Ung i kommunen. Kommunutvecklare Knivsta 2014

Transkript

1 Ung i kommunen Kommunutvecklare Knivsta 2014

2 Ung i kommunen Kommunutvecklare Som kommunutvecklare har vi fått chansen att under en period vara med och påverka Knivsta, så att kommunen kan bli en bättre plats för unga att leva i. Vi som har jobbat med detta heter Thea Ahlgren, Eric Pringle, Hanna Forsgren och Mathilda Sandberg. Anledningen till att vi sökte jobbet är framför allt att vi alla har ett intresse för samhällsfrågor, såg en chans till kunskap och ville vara med och påverka. Under tretton dagar fick vi genom möten med tjänstemän och politiker en inblick i: Hur kommunen och kommunpolitik fungerar Eda naturskola, samarbetsövningar på Eda lägergård Barnkonventionen, hos Barnombudsmannen i Uppsala Hållbarhet och hållbar utveckling i Knivsta kommun Kommunal budget och ekonomisk hållbarhet Bygglovsprocessen Stadsbyggnad och Nydal Liv och hälsa ung (2013) Skola och utbildning Kommunens informationsarbete Handledare var Runa Krehla och Stina Desroses. Utifrån kunskapen vi fått av ovanstående, våra egna erfarenheter och med hjälp av Liv och hälsa ung (2013) och Knivsta kommuns vision och övergripande mål så har vi kommit fram till några förslag på utvecklingsområden som kan bidra till att Knivsta kommun blir en bättre plats för unga att bo och leva i. Resultatet av vårt arbete finner du i den här skriften.

3 Ung medborgardialog Kommunen ska kännetecknas av valfrihet, likställighet, öppenhet och medborgarinflytande. Kommunens medborgare ska på ett enkelt sätt kunna ta del av kommunens information och beslut och ges möjlighet att lämna synpunkter och förslag (Kommunfullmäktiges mål, 2014). En tredjedel av befolkningen i Knivsta kommun utgörs av unga. Ungdomars möjligheter till inflytande är en viktig förutsättning för långsiktig hållbar demokrati. Knivsta kommun behöver arbeta mer för att främja ungdomars påverkan i praktiken, tydliggöra vilka möjligheter och vägar som redan finns samt skapa nya. För att nå detta bör Knivsta kommun arbeta aktivt med en medborgardialog som riktar sig till ungdomar. Ungdomsdialog gäller alla För att lyfta fram dialogarbetet med barn och ungdomar bör det ingå i kommunens mål på fullmäktigenivå. Det skulle leda till att arbetet prioriteras och att varje nämnd måste tydliggöra hur de ska arbeta med området. Frågan blir således en del av ordinarie styr- och ledningssystem. Knivsta Ungdomsstyrelse För att inkludera ungdomar i kommunens politik och ta vara på deras åsikter så är vårt förslag att en ungdomsstyrelse bildas. Den skulle främja kommunikationen mellan Knivsta kommun och Knivstas ungdomar, samt underlätta vid exempelvis barnkonsekvensanalysen då styrelsen skulle kunna nyttjas som en enkel kontakt mellan de olika parterna. Den hjälp ungdomsstyrelsen skulle behöva av kommunen är en lokal att hålla möten i samt en kontakt i form av en kommunansvarig, förslagsvis någon anställd inom kommunen som har en koppling till barn och ungdom. Dennes uppgift skulle ligga i att föreslå kandidater och delta vid möten. För att sprida information om Knivstas Ungdomsstyrelse finns flera vägar att gå. t

4 t Ett förslag är att den kommunansvarige åker ut och pratar på skolorna. Ett annat alternativ är att skicka ut ett brev till alla ungdomar i Knivsta samt att sätta upp affischer. Barnkonsekvensanalys Genom att hämta åsikter från exempelvis elevråd och ungdomsstyrelse vid användning av barnchecklistan skulle arbetet med barnkonsekvensanalys i kommunen främjas. Återkoppling För att vårda kontakten med ungdomarna i kommunen bör man prioritera återkoppling; den har i flera fall visat sig vara bristfällig. Detta bör gälla vid såväl enkäter där resultatet bör redovisas i skolorna, samt vid elevråd, där en motivering ges varför en fråga kan genomföras eller inte. En ordentlig återkoppling skulle i dessa fall höja intresset hos ungdomar och elever samt öka förståelsen och ge mer säkra resultat, vid exempelvis enkätskrivning. Kommunikation Vi har under arbetets gång upptäckt att det finns betydligt fler aktiviteter och möjligheter för unga i kommunen än vad vi trodde, men det är vid kommunikationen som det brister. Kommunikation är ett viktigt redskap i ung medborgardialog. För en vidareutveckling av ämnet se avsnittet Marknadsföring och kommunikation. Hälsa Kommunen ska ha en positiv utveckling vad gäller folkhälsa (Kommunfullmäktiges mål, 2014) Psykisk ohälsa I dagens samhälle är psykisk ohälsa tabubelagt, vilket försvårar möjligheten till att få hjälp och resulterar i ett stort mörkertal. För att jobba mot att bryta tabun krävs det att information om psykisk ohälsa sprids ordentligt och att ungdomar erbjuds en lättillgänglig hjälp. Våra förslag på lösningar presenteras nedan. Ett samarbete med UMO, ungdomsmottagning på nätet, skulle hjälpa till med spridningen av information och

5 göra den mer lättillgänglig samt anpassad efter målgrupp. På hemsidan skulle man under fliken Ung i Knivsta kunna samla länkar och information om organisationer och verksamheter som erbjuder hjälp och stöd, och på så sätt tillgängliggöra informationen för Knivstas ungdomar. Läs mer om fliken Ung i Knivsta i avsnittet Marknadsföring och kommunikation. Uppbyggnad av ett bättre skyddsnät, där kommunen kan erbjuda snabba återgärder. Ett förslag skulle vara att en KBT-psykolog finns tillgänglig, som skolorna kan hyra in istället för kuratorer då KBT visat sig vara oerhört effektivt för unga. Nedstämdhet Enligt resultatet av Liv och hälsa ung (2013) upplever uppemot 25 procent av flickorna i årskurs 9 att de alltid eller ofta är nedstämda. Motsvarande siffra hos pojkarna i samma årskurs är 9 procent. För att minska andelen ungdomar som känner sig nedstämda krävs det ett aktivt arbete för att sprida förståelse och kunskap, och för att bryta tabun gällande psykisk ohälsa. Detta skulle kunna nås med hjälp av följande punkter: Föreläsningar om nedstämdhet, som hålls av en kunnig person inom ämnet. Regelbundna samtal med elevhälsan där nedstämdhet och stress tas upp för att fånga upp elever. Att temadagar med workshops och övningar organiseras. Stress Stress är ett växande problem bland unga och en studie från 2013 genomförd vid Stockholms universitet visar att 30 procent av dagens 16-åringar är kroniskt stressade. Stressen är störst bland unga flickor, vilket syns i resultatet från Liv och hälsa ung (2013) där 42 procent av flickorna i årskurs 9 uppgav att de är stressade. Motsvarande siffra bland pojkar i samma årskurs är 21 procent. Stress påverkar bland annat skolresultaten negativt och det finns en tydlig koppling mellan stress och psykisk ohälsa. Det kräver att man påbörjar ett aktivt arbete med att minska stressen hos unga, att man jobbar för att ungdomar ska få en chans att lära sig hantera stress och att kunskapen höjs vilket skulle kunna nås med hjälp av följande punkter: Genom regelbundna förbättrade samtal med elevhälsan. Att temadagar med workshops och övningar organiseras. t

6 t Ordna besök av en psykolog, alternativt annan kunnig person inom området, som kan hålla en föreläsning om stress och psykisk ohälsa och berätta om lösningar. För att lära sig hantera stressen ytterligare så bör skolan ta upp något i stil med lära för livet, att man exempelvis går igenom studieteknik. Elevhälsan Enligt resultaten från Liv och hälsa ung (2013) är förtroendet för elevhälsovården relativt lågt, något som bör ses allvarligt på då den utgör en viktig del i arbetet för den psykiska hälsan hos eleverna. Förslag till lösningar: Ökade resurser, och en större tillgänglighet med bättre tider och högre närvaro. För att eleverna inte ska känna sig rädda för att besöka elevhälsovården så krävs det att tabun bryts genom spridning av kunskap och att elevhälsovården marknadsförs bättre. Ett förslag är att representanter går ut till klasserna regelbundet och berättar om deras verksamhet.

7 Skola Agerande vid kränkningar och mobbning Alla förskolor och skolor är skyldiga att bedriva ett aktivt alternativ för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever (Skollagen, kap 6) Nolltolerans mot mobbning och diskriminering (Kommunfullmäktiges mål till utbildningsnämnden, 2014) Enligt resultatet från Liv och hälsa ung (2013) är förtroendet för att skolan agerar vid mobbning lågt hos eleverna. Enbart 56 procent av flickorna och 65 procent av pojkarna i årskurs 9 känner förtroende för att skolan agerar vid mobbning. För att höja dessa siffror krävs ett aktivt arbete för att bygga upp förtroendet, och för att nå det bör man ha en långsiktig plan. Vi föreslår att man arbetar med nedanstående punkter: Man bör driva ett förebyggande arbete där man främjar likabehandlingsplan och arbetar för att bli uppmärksam på den kränkning som kan förekomma. Skolorna bör ha ett åtgärdande arbete med tydliga rutiner. Likabehandlingsarbetet bör stärkas och hållas aktivt. Man bör avskaffa kamratstödjare, då de främst ger en skev fördelning av ansvar som unga inte bör behöva bära. Trivsel Enligt resultatet av Liv och hälsa ung (2013) har 77 procent av flickorna i årskurs 9 och 90 procent av pojkarna i årskurs 9 uppgett att de trivs ganska bra respektive mycket bra i skolan. Då siffran borde vara 100 procent så bör man jobba med att öka trivseln på skolorna. För att öka tryggheten och trivseln på skolan kan man inrätta en lärargrupp som brinner för ämnet, och som aktivt kan jobba för likabehandling. Förslagsvis kan gruppen även jobba för att fånga upp elevernas åsikter och tankar, för att på så sätt stärka elevernas möjlighet till påverkan. Gruppen bör vara lättillgänglig och eleverna ska ha möjligheten att vara anonyma. För att maximera funktionen bör eleverna tillfrågas angående vem som ska väljas till gruppen. Extra stöd och hjälp Enligt resultatet från Liv och hälsa ung (2013) upplever 58 procent av flickorna i årskurs 9 och 50 procent pojkar i årskurs t

8 t 9 att de har möjlighet att få extra hjälp och stöd om de behöver det. Då alla borde uppleva att de har möjligheten till extra stöd och hjälp så bör detta ses över. För att åtgärda detta kan lärare få uppdraget att hålla koll på och stödja en årskurs eller klass för att försäkra att alla når behörighet och fångas upp i tid. Elevråd Enligt resultatet från Liv och hälsa ung (2013) upplever 34 procent av flickorna i årskurs 9 och 57 procent av pojkarna i årskurs 9 att skolan uppmuntrar dem att aktivt medverka i klassråd och elevråd. 44 procent av flickorna i årskurs 9 och 59 procent av pojkar i årskurs 9 uppger att elevrådet tas på allvar och lyssnas på av personalen i skolan. För att främja elevrådet, höja aktiviteten och främja elevernas möjlighet till påverkan bör skolan göra följande: Avsätta mer tid åt såväl elevrådsmöten som klassråd och rektorn bör alltid sitta med. En kommunrepresentant skulle kunna medverka vid mötena, för att på sätt fungera som en direktlänk mellan kommunen och skolan. Systemet bör förbättras och informationen bör vara mer lättåtkomlig. Skolorna bör nyttja den hjälp som går att få av Sveriges elevråd. Återkoppling bör tas på allvar från såväl lärare och rektorer som kommunen för att elevrådet ska tas på allvar och för att elevernas engagemang inte ska falna.

9 Fritid Mötesplats I dagsläget finns det oavsett ålder inga naturliga mötesplatser såsom parker, caféer eller annan mötesplats för ungdomar i kommunen. Det leder till att det bland annat uppstår en stor rastlöshet bland ungdomar och att de drar sig bort från Knivsta. Behovet är stort i hela kommunen, men framförallt i Alsike. Parker skulle uppfylla kraven för mötesplatser för alla generationer, samtidigt som de berikar närområdena. Det skulle förslagsvis kunna ligga parker i Nydal och i Alsike. I Alsike är behovet dessutom stort av en mötesplats för ungdomar, gärna ett ställe där aktiviteter, kurser och läxhjälp kan erbjudas. Detta skulle för- slagsvis kunna vara ett icke vinstdrivande café eller en renodlad mötesplats för ungdomar. Att skapa förutsättningar för ett mer rikt café- och restaurangliv skulle utgöra ett stort steg i riktningen mot en mer myllrande småstad. Marknadsföring och kommunikation Kommunen ska kännetecknas av valfrihet, likställighet, öppenhet och medborgarinflytande. Kommunens medborgare ska på ett enkelt sätt kunna ta del av kommunens information och beslut och ges möjlighet att lämna synpunkter och förslag Kommunen ska tillhandahålla och utveckla sådana e-tjänster som bidrar till utveckling av dialog och demokrati och som förenklar servicen till medborgarna (Kommunfullmäktiges mål, 2014) Ett av de största problemen som vi har stött på under arbetets gång är att kommunikationen mellan Knivsta kommun och Knivstas ungdomar är bristfällig och att en stor del av informationen inte når fram. Många av de aktiviteter som förekommer är dåligt marknadsförda, hemsidan är svårnavigerad och information om möjlighet till påverkan är bristfällig. För att lösa detta finns det flera åtgärder, och våra förslag presenteras här: t

10 t Anslagstavla Anslagstavlor som sitter centralt, förslagsvis uppsatta på tågperrongen och vid busskurer, skulle utgöra en bra väg för spridning av information om diverse events och dylikt. Då stationen och busskurerna är platser där många vistas skulle man nå ut till en större grupp. Det är i dagsläget inte möjligt att placera en anslagstavla på perrongen, och så länge den möjligheten inte finns så vore en anslagstavla i närheten av stationen ett bra alternativ. Affischering riktad mot ungdomar För att nå ut till unga i kommunen och sprida information är affischering en effektiv och enkel väg. Genom att samla all information som berör unga på en affisch och regelbundet affischera så bör spridningen av denna information öka och nå ut till betydligt fler än i dagsläget. Exempelvis skulle affischering kunna sprida information om bidraget En påse pengar som ungdomar kan söka. Via affischering skulle även ung medborgardialog främjas, där möjligheterna till påverkan skulle kunna lyftas fram så som ungdomsstyrelse. Hemsidan Ung i Knivsta Knivsta kommuns hemsida är i dagsläget relativt svår att orientera sig på. För att underlätta för ungdomar att hitta information som berör dem är vårt förslag att man upprättar en ny flik, förslagsvis under namnet Ung i Knivsta. Där skulle information som berör unga, så som exempelvis aktiviteter och sommarjobb, samt information om vägar till påverkan kunna samlas. Man bör även anpassa sig efter målgruppen gällande layouten. Ytterligare en förbättring skulle vara en förändring av fliken tyck till som i dagsläget är svår att se och på så sätt gör det svårt att spontant lämna en åsikt. Här skulle man exempelvis kunna ändra färg och position för att synliggöra den. Sociala medier Twitter, Instagram och Facebook För att möta målgruppen ungdomar bör kommunen bli mer aktiv via sociala medier. Det skulle underlätta för unga att hålla sig uppdaterade om vad som händer i kommunen samt bygga upp en mer lättåtkomlig kontakt. För att detta ska fungera bör användandet vara anpassat efter målgrupp, gällande såväl layouten som informationen. Detta betyder dock inte att språket bör vara mer ungdomligt, då den anpassningen ofta upplevs som förlöjligande av ungdomar. Kommunen har i dagsläget en sida på facebook, men saknar en sida där all information som berör ungdomar samlas. Detta är självfallet en resursfråga men vi anser att den bör prioriteras.

11 Bakgrund till projektet I Knivsta kommun har ungdomsdialogarbetet sett olika ut över tid. Olika metoder för att arbeta med ungdomspolitik och ungdomsfrågor har prövats, allt från ordinarie elevrådsarbete till dialogcaféer, ungdomsting och ungdomsråd. Fortfarande finns stora utvecklingsmöjligheter inom området för att skapa förutsättningar för en levande ungdomspolitik. För att få ungas perspektiv i arbetet med ungdomspolitik och ungdomsfrågor anställde Knivsta kommun sommaren 2014 fyra kommunutvecklare. Projektet finansierades genom fritid- och kulturnämndens demokratipengar. Kommunutvecklarnas uppdrag var att se till hela kommunen och ta fram förslag till utvecklingsområden och åtgärder för att Knivsta kommun ska bli ännu bättre för unga att leva och bo i. Kommunutvecklarna valdes ut med en önskan om att få ett så brett urval som möjligt vad gäller erfarenheter från olika skolor, olika intressen och olika orter landsbygd och tätort. Det är viktigt att understryka att resultatet av projektet är just dessa fyra ungdomars prioriteringar och förslag till förbättringar. Det är en temperaturmätning som vägs in som en viktig del tillsammans med annan forskning och aktuell kunskap inom området i kommunens fortsatta ungdomsdialogarbete. Kommunutvecklarnas resultat lämnas över till berörda politiker, tjänstemän och till viss del unga i kommunen att arbeta vidare med. Ett varmt tack till våra fyra kommunutvecklare som gjort ett mycket bra jobb. Runa Krehla Samordnare för fritid och kultur Stina Desroses Folkhälsosamordnare/allmänutredare

12 Vision 2025 Den moderna och kunskapsintensiva småstaden med förankring i en aktiv och levande landsbygd mitt i tillväxtregionen Stockholm-Uppsala skapar attraktionskraft både för boende och företag och befäster Knivsta som en föregångskommun för det hållbara samhället. Knivstas identitet En del av tillväxtregionen Stockholm-Uppsala En kommun öppen för förändringar En modern småstad och en levande landsbygd i samverkan En föregångskommun och mötesplats för ett hållbart samhälle En växande kommun med invånare Ett näringsliv i utveckling med fler kunskapsintensiva företag En ökande andel av befolkningen arbetar i Knivsta