Språklig artighet i formella möten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Språklig artighet i formella möten"

Transkript

1 UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för lingvistik C-uppsats ht06 Språklig artighet i formella möten En sociolingvistisk undersökning av artighetsstrategier i en formell miljö av Torbjörn Norrbom Handledare: Cilla Häggkvist 1

2 Abstract This paper focuses on how power and politeness relates to the formal discourse of corporate meetings. Its aims are twofold; the first is to discern how participants relative power influences their choices of politeness strategies. The second is to try to make a quantitative examination of politeness strategies, using Brown and Levinson s theory of weight. The two analyses are based on recorded meetings from one of the Swedish offices of a large multinational company. The results point towards that negative politeness strategies are more frequently used than positive politeness strategies on the recorded meetings, and that the participants relative power controls which politeness strategies they choose. 2

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte och frågeställningar Hypoteser och tillvägagångssätt 4 2. Teoretisk bakgrund Att beskriva talat språk Socialt ansikte: Face Olika sorters FTA och artighetsstrategier Vilken artighetsstrategi väljs? Kritik mot Face-teorin Material Möten som interaktionsform Materialinsamling Möte Möte Möte Metod Analys Kvantitativ genomgång den negativa dominansen Resultat FTA utan inlindning, direkt agerande Positiva artighetsstrategier Negativa artighetsstrategier Off record, indirekt agerande Kvalitativ analys av möte Kvalitativ analys av möte Slutord Referenser 28 Bilagor Transkriptionskonventioner Transkription 29 3.Tabeller 37 3

4 1 Inledning I alla situationer anpassar människor sitt språk efter bland annat situation och deltagare. I den här uppsatsen undersöker jag hur situationer som kan uppfattas som socialt hotfulla hanteras inom formella möten. Varje social handling vi deltar i har vissa moraliska aspekter, så som rättigheter och skyldigheter gentemot dem vi interagerar med. När vi samtalar med andra människor håller vi reda på olika sociala och kulturspecifika parametrar som vi förväntas agera efter, som till exempel att svara på frågor, följa uppmaningar och säga tack efter vi har fått någonting. Vissa sorters yttranden kan vara hotande för våra samtalspartners sociala ansikte; att be om pengar eller uppmana någon att sätta sig kan till exempel resultera i ett slags hot mot den andres självbild. Den här sortens yttranden kallar sociolingvisterna Brown och Levinson för FTA, eller Face Threatening Acts (Brown och Levinson 1987:60). Face är vårt sociala ansikte, som likt en mask kan tappas i sociala sammanhang. Dessa potentiellt ansiktshotande yttranden kan lindas in på en mängd olika sätt, till exempel kan man formulera ett direktiv som en fråga, eller använda man istället för du och på så sätt göra yttrandet mer indirekt och således inte lika hotfullt. Att linda in FTA på detta sätt kallas att använda sig av artighetsstrategier, något som jag återkommer till längre fram i uppsatsen. Artighetsstrategierna varierar beroende på deltagare, kultur och kontext, och i den här uppsatsen undersöks en mer formell kontext, nämligen hur mötesdeltagare använder artighetsstrategier i en formell företagsmiljö. 1.1 Syfte och frågeställningar Det ena syftet med undersökningen är att kartlägga användningen av artighetsstrategier i en mer formell miljö. Det betyder att yttranden som innehåller direktiv, kritik, oenighet och förfrågningar undersöks närmare, eftersom de antas kunna skapa hot mot adressatens face. Utifrån tre möten på ett företag kommer jag att kartlägga mönster när det gäller val av artighetsstrategier samt föra en diskussion om hur status påverkar deltagarnas val dessa. Jag är även intresserad av att utreda vilken sorts artighetsstrategi som är vanligast förekommande i min undersökta miljö, och för att utreda detta andra syfte gör jag ett grovt försök att använda Brown och Levinsons modell som bas för en kvantitativ undersökning där jag räknar förekomsterna av olika typer av artighetsstrategier. Mina frågeställningar är: 1. Vilken typ av artighetsstrategier är vanligast i formell möteskontext? 2. Påverkar deltagarnas relativa status deras val av artighetsstrategier, och i så fall hur? 4

5 1.2 Hypoteser och tillvägagångssätt En hypotes är att negativ artighet förekommer mer frekvent än positiv artighet i de möten jag har undersökt. Denna hypotes bygger på antagandet att den indirekthet som negativ artighet skapar passar bättre in i en formell diskurs än positiv artighet, eftersom den negativa artigheten är mer försiktig och undvikande än positiv artighet. En andra hypotes är att deltagarnas status avgör vilka artighetsstrategier de använder, främst genom att deltagare med högre status använder mindre inlindande artighetsstrategier gentemot de som har lägre status. Jag utgår alltså främst ifrån att relativ status avgör vilka slags artighetsstrategier deltagare använder, men ur ett annat perspektiv skulle man även kunna utröna deltagares status genom att se på vilka artighetsstrategier de använder. För att testa dessa hypoteser har jag spelat in tre möten hos ett stort multinationellt företag, som jag sedan analyserar utifrån Brown och Levinsons artighetsteori (1987). 2. Teoretisk bakgrund I detta avsnitt behandlar jag ett antal viktiga teoretiska begrepp som är centrala för min undersökning. Först gör jag en presentation av samtalsanalys och dess användningsområden med utgångspunkt i Jaworski och Couplands definitioner (Jaworski och Coupland 2002). Därpå följer det som är mest centralt för uppsatsen; nämligen Brown och Levinsons (Brown och Levinson 1987) teorier om socialt ansikte eller face. Brown och Levinsons verk Politeness (1987) behandlar FTA, artighetsstrategier och hur dessa väljs i olika situationer. Deras teori har fått ett stort genomslag i stora delar av den språkvetenskapliga världen, även om den har kritiserats för en alltför snäv definition av begreppet artighet. I avsnitt 2.5 nedan presenteras kritik framlagd av Werkhofer (Werkhofer 1992). 2.1 Att beskriva talat språk Språkligt tal i dialoger skiljer sig ofta från skrivet språk och talade monologer, dels eftersom de har fler än en deltagare, men även för att de vanligtvis är mindre förberedda och mindre linjära i sin struktur. Till exempel kan deltagare i samtal avbryta varandra, tala samtidigt eller starta om sitt yttrande en eller flera gånger, något som oftast inte förekommer i skrivet språk eller talade monologer. Deltagare söker emellertid att undvika interaktionshandlingar som kan 5

6 leda till förlorat socialt ansikte som till exempel samtidigt tal och avbrott (Jaworski och Coupland 2002:20-21). Ett vetenskapligt sätt att analysera samtal växte fram under slutet av 1960-talet i form av en språk- och sociovetenskaplig disciplin som benämns samtalsanalys (engelska: CA - Conversational Analysis). CA är studerandet av naturligt förekommande tal, och målet är att upptäcka hur deltagare i samtal orienterar sig mot varandra i olika situationer och hur sociala parametrar påverkar deras agerarande. Enligt Jaworski och Coupland föredras vid specifika punkter i ett samtal vissa typer av uttalanden före andra, till exempel att det efter en inbjudan föredras ett positivt svar före ett negativt. Denna preferens manifesteras också i närhetspar som fråga svar, och hälsning hälsning. Andra viktiga koncept är turtagning, att visa att man är ense eller oense, ämnesbyten och ämneshantering (Jaworski och Coupland 2002:20) För att effektivt kunna analysera talat språk krävs en ljud- eller videoinspelning, som sedan transkriberas 1. Med ljud- och videoinspelningar som verktyg söker CA-forskare förklara de underliggande sociolingvistiska variablerna i samtal och hur dessa variabler uppfattas och används av deltagarna (Jaworski och Coupland 2002:19-20). Nedan följer ett exempel på en transkriberad passage ur mitt inspelade material, som dels demonstrerar hur en transkription kan se ut, och dels hur deltagare startar om, överlappar varandra och för samtidigt tal. FTA 17, möte 2 Anders: sen tycker jag n: i den här / den här kontrollen kan ni hänvisa till Percival också att Cajsa: m: Anders= att inget / inget ärende går igenom förns [förns] Cajsa har godkänt det Bengt: [näe] CA härstammar från etnometodologin, som studerar kopplingen mellan vad människor gör i social interaktion, och vad de vet om social interaktion. Sociala strukturer och samtal, som i sig själva är strukturerade, undersöks och analyseras. (Jaworski och Coupland 2002:19). Eftersom min undersökning fokuserar på hur istället för varför väljer jag att använda den etnometodologiska CA:n som analysmodell, och kopplar den till en kvalitativ och kvantitativ analys av Brown och Levinsons artighetsstrategier (Brown och Levinson 1987:59-60). 1 För transkriptionskonventioner i denna uppsats, se bilaga 1 på sidan 29. 6

7 2.2 Socialt ansikte: Face En viktig utgångspunkt för min uppsats är definitionen av socialt ansikte, eller face, som Brown och Levinson beskriver i sitt verk Politeness (Brown och Levinson 1987), och som tar sin utgångspunkt i socialpsykologen Goffmans teorier om face från Jag väljer här att använda mig av Brown och Levinsons vidareutvecklade variant eftersom de står närmare mitt huvudsyfte angående strategier för inlindning av FTA. Face är tätt sammankopplat med språklig artighet, och realiseras varje gång en rationell person är inbegripen i samtal. Att vara artig och således arbeta med att tillgodose sina egna och andras facebehov gör att kommunikation genom tal flyter enklare och utan pinsamma avbrott eller dålig stämning. Face är alltså något alla människor har varje gång de deltar i någon form av social interaktion, och agerandet styrs till stor del av deltagarnas behov av att behålla sitt och andras face. Brown och Levinson menar att face är en slags emotionell investering som kan behållas, förloras, och stärkas, och som därför kräver ständigt underhåll i pågående interaktion (Brown och Levinson 1987:61). De särskiljer två olika sorters face: negativt och positivt. Negativt face kan sammanfattas med behovet av att inte bli störd och att ha sitt personliga utrymme och frihet kvar. En persons negativa face hotas till exempel om denne uppmanas att utföra en handling, förhålla sig till något eller tilltalas på ett sätt som inkräktar på adressatens integritet. Om en sådan inkräktning sker tillgodoses inte adressatens negativa facebehov av att inte belastas med åtaganden, och således uppstår en FTA mot dennes negativa face. För att illustrera vad negativt face är visar jag ett exempel från ur mitt material: Hot mot negativt face FTA 17, möte 3 Aino: but could you add Juha here that / e: /// that e: the open i: / would you know the / no Aino= what is the profile for / reporting CTF Juha: m: Ainos begäran: but could you add Juha here... är ett hot mot Juhas negativa face eftersom hon inkräktar på Juhas integritet och vill att han ska utföra en handling enligt hennes vilja. Positivt face kan sammanfattas med en persons behov av att accepteras av andra deltagare i interaktionen, att övriga deltagare håller med och tycker om personen. En persons positiva face hotas till exempel om en annan deltagare i samtalet visar oenighet eller kritiserar denne. Om talaren visar att den inte delar adressatens mål och vilja genom att motsätta sig denne i tal, eller på något sätt visa ogillande gentemot adressaten, tillgodoses inte dennes 7

8 positiva facebehov. I nästa exempel framgår hur Cajsa riskerar både sitt eget och Anders positiva face. Hot mot positivt face FTA 28, möte 2 Anders: de här är jätteintressant / ja har inte sett de här förut / så de e:- Cajsa: ja / åsså / prackar du på det på oss [SKRATT] Anders: [SKRATT] Bengt: [SKRATT] Här chansar Cajsa på att hennes yttrande ska tillgodose Anders positiva facebehov genom att skapa en känsla av närhet i form av ett skämt. Detta är en förväntad utveckling som inte alltid är självklar enligt Brown och Levinson, utan främjas om deltagarna har en social relation sedan tidigare eller delar syn på humor. Risken finns här att om Anders tar Cajsas yttrande på annat sätt än Cajsa på förhand antar uppstår istället ett möjlig hot mot bådas positiva face, stämningen kan bli pinsam för en eller både parter om inte skämtet accepteras och förstås (Brown och Levinson 1987:64-65). Face kan behållas och förbättras genom det som kallas inlindning eller inlindad handling. Med det menas när talaren främst genom yttranden ger face åt adressaten (Brown och Levinson 1987:69). Talaren kan ge adressaten negativt face genom att tillgodose dennes negativa facebehov, eller positivt face genom att tillgodose dennes positiva facebehov. 2.3 Olika sorters FTA och artighetsstrategier Vissa språkhandlingar 2 uppfattas som hot i interaktionen. Hot kan förekomma såväl mot deltagarens positiva som negativa face, men också mot båda samtidigt. För att minimera vikten av ett möjligt hot använder deltagare olika artighetsstrategier, valet görs beroende på hur stort och av vilken natur behovet av att vara artig är. Artighetsstrategier manifesteras i form av olika yttranden som skapas för att linda in språkhandlingar som kan resultera i FTA. Positiva artighetsstrategier söker att tillgodose adressatens positiva facebehov, och negativa artighetsstrategier söker att tillgodose adressatens negativa facebehov. I vissa situationer krävs en större artighet; om man vill låna en summa pengar av sin chef till exempel, medan man i andra situationer inte har tid för artighet; till exempel vid en livshotande nödsituation. 2 En språkhandling är formen på ett språkligt yttrande, som kan ha samma proposition (yttrandets semantiska innehåll) men som kan formas som till exempel en fråga eller en uppmaning. Exmpelvis: Kan du ge mig kakan? Ge mig kakan! (Hultman: Svenska Akademiens språklära 2003:279). 8

9 Brown och Levinson har skapat en modell där de söker formalisera hur en deltagare väljer vilken artighetsstrategi som ska användas. Jag summerar modellen i en numrerad lista 3, där ju högre siffran på skalan är, dessto större är hotet en FTA resulterar i, och ju mindre siffran är desto mindre är hotet. 1. Utför FTA utan inlindning, direkt agerande 2. Utför FTA med positiv inlindning 3. Utför FTA med negativ inlindning 4. Utför FTA off-record, indirekt agerande 5. Utför ej FTA. Om hotgraden på en FTA är 5 tolkas FTA:n som så tung av talaren att denne väljer att inte utföra språkhandlingen alls. Skulle talaren emellertid tolka hotgraden som 2 skulle FTA:n kunna lindas in effektivt genom en positiv artighetsstrategi. FTA utan inlindning sker i situationer där talaren inte tar hänsyn till, eller inte ser något hot mot adressatens face. Detta är det mest direkta sättet att framföra sin språkhandling, och det manifesteras ofta som imperativer. Ett exempel ur mitt material: FTA 13, möte 2 Anders: ta med dom som som det står en sån där stjärna efter Cajsa: okej Anders ger Cajsa ett direktiv, vilket är ett hot mot Cajsas negativa face eftersom hon förväntas utföra Anders vilja. Anders använder direkt agerande utan inlindning. Artighetsstrategier med positiv inlindning används genom att talaren söker visa tecken på närhet till adressaten, genom att till exempel visa att talaren vill det adressaten vill. Talaren kan också visa positiv artighet genom att markera gemensam grupptillhörighet eller att markera att talaren tycker om adressaten. Ett exempel på positiv artighet ur mitt material: FTA 8, möte 1 Anders: det / det vore jättebra / om ni / om vi kunde göra det. Anders lindar in sin förfrågan genom att använda vi istället för ni för att inkludera adressaten, vilket är en positiv artighetsstrategi. FTA med negativ inlindning är den artighet vi oftast förknippar med det vardagliga konceptet artighet, och bygger på att undvika intrång på adressatens personliga sfär och frihet. Denna grupp av strategier markeras bland annat av ursäkter, formalitet och opersonliga konstruktioner som pronomenet man. Ett exempel ur mitt material: FTA 20, möte 2 Anders: jag vet inte om man ska hänvisa till KHM där kanske istället för / de e väl du som 3 Listan är en förenkling av Brown och Levinsons figur (Brown&Levinson 1987:60). 9

10 Anders= är [KHM] Cajsa: [ja] Daniella: [m:] Anders= jag tror att de e bättre / för då förstår man ju VBL sammanhanget på ett bättre sätt Anders gör en FTA mot de andra deltagarnas negativa face, och lindar in den genom att vara indirekt och använda Jag vet inte och det opersonliga pronomenet man. Han använder även andra konstruktioner som kan tolkas som undvikande som kanske, väl, jag tror och jag vet inte. Så kallade off-record eller indirekt agerande är det mest indirekta sättet att genomföra en FTA (Brown och Levinson 1987:69). Indirekt agerande manifesteras bland annat i form av självmotsägelser, metaforer, underdrifter och insinuationer av vad talaren vill. Ett exempel ur mitt material på en självmotsägelse: FTA 6, möte 1 Anders: men de e ju / de e ju några ste / inte några steg som saknas men // eeh de skulle Anders= behövas lite mer detalj // eh information Bengt: m: Anders motsäger sin kritik genom att starta om sin mening och negera sitt första uttalande. Han skapar således två sidor av sitt uttalande som motsäger varandra, och en möjlighet för Bengt att tolka innehållet. Detta är ett indirekt agerande, och den mest undvikande artighetsstrategin i mitt material. 2.4 Vilken artighetsstrategi väljs? Brown och Levinson har utvecklat en formel för att beräkna vilken artighetsstrategi som väljs, beroende på olika faktorer som makt, social distans och kultur. Ekvationen ser ut så här: W x = D(S,H) + P(H,S) + R x W x är det numeriska värdet som väger en FTA, D(S,H) är värdet som väger avståndet (distance) mellan S (speaker) och H (hearer), och P(H,S) är måttet av makt (power) som H har över S. R x är ett mått på hur stort hot (rating of imposition) en FTA utgör kulturellt sett (Brown och Levinson 1987:76). Brown och Levinson beskriver D som en symmetrisk social dimension som bygger på hur utvecklad den sociala relationen mellan S och H är; om de har känt varandra länge eller är främlingar. Andra faktorer som påverkar D är dialekt, släktskap och geografisk härkomst. Om individer delar en eller flera av dessa anses de ha mindre distans än de som inte delar sagda faktorer. Om D är hög beräknas graden av formalitet vara hög, och om D är låg beräknas 10

11 graden av formalitet vara låg (Brown och Levinson 1987:77). Denna faktor är kontextberoende, vilket illustreras av Brown och Levinson i sitt exempel där de menar att två New York-bor som inte känner varandra och möts i New York, kommer att behandla varandra mer eller mindre formellt. Men om samma två New York-bor möter varandra i Indien visar de förmodligen varandra en lägre formalitetsgrad och mindre distans (1987:79). P är asymmetriskt och står för ojämlika maktrelationer mellan S och H. Makt manifesterars i många olika former; en individ kan till exempel ha makt genom en sekulär maktpost som polis eller chef, eller den metafysiska visheten hos en församlingspräst av de som tror på prästens institution. P innefattar även faktorer som ålder, status inom en organisation, kön, etnicitet och andra tänkbara sociala faktorer som kan påverka maktrelationer mellan människor. Makten handlar här om till vilken grad S kan få utlopp för sitt ego på bekostnad av H och dennes behov. Ju mer makt en individ har, dessto mer respekt ges den av sin omgivning. Det relativa kontextberoendet av P märker vi om vi går utanför vårt eget kunskapsområde och in på en annan persons, där vi ger den personen respekt eftersom den innehar större kunskaper på sitt område (1987:77). R mäter hotets grad i en FTA i kulturen där den sker. Det värde som R utgör kan variera mellan olika kulturer, och variationen kan till exempel bero på statuspositioner och vilka rättigheter till face de statuspositionerna har. Alla kulturer har sociala seder och underförstådda regler för vad som är socialt accepterat och inte, och dessa seder och regler varierar mellan olika kulturer. R-värdet på en specifik FTA i en kultur kan således ha ett annorlunda värde i en annan kultur (1987:78-79). 2.5 Kritik mot Face-teorin Brown och Levinsons teori om artighet har accepterats i stora delar av den språkvetenskapliga världen, även om de har kritiserats av vissa. Werkhofer kritiserar delar av Brown och Levinsons definition av artighet och deras modell (Werkhofer 1992). Han menar att Brown och Levinson tillskriver sina modellpersoner ett helt kognitivt maskineri som endast ses ur ett lingvistiskt, rationellt perspektiv. Werkhofer menar att deras syn på artighet inte uppmärksammar vad som egentligen händer i verkliga talares tankevärld med underliggande sociologiska och psykologiska faktorer, utan ser på artighet som ett medel för att lösa ett rent språkligt problem. Deras teori borde enligt Werkhofer även tangera sociologi och psykologi (1992: ). Werkhofer menar att Brown och Levinsons modell är för individualistisk och för linjär i det att informationsflödet är enkelriktat och när modellen väl startat finns ingen feedback som kan hjälpa talaren att byta kurs eller ändra sina planer på att utföra FTA:n 11

12 (1992: ). I min kvalitativa analys kommer jag att ta hänsyn till Werkhofers kritik rörande snävheten i Brown och Levinsons definitioner, främst genom att jag inte kommer att se på P, D och R lika smalt som Brown och Levinson. 3. Material 3.1 Möten som interaktionsform För att ha något att jämföra formen på mina inspelade möten med har jag använt mig av Karin Milles bok Kvinnor och män i möte (Milles 2003). Hennes bok behandlar hur formella möten ser ut i praktiken och teorin med fokus på genusperspektiv. Enligt Milles har ett formellt möte oftast ett eller flera bestämda ämnen som ska behandlas, en relativt strikt ämnesstruktur med klara gränser, och reglerna för turtagning följs för att minimera mängden samtidigt tal. Den sortens formella möten som behandlas av Milles (Milles 2003:34-35) har flera deltagare och oftast en ordförande som leder mötet och delar ut ordet, och de tidigare nämnda riktlinjerna för möten följs i större eller mindre utsträckning under mötets gång. Detta stämmer överens med mina inspelade möten i det att de är förutbestämda tidsmässigt och har bestämda ämnen som avhandlas. De har även det Milles rubricerar som försnack (Milles 2003:39), interna pauser (2003:47) och eftersnack (2003:55). De samtal jag spelat in är emellertid exempel på formella samtal med en något annorlunda struktur än de mötestyper Milles tar upp. I mina möten saknas ordförande per se, och istället finns en inofficiell ordförande som innehar en sorts lärarroll, som dessutom ibland byts ut i samband med ämnesbyte. Ämnet, liksom vilka deltagare som skulle informera de övriga om dessa bestämdes innan mötena. Nedan följer en beskrivning av de olika mötenas innehåll beträffande deltagare, språk, tid, kontext och social relation. Beskrivningen av sociala relationer har jag kunnat uttyda dels genom min närvaro på mötena, men även genom kortare samtal med deltagarna efter mötena. 3.2 Materialinsamling Mitt syfte med undersökningen är att få en inblick i hur artighetsstrategier används på formella möten i större 4 företag och hur dessa korrelerar med deltagarnas relativa status. 4 Med större företag menar jag företag som finns i flera länder och har mer än hundra anställda. 12

13 För att undersöka detta krävdes kontakt med ett stort företag. Efter korrespondens med ett par olika företag fick jag i september 2006 möjligheten att närvara på möten på ett företag. Företaget är multinationellt och har flera tusen anställda, och mötena ägde rum på ett av företagets svenska kontor. De möten jag spelade in är de möten som min kontaktperson på företaget trodde skulle innehålla mest dialog, så mötesurvalet gjordes till viss del av företaget. Mötena handlade om kunskapsutbyte i olika datasystem, och hölls i ett mindre konferensrum vilket resulterade i en god ljudkvalitet. Jag närvarade själv under samtliga möten och satt tyst en bit ifrån den samlade gruppen för att på så sätt minimera den påverkan min närvaro hade på deltagarnas naturliga interaktion. Vid början av varje möte och under pauserna var deltagarna ofta medvetna om att deras samtal spelades in, och deras interaktion påverkades delvis av detta, vilket syns på att de skämtade om att de blev inspelade och om diktafonens närvaro. Detta släppte emellertid efter ett par minuter, och samtalet blev mer naturligt när tiden gick och samtalet fortsatte. Företaget och deltagarna är anonyma, och således är alla personnamn, företagsnamn och facktermer fingerade. Materialet från ljudupptagningarna har jag transkriberat och enligt skriftlig överenskommelse med företaget är jag den enda som har tillåtelse att ta del av materialet i icke-transkriberad form. 3.3 Möte 1 Deltagare var två datakonsulter (Anders och Bengt) inbjudna från två olika externa företag och tre anställda på företaget (Cajsa, Daniella och Emma). Anders är runt 25 år, och kommer från en annan ort än företaget ligger på. Han träffar de övriga mycket sällan. Bengt är runt 40 år och kommer från en närliggande ort till kontorets ort, och han träffar de övriga anställda ofta. Cajsa är runt 50 år och har högst status i företaget bland de närvarande, hon träffar de övriga anställda i stort sett varje arbetsdag. Emma och Daniella är båda anställda på kontoret, är båda runt 40 år och kommer från en närliggande ort till kontorets ort. Olika faktorer som påverkar deltagarnas relativa status gentemot varandra tas upp under analysdelen. Syftet med mötet var att den ene datakonsulten (Anders) kontrollerade de övriga deltagarnas kunskaper i ett datasystem. Kontrollen var en del av en internrevision. Bland deltagarna har Cajsa högst status i företaget, medan Anders var den som innehade en slags lärarroll under mötet, och således hade en höjd status gentemot alla. Alla deltagare talar svenska som modersmål och mötet skedde på svenska, med inslag av engelska facktermer. Mötet hölls i ett mindre konferensrum, vilket resulterade i att ljudkvaliteten är mycket god. Inspelningen av mötet pågick i ca 90 minuter, och mötet likaså. 13

14 3.4 Möte 2 Deltagare på mötet var två datakonsulter (Anders och Bengt) från möte 1, och två anställda på företaget (Cajsa och Daniella) också de från möte 1. Detta var ett fortsättningsmöte på samma ämne som möte 1, men med en deltagare mindre. Efter lunchpaus fortsatte mötet. Jag har valt att behandla möte 2 som ett nytt möte med motiveringen att gruppens sociala relationer kan vara förändrade i och med en persons bortfall, och bör således ses som ett separat möte. Förutom sagda personförändringar så var omständigheterna desamma som möte 1. Inspelningen av mötet pågick i ca 90 minuter. Mötet pågick i ca en timme efter inspelningens slut. 3.5 Möte 3 Mötets deltagare var två personer från den svenska avdelningen av företaget (Cajsa från möte 1 och 2, och Erik), och två från den finska avdelningen (Aino och Juha), samt en australiensare som är anställd på den svenska avdelningen (Mary). Erik är anställd på företaget, runt 50 år gammal, och han träffar Cajsa och Mary varje arbetsdag. Aino och Juha är båda runt 35 år och kommer från Finland. De var båda i Sverige på ett kort besök, och det är för mig oklart om de båda känner varandra sedan tidigare. De kommer emellertid från olika delar av Finland, så det troliga är att de inte har en vidare utvecklad social relation sedan tidigare. Detta påverkar deras relation gentemot de övriga deltagarna och sinsemellan. De är båda anställda på den finska delen av företaget. Mary är runt 30 år, anställd på företaget och bor på kontorets ort. Olika faktorer som påverkar deltagarnas relativa status gentemot varandra tas upp under analysdelen. Syftet med mötet var att gå igenom ett datasystem och kontrollera deltagarnas kunskaper, denna gång ej i revisionssyfte. Aino besatt lärarrollen, och hon hade därför en höjd status gentemot de andra tillsammans med Cajsa, som formellt sett är chef över de andra deltagarna. Språket som nyttjades under mötet var engelska, som för alla utom Mary är främmandespråk. Inslag av svenska mellan de svenska deltagarna och inslag av finska mellan de finländska deltagarna förekom. Inspelningen av mötet pågick i ca 50 minuter, sedan fortsatte mötet i någon timme. 14

15 4. Metod I analysen av min första frågeställning kommer jag att göra en kvantitativ uppskattning av förekomsterna av olika artighetsstrategier för att linda in FTA, och diskutera resultaten med hjälp av Brown och Levinsons teori samt reflektera över Werkhofers kritik där den är relevant. Denna kvantitativa analys görs genom att räkna antalet yttranden som innehåller artighetsstrategier, och sedan föra in dem i fyra olika fack: direkta ageranden, positiva artighetsstrategier, negativa artighetsstrategier och indirekta ageranden. De yttranden som räknas är de som innehåller möjliga ansiktshot, som till exempel order, kritik eller oenighet, och som således lindas in genom artighetsstrategier. Jag avgränsar respektive FTA genom att se på yttrandet som den språkliga variabeln för undersökning. Med yttrande menar jag en replik eller mening av en deltagare. Ett yttrande kan innehålla flera olika artighetsstrategier som lindar in samma proposition, vilket gör det svårt att föra in varje yttrande i separata fack. För att klassificera yttranden som innehåller flera artighetsstrategier ser jag till den artighetsstrategi som enligt Brown och Levinson väger tyngst (Brown och Levinson 1987:59-60). Således för jag samman olika artighetsstrategier i ett yttrande vilket ger en god översikt. Även om klassificeringen riskerar att bli snäv i vissa fall, är det en nödvändig begränsning för denna undersökning. Detta betyder att till exempel en markering av negativ artighet enligt Brown och Levinson kommer att väga tyngre än ett indirekt agerande, och ett yttrande som innehåller flera strategier kommer att definieras som den tyngst vägande trots att flera olika strategier förekommer. En nackdel och begränsning med detta är att ett yttrande med många strategier med låga värden får då ett lägre värde än en strategi med ett högt värde som förekommer endast en gång. Denna kvantitativa undersökning är ett experiment för att se om det är möjligt att göra en sån värdering med hjälp av Brown och Levinsons modell, och få ett adekvat resultat. För att analysera detta krävs att förekomsten av artighetsstrategier görs översiktlig, vilket enklast görs med hjälp av en tabell som återfinns i bilaga 3 på sidan 37 och även på sidan 16. I tabellen syns förekomsterna av artighetsstrategier i procent. Resultaten i tabellen diskuteras i analysen i avsnitt 5.1. Den andra frågeställningen kräver ett större mått av sociologisk tolkning, och således blir den analysen kvalitativ. Syftet är att utröna deltagarnas relativa status gentemot varandra genom att se på olika sociala faktorer som ålder, status inom företaget, kön, social distans och även deras val av artighetsstrategier. För att undersöka detta i detalj analyseras de specifika 15

16 artighetsstrategier varje deltagare använder sig av i olika situationer inom ett möte, och mot vilka deltagare olika artighetsstrategier används. Jag kommer att hänvisa till de olika värdena i Brown och Levinsons formel, och försöka förklara deltagarnas val av artighetsstrategier genom att diskutera hur dessa värden påverkar dem. En viktig faktor i denna analys är Brown och Levinsons variabel för makt, som de förkortar P (1987:77). Werkhofer menar att P inte kan täcka så många faktorer som Brown och Levinson vill (Werkhofer 1992:175), och att deras definition är för vag och för vid. Att P är vag och vid ser jag emellertid som en fördel, och kommer därför behandla olika sociala faktorer som undergrupper till P. På så sätt kan jag undersöka P och komma åt olika undervariabler av den, som till exempel yrke, etnicitet, nationalitet, ålder och situationella faktorer 5. En sak jag kommer att ha i åtanke är att en deltagares officiella status inte behöver korrelera med dennes inofficiella status. En person kan ha en statusposition som till exempel chef, men ändå sakna de sociala förmågorna för att naturligt ha den ledande tonen i ett samtal. Jag begränsar den kvalitativa analysen av mötena till möte 1 och 3, på grund av tid och platsbrist, med motiveringen att möte 2 är mycket snarlikt möte 1, även om vissa sociala faktorer kan variera. Möte 2 kommer endast att analyseras kvantitativt. 5. Analys 5.1 Kvantitativ genomgång den negativa dominansen En hypotes i uppsatsen är att negativa artighetsstrategier är de vanligast förekommande typerna. Detta kommer jag att behandla på en övergripande nivå där jag delar upp resultaten i direkt agerande, negativ artighet, positiv artighet och indirekt agerande. I detta delavsnitt kommer jag att presentera en tabell över frekvenserna över artighetsstrategier för samtliga möten. Uträkningarna är avrundade till närmsta hela procentenhet, vilket gör resultaten mer lättlästa och överskådliga, även om det sker på viss bekostnad av exaktheten. 5 Situationella faktorer faller delvis in på kontext, som jag gick igenom mötesvis i materialavsnittet. Jag kommer att fördjupa beskrivningen av mötenas kontext vid behov. 16

17 Tabell 1: Frekvens över artighetsstrategier för samtliga möten Möte: antal % antal % antal % Dir. agerande 6 17% 2 8% 1 6% Pos. art.strat. 7 20% 1 4% 4 22% Neg. art.strat % 21 88% 13 72% Indir. agerande 1 3% Summa: % % % De negativa artighetsstrategierna dominerar i alla möten jag spelat in, nästan 70 procent av de förekommande artighetsstrategierna är negativa. Denna dominans kan ha flera olika orsaker, som diskuteras nedan. Enligt Brown och Levinson (1987:72) är en av fördelarna för en talare som utför en FTA med en negativ artighetsstrategi som inlindning att de genom den kan visa på en respektfull social distans. På så sätt visar talaren att den är medveten om och tar hänsyn till adressatens facebehov. Negativa artighetsstrategier är undvikande i sin karaktär och fokuserar på att minimera specifika hot mot adressatens face. Den sociala distansen mellan deltagarna i mitt material är varierande; en del träffar varandra varje dag, andra några gånger om året, och vissa har aldrig träffats förut. Jag vill här koppla ihop faktorn social distans med den artiga distans som negativa artighetsstrategier är ämnade att resultera i. Jag menar att om den sociala distansen är större, som till exempel hos deltagare som inte träffas ofta eller alls, är negativa artighetsstrategier vanligare än andra. Om den sociala distansen mellan deltagare är mindre förekommer andra artighetsstrategier i större utsträckning, även om de inte överstiger de negativa. Jag vill hävda att tolkningen av statistiken 6 från mitt material stärker kopplingen mellan faktorn social distans och den högre frekvensen av negativa artighetsstrategier. De negativa artighetsstrategierna är numerärt fler än övriga strategier i de fall där deltagarna har en större social distans mellan sig. Social distans har jag mätt genom att ta reda på den sociala relationen mellan olika deltagare genom att samtala kort med deltagarna under mötespauser, och min uppskattning av den sociala distansen bör ses som relativ och inte alltför exakt. I möte 3 utför Aino fler FTA än de övriga deltagarna. Hon har ingen tidigare social relation med de övriga deltagarna, så den sociala distansen mellan dem är stor. Det som kan föra dem samman även fast de aldrig träffats förut är till exempel att de är anställda på samma 6 Se tabell 1 i bilaga 3 på sidan 37 och även på sidan

18 multinationella företag, och att hon delar könstillhörighet med Cajsa och Mary och nationalitet med Juha. När Aino utför FTA, mot gruppen som helhet eller mot enskilda deltagare, använder hon i 6 av 11 fall negativa artighetsstrategier. Den enda gången hon använder direkt agerande är när hon i FTA 18 utför en FTA mot Juha, direkt efter en tidigare FTA som hon då lindar in genom en negativ artighetsstrategi. Hotet i FTA 18 uppkommer av att Aino ger Juha ett direktiv, som han tyst utför. Kontexten i denna sektion av mötet är att Juha styrs till stor del av de andra i sina handlingar. FTA 17, möte 3 Aino: but could you add Juha here that / e: /// that e: the open I: / would you know the / no Aino= what is the profile for / reporting CTF Juha: m: FTA 18. möte 3 Aino: so put in / in the brackets there e: / for the display rights to be applied. Detta kan dels bero på att Aino innan FTA 18 kände att Juhas negativa face redan var tillräckligt tillgodosett, men också på att hon kände en viss social närhet till honom eftersom de delar nationalitet och befann sig utomlands tillsammans. Denna faktor är enligt Brown och Levinson mycket kontextberoende, och mitt ovanstående exempel illustrerar Brown och Levinsons eget exempel på hur två New York-bor förhåller sig till varandra i olika miljöer 7. (Brown och Levinson 1987:79). Ytterligare exempel på detta ser vi i möte 2, där Anders utför fler FTA än övriga deltagare. Detta kan förklaras med att han har en lärarroll och leder mötet. Han är inte anställd på företaget som de övriga deltagarna, och har därför en större social distans gentemot dem jämfört med vilken social distans de övriga har gentemot varandra. Anders lindar in 18 av 21 fall av FTA genom negativa artighetsstrategier, vilket vidare stärker en viss koppling mellan social distans och negativa artighetsstrategier. Anders sociala distans gentemot de andra genomsyrar de FTA som riktas mot honom och de FTA han utför själv. De flesta FTA som Anders utför eller som utförs mot honom lindas in genom negativa artighetsstrategier. Ett exempel ur mitt material för att illustrera: FTA 5, möte 1 Bengt: du det var en sak jag bara [fun]derade på = Anders: [ja] Bengt= det är / dom grejer / som berör / utveckling och / installation kan man ta dem idag tror du? Bengt lindar in sin FTA genom negativ artighet när han använder den vaga bara och man. 7 Se avsnitt 2.4 på sidan 9. 18

19 Undantag från detta mönster finns i möte 1, där Cajsa använder positiva artighetsstrategier mer än negativa. Detta tror jag beror på att Cajsa, som är högst rankad inom företaget på mötet och således har ett högt P-värde, känner sig trygg nog i situationen för att använda positiva artighetstrategier. Werkhofer menar att Brown och Levinsons P, D och R inte täcker alla sociologiska variabler (Werkhofer 1992:175). Med detta i åtanke vill jag inte dra för skarpa gränser mellan de olika faktorerna, utan försöka se dem i samspel och hur de kan påverka och flyta in i varandra. Cajsas P-värde, som kommer av att hon är chef, är bland de äldre och är på hemmaplan resulterar i att hon använder andra artighetsstrategier än negativa, något som alltså kommer av flera olika faktorer, inte bara P, D eller R. Sociologiska faktorer som till exempel humör, vilket är en väldigt svårtolkad faktor eftersom den tar sig uttryck på olika sätt hos olika deltagare och är dessutom mycket svår att mäta. Majoriteten av förekommande artighetsstrategier i mitt samlade material är dock negativa. De förekommer oftast där den sociala distansen mellan deltagarna är stor, antingen där det är social distans mellan talaren och adressaten, eller när talaren utför en FTA mot flera adressater. En hypotes är att en FTA som riktas mot flera adressater eller samtliga mötesdeltagare i en formell mötesmiljö som den jag spelat in skapar social distans mellan talare och adressater. Sammanfattningsvis kan man konstatera att deltagarnas relativt stora sociala distans påverkar dem att oftast välja negativa artighetsstrategier. 5.2 Resultat I följande delavsnitt presenterar jag ett fall av varje slags artighetsstrategi för att linda in FTA funna i mitt material, ordnade efter artighetstyp, och efter varje exempel följer en kortare beskrivning av dessa strategier refererade till Brown och Levinson (1987). Detta avsnitt syftar till att ge en översikt över de olika artighetsstrategier som förekommer på inspelningarna, en del typer manifesteras flera gånger medan andra endast förekommer en gång. I min analysdel förekommer fler exempel ur min transkription än de som redovisas i detta avsnitt FTA utan inlindning, direkt agerande FTA utan någon inlindning eller indirekthet utförs när behovet av att effektivt genomföra språkhandlingen överstiger behovet av att bevara deltagarnas face (Brown och Levinson 1987:94-95). I mitt material kan detta följa efter tidigare satser i ett samtal där artighetsstrategier har använts, som i detta exempel: FTA 17, möte 3 Aino: but could you add Juha here that / e: /// that e: the open I: / would you know the / no 19

20 Aino= what is the profile for / reporting CTF Juha: m: FTA 18, möte 3 Aino: so put in / in the brackets there e: / for the display rights to be applied. Efter en första artighetsstrategi, där Aino formar sin begäran som en fråga, i FTA 17 fortsätter hon med ytterligare en begäran som kan tolkas som en FTA mot Juhas negativa face. Juhas respons är att tyst följa direktivet. Aino har här valt att inte använda någon artighetsstrategi för att linda in FTA:n. I vissa fall kan talaren ha en status som är högre än adressatens, och då kan talaren välja att bortse från facebehov överhuvudtaget (Brown och Levinson 1987:94-95). I mitt material fann jag detta exempel på hur status kan resultera i att talaren väljer att inte linda in sitt yttrande: FTA 23, möte 1 Cajsa: äe men du / ta å / hämta ifrån /// Larsson Bengt: m: Cajsa bortser helt från Bengts negativa face genom att inte använda någon inlindning alls i sitt utförande av FTA:n. Denna direkta FTA mot Bengt har sitt ursprung i att Cajsa besitter en högre status än Bengt, och kan begära saker av honom utan att FTA:n blir särskilt stor. Hur stor vikt FTA:n får beror på hur väl Cajsas tolkning av hennes begäran korrelerar med deras relativa faktiska status Positiva artighetsstrategier En frekvent förekommande positiv artighetsstrategi är skämt. Ett exempel på detta som inlindande positiv artighetsstrategi är: FTA 28, möte 1 Anders: de här är jätteintressant / ja har inte sett de här förut / så de e:- Cajsa: ja / åsså / prackar du på det på oss [SKRATT] Anders: [SKRATT] Cajsa gör en FTA som hotar Anders positiva face men som lindas in genom skämt och skratt vilket är en positiv artighetsstrategi. Enligt Brown och Levinson (1987: ) kräver den en viss delad bakgrund och vetskap om varandras värderingar och kunskaper. För att skämtet ska fungera som inlindande bör det utföras på ett sätt som adressaten förstår och uppskattar, 20

Stödark för avsnittet Politeness

Stödark för avsnittet Politeness Uppsala universitet Institutionen för lingvistik Semantik & pragmatik, 5 p, Semantik, 5 p Agnes Edling Stödark för avsnittet Politeness Grundantaganden i Brown & Levinsons modell: 1. Modell Personer (MP)

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Kommunikationsanalys (5) Mathias Broth Avdelningen för språk och kultur/ikk

Kommunikationsanalys (5) Mathias Broth Avdelningen för språk och kultur/ikk Kommunikationsanalys (5) Mathias Broth Avdelningen för språk och kultur/ikk Kapitel 10: Joint commitment Joint actions är beroende av att alla inblandade är beredda att delta. Transfer of goods : någon

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Talhandlingsteori. Talhandlingar. Performativa yttranden. Semantikens fyrkantigt logiska syn på språket

Talhandlingsteori. Talhandlingar. Performativa yttranden. Semantikens fyrkantigt logiska syn på språket Talhandlingsteori Talhandlingar (talakter) analyserades i filosofiska teorier under 1950- och 1960-talet av filosoferna Austin och Searle. Talhandlingsteori betonar att språket används till mycket mer

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Resa Allmänt. Allmänt - Grundläggande. Allmänt - Konversation. Fråga om hjälp. Fråga om en person talar engelska

Resa Allmänt. Allmänt - Grundläggande. Allmänt - Konversation. Fråga om hjälp. Fråga om en person talar engelska - Grundläggande Can you help me, please? Fråga om hjälp Do you speak English? Fråga om en person talar engelska Do you speak _[language]_? Fråga om en person talar ett visst språk I don't speak_[language]_.

Läs mer

ACT- Att hantera stress och främja hälsa

ACT- Att hantera stress och främja hälsa ACT- Att hantera stress och främja hälsa (ACT = Acceptance and Commitment Training) Kollegial handledning För att kontinuerligt bli bättre i rollen som gruppledare är det viktigt att öva. Det här är ett

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING, DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING, DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK De första grunderna i språket, DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK A1.1 Eleven klarar sporadiskt av, med stöd av sin samtalspartner, några ofta återkommande och rutinmässiga kommunikationssituationer.

Läs mer

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING,

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING, , Det andra inhemska språket och främmande språk, Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 Kunskapsnivå A1.1 Eleven klarar sporadiskt av, med stöd av sin samtalspartner, några ofta

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Gymnasiearbete/ Naturvetenskaplig specialisering NA AGY. Redovisning

Gymnasiearbete/ Naturvetenskaplig specialisering NA AGY. Redovisning Gymnasiearbete/ Naturvetenskaplig specialisering NA AGY Redovisning Redovisning av projekten Skriftligt i form av en slutrapport ( till handledaren via Urkund senast 11/4 (veckan innan påsklovet) Alla

Läs mer

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar Att skriva uppsats Det finns många olika sätt att skriva uppsats på. I den här handledningen beskrivs en modell som, i lite olika varianter, är vanlig i språkvetenskapliga uppsatser. Uppsatsens delar Du

Läs mer

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL KOMMUNIKATION Detta dokument tar upp kommunikation, feeback och SMART:a mål, som ska verka som ett stöd under utvecklingssamtalet. Kommunikation är konsten att förmedla tankegångar, information och känslor

Läs mer

729G11 Artificiell Intelligens Marcus Johansson Marjo581. Fuzzy logic. Marcus Johansson Marjo581

729G11 Artificiell Intelligens Marcus Johansson Marjo581. Fuzzy logic. Marcus Johansson Marjo581 Fuzzy logic 880328-2535 Innehåll Fuzzy logic... 1 1. Inledning... 4 2. Jämförelse mellan fuzzy logic och tvåvärdeslogik.... 4 3. Fuzzy sets.... 4 4. Linvistiska variabler... 5 5. Operatorer... 5 6. If-

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

Slumpförsök för åk 1-3

Slumpförsök för åk 1-3 Modul: Sannolikhet och statistik Del 3: Att utmana elevers resonemang om slump Slumpförsök för åk 1-3 Cecilia Kilhamn, Göteborgs Universitet Andreas Eckert, Linnéuniversitetet I följande text beskrivs

Läs mer

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INLEDNING INTERAKTION: SAMVERKAN, SAMSPEL ELLER ÖMSESIDIG PÅVERKAN? Vad betyder det att något är interaktivt? Det är lite av ett modeord och många vill använda det. Många gånger

Läs mer

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Kvalitativ Analys Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Inlämningsuppgift 2 Era gruppinlämningar ligger här framme, leta reda på er egen!!! Jag har godtyckligt gett er ett gruppnummer, referera till det

Läs mer

Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten

Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten 1 Inledning Vid den farmaceutiska fakulteten har det sedan 2005 funnits kriterier för bedömning av examensarbete (medfarm 2005/913).

Läs mer

Ge varandra erkännande för det som ni gör bra. Diskutera vad ni kan göra för att utveckla områden med låga poäng.

Ge varandra erkännande för det som ni gör bra. Diskutera vad ni kan göra för att utveckla områden med låga poäng. Övning Mötesanalys - Hur fungerar våra möten? Beskrivning Ett bra möte främjar samarbetet, kreativiteten och beslutskraften i en arbetsgrupp. Mycket kan förbättras, inledningsvis genom att mötesdeltagarna

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens 2 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692

Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens 2 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692 Beräkning med ord -hur en dator hanterar perception 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kan datorer hantera perception?... 4 Naturligt språk... 4 Fuzzy Granulation...

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

1 Börja samtalet med tjejerna idag! EnRigtigMand.dk. Äger alla rättigheter

1 Börja samtalet med tjejerna idag! EnRigtigMand.dk. Äger alla rättigheter 1 Börja samtalet med tjejerna idag! Starta samtalet en kort introduktion Denna bok är skrivit med ett syfte. Syftet är att ge dig de redskapen som krävs, för att träffa människor. Varken mer eller mindre.

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr årgång 18

tidskrift för politisk filosofi nr årgång 18 tidskrift för politisk filosofi nr 1 2014 årgång 18 Bokförlaget thales om den motbjudande slutsatsen ett svar till olle risberg Torbjörn Tännsjö det är min övertygelse att den motbjudande slutsatsen är

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Fastställa mål. Daniel Bosk. goals.tex :33:45Z danbos

Fastställa mål. Daniel Bosk. goals.tex :33:45Z danbos 1 Fastställa mål Daniel Bosk Avdelningen för informations- och kommunikationssytem (IKS), Mittuniversitetet, Sundsvall. goals.tex 1914 2014-08-26 13:33:45Z danbos 2 Litteratur Du ska inför denna övning

Läs mer

Flickors sätt att orientera sig i vardagen

Flickors sätt att orientera sig i vardagen Flickors sätt att orientera sig i vardagen av Emily Broström Flickor och pojkar konstruerar sina identiteter både med och mot varandra. Man försöker förstå sig själv i förhållande till andra, men under

Läs mer

Syfte med undervisningen Genom undervisningen i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Syfte med undervisningen Genom undervisningen i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: A Year Abroad Lokal pedagogisk planering, åk 8, engelska, Camilla Crona Handen upp om du någon gång funderat på att åka utomlands och plugga? Handen upp om du känner någon som har gjort det? Berätta varför

Läs mer

Den akademiska uppsatsen

Den akademiska uppsatsen Den akademiska uppsatsen Skrivprocessen Uppsatsens struktur Språk och stil Källor och referenser Skrivprocessen förstadium skrivstadium efterstadium Förstadium Analysera situationen: 1. Vad har jag för

Läs mer

Statistiska undersökningar - ett litet dokument

Statistiska undersökningar - ett litet dokument Statistiska undersökningar - ett litet dokument Olle the Greatest Donnergymnasiet, Sverige 28 december 2003 Innehåll 1 Olika moment 2 1.1 Förundersökning........................... 2 1.2 Datainsamling............................

Läs mer

Språkliga uttrycks mening

Språkliga uttrycks mening Språkliga uttrycks mening Mysteriet med mening består i att den inte tycks ha någon lokalisering inte i världen, inte i medvetandet, inte i ett separat begrepp eller någon idé som svävar mellan ordet medvetandet

Läs mer

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

Pedagogik, kommunikation och ledarskap KURSPLAN LPK100 LPK150 LPK200 LPK250 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Pedagogik, kommunikation och ledarskap KOMMENTARDEL till inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap Inriktningen vänder

Läs mer

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet Kursens mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna planera, genomföra, sammanställa och försvara ett eget projekt samt kunna granska och opponera på annan students projekt. Studenten ska även kunna

Läs mer

Ett barns interaktion på två språk

Ett barns interaktion på två språk lektiot Ett barns interaktion på två språk En studie i språkval och kodväxling RAIJA BERGLUND Inledningsföredrag i samband med disputation den 6 juni 2008 vid humanistiska fakulteten vid Vasa universitet

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Handledning Det didaktiska kontraktet. 19 september 2012

Handledning Det didaktiska kontraktet. 19 september 2012 Handledning Det didaktiska kontraktet 19 september 2012 Dagens teman Begreppsföreställning och begreppskunskap igen Handledning Det didaktiska kontraktet Begreppsföreställning och begreppsdefinition Begreppsföreställning

Läs mer

samhälle Susanna Öhman

samhälle Susanna Öhman Risker i ett heteronormativt samhälle Susanna Öhman 1 Bakgrund Riskhantering och riskforskning har baserats på ett antagande om att befolkningen är homogen Befolkningen har alltid varit heterogen när det

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

1. När du talar med människor, har du då en känsla av att de inte förstår dig? 1 2 3 4 5 6 7

1. När du talar med människor, har du då en känsla av att de inte förstår dig? 1 2 3 4 5 6 7 KASAM frågeformulär 29 frågor Här är några frågor (29) som berör skilda områden i livet. Varje fråga har 7 möjliga svar. Var snäll och markera den siffra som bäst passar in på just dig. Siffrorna 1 och

Läs mer

MATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1

MATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1 Avsnitt 1 MATEMATIKENS SPRÅK Varje vetenskap, liksom varje yrke, har sitt eget språk som ofta är en blandning av vardagliga ord och speciella termer. En instruktionshandbok för ett kylskåp eller för en

Läs mer

- A Scrum Planning Tool Case Study to Evaluate the The Rich AJAX Platform

- A Scrum Planning Tool Case Study to Evaluate the The Rich AJAX Platform Datavetenskap Opponent(er): Jhonny Carvajal Johan Bjärneryd Respondent(er): Fredrik Häggbom Erik Olsson Haglund Scrumptious - A Scrum Planning Tool Case Study to Evaluate the The Rich AJAX Platform Oppositionsrapport,

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

5. Vad jag kan / What I can do. CHECKLISTA Nivå B2 Level B2. 1. Jag kan i detalj förstå vad man säger till mig på normalt samtalsspråk.

5. Vad jag kan / What I can do. CHECKLISTA Nivå B2 Level B2. 1. Jag kan i detalj förstå vad man säger till mig på normalt samtalsspråk. b2 Nivå B2 Level B2 Språk: Kan mycket bra Kan bra Kan ganska bra Kan inte så bra Lyssna Markera med pilar för varje alternativ. Om 3/4 av pilarna pekar eller i en färdighet har du nått upp till denna nivå.

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

Kund: Kunden är organisationen, och dess företrädare, som betalar för coachingen eller på andra sätt ser till att coaching kan genomföras.

Kund: Kunden är organisationen, och dess företrädare, som betalar för coachingen eller på andra sätt ser till att coaching kan genomföras. Del 1 ICF:s definition av coaching Coaching: Coaching är ett partnerskap med klienter i en tankeväckande och kreativ process som inspirerar dem att maximera sin personliga och professionella potential.

Läs mer

E&M Motivation and Solutions AB, emma@emsolutions.se, tel: 0733794133, www.emsolutions.se

E&M Motivation and Solutions AB, emma@emsolutions.se, tel: 0733794133, www.emsolutions.se and n o i t otiva, M E&M ions AB lutions o t, Solu a@ems 794133 emm el: 0733 ions.se t t.se,.emsolu www Kommunk ationens möjlighete r och hinde r E& M Motivatio n and Solut ions AB Detta är berättelsen

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9 Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9 Arbetsområde 3. Ekvationer och geometri. Syfte formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder. reflektera

Läs mer

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats ATT SKRIVA UPPSATS inte bara en sak utan (minst) tre Förarbete Förarbete forskningsprocessen Förarbetet

Läs mer

➍ Mötas, lyssna och tala

➍ Mötas, lyssna och tala ➍ Mötas, lyssna och tala 26 Vi påverkas av hur möten genomförs. Vi kan också själva påverka möten. Bra möten kräver demokratiska mötesformer. Har du suttit på möte och inte förstått sammanhanget utan att

Läs mer

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318 Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,

Läs mer

Utvärdering av samverkansavtalet

Utvärdering av samverkansavtalet 1 (13) 2011-12-15 Utvärdering av samverkansavtalet Ängelholms kommun och de fackliga organisationerna har sedan 2008 en partsgemensam överenskommelse om samverkan i vår kommun, vilken bygger på delaktighet

Läs mer

Kapitel 5. Att utforma skrivuppgifter. Camilla Forsberg

Kapitel 5. Att utforma skrivuppgifter. Camilla Forsberg Kapitel 5 Att utforma skrivuppgifter Camilla Forsberg Inledning Emellanåt blir man som lärare förvånad när man läser uppgiftssvar från studenter. Ibland beror det på att studenterna har läst frågor slarvigt

Läs mer

Statistikens grunder HT, dagtid Statistiska institutionen

Statistikens grunder HT, dagtid Statistiska institutionen Statistikens grunder 1 2013 HT, dagtid Statistiska institutionen Orsak och verkan N Kap 2 forts. Annat ord: kausalitet Något av det viktigaste för varje vetenskap. Varför? Orsakssamband ger oss möjlighet

Läs mer

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

SiS ETISKA RIKTLINJER

SiS ETISKA RIKTLINJER SiS ETISKA RIKTLINJER förstå och ger dig stöd. Jag är vänlig, hänsynsfull och engagerad. TYDLIGHET Jag ger den information som behövs för att vi ska kunna samarbeta. Jag uttrycker mig vårdat och begripligt

Läs mer

ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr

ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Man ska vara positiv för att skapa något gott. Ryttare är mycket känslosamma med hänsyn till resultatet. Går ridningen inte bra, faller

Läs mer

Tillämpningen av individuell lönesättning - problem och möjligheter Inför 2012 års forsknings- och innovationspolitiska proposition

Tillämpningen av individuell lönesättning - problem och möjligheter Inför 2012 års forsknings- och innovationspolitiska proposition 2013 Anna Danielsson Håkan Regnér Tillämpningen av individuell lönesättning - problem och möjligheter Inför 2012 års forsknings- och innovationspolitiska proposition Tolkningar av studien: Besluts- och

Läs mer

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Tillämpad experimentalpsykologi [3] Empirisk forskningsansats

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Tillämpad experimentalpsykologi [3] Empirisk forskningsansats Tillämpad experimentalpsykologi [1] Ett tillvägagångssätt för att praktiskt undersöka mänskliga processer Alltså inget forskningsområde i sig! (I motsats till kognitiv, social- eller utvecklingspsykologi.)

Läs mer

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Daniel Brodecki Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA

Läs mer

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation.

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. För att kunna arbeta med mångfald i organisationen är

Läs mer

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte?

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte? 20 vanliga avslutstekniker att använda för att öka din försäljning Du kanske blir förvirrad när du läser det här, men det är alldeles för många säljare som tror och hoppas, att bara för att de kan allt

Läs mer

Talsystem Teori. Vad är talsystem? Av Johan Johansson

Talsystem Teori. Vad är talsystem? Av Johan Johansson Talsystem Teori Av Johan Johansson Vad är talsystem? Talsystem är det sätt som vi använder oss av när vi läser, räknar och skriver ner tal. Exempelvis hade romarna ett talsystem som var baserat på de romerska

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Engelska Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att eleven utvecklar sin förmåga att använda engelska för att kommunicera i tal och skrift,

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 4

Moralfilosofi. Föreläsning 4 Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

Köpguide för mobila växlar. Modern telefoni till företaget är långt ifrån vad det var för bara några år sedan.

Köpguide för mobila växlar. Modern telefoni till företaget är långt ifrån vad det var för bara några år sedan. Köpguide för mobila växlar Modern telefoni till företaget är långt ifrån vad det var för bara några år sedan. Tänk om din nya telefonilösning kunde förenkla din vardag och hjälpa dina medarbetare att arbeta

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplanen, Gålö Bilaga 12:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats

Läs mer

Mål för kommunikation, samspel och delaktighet föräldrar i gemensam problemlösning Kommunikation i sikte Temadag 16 Juni 2011

Mål för kommunikation, samspel och delaktighet föräldrar i gemensam problemlösning Kommunikation i sikte Temadag 16 Juni 2011 Mål för kommunikation, samspel och delaktighet föräldrar i gemensam problemlösning Kommunikation i sikte Temadag 16 Juni 2011 Mats Granlund Hälsohögskolan Högskolan i Jönköping Vad är en familj? Biologiskt

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Beteendevetenskaplig metod. Metodansats. För och nackdelar med de olika metoderna. Fyra huvudkrav på forskningen Forskningsetiska principer

Beteendevetenskaplig metod. Metodansats. För och nackdelar med de olika metoderna. Fyra huvudkrav på forskningen Forskningsetiska principer Beteendevetenskaplig metod Ann Lantz alz@nada.kth.se Introduktion till beteendevetenskaplig metod och dess grundtekniker Experiment Fältexperiment Fältstudier - Ex post facto - Intervju Frågeformulär Fyra

Läs mer

Att intervjua och observera

Att intervjua och observera Att intervjua och observera (Även känt som Fältstudier ) Thomas Lind Institutionen för informationsteknologi Visuell information och interaktion 2014-01-27 Påminnelser från högre ort Gruppindelning! Välj/Hitta

Läs mer

Pedagogik. Vetenskaplig definition, en pedagogisk inriktning och dess konsekvens i dansundervisning. Martina Rubensson

Pedagogik. Vetenskaplig definition, en pedagogisk inriktning och dess konsekvens i dansundervisning. Martina Rubensson Pedagogik Vetenskaplig definition, en pedagogisk inriktning och dess konsekvens i dansundervisning Martina Rubensson Dans och Cirkushögskolan Institutionen för danspedagogik Pedagogik 1 HT 2015 Examinator:

Läs mer

IPv6. MarkCheck. April 2010

IPv6. MarkCheck. April 2010 IPv6 MarkCheck April 2010 1 Innehållsförteckning Länkarna nedan tar dig snabbt och enkelt till presentationens olika avsnitt! Sammanfattning Syfte och metod Inferens - vilka slutsatser kan man dra utifrån

Läs mer

UTBILDNINGEN. Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs 2011. Hur viktig är coachens kroppsspråk och verbala förmåga för lagets framgång?

UTBILDNINGEN. Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs 2011. Hur viktig är coachens kroppsspråk och verbala förmåga för lagets framgång? Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs 2011 ELITTRÄNAR UTBILDNINGEN Hur viktig är coachens kroppsspråk och verbala förmåga för lagets framgång? Av Michael Carlsson Handledare: Göran Lindblom 2011 05 14 1 Sammanfattning:

Läs mer

Oppositionsprotokoll-DD143x

Oppositionsprotokoll-DD143x Oppositionsprotokoll-DD143x Datum: 2011-04-26 Rapportförfattare Sara Sjödin Rapportens titel En jämförelse av två webbsidor ur ett MDI perspektiv Opponent Sebastian Remnerud Var det lätt att förstå vad

Läs mer

1. Öppna frågans argument

1. Öppna frågans argument 1. Öppna frågans argument ÖFA i enkel form: 1. För en given term eller beskrivning N, om det gick att definiera godhet som N, så skulle följande vara en stängd fråga: x är N, men är x gott? 2. För alla

Läs mer

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Empirisk forskningsansats. Tillämpad experimentalpsykologi [3] Variabler

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Empirisk forskningsansats. Tillämpad experimentalpsykologi [3] Variabler Tillämpad experimentalpsykologi [1] Ett tillvägagångssätt för att praktiskt undersöka mänskliga processer Alltså inget forskningsområde i sig! (I motsats till kognitiv, social- eller utvecklingspsykologi.)

Läs mer

Om ämnet Idrott och hälsa

Om ämnet Idrott och hälsa Om ämnet Idrott och hälsa Bakgrund och motiv Ämnet idrott och hälsa är ett gymnasiegemensamt ämne där eleven ska utveckla färdigheter i och kunskaper om rörelseaktiviteter och hur olika livsstilsfaktorer

Läs mer

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981) Organisationskultur Organisationskulturer och kommunikation Jacobsen och Thorsvik kap. 4 & 8 Wahl kap 6 Medel för att förbättra resultat Förebild: Japanska företag Betonar Samarbete Medverkan Kommunikation

Läs mer

Semantik och Pragmatik

Semantik och Pragmatik Semantik och Pragmatik Talhandlingsteori Karin Friberg Heppin Institutionen för lingvistik och filologi Maj 2015 Talhandlingsteori Talhandlingar (talakter) analyserades i filosofiska teorier under 1950-och

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 1 av 11 2010-12-13 16:22 Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 Antal besvarade enkäter: 15 1 Hur tycker du att målen för momentet har uppfyllts? Vi har väl uppfyllt de delarna bra. Jag tycker det känns

Läs mer

Strukturen i gymnasieskolans ämnesplaner

Strukturen i gymnasieskolans ämnesplaner Om ämnet Biologi De naturvetenskapliga ämnena biologi, fysik och kemi har ett gemensamt vetenskapligt ursprung och syftar till att ge eleverna kunskaper om naturvetenskapens karaktär, om den naturvetenskapliga

Läs mer