Språklig artighet i formella möten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Språklig artighet i formella möten"

Transkript

1 UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för lingvistik C-uppsats ht06 Språklig artighet i formella möten En sociolingvistisk undersökning av artighetsstrategier i en formell miljö av Torbjörn Norrbom Handledare: Cilla Häggkvist 1

2 Abstract This paper focuses on how power and politeness relates to the formal discourse of corporate meetings. Its aims are twofold; the first is to discern how participants relative power influences their choices of politeness strategies. The second is to try to make a quantitative examination of politeness strategies, using Brown and Levinson s theory of weight. The two analyses are based on recorded meetings from one of the Swedish offices of a large multinational company. The results point towards that negative politeness strategies are more frequently used than positive politeness strategies on the recorded meetings, and that the participants relative power controls which politeness strategies they choose. 2

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte och frågeställningar Hypoteser och tillvägagångssätt 4 2. Teoretisk bakgrund Att beskriva talat språk Socialt ansikte: Face Olika sorters FTA och artighetsstrategier Vilken artighetsstrategi väljs? Kritik mot Face-teorin Material Möten som interaktionsform Materialinsamling Möte Möte Möte Metod Analys Kvantitativ genomgång den negativa dominansen Resultat FTA utan inlindning, direkt agerande Positiva artighetsstrategier Negativa artighetsstrategier Off record, indirekt agerande Kvalitativ analys av möte Kvalitativ analys av möte Slutord Referenser 28 Bilagor Transkriptionskonventioner Transkription 29 3.Tabeller 37 3

4 1 Inledning I alla situationer anpassar människor sitt språk efter bland annat situation och deltagare. I den här uppsatsen undersöker jag hur situationer som kan uppfattas som socialt hotfulla hanteras inom formella möten. Varje social handling vi deltar i har vissa moraliska aspekter, så som rättigheter och skyldigheter gentemot dem vi interagerar med. När vi samtalar med andra människor håller vi reda på olika sociala och kulturspecifika parametrar som vi förväntas agera efter, som till exempel att svara på frågor, följa uppmaningar och säga tack efter vi har fått någonting. Vissa sorters yttranden kan vara hotande för våra samtalspartners sociala ansikte; att be om pengar eller uppmana någon att sätta sig kan till exempel resultera i ett slags hot mot den andres självbild. Den här sortens yttranden kallar sociolingvisterna Brown och Levinson för FTA, eller Face Threatening Acts (Brown och Levinson 1987:60). Face är vårt sociala ansikte, som likt en mask kan tappas i sociala sammanhang. Dessa potentiellt ansiktshotande yttranden kan lindas in på en mängd olika sätt, till exempel kan man formulera ett direktiv som en fråga, eller använda man istället för du och på så sätt göra yttrandet mer indirekt och således inte lika hotfullt. Att linda in FTA på detta sätt kallas att använda sig av artighetsstrategier, något som jag återkommer till längre fram i uppsatsen. Artighetsstrategierna varierar beroende på deltagare, kultur och kontext, och i den här uppsatsen undersöks en mer formell kontext, nämligen hur mötesdeltagare använder artighetsstrategier i en formell företagsmiljö. 1.1 Syfte och frågeställningar Det ena syftet med undersökningen är att kartlägga användningen av artighetsstrategier i en mer formell miljö. Det betyder att yttranden som innehåller direktiv, kritik, oenighet och förfrågningar undersöks närmare, eftersom de antas kunna skapa hot mot adressatens face. Utifrån tre möten på ett företag kommer jag att kartlägga mönster när det gäller val av artighetsstrategier samt föra en diskussion om hur status påverkar deltagarnas val dessa. Jag är även intresserad av att utreda vilken sorts artighetsstrategi som är vanligast förekommande i min undersökta miljö, och för att utreda detta andra syfte gör jag ett grovt försök att använda Brown och Levinsons modell som bas för en kvantitativ undersökning där jag räknar förekomsterna av olika typer av artighetsstrategier. Mina frågeställningar är: 1. Vilken typ av artighetsstrategier är vanligast i formell möteskontext? 2. Påverkar deltagarnas relativa status deras val av artighetsstrategier, och i så fall hur? 4

5 1.2 Hypoteser och tillvägagångssätt En hypotes är att negativ artighet förekommer mer frekvent än positiv artighet i de möten jag har undersökt. Denna hypotes bygger på antagandet att den indirekthet som negativ artighet skapar passar bättre in i en formell diskurs än positiv artighet, eftersom den negativa artigheten är mer försiktig och undvikande än positiv artighet. En andra hypotes är att deltagarnas status avgör vilka artighetsstrategier de använder, främst genom att deltagare med högre status använder mindre inlindande artighetsstrategier gentemot de som har lägre status. Jag utgår alltså främst ifrån att relativ status avgör vilka slags artighetsstrategier deltagare använder, men ur ett annat perspektiv skulle man även kunna utröna deltagares status genom att se på vilka artighetsstrategier de använder. För att testa dessa hypoteser har jag spelat in tre möten hos ett stort multinationellt företag, som jag sedan analyserar utifrån Brown och Levinsons artighetsteori (1987). 2. Teoretisk bakgrund I detta avsnitt behandlar jag ett antal viktiga teoretiska begrepp som är centrala för min undersökning. Först gör jag en presentation av samtalsanalys och dess användningsområden med utgångspunkt i Jaworski och Couplands definitioner (Jaworski och Coupland 2002). Därpå följer det som är mest centralt för uppsatsen; nämligen Brown och Levinsons (Brown och Levinson 1987) teorier om socialt ansikte eller face. Brown och Levinsons verk Politeness (1987) behandlar FTA, artighetsstrategier och hur dessa väljs i olika situationer. Deras teori har fått ett stort genomslag i stora delar av den språkvetenskapliga världen, även om den har kritiserats för en alltför snäv definition av begreppet artighet. I avsnitt 2.5 nedan presenteras kritik framlagd av Werkhofer (Werkhofer 1992). 2.1 Att beskriva talat språk Språkligt tal i dialoger skiljer sig ofta från skrivet språk och talade monologer, dels eftersom de har fler än en deltagare, men även för att de vanligtvis är mindre förberedda och mindre linjära i sin struktur. Till exempel kan deltagare i samtal avbryta varandra, tala samtidigt eller starta om sitt yttrande en eller flera gånger, något som oftast inte förekommer i skrivet språk eller talade monologer. Deltagare söker emellertid att undvika interaktionshandlingar som kan 5

6 leda till förlorat socialt ansikte som till exempel samtidigt tal och avbrott (Jaworski och Coupland 2002:20-21). Ett vetenskapligt sätt att analysera samtal växte fram under slutet av 1960-talet i form av en språk- och sociovetenskaplig disciplin som benämns samtalsanalys (engelska: CA - Conversational Analysis). CA är studerandet av naturligt förekommande tal, och målet är att upptäcka hur deltagare i samtal orienterar sig mot varandra i olika situationer och hur sociala parametrar påverkar deras agerarande. Enligt Jaworski och Coupland föredras vid specifika punkter i ett samtal vissa typer av uttalanden före andra, till exempel att det efter en inbjudan föredras ett positivt svar före ett negativt. Denna preferens manifesteras också i närhetspar som fråga svar, och hälsning hälsning. Andra viktiga koncept är turtagning, att visa att man är ense eller oense, ämnesbyten och ämneshantering (Jaworski och Coupland 2002:20) För att effektivt kunna analysera talat språk krävs en ljud- eller videoinspelning, som sedan transkriberas 1. Med ljud- och videoinspelningar som verktyg söker CA-forskare förklara de underliggande sociolingvistiska variablerna i samtal och hur dessa variabler uppfattas och används av deltagarna (Jaworski och Coupland 2002:19-20). Nedan följer ett exempel på en transkriberad passage ur mitt inspelade material, som dels demonstrerar hur en transkription kan se ut, och dels hur deltagare startar om, överlappar varandra och för samtidigt tal. FTA 17, möte 2 Anders: sen tycker jag n: i den här / den här kontrollen kan ni hänvisa till Percival också att Cajsa: m: Anders= att inget / inget ärende går igenom förns [förns] Cajsa har godkänt det Bengt: [näe] CA härstammar från etnometodologin, som studerar kopplingen mellan vad människor gör i social interaktion, och vad de vet om social interaktion. Sociala strukturer och samtal, som i sig själva är strukturerade, undersöks och analyseras. (Jaworski och Coupland 2002:19). Eftersom min undersökning fokuserar på hur istället för varför väljer jag att använda den etnometodologiska CA:n som analysmodell, och kopplar den till en kvalitativ och kvantitativ analys av Brown och Levinsons artighetsstrategier (Brown och Levinson 1987:59-60). 1 För transkriptionskonventioner i denna uppsats, se bilaga 1 på sidan 29. 6

7 2.2 Socialt ansikte: Face En viktig utgångspunkt för min uppsats är definitionen av socialt ansikte, eller face, som Brown och Levinson beskriver i sitt verk Politeness (Brown och Levinson 1987), och som tar sin utgångspunkt i socialpsykologen Goffmans teorier om face från Jag väljer här att använda mig av Brown och Levinsons vidareutvecklade variant eftersom de står närmare mitt huvudsyfte angående strategier för inlindning av FTA. Face är tätt sammankopplat med språklig artighet, och realiseras varje gång en rationell person är inbegripen i samtal. Att vara artig och således arbeta med att tillgodose sina egna och andras facebehov gör att kommunikation genom tal flyter enklare och utan pinsamma avbrott eller dålig stämning. Face är alltså något alla människor har varje gång de deltar i någon form av social interaktion, och agerandet styrs till stor del av deltagarnas behov av att behålla sitt och andras face. Brown och Levinson menar att face är en slags emotionell investering som kan behållas, förloras, och stärkas, och som därför kräver ständigt underhåll i pågående interaktion (Brown och Levinson 1987:61). De särskiljer två olika sorters face: negativt och positivt. Negativt face kan sammanfattas med behovet av att inte bli störd och att ha sitt personliga utrymme och frihet kvar. En persons negativa face hotas till exempel om denne uppmanas att utföra en handling, förhålla sig till något eller tilltalas på ett sätt som inkräktar på adressatens integritet. Om en sådan inkräktning sker tillgodoses inte adressatens negativa facebehov av att inte belastas med åtaganden, och således uppstår en FTA mot dennes negativa face. För att illustrera vad negativt face är visar jag ett exempel från ur mitt material: Hot mot negativt face FTA 17, möte 3 Aino: but could you add Juha here that / e: /// that e: the open i: / would you know the / no Aino= what is the profile for / reporting CTF Juha: m: Ainos begäran: but could you add Juha here... är ett hot mot Juhas negativa face eftersom hon inkräktar på Juhas integritet och vill att han ska utföra en handling enligt hennes vilja. Positivt face kan sammanfattas med en persons behov av att accepteras av andra deltagare i interaktionen, att övriga deltagare håller med och tycker om personen. En persons positiva face hotas till exempel om en annan deltagare i samtalet visar oenighet eller kritiserar denne. Om talaren visar att den inte delar adressatens mål och vilja genom att motsätta sig denne i tal, eller på något sätt visa ogillande gentemot adressaten, tillgodoses inte dennes 7

8 positiva facebehov. I nästa exempel framgår hur Cajsa riskerar både sitt eget och Anders positiva face. Hot mot positivt face FTA 28, möte 2 Anders: de här är jätteintressant / ja har inte sett de här förut / så de e:- Cajsa: ja / åsså / prackar du på det på oss [SKRATT] Anders: [SKRATT] Bengt: [SKRATT] Här chansar Cajsa på att hennes yttrande ska tillgodose Anders positiva facebehov genom att skapa en känsla av närhet i form av ett skämt. Detta är en förväntad utveckling som inte alltid är självklar enligt Brown och Levinson, utan främjas om deltagarna har en social relation sedan tidigare eller delar syn på humor. Risken finns här att om Anders tar Cajsas yttrande på annat sätt än Cajsa på förhand antar uppstår istället ett möjlig hot mot bådas positiva face, stämningen kan bli pinsam för en eller både parter om inte skämtet accepteras och förstås (Brown och Levinson 1987:64-65). Face kan behållas och förbättras genom det som kallas inlindning eller inlindad handling. Med det menas när talaren främst genom yttranden ger face åt adressaten (Brown och Levinson 1987:69). Talaren kan ge adressaten negativt face genom att tillgodose dennes negativa facebehov, eller positivt face genom att tillgodose dennes positiva facebehov. 2.3 Olika sorters FTA och artighetsstrategier Vissa språkhandlingar 2 uppfattas som hot i interaktionen. Hot kan förekomma såväl mot deltagarens positiva som negativa face, men också mot båda samtidigt. För att minimera vikten av ett möjligt hot använder deltagare olika artighetsstrategier, valet görs beroende på hur stort och av vilken natur behovet av att vara artig är. Artighetsstrategier manifesteras i form av olika yttranden som skapas för att linda in språkhandlingar som kan resultera i FTA. Positiva artighetsstrategier söker att tillgodose adressatens positiva facebehov, och negativa artighetsstrategier söker att tillgodose adressatens negativa facebehov. I vissa situationer krävs en större artighet; om man vill låna en summa pengar av sin chef till exempel, medan man i andra situationer inte har tid för artighet; till exempel vid en livshotande nödsituation. 2 En språkhandling är formen på ett språkligt yttrande, som kan ha samma proposition (yttrandets semantiska innehåll) men som kan formas som till exempel en fråga eller en uppmaning. Exmpelvis: Kan du ge mig kakan? Ge mig kakan! (Hultman: Svenska Akademiens språklära 2003:279). 8

9 Brown och Levinson har skapat en modell där de söker formalisera hur en deltagare väljer vilken artighetsstrategi som ska användas. Jag summerar modellen i en numrerad lista 3, där ju högre siffran på skalan är, dessto större är hotet en FTA resulterar i, och ju mindre siffran är desto mindre är hotet. 1. Utför FTA utan inlindning, direkt agerande 2. Utför FTA med positiv inlindning 3. Utför FTA med negativ inlindning 4. Utför FTA off-record, indirekt agerande 5. Utför ej FTA. Om hotgraden på en FTA är 5 tolkas FTA:n som så tung av talaren att denne väljer att inte utföra språkhandlingen alls. Skulle talaren emellertid tolka hotgraden som 2 skulle FTA:n kunna lindas in effektivt genom en positiv artighetsstrategi. FTA utan inlindning sker i situationer där talaren inte tar hänsyn till, eller inte ser något hot mot adressatens face. Detta är det mest direkta sättet att framföra sin språkhandling, och det manifesteras ofta som imperativer. Ett exempel ur mitt material: FTA 13, möte 2 Anders: ta med dom som som det står en sån där stjärna efter Cajsa: okej Anders ger Cajsa ett direktiv, vilket är ett hot mot Cajsas negativa face eftersom hon förväntas utföra Anders vilja. Anders använder direkt agerande utan inlindning. Artighetsstrategier med positiv inlindning används genom att talaren söker visa tecken på närhet till adressaten, genom att till exempel visa att talaren vill det adressaten vill. Talaren kan också visa positiv artighet genom att markera gemensam grupptillhörighet eller att markera att talaren tycker om adressaten. Ett exempel på positiv artighet ur mitt material: FTA 8, möte 1 Anders: det / det vore jättebra / om ni / om vi kunde göra det. Anders lindar in sin förfrågan genom att använda vi istället för ni för att inkludera adressaten, vilket är en positiv artighetsstrategi. FTA med negativ inlindning är den artighet vi oftast förknippar med det vardagliga konceptet artighet, och bygger på att undvika intrång på adressatens personliga sfär och frihet. Denna grupp av strategier markeras bland annat av ursäkter, formalitet och opersonliga konstruktioner som pronomenet man. Ett exempel ur mitt material: FTA 20, möte 2 Anders: jag vet inte om man ska hänvisa till KHM där kanske istället för / de e väl du som 3 Listan är en förenkling av Brown och Levinsons figur (Brown&Levinson 1987:60). 9

10 Anders= är [KHM] Cajsa: [ja] Daniella: [m:] Anders= jag tror att de e bättre / för då förstår man ju VBL sammanhanget på ett bättre sätt Anders gör en FTA mot de andra deltagarnas negativa face, och lindar in den genom att vara indirekt och använda Jag vet inte och det opersonliga pronomenet man. Han använder även andra konstruktioner som kan tolkas som undvikande som kanske, väl, jag tror och jag vet inte. Så kallade off-record eller indirekt agerande är det mest indirekta sättet att genomföra en FTA (Brown och Levinson 1987:69). Indirekt agerande manifesteras bland annat i form av självmotsägelser, metaforer, underdrifter och insinuationer av vad talaren vill. Ett exempel ur mitt material på en självmotsägelse: FTA 6, möte 1 Anders: men de e ju / de e ju några ste / inte några steg som saknas men // eeh de skulle Anders= behövas lite mer detalj // eh information Bengt: m: Anders motsäger sin kritik genom att starta om sin mening och negera sitt första uttalande. Han skapar således två sidor av sitt uttalande som motsäger varandra, och en möjlighet för Bengt att tolka innehållet. Detta är ett indirekt agerande, och den mest undvikande artighetsstrategin i mitt material. 2.4 Vilken artighetsstrategi väljs? Brown och Levinson har utvecklat en formel för att beräkna vilken artighetsstrategi som väljs, beroende på olika faktorer som makt, social distans och kultur. Ekvationen ser ut så här: W x = D(S,H) + P(H,S) + R x W x är det numeriska värdet som väger en FTA, D(S,H) är värdet som väger avståndet (distance) mellan S (speaker) och H (hearer), och P(H,S) är måttet av makt (power) som H har över S. R x är ett mått på hur stort hot (rating of imposition) en FTA utgör kulturellt sett (Brown och Levinson 1987:76). Brown och Levinson beskriver D som en symmetrisk social dimension som bygger på hur utvecklad den sociala relationen mellan S och H är; om de har känt varandra länge eller är främlingar. Andra faktorer som påverkar D är dialekt, släktskap och geografisk härkomst. Om individer delar en eller flera av dessa anses de ha mindre distans än de som inte delar sagda faktorer. Om D är hög beräknas graden av formalitet vara hög, och om D är låg beräknas 10

11 graden av formalitet vara låg (Brown och Levinson 1987:77). Denna faktor är kontextberoende, vilket illustreras av Brown och Levinson i sitt exempel där de menar att två New York-bor som inte känner varandra och möts i New York, kommer att behandla varandra mer eller mindre formellt. Men om samma två New York-bor möter varandra i Indien visar de förmodligen varandra en lägre formalitetsgrad och mindre distans (1987:79). P är asymmetriskt och står för ojämlika maktrelationer mellan S och H. Makt manifesterars i många olika former; en individ kan till exempel ha makt genom en sekulär maktpost som polis eller chef, eller den metafysiska visheten hos en församlingspräst av de som tror på prästens institution. P innefattar även faktorer som ålder, status inom en organisation, kön, etnicitet och andra tänkbara sociala faktorer som kan påverka maktrelationer mellan människor. Makten handlar här om till vilken grad S kan få utlopp för sitt ego på bekostnad av H och dennes behov. Ju mer makt en individ har, dessto mer respekt ges den av sin omgivning. Det relativa kontextberoendet av P märker vi om vi går utanför vårt eget kunskapsområde och in på en annan persons, där vi ger den personen respekt eftersom den innehar större kunskaper på sitt område (1987:77). R mäter hotets grad i en FTA i kulturen där den sker. Det värde som R utgör kan variera mellan olika kulturer, och variationen kan till exempel bero på statuspositioner och vilka rättigheter till face de statuspositionerna har. Alla kulturer har sociala seder och underförstådda regler för vad som är socialt accepterat och inte, och dessa seder och regler varierar mellan olika kulturer. R-värdet på en specifik FTA i en kultur kan således ha ett annorlunda värde i en annan kultur (1987:78-79). 2.5 Kritik mot Face-teorin Brown och Levinsons teori om artighet har accepterats i stora delar av den språkvetenskapliga världen, även om de har kritiserats av vissa. Werkhofer kritiserar delar av Brown och Levinsons definition av artighet och deras modell (Werkhofer 1992). Han menar att Brown och Levinson tillskriver sina modellpersoner ett helt kognitivt maskineri som endast ses ur ett lingvistiskt, rationellt perspektiv. Werkhofer menar att deras syn på artighet inte uppmärksammar vad som egentligen händer i verkliga talares tankevärld med underliggande sociologiska och psykologiska faktorer, utan ser på artighet som ett medel för att lösa ett rent språkligt problem. Deras teori borde enligt Werkhofer även tangera sociologi och psykologi (1992: ). Werkhofer menar att Brown och Levinsons modell är för individualistisk och för linjär i det att informationsflödet är enkelriktat och när modellen väl startat finns ingen feedback som kan hjälpa talaren att byta kurs eller ändra sina planer på att utföra FTA:n 11

12 (1992: ). I min kvalitativa analys kommer jag att ta hänsyn till Werkhofers kritik rörande snävheten i Brown och Levinsons definitioner, främst genom att jag inte kommer att se på P, D och R lika smalt som Brown och Levinson. 3. Material 3.1 Möten som interaktionsform För att ha något att jämföra formen på mina inspelade möten med har jag använt mig av Karin Milles bok Kvinnor och män i möte (Milles 2003). Hennes bok behandlar hur formella möten ser ut i praktiken och teorin med fokus på genusperspektiv. Enligt Milles har ett formellt möte oftast ett eller flera bestämda ämnen som ska behandlas, en relativt strikt ämnesstruktur med klara gränser, och reglerna för turtagning följs för att minimera mängden samtidigt tal. Den sortens formella möten som behandlas av Milles (Milles 2003:34-35) har flera deltagare och oftast en ordförande som leder mötet och delar ut ordet, och de tidigare nämnda riktlinjerna för möten följs i större eller mindre utsträckning under mötets gång. Detta stämmer överens med mina inspelade möten i det att de är förutbestämda tidsmässigt och har bestämda ämnen som avhandlas. De har även det Milles rubricerar som försnack (Milles 2003:39), interna pauser (2003:47) och eftersnack (2003:55). De samtal jag spelat in är emellertid exempel på formella samtal med en något annorlunda struktur än de mötestyper Milles tar upp. I mina möten saknas ordförande per se, och istället finns en inofficiell ordförande som innehar en sorts lärarroll, som dessutom ibland byts ut i samband med ämnesbyte. Ämnet, liksom vilka deltagare som skulle informera de övriga om dessa bestämdes innan mötena. Nedan följer en beskrivning av de olika mötenas innehåll beträffande deltagare, språk, tid, kontext och social relation. Beskrivningen av sociala relationer har jag kunnat uttyda dels genom min närvaro på mötena, men även genom kortare samtal med deltagarna efter mötena. 3.2 Materialinsamling Mitt syfte med undersökningen är att få en inblick i hur artighetsstrategier används på formella möten i större 4 företag och hur dessa korrelerar med deltagarnas relativa status. 4 Med större företag menar jag företag som finns i flera länder och har mer än hundra anställda. 12

13 För att undersöka detta krävdes kontakt med ett stort företag. Efter korrespondens med ett par olika företag fick jag i september 2006 möjligheten att närvara på möten på ett företag. Företaget är multinationellt och har flera tusen anställda, och mötena ägde rum på ett av företagets svenska kontor. De möten jag spelade in är de möten som min kontaktperson på företaget trodde skulle innehålla mest dialog, så mötesurvalet gjordes till viss del av företaget. Mötena handlade om kunskapsutbyte i olika datasystem, och hölls i ett mindre konferensrum vilket resulterade i en god ljudkvalitet. Jag närvarade själv under samtliga möten och satt tyst en bit ifrån den samlade gruppen för att på så sätt minimera den påverkan min närvaro hade på deltagarnas naturliga interaktion. Vid början av varje möte och under pauserna var deltagarna ofta medvetna om att deras samtal spelades in, och deras interaktion påverkades delvis av detta, vilket syns på att de skämtade om att de blev inspelade och om diktafonens närvaro. Detta släppte emellertid efter ett par minuter, och samtalet blev mer naturligt när tiden gick och samtalet fortsatte. Företaget och deltagarna är anonyma, och således är alla personnamn, företagsnamn och facktermer fingerade. Materialet från ljudupptagningarna har jag transkriberat och enligt skriftlig överenskommelse med företaget är jag den enda som har tillåtelse att ta del av materialet i icke-transkriberad form. 3.3 Möte 1 Deltagare var två datakonsulter (Anders och Bengt) inbjudna från två olika externa företag och tre anställda på företaget (Cajsa, Daniella och Emma). Anders är runt 25 år, och kommer från en annan ort än företaget ligger på. Han träffar de övriga mycket sällan. Bengt är runt 40 år och kommer från en närliggande ort till kontorets ort, och han träffar de övriga anställda ofta. Cajsa är runt 50 år och har högst status i företaget bland de närvarande, hon träffar de övriga anställda i stort sett varje arbetsdag. Emma och Daniella är båda anställda på kontoret, är båda runt 40 år och kommer från en närliggande ort till kontorets ort. Olika faktorer som påverkar deltagarnas relativa status gentemot varandra tas upp under analysdelen. Syftet med mötet var att den ene datakonsulten (Anders) kontrollerade de övriga deltagarnas kunskaper i ett datasystem. Kontrollen var en del av en internrevision. Bland deltagarna har Cajsa högst status i företaget, medan Anders var den som innehade en slags lärarroll under mötet, och således hade en höjd status gentemot alla. Alla deltagare talar svenska som modersmål och mötet skedde på svenska, med inslag av engelska facktermer. Mötet hölls i ett mindre konferensrum, vilket resulterade i att ljudkvaliteten är mycket god. Inspelningen av mötet pågick i ca 90 minuter, och mötet likaså. 13

14 3.4 Möte 2 Deltagare på mötet var två datakonsulter (Anders och Bengt) från möte 1, och två anställda på företaget (Cajsa och Daniella) också de från möte 1. Detta var ett fortsättningsmöte på samma ämne som möte 1, men med en deltagare mindre. Efter lunchpaus fortsatte mötet. Jag har valt att behandla möte 2 som ett nytt möte med motiveringen att gruppens sociala relationer kan vara förändrade i och med en persons bortfall, och bör således ses som ett separat möte. Förutom sagda personförändringar så var omständigheterna desamma som möte 1. Inspelningen av mötet pågick i ca 90 minuter. Mötet pågick i ca en timme efter inspelningens slut. 3.5 Möte 3 Mötets deltagare var två personer från den svenska avdelningen av företaget (Cajsa från möte 1 och 2, och Erik), och två från den finska avdelningen (Aino och Juha), samt en australiensare som är anställd på den svenska avdelningen (Mary). Erik är anställd på företaget, runt 50 år gammal, och han träffar Cajsa och Mary varje arbetsdag. Aino och Juha är båda runt 35 år och kommer från Finland. De var båda i Sverige på ett kort besök, och det är för mig oklart om de båda känner varandra sedan tidigare. De kommer emellertid från olika delar av Finland, så det troliga är att de inte har en vidare utvecklad social relation sedan tidigare. Detta påverkar deras relation gentemot de övriga deltagarna och sinsemellan. De är båda anställda på den finska delen av företaget. Mary är runt 30 år, anställd på företaget och bor på kontorets ort. Olika faktorer som påverkar deltagarnas relativa status gentemot varandra tas upp under analysdelen. Syftet med mötet var att gå igenom ett datasystem och kontrollera deltagarnas kunskaper, denna gång ej i revisionssyfte. Aino besatt lärarrollen, och hon hade därför en höjd status gentemot de andra tillsammans med Cajsa, som formellt sett är chef över de andra deltagarna. Språket som nyttjades under mötet var engelska, som för alla utom Mary är främmandespråk. Inslag av svenska mellan de svenska deltagarna och inslag av finska mellan de finländska deltagarna förekom. Inspelningen av mötet pågick i ca 50 minuter, sedan fortsatte mötet i någon timme. 14

15 4. Metod I analysen av min första frågeställning kommer jag att göra en kvantitativ uppskattning av förekomsterna av olika artighetsstrategier för att linda in FTA, och diskutera resultaten med hjälp av Brown och Levinsons teori samt reflektera över Werkhofers kritik där den är relevant. Denna kvantitativa analys görs genom att räkna antalet yttranden som innehåller artighetsstrategier, och sedan föra in dem i fyra olika fack: direkta ageranden, positiva artighetsstrategier, negativa artighetsstrategier och indirekta ageranden. De yttranden som räknas är de som innehåller möjliga ansiktshot, som till exempel order, kritik eller oenighet, och som således lindas in genom artighetsstrategier. Jag avgränsar respektive FTA genom att se på yttrandet som den språkliga variabeln för undersökning. Med yttrande menar jag en replik eller mening av en deltagare. Ett yttrande kan innehålla flera olika artighetsstrategier som lindar in samma proposition, vilket gör det svårt att föra in varje yttrande i separata fack. För att klassificera yttranden som innehåller flera artighetsstrategier ser jag till den artighetsstrategi som enligt Brown och Levinson väger tyngst (Brown och Levinson 1987:59-60). Således för jag samman olika artighetsstrategier i ett yttrande vilket ger en god översikt. Även om klassificeringen riskerar att bli snäv i vissa fall, är det en nödvändig begränsning för denna undersökning. Detta betyder att till exempel en markering av negativ artighet enligt Brown och Levinson kommer att väga tyngre än ett indirekt agerande, och ett yttrande som innehåller flera strategier kommer att definieras som den tyngst vägande trots att flera olika strategier förekommer. En nackdel och begränsning med detta är att ett yttrande med många strategier med låga värden får då ett lägre värde än en strategi med ett högt värde som förekommer endast en gång. Denna kvantitativa undersökning är ett experiment för att se om det är möjligt att göra en sån värdering med hjälp av Brown och Levinsons modell, och få ett adekvat resultat. För att analysera detta krävs att förekomsten av artighetsstrategier görs översiktlig, vilket enklast görs med hjälp av en tabell som återfinns i bilaga 3 på sidan 37 och även på sidan 16. I tabellen syns förekomsterna av artighetsstrategier i procent. Resultaten i tabellen diskuteras i analysen i avsnitt 5.1. Den andra frågeställningen kräver ett större mått av sociologisk tolkning, och således blir den analysen kvalitativ. Syftet är att utröna deltagarnas relativa status gentemot varandra genom att se på olika sociala faktorer som ålder, status inom företaget, kön, social distans och även deras val av artighetsstrategier. För att undersöka detta i detalj analyseras de specifika 15

16 artighetsstrategier varje deltagare använder sig av i olika situationer inom ett möte, och mot vilka deltagare olika artighetsstrategier används. Jag kommer att hänvisa till de olika värdena i Brown och Levinsons formel, och försöka förklara deltagarnas val av artighetsstrategier genom att diskutera hur dessa värden påverkar dem. En viktig faktor i denna analys är Brown och Levinsons variabel för makt, som de förkortar P (1987:77). Werkhofer menar att P inte kan täcka så många faktorer som Brown och Levinson vill (Werkhofer 1992:175), och att deras definition är för vag och för vid. Att P är vag och vid ser jag emellertid som en fördel, och kommer därför behandla olika sociala faktorer som undergrupper till P. På så sätt kan jag undersöka P och komma åt olika undervariabler av den, som till exempel yrke, etnicitet, nationalitet, ålder och situationella faktorer 5. En sak jag kommer att ha i åtanke är att en deltagares officiella status inte behöver korrelera med dennes inofficiella status. En person kan ha en statusposition som till exempel chef, men ändå sakna de sociala förmågorna för att naturligt ha den ledande tonen i ett samtal. Jag begränsar den kvalitativa analysen av mötena till möte 1 och 3, på grund av tid och platsbrist, med motiveringen att möte 2 är mycket snarlikt möte 1, även om vissa sociala faktorer kan variera. Möte 2 kommer endast att analyseras kvantitativt. 5. Analys 5.1 Kvantitativ genomgång den negativa dominansen En hypotes i uppsatsen är att negativa artighetsstrategier är de vanligast förekommande typerna. Detta kommer jag att behandla på en övergripande nivå där jag delar upp resultaten i direkt agerande, negativ artighet, positiv artighet och indirekt agerande. I detta delavsnitt kommer jag att presentera en tabell över frekvenserna över artighetsstrategier för samtliga möten. Uträkningarna är avrundade till närmsta hela procentenhet, vilket gör resultaten mer lättlästa och överskådliga, även om det sker på viss bekostnad av exaktheten. 5 Situationella faktorer faller delvis in på kontext, som jag gick igenom mötesvis i materialavsnittet. Jag kommer att fördjupa beskrivningen av mötenas kontext vid behov. 16

17 Tabell 1: Frekvens över artighetsstrategier för samtliga möten Möte: antal % antal % antal % Dir. agerande 6 17% 2 8% 1 6% Pos. art.strat. 7 20% 1 4% 4 22% Neg. art.strat % 21 88% 13 72% Indir. agerande 1 3% Summa: % % % De negativa artighetsstrategierna dominerar i alla möten jag spelat in, nästan 70 procent av de förekommande artighetsstrategierna är negativa. Denna dominans kan ha flera olika orsaker, som diskuteras nedan. Enligt Brown och Levinson (1987:72) är en av fördelarna för en talare som utför en FTA med en negativ artighetsstrategi som inlindning att de genom den kan visa på en respektfull social distans. På så sätt visar talaren att den är medveten om och tar hänsyn till adressatens facebehov. Negativa artighetsstrategier är undvikande i sin karaktär och fokuserar på att minimera specifika hot mot adressatens face. Den sociala distansen mellan deltagarna i mitt material är varierande; en del träffar varandra varje dag, andra några gånger om året, och vissa har aldrig träffats förut. Jag vill här koppla ihop faktorn social distans med den artiga distans som negativa artighetsstrategier är ämnade att resultera i. Jag menar att om den sociala distansen är större, som till exempel hos deltagare som inte träffas ofta eller alls, är negativa artighetsstrategier vanligare än andra. Om den sociala distansen mellan deltagare är mindre förekommer andra artighetsstrategier i större utsträckning, även om de inte överstiger de negativa. Jag vill hävda att tolkningen av statistiken 6 från mitt material stärker kopplingen mellan faktorn social distans och den högre frekvensen av negativa artighetsstrategier. De negativa artighetsstrategierna är numerärt fler än övriga strategier i de fall där deltagarna har en större social distans mellan sig. Social distans har jag mätt genom att ta reda på den sociala relationen mellan olika deltagare genom att samtala kort med deltagarna under mötespauser, och min uppskattning av den sociala distansen bör ses som relativ och inte alltför exakt. I möte 3 utför Aino fler FTA än de övriga deltagarna. Hon har ingen tidigare social relation med de övriga deltagarna, så den sociala distansen mellan dem är stor. Det som kan föra dem samman även fast de aldrig träffats förut är till exempel att de är anställda på samma 6 Se tabell 1 i bilaga 3 på sidan 37 och även på sidan

18 multinationella företag, och att hon delar könstillhörighet med Cajsa och Mary och nationalitet med Juha. När Aino utför FTA, mot gruppen som helhet eller mot enskilda deltagare, använder hon i 6 av 11 fall negativa artighetsstrategier. Den enda gången hon använder direkt agerande är när hon i FTA 18 utför en FTA mot Juha, direkt efter en tidigare FTA som hon då lindar in genom en negativ artighetsstrategi. Hotet i FTA 18 uppkommer av att Aino ger Juha ett direktiv, som han tyst utför. Kontexten i denna sektion av mötet är att Juha styrs till stor del av de andra i sina handlingar. FTA 17, möte 3 Aino: but could you add Juha here that / e: /// that e: the open I: / would you know the / no Aino= what is the profile for / reporting CTF Juha: m: FTA 18. möte 3 Aino: so put in / in the brackets there e: / for the display rights to be applied. Detta kan dels bero på att Aino innan FTA 18 kände att Juhas negativa face redan var tillräckligt tillgodosett, men också på att hon kände en viss social närhet till honom eftersom de delar nationalitet och befann sig utomlands tillsammans. Denna faktor är enligt Brown och Levinson mycket kontextberoende, och mitt ovanstående exempel illustrerar Brown och Levinsons eget exempel på hur två New York-bor förhåller sig till varandra i olika miljöer 7. (Brown och Levinson 1987:79). Ytterligare exempel på detta ser vi i möte 2, där Anders utför fler FTA än övriga deltagare. Detta kan förklaras med att han har en lärarroll och leder mötet. Han är inte anställd på företaget som de övriga deltagarna, och har därför en större social distans gentemot dem jämfört med vilken social distans de övriga har gentemot varandra. Anders lindar in 18 av 21 fall av FTA genom negativa artighetsstrategier, vilket vidare stärker en viss koppling mellan social distans och negativa artighetsstrategier. Anders sociala distans gentemot de andra genomsyrar de FTA som riktas mot honom och de FTA han utför själv. De flesta FTA som Anders utför eller som utförs mot honom lindas in genom negativa artighetsstrategier. Ett exempel ur mitt material för att illustrera: FTA 5, möte 1 Bengt: du det var en sak jag bara [fun]derade på = Anders: [ja] Bengt= det är / dom grejer / som berör / utveckling och / installation kan man ta dem idag tror du? Bengt lindar in sin FTA genom negativ artighet när han använder den vaga bara och man. 7 Se avsnitt 2.4 på sidan 9. 18

19 Undantag från detta mönster finns i möte 1, där Cajsa använder positiva artighetsstrategier mer än negativa. Detta tror jag beror på att Cajsa, som är högst rankad inom företaget på mötet och således har ett högt P-värde, känner sig trygg nog i situationen för att använda positiva artighetstrategier. Werkhofer menar att Brown och Levinsons P, D och R inte täcker alla sociologiska variabler (Werkhofer 1992:175). Med detta i åtanke vill jag inte dra för skarpa gränser mellan de olika faktorerna, utan försöka se dem i samspel och hur de kan påverka och flyta in i varandra. Cajsas P-värde, som kommer av att hon är chef, är bland de äldre och är på hemmaplan resulterar i att hon använder andra artighetsstrategier än negativa, något som alltså kommer av flera olika faktorer, inte bara P, D eller R. Sociologiska faktorer som till exempel humör, vilket är en väldigt svårtolkad faktor eftersom den tar sig uttryck på olika sätt hos olika deltagare och är dessutom mycket svår att mäta. Majoriteten av förekommande artighetsstrategier i mitt samlade material är dock negativa. De förekommer oftast där den sociala distansen mellan deltagarna är stor, antingen där det är social distans mellan talaren och adressaten, eller när talaren utför en FTA mot flera adressater. En hypotes är att en FTA som riktas mot flera adressater eller samtliga mötesdeltagare i en formell mötesmiljö som den jag spelat in skapar social distans mellan talare och adressater. Sammanfattningsvis kan man konstatera att deltagarnas relativt stora sociala distans påverkar dem att oftast välja negativa artighetsstrategier. 5.2 Resultat I följande delavsnitt presenterar jag ett fall av varje slags artighetsstrategi för att linda in FTA funna i mitt material, ordnade efter artighetstyp, och efter varje exempel följer en kortare beskrivning av dessa strategier refererade till Brown och Levinson (1987). Detta avsnitt syftar till att ge en översikt över de olika artighetsstrategier som förekommer på inspelningarna, en del typer manifesteras flera gånger medan andra endast förekommer en gång. I min analysdel förekommer fler exempel ur min transkription än de som redovisas i detta avsnitt FTA utan inlindning, direkt agerande FTA utan någon inlindning eller indirekthet utförs när behovet av att effektivt genomföra språkhandlingen överstiger behovet av att bevara deltagarnas face (Brown och Levinson 1987:94-95). I mitt material kan detta följa efter tidigare satser i ett samtal där artighetsstrategier har använts, som i detta exempel: FTA 17, möte 3 Aino: but could you add Juha here that / e: /// that e: the open I: / would you know the / no 19

20 Aino= what is the profile for / reporting CTF Juha: m: FTA 18, möte 3 Aino: so put in / in the brackets there e: / for the display rights to be applied. Efter en första artighetsstrategi, där Aino formar sin begäran som en fråga, i FTA 17 fortsätter hon med ytterligare en begäran som kan tolkas som en FTA mot Juhas negativa face. Juhas respons är att tyst följa direktivet. Aino har här valt att inte använda någon artighetsstrategi för att linda in FTA:n. I vissa fall kan talaren ha en status som är högre än adressatens, och då kan talaren välja att bortse från facebehov överhuvudtaget (Brown och Levinson 1987:94-95). I mitt material fann jag detta exempel på hur status kan resultera i att talaren väljer att inte linda in sitt yttrande: FTA 23, möte 1 Cajsa: äe men du / ta å / hämta ifrån /// Larsson Bengt: m: Cajsa bortser helt från Bengts negativa face genom att inte använda någon inlindning alls i sitt utförande av FTA:n. Denna direkta FTA mot Bengt har sitt ursprung i att Cajsa besitter en högre status än Bengt, och kan begära saker av honom utan att FTA:n blir särskilt stor. Hur stor vikt FTA:n får beror på hur väl Cajsas tolkning av hennes begäran korrelerar med deras relativa faktiska status Positiva artighetsstrategier En frekvent förekommande positiv artighetsstrategi är skämt. Ett exempel på detta som inlindande positiv artighetsstrategi är: FTA 28, möte 1 Anders: de här är jätteintressant / ja har inte sett de här förut / så de e:- Cajsa: ja / åsså / prackar du på det på oss [SKRATT] Anders: [SKRATT] Cajsa gör en FTA som hotar Anders positiva face men som lindas in genom skämt och skratt vilket är en positiv artighetsstrategi. Enligt Brown och Levinson (1987: ) kräver den en viss delad bakgrund och vetskap om varandras värderingar och kunskaper. För att skämtet ska fungera som inlindande bör det utföras på ett sätt som adressaten förstår och uppskattar, 20

Kommunikationsanalys (5) Mathias Broth Avdelningen för språk och kultur/ikk

Kommunikationsanalys (5) Mathias Broth Avdelningen för språk och kultur/ikk Kommunikationsanalys (5) Mathias Broth Avdelningen för språk och kultur/ikk Kapitel 10: Joint commitment Joint actions är beroende av att alla inblandade är beredda att delta. Transfer of goods : någon

Läs mer

Talhandlingsteori. Talhandlingar. Performativa yttranden. Semantikens fyrkantigt logiska syn på språket

Talhandlingsteori. Talhandlingar. Performativa yttranden. Semantikens fyrkantigt logiska syn på språket Talhandlingsteori Talhandlingar (talakter) analyserades i filosofiska teorier under 1950- och 1960-talet av filosoferna Austin och Searle. Talhandlingsteori betonar att språket används till mycket mer

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar Att skriva uppsats Det finns många olika sätt att skriva uppsats på. I den här handledningen beskrivs en modell som, i lite olika varianter, är vanlig i språkvetenskapliga uppsatser. Uppsatsens delar Du

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Syfte med undervisningen Genom undervisningen i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Syfte med undervisningen Genom undervisningen i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: A Year Abroad Lokal pedagogisk planering, åk 8, engelska, Camilla Crona Handen upp om du någon gång funderat på att åka utomlands och plugga? Handen upp om du känner någon som har gjort det? Berätta varför

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

ACT- Att hantera stress och främja hälsa

ACT- Att hantera stress och främja hälsa ACT- Att hantera stress och främja hälsa (ACT = Acceptance and Commitment Training) Kollegial handledning För att kontinuerligt bli bättre i rollen som gruppledare är det viktigt att öva. Det här är ett

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Den akademiska uppsatsen

Den akademiska uppsatsen Den akademiska uppsatsen Skrivprocessen Uppsatsens struktur Språk och stil Källor och referenser Skrivprocessen förstadium skrivstadium efterstadium Förstadium Analysera situationen: 1. Vad har jag för

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

Graärgning och kromatiska formler

Graärgning och kromatiska formler Graärgning och kromatiska formler Henrik Bäärnhielm, d98-hba 2 mars 2000 Sammanfattning I denna uppsats beskrivs, för en ickematematiker, färgning av grafer samt kromatiska formler för grafer. Det hela

Läs mer

Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens 2 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692

Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens 2 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692 Beräkning med ord -hur en dator hanterar perception 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kan datorer hantera perception?... 4 Naturligt språk... 4 Fuzzy Granulation...

Läs mer

Analysen syftar till att ge en god gestalt. Kontinuerlig växling mellan delar och helhet.

Analysen syftar till att ge en god gestalt. Kontinuerlig växling mellan delar och helhet. Beteendevetenskaplig metod Kvalitativ analys Eva-Lotta Sallnäs Ph.D. CSC, Kungliga Tekniska Högskolan evalotta@csc.kth.se Kvalitativ databearbetning Analysen syftar till att ge en god gestalt. Kontinuerlig

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Kund: Kunden är organisationen, och dess företrädare, som betalar för coachingen eller på andra sätt ser till att coaching kan genomföras.

Kund: Kunden är organisationen, och dess företrädare, som betalar för coachingen eller på andra sätt ser till att coaching kan genomföras. Del 1 ICF:s definition av coaching Coaching: Coaching är ett partnerskap med klienter i en tankeväckande och kreativ process som inspirerar dem att maximera sin personliga och professionella potential.

Läs mer

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Empirisk forskningsansats. Tillämpad experimentalpsykologi [3] Variabler

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Empirisk forskningsansats. Tillämpad experimentalpsykologi [3] Variabler Tillämpad experimentalpsykologi [1] Ett tillvägagångssätt för att praktiskt undersöka mänskliga processer Alltså inget forskningsområde i sig! (I motsats till kognitiv, social- eller utvecklingspsykologi.)

Läs mer

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats ATT SKRIVA UPPSATS inte bara en sak utan (minst) tre Förarbete Förarbete forskningsprocessen Förarbetet

Läs mer

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching Ämne ICF Kärnkompetenser en översättning till svenska Dokumentansvarig Styrelsen för ICF Sverige 2009 Datum ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching ICF har definierat elva kompetenser som utgör

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Man ville också försöka förklara de faktorer som styr språklig förändring, dessa ansågs också vara av social karaktär.

Man ville också försöka förklara de faktorer som styr språklig förändring, dessa ansågs också vara av social karaktär. UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för lingvistik och filologi SPRIND, HT 2006, Tillfälle 2 SPRÅKSOCIOLOGI SPRÅKLIG VARIATION, fortsättning (kap 7) KVANTITATIVA STUDIER Inom forskningen kring regional och

Läs mer

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Kvalitativ Analys Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Inlämningsuppgift 2 Era gruppinlämningar ligger här framme, leta reda på er egen!!! Jag har godtyckligt gett er ett gruppnummer, referera till det

Läs mer

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation.

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. För att kunna arbeta med mångfald i organisationen är

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Alkohol och sexuellt risktagande

Alkohol och sexuellt risktagande Alkohol och sexuellt risktagande Anna Bredström, PhD Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle (REMESO) Linköpings universitet anna.bredstrom@liu.se Smittskyddsinstitutet (2011) Alkohol

Läs mer

- A Scrum Planning Tool Case Study to Evaluate the The Rich AJAX Platform

- A Scrum Planning Tool Case Study to Evaluate the The Rich AJAX Platform Datavetenskap Opponent(er): Jhonny Carvajal Johan Bjärneryd Respondent(er): Fredrik Häggbom Erik Olsson Haglund Scrumptious - A Scrum Planning Tool Case Study to Evaluate the The Rich AJAX Platform Oppositionsrapport,

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

Språket, individen och samhället HT07. 1. Introduktion till sociolingvistik. Några sociolingvistiska frågor. Några sociolingvistiska frågor, forts.

Språket, individen och samhället HT07. 1. Introduktion till sociolingvistik. Några sociolingvistiska frågor. Några sociolingvistiska frågor, forts. Språket, individen och samhället HT07 1. Introduktion till sociolingvistik Introduktion till sociolingvistik Språk, dialekt och språkgemenskap Stina Ericsson Några sociolingvistiska frågor Några sociolingvistiska

Läs mer

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7.

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla de förmågor som uttrycks i målen genom

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

När du deltar i en panelundersökning som vårt företag utför kan du känna dig säker på att eventuell personlig information stannar hos oss.

När du deltar i en panelundersökning som vårt företag utför kan du känna dig säker på att eventuell personlig information stannar hos oss. VISION CRITICAL COMMUNICATIONS INC. FÖRETAGETS INTEGRITETSPOLICY ÖVERSIKT Här hos Vision Critical Communications Inc. ("VCCI") är respekt för integriteten en viktig del av vårt åtagande gentemot klienter,

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

Killen i baren - okodad

Killen i baren - okodad Killen i baren - okodad 1. R: (Säger sitt namn och hälsar välkommen.) K: Tack. Ja, e hmm jag tänkte väl bara säga så här att det känns djävligt konstigt å vara här. Jag brukar gå till doktorn när jag...

Läs mer

1) FRÅGOR OM RESPONDENTENS SOCIAL-DEMOGRAFISKA DATA: - Hur gammal är du?... år (= öppen fråga)

1) FRÅGOR OM RESPONDENTENS SOCIAL-DEMOGRAFISKA DATA: - Hur gammal är du?... år (= öppen fråga) 1. Typer av enkätfrågor - När man gör en frågeformulär, vill man gärna få den att påminna om vanlig interaktion dvs man frågar inte svåra och/eller delikata frågor i början, utan först efter att ha samtalat

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Beredningar för medborgardialog Referensgrupp för sociala medier

Beredningar för medborgardialog Referensgrupp för sociala medier Beredningar för medborgardialog Referensgrupp för sociala medier Thomas Nilsson Sekreterare SLUTRAPPORT Datum 2011-11-14 1 (6) Sociala medier och medborgardialog Uppdrag I december 2010 beslutade regionfullmäktige

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

INTEGRERAD KONSTRUKTION OCH TILLVERKNING, TME041. GruppB1steg3. Henrik Ohlsson Knut Andreas Meyer Martin Bäck Ola Lindahl Tobias Eriksson

INTEGRERAD KONSTRUKTION OCH TILLVERKNING, TME041. GruppB1steg3. Henrik Ohlsson Knut Andreas Meyer Martin Bäck Ola Lindahl Tobias Eriksson INTEGRERAD KONSTRUKTION OCH TILLVERKNING, TME041 GruppB1steg3 Henrik Ohlsson Knut Andreas Meyer Martin Bäck Ola Lindahl Tobias Eriksson Handledare: Joakim Johansson 2011-02-16 Innehåll 3.1 Kundinteraktion...

Läs mer

Talsystem Teori. Vad är talsystem? Av Johan Johansson

Talsystem Teori. Vad är talsystem? Av Johan Johansson Talsystem Teori Av Johan Johansson Vad är talsystem? Talsystem är det sätt som vi använder oss av när vi läser, räknar och skriver ner tal. Exempelvis hade romarna ett talsystem som var baserat på de romerska

Läs mer

Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.)

Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.) Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.) Kursansvariga: Professor Mikael Nygård och doktorand Mathias Mårtens Syfte Kursen är ett led i förberedelsen inför att skriva

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

Tillämpningen av individuell lönesättning - problem och möjligheter Inför 2012 års forsknings- och innovationspolitiska proposition

Tillämpningen av individuell lönesättning - problem och möjligheter Inför 2012 års forsknings- och innovationspolitiska proposition 2013 Anna Danielsson Håkan Regnér Tillämpningen av individuell lönesättning - problem och möjligheter Inför 2012 års forsknings- och innovationspolitiska proposition Tolkningar av studien: Besluts- och

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981) Organisationskultur Organisationskulturer och kommunikation Jacobsen och Thorsvik kap. 4 & 8 Wahl kap 6 Medel för att förbättra resultat Förebild: Japanska företag Betonar Samarbete Medverkan Kommunikation

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

FTI presenterar Den moderna teknikinformationen. Inbjudan till konferens 18-19 mars 2015 på Radisson Blu Royal Park Hotell i Stockholm

FTI presenterar Den moderna teknikinformationen. Inbjudan till konferens 18-19 mars 2015 på Radisson Blu Royal Park Hotell i Stockholm FTI presenterar Den moderna teknikinformationen Inbjudan till konferens 18-19 mars 2015 på Radisson Blu Royal Park Hotell i Stockholm Späckat program med spännande föreläsningar Write less, say more the

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Linköping Universitet, Campus Norrköping Inst/ Kurs Termin/år Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Handledares namn Sammanfattning

Läs mer

1 Börja samtalet med tjejerna idag! EnRigtigMand.dk. Äger alla rättigheter

1 Börja samtalet med tjejerna idag! EnRigtigMand.dk. Äger alla rättigheter 1 Börja samtalet med tjejerna idag! Starta samtalet en kort introduktion Denna bok är skrivit med ett syfte. Syftet är att ge dig de redskapen som krävs, för att träffa människor. Varken mer eller mindre.

Läs mer

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte?

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte? 20 vanliga avslutstekniker att använda för att öka din försäljning Du kanske blir förvirrad när du läser det här, men det är alldeles för många säljare som tror och hoppas, att bara för att de kan allt

Läs mer

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM EXAMENSARBETE CIVILEKONOM Sven-Olof Collin E-mail: masterdissertation@yahoo.se Hemsida: http://www.svencollin.se/method.htm Kris: sms till 0708 204 777 VARFÖR SKRIVA EN UPPSATS? För den formella utbildningen:

Läs mer

Utveckling av simulator för ärendehanteringssystem

Utveckling av simulator för ärendehanteringssystem Datavetenskap Opponent(er): Emil Danielsson & Patrik Lundberg Respondent(er): Niclas Hanold & Samiar Saldjoghi Utveckling av simulator för ärendehanteringssystem Oppositionsrapport, C/D-nivå 2005:xx 1

Läs mer

WEBB365.SE. Hur skriver man sökmotoroptimerade texter

WEBB365.SE. Hur skriver man sökmotoroptimerade texter Hur skriver man sökmotoroptimerade texter Introduktion Det finns mycket man kan göra för att lyckas på nätet och att skriva sökmotoroptimerade texter är definitivt en av de viktigare. I korta ordalag kan

Läs mer

7. Om argumentet är induktivt: Är premisserna relevanta/adekvata för slutsatsen?

7. Om argumentet är induktivt: Är premisserna relevanta/adekvata för slutsatsen? FTEA12:2 Föreläsning 4 Att värdera en argumentation II Inledning Förra gången konstaterade vi att argumentationsutvärdering involverar flera olika steg. Den som ska värdera en argumentation behöver åtminstone

Läs mer

Språkrevitalisering och ortografi

Språkrevitalisering och ortografi *!"#$%&'(#)"*+,-*'(#)"&."/+0+1$2*3450$1-.&.#*+,-*6&37/$/17#*%4#*($&.'73$'"7* 8#5.(0+1*9:*375*;

Läs mer

Använd mindre plast för havens och hälsans skull

Använd mindre plast för havens och hälsans skull Debattartikeln är en argumenterande text där man tar ställning i en fråga och med hjälp av tydliga och sakliga argument försöker övertyga andra att hålla med. Debattartikeln är vanlig i dagstidningar,

Läs mer

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare:

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Kursnamn XX poäng 2013-10-15 Rapportmall Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Innehållsförteckning En innehållsförteckning görs i Word när hela arbetet är klart. (Referenser, Innehållsförteckning,

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Kanban är inte din process. (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012

Kanban är inte din process. (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012 Kanban är inte din process (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012 Torbjörn Tobbe Gyllebring @drunkcod tobbe@cint.com Är du eller känner du en Kanban hipster? Förut körde vi X nu kör vi Kanban

Läs mer

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09 EXTENAL ASSESSENT SAPLE TASKS SWEDISH BEAKTHOUGH LSPSWEB/0Y09 Asset Languages External Assessment Sample Tasks Breakthrough Stage Listening and eading Swedish Contents Page Introduction 2 Listening Sample

Läs mer

Presentationsteknik Tips och råd

Presentationsteknik Tips och råd Presentationsteknik Tips och råd Would you like to take a bite? Fruit For Management FFM 2015 1 Är du nervös? Alla är nervösa inför ett framträdande Det som skiljer bu eller bä är hur man hanterar anspänningen

Läs mer

Tips om tillsynsmetodik

Tips om tillsynsmetodik MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) TILLS Frida Billström 010-2405453 frida.billstrom@msb.se Tips om tillsynsmetodik Detta PM är en sammanställning av generella tips, som kan

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

IT för personligt arbete F4 Utvärdering, rapportering och presentation 7 februari 2005. Eva R Fåhræus

IT för personligt arbete F4 Utvärdering, rapportering och presentation 7 februari 2005. Eva R Fåhræus IT för personligt arbete F4 Utvärdering, rapportering och presentation 7 februari 2005 Eva R Fåhræus Översikt Systemutvärdering Rapportering Presentation Referenser: Kummeneje: Att skriva och presentera

Läs mer

Engelska, år 7-9 2009-09-01 Studieplan och bedömningsgrunder i Engelska för år 7 Moment Mål innehåll Bedömningsgrund Läsa

Engelska, år 7-9 2009-09-01 Studieplan och bedömningsgrunder i Engelska för år 7 Moment Mål innehåll Bedömningsgrund Läsa Studieplan och bedömningsgrunder i Engelska för år 7 Moment Mål innehåll Bedömningsgrund Läsa Skriva Tala Lyssna Realia Reflektera Kunna läsa enklare skönlitterära och andra berättande texter, t.ex. Of

Läs mer

Uppsatsskrivandets ABC

Uppsatsskrivandets ABC UTBILDNING GÄVLE GYMNASIEBIBLIOTEKARIERNA Uppsatsskrivandets ABC Borgarskolan Polhemsskolan Vasaskolan 1 Innehåll Abstract... 1 Analys... 1 Argument... 1 Bilagor... 1 Bilder... 1 Citat... 2 Enkät... 2

Läs mer

Handledning och checklista för klarspråk

Handledning och checklista för klarspråk Handledning och checklista för klarspråk i Brottsofferjouren 2015-02-24 Innehåll Vad är klarspråk?... 2 Varför ska vi skriva klarspråk?... 2 Hur du kan använda checklistan... 2 Innan du börjar skriva...

Läs mer

Signalbehandling Röstigenkänning

Signalbehandling Röstigenkänning L A B O R A T I O N S R A P P O R T Kurs: Klass: Datum: I ämnet Signalbehandling ISI019 Enk3 011211 Signalbehandling Röstigenkänning Jonas Lindström Martin Bergström INSTITUTIONEN I SKELLEFTEÅ Sida: 1

Läs mer

TITEL. Johannes Hedberggymnasiet. Laborantens namn: Medlaboranters namn: Klass: Skola: Påbörjad: Inlämnad:

TITEL. Johannes Hedberggymnasiet. Laborantens namn: Medlaboranters namn: Klass: Skola: Påbörjad: Inlämnad: Johannes Hedberggymnasiet Ha gärna med skolans namn högst upp i vänstra hörnet, det ger framsidan lite guldkant Johannes Hedbergloggan är väldigt snygg att ha uppe i hörnet. Kopiera gärna denna. TITEL

Läs mer

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare.

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare. 1 Rapport MCC:s fadderprogram hösten 2012 Bakgrund Rapporten gjordes av Linda Hårsta-Löfgren under hennes praktik vid MCC under hösten 2012. Innan Linda for till Sri Lanka fick hon ett underlag med frågeställningar

Läs mer

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument 2014-05-20 BESLUT Ilmarinen Mutual Pension Insurance Company FI Dnr 14-1343 Porkkalankatu 1 FI-000 18 Helsinki Finland Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI

KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI Med detta frågeformulär vill vi få mer kunskap kring hur uppsatsarbete och handledning upplevs och fungerar vid ämnet psykologi.

Läs mer

Kurs 6, delkurs 1; Omsorg, habilitering/rehabilitering och vård 10 poäng

Kurs 6, delkurs 1; Omsorg, habilitering/rehabilitering och vård 10 poäng Institutionen för hälsovetenskaper Sociala omsorgsprogrammet Studieplan SO8062 Socialt arbete med inriktning mot social omsorg (41-60) 20 p Kurs 6 delkurs 1 Omsorg, habilitering/rehabilitering och vård,

Läs mer

Varför? För att ge och få återkoppling på arbete i kursen För att rekapitulera vad vi gjort och lärt oss Formell examination

Varför? För att ge och få återkoppling på arbete i kursen För att rekapitulera vad vi gjort och lärt oss Formell examination Kursmål Att göra Hålltider Portföljer beskrivna i narrativ + exempel Att ge feedback = kritik = återkoppling Betygsättning Att få feedback Format Blandade kommentarer Övrigt Regler Far & flyg 1 Efter genomgången

Läs mer

Laboration 2. Artificiell Intelligens, Ht 2004 2004-10-19 Lärare: Christina Olsén Handledare: Therese Edvall Daniel Ölvebrink

Laboration 2. Artificiell Intelligens, Ht 2004 2004-10-19 Lärare: Christina Olsén Handledare: Therese Edvall Daniel Ölvebrink Artificiell Intelligens, Ht 2004 2004-10-19 Lärare: Christina Olsén Handledare: Therese Edvall Daniel Ölvebrink Laboration 2 Laboranter: Johan Bystedt (dit02lbt) Alexander Pettersson (dit02apn) Stefan

Läs mer

En utredning om hur 55 plussarna upplever arbetslivet. Till EU projektet Best Agers

En utredning om hur 55 plussarna upplever arbetslivet. Till EU projektet Best Agers En utredning om hur 55 plussarna upplever arbetslivet Till EU projektet Best Agers Bakgrund Läser psykologi på Luleå Tekniska Universitet I höstas valde jag inriktningen utredning Då kom förfrågan av lanstinget

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

ha utvecklat sin taluppfattning till att omfatta hela tal och rationella tal i bråk- och decimalform.

ha utvecklat sin taluppfattning till att omfatta hela tal och rationella tal i bråk- och decimalform. 1 (6) 2005-08-15 Matematik, år 9 Mål för betyget Godkänd Beroende på arbetssätt och arbetsmaterial kan det vara svårt att dela upp dessa uppnående mål mellan skolår 8 och skolår 9. För att uppnå godkänd

Läs mer

Att kommunicera med personer med demenssjukdom

Att kommunicera med personer med demenssjukdom Att kommunicera med personer med demenssjukdom Kommunikation är en viktig del i våra relationer och ett grundläggande behov. Vår identitet är nära sammankopplad med vårt språk. Vem vi är som person, skapas

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

Får jag använda Wikipedia?

Får jag använda Wikipedia? Får jag använda Wikipedia? Wikipedia är ett unikt uppslagsverk som skapas av sina läsare. Det innebär att vem som helst kan skriva och redigera artiklar. Informationen på Wikipedia kan vara vinklad eller

Läs mer

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska Högskoledidaktik: IT eller face-to-face? Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska användas borde

Läs mer

Vad utmärker ett bra användargränssnitt?

Vad utmärker ett bra användargränssnitt? Vad utmärker ett bra användargränssnitt? Att kommunicera med användarna Feedback och Pliancy Excise kontra Flow GUI = Graphic User Interface GUI = Graphic User Interface GUIn, eller grafiska gränssnitt

Läs mer

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Trygghet Glädje Ansvar Respekt och hänsyn Lärande/utveckling - På Fryx är trygghet centralt för en god arbetsmiljö för elever och vuxna. Vi har ett tillåtande klimat

Läs mer

Kryptering & Chiffer Del 2

Kryptering & Chiffer Del 2 Kryptering & Chiffer Del Vigenere Vigenere är en annan krypteringsmetod som är mer avancerad än de två föregående. Denna metod är säkrare men långt ifrån säker om man använder dåliga nycklar. Det finns

Läs mer

Projektplan. Naturvetenskaps- och tekniksatsningen

Projektplan. Naturvetenskaps- och tekniksatsningen Projektplan Elever: Klass: Version på planen: Senast uppdaterad: Idé Vilket fenomen eller skeende i er omgivning vill ni undersöka? Exempel: Fåglars olika läten och beteenden vid olika situationer. Ämne

Läs mer

WEBB13: Bild och Grafisk produktion, 7,5 hp, H13 (31KBG1)

WEBB13: Bild och Grafisk produktion, 7,5 hp, H13 (31KBG1) Kursrapport för: WEBB13: Bild och Grafisk produktion, 7,5 hp, H13 (31KBG1) Kursansvarigas namn: Jan Buse & Daniel Birgersson Antal registrerade studenter: 30 st. Antal godkända studenter på hela kursen

Läs mer

Glädjerapporten 2014. Om skratt och glädje på svenska arbetsplatser September 2014

Glädjerapporten 2014. Om skratt och glädje på svenska arbetsplatser September 2014 Glädjerapporten 2014 Om skratt och glädje på svenska arbetsplatser September 2014 Så här kul har vi det på jobbet just nu. I genomsnitt skrattar vi 5,1 ggr/dag på svenska arbetsplatser. Vård och Omsorg

Läs mer

Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp

Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp (Gäller ht-14) För godkänt kursbetyg ska den studerande avseende kunskap och förståelse känna till och redogöra för: - grundlinjen

Läs mer

UTBILDNING & ARBETE Uppsatsskrivandets ABC

UTBILDNING & ARBETE Uppsatsskrivandets ABC UTBILDNING & ARBETE Uppsatsskrivandets ABC Borgarskolan Polhemsskolan Vasaskolan 1 Innehåll Abstract... 1 Analys... 1 Argument... 1 Bilagor... 1 Citat... 1 Enkät... 1 Fotnot... 1 Frågeställning... 1 Innehållsförteckning...

Läs mer