Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret

Transkript

1 Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret Fritidsgårdarna Nora kommun

2 Arbetsgång för kvalitetsarbetet... 2 Åtgärder för utveckling enligt föregående års kvalitetsredovisning... 2 Verksamhetens förutsättningar... 2 Lokaler, personal och barn... 2 Arbetsmiljö... 3 Arbete och pedagogik... 3 Insatser/förändringar under året... 4 Uppföljning av Gemensam överenskommelse avseende nyanlända elever... 4 Uppföljning av likabehandlingsplanen... 4 Kvalitetsredovisning för fritidsgårdarna... 4 Granskning av prioriterade mål... 4 Utvecklingsmål 1; Att fortsätta med utvecklingen av tjejgruppsarbetet... 4 Frågeställning... 4 Granskning/metod... 4 Resultat... 5 Analys... 5 Bedömning och måluppfyllelse... 5 Lärdomar... 5 Framtida utvecklingsområden... 5 Allmänna kontinuerliga mål... 5 Verksamhetsplan för de allmänna kontinuerliga målen... 6 Utvecklingsmål; för

3 Arbetsgång för kvalitetsarbetet Ansvarig chef har tillsammans med personalen arbetat fram kvalitetsredovisningen. Utifrån behov som personalen uppmärksammat i dialog med ungdomar har årets mål formats. Till grund ligger verksamhetens lokala måldokument och verksamhetsplan. Åtgärder för utveckling enligt föregående års kvalitetsredovisning Det mål som vi har prioriterat under verksamhetsåret VT var att personalen på fritidsgårdarna skulle arbeta med att utveckla tjejgruppverksamheten på gården. Bakgrunden till att dessa mål prioriterades var att det är viktigt att fånga upp de tjejer som besökte gården och utjämna könsfördelningen på gårdsbesökarna, personalen har också känt en viss oro för flera tjejer. Det vi tog med oss från VT 2011 var att det krävs tid och engagemang för att få igång gruppverksamhet. Därför bestämde personalen att detta mål skulle vara gällande ännu ett år. Verksamhetens förutsättningar Lokaler, personal och barn Karlsängskolans fritidsgård använder sig i första hand av Aktivitetsrummet Aulan där det finns en scen för musik, rock, teater och olika arrangemang. Det finns två biljardbord, tre pingisbord, armbrytarbänk, tre datorer för IT. Fritidsledarna ansvarar för verksamheten på dagtid (raster) och gårdens verksamhet på kvällarna. På dagtid samarbetar vi vid vissa tillfällen med övrig personal på skolan. Gameroom, är ett litet rum i aulan som vi tillsammans med ungdomarna inrett och målat om. Där kan ungdomarna boka upp sig på olika tider för att spela spel som "Guitar hero" och "Singstar". Cafeterian som ligger i anslutning till aktivitetsutrymmet används på dagtid/kvällstid. Där kan ungdomar handla mackor, frukt, juice, godis och låna kortlekar. Arbetsrum (gamla musikskolans personalrum) disponeras av fritidsgårdspersonalen för personalmöten, planering, samtal mm. Kontor finns vid administrationen för ansvarig enhetschef. Alntorps Ö gula villan har används av fritidsgårdarna som lägergård i år var det tre veckor på sommaren. rekord. I år har vi haft ca 90 st. blivande åk 7:or på läger, det är det mesta antal ungdomar vi någonsin haft. Lägerverksamheten är mycket omtyckt och populär. Den besöks även av skolklasser, grupper, föreningar mm. Aktiviteter som kan erbjudas är: lägerverksamhet med, äventyr, golf, paddling, bad, fiske, friluftsliv och mycket mer. Gyttorps fritidsgård ligger placerad på Gyttorpsskolan. Det finns två klassrum som är iordningsställda för att fungera som fritidsgård. En av lokalerna är cafeteria med kök där ungdomarna kan baka köpa mackor, frukt, dricka och låna spel. Det andra rummet är ett aktivitetsrum där det finns ett pingis bord och ett biljard bord. Lokalerna används också av skolan som personalrum och klassrum. Gymnastiklokalen används flitigt på Gyttorpsgården med bl.a. olika bollspel. Gyttorps fritidsgård har öppet två kvällar i veckan och besöks av ca ungdomar. Regelbundna besökare på gården är ca per kväll. Åldern på ungdomarna är år. Karlsängskolans fritidsgård Går n har haft sin verksamhet i skolans lokaler sedan hösten Fritidsgårdarna utgör ett eget verksamhetsområde med en enhetschef som ansvarar för verksamheten. De fyra kvällar fritidsgården på Karlsängskolan är öppen besöker ca ungdomar gården regelbundet. Det är ca besökare i snitt per kväll. Under skoltid är det i första hand den öppna fritidsgårdsverksamheten som erbjuds när eleverna har raster och håltimmar. Fritidsledarna hjälper också till i elevcafeterian och som vuxenstöd i olika elevgrupper. 2

4 Fritidsledarna jobbar också dagtid/kvällstid på Karlsängskolan. Totalt så har gårdarna tillsammans öppet sex kvällar i veckan. Personalorganisation; Enhetschef (fritidsledare 75 % och 25 % ledningstid) Fyra fritidsledare 100 % Arbetsmiljö Att utveckla och skapa bra och trivsam miljö på fritidsgården/karlsängskolan är svårt. Det är viktigt att ungdomarna tillsammans med fritidsledarna kan mötas i en varm och avslappnad miljö för att möjliggöra goda bärande relationer. Cafeterian och (aulan) som används som fritidsgård under kvällstid används även under skoltid. Det innebär att lokalerna, stolar, bord och inventarier blir slitna. Det är också svårt att skapa en mysig miljö på en skola som är en offentlig miljö där olika verksamheter ska fungera. Att det är ostädat i lokalerna är också ett miljöproblem. Den städning som vi haft tidigare inför kvällsverksamheten är helt bortsparad. Vi anser att det kan vara ohälsosamt att vistas i ostädade miljöer med tanke på ungdomar som har dammallergier. Vi saknar också ett bra rum för att samtala lyssna på musik, titta på tv, avslappning, kille/tjej grupper. Vi har arbetat med detta under de senaste åren och vi tänker fortsätta att försöka utveckla miljöarbetet ännu mer. Personalen upplever att det under perioder är för få ledare på kvällstid. Speciellt helger. Det främjande och förebyggande arbetet blir ibland lidande på grund av att vi inte hinner med i den utsträckning som vi skulle önska. Ökad arbetsbelastning för personalen med utökad verksamhet på lördagarna är också ett problemområde. Vi saknar också en buss (minibuss) för spontana aktiviteter t ex badresor, fiske, skidresor och att besöka andra fritidsgårdar och att skapa ett större utbyte mellan ungdomar och ledare. Arbete och pedagogik Skolan och fritidsgårdens personal möter tillsammans ungdomarna på deras skoltid. Vi tror att det är bra att det finns fler vuxna dagtid som har olika uppdrag. Fritidsledarna har ett uppdrag och lärarna ett. Det som är gemensamt mål för oss är att vi strävar efter att möta ungdomarna på ett bra sätt och att få ha förmånen att vara en del i deras personliga utveckling både kunskapsmässigt och som fungerande sociala individer. Detta gör att vi kompletterar varandra och tar tillvara på våra olika kompetenser på ett bra sätt. Den största fördelen med att gården finns där på dagtid är att vi får möjlighet att bygga fler relationer med ungdomar, vilket vi tror skapar en bättre helhetssyn och förståelse för de ungdomar vi möter. Samarbetet mellan skolans och fritidsgårdens personal är därför viktig. Fritidsgården ingår i områdesgruppen på Karlsängskolan. Gruppen träffas en gång i månaden, där vi får tillfälle att diskutera hur vi ska samarbeta på bästa sätt mellan fritidsgård, skola, socialförvaltning och polis. Enhetschefen för fritidsgårdarna deltar i Karlsängskolans utvecklingsgrupp och bildningsförvaltningens ledningsgrupp. Tyngdpunkten i fritidsgårdarnas arbete är den öppna gårdsverksamheten och i första hand kvällar, helger och lov. Fritidsledarna arbetar i dag på två olika gårdar Karlsängskolan och Gyttorps fritidsgård. Under sommaren bedriver vi lägerverksamhet på Alntorps Ö för åldrarna 13 år som blir blivande årskurs sju till höstterminen. Det är viktigt för oss fritidsledare att lära känna och introducera blivande elever som ska börja till hösten på Karlsängskolan. Det ger oss en bra start i vårt arbete med att bygga nya relationer. Fritidsgårdarna viktigaste uppdrag är att vara professionella relationsbyggare mellan ungdomar - ungdomar och vuxna - ungdomar, vilket vi då hoppas leder till bra förutsättningar för bärande relationer. Metoder vi arbetar efter är öppen verksamhet där det finns tillgång till ett trevligt café där man kan låna trådlösa datorer, en viktig träffpunkt för ungdomarna. Det finns också en stor lokal som är utrustad med biljard, pingis, olika tv-spel o s v. Vi har också en musikverkstá som vi tillsammans med studieförbundet Bilda 3

5 bedriver Rockskola för ca fem till nio olika grupper. Det ungdomarna också kan delta i är t ex gruppverksamhet, tjej grupper, resor, lägerverksamhet och olika arrangemang med musik och dans. Att ta sig tid att sitta ner och prata och möjliggöra möten med ungdomar är det viktigaste i vårt arbete. Metoderna verktygen har en underordnad betydelse, målet är alltid att skapa goda bärande relationer med ungdomarna. I det förebyggande/främjande arbetet medverkar vi ibland på föräldramöten, det kan vara föräldrar med barn från årskurs 6 upp till årskurs 9. Fritidsledarna informerar t ex om den aktuella ungdomssituationen och diskuterar tillsammans med föräldrar om förhållningssätt i ANDT-frågor. Insatser/förändringar under året Vi har påbörjat ett samarbete med personal från Resursen och Vingen. Projektet går ut på att arbeta med motiverande samtal (MI-skolk) i syfte att förhindra skolk. Arbetet sker i tre team två och två. Detta är ett verktyg i det förebyggande/främjande arbetet under skoltid. Tanken är att det sätts in åtgärder i tidigt skede innan eleven hamnar i ett skolkbeteende. Fritidsgården har under vårterminen 2012 tillsammans med mitt andra hem jobbat med Nora Rocken. Det var ett projekt som utmynnade i fyra dagars rockfestival i Folkets Park. Uppföljning av Gemensam överenskommelse avseende nyanlända elever Vi har diskuterat i personalgruppen hur vi ska lyckas att fånga upp nyanlända elever utanför skoltid. Det är något som vi vill bli bättre på. Det vi också vill är att utveckla samarbetet mer med skolan runt dessa frågor. Uppföljning av likabehandlingsplanen Planen för likabehandling ingår som en del av Karlsängskolans trygghetsplan/likabehandlingsplan. Kvalitetsredovisning för fritidsgårdarna Granskning av prioriterade mål Utvecklingsmål 1; Att fortsätta med utvecklingen av tjejgruppsarbetet Under läsåret har vi arbetat vidare med tjejgruppverksamhet på gårdarna. Detta har skett på båda gårdarna i form av tjejgruppsarbete samt tjejkväll. Arbetet har skett dels av gårdens personal men också i samarbete med socialförvaltningen då vi har haft förmånen att ha en fältassistens på gården på måndagskvällar. Frågeställning Hur ska vi arbeta för att fånga upp fler tjejer på gården? Granskning/metod Under läsåret har tre olika tjejgrupper funnits. På höstterminen fanns en tjejgrupp bestående av nya gårdsbesökare som går i sjuan. Denna grupp hade en fritidsledare tillsammans med en fältassistent, träffarna var en gång i veckan och varade i ca en timme. Denna grupp avslutades i slutet av höstterminen och togs inte upp igen efter jullovet då 4

6 flera av deltagarna inte var så mycket på gården längre. På vårterminen startades en ny grupp med ca 12 deltagare, de flesta går i sjuan även i den här gruppen, denna grupp bedrevs på onsdagar och av en fritidsledare, även denna grupp har träffats ungefär en gång i veckan. Den tredje gruppen är den som startades redan vårterminen 2011 och har nu funnits i ca ett år. Under våren har träffarna varit mer sällan, varannan vecka ungefär, och den gruppen beräknas sluta nu i vår. Målet med tjejgruppsverksamheten har dels varit att försöka få fler tjejer till gården för att utjämna könsfördelningen. Detta har vi sett gett resultat, då vi på helgerna har fört lista över alla besökare och det har ofta varit 50/50 tjejer och killar. Dels var målet också att få tjejerna att diskutera aktuella ämnen och få utbyta tankas och åsikter. Resultat Ledarna har under årets gång sett en positiv utveckling hos tjejerna. Dels så vågar de stå på sig mer och säga vad de tycker och många har lärt sig att deras åsikter är viktiga. Antalet tjejer som besöker gården har ökat markant jämfört med tidigare år. Analys Vi använde mycket tid till att jobba för detta både planeringstid och i uppsökande arbete. Vi frågade vad tjejerna önskade och var lyhörda inför detta. Det vi kan bli bättre på är att få tjejerna att fortsätta det vi påbörjat så att det blir större kontinuitet i gruppträffarna. Bedömning och måluppfyllelse Personalen på fritidsgården ser årets mål som uppfyllt på ett bra och utvecklande sätt både för ungdomar och personal, och flera tjejgrupper har varit verksamma under året. Tjejgruppsverksamheten har också gett ringar på vattnet då det under årets gång också startats upp en killgrupp av personal på fritidsgården och socialförvaltningen. Arbetet kommer att fortskrida men det kommer inte vara ett kvalitetsredovisningsmål under nästa läsår. Lärdomar Det krävs ett stort tålamod och engagemang från oss ledare för att få gruppverksamhet att fungera och bli en del av verksamheten. Vi har också lärt oss att det blir bäst om vi utgår från vad ungdomarna vill. Framtida utvecklingsområden Att fortsätta arbeta med visionen ett allaktivitets hus i Nora. Vi vill också utveckla personalen att jobba med mentorskap för ungdomar som behöver extra stöd. Att våga tänka nytt att se nya möjligheter till utveckling. Att verka för ett bättre samarbete mellan föreningar och kyrkorna i Nora. Att verka och utveckla ett större samarbete med studieförbunden ung kultur. Att fortsätta utveckla samarbetet mellan skolans och fritidsgårdens personal. Att diskutera lokaler skola/ fritidsgård. Att fortsätta utveckla vårt förhållningssätt som professionella relationsbyggare. Att fortsätta arbeta vidare med utbildning och samarbete med andra gårdar i länet. Att fortsätta utveckla och utbilda oss i ANDT och motiverande samtal. Att skapa bra förutsättningar för ungdomars inflytande på fritidsgårdarna. Att arbeta för en högre personaltäthet som möjliggör högre kvalité på fritidsgården. Att verka och utveckla det främjande och förebyggande arbetet. Allmänna kontinuerliga mål Alla ungdomar i åldern år ska känna att de är välkomna till gården. (Gyttorps fritidsgård åldern år) På gården ska vi arbeta med relationer Verksamheten ska formas av personalen tillsammans med ungdomarna (på ett demokratiskt sätt) Vår strävan är att bygga starka nätverk runt Noras ungdomar 5

7 Verksamhetsplan för de allmänna kontinuerliga målen Förhållningssätt Personalen har en levande diskussion om förhållningssätt gentemot ungdomarna, och visar vägen genom att respektera varandra, och genom varmt och vänligt bemötande. Viktigt att planering görs så att det finns tillräckligt med personal, och att personalen har tid att lyssna och bry sig. Arbete med den sociala kompetensen genom samtal och vägledning t ex MI-samtal, ICDP och mentorskap är grundläggande, där vi ser hela ungdomen i dess sammanhang. Aktivt och utvecklande relationsarbete Detta får vi genom diskussioner där vi får ungdomar förstå hur inflytande och demokrati fungerar. Lyhörd för ungdomarnas idéer och tankar är viktigt. Samarbete Med föräldrar, skola, polis, socialen, kyrka, föreningar och studieförbund. Att vi kontaktar föräldrar när det behövs. Att bredda vår kompetens och ständigt vara uppdaterade i aktuella ungdomsfrågor. Att våga prova nya arbetsmodeller Utvecklingsmål; för Att arbeta aktivt för att få bättre ändamålsenliga lokaler och arbetsmiljö. För att skapa bättre förutsättningar att möjliggöra våra grundläggande mål, bärande relationer. Mats Johansson Enhetschef 6