TätortsNILS. Miljöövervakning av biologisk mångfald och upplevelsevärden i städer MARCUS HEDBLOM

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TätortsNILS. Miljöövervakning av biologisk mångfald och upplevelsevärden i städer MARCUS HEDBLOM"

Transkript

1 TätortsNILS Miljöövervakning av biologisk mångfald och upplevelsevärden i städer MARCUS HEDBLOM

2 BIOLOGISK MÅNGFALD OCH UPPLEVELSEVÄRDEN Vad är NILS, TätortsNILS? Kopplingar till CBD, miljömål och indikatorer? Vad har vi för kunskaper? Vad är eventuella begränsningar? Vad finns det för möjliga lösningar? LillNILS?

3 NILS NILS är ett nationellt miljöövervakningsprogram som undersöker hur förutsättningarna för den biologiska mångfalden i Sverige ser ut och förändras över tiden. NILS fältinventerar och flygbildstolkar ett permanent stickprov av alla landmiljöer i det svenska landskapet.

4 TätortsNILS TätortsNILS är ett utvecklingsprojekt som syftar till att föreslå metodik för att utöka det ordinarie stickprovet i NILS för att ge bättre kunskaper om grönytor i städer. Syftet är att skapa en baseline för hur stadslandskapets flora och fauna ser ut OCH upplevs. Data skall kunna användas i nationell statistik samt regional planering och forskning. Två rapporter finns på Naturvårdsverkets hemsida: + sök grönytor

5 Cities and biodiversity outlook A Global Assessment of the Links between Urbanization, Biodiversity, and Ecosystem Services Kopplar till Strategic Plan for Biodiversity and the Aichi Targets som togs i Nagoya 2010.

6 VAD SÄGER MILJÖMÅLEN om djur, natur och upplevelser i städer? Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas

7 VAD SÄGER MILJÖMÅLEN om djur, natur och upplevelser i städer? Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas

8 VAD SÄGER MILJÖMÅLEN om djur, natur och upplevelser i städer? Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas

9 VILKA INDIKATORER FINNS? Antikvarisk kompetens Bensen i luft Besvär av inomhusmiljön Besvär av trafikbuller Bostäder med fukt och mögel Byggnadsminnen Energianvändning Exponering för miljötobaksrök Grustäkt i grundvattenområden Hushållsavfall Körsträcka med bil Planering energi Planering grönstruktur och vattenområden Planering kulturmiljö Planering transporter q-märkt Radon i dricksvatten Radon i flerbostadshus Radon i skolor Radon i småhus Rivningsförbud Sömnstörda av trafikbuller Vindkraftsel Återvinning Glas Återvinning Metall Återvinning Pappersförpackningar Återvinning Plast

10 VILKA INDIKATORER FINNS? Energianvändning Återvinning glas Återvinning papper Hushållsavfall Radon i skolor Planering transporter Körsträcka bil

11 INDIKATORER - grönplan Har kommunen aktuella dokument som fyller funktionen av ett grönstrukturprogram? I Sverige har år procent av kommunerna angett att de har kommunomfattande sådana dokument. Från Malmös grönplan: Grönplanen är ett underlag för den fysiska planeringen och skall vara vägledande för beslut i allmänna skötsel- och naturvårdsfrågor samt i förändrings- och förnyelsearbete. I likhet med övriga sektorsprogram är grönplanen inte en självständigt reglerande markanvändningsplan utan utgör ett underlag till bland annat översikts- och detaljplaner där avvägningar görs mot andra intressen. Vad finns det för underlag?`=

12 INDIKATORER - växt och djur Föryngring av flodpärlmussla Häckande fåglar Häckande fåglar i fjällen Häckande fåglar i odlingslandskapet Häckande fåglar i skogen Häckande fåglar i våtmarker Häckande fåglar vid vatten Skyddade fjällmiljöer Strandnära byggande vid havet Strandnära byggande vid sjöar och vattendrag

13 VAD VET VI? eller vad finns det för underlag till underlaget? hur ser förutsättningarna ut? I världen utblick I Sverige?

14

15 84 % i Sverige bor i tätorter I världen mer än 50% (2008)

16 Extrem urbanisering: nya bostäder per dag byggs i Kina

17 USA år 1700

18 USA år 1800

19 USA år 1900

20 USA år 2000

21 USA

22 Under 10 år med urban sprawl försvann: 2.1 miljoner ha skog 1.5 miljoner ha jordbruksmark 0.94 miljoner ha betesmark 0.77 miljoner ha naturlig gräsmark M. McDonnell

23 Om inte naturen i staden hur stor får en stad bli? Fragmenterat landskap eller Fragmenterad stad? Städernas yta per se börjar bli ett hot mot mångfalden EEA 2010

24 Vad händer i Sverige? Ändringar mellan åren Data från SKL

25 Vad har vi för kunskaper? SCB data SCB 5 års intervall

26 Förtätningen i Sverige Ledord minska grönytorna men öka kvaliteten på dem.

27 Hur vet vi om kvaliteten minskar eller ökar? Och för vem eller vad? Det saknas en baslinje.

28 Kunskap: Vi vet att det finns värden för biologisk mångfald Död ved m omkrets 0.0 cent. kant 200m- S.Sv 5km utanför stadsgräns

29 Globalt sett finns 20% av världens alla fågelarter och 5% av alla kärlväxter representerade i städer (Myla mfl. opublicerat) I skogar i Sveriges 100 största tätorter finns det lika många arter av fåglar som i liknande skogar utanför staden (Hedblom och Söderström 2010) Artportalen 2 visar total antal fåglar i stad ( Men vi vet inte om arter ökar eller minskar?

30 Kunskap: Vi vet att det finns värden i grönytor för hälsa och kunskap

31 En viss typ av kvalitet av natur får människor att minska stress och öka den mentala hälsan (Annerstedt 2011, Avhandling) Visuella intryck av biologisk mångfald ökar det psykiska välbefinnandet (Fuller mfl. 2007) Mångfald av naturliga ljud, fågelsång, får människor att uppleva sin urbana omgivning mer positivt (Hedblom mfl. Opublicerat) Men vi vet inte om det upplevelserna av natur minskar eller ökar. Hur används grönytor för friluftsliv?

32 Kunskap: Vi vet att det finns värden i det gröna för marknadsföring och - ekosystemtjänster Bostäder i attraktiva grönområden Boverket 2010

33 Hög trädtäckning och grönyta är starkt korrelerat med högre fastighetspriser (Anderson and Cordell, 1985) Men vi vet inte om träden ökar eller minskar? Vad har vi för data för att mäta ESS?

34 KONVENTIONER God bebyggd miljö MILJÖMÅL Men inga INDIKATORER? Många intressenter Boverket Enskilda kommuner? Medborgare EEA, CBD

35 Miljöövervakning TätortsNILS Indikatorer och metodik Indikatorer: - Singapore biodiversity index (SBI) - Fåglar i städer - Möjliga indikatorer inom ramen för NILS Använda existerande NILS program som infrastruktur för insamlande av indikatorer och databashantering. - Flygbilder (kvantitet) - Fält inventeringar (kvalitet) - Stratifierat urval (ytor i delar av städer)

36 Indikatorer och metodik Kvantitativt SBI. Total naturlig area. SBI. Total naturlig area som är sammanhängande. TätortsNILS. Total grönyta (naturlig + gräsmark + trädgårdar + YTA FÖR STADSODLING etc). TätortsNILS. Definiera den naturliga grönytan. Flygbilder. (Trädskikt, buskskikt, grässkikt etc).

37 Indikatorer och metodik

38 Indikatorer och metodik?

39 Indikatorer och metodik?

40 Indikatorer och metodik?

41 Indikatorer och metodik?

42 Skillnad satellit vs. flygbild Villaområde med mycket grönt Villaområde något grönt Villaområde utan grönt SCB Villaområde 0-5% Villaområde 5-25% Villaområde 26- andel grönyta 50% TätortsNILS Trädtäckning i % Buskar i % Död ved Löv, barr, bredkroniga, övriga träd Höjd på samtliga trädtyper TätortsNILS TätortsNILS

43 Indikatorer och metodik Kvalitet i fält: Inhemska arter (träd, buskar och markskikt) Inhemska arter (död ved, strukturer, täckningsgrad etc) Jordprover för stadsodling? Invasiva arter (träd, buskar och marksskikt)

44 Indikatorer och metodik Exempel på ordinarie fältmetodik: Grova träd (diameter <80cm) Kärlväxter Humlor Fjärilar Mindre vattendammar Alléer Trädtäckning Hävdade icke hävdade marker Täckningsgrad av kärlväxter, mossor, ormbunkar Invasiva arter (NY)

45 Indikatorer och metodik Hur upplever människan grönytan? Inte använda blanketter. Omvårdnad Sammanhang Störning Historisk koppling Skala Unikhet Komplexitet Naturlik Föränderlighet + Tillgänglighet + Friluftsliv

46 Protokoll från fält (skala 1-5) Fotografier tagna i fält (skala 1-10) Omvårdnad Sammanhang Störning Historisk koppling Unikhet Visuell skala Komplexitet Naturlikt Föränderlighet 0 Omvårdnad Sammanhang Störning Historisk koppling Unikhet Visuell skala Komplexitet Naturlikhet Föränderlighet

47

48 Stickprov Stickprov möjliggör nationella jämförelser, regionala jämförelser och internationella jämförelser. Stratifierat stickprov är att inte HELA städer inventeras Förslagsvis: 1) Områden längs med transekter 2) Områden i kommuner av en viss typ, tex. Storstadskommun eller pendlar stad. 3) Områden i kommuner med olika expansionstryck: hög befolkningstillväxt och mycket bebyggelse vs. ingen eller låg befolkningstillväxt.

49 Stickprov LillNILS LillNILS är arbetsnamnet på ett samarbetsprojekt mellan länsstyrelser och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Inom LillNILS följs vad som händer med viktiga livsmiljöer för vilda växter och djur i jordbrukslandskapet, i myrar och på stränder. Den regionala landskapsövervakningen inom LillNILS förtätar och kompletterar det nationella miljöövervakningsprogrammet NILS.

50 The battle for life on earth will be lost or won in cities A. Djoghlaf. Executive secretary in CBD M.Bard

51

52 Behov Möjligheter! Svårt att få en ansvarig aktör för grönytor i städer. Dessa hamnar mellan stolarna. Bristande kunskap om hur människor uppleveler grönytor. Hälsoeffekter. Bristande kunskap om tillståndet på Flora och fauna i städer Hur sker fragmentering av grönytor och hur hänger grönytor samman Ökat intresse hos myndigheter. Delegationen för hållbara städer Europeiska miljöhuvudstäder Foma Bebyggd miljö Seminarium Ronneby Ökad forskning på upplevelsevärden. Förslag på ny metodik- TätortsNILS! Sociotopkartor i större städer Möjligt att följa förändringar genom stratifierat stickprov Publiceringar Artportalen 2 TätortsNILS!

53 Cities Biodiversity Index Assist national governments and local authorities in benchmarking their biodiversity conservation efforts in the urban context Help evaluate progress in reducing the rate of biodiversity loss in urban ecosystems Proposed index: a self-assessment tool easy to apply scientifically credible objective and fair Global Partnership on Cities and Biodiversity: SCBD, UNESCO, UN- Habitat, IUCN, SRC, URBIO

54 Indicators of Biodiversity % of natural / semi-natural areas Diversity of ecosystems % of protected areas Fragmentation measures Native biodiversity in built-up areas Native Species Plants, Birds, Butterflies Proportion of invasive alien species

55 Indicators of Ecosystem Services Freshwater regulating services role of urban ecosystems in regulating storm water runoff Cooling effect of trees/carbon storage Recreation and educational services (no. of visits/ person/ year) Area of parks and protected areas/population of city No. of educational visits to parks or nature reserves per year (under age16/year)

56 Möjligheter: Ny metodik för upplevelsevärden Exempel: Den historiska kopplingen avser i vilken mån vi kan avläsa en historisk kontinuitet i landskapet. Den avspeglas framförallt av förekomsten av element från olika tidslager avseende bl.a. riklighet och diversitet. Historisk koppling kan avläsas genom vegetationens grad av temporär kontinuitet, förekomst av historiska element och hur olika landskapselement är arrangerade. Historiska lämningar som en integrerad del i en park i Syracus, Sicilien, är ett exempel på ett område med hög grad av historisk koppling. Fotograf: Åsa Sang

57 Uppsalas vision: Översiktsplanen ger beredskap för en tillväxt i staden från nuvarande cirka innevånare till år För att staden ska klara detta krävs utrymme för bortåt nya bostäder samt över en miljon kvadratmeter lokalytor för verksamheter. Staden växer huvudsakligen inåt. Uppsala ska utvecklas till en stad med mer innerstadskaraktär och med hög kvalitet i och närhet till parker och grönområden.

58 Indikatorer och metodik?

59 Grönytor minskar... Finns det värden att tala om?

60

61 Häckande fåglar i staden? Idag finns ingen pågående häckfågeltaxering i tätorter men i omlandet (den tätortsnära miljön) finns det data men tyvärr inte tillräckligt underlag för statistik TRIM Index 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Norrland Svealand Götaland År Indikator för miljömålet Levande skogar, baserat på data från de standardrutter som går igenom eller i anslutning till tättbebyggt område och åren Se Hedblom mfl Naturvårdsverkets hemsida

62 Blå =stockholm län Röd =stockholm stad Göteborg och 12 omkringliggande kommuner SCB.

63

64 Uppsala 1635 Uppsala 2007

65 Los Angles 1908 Bilden tagenn från Mount Wilson Observatory 1742 m Exponeringstid ca. 1 h From M.McDonnell

66 Los Angeles Med angränsande städer Metropolitan area täcker L.A km 2. Samma yta som Götaland From M.McDonnell

67 Population Stockholm Tokyo Alla tätorter. 7,6 miljoner invånare ha. New York Hongkong Paris Los Angles London Chicago Area (Hektar) Idé: M.McDonnell

Kartering och värdering av ekosystemtjänster från urban grönska. CBM - Liv i staden 2015 Marcus Hedblom. SLU

Kartering och värdering av ekosystemtjänster från urban grönska. CBM - Liv i staden 2015 Marcus Hedblom. SLU Kartering och värdering av ekosystemtjänster från urban grönska CBM - Liv i staden 2015 Marcus Hedblom. SLU Varför värdera naturen? Naturen är väl ovärderlig? Omöjlig att sätta ett pris på? Ekosystemtjänster

Läs mer

Friska ekosystem är grunden för hållbara städer. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer

Friska ekosystem är grunden för hållbara städer. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer Friska ekosystem är grunden för hållbara städer Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer Om projektet LAB Local Action for Biodiversity i Helsingborg Sidan 2 Förlust av biologisk mångfald hotar

Läs mer

Framgångsrik samverkan och dialog mellan regionala och nationella miljöaktörer. Lill-NILS. Åsa Eriksson & Merit Kindström, NILS

Framgångsrik samverkan och dialog mellan regionala och nationella miljöaktörer. Lill-NILS. Åsa Eriksson & Merit Kindström, NILS Framgångsrik samverkan och dialog mellan regionala och nationella miljöaktörer Lill-NILS Åsa Eriksson & Merit Kindström, NILS NILS Nationell Inventering av Landskapet i Sverige Övervakning av förutsättningar

Läs mer

Eftersom vi människor tenderar att bosätta oss

Eftersom vi människor tenderar att bosätta oss Städernas flora och fauna övervakning av grön mångfald i centrum År 1950 levde en tredjedel av världens befolkning i städer, sedan fem år tillbaka bor hälften i städer och allt tyder på att år 2030 bor

Läs mer

Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet

Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet Myndigheter med ansvar för biologisk mångfald Naturvårdsverket, övergripande ansvar Länsstyrelserna, 21 stycken Kommuner, 290 stycken Jordbruksverket,

Läs mer

Spånstad 4:19 och 2:14

Spånstad 4:19 och 2:14 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för del av Spånstad 4:19 och 2:14 ÅLED, HALMSTADS KOMMUN plan 1056 K Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2013-04-16 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR

Läs mer

Urbant friluftsliv i världen och Sverige Trender och förutsättningar

Urbant friluftsliv i världen och Sverige Trender och förutsättningar Urbant friluftsliv i världen och Sverige Trender och förutsättningar Foto: Ekologigruppen Foto: Niklas Lundengård. www.destinationuppsala.se Tankesmedjan för Friluftsliv 2015 Marcus Hedblom SLU Vad är

Läs mer

Biodiversity Monitoring in City of Stockholm

Biodiversity Monitoring in City of Stockholm Biodiversity Monitoring in City of Stockholm 2018-08-21 Environment nd Health Administration Gunilla Hjorth Ecologist gunilla.hjorth@stockholm.se Presentation outline 1. Ecological infrastructure in Stockholm

Läs mer

Min skog. Fastighet: FROSSARBO 1:1, FROSSARBO 1:2, SKUTTUNGE-HAGBY 3:2 m.fl. Kommun: Uppsala

Min skog. Fastighet: FROSSARBO 1:1, FROSSARBO 1:2, SKUTTUNGE-HAGBY 3:2 m.fl. Kommun: Uppsala Min skog Fastighet: FROSSARBO 1:1, FROSSARBO 1:2, SKUTTUNGE-HAGBY 3:2 m.fl. Kommun: Uppsala 1/14 2/14 3/14 Om det gröna kuvertet Ett grönt kuvert är en sammanställning av information ur myndigheternas

Läs mer

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD

Läs mer

Referens Jordbruksverket Lisa Karlsson, växt- och miljöavdelningen

Referens Jordbruksverket Lisa Karlsson, växt- och miljöavdelningen Förstudie Utvärdering av miljöersättningen för naturoch kulturmiljöer Är det möjligt att använda data från miljöövervakningen (NILS) för att utvärdera miljöersättningen? Vilka effekter av miljöersättningen

Läs mer

Svenska modellen. Skydd. Ex HF. Generell hänsyn

Svenska modellen. Skydd. Ex HF. Generell hänsyn Svenska modellen Skydd Ex HF Generell hänsyn MILJÖHÄNSYN VID SKOGLIGA ÅTGÄRDER BEVARA FÖRST -- NYSKAPA NU!!... ÅTERSKAPA B E V A R A F Ö R S T Ä R K Skog med naturvärden knutna till marksvampar, hänglavar,

Läs mer

Övervakning av småbiotoper med ett landskapsperspektiv. Anders Glimskär, SLU Helena Rygne, Länsstyrelsen Örebro län

Övervakning av småbiotoper med ett landskapsperspektiv. Anders Glimskär, SLU Helena Rygne, Länsstyrelsen Örebro län Övervakning av småbiotoper med ett landskapsperspektiv Anders Glimskär, SLU Helena Rygne, Länsstyrelsen Örebro län Samverkan mellan länsstyrelser och SLU Län som deltar 2009-2014 Gräsmarker Småbiotoper

Läs mer

Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna

Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna I samverkan mellan: Innehållsförteckning Bilaga 1. Beskrivning av landskapets karaktär och värden 3 1.1 Topografi 4 1.2 Infrastruktur

Läs mer

Lägesrapport LillNILS

Lägesrapport LillNILS Lägesrapport LillNILS 2012-02-16 Innehåll Utbildning av inventerare, Kungsör 2011 Foto: Helena Rygne 1. Löpande övervakningen i LillNILS 2011, sid 3 1.1 Småbiotoper, sid 3 1.2 Gräsmarker, sid 4 1.3 Myrar,

Läs mer

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken

Läs mer

Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden?

Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden? Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden? En omväg via konventionen (CBD) och ekosystemtjänster till hotade arter och landskapsskötsel Janne Bengtsson

Läs mer

PM Reflektioner på metod för samhällsekonomisk bedömning inom projektet Stadens ljud

PM Reflektioner på metod för samhällsekonomisk bedömning inom projektet Stadens ljud 1 PM Reflektioner på metod för samhällsekonomisk bedömning inom projektet Stadens ljud Kenneth Hermele, ekonom och humanekolog, verksam vid Lunds och Göteborgs universitet Idag brukar vi människor globalt

Läs mer

Naturvärdesinventering av Nya Älvstaden, Trollhättans stad, 2014

Naturvärdesinventering av Nya Älvstaden, Trollhättans stad, 2014 2014-01-13 Naturvärdesinventering av Nya Älvstaden, Trollhättans stad, 2014 Inventering, bedömningar och rapportering är utförd av Marcus Arnesson, biolog på Ecocom AB Omslagsbild: Utfarten till Kungsportsvägen

Läs mer

Kapitel 10. Riksintressen

Kapitel 10. Riksintressen Kapitel 10. Riksintressen Miljöbalkens 3 och 4 kap reglerar vad som omfattas av riksintressen, det vill säga. Särskilda områden eller anläggningar som har så stort värde eller stor betydelse i ett nationellt

Läs mer

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Lokala miljömål för Tranemo kommun Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska

Läs mer

rör naturvård, lokalisering och exploatering. DEL 1 FAKTA Dokumentet finns på www.halmstad.se/natur

rör naturvård, lokalisering och exploatering. DEL 1 FAKTA Dokumentet finns på www.halmstad.se/natur Halmstads Från insektsliv till Friluftsliv Halmstads kommun är fantastisk med sin rika och omväxlande natur, där kusten, åarna, myrmarkerna, slättlandskapet, skogarna och stadsmiljöerna skapar en variation

Läs mer

Instruktion för fjärilsinventering inom det gemensamma delprogrammet Övervakning av dagflygande storfjärilar (Länsstyrelsernas) Version 2012

Instruktion för fjärilsinventering inom det gemensamma delprogrammet Övervakning av dagflygande storfjärilar (Länsstyrelsernas) Version 2012 Instruktion för fjärilsinventering inom det gemensamma delprogrammet Övervakning av dagflygande storfjärilar (Länsstyrelsernas) Version 2012 Karl-Olof Bergman och Nicklas Jansson Inventeringsinstruktionen

Läs mer

NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV 2014-10-07

NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV 2014-10-07 NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV ÄLMHULTS KOMMUN 2014-10-07 Inventering, text och foto Naturcentrum AB 2014 Strandtorget 3 444 30 Stenungsund Tel. 0303-726160

Läs mer

Underlag för behovsbedömning/ avgränsning av MKB för Detaljplan för Bro 5:22 samt del av Bro 5:10 m.fl. Brotorget Handläggare: Mikaela Nilsson

Underlag för behovsbedömning/ avgränsning av MKB för Detaljplan för Bro 5:22 samt del av Bro 5:10 m.fl. Brotorget Handläggare: Mikaela Nilsson Underlag för behovsbedömning/ avgränsning av MKB för Detaljplan för Bro 5:22 samt del av Bro 5:10 m.fl. Brotorget Handläggare: Mikaela Nilsson Översiktlig beskrivning av planområdet och dess influensområde

Läs mer

Service Contract No. 3601/B2007.EEA.52942. Presentation vid Fjärranalysseminariet 2009 Erik Willén Metria

Service Contract No. 3601/B2007.EEA.52942. Presentation vid Fjärranalysseminariet 2009 Erik Willén Metria Service Contract No. 3601/B2007.EEA.52942 Presentation vid Fjärranalysseminariet 2009 Erik Willén Metria Global Monitoring for Environment and Security Services In-situ systems GMES Space systems Data

Läs mer

Detaljplan Del av Puoltsa Puoltsa 1:85, Puoltsa 1:4 m.fl Bostad, Turism, Lantbruk

Detaljplan Del av Puoltsa Puoltsa 1:85, Puoltsa 1:4 m.fl Bostad, Turism, Lantbruk Detaljplan Del av Puoltsa Puoltsa 1:85, Puoltsa 1:4 m.fl Bostad, Turism, Lantbruk 1(8) Miljö- och Byggnämnden Kiruna kommun Upprättad i mars 2004 Reviderad juni 2004 PLANBESKRIVNING Handlingar Planens

Läs mer

Remissvar till Program för Landvetter Park

Remissvar till Program för Landvetter Park Till Härryda kommun Sektorn för samhällsbyggnad Remissvar till Program för Landvetter Park Först och främst vill Göteborgs ornitologiska förening (GOF) göra klart att vi inte är motståndare till att golf-

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

Bevarandeplan. Åtmyrberget SE0810484

Bevarandeplan. Åtmyrberget SE0810484 Bevarandeplan Åtmyrberget E0810484 Namn: Åtmyrberget itecode: E0810484 Områdestyp: CI Area: 35 320 ha Kommun: I huvudsak Vindeln, men berör också Vännäs, Bjurholm och Lycksele Karta: Vindeln 21 J, ekonomiska

Läs mer

Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16

Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16 Naturvårdsplan 2010 Lysekils kommun DEL 2 Åtgärdsprogram Antagandehandling 2010-12-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 1.1 Syfte 1.2 Innehåll 1.3 Begränsningar 1.4 Beskrivning av hur planen arbetats

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2013. rapport 6557 MARS 2013

Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2013. rapport 6557 MARS 2013 Miljömålen Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 213 rapport 6557 MARS 213 Koncentration av koldioxid i atmosfären, årsmedelvärden 1989 211 ppm 4 39 38 37 36 35 1985 199 1995 2 25

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun. Behovsbedömning KS 13.386

Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun. Behovsbedömning KS 13.386 KS 13.386 Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun Behovsbedömning Sektor samhällsbyggnad Plan- och exploateringsenheten 2016-03-04 Innehåll 1 Allmänt 3 2 Kort beskrivning

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Svenska kraftnät arbetet med Biologisk mångfald. Jan-Erik Bjermkvist AFL

Svenska kraftnät arbetet med Biologisk mångfald. Jan-Erik Bjermkvist AFL Svenska kraftnät arbetet med Biologisk mångfald Jan-Erik Bjermkvist AFL Svenska kraftnät Kraftledningsgators underhåll skall bl.a. bidra till uppfyllnad av det nationella 16:e miljökvalitetsmålet. Ett

Läs mer

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, Naturinventering av skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, bl a fastighet 1:76, Norrköpings kommun, Östergötlands län inför fortsatt planarbete för nybyggnation av bland annat förskola och bostadshus

Läs mer

Grönt kuvert. Skapad: 2016-05-03 Kommun: UPPSALA Fastighet: FROSSARBO 1:1, FROSSARBO 1:2

Grönt kuvert. Skapad: 2016-05-03 Kommun: UPPSALA Fastighet: FROSSARBO 1:1, FROSSARBO 1:2 Grönt kuvert Skapad: 2016-05-03 Kommun: UPPSALA Fastighet: FROSSARBO 1:1, FROSSARBO 1:2 1/12 Sida 1 och 2 är en delad karta där sidorna ska läggas intill varandra vid betraktning. Övriga kartor har centrumprojektion.

Läs mer

Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014

Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014 Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014 "Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden." 18 november 2014 HUT

Läs mer

Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems

Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems Resiliens i Urbana System Sara Borgström (Fil. Dr.) Stockholm Resilience Centre Vadskavi med naturentill? Vi

Läs mer

Naturen till din tjänst

Naturen till din tjänst Naturen till din tjänst Därför behöver både små och stora städer sätta på sig ekosystemtjänstglasögon Fredrik Moberg, fredrik@albaeco.com, @FredrikMoberg Ett nytt sätt att se på världen Regeringens etappmål

Läs mer

Fåglar i öppna jordbrukslandskap Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala.

Fåglar i öppna jordbrukslandskap Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala. Fåglar i öppna jordbrukslandskap Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala. Bird photos: Wikimedia commons Varför är odlingslandskapet viktigt att studera? 50% av Europas landareal är jordbruksmark 50% av

Läs mer

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset

Läs mer

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas

Läs mer

Landskapsförändring och fragmentering Simon Jakobsson

Landskapsförändring och fragmentering Simon Jakobsson Landskapsförändring och fragmentering Simon Jakobsson simon.jakobsson@natgeo.su.se Landskapsekologigruppen Stockholms Universitet Landskapsförändring och fragmentering Teorier: - (ö)biogeografi och metapopulationsteori

Läs mer

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Planförslaget Detaljplanen omfattar två områden, ett större väster om Norrsundavägen (väg 859)

Läs mer

Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996.

Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996. 1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430156 psci beslutat av Regeringen 2002-01. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun:

Läs mer

Behovsbedömning för planer och program

Behovsbedömning för planer och program BEHOVSBEDÖMNING 1 (13) Kommunstyrelseförvaltningen Behovsbedömning för planer och program Enligt Plan- och bygglagen (PBL), Miljöbalken (MB) och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905)

Läs mer

KAP. 5: SAMMANFATTNING OCH PROGRAM FÖR PLANERING AV EN FRAMTIDA MARKANVÄNDNING

KAP. 5: SAMMANFATTNING OCH PROGRAM FÖR PLANERING AV EN FRAMTIDA MARKANVÄNDNING Kap.5: Sammanfattning och program för planering av en framtida markanvändning KAP. 5: SAMMANFATTNING OCH PROGRAM FÖR PLANERING AV EN FRAMTIDA MARKANVÄNDNING 51 Vägval Myttinge - förslag till framtida användning

Läs mer

Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg

Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg Naturvärdesbedömning 1 (9) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg POSTADRESS Miljö- och

Läs mer

Strategi fö r arbetet med ja msta lldhetsintegrering 2014-2016 Plan fö r det externa arbetet La nsstyrelsen i Blekinge

Strategi fö r arbetet med ja msta lldhetsintegrering 2014-2016 Plan fö r det externa arbetet La nsstyrelsen i Blekinge Strategi fö r arbetet med ja msta lldhetsintegrering 2014-2016 Plan fö r det externa arbetet La nsstyrelsen i Blekinge Inledning Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma makt att forma samhället

Läs mer

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Lyngby, SE0420234 i Kristianstad kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Lyngby, SE0420234 i Kristianstad kommun 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Lyngby, SE0420234 i Kristianstad kommun Restaureringsplan inom Life+-projektet Sand Life för område Lyngby. Bilaga: Karta

Läs mer

ÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH

ÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH NATURCENTRUM AB NATURINVENTERINGAR ÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH NATURVÄRDESBEDÖMNING Kronetorps gård, Burlövs kommun UNDERLAG FÖR DETALJPLAN På uppdrag av FOJAB Arkitekter, Malmö 2010-03-18 Uppdragstagare

Läs mer

Kommunalt ställningstagande

Kommunalt ställningstagande Tillkommande bebyggelse bör i första hand utnyttja ur produktionssynpunkt sämre marker eller marker mellan jord och skog. Alternativt kan bebyggelse lokaliseras till mindre skogsområden eller till kanten

Läs mer

Inventering av fladdermöss inom Malmö Stad

Inventering av fladdermöss inom Malmö Stad Inventering av fladdermöss inom Malmö Stad Rapport 2008-07-07 Naturvårdskonsult Gerell Inventering av fladdermöss inom Malmö Stad Sammanfattning et noterade arter och individer av fladdermöss är överraskande

Läs mer

Värdetrakter för biologisk mångfald - utifrån perspektivet arter, nyckelbiotoper i skogsmiljöer samt skyddsvärda träd i Jönköpings kommun

Värdetrakter för biologisk mångfald - utifrån perspektivet arter, nyckelbiotoper i skogsmiljöer samt skyddsvärda träd i Jönköpings kommun Värdetrakter för biologisk mångfald - utifrån perspektivet arter, nyckelbiotoper i skogsmiljöer samt skyddsvärda träd i Jönköpings kommun Rapporten är framtagen under arbetet med ny översiktsplan för Jönköpings

Läs mer

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och lokala miljömål Bakgrund Följande dokument innehåller miljöpolicy och miljömål för Götene kommun. Miljöpolicyn anger kommunens

Läs mer

ågelsjön Hälla Skötselplan Antagen av tekniska nämnden 2006-03-21 Motala kommun

ågelsjön Hälla Skötselplan Antagen av tekniska nämnden 2006-03-21 Motala kommun F ågelsjön Hälla Skötselplan Antagen av tekniska nämnden 2006-03-21 Motala kommun Denna naturvårdssatsning har medfinansierats genom statsbidrag förmedlade av Länsstyrelsen Östergötland. SKÖTSELPLAN FÖR

Läs mer

Övervakning av biologisk mångfald och friluftsliv i tätorter en metodstudie

Övervakning av biologisk mångfald och friluftsliv i tätorter en metodstudie Övervakning av biologisk mångfald och friluftsliv i tätorter en metodstudie rapport 5974 juni 2009 Övervakning av biologisk mångfald och friluftsliv i tätorter en metodstudie Marcus Hedblom och Mats Gyllin,

Läs mer

Våneviks gammelskog framtidens skog

Våneviks gammelskog framtidens skog Foto: Marit Stigsdotter Förslag och Visioner Våneviks gammelskog framtidens skog 1 Foto: Marit Stigsdotter Sveriges artrika gammelskogar kommer i stora delar vara utslagna inom 20 år, och med dem försvinner

Läs mer

Restaureringsplan för alléer på kommunal mark Allé i Södra Freberga. Motala kommun 2012-07-18

Restaureringsplan för alléer på kommunal mark Allé i Södra Freberga. Motala kommun 2012-07-18 Restaureringsplan för alléer på kommunal mark Allé i Södra Freberga Motala kommun 2012-07-18 1. Inledning... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Alléer i Motala befintlig kunskap... 3 1.3 Brister och problem... 3

Läs mer

NATURINVENTERING SKUTHAMN

NATURINVENTERING SKUTHAMN RAPPORT NATURINVENTERING SKUTHAMN SLUTVERSION 2014-04-22 Uppdrag: 248148, Detaljplan - Skuthamnen i Ludvika Titel på rapport: Naturinventering Skuthamn Status: Slutversion Datum: 2014-04-22 Medverkande

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv

Ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt och djurliv Agenda 21:s mål Senast till år 2010 har förutsättningar skapats för att bibehålla eller öka antalet djur och växtarter med livskraftig förekomst i jordbruks och skogslandskapet

Läs mer

Naturvårdens intressen

Naturvårdens intressen Naturvårdens intressen I Motala är det alltid nära till naturen. Inom Motala tätort är så mycket som en tredjedel av landarealen grönytor, med skiftande kvalitet och betydelse för boendemiljön och för

Läs mer

EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH ROBUSTA EKOSYSTEM I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT

EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH ROBUSTA EKOSYSTEM I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH ROBUSTA EKOSYSTEM I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT Maria Cosnier 19 maj 2014 Vilka är U&We? 16 konsulter i Stockholm och i Brasilien Catalyst for Good Business - hållbarhetsdriven affärsutveckling

Läs mer

Stadsodlingsstrategi. Riktlinjer för stadsodling på Gotland 2015-12-15

Stadsodlingsstrategi. Riktlinjer för stadsodling på Gotland 2015-12-15 Stadsodlingsstrategi Riktlinjer för stadsodling på Gotland 2015-12-15 Innehåll 1 Stadsodlingsstrategi... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Strategi... 4 1.2.1 Målbild... 4 1.2.2 Strategipunkter... 5 1 Stadsodlingsstrategi

Läs mer

Landskapet Tätortsnära i Örebro kommun Hjälmar-

Landskapet Tätortsnära i Örebro kommun Hjälmar- Landskapet Tätortsnära i Örebro kommun Hjälmar- vardagslandska p landskapet Foto: Torbjörn Arvidsson Foto: Torbjörn Arvidsson Kilsbergens vildmark Fågelrika våtmarksområde Foto: Torbjörn Arvidsson Tätortsnära

Läs mer

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2 2009-10-15 Strömstad Kommun VINDKRAFTSPLAN 2009 Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR INNEHÅLL 1. MILJÖBALKEN...2 2. RIKSINTRESSEN, MB 3 & 4 kap...2 2.1 Naturvård, 3 kap 6... 2 2.2 Friluftsliv, 3 kap 6...

Läs mer

Tankesmedjan för friluftsliv 2016

Tankesmedjan för friluftsliv 2016 1(7) Tankesmedjan för friluftsliv 2016 Anteckningar från seminarium 11. Friluftsliv och grön infrastruktur hur värderar och planerar vi bäst för friluftsliv i landskapet? Arrangör: Naturvårdsverket Organisatörer:Erik

Läs mer

Nationell miljöövervakning och utvärdering av ekosystemtjänster i fjäll och skog

Nationell miljöövervakning och utvärdering av ekosystemtjänster i fjäll och skog Nationell miljöövervakning och utvärdering av ekosystemtjänster i fjäll och skog Grzegorz Mikusiński & Johan Svensson, SLU Henrik Hedenås, Sven Adler, Per Sandström, Malgorzata Blicharska, Stefan Sandström,

Läs mer

Identitet. SWOT- analys Södra Älvstranden Space syntax Image of the city. Rörelse Helhet

Identitet. SWOT- analys Södra Älvstranden Space syntax Image of the city. Rörelse Helhet vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Masthuggskajen i Göteborg Rörelse Helhet SWOT- analys Södra Älvstranden Space syntax Image of the city A N A L Y S Analyserna i detta kapitel är utarbetad utifrån

Läs mer

Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken

Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken FÖRSLAG TILL BESLUT 1 (6) Datum Vår beteckning 2009-06-02 2009-001066 Handläggare: Peter Klintberg Tel: 0226-645047 E-post: peter.klintberg@avesta.se Er beteckning Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken

Läs mer

Naturvärdesinventering i samband med detaljplan, Nåsten 1:1. Nåsten 1:1, Uppsala kommun

Naturvärdesinventering i samband med detaljplan, Nåsten 1:1. Nåsten 1:1, Uppsala kommun Naturvärdesinventering i samband med detaljplan, Nåsten 1:1 Nåsten 1:1, Uppsala kommun Uppdragsgivare Jörgen Hellgren Tidpunkt för inventeringen Oktober 2013 Inventeringen utförd av Ellen Salomonsson Rapporten

Läs mer

Restaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun

Restaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun 1(11) Restaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Tjurpannan Bilaga 1 Karta med restaureringsområden Bilaga

Läs mer

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa 2013 Bengt Oldhammer Innehåll Uppdrag 3 Metodik 3 Resultat 3 Referenser 7 Bilagor bilder och karta 8 Omslagsbild: Råtjärnen med

Läs mer

Tjänsteskrivelse Svar på motion (MP) om ekosystemtjänster

Tjänsteskrivelse Svar på motion (MP) om ekosystemtjänster EMELIE HALLIN SID 1/6 UTREDARE 08-58785203 EMELIE.HALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Svar på motion (MP) om ekosystemtjänster Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige

Läs mer

Plats för utemiljö i den förtätade staden

Plats för utemiljö i den förtätade staden Plats för utemiljö i den förtätade staden Andreas Johansson Landskapsarkitekt, Liljewall Arkitekter URBANISERING FÖRTÄTNING 3 TRENDER URBAN NATUR POP-UP-LANDSKAP SOCIAL HÅLLBARHET UTMANINGAR & MÖJLIGHETER

Läs mer

Förbättrar restaurering av betesmarker situationen för de mest hotade naturtyperna?

Förbättrar restaurering av betesmarker situationen för de mest hotade naturtyperna? Förbättrar restaurering av betesmarker situationen för de mest hotade naturtyperna? Restaureringsersättningen bidrar tydligt till miljömålsuppfyllelsen för fäbodar, ljunghedar och betesmarker i Norrland.

Läs mer

WISTRAND. Läs LYSEKILSKOMMUN

WISTRAND. Läs LYSEKILSKOMMUN LYSEKILSKOMMUN REGISTRATUREN 2015-09- ns Läs Lysekils kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 453 80 Lysekil E-post: registrator@lysekil.se YTTRANDEÖVER GRANSKNINGSHANDLINGAR Skaftö Fiskebäck

Läs mer

Ansökan om bidrag för Fjärilarnas marker i Stora Vika

Ansökan om bidrag för Fjärilarnas marker i Stora Vika BILAGA 1 2005-03-14 Ansökan om bidrag för Fjärilarnas marker i Stora Vika Nynäshamns kommun ansöker om bidrag med 70 000 kronor för projektet Fjärilarnas marker i Stora Vika enligt beskrivning nedan. Projektets

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1997:1336) om miljöstöd; SFS 1999:29 Utkom från trycket den 23 februari 1999 utfärdad den 11 februari 1999. Regeringen föreskriver i fråga

Läs mer

Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD

Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Upplandsstiftelsens naturvårdspolicy 2009-03-26 1(6) Beslutad av styrelsen 2009-03-06 UPPLANDSSTIFTELSENS NATURVÅRDSPOLICY INLEDNING Naturvårdsarbetet

Läs mer

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram för Hällefors kommun Uppdaterad kortversion Ett naturvårdsprogram för Hällefors kommun antogs i komunfullmäktige 2010-11-16. I denna kortversion

Läs mer

Naturvärdesinventering (NVI)

Naturvärdesinventering (NVI) Naturvärdesinventering (NVI) Skogen vid Hermelinstigen och Stora Mossens Backe i Bromma Bakgrund 2 Metod 2 Naturvärdesklasser! 3 Detaljeringsgrad och avgränsning av inventeringsområde! 4 Naturvärdesbedömning

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan för bostäder Kåbäcken, Partille kommun

Behovsbedömning av detaljplan för bostäder Kåbäcken, Partille kommun 2012-12-04 Behovsbedömning av detaljplan för bostäder Kåbäcken, Partille kommun BEDÖMNING Partille kommun har genomfört en behovsbedömning enligt 4 kap 34 PBL och 6 kap 11 i MB för att avgöra om aktuell

Läs mer

7.5.7 Häckeberga, sydväst

7.5.7 Häckeberga, sydväst 7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap

Läs mer

Vindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4

Vindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4 Vindel River LIFE Work plan för 2011 Action C2-C4 Action C2: ROTENTRÄSKDAMMEN Sökande: Åtgärd: Lycksele kommun / Vindelälvens Fiskeråd Uppförande av överfallströskel vid utloppet av Rotenträsket (Sikbäcken)

Läs mer

Bilaga 1. Nationella miljökvalitetsmål, regionala och lokala mål för översiktsplan 2000 för Vallentuna kommun

Bilaga 1. Nationella miljökvalitetsmål, regionala och lokala mål för översiktsplan 2000 för Vallentuna kommun 1 Bilaga 1. Nationella miljökvalitetsmål, regionala och lokala mål för översiktsplan 2000 för Vallentuna kommun 1. Frisk luft Luftens innehåll av partiklar och ett antal organiska ämnen överskrider inte

Läs mer

Mäter förutsättningar för biologisk mångfald Uppföljning av miljömål Utvärdering av styrmedel, t.ex. miljöstöd

Mäter förutsättningar för biologisk mångfald Uppföljning av miljömål Utvärdering av styrmedel, t.ex. miljöstöd 631 landskapsrutor, 5 års inventeringsintervall Mäter förutsättningar för biologisk mångfald Uppföljning av miljömål Utvärdering av styrmedel, t.ex. miljöstöd Utformning av datainsamling 631 landskapsrutor,

Läs mer

B EHOVSBEDÖMNING 1(6) av miljökonsekvensbeskrivning. Långkärrsvägen vid områdets norra gräns med Pukstensvägens brevlådor

B EHOVSBEDÖMNING 1(6) av miljökonsekvensbeskrivning. Långkärrsvägen vid områdets norra gräns med Pukstensvägens brevlådor 1(6) B EHOVSBEDÖMNING av miljökonsekvensbeskrivning Långkärrsvägen vid områdets norra gräns med Pukstensvägens brevlådor tillhörande tillägg till detaljplan för GRÖNDALEN inom Östra Eneby i Norrköping,

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. Planprogram för del av. TYLUDDEN 1:1 m fl. Tylösand, HALMSTAD KS 2012/0326

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. Planprogram för del av. TYLUDDEN 1:1 m fl. Tylösand, HALMSTAD KS 2012/0326 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Planprogram för del av TYLUDDEN 1:1 m fl Tylösand, HALMSTAD KS 2012/0326 Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2012-06-18 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan för Elektronen 5, Edsberg

Behovsbedömning av detaljplan för Elektronen 5, Edsberg Kommunledningskontoret Mats Lindström Planarkitekt 08-579 215 17 Behovsbedömning 2015-01-07 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0679 KS 203 Behovsbedömning av detaljplan för Elektronen 5, Edsberg Inför att förslag till

Läs mer

Skolan är en viktig symbol för

Skolan är en viktig symbol för rama in knyta an länk mellan stad o jordbruk små och stora rum odlingskvalitéer skolans betydelse för Hyllie Skolan är en viktig symbol för visionen om det hållbara och klimatsmarta Hyllie. En global förebild

Läs mer

Anna-Lena Axelsson. Anna-Lena Axelsson. Forest Landscape Change in Boreal Sweden 1850-2000 - a multi-scale approach. Historiska källmaterial

Anna-Lena Axelsson. Anna-Lena Axelsson. Forest Landscape Change in Boreal Sweden 1850-2000 - a multi-scale approach. Historiska källmaterial Anna-Lena Axelsson Anna-Lena Axelsson Forest Landscape Change in Boreal Sweden Forest 1850-2000 Landscape - a multi-scale Change in approach Boreal Sweden 1850-2000 - a multi-scale approach Historiska

Läs mer

Förslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar

Förslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar Förslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar Förslag på övergripande paraplymål för gruppen våra ekosystemtjänster - Vi ska skydda och bevara

Läs mer

Generationsmål RIKSDAGSBESLUT OM MILJÖMÅLEN FOTO: ELLIOT ELLIOT/JOHNÉR

Generationsmål RIKSDAGSBESLUT OM MILJÖMÅLEN FOTO: ELLIOT ELLIOT/JOHNÉR Generationsmål Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför

Läs mer

Naturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002.

Naturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002. 1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430158 psci beslutat av Regeringen 2003-11. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun

Läs mer

1(5) Datum 2015-07-03. Diarienummer. Mirjam. Nykvist Energi- fotavtryck

1(5) Datum 2015-07-03. Diarienummer. Mirjam. Nykvist Energi- fotavtryck 1(5) Datum 2015-07-03 Diarienummer VDMB 2014-000059 Mirjam Nykvist Energi- och klimatrådgivare Program för Krylbo Utveckling mot en lockande, grön, miljövänlig ekostadsdel Beräkning av ekologiska fotavtryck

Läs mer

Ekologiska produktionsfunktioner

Ekologiska produktionsfunktioner Ekosystemtjänster, kunskapsläge och utveckling i Sverige reflektioner Henrik Smith Centrum för miljö och klimatforskning, Lunds Universitet Bakgrund Vad är poängen? Hur kan ES konceptet informera beslut?

Läs mer

räd Värdefulla TReftele Inventerare: Hanna Torén, Biolog

räd Värdefulla TReftele Inventerare: Hanna Torén, Biolog Denna alm vid kyrkogården i Reftele är den största almen i Reftele socken. Trädet mäter 400 cm i brösthöjdsomkrets. Värdefulla räd TReftele Inventerare: Hanna Torén, Biolog Värdefulla träd i Reftele Under

Läs mer