snart som möjligt. Antal ungdomar som stödjer förslaget: 7 19

20 Grupp 16 - ETT TRYGGARE CENTRUM Ett tryggare centrum där man törs röra sig både dag och kväll. Fixa parken vid Arkadstigen. Fler nattvandrare och fältare. Fler lampor, mer upplyst. Göra något åt grusplanen vid Arkadstigen. Inget klotter. Välstädat. Mer blommor. Mer verksamhet på kvällarna i lokalerna. Café. Boulebanor. En scen. Bänkar och bord. Graffittivägg. Sportaktivteter. Föreningar på besök. Kommunen, olika föreningar, privata aktörer, boende. Snarast. Senast sommaren Antal ungdomar som stödjer förslaget: 3 Grupp 17 - OTRYGGHET VID STATION Vi vill att man ska bygga en ungdomsgård vid stationen. En plats där alla är välkomna skulle finnas där. Pingisbord, platser för spontanidrott, tv-spel, fik/kiosk skulle finnas. Nu när vi ska bygga Väsby entré så kan vi planera in det i ritningarna. Kommunen med hjälp av näringslivet. Ungdomarna ska vara med och bestämma och hjälpa till. När man bygger Väsby entré. Antal ungdomar som stödjer förslaget: 3 20

21 Grupp 18 - FÄLTARNA Fler fältare ska skickas ut i Väsby på flera ställen samtidigt. Möta upp ungdomar efter skolan och skapa en 'chatt' där man kan skriva otrygga platser. kontakta via sociala medier, tex. kik, instagram, snapchat, viber, whatsapp. Fältarna, nattvandrare och ungdomarna ska vara med. Så fort som möjligt, helst till sommaren. Antal ungdomar som stödjer förslaget: 1 Grupp 19 - FADDERBYN Städa området och mer belysning. Gör i ordning BMX banan, ex. ta bort stenar osv. Personer ställer upp och städar, rensar och gör i ordning, ex. BMX banan. Närmiljöteamet, frivilliga. Elektriker eller frivilliga kan ansvara för belysningen. System bör fixas innan sommaren. Antal ungdomar som stödjer förslaget: 7 Grupp 20 - FOTBOLL, DANS OCH MUSIK Alla som vill ska få spela fotboll. Alla som vill sak få dansa och spela musik. Egna tider på fotbollsplanen. Danslektioner, sånglektioner, musiklektioner. Politiker, föräldrar, musikskolan. Så fort som möjligt. Fotboll sommaren Antal ungdomar som stödjer förslaget: 2 21

22 Grupp 21 - VÅRAN SKOLVÄG Trygg utemiljö. Mer lampor som fungerar. Hundar ska vara i koppel vid skolorna. Kommunen med flera, djurägare. Antal ungdomar som stödjer förslaget: 2 Omedelbart. Testa lamporna på hösten och vintern. Grupp 22 - MINSKA ALKOHOL OCH DROGER I SAMHÄLLET - Köpa mindre alkohol (blir lätt att man dricker för mycket) - Stoppa bilar med smuggelsprit - Köpa svagare eller alkoholfritt - Finnas röntgen längs vägarna för att kunna se om det innehåller droger eller alkohol Att man inte får köpa så mycket. Kassören säger nej. Krogar ska bli bättre på att inte servera för fulla gäster. Krogar och restauranger, polisen, medborgare; ringer t.ex. till polisen och säger till folk som dricker för mycket. Agera direkt. Ring direkt och säg till personen som druckit för mycket. Försök stoppa det så snabbt som möjligt. Antal ungdomar som stödjer förslaget: 2 22

23 Sammanfattning av ungdomarnas åsikter Det fanns återkommande teman i de 22 färdiga förslagen och i de diskussioner som fördes under Ung i Väsby den 3:e och den 10:e februari. Ett sådant tema var att det är tryggt med platser där det är många människor i rörelse. Ungdomarna tyckte därför att man ska uppmuntra fler människor att vistas på offentliga platser i kommunen samt på kommunens fritidsgårdar. Många förslag handlade om att organisera fler aktiviteter för ungdomar och att aktivera kommunens fritidsgårdar. Aktiviteter gör att fler ungdomar vistas på offentliga platser inomhus och utomhus i kommunen och att man lär känna fler personer. Aktiviteterna ska vara organiserade men öppna för alla; man ska alltså inte behöva vara med i ett idrottslag eller en förening för att delta. Det föreslogs idrottsaktiviteter såsom grupper för löpning, organiserad träning utomhus och platser för spontanidrott, till exempel idrottsplaner i anslutning till fritidsgårdar. Andra aktiviteter som föreslogs var exempelvis självförsvarskurser och aktiviteter som anordnas tillsammans med polisen. Ungdomarna tyckte att det var viktigt att aktiviteterna är välkomnande för alla och anpassas till olika målgrupper. Det kan ske genom aktiviteter som riktas mot yngre eller äldre ungdomar. Det kan också ske genom att fritidsgårdarna är reserverade för yngre eller äldre ungdomar vissa veckodagar, medan de andra dagar är öppna för ungdomar i alla åldrar. Aktiviteterna på kommunens fritidsgårdar kan också anpassas för att vara mer inkluderande för både tjejer och killar. Aktiviteter där alla ungdomar är välkomna ger också möjlighet att träffa ungdomar med olika bakgrund och från olika skolor i kommunen. Ett förslag på en aktivitet som kan anordnas för att träffa nya personer är en spelmässa för alla åldrar. Ungdomarna tyckte att man ska locka till kommunens fritidsgårdar och att fritidsledarna ska kommunicera utåt om fritidsgårdarnas aktiviteter. Det kom också flera förslag om en ny fritidsgård eller ett ungdomshus i kommunen. Många föreslog att det ska ligga centralt, exempelvis i stationsområdet, så att det är lätt för många ungdomar att ta sig dit. Det gör även att stationsområdet känns tryggare genom att området anpassas mer efter ungdomar och därmed breddar de målgrupper som uppehåller sig i stationsområdet kvällstid, en tid på dygnet då området kan kännas otryggt. Det förslogs också att ungdomarna själva kan vara delaktiga i de verksamheter som bedrivs på fritidsgårdar och i ett framtida ungdomshus. Det kan exempelvis ske genom att ha en projektgrupp bestående av både vuxna och ungdomar, som har ansvar för planering och etablering av ungdomshuset eller fritidsgården. Det kan även ske genom att ungdomar kan hyra och använda lokalerna till egenanordnade aktiviteter. Trygghet i stationsområdet lyftes fram i flera förslag. Som tidigare beskrivet kan ett ungdomshus och aktiviteter inomhus och utomhus i området ge ökad trygghet. Andra förslag var att det kan finnas personer som har i uppgift att vakta stationsområdet, eller att det kan finnas trygghetsvärdar vid stationen, i huvudsak under kvällstid. Det önskas fler närvarande vuxna på offentliga platser i kommunen, även detta främst under kvällstid. Det kan vara fältare, nattvandrare och trygghetsvärdar. Det kom också förslag på att man kan ha en ungdomsbuss som går till och från fritidsgårdarna, där det ska finnas vuxna ombord. 23

24 Uppföljning Direkt efter att Ung i Väsby ägt rum lades de 22 förslag som formulerades i handlingsplanerna upp på kommunens hemsida och ungdomar gavs möjlighet att rösta på de förslag som de gillade. Alla ungdomar i kommunen även de som inte deltog på själva forumet kunde gå in och rösta på förslagen. Möjligheten för ungdomarna att rösta kommunicerades ut genom mailutskick till skolorna och fritidsgårdarna; genom mailutskick till de ungdomar som deltog på forumet; genom sociala medier; genom en nyhet på kommunens hemsida och intranät Insidan; samt genom lokal press. Förslagen låg uppe på kommunens hemsida mellan den 11 februari och den 29 februari I röstningen testades användningen av det digitala verktyget Min kommun. Verktyget är i utvecklingsstadiet och det testades för första gången i kommunen under Ung i Väsby Verktyget kan användas på många olika sätt för att inhämta åsikter från medborgarna. I detta fall testades användningen av en e- petition, vilket passade för syftet med projektet. En utvärdering av verktyget, som är separat från utvärderingen av projektet Ung i Väsby, kommer att göras under våren 2016 och rapporteras till Rådet för medborgardialog. Ungdomar uppmanades att gå in och stödja förslagen genom att klicka på det eller de förslag som de gillade och fylla i sitt namn, födelseår, kön och bostadsort. Det var vid röstningen valfritt att fylla i sin e- postadress för att få återkoppling på vad som händer med förslaget. Genom att ungdomarna röstar på förslagen från Ung i Väsby får de möjlighet att själva prioritera bland de förslag som de tog fram under forumet. Efter att röstningen är avslutad tas förslagen vidare genom att de fyra förslag som fått flest röster skickas till den nämnd som är ansvarig för respektive fråga som förslagen berör. Den grupp som skrivit förslaget står som ansvarig när förslaget tas upp i nämnden, till exempel Grupp 1 Ung i Väsby. Nämnden får sedan ta ställning till huruvida förslaget ska tas vidare eller inte. Inför röstningen gjordes uppskattningen att de förslag som fick fler än 25 röster kunde följas upp genom att skickas till de ansvariga politiska nämnderna. Uppskattningen om 25 röster visade sig vara en överskattning av hur många ungdomar som röstade på förslagen. Det förslag som fick flest röster var förslaget från Grupp 1 SJÄLVFÖRSVARSKURSER, som fick 11 röster. Därefter fick följande förslag flest röster: Grupp 11 UNGDOMSHUS (7 röster). Grupp 15 TRYGGARE STATIONSOMRÅDE (7 röster). Grupp 19 FADDERBYN (7 röster). Antalet röster på samtliga förslag var totalt 71 stycken. Förslaget om självförsvarskurser handlar om att skolan ska använda 2-3 gymnastiklektioner för att lära elever självförsvar och hur man tar hand om olika situationer. Förslaget skickas vidare till utbildningsnämnden. Förslaget om ungdomshus handlar om att ungdomar tillsammans med vuxna ska driva ett ungdomshus med välgörenhetsprojekt. Förslaget skickas vidare till kultur- och fritidsnämnden. 24

25 Förslaget om tryggare stationsområde handlar om hur stationsområdet ska bli en tryggare plats genom till exempel övervakningskameror, bättre belysning, konst och dekorationer, fler aktiviteter i området samt vakter. Förslaget skickas vidare till miljö- och planutskottet. Förslaget som heter Fadderbyn handlar om att området kring föreningen Fadderbyns verksamhet i Upplands Väsby ska städas och rustas upp med till exempel bättre belysning. Man önskar även att BMXbanan ska göras i ordning. Utifrån att verksamheten Fadderbyn är en föreningsverksamhet skickas förslaget vidare till kultur- och fritidsnämnden. Resultatet från dialogen har tagits upp i kommunstyrelsens allmänna utskott och det är även i detta forum som det har tagits beslut om att förslagen ska tas vidare till de ansvariga nämnderna. I juni 2016 får kommunstyrelsens allmänna utskott en slutrapport av projektet och hur dialogen under Ung i Väsby har följts upp. De nämnder som tar hand om förslagen från Ung i Väsby har fått i uppdrag att återrapportera till kommunstyrelsens allmänna utskott hur de hanterat förslagen från Ung i Väsby, senast i juni Dialogen följs även upp genom att denna sammanställning kommer att spridas till kommunens skolor och fritidgårdar, övriga berörda verksamheter i kommunen såsom fältverksamheten och ungdomsmottagningen, polis samt intresserad allmänhet. 25